Issuu

Grönt

Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

Nr 3 2026

Mycket att spara genom

ÅTERBRUK

Klimatsmarta lösningar

KLÖS

Nästa generations

ENERGIDEKLARATION RENOCHAIN

visar vilka hus som ska renoveras först

ALLTFÖR MYCKET AVFALL I BYGGBRANSCHEN

– stora mörkertal

EVELINA ENOCHSSON SGBC Hon flyttar hållbarhetskraven framåt

JAN 2026

Sida vid sida genom ditt byggprojekt Skicka dina handlingar till oss så tar vi hand om inredningen och följer projektet hela vägen. Vi granskar underlagen och sammanställer en tydlig offert med jämförelser mellan föreskrivna och likvärdiga produkter. Med egen produktion och design är AJ Produkter en helhetsleverantör av inredning till byggprojekt inom industri, kontor och skola. Vi säkerställer att våra produkter uppfyller miljö- och hållbarhetskrav genom bedömningar som Byggvarubedömningen, CO₂-data och EcoVadis. Ring 035-180099 eller mejla bygghandling@ajprodukter.se så berättar vi mer. Vi sparar din tid - vi gör jobbet åt dig.

Nordens första mötesplats för hållbara och energieffektiva fastigheter UTS TÄLLNING / KONFERENS / UTBILDNING AR Nya krav, högre kostnader och behovet av effektivare energi användning förändrar fastighetsbranschen. Samtidigt blir investeringar som både sänker kostnader och stärker fastigheternas prestanda allt viktigare. På Clima Energy Nordic samlas branschen kring energieffektiva lösningar inom kyla, värme och ventilation för inomhusklimat. En mötesplats där teknik, hållbarhet och ekonomi möts för att skapa nya lösningar, affärer och samarbeten.

climaenergynordic.se

Arrangeras av:

I samabete med:

2–4 FEBRUARI 2027 SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

INNEHÅLL 4

Innehåll

Slagggrus kan minska behovet av jungfrulig ballast

Ledare

Plastindustrin ställer om – återvunnen råvara blir en

Nyheter

Byggkeramikrådet lanserar Fjärilen för att göra mer

strategisk resurs 38

hållbara produktval enklare

Svensk plaståtervinning fördubblad – ny teknik höjer kvaliteten

Jobbar för att flytta hela branschen i hållbar riktning

Nu ställs samhället om mot cirkularitet – steg för steg

Närskrotat – en klimatsmart affär

Thon Hotel Vasa når Excellent – höga hållbarhetskrav

Alltför mycket avfall i byggbranschen - stora mörkertal

Mycket att spara genom återbruk

Nästa generations energideklaration – Zerotude erbjuder

på befintlig byggnad 42

strukturerad hantering och modellering av data

Natursten får nytt liv men varför byts fungerande material ut?

Kellhagen växer fram på Kungsholmen 166 nya bostäder

Renochain visar vilka hus som ska renoveras först och hur

Realistiskt scenario för energieffektiviseringen

Ny storskalig luftvärnsanläggning invigd i Halmstad

Så väljer du en värmepump med låg elförbrukning

RO-Gruppen bygger 50 bostäder nära havet i Ängelholm

Västra Eriksberg i final för nationellt hållbarhetspris

Strawberry stärker hållbarhetsarbetet Elin Penttilä får

Klimatsmarta lösningar klös förstahandsval i framtidens

med höga klimatkrav

nyckelroll

byggande?

18 4

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

REDAKTION UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71

NÄR HÅLLBARHETSKRAVEN

MÖTER VERKLIGHETEN

ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se TRYCK: Multiply, Malmö 2026

HÅLLBARHE TSARBE TE T i samhällsbyggandet blir allt mer konkret. Kraven på klimatdata, energieffektivitet och ansvarsfulla materialval ökar. Samtidigt ska lösningarna fungera tekniskt, ekonomiskt och över tid. I det här numret tittar vi närmare på verktygen som hjälper branschen att fatta bättre beslut. Miljöcertifieringar och bedömningssystem kan skapa struktur, medan energideklarationer och renoveringsstrategier hjälper fastighetsägare att se var insatserna gör störst nytta. Flera artiklar visar hur viktigt det är att prioritera rätt. Glasåtgärder behöver vägas in i renoveringsplaneringen, och data kan hjälpa fastighetsägare att identifiera vilka byggnader som bör åtgärdas först. Med bättre underlag blir det lättare att rikta investeringarna mot de insatser som ger störst effekt och samtidigt planera för byggnadernas långsiktiga behov. Vi lyfter också återbruk, där material

och produkter kan få nya användningsområden. Men cirkulära lösningar behöver fungera genom hela kedjan – från inventering och logistik till projektering och byggande. Digitalisering och AI öppnar samtidigt nya möjligheter. Den viktiga frågan är hur tekniken kan bidra till bättre beslut och mätbara resultat. I vårt porträtt möter vi Evelina Enochsson på SGBC, som arbetar för att utveckla hållbarhetskraven. Hennes perspektiv speglar en bransch i förändring, där ambitioner behöver omsättas i praktiska lösningar. Det är först när kunskap leder till kloka val i projekten som hållbarhetsarbetet gör verklig skillnad. God läsning!

Jan Åström

Grönt Samhällsbyggande

OMSLAGSBILD: – Kraven ska vara tillräckligt ambitiösa för att driva utvecklingen framåt, men samtidigt vara möjliga för branschen att uppnå, säger Evelina Enochsson, avdelningschef certifiering hos SGBC. FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa. ISSN: 2004-3856

Grönt

Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

Nr 3 2026

Mycket att spara genom

ÅTERBRUK

Klimatsmarta lösningar

KLÖS

Nästa generations

ENERGIDEKLARATION RENOCHAIN

visar vilka hus som ska renoveras först

ALLTFÖR MYCKET AVFALL I BYGGBRANSCHEN – stora mörkertal

EVELINA ENOCHSSON SGBC Hon flyttar hållbarhetskraven framåt

Vi är med på omställningsresan Läs mer på www.issuu.com/b2bnyheter.se

Vi är med på omställningsresan

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

STIHL LANSERAR kraftfull batteridriven motorsåg för professionellt bruk

14 finalister klara till

Bildkollage med årets finalistprojekt samt Jacob Steen, vd för Brukspecialisten Sverige, och Pia Öhrling, grundare och vd för Piacon.

SWEDEN GREEN BUILDING AWARDS 2026 SWEDEN GREEN Building Council (SGBC) har presenterat 14 finalister i sju kategorier inför Sweden Green Building Awards den 25 november i Stockholm. Bland de nominerade projekten finns lösningar för omfattande materialåterbruk, energieffektivisering och klimatförbättrade

konstruktioner. Finalisterna omfattar bland annat Göteborg Grand Central, Panattoni Park Mölnlycke, ACE Powerhouse i Skellefteå och det nya hamnområdet vid Port of Skellefteå. Priserna uppmärksammar framstående insatser inom hållbart samhällsbyggande.

STIHL LANSERAR MSA 600 C-O W, företagets hittills kraftfullaste batteridrivna motorsåg. Med en mekanisk effekt på upp till 5,9 kW motsvarar prestandan bensindrivna motorsågar i 90 cc-klassen. Modellen är utvecklad för professionell trädfällning och kan utrustas med svärd på upp till 90 centimeter. Motorsågen har tre driftlägen, digital kontrollpanel och en drifttid på upp till 28 minuter. Försäljningen startar i november 2026.

Petra Ramia Laon, produktchef på Hager, presenterar det nya strömställarsystemet.

HAGER LANSERAR strömställare med 50 procent återvunnen plast

THOMAS BETONG

lanserar bjälklag med 40 procent lägre klimatavtryck THOMAS BETONG utökar sitt sortiment av klimatförbättrade prefabricerade betongelement med ett nytt förspänt massivt bjälklag. Produkten har 40 procent lägre klimatavtryck jämfört med branschreferensen enligt Svensk Betongs Vägledning. Minskningen har 6

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

uppnåtts genom optimerade betongrecept, alternativa bindemedel och förbättrade produktionsprocesser. Bjälklaget ska ge beställare och entreprenörer fler möjligheter att minska klimatpåverkan från byggnaders stommar.

HAGER INTRODUCERAR ett nytt strömställarsystem där frontdetaljerna i serierna A.8 och C.8 innehåller 50 procent återvunnen konsumentplast. En stor del av systemet är Cradle to Cradle-certifierat på bronsnivå och förpackningarna tillverkas helt av återvunnet papper och kartong. Lösningen kombinerar cirkulära materialval med smart fastighetsstyrning. Enligt Hager kan användningen av återvunnen plast minska klimatpåverkan med upp till 1 793 ton koldioxidekvivalenter under de första fem produktionsåren.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Bild: Sunnerö Architects

LKF OMVANDLAR tidigare vårdboende till 45 hyresrätter i Lund

ÖBO FINALIST

med AI-styrd ventilation som minskar energianvändningen ÖREBROBOSTÄDER (ÖBO) har utsetts till finalist i Allmännyttans bästa klimatinitiativ med ett projekt för AI-styrd ventilation. Tillsammans med Örebro universitet har bolaget utvecklat självlärande modeller som anpassar ventilationen efter sensordata i realtid.

Genomförda projekt visar 20–30 procent lägre elanvändning och minst 5 procent lägre fjärrvärmeanvändning. Vid full utbyggnad bedömer ÖBO att lösningen kan spara 2–3 GWh el per år.

LKF BYGGER OM en tidigare vård- och boendeanläggning på Brunnsgatan i centrala Lund till 45 moderna hyresrätter. Projektet Skriften genomförs av Treano och innebär att befintlig stomme och grundläggning bevaras för att minska klimatpåverkan jämfört med nyproduktion. Bostäderna får tillgång till bilpool, cykelpool och cykelverkstad. Byggstart planeras till fjärde kvartalet 2026 och inflyttning till maj 2028.

HYDROSCANDS KLIMATMÅL

JSB CONSTRUCTION bygger vård- och omsorgsboende med 77 lägenheter i Nacka JSB CONSTRUCTION har tecknat avtal med Rikshem om att bygga ett nytt vård- och omsorgsboende i Orminge i Nacka. Projektet omfattar 77 lägenheter i en fem våningar hög byggnad med gemensamma utrymmen

anpassade för äldreomsorg. Fastigheten ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Entreprenaden genomförs som totalentreprenad med planerad byggstart i oktober 2026 och färdigställande sommaren 2028.

godkända av SBTi

HYDROSCAND HAR FÅTT sina vetenskapligt baserade klimatmål validerade av Science Based Targets initiative (SBTi). Företaget ska minska sina absoluta växthusgasutsläpp inom Scope 1, 2 och 3 med 63 procent till 2035, jämfört med 2024. Målet är att nå nettonollutsläpp i hela värdekedjan senast 2050, med en utsläppsminskning på 90 procent. Valideringen ska stärka företagets långsiktiga klimatarbete och uppföljning av utsläpp. STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

BYGGKERAMIKRÅDET LANSERAR FJÄRILEN

– för att göra mer hållbara produktval enklare Fjärilen är en ny hållbarhetsmärkning för byggkeramiska produkter och tillhörande material. Syftet är att göra det enklare för beställare, projektörer, entreprenörer och plattsättare att identifiera produkter som uppfyller högt ställda krav på kemiskt innehåll. K R AV E N PÅ dokumentation, kemikalieinnehåll och hållbarhet ökar i bygg- och fastighetssektorn. Samtidigt kan det vara både tidskrävande och komplicerat att kontrollera att produkter uppfyller de miljökrav som ställs i ett projekt. Med symbolen Fjärilen vill Byggkeramikrådet förenkla den processen. – Vi vill göra det lättare att göra rätt. Fjärilen ska vara en enkel och tydlig vägvisare för hela byggkeramikbranschen. När du ser symbolen ska du snabbt kunna förstå att produkten uppfyller högt ställda kemikaliekrav och att det finns dokumentation samlat i ett öppet system, säger Magnus Lundgren, teknisk rådgivare på Byggkeramikrådet.

BYGGER PÅ BASTA ALFA

Fjärilen har utvecklats tillsammans med BASTA och bygger på det etablerade BASTAsystemets nivå Alfa. För att en produkt ska kunna bära Fjärilen ska den vara registrerad i BASTA Online, uppfylla kriterierna för nivå Alfa och marknadsföras av ett medlemsföretag i Byggkeramikrådet. Genom att utgå från ett redan etablerat

Fjärilen är Byggkeramikrådets hållbarhetsmärkning för kakel, klinker och relaterade produkter.

system skapas en öppen och transparent lösning där kriterierna är tydliga och möjliga att verifiera. För leverantörerna innebär det samtidigt att man kan använda befintlig miljödokumentation i stället för att behöva hantera ytterligare ett separat bedömningssystem.

SKA SPARA TID GENOM HELA BYGGPROCESSEN

Magnus Lundgren, teknisk rådgivare på Byggkeramikrådet.

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Ambitionen är att Fjärilen ska skapa nytta i flera led. För beställare och projektörer blir det enklare att ställa krav och välja produkter. För entreprenörer och plattsättare blir det lättare att identifiera produkter som uppfyller projektets miljökrav. Leverantörer får samtidigt ett tydligt sätt att synliggöra produkter med dokumenterat lågt innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen. – Hållbart byggande handlar inte bara om klimatpåverkan. Vilka ämnen vi bygger in, hur transparent produktinformationen är och hur mycket tid som går åt till att verifiera materialval är också viktiga delar.

Med Fjärilen vill vi skapa ett gemensamt språk som förenklar hållbarhetsarbetet i praktiken, säger Magnus. På längre sikt är Byggkeramikrådets ambition att Fjärilen ska bli en välkänd, branschgemensam symbol för hållbara produktval inom kakel och klinker.

FAKTA

Fjärilen Fjärilen är Byggkeramikrådets hållbarhetsmärkning för byggkeramiska produkter och tillhörande material. För att en produkt ska få använda symbolen krävs att den: är registrerad i BASTA Online - uppfyller kriterierna för BASTA nivå Alfa - marknadsförs av en leverantör som är registrerad medlem i Byggkeramikrådet.

9-11 februari 2027 | Elmia, Jönköping

Här möts hela värdekedjan – från sol och energilagring till laddning, installation och smart energistyrning. Delta på Elmia Solar & Energy Solutions! Vi välkomnar en bredd av utställare inom sol, lagring, laddning, installation och smart styrning från hela norra Europa. Besökarna representeras av bland annat installatörer, montörer, energibolag, fastighetsägare och energikonsulter. Varmt välkommen att delta, inspirera och innoveras tillsammans med branschen! 9-11 februari 2027. Mer information hittar du på www.elmia.se/eses

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

– Kraven ska vara tillräckligt ambitiösa för att driva utvecklingen framåt, men samtidigt vara möjliga för branschen att uppnå, säger Evelina Enochsson, avdelningschef certifiering hos SGBC.

JOBBAR FÖR ATT FLYTTA HELA BRANSCHEN I HÅLLBAR RIKTNING Evelina Enochsson har ett av drömjobben när det handlar om hållbarhet, nämligen som avdelningschef för certifiering hos SGBC. Rollen innebär övergripande ansvar för SGBC:s samtliga certifieringssystem, och hon ser till att de håller hög kvalitet, följer utvecklingen i branschen och uppdaterar systemen för att successivt flytta målen framåt. AV KJELL-ARNE LARSSON REDAN SOM BARN var Evelina Enochsson intresserad av miljöfrågor och läste mycket av det hon kom över, men det var först i slutet av högstadiet som hon fick intresse för och fastnade för klimatfrågan. Inför gymnasiet valde hon naturvetenskaplig linje, närmare bestämt på Ehrensvärdska gymnasiet i Karlskrona. Senare, mot slutet av gymnasiet damp det ner broschyrer om vidareutbildning vid olika universitet. 10

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

– Jag fastnade då för den relativt nya civilingenjörsutbildningen i energisystem i Uppsala. Utbildningen hade stort fokus på energi och klimatfrågan, berättar Evelina.

GRUNDLÄGGANDE UNIVERSITETSUTBILDNING

Civilingenjörsutbildningen påbörjades 2003 och hon tog examen 2009. Examensjobbet handlade om möjligheter till energiutvinning

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Illustrationen visar Göteborg Grand Central. Jernhusens projekt är finalist i kategorin Årets BREEAM-projekt vid Sweden Green Building Awards 2026. BREEAM-SE är ett av certifieringssystemen inom Evelina Enochssons ansvarsområde. Illustration: TMRW

från avfall i Pitesti i Rumänien. Under utbildningen gjorde Evelina ett avbrott för att studera vid Toronto University. Här blev det kurser i energiteknik, energisystem, miljö, marknadsföring och ekonomi. – Jag ville gärna studera lite utomlands och få andra perspektiv. Att det blev Toronto var kanske lite av en slump. Under det extra studieåret kunde jag läsa kurser utifrån vad jag tyckte var intressant, snarare än att bara välja kurser som kunde tillgodoräknas i civilingenjörsutbildningen. Kurserna i Toronto gav en spännande bredd, bland annat med en energikurs där professorn var klimatförnekare, vilket var intressant att få vara med om på ett universitet. Och i kontrast två kurser om klimatpåverkan, med en professor som arbetade för IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), vilket förstås var otroligt lärorikt för mig. Under civilingenjörsutbildningen i Uppsala läste Evelina parallellt kurser i företagsekonomi, vid Uppsala och Örebro universitet. Hon har alltid strävat efter en bred kompetens och tar gärna med ekonomiska aspekter i sina arbetsuppgifter. Nyttan av företagsekonomi är att det ofta blir lättare att både formulera argument och få saker genomförda om man har med det ekonomiska perspektivet.

JOBBKARRIÄREN

Första arbetet direkt efter civilingenjörsexamen blev som energiexpert hos Energibesiktningar EMTD. Därefter blev det dags för ett kortare pass som egenföretagare, med ett uppdrag åt Borlänge kommun som projektkoordinator för EU-finansierade projekt i Rumänien och Moldavien. Projekten gick ut på att förbättra standarden inom miljö-, energi- och VA-sektorerna.

Mot bakgrund av erfarenheterna från detta projekt och sitt tidigare examensarbete såg Evelina Enochsson framför sig att arbeta mer internationellt med hållbarhets- och utvecklingsprojekt. Att det sedan i stället blev den svenska bygg- och fastighetsbranschen var kanske lite av en slump. – Men samtidigt är det en bransch där energifrågan – som blev en naturlig ingång för mig – har haft en stor betydelse och nu på senare år även klimatfrågan, så byggbranschen passade mig väldigt bra. Jag kom in i den som energiingenjör och har sedan jobbat i flera olika roller och trivts väldigt bra. Först blev det hela sex år hos Hifab i Stockholm. Hon var anställd som projektledare, energisamordnare och installationsledare, samt kompetensansvarig för Energigruppen på företaget. Efter Hifab följde några år på Caverion i Stockholm som projektledare för stora energieffektiviseringsprojekt, innan det blev dags för Helenius Ingenjörsbyrå också i Stockholm; där som projektledare, projekteringsledare och miljösamordnare. Som brukligt i branschen var grundutbildning på universitet inte nog för att klara arbetsuppgifterna. Evelina har gått åtskilliga vidareutbildningar, som arrangerats både internt av respektive arbetsgivare och externt av utbildningsföretag. Det kan nämnas kurser i energisamordning, entreprenadjuridik, konsultjuridik, byggarbetssamordnare Bas P och Bas U, projekteringsledning, en så speciell kurs som GMP Basics Online (Global Manufacturing Practice, ett kvalitetssystem i läkemedelsbranschen), med flera. För att kunna ta uppdrag som miljöbyggnadssamordnare blev det aktuell med kurs i Miljöbyggnad hos SGBC 2012, följd av uppdateringar.

LÅNG REFERENSLISTA

Som konsult har hon samlat på sig en lång rad referenser i form av byggen, energiprojekt och andra projekt. De finns inom skilda >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

sektorer som utbildningslokaler, laboratorier, läkemedel och sjukhus; vidare kommersiella lokaler, industri, bostäder och infrastruktur. Det är svårt att nämna något eller några byggprojekt som har utmärkt sig framför andra när det gäller hållbarhet. – Jag började min bana med att göra större energikartläggningar åt många duktiga beställare, vilket var intressant och kändes viktigt. Men det hände inte så mycket med alla rapporter jag tog fram, de blev mer av pappersprodukter. Mindre pappersprodukter och mer konkretion var önskvärt. Jag jobbade därför flera år med projektledning för byggprojekt och fick bland annat vara med i byggnationen av några hus på Karolinska Institutet i Solna. Jag tycker att det blev väldigt fina projekt där man jobbade brett och seriöst med hållbarhetsfrågor, även i komplexa verksamheter som laboratorier. – Men jag har svårt att välja ut ett särskilt projekt som står ut. Det finns flera projekt där man verkligen har fått med hållbarhet på ett fint sätt genom hela projektet. Jag tycker att certifiering kan vara ett bra sätt att inkludera hållbarhetsfrågorna på ett naturligt och enkelt sätt i projekteringen, och se till att man inte prutar bort hållbarheten så fort det blir för dyrt. En framgångsrik kombo är en duktig beställare och att använda certifiering – eller annan kravställning – på ett tydligt sätt för att beakta hållbarhetsfrågorna brett under hela projekterings- och byggprocessen. Evelina Enochsson är glad att hon hamnade i byggbranschen. Hon har verkligen intresse för byggnader och tycker de är väldigt 12

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Centralposthuset i Malmö, Volito Fastigheter AB, är finalist i kategorin Årets MB iDrift-projekt vid Sweden Green Building Awards 2026. Här riktas uppmärksamheten mot hållbarhetsarbetet i en byggnad som redan är i bruk. Bild: Volito Fastigheter

intressanta att jobba med, för att många aspekter kommer med: systemtänk, teknik, hållbarhetsfrågor och energihushållning. Samt inte minst byggnadernas estetiska värden.

MB PLUS (F.D. NOLLCO2)

Med breda erfarenheter som projektledare, projekteringsledare, installationskoordinator, energiexpert, med mera blev Evelina år 2022 tipsad om jobbet som chef hos SGBC. Ansvarsområdena var certifieringssystemen GreenBuilding och NollCO2. NollCO2 benämns numera MB Plus och det går ut på att byggnadens klimatpåverkan först ska pressas ner under ett fastställt gränsvärde. Den återstående klimatpåverkan ska därefter balanseras med balanserande åtgärder (exempelvis biokol) med motsvarande mängd växthusgaser som byggnaden ger upphov till. Frågan är om hon tvekade inför att ta chefsrollen för NollCO2, mot bakgrund av kritik som kunde väntas från konservativt lagda personer i byggbranschen; personer som bara beaktade bruttoutsläppen? – Nej, faktiskt inte, svarar Evelina Enochsson. När jag tog rollen som chef tyckte jag framför allt att det verkade otroligt spännande – lite av ett drömjobb. Att få arbeta med klimatfrågan, som jag alltid har tyckt är både väldigt viktig och intressant, kändes som en

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Solpaneler på taket till Södra huset vid Mälardalens universitet. Hemsös projekt är finalist i kategorin Årets MB-projekt vid Sweden Green Building Awards 2026.

projekt har gett bred förståelse för hur certifieringssystemens krav faktiskt fungerar i praktiken och vilka utmaningar som kan uppstå.

FINGERTOPPSKÄNSLA

– När jag tog rollen som chef tyckte jag framför allt att det verkade otroligt spännande – lite av ett drömjobb, säger Evelina Enochsson.

fantastisk möjlighet. Jag tänkte nog inte alls på att rollen skulle kunna innebära jobbig kritik, och branschen har ju förändrats mycket till det positiva. Hon hänvisar till att hennes bakgrund har varit en styrka. Att ha arbetat både som entreprenör och konsult och dessutom ute i bygg-

Förra året kunde Evelina Enochsson ta steget att bli avdelningschef för certifiering och därmed få ansvaret för SGBC:s samtliga certifieringssystem: MB (tidigare benämnt Miljöbyggnad) Nybyggnad, MB Ombyggnad, MB iDrift, MB Plus (tidigare benämnt NollCO2) och BREEAM-SE. Hon har det övergripande ansvaret för att utveckla systemen. Viktiga delar av ansvaret är att se till att SGBC gör vad man lovar; att certifieringssystemen håller hög kvalitet, är användarvänliga, följer teknisk utveckling och verkligen bidrar till den förflyttning som behövs i bygg- och fastighetsbranschen. Riktningen är ökad hållbarhet. Samtidigt är det viktigt att synliggöra byggnader och aktörer som ligger långt framme och har höga betyg på sina projekt. Detta ger inspiration till andra och visar att det inte behöver vara så svårt att bygga hållbart. Ny teknik utvecklas, parallellt med att det kommer nya direktiv och regelverk. Certifieringssystemens krav måste följa med allt detta. – Mycket handlar därför om att ha lite fingertoppskänsla, att förstå var branschen befinner sig, vart den är på väg och ställa rätt krav vid rätt tidpunkt. Kraven ska vara tillräckligt ambitiösa för att driva utvecklingen framåt, men samtidigt vara möjliga för branschen att uppnå, avslutar Evelina Enochsson, avdelningschef certifiering hos SGBC. STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL AV VINNING SKROTSMART GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA PRESENTERAS ARTIKEL PRESENTERAS AV OCH VINNING OCH SKROTSMART

NÄRSKROTAT – en klimatsmart affär

Att ta hand om metall lokalt gör större skillnad än många tror. Genom konceptet Närskrotat bygger Vinning tillsammans med sina citynära SkrotSmart-anläggningar en värdekedja där material, klimatnytta och affärsvärde stannar så nära som möjligt. – VÅR VERKSAMHE T handlar om mer än återvinning – vi bidrar aktivt till att minska klimatutsläppen och spara på jordens resurser, säger Saga Miljak, Vinnings hållbarhetschef.

VÄRDEKEDJAN – FRÅN LOKAL INLÄMNING TILL NY RÅVARA

I samverkan skapar Vinning och SkrotSmart ett effektivt och cirkulärt materialflöde: 1. Nära inlämning Företag, hantverkare och privatpersoner lämnar sitt metallskrot på lättillgängliga SkrotSmart-anläggningar i stadsmiljö. 2. Sortering & kvalitetssäkring Materialet klassas och sorteras i rätt fraktioner för att maximera återvinningsvärde och resurseffektivitet. Det åker sedan vidare till närmsta produktionsanläggning inom Vinning för anpassning till ny insatsvara. Skrotet klipps ner och sorteras. I Katrineholm granuleras även kabelskrot i egen regi. 3. Lokal avsättning Via Vinnings industriella nätverk säljs materialet vidare så lokalt som möjligt – till stålverk, gjuterier och smältverk. 4. Ny produktion Metallen smälts ned och blir ny råvara i svensk industri — redo att användas i allt

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

från byggnation till fordon och energisystem. Resultatet är kortare transporter, lägre utsläpp och ett starkare svenskt kretslopp för metall.

AGGRESSIVA KLIMATMÅL – OCH ETT FÖRSTA DELMÅL NÅTT

Närskrotat är en central del av koncernens klimatarbete. Ambitionen är hög – utsläppen ska minska med 40 procent till 2028 Och utvecklingen går snabbt. – Jag är stolt över de resultat vi har nått i vårt klimatarbete. Genom målmedvetna och gemensamma insatser i hela koncernen har vi redan minskat våra utsläpp med 34 procent i absoluta tal och 24 procent per hanterat ton CO₂e, i linje med – och i vissa delar över – vårt etappmål för 2025. – Resultaten är ett kvitto på att våra åtgärder ger effekt: en ökad andel fossilfri el, omställning till mer hållbara uppvärmningslösningar, effektivare och mer samordnade transporter samt en tydlig förflyttning mot närmare och mer cirkulära materialflöden. – Det här är ett viktigt steg i vårt långsiktiga arbete för att minska vårt klimatavtryck och bygga en mer hållbar och konkurrenskraftig verksamhet, säger Desmond Lindberg.

FAKTA

Närskrotat stärker svensk cirkularitet En stor del av det svenska metallskrotet exporteras idag utomlands. När materialet istället hålls inom landet uppstår flera vinster: • Resurser används mer effektivt • Transportutsläpp minskar • Svensk industri säkrar råvarutillgång • Importberoendet minskar

www.skrotsmart.se

www.vinning.se STORDÅH D KOMMUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

ALLTFÖR MYCKET AVFALL I BYGGBRANSCHEN

Även vid rivning bör möjligheterna för återbruk övervägas.

– stora mörkertal

Materialslöseriet har varit och är fortfarande alldeles för stort både i husfabrikerna och på byggarbetsplatserna. Ofta slängs helt nytt material, utan att det kommer till nytta. Det nya forskningsprojektet ”Inget spill till spillo” ska kartlägga och kvantifiera spillet och stimulera branschen att förbättra materialhanteringen. AV KJELL-ARNE LARSSON E N U P P S K AT T N I N G pekar på att drygt 40 procent av allt avfall i Sverige kommer från byggbranschen. Och en siffra som brukar användas är att i grova drag en femtedel av inköpt byggmaterial slängs utan att komma till användning. Vid Lunds tekniska högskola har nu forskningsprojektet ”Inget spill till spillo” startat. Det är ett av sju projekt som tillhör ”Geografiskt omställningslabb nordöstra Lund”, vilket finansieras av ShiftSweden (Formas + Vinnova + Energimyndigheten). ”Inget spill till spillo” löper över tre år och

finansieras med 6 miljoner kronor från Formas och med 8 miljoner i egen arbetstid från projektdeltagare, främst medlemmar i Trä- och möbelföretagen TMF. Projektledare är Oskar Ranefjärd, biträdande universitetslektor vid avdelningen för konstruktionsteknik LTH, och forskare i hållbart byggande.

SIFFROR MED STÖRRE PRECISION

Uppskattningen att en femtedel av byggmaterialet slängs är en gammal siffra och mycket grov uppskattning. Den varierar givetvis också med typen av material (eller

avfallsfraktion); trä, gips, stål och så vidare. – Det är skillnad på spill och spill. Mest ledsen är jag kanske när jungfruligt virke slösas bort eller när nya köksinredningar av någon anledning blir till avfall, säger Oskar Ranefjärd. Forskningsprojektet som just har inletts ska ta fram siffor med bättre precision än befintliga bedömningar. Man vill veta hur mycket som går till spillo av varje fraktion. Systemgränsen börjar där virket går in i husfabriken och slutar när huset står rest och klart. Forskarna kommer dels att göra >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

– Pilotprojektet ”Den konceptuella husfabriken” är tänkt lite som en provokation, för att visa hur absurt det är att tillverka material som slängs utan att användas. Jag är övertygad att mycket av det kan komma till användning, menar Oskar Ranefjärd, projektledare för ”Inget spill till spillo”.

Bäst är om spill aldrig uppstår. Och när det uppstår måste motivationen att sortera rätt blir högre.

litteraturstudier, där existerande rapporter och sifferunderlag sammanställs, dels kommer kartläggningar och mätningar göras i fabriker och på byggarbetsplatser. – Vi har sedan tidigare gott samarbete med trähustillverkare och möbelproducenter, och kommer också att kontakta stora byggentreprenörer, berättar Oskar Ranefjärd. I vissa fall har byggare och byggplatser mål för maximalt spill och noggrann redovisning av uppnådda mål och sådana siffror är guld värda för oss. Men resultaten behöver kunna redovisas aggregerat och anonymiserat av oss eftersom företagens egna spilldata kan vara affärskritiska.

SPILLFAKTORER

När forskarna i Lund lyckas ta fram siffror från sina kartläggningar kommer siffrorna att publiceras i en första rapport. I förlängningen och med riktigt bra data på hur stort spillet är i respektive fraktion, kan dessa data användas för att uppdatera Boverkets spillfaktorer. Dessa används i klimatberäkningar, där högre grad av spill innebär en högre belastning i klimatkalkylen. När ”Inget spill till spillo” väl får fram tillräckligt precisa siffor, får vi hoppas att Boverket är intresserat att förfina sina spillfaktorer. För forskningsprojektet ”Inget spill till spillo” är det, förutom att kartlägga nyckeltal för omfattningen av spillet, att arbeta med aspekter på kvaliteten hos avfallet (torrt, fuktigt etc.) samt användbarheten. Till de senare hör exempelvis dimensionerna på virkesspill (går det att göra fingerskarvade plankor av spill från reglar?) Forskarna ska också inrikta sig på frågan om varför så mycket fullt användbart material 16

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

kastas i byggbranschen. Det beror kanske på både mentalitet, kunskap, tid och pengar.

PILOTPROJEKT

– Det är stor potential att förbättra hanteringen av material och avfall inom byggbranschen. Helst ska det inte uppstå spill, men om det sker ska det återbrukas eller användas på annat sätt, anser Oskar Ranefjärd För att testa bland annat hur långt det går att driva återbruk kommer en pilotbyggnad att uppföras på campus i Lund. Ett cykelgarage ska byggas, där målet är att använda så stor andel spill som det går. Tänkbart är att använda köksluckor, som ofta slängs. I första hand blir det kanske spill från husfabrikanterna som kommer till användning.

Ett riktigt lyckosamt pilotprojekt kommer att ha noll klimatpåverkan. Förutom det fysiska pilotprojektet ska Oskar Ranefjärd och kollegor ta fram en fiktiv och konceptuell husfabrik, även den baserad på spill. Husfabriken i fråga kan exempelvis vara en som tillverkar köksinredning eller moduler till småhus. Den fiktiva fabriken ska visa hur man skulle kunna tänka kring byggsystem, logistik och design, utgående från material som redan finns som spill, i stället för att rita huset och beställa nytt material. Detta berättar Oskar Ranefjärd, forskare i hållbart byggande. Han samarbetar bland annat med Ulla Jansson, också forskare i hållbart byggande, men på avdelningen för installations- och klimatiseringslära. Hon är i sin tur samordnare för ”Cirkulär byggindustri”, ett nätverk på Lunds universitet. Detta nätverk har givetvis många kontaktpunkter med ”Inget spill till spillo”.

Ofta köps alltför stora volymer in. Bedömningen är att ungefär en femtedel av materialet i slutänden blir över.

En produkt av vår omgivning Där vi kommer ifrån lär man sig att ta vara på det man har, använda resurser klokt och alltid göra saker ordentligt. Det är en del av vår natur – och det märks i våra fönster. Vissa säger småländsk envishet, andra menar sunt förnuft. Vi kallar det En produkt av vår omgivning. av allt avfall från våra fabriker återvinns – antingen som nya material eller som energi. 40 % av materialet vi använder kommer från lokala leverantörer och isolerglaskassetter tillverkas i vår egen fabrik i Lenhovda.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Mycket att spara genom

Spillet i byggbranschen är till stor del kapitalförstöring.

ÅTERBRUK

Noggrann projektering och hård byggstyrning minskar mängden spill och avfall. Byggmaterial som ändå blir över ska i första hand återbrukas, i andra hand återvinnas. För fastighetsutvecklaren och byggaren finns stor besparingspotential, både i pengar och i utsläpp. Dock krävs en del initiala satsningar för att lyckas. AV KJELL-ARNE LARSSON ORSAKERNA BAKOM att upp till 20 procent av de material som köps in, i slutänden slängs, är förstås flera. Bristande planering och överinköp är ett par av dem. Branschen är full av horribla exempel. Byggaren vet inte riktigt hur mycket som kommer att gå åt, så köper i överkant för säkerhets skull. Nybygget kanske ska byggas om redan innan det hela ska invigas, vilket kan göra att hela inredningen hamnar i en container. I överambitiösa hyresgästanpassningar rivs hela kontorsinredningar och kök, för att slängas i en annan container. Ett vittne berättar om en hel förpackning gipsskivor som slängdes trots att de hade kunnat användas på våningsplanet under. Det fanns inte tid att flytta ner dem och spara in på nästa förpackning …

MILJONER UPP I RÖK

En offentlig byggherre som årligen spenderar miljarder på nybyggnationer kan ge upphov till väldiga volymer material som slängs. I ett av en byggherres större projekt blev det stora mängder över av 18

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

framförallt lös och fast interiör: glaspartier och dörrar, köksinredning och köksmaskiner, skåp, skenor och hyllplan, lampor och armaturer, el- och ventilationsmaterial, kanaliseringar och rör, samt tusentals kvadratmeter plastmattor. Massor av kök kördes till energiutvinning. I värsta fall går miljoner upp i rök. I bästa fall återbrukas materialen på ett annat bygge. Överblivet material från den nämnda byggherrens större projekt uppskattades vara värt kring fem miljoner kronor årligen, varav en del alltså gick upp i rök. Vad då göra? Erfarenheten visar att det inte räcker med visioner och uttalad hållbarhetspolicy från ledningar, tillsammans med idealitet och motivation bland medarbetare, för att minska svinnet och samtidigt öka återbruk/återvinning. Det krävs att ledningar hos kommuner, myndigheter och företag avsätter öronmärkta personresurser och tar upp dessa i finans- och tidplaner. Beroende på aktörens organisation och storlek, kan nyrekrytering krävas i vissa fall, i andra fall är omfördelning av arbetsuppgifter det som

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026 behövs. Men internutbildning kan vara nödvändig, och ibland är det nödvändigt att stötta mentaliteten hos medarbetarna. När det handlar om rivningar/ombyggnader måste aktörerna i tidigt skede göra återbruksinventeringar. Smidiga verktyg finns i form av program som Palats, Loopfront, White ReCapture, Dacke. online, CCBuild med flera. Vidare behövs en rymlig och rationell lokal för mellanlagring, innan materialen transporteras vidare till de byggprojekt som slutligen ska använda materialen. Hela logistiken behöver planeras. Det kan också krävas personal för administration, marknadsföring och försäljning. Helt beroende på vem eller vilka som är aktörer, kan byggmaterial få avsättning internt eller externt. Ett bra system är CCBuild, som håller reda på varje artikel och kategoriserar den. Här lägger man också ut den, antingen internt eller externt på marknadsplats. Vem som utgör huvudman för återbrukshanteringen kan variera, större byggentreprenörer och kommunala bolag har ofta en lagom skala och lämplig struktur på sin byggverksamhet. I flera kommuner finns det redan hubbar inrättade. Ett möjligt upplägg är att en region och kommunerna inom dess geografiska område går samman om en återbrukshubb. Annars är det viktigt att de aktörer som börjar ta tag i problemen och möjligheterna, först satsar på mindre byggprojekt, såsom mindre ombyggnader, och därefter mellanstora projekt. Bättre ju tidigare i byggprocessen som återbruket kommer in; när det handlar om rivning är en bra återbruksinventering avgörande. Arkitekter och byggkonstruktörer bör också i tidigt skede få vetskap om vad som finns tillgängligt att återbruka i kommande projekt. När det handlar om återbruk tänker kanske de flesta på tegel

Överblivna eller utrivna ventilationskanaler kan ofta användas i ett annat byggprojekt.

och andra fasadelement. Erfarenheten visar dock att återbruk med fördel tillämpas även för lös och fast interiör. Att återbruka möbler är ofta mycket tacksamt. Svårare då att återbruka gamla belysningsarmaturer där ljuskällorna måste ersättas med LED. Hur som helst; ledningar för kommuner, myndigheter, fastighetsutvecklare och byggentreprenörer kan ha väl så goda visioner och intentioner. Men utan att avsätta nödvändiga resurser är det stor risk att slöseriet med byggmaterial fortsätter, även om motivation och insikt skulle vara nog så bra hos de som jobbar ute på byggena. Genom begränsade, men strategiska, investeringar i början, görs besparingar i slutänden, både ekonomiskt, klimatmässigt och miljömässigt.

All miljöpåverkan deklareras per modul i enlighet med den europeiska standarden EN 15804+A2, vilket ger klarhet i hållbarhetsprestanda.

Rockfon erbjuder produktspecifika miljövarudeklarationer (EPD). Rockfon är stolta över att presentera en ny version av produktspecifika miljövarudeklarationer (EPD) gällande våra akustiska lösningar för väggar och tak. Målsättningen är att skapa transparens och bidra med ytterligare resurser för arkitekter, byggare och designers.

Ad-190x125mm-3mm bleed_D_08_2024.indd 1

Kunder ges tillgång till fullständig information om produkters specifika miljöpåverkan, där allt är validerat och tredjepartsverifierat. Releasen gör det enkelt att mata in värden i byggnaders livscykelbedömningar så att projekten blir noggrant utvärderade och optimerade.

Läs mer här.

27-08-2024 09:39:08

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Även i de tidigare energideklarationerna skulle åtgärdsförslag ingå, men i många fall saknades sådana och de som beskrevs följdes sällan upp.

NÄSTA GENERATIONS ENERGIDEKLARATION – Zerotude erbjuder strukturerad hantering och modellering av data

För tjugo år sedan – i oktober 2006 – infördes den så kallade lappen i trappen, i och med den första generationens energideklaration. Syftet var ”att främja en effektiv energianvändning i byggnader”. AV KJELL-ARNE LARSSON SEDAN DESS HAR två generationer av energideklarationer införts och nu är det dags för den tredje. Majoriteten av alla deklarationer ska göras om mellan 2027 och 2030, mer än 100 000 besiktningar. Efter 2006 har dock världen förändrats, och energieffektivisering är viktigare än någonsin. I energideklarationerna som gjorts skulle åtgärdsförslag ingå, men i många fall saknas sådana och de som beskrivs följs sällan av genomförande. Kommer den tredje generationen att återigen bli en hyllvärmare. Nej, inte enligt företaget Zerotude. Zerotude är ett företag inriktat på datahantering, strukturering av data samt modellering av byggnader och beräkning av deras energiprestanda. Företaget har nu utvecklat ett effektivt koncept för att göra energideklarationer av samtliga kategorier av byggnader. Tillvägagångssättet lever upp till de nya krav som ställs på energideklarationer och energiexperter, som en följd av det uppdaterade 20

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

energiprestandadirektivet EPBD. Zerotude gör en modellering och analys av de energieffektiviseringsåtgärder som tas upp i deklarationen, och redovisar siffror på förbättrad energiprestanda, investering och kostnadsbesparing. Nackdelarna hittills med energideklarationer har varit: • Pappersprodukt i pdf-format • Återanvänds inte/används fel • Ska göras om var tionde år, men har inte gett något nytt

GE STRUKTUR PÅ DET OSTRUKTURERADE!

Energiexperterna har varit tvungna att lägga stor ansträngning på att samla data från OVK, energidata och ritningar och radonmätningar. Slutligen har energideklarationen blivit en hyllvärmare baserad på manuell databearbetning, beräkning av energital och

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Den metod och modell som Zerotude erbjuder löser alla gamla och nya krav: energideklaration, inspektionskrav, energiklassning mot energiklass A0 och underlag för energiledningssystem och energikartläggning.

beskrivning av åtgärdsförlag, följd av manuell uppladdning i Boverkets register Gripen. Dessutom en ostrukturerad leverans av data till beställaren. – Arbetssättet hittills när energiexperterna gör sina besiktningar tar inte vara på deras kompetens. Det går åt mycket tid för att samla in information och ordna den. Med vår strukturerade metod går detta smidigt och experten kan lägga mer tid på att ta fram åtgärdsförslag, säger Maximilian Deiters, medgrundare till Zerotude. Den metod och modell som Zerotude erbjuder löser alla gamla och nya krav: • Energideklaration • Inspektionskrav • Energiklassning mot energiklass A0 • Underlag för energiledningssystem och energikartläggning Förutom att Zerotudes metod löser alla lagkrav, ger den underlag för energistrategi och energiplan med åtgärdsberäkningar.

BRETT UPPLAGT PILOTFÖRSÖK

Tillsammans med LKF (Lunds Kommuns Fastighets AB) och ECiS (Energy Concept in Sweden) har Zerotude genomfört ett pilotförsök i reell miljö. ECiS gjorde inspektion och energideklarationer (169 stycken). Urvalet gjordes genom att prioritera fastigheter vars energideklarationer snart går ut, byggnader med hög prioritering i underhållsplan och byggnader med hög energianvändning. Zerotude läste in data och strukturerade dem. – Energidata struktureras från början till rätt format för deklarationen. Relevant information om fastigheten läses in så att energiexperten fokuserar på att granska istället för att bringa ordning i data, poängterar Maximilian Deiters. Exempelvis läses data från OVK in redan från början, och ligger till grund för bland annat energiberäkningarna. Modeller gjordes av respektive fastighet hos LKF, och nyckeltal räknades fram. I energideklarationerna presenterades resultatet heltäckande, enkelt och pedagogiskt, inklusive åtgärdsförslag. Fastighetsägaren och/eller energiexperten kan jobba vidare med för-

– Vårt koncept baseras på i tur och ordning; insamling av data, expertens okulära besiktning i fastigheten, modellering och beräkning. Resultatet utgörs av en energideklaration med åtgärdsförslag och redovisning av investeringskostnader, energibesparing och kostnadsbesparing, berättar Maximilian Deiters, medgrundare till Zerotude. Bild: Olivia Schönng

slagen. Exempelvis kan energiexperten bedöma vad som krävs för att en byggnad ska nå kraven för nollutsläppsbyggnad – energiklass A0. En energideklaration med åtgärdsförslag enligt Zerotudes metod, visar energibesparingen för var och en av ett antal åtgärder, som kan utgöras av: • Fasadisolering • Takisolering • Fönsterbyte • Tilläggsruta fönster • Installation av värmeåtervinning i ventilation • IMD • Solceller • Avloppsvärmeväxlare • Injustering av värmesystem Energibesparingen uttrycks i kWh/kvm och år (energiprestandatal); dels för varje åtgärd, dels för samtliga valda åtgärder. Årlig kostnadsbesparing per åtgärd beräknas och redovisas, liksom investeringskostnad för valda åtgärder tillsammans och då med synergieffekter inkluderade i beräkningen. Redovisningen anger också möjlighet att nå en högre energiklass. – Med vår arbetsgång får energiexperten verkligen göra insatser som expert, och fastighetsägaren får äntligen bra underlag inför strategiska beslut. – Vad gäller just LKF har företaget många energideklarationer sedan perioden 2017–2020. Dessa kommer att göras på nytt 20272030, så det blir ett bra tillfälle att få dem mycket bättre, menar Maximilian Deiters. De energideklarationer som är klara inom ramen för pilotförsöket hos LKF är redan ”paketerade” och färdiga för leverans till Gripen – med andra ord ett pilotförsök i verklig miljö och i skarpt läge, som täcker cirka 10 procent av beståndet. Man kommer att fortsätta med resten av fastigheterna. STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Beräknat scenario för Venus 2, Vintergatan 1A–E, omfattande 3 177 m² Atemp. Den direkta energibesparingen bedömdes motsvara 82 kr/m² och år. Värdebilden visar hur energibesparing, minskad vakans, ökad attraktivitet, lägre underhållskostnader och minskad risk kan bidra till ett stärkt driftnetto. Sammantaget beräknades en möjlig driftnettopotential på 282 kr/m² och år. Utfallet är beroende av att antagandena realiseras.

RENOCHAIN – visar vilka hus som ska renoveras först och hur

En genomtänkt energirenovering kan skapa fler värden än enbart lägre energianvändning. När energiåtgärder samordnas med underhåll och fastighetens långsiktiga utveckling kan driftnettot stärkas, riskerna minska och fastighetens attraktivitet och värde påverkas positivt. RenoChain hjälper fastighetsägaren att avgöra vilka byggnader som bör prioriteras – och vilka som bör vänta. AV KJELL-ARNE LARSSON M E D S TÖ D F R Å N Energimyndigheten har konsultföretaget Sustainacon tillsammans med Wiksfors Technology tagit fram konceptet RenoChain, som – fullt utvecklat – ska erbjuda ett smidigt och komplett arbetssätt för att analysera renoveringsbehov, kartlägga fastigheter och utföra renovering i industriell skala. – Förutom att vi utvecklar rationella metoder för energirenoveringar tar vi även med den bredare värdebilden, berättar Per Andersson, vd för och grundare av Sustainacon. Den direkta energibesparingen är viktig, men en genomtänkt renovering är positiv även för framtida underhåll, vakansgrad, attraktivitet och fastighetens driftnetto. Sustainacon har i sitt utvecklingsarbete samarbetat bland 22

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

annat med det allmännyttiga bostadsbolaget Säfflebostäder. I ett analyserat scenario beräknades den samlade driftnettopotentialen till cirka 282 kr/m² och år. Beräkningen illustrerar den möjliga effekten om de bakomliggande antagandena realiseras.

VILJAN FINNS – ÖVERBLICKEN SAKNAS

Viljan att förbättra energiprestanda är stor hos många, både offentliga och privata fastighetsägare. EU:s omarbetade energiprestandadirektiv, EPBD, innebär ett ökat fokus på det befintliga byggnadsbeståndets energiprestanda. När direktivet successivt omsätts i svenska regler får fastighetsägare starkare skäl att analysera beståndet, prioritera de

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

RenoChain är ett industriellt koncept som till stor del baseras på skräddarsydda prefabelement som huset ”kläds på” med; en datadriven metodik för snabb, smidig, skalbar och kostnadseffektiv energirenovering. Bilden, som är en visualisering av möjlig omvandling av Vintergatan 1A–E, illustrerar principen för en RenoChain-renovering och ska inte betraktas som färdig projektering eller beslutad gestaltning. Den möjliga lösningen kombinerar ett förbättrat klimatskal med energieffektiva installationer och en arkitektonisk utveckling av byggnaden.

byggnader där behoven och potentialen är störst och planera åtgärder långsiktigt. Nya byggregler och klimatmål påverkar också renoveringsviljan. – Fastighetsägare saknar sällan idéer om möjliga åtgärder,

fortsätter Per Andersson. Det som saknas är ett sammanhållet beslutsunderlag som visar vilka fastigheter som bör prioriteras, vilka åtgärder som bör kombineras och vad investeringen betyder >> för energi, driftnetto och fastighetsvärde. STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026 Avgörande är i vilken ordning fastigheterna ska renoveras och hur ägaren ska veta att det är rätt investering. Ofta saknas bra överblick.

RENOCHAIN SKAPAR VÄGEN FRÅN BESTÅND TILL PROJEKT

Fastighetsägarnas initiativ handlar ofta om att energieffektivisera enskilda fastigheter. I stället krävs det alltså överblick på beståndet. – Det är vanligt med en stor underhållsskuld. Det räcker inte med generella åtgärdslistor eller energikartläggning av enskilda byggnader. Åtgärder behöver kopplas samman och synkroniseras med underhållsplanen. Hänsyn måste tas till teknisk status, hyresgästsituation, ekonomi och fastighetens långsiktiga utveckling. I konceptet RenoChain ingår bland annat ett analys- och prioriteringsverktyg – Assess – just för att ta ett grepp på hela beståndet: 1. Beståndet analyseras och byggnaderna grupperas utifrån exempelvis ålder, konstruktion, tekniska system, energiprestanda och underhållsbehov. 2. Byggnaderna prioriteras utifrån behov, potential, genomförbarhet och möjligheten att samordna energiåtgärder med planerat underhåll. 3. Utvalda fastigheter analyseras djupare för att ta fram åtgärdspaket, investeringskostnad, energibesparing, påverkan på driftnetto och underlag för ett ägar- eller styrelsebeslut. Beslutet för en viss fastighet blir då JA NU, JA SENARE eller NEJ. Resultatet som RenoChain visar leder inte till samma renoveringslösningar för alla fastigheter. RenoChain Assess har testats i genomförda bestånds- och objektanalyser. Nästa utvecklingssteg är att tillsammans med fastighetsägare ta prioriterade objekt vidare genom projektering, upphandling och ett fysiskt demonstrationsprojekt. Den långsiktiga ambitionen är en sammanhängande digital och industrialiserad leveranskedja. Utvecklarna av RenoChain fick erfarenhet och inspiration bland annat från ett uppdrag för Länsstyrelsen i Dalarna, där bostadsbeståndet analyserades typologiskt och energimässigt. I analysen av 437 bostadsrättsföreningar sågs en särskilt stor potential i folkhems- och miljonprogramsbostäder från 1930–1975. Utvecklarna av RenoChain har sedan testat verktyget Assess genom att analysera Säfflebostäders bestånd och rangordna fastigheterna. Därefter genomfördes en fördjupad objektsanalys av fastigheten Venus 2, Vintergatan 1A–E, som omfattar 44 lägenheter och 3 177 m² Atemp. För objektet bedömdes den specifika energianvändningen kunna minska från cirka 108 till 45 kWh/m² Atemp och år, motsvarande cirka 58 procent. I ett utökat scenario, där även antaganden om minskad vakans, ökad attraktivitet, lägre framtida underhåll och förbättrad energiprestanda inkluderades, beräknades driftnettopotentialen till cirka 282 kr/m² Atemp och år. För objektets 3 177 m² Atemp motsvarar det närmare 900 000 kronor per år. Kapitaliserat med analysens antagna direktavkastningskrav på 5,5 procent indikerar det en möjlig värdepotential på cirka 16 miljoner kronor. Beräkningen är ett scenario och beslutsunderlag – inte en extern fastighetsvärdering eller en garanterad värdeökning.

SAMARBETSPARTNERS

Utvecklarna av RenoChain vill nu gå vidare från genomförda bestånds- och scenarioanalyser, till fullt genomförda renoveringar i fysisk miljö. Någon RenoChain Factory som tillverkar prefabelement i stor skala finns ännu inte, men metodiken är mogen för att användas i mindre skala. I första hand önskar man nu etablera samarbete med fler fastighetsbolag, framförallt privata som har bestånd där renoveringsbehoven behöver hanteras samlat med avseende på energiåtgärder 24

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

FAKTA

Konceptet Energiprestanda förbättras genom att huset förses med ny klimatskärm och energisystemet optimeras. Tanken är att hela processen ska täckas in: • RenoChain Assess. Analysverktyg med prioriteringsindex. • RenoChain Scan. Byggnaden skannas av med kamera och lidar, för att få fram mått och volymer. Digital tvilling (3D-modell) skapas. • RenoChain Builder. Denna mjukvara läser in modellen och bygger upp ett effektivt väggsystem. Fullständigt projekteringsunderlag genereras: produktionsdata, kostnadsberäkningar och energiprestanda. Offertprocessen är snabb, transparent och skalbar. • RenoChain System. Byggsystem. Kostnadseffektivt, hållbart och klimatsmart. Består av vägg- och takelement, ventilationssystem och övrig teknisk utrustning. • RenoChain Factory. En smart fabrik som kombinerar automation och skickligt hantverk i en effektiv produktion. • RenoChain Install. Installationsteam. • RenoChain Verify. Renoveringen följs upp, byggnaden driftoptimeras och verifieras under hela garantitiden. RenoChain Assess har använts i genomförda bestånds- och objektanalyser. Builder, Factory och den fullständiga industriella leveranskedjan är den fortsatta målbilden och ska verifieras genom fysiska pilot- och demonstrationsprojekt.

och underhåll. Samtidigt kan fastigheternas attraktivitet, driftnetto och långsiktiga värde stärkas. – Vår första insats behöver inte vara ett omfattande renoveringsprojekt, vi kan göra en strukturerad beståndsanalys som identifierar vilka byggnader som bör tas vidare, säger Per Andersson. Fastighetsägare har ofta mycket data, men den kan behöva struktureras. Vi kan sedan hjälpa till med skanning, digital tvilling och att ta fram specifikationer till förfrågningsunderlag inför upphandling. Beståndsanalyserna hjälper fastighetsägare att förbereda sig inför de krav och styrsignaler som successivt följer av EPBD och dess svenska genomförande.

! i v r e n n i v r e t å u n , t a l a t ärligt Dags att byta återvinningspartner? På REMONDIS är vi redo att ta oss an era hållbarhetsutmaningar med fräscha perspektiv och lång erfarenhet. Vi börjar med en grundlig nulägesanalys och tar sedan fram en skräddarsydd plan för att nå era miljömål – tillsammans. Vi kavlar upp ärmarna och tar tag i det. Via vår Kundportal får ni full insyn, kan följa er återvinning i realtid och får tillgång till all den data ni behöver för er hållbarhetsrapportering. Scanna QR-koden och se vad vi kan göra för just er bransch.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Zerotude och Sveriges Allmännytta har publicerat en rapport som ska bidra med kompletterande underlag till Sveriges nationella byggnadsrenoveringsplan.

REALISTISKT SCENARIO för energieffektiviseringen

Företaget Zerotude tillsammans med Sveriges Allmännytta har beskrivit scenarier fram till 2050, för energieffektivisering av flerbostadshus. Baserat på ett stort urval med tusentals byggnader har modeller och simuleringar tagits fram för varje enskild byggnad. AV KJELL-ARNE LARSSON EN AV DE UPPRITADE tidsbanorna från 2025 till 2050 visar att energianvändningen som medeltal för hela beståndet kan minska från 105 till 62 kWh/m2 och år (primärenergi). Detta förutsätter dock att renoveringstakten ökar från 1,5 procent årligen till 4 procent årligen. För att nå nämnda nivå år 2050 krävs både bättre planering från fastighetsägarnas sida, stärkta finansieringsmöjligheter och större tillgång på byggentreprenörer för renoveringsarbeten. Bakgrunden till rapporten ”Energiprestandadirektivet – energieffektiviseringsscenarier för Sverige” är EU:s omarbetade direktiv EPBD och dess konsekvenser och möjligheter för fastighetsägare. Direktivet utgör en del av EU:s paket ”Fit for 55”, som innebär att växthusgasutsläppen ska minska med minst 55 procent till 2030 och att nettoutsläppen i unionen 2050 ska vara nere på noll. Exakt vad detta innebär för fastighetsbranschen är, när detta skrivs inte klart, men samtliga byggnader ska 2050 vara så kallade nollutsläppsbyggnader. 26

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

För att uppfylla EPBD behövs en nationell renoveringsplan. Läget nu är dock att en praktiskt nåbar energieffektiviseringsnivå för flerbostadshus fortfarande är oklar.

FLERA SCENARIER

Boverket har i rapporten ”Förslag på mål för energieffektivisering i lokalbyggnader och bostadsbyggnader 2026:1” beskrivit en utvecklingsbana fram till 2050. De renoveringsåtgärder som innefattas baseras på de förslag som finns i energideklarationerna. Dessa omfattar fler än 113000 förslag. Enligt Boverket kan dagens energianvändning i bostäder minskas från 105 till 95 kWh/m2 och år. Enligt en annan rapport ”Teknoekonomiska scenarier – Underlag till Energimyndighetens arbete med den nationella byggnadsrenoveringsplanen CIT Energy” kan minskningen gå från 105 till 58 kWh/m2 och år.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Om huset ändå ska renoveras bör tillfället tas att också energirenovera.

De utvecklingsbanor som Zerotude och Sveriges Allmännytta nu har presenterat ligger mellan dessa två banor. Zerotude och Sveriges Allmännytta har beaktat tre kriterier för att energieffektivisering ska kunna bli aktuell för en viss byggnad: lönsamhet, teknisk genomförbarhet och renoveringstakt. Analysen som ligger till grund för den nya rapporten baseras på ett urval med 4414 flerbostadshus, i ett representativt urval, där det övervägande flertalet är från 1950 till 1980. Varje byggnad har modellerats, och renoveringsåtgärder har simulerats. Varje byggnads egenskaper och prestanda har tagits fram genom att kombinera energideklarationer, byggnadsregister och historiska byggnadsdata med maskininlärningsbaserad komplettering av saknade parametrar. Att simulering gjorts för varje enskild byggnad är en styrka med analysen, denna fångar upp de stora variationer som förekommer inom samma kategori byggnader; en variation som man inte får med i analyser som baseras på typhus.

givetvis tagits till typen av ventilation, exempelvis har många av de aktuella byggnaderna frånluftsventilation och eftersom det då redan finns frånluftskanaler, möjliggörs installation av frånluftsvärmepump, som då blir den primära åtgärden. Ett annat exempel är att för hus med självdrag, finns varken frånlufts- eller tilluftskanaler, vilket gör att konvertering till FTX sällan är ekonomiskt motiverad.

EN RAD ÅTGÄRDER

VAD ÄR LÖNSAMT?

Utfallet i form av kostnader och bättre energiprestanda har simulerats för ett antal åtgärder: • Tilläggsisolering på fasad • Tilläggsisolering på tak • Fönsterbyte till 3-glas-fönster • Tilläggsruta fönster • Installation av värmeåtervinning på ventilation via frånluftsvärmepump eller FTX • Injustering av värmesystem • IMD • Avloppsvärmeväxlare • Solceller Simulering har gjorts av energibesparing och kostnad, för både enskilda åtgärder och för alla relevanta kombinationer av åtgärder. Flera åtgärder samtidigt kan nämligen ge lägre kostnad per inbesparad kWh. Vid val av åtgärd för respektive byggnad har hänsyn

– Syftet med vårt arbete var att beräkna vilken nivå av energieffektivisering som är både lönsam och tekniskt genomförbar. Slutsatsen var att i relation till Boverkets uppskattningar är den lönsamma nivån på energiprestanda betydligt mycket bättre, men att begränsningen är renoveringstakten snarare än potentialen, säger Maximilian Deiters, medgrundare till Zerotude.

Är ett renoveringsprojekt då lönsamt eller inte? Här har analysen räknat på två scenarier; dels om energieffektiviseringsåtgärden görs separat som ett rent energiprojekt eller samordnas med åtgärder som ändå ska göras enligt ordinarie underhållsplan. Här kan noteras att fasadisolering som separat åtgärd oftast inte är lönsamt om det enbart belastar energikontot, men om fasaden ändå ska putsas om och repareras blir marginalkostnaden att samtidigt tilläggsisolera fasaden överkomlig, rentav lönsam. Analysen använder ett lönsamhetskrav på 4 procent ROI (årlig energikostnadsbesparing/ investeringskostnad). En av flera viktiga slutsatser som följd av den aktuella analysen är att samordning med planerat ordinarie underhåll kan förbättra lönsamheten. Detta gäller framförallt klimatskalsåtgärder som fasad och fönsterbyte, i viss mån takisolering, och till vissa delar tilläggsruta, IMD eller injustering. Antalet åtgärder som tas med i ett renoveringspaket, och den uppnåbara energiprestandan, avgörs i hög grad av fastighetsägarens >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

För var och en av 4414 byggnader har 1070 simuleringar gjorts, detta för att få med alla relevanta kombinationer av energirenoveringsåtgärder.

förmåga att samordna energiåtgärder med planerade underhållscykler. Flaskhalsarna i dag är inte brist på tänkbara och bra åtgärder, utan begränsad genomförandekapacitet och kunskap om vilka kombinationer av renoveringsåtgärder som är optimala. Fastighetsägare som inte samordnar energiåtgärder med underhåll går miste om en betydande del av den lönsamma potentialen.

FLERA TÄNKBARA BANOR

När vi vet hur renoveringar ska planeras och samordnas, är frågan hur vi ska få upp takten. Den hämmas av begränsade finansieringsmöjligheter och tillgång till entreprenörer. Renoveringstakt definieras (i den aktuella rapporten) som andel av beståndets area (Atemp) som renoveras varje år. Energimyndighetens tidsbana, med sikte på 58 kWh/m2 och år, 2050 förutsätter 4 procents renoveringstakt. Idag är denna 1,5 procent. Zerotude och Allmännyttan har ritat tre alternativa banor, som alla baseras på att fastighetsägarna tar tillvara positiva synergieffekter mellan energiåtgärder och ordinarie underhållsåtgärder. Med 1,5 procents renoveringstakt nås 89 kWh/m2 och år, 2050. Med 2 procent nås 84 kWh/m2 och år och med 4 procent 62 kWh/m2 och år; den senare innebär en minskning av primärenergin med 41 procent. Detta är den aktuella studiens uppskattning av vad beståndet kan nå, med ekonomin beaktad, om alla lönsamma åtgärder genomförs vid rätt tillfälle. (Även utan synergi är förbättringen stor, ner till 69 kWh/m2 och år.)

HUR MYCKET HINNER REALISERAS?

En av studiens slutsatser är att den bana som Boverket i dag beskriver (105 ner till 95 kWh/m2 och år, primärenergi) underskattar den lönsamma potentialen för energieffektivisering. Denna bana motsvarar i praktiken vad som hinner realiseras med nuvarande 28

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Björn Berggren från Sveriges Allmännytta har varit rapportförfattare tillsammans med Ricardo Bernardo och Maximilian Deiters från Zerotude.

renoveringstakt och arbetssätt, inte vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Kapaciteten att genomföra energieffektivisering i tillräcklig omfattning kan ökas med ökad finansieringskapacitet, entreprenörstillgång, kompetens och långsiktig renoveringsplanering på byggnadsnivå som möjliggör att rätt åtgärder identifieras och samkörs med underhållscyklerna. Det är detta – menar rapportförfattarna – som avgör om och hur den lönsamma energibesparingspotentialen kan uppnås till 2050.

DENNA AV COMFORTZONEAV Svensk Byggtidning 47 GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • ARTIKEL DENNAPRESENTERAS ARTIKEL PRESENTERAS COMFORTZONE

SÅ VÄLJER VÄLJER DU SÅ DUEN ENVÄRMEPUMP VÄRMEPUMP med låg elförbrukning med låg elförbrukning

När en ny värmepump ska väljas finns flera faktorer som påverkar elförbrukningen över tid. Martin Lugnberg, vd på ComfortZone, lyfter fram helheten: pumpen ska vara rätt dimensionerad för huset, arbeta effektivt under större delen av året och fungera tillsammans med husets övriga värmesystem. UPPVÄRMNING OCH varmvatten står för en stor del av husets energibehov. Men en större eller kraftigare värmepump är inte automatiskt mer energieffektiv. Husets storlek, energibehov och värmesystem behöver därför vägas in i valet. – Man bör därför inte bara titta på inköpspriset, utan även på hur energieffektiv och ekonomisk lösningen blir över tid. En värmepump är en långsiktig investering som ska ge tillförlitlig drift och god energieffektivitet under många år, säger Martin Lugnberg. Ett sätt att jämföra olika alternativ är att titta på effektiviteten över ett helt år. BEN har ett SCOP-värde på upp till 4,9 vid låg framledningstemperatur, exempelvis golvvärme vilket visar på hög energieffektivitet över hela uppvärmningssäsongen. Martin Lugnberg rekommenderar en inverterstyrd värmepump, som kan anpassa effekten efter husets behov i stället för en enklare on/off-lösning. Förutsättningarna skiljer sig samtidigt mellan ett nybyggt och ett äldre hus. I ett nytt hus kan värmesystem, ventilation och värmepump planeras tillsammans från början medan man i ett äldre hur behöver ta hänsyn till bland annat radiatorer eller golvvärme, ventilationssystem, luftflöden, tidigare energiförbrukning och effektbehov när det är kallt.

– Värmepumpen arbetar generellt effektivare vid lägre framledningstemperaturer, vilket gör exempelvis golvvärme och rätt dimensionerade radiatorer fördelaktiga, säger Martin Lugnberg. ComfortZones BEN Dual-AIR är utvecklad för både nybyggnation och utbyte och kan använda frånluft och uteluft som energikälla. Under mildare delar av året kan systemet dra större nytta av energin i uteluften. När det blir kallare får frånluften större betydelse eftersom den håller en högre och jämnare

temperatur. BEN Dual-AIR kan kombinera energi från frånluft och uteluft. Systemet anpassar driften efter husets aktuella värmebehov och tillgänglig energi, vilket gör att uteluften kan komplettera när energin i frånluften inte räcker till. Systemet används för uppvärmning, varmvatten och ventilation och är även förberett för framtida komfortkyla i vissa installationer. Via appen kan användaren följa systemet och göra anpassningar av bland annat temperatur, varmvatten och hemma-/bortaläge. Martin Lugnberg framhåller samtidigt vikten av ett korrekt injusterat system med stabila inställningar. Även leverantören spelar roll på längre sikt. Tillgång till kunnig support, servicepartners och reservdelar kan minska stilleståndstiden om något går sönder. – Titta på den totala energiförbrukningen. Jämför inte bara värmepumpens effekt eller enskilda verkningsgrader. Det viktiga är hur mycket el hela systemet förväntas använda under ett år, inklusive eventuellt eltillskott.

www.comfortzone.se STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

VÄSTRA ERIKSBERG i final för nationellt hållbarhetspris Karlstads kommuns nya industri- och verksamhetsområde Västra Eriksberg är en av två finalister till utmärkelsen för hållbar infrastruktur i Sweden Green Building Awards. Återbruk, fossilfri produktion och färre transporter har hittills minskat projektets beräknade klimatpåverkan med 46 procent jämfört med ett traditionellt infrastrukturprojekt. PÅ VÄSTRA ERIKSBERG utvecklar Karlstads kommun tillsammans med totalentreprenören Skanska gator, gång- och cykelvägar, vatten och avlopp samt grönytor för ett nytt industri- och verksamhetsområde. Hållbarhetskrav har funnits med från upphandlingen och genom hela genomförandet. – Västra Eriksberg visar hur kommunens klimatambitioner kan omsättas i konkreta resultat. Vi skapar plats för företag att utvecklas i Karlstad och visar samtidigt hur vi kan bygga med mindre klimatpåverkan, säger Monika Bubholz (MP), ordförande teknikoch fastighetsnämnden. Det är Skanska som har nominerat projektet till priset, som delas ut av Sweden Green Building Council. Vinnaren utses i Stockholm den 25 november.

ÅTERBRUK OCH NYA LÖSNINGAR MINSKAR KLIMATPÅVERKAN

Berg har krossats på plats och matjord har återanvänts i områdets grönytor. Även material från andra kommunala projekt har fått nytt liv. Närheten till kommunens masshanteringsstation har minskat behovet av transporter, och arbetsplatsens maskiner och fordon drivs med el eller det förnybara drivmedlet HVO. – Vi har granskat både stora och små beslut för att hitta lösningar som minskar klimatpåverkan. Genom att återanvända material, minska transporter och testa eldrivna maskiner har vi kunnat göra stor skillnad, säger Malin Herou, projektledare för projektet. Hållbarhetsarbetet omfattar också områdets framtida användning. Dagvattendammar har utformats för att hantera kraftigt regn och rena vatten. Växtval och livsmiljöer för djur och insekter ska bidra till biologisk mångfald. – När vi utvecklar nya verksamhetsområden behöver vi tänka långsiktigt. De ska fungera för företagen och människorna som arbetar där, men också ta hänsyn till naturen och ett förändrat klimat. Det perspektivet har varit med från början på Västra Eriksberg, säger Anders Tallgren (S) kommunalråd.

Herou och framhåller att engagemanget i hela projektorganisationen har varit avgörande. Medarbetare hos kommunen, Skanska, underentreprenörer och leverantörer har bidragit med idéer och förbättringar. Erfarenheterna tar vi med oss för att utveckla hållbarhetsarbetet i fler projekt.

ERFARENHETER FÖR KOMMANDE PROJEKT

OM PRISET

Västra Eriksberg är kommunens första projekt som genomgår hållbarhetscertifiering enligt det internationella systemet BREEAM Infrastructure. Arbetet ska ge kunskap och arbetssätt som kommunen kan använda i kommande infrastruktursatsningar säger Malin 30

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Malin Herou, projektledare, efter första spadtaget på Eriksberg. Bild: Karlstad kommun

Sweden Green Building Awards uppmärksammar projekt, personer och organisationer som inspirerar och visar vägen inom hållbart samhällsbyggande. Västra Eriksberg är en av två finalister i kategorin Utmärkelsen för hållbar infrastruktur.

En stålprofil med många liv Plannja Infinity är ett material tillverkat av återvunnet stål, våra nya tak- och fasadprofiler är därför väldigt gamla. Tack vare återvunnet stål, fossilfri energi och biobaserad färgbeläggning har de färdiga stålprofilerna ett verifierat fossilt koldioxidutsläpp på endast 0,957 kg CO2 per kg stål. Plannja Infinity finns på flera av våra populära tak- och fasadprofiler. De håller samma höga kvalitet som alltid och är fullt återvinningsbara – om och om igen. Produkt: Plannja Sinus 18 Sinusprofilen finns i en mängd olika kulörer och i tre olika profildimensioner. Dess böljande linjespel passar för både tak och fasad.

Se filmen om Villa Berland

Hela Nordens tak

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Den utförda behovsanalysen visade att respondenterna hade positiv inställning till utveckling, piloter och nya arbetssätt om tester görs ordentligt i flera testmiljöer – både de kontrollerade testmiljöerna och i mock-ups med många olika målgrupper. Dessutom kan projekt från verkligheten ute på byggena få roller som förebilder.

KLIMATSMARTA LÖSNINGAR KLÖS

– förstahandsval i framtidens byggande? Inte minst av klimatskäl finns efterfrågan på biobaserade byggmaterial och andra material med låg klimatbelastning. Osäkerheten är emellertid stor när arkitekter och konstruktörer står inför val av nya alternativ. Många är oprövade och behöver både utvecklas och verifieras. AV KJELL-ARNE LARSSON D E T TA S TO D K L A R T vid ett webinarium som arrangerades i september, och som presenterade resultatet från en förstudie i projektet KLÖS – Klimatsmarta lösningar som förstahandsval i framtidens byggande. Projektet har finansierats av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (via Tillväxtverket) med stöd från Region Stockholm. Projektledare är Kaisa Svennberg, senior forskare vid avdelningen för byggsystem och materialbeständighet vid RISE, och Marja Lundgren, hållbarhetsstrateg och arkitekt hos White. I projektet deltar också Looström Konstruktionsbyrå, Bengt Dahlgren, SundaHus, Brukspecialisten, Nodon, Ogeborg och Marge Arkitekter. Som presentatörer under webinariet bidrog också Maria Rosvall, handläggande konstruktör hos Looström och Cecilia Wetterqvist, brandingenjör hos Bengt Dahlgren. 32

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Det aktuella projektet inleddes i mars, redovisades muntligt under webinariet, och en skriftlig rapport med samma innehåll tas fram under hösten. – Hittills är det en relativt begränsad förstudie som vi har gjort, berättar Kaisa Svennberg.

TESTMILJÖER BEHÖVS

KLÖS ska svara på hur klimatvänliga och biobaserade produkter kan bli förstahandsval vid upphandling och inköp. Vilka typer av testmiljöer krävs då för att skala upp användningen? Målet är att utveckla en grund för branschgemensamma testprotokoll och en materialbiblioteksplattform. En behovsanalys har genomförts där intervjuer gjordes med bygg-

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

De alternativa lösningarna ska kunna jämföras med en vägg som har konventionell konstruktion.

herrar och utförare, flera med koppling till Hållbart Stockholm 2030 och Klimatarena Stockholm. Genom intervjuerna tog man reda på vad byggherrar och entreprenörer önskar i form av kunskap, tester och garantier, kring hur biobaserade och lågprocessade material fungerar tillsammans i sammansatta konstruktioner. Det är givetvis viktigt att möta dagens produktions-, funktions-, brukar-, byggherre- och byggregelkrav. Vilka aspekter är då viktiga? Från början hade projektledarna för KLÖS, tagit med byggnadsfysikaliska aspekter (som hållfasthet, brand, fukt, termiska egenskaper m.m.), kostnadsdrivande aspekter och livslängd. De som intervjuades pekade också på handhavande (vad tål materialen?), arbetsmiljö under både byggproduktion och i brukarfas, brukar-aspekter (acceptans hos uthyrare, säljare; estetik och attraktivitet) samt försäkringsaspekter. Om man inte får med försäkringsvillkor och även garantier från leverantör/entreprenör, är det ingen idé att sätta ett nytt material på marknaden.

VERIFIERING OCH TESTNING

Vilka verifieringsmodeller kan då, enligt respondenterna, vara intressanta? Här utgick man från kategorier enligt byggregelverk: • Verifiering genom mätning och provning • Verifiering genom beräkning och simulering • Verifiering genom standardlösningar – Det är många fler frågor vi vill fortsätta att tala med er i branschen om. En central Däremot blir det kanske inte aktuellt att verifiera genom tanke är att få med representanter för hela värdekedjan, från materialleverantörer till expertutlåtanden. fastighetsägare. Vi hoppas få med flera kategorier i branschen under fortsättningen Flera olika testformer är tänkbara. Det är grundläggande att av KLÖS, säger Kaisa Svennberg, senior forskare vid avdelningen för byggsystem och utföra kontrollerade tester vid institut, särskilt vad gäller brand och >> materialbeständighet vid RISE. STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026 hade positiv inställning till utveckling, piloter och nya arbetssätt om tester görs ordentligt i flera testmiljöer – både de kontrollerade testmiljöerna och i mock-ups med många olika målgrupper. Dessutom kan projekt från verkligheten ute på byggena få roller som förebilder.

KRAV OCH RISKER

Vid återbruk, av exempelvis stål och betong, behövs standard för att utföra tester.

fukt, men alla byggnadsfysikaliska egenskaper ska testas. Sedan är efterfrågan stor på tester genom fysiska mock-ups för att undersöka: • Genomförbarheten (byggbarhet, tidsåtgång m.m.) • Arbetsmiljö • Underhåll/handhavande • Estetiska aspekter • Osäkerhet: ett antal psykologiska hinder I KLÖS-förstudie används väggkonstruktion som ett typfall, kring vilket det går att diskutera lösningar och prova nya material och alternativa konstruktioner. – När det kommer till mock-ups visar förstudien att det behövs anvisningar både kring hur de ska se ut och hur de ska användas. Allt för att det ska bli jämförbart. För tanken är ju att de alternativa lösningarna ska jämföras med en vägg med konventionell konstruktion. En idé är att utgå från de testväggar, för exempelvis lufttäthetsmätningar hos RISE, som vi utvecklat med finansiering från Energimyndigheten, berättar Kaisa Svennberg. Underlaget för att få ett nytt material att godkännas/accepteras, kan kompletteras med fallstudier på case ute i verkligheten.

I fortsättningen av projektet har man arbetat bland annat med krav och risker. Dessa måste tas med projekteringen och här kan KLÖS underlätta genom att vägleda: • Vad som bör beaktas. T.ex. risk för glödbrand, krav kring bärförmåga, lokala förutsättningar (markförhållanden m.m.). • Vem som ska engageras i byggprojektet – vilken kompetens som krävs för att beakta kraven och riskerna. – Vi kan aldrig kompromissa med personsäkerheten, betonade Maria Rosvall, konstruktör hos Looström. Riskbedömningar krävs. Vi behöver säkerställa egenskaper över tid. Vid återbruk, av exempelvis stål, behövs standard för att testa. Vi har respekt för att det är komplexa bedömningar. Vad gäller konstruktionen av byggnad eller byggnadsdel såsom yttervägg måste en rad krav och risker beaktas: • Personsäkerhet – dimensionering/standarder (Eurokoder, BFS), bärförmåga, stadga och beständighet. • Tidig riskbedömning för val av stomme, t.ex. utsatt för markfukt, temperaturer. • Klimatförbättrad betong och stål med låg klimatpåverkan. • Långsiktig hållfasthet och beständighet • Återvunnet material – variationer i materialegenskaper • Långtidsdata • Rätt material på rätt plats • Ekonomi

FORTSÄTTNINGEN

När detta skrivs är det oklart vad KLÖS exakt kommer att ansöka för inför kommande skeden i projektet. Men bedömningen är att projektet ska vidareutvecklas avseende testprotokoll, risker & krav och mock-ups. Samt utveckla den kommunikationsplattform som krävs och föreslå hur den kan finansieras och förvaltas.

JÄMFÖRBARHET

– Valet att satsa på material med lägre klimatpåverkan sker ofta som en jämförelse, där man undrar var man får mest klimatbesparing per krona, berättar Marja Lundgren från White Arkitekter. Byggherrar och entreprenörer vill göra jämförelser vad gäller klimatpåverkan, andra miljöaspekter, prestanda (U-värden m.m.), tjocklek av vägg och annat med direkt koppling till ekonomin, samt livslängden på material/konstruktion. Svaren på intervjufrågorna pekade på betydelsen av tidsåtgång för byggproduktion och ekonomi. Under byggtiden löper kapitalkostnader, innan fastighetsägaren får intäkter från hyror/försäljningar. Att byta material i/på en vägg kan kräva att förväntningar på konventionella lösningar måste överbryggas. Det krävs förflyttning av estetiska förväntningar hos brukare, från konventionellt målade/ tapetserade väggar, till nya uttryck i form av puts, rent trä e.d. Även i detta avseende kan mock-ups vara till stor nytta. Möjligheter att se och uppleva material och ytor efterfrågades avseende målgrupperna hyresgästförening, uthyrare, mäklare och brukare. Den utförda behovsanalysen i KLÖS visade att respondenterna 34

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Av de som svarade på intervjuerna i behovsanalysen var flera från Hållbart Stockholm 2030 och Klimatarena Stockholm. De hade stort intresse för byggmaterial med låg klimatpåverkan. Frågan är nu vad som krävs för att byggherre/entreprenör ska våga välja nya material.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV SYSAV

SLAGGRUS KAN MINSKA BEHOVET av jungfrulig ballast Sverige behöver bergkross för att bygga vägar, bostäder och infrastruktur. Men jungfruligt material behöver inte vara förstahandsvalet överallt. I många anläggningsprojekt kan slaggrus ersätta delar av den jungfruliga ballasten. Slaggrus är ett beprövat material som dessutom är verifierat som kolsänka. SLAGGRUS FR AMSTÄLLS av den bottenaska som blir kvar efter energiåtervinning av avfall. Efter behandling blir det ett stabilt anläggningsmaterial som kan användas i exempelvis vägar, hamnar och andra infrastrukturprojekt. – Slaggrus ska användas på rätt plats och för rätt ändamål. Men där det kan ersätta jungfrulig ballast är det resursslöseri att inte ta vara på materialet. Det är stabilt, lätt att packa och inte tjällyftande, med egenskaper som motsvarar traditionella ballastmaterial - men till en lägre kostnad, säger Raul Grönholm, specialist inom restmaterial på Sysav. Sysav producerar omkring 100 000 ton slaggrus varje år. I Trelleborgs hamn har 87 000 ton använts som konstruktionsmaterial i stället för jungfrulig ballast. Det är alltså inte en möjlig lösning för framtiden, utan ett material som redan har bevisat sin funktion i praktiken. Internationellt är användningen dessutom betydligt större än i Sverige. I Danmark används omkring 95 procent av slaggruset för anläggningsändamål. I Sverige används materialet fortfarande i betydligt mindre omfattning och stora mängder läggs i stället på deponi.

Slaggrus är väl beprövat i anläggningsprojekt, kostnadseffektivt och binder dessutom koldioxid. Att inte använda det är resursslöseri, menar Helcio Apgaua och Raul Grönholm.

– Bergkross kommer fortsatt att behövas, men vi behöver bli bättre på att använda de resurser som redan finns där de fungerar. Varje ton slaggrus som kan ersätta jungfruligt material innebär att vi kan hushålla bättre med våra naturresurser, säger Helcio Apgaua, affärsutvecklare på Sysav. Ytterligare stöd för användningen kommer från Sysavs tredjepartsgranskade miljövarudeklaration, EPD. Den visar att varje ton slaggrus binder drygt 22 kilo koldioxid från luften. Som jämförelse orsakar produktion av bergkross vanligtvis utsläpp på 2–3 kilo koldioxid per ton. EPD:n gör det också möjligt att inkludera slaggrus i klimatkalkyler och upphandlingar. Rätt material på rätt plats kan alltså både spara naturresurser och minska klimatpåverkan.

FAKTA

Slaggrus • Framställs av bottenaska från energiåtervinning av avfall • Binder drygt 22 kg koldioxid per ton (enligt tredjepartsgranskad EPD) • Kan ersätta bergkross ianläggningsprojekt • Stabilt, lätt att packa och inte tjällyftande • Kostnadseffektivt jämfört med traditionella material • Används i stor skala i Europa – men deponeras fortfarande ofta i Sverige Läs mer och kontakta Sysav inför ert nästa projekt: sysav.se/slaggrus

sysav.se/slaggrus STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Avancerad sortering är en viktig del av plastindustrins omställning. Vid Site Zero i Motala sorteras plastförpackningar för att kunna återvinnas till ny råvara. Foto: Peter Holgersson AB/Svensk Plaståtervinning.

PLASTINDUSTRIN STÄLLER OM

– återvunnen råvara blir en strategisk resurs Svensk plastindustri står inför en omfattande omställning. Nya EU-regler, ökade krav på återvunnet material och behovet av minskad klimatpåverkan förändrar hela värdekedjan. Samtidigt växer möjligheterna att utveckla en mer cirkulär industri där plastavfall blir en värdefull råvara i stället för att förbrännas. AV JAN ÅSTRÖM PLAST ÄR E T T av industrins mest använda material. Det finns i allt från livsmedelsförpackningar och medicinteknik till fordon, byggprodukter och avancerade industrikomponenter. Materialets låga vikt, formbarhet och tekniska egenskaper har gjort det svårt att ersätta inom många användningsområden. Samtidigt innebär 36

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

den omfattande användningen stora utmaningar när produkterna når slutet av sin livslängd. Enligt Naturvårdsverkets senaste kartläggning uppgick de svenska plastavfallsflödena till cirka 1,7 miljoner ton under 2023. Av detta materialåtervanns omkring 141 000 ton, motsvarande

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV PELIFT cirka åtta procent av de kartlagda flödena. Myndigheten framhåller att statistiken innehåller osäkerheter, men siffrorna visar ändå omfattningen av utmaningen. En stor del av plastavfallet går fortfarande till förbränning. Den 12 augusti 2026 började EU:s nya förpackningsförordning, PPWR, att tillämpas. Förordningen omfattar hela förpackningens livscykel, från konstruktion och materialval till återanvändning och återvinning. Flera krav införs successivt under kommande år. Från 2030 ställs bland annat bindande krav på återvunnet innehåll i plastförpackningar. Det innebär att tillverkare i högre grad måste kunna använda återvunnen råvara med dokumenterade egenskaper och kvalitet. För plastindustrin förändras därmed förutsättningarna. Det räcker inte längre att en produkt tekniskt sett går att återvinna. Den behöver också utformas så att materialet kan samlas in, sorteras och återföras till produktionen.

DESIGNEN AVGÖR ÅTERVINNINGEN

Svensk Plastindustriförening, SPIF, lyfter produktdesign som en central del av omställningen. Genom att redan i konstruktionsfasen välja rätt material och undvika onödigt komplicerade materialkombinationer kan fler plastprodukter återvinnas. Förpackningar som består av flera sammanfogade plasttyper kan exempelvis vara svårare att separera än produkter tillverkade av ett enda material. Samtidigt behöver återvunnen plast uppfylla höga krav på hållfasthet, renhet och funktion. För industrin innebär det ett växande behov av materialutveckling, provning, sorteringsteknik och kvalitetssäkring. SPIF framhåller också vikten av att använda plast där material-

ets egenskaper verkligen gör nytta och att utveckla produkter som kan användas längre. Den mekaniska återvinningen är redan etablerad för flera vanliga plasttyper. Materialet sorteras, rengörs och bearbetas till ny plastråvara. Men alla plastprodukter lämpar sig inte för traditionell mekanisk återvinning. Därför utvecklas även kemiska återvinningsprocesser, där plastens molekylstruktur bryts ned och materialet kan användas som råvara i nya produktionsprocesser. Teknikerna kompletterar varandra. Mekanisk återvinning är ofta att föredra när materialets kvalitet kan bevaras, medan kemisk återvinning kan skapa möjligheter för mer komplicerade avfallsflöden. Naturvårdsverket betonar att målet bör vara att behålla materialets värde så långt som möjligt och skapa cirkulära flöden där plast kan återvinnas flera gånger.

FRÅN AVFALL TILL INDUSTRIELL RÅVARA

Omställningen handlar också om försörjningstrygghet. När återvunnen plast kan ersätta nyproducerad fossil råvara minskar beroendet av jungfruliga material. Samtidigt skapas möjligheter för nya investeringar inom sortering, återvinning och plastförädling. För svensk industri blir tillgången till högkvalitativ återvunnen plast därför allt viktigare. Utmaningen ligger inte enbart i att bygga nya återvinningsanläggningar. Hela kedjan måste fungera, från insamling och sortering till produktion och efterfrågan på återvunnet material. Framtidens plastindustri kommer därmed inte bara att bedömas utifrån hur effektivt den tillverkar nya produkter, utan också hur väl den lyckas behålla materialet i kretsloppet.

Sätt hållbarhet i förarsätet med Novoplast! Minska ert klimatavtryck genom ansvarfull hantering av plastavfall.

Vill du ha koll

på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande. Läs våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se

Vår avancerade plastfilmåtervinning skapar cirkulära lösningar.

www.novoplast.se

Besök www.novoplast.se för mer information. STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

SVENSK PLASTÅTERVINNING FÖRDUBBLAD – ny teknik höjer kvaliteten

Svensk Plaståtervinning har mer än fördubblat mängden återvunna plastförpackningar på fem år. Under 2025 återvanns närmare 38 000 ton plast vid företagets verksamhet i Motala. Samtidigt visar nya analyser att 86 procent av den återvunna plasten håller hög kvalitet och kan ersätta nyproducerad fossil råvara. AV JAN ÅSTRÖM UT VECKLINGEN INOM svensk plaståtervinning går snabbt. Nya sorteringstekniker, avancerade sensorer och automatiserade processer gör det möjligt att återvinna fler plasttyper med högre kvalitet. Ett exempel är Site Zero i Motala, som drivs av Svensk Plaståtervinning. Anläggningen har en kapacitet att ta emot 200 000 ton plastförpackningar per år och är en av Europas mest avancerade sorteringsanläggningar. Här används bland annat 60 NIR-sensorer, laserutrustning och kamerasystem med AI för att identifiera och separera olika plastmaterial. Tekniken gör det möjligt att sortera ut tolv olika plasttyper och hantera upp till 1 000 förpackningar i sekunden.

REKORDNIVÅ UNDER 2025

Enligt Svensk Plaståtervinnings hållbarhetsrapport återvanns totalt 37 819 ton plastförpackningar under 2025. Det är den högsta nivån sedan bolaget grundades och mer än en fördubbling jämfört med fem år tidigare. Av de plastförpackningar som kom in till anläggningen blev 50,9 procent ny återvunnen råvara. Motsvarande andel året innan var 46,1 procent.

Med hjälp av avancerad sensorteknik kan Site Zero identifiera och sortera olika plasttyper. Anläggningen i Motala har kapacitet att ta emot 200 000 ton plastförpackningar per år. Bild: Svensk Plaståtervinning.

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Mattias Philipsson, vd för Svensk Plaståtervinning. Bild: Svensk plaståtervinning

– Vi har på fem år mer än fördubblat mängden plastförpackningar som faktiskt återvinns till ny råvara. Det visar att högkvalitativ plaståtervinning i industriell skala fungerar, säger Mattias Philipsson, vd för Svensk Plaståtervinning.

KVALITETEN FÅR STÖRRE BETYDELSE

En viktig del av utvecklingen handlar om vad den återvunna plasten faktiskt används till. En kartläggning från 2026 visar att 86 procent av den plast som återvanns genom Site Zero under 2025 blev högkvalitativ råvara. Av materialet blev 25 procent nya plastförpackningar och 61 procent andra högkvalitativa plastprodukter. Resterande 14 procent återvanns till produkter med lägre materialvärde. Resultatet visar att återvinning inte enbart handlar om att samla in stora mängder plast. Materialets kvalitet och

möjligheten att ersätta ny fossil råvara blir allt viktigare. Trots framstegen finns betydande hinder. Svensk Plaståtervinning konstaterar att anläggningen har kapacitet att hantera betydligt större mängder plast än vad som i dag når återvinningssystemet. För att öka återvinningen behöver fler hushåll sortera sina plastförpackningar. Samtidigt måste insamlingskvaliteten förbättras och producenterna utveckla förpackningar som är enklare att återvinna. EU:s kommande krav på återvunnet innehåll väntas dessutom öka efterfrågan på återvunnen råvara med dokumenterad kvalitet. För återvinningsindustrin innebär det möjligheter till fortsatt teknikutveckling och nya investeringar. Site Zero visar att tekniken för storskalig plaståtervinning redan finns. Nästa utmaning är att få mer material att nå anläggningarna och sedan tillbaka till industrin.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV SVENSK PLASTÅTERVINNING

NU STÄLLS SAMHÄLLET OM MOT CIRKULARITET – steg för steg

Nästan hälften av jordens utsläpp är en konsekvens av vårt linjära samhälle – ett system byggt på att tillverka, använda och slänga. Omställningen mot en cirkulär ekonomi, där produkter används längre och material återvinns flera gånger om, är nu högst upp på agendan. Inte bara i Sverige, utan i hela EU: PPWR, EU:s förordning om förpackningar, gäller redan sedan i somras, och till hösten väntas dessutom unionens Circular Economy Act. I SVERIGE BYGGS avfallssystemet om för att material ska kunna cirkulera. Målet är att minska utsläppen, begränsa behovet av nytt material från fossila råvaror, och bygga resiliens genom att bli mindre beroende av importerad plast från marknader utanför EU. En nyckel i omställningen är FNI, fastighetsnära insamling, som just nu rullas ut kommun för kommun över hela Sverige. Insamlingen är en av de viktigaste pusselbitarna i kedjan: förpackningar som hamnar i soppåsen i stället för i rätt kärl riskerar att aldrig nå återvinningssystemet, utan i stället gå till förbränning. – Insamlingen är kritisk för hela kedjan, och vi ser redan nu hur den ökar med FNI. Mer plast når vår sorteringsanläggning

– Ska vi lyckas med omställningen måste alla led dra åt samma håll, säger Mattias Philipsson, vd för Svensk Plaståtervinning.

Site Zero i Motala. Ju närmare människor har till rätt kärl, desto lättare att göra rätt, säger Mattias Philipsson, vd för Svensk Plaståtervinning. Men införandet av FNI kommer med utmaningar. Miljöer behöver byggas om, nya kärl för olika materialslag få plats, och kommunikationen om hur man sorterar rätt tas fram. Det är inte enkelt, men nödvändigt. Och alla behöver hjälpas åt. Återvinning kräver rena flöden. Plastförpackningar måste till exempel hållas åtskilda från andra plastprodukter, som leksaker eller trädgårdsmöbler. Blandas de ihop förorenas materialflödet och möjligheten att återvinna plasten till en råvara som kan ersätta fossil råvara försämras– allra mest till nya livsmedelsförpackningar, där kraven på renhet är höga. Fel material i sorteringsanläggningarna kan dessutom få maskiner att fastna, trassla eller antändas – exempelvis om batterier finns kvar i leksaker. Det blir dyrare för alla och en säkerhetsrisk för personalen. – Ska vi lyckas med omställningen måste

alla led dra åt samma håll – från kommuner och fastighetsägare till oss som sorterar och återvinner materialet. Det är hur vi formar sorteringsmiljöerna och kommunikationen om vad som hör hemma i vilket kärl som avgör om FNI blir en succé – och i förlängningen om vi lyckas ställa om till ett cirkulärt samhälle, säger Mattias Philipsson.

svenskplastatervinning.se STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

Thon Hotel Vasa i Stockholm har certifierats enligt BREEAM In-Use Part 1 och når nivån Excellent. Projektet är Constos första i Sverige som certifieras enligt systemet. Bild: Consto/Thon Hotels.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

THON HOTEL VASA NÅR EXCELLENT – höga hållbarhetskrav på befintlig byggnad

Thon Hotel Vasa i Stockholm har certifierats enligt BREEAM In-Use och når nivån Excellent. För entreprenören Consto är det det första projektet i Sverige som genomförts enligt certifieringssystemet, som fokuserar på miljö- och hållbarhetsprestandan i befintliga byggnader. AV JAN ÅSTRÖM AT T MINSK A KLIMATPÅVERK AN från fastighetssektorn handlar inte enbart om hur nya byggnader uppförs. En stor del av framtidens fastighetsbestånd finns redan på plats, vilket gör utveckling, energieffektivisering och hållbar förvaltning av befintliga byggnader allt viktigare. Thon Hotel Vasa i Stockholm har nu certifierats enligt BREEAM In-Use Part 1 och når betygsnivån Excellent med god marginal. BREEAM In-Use är ett internationellt certifieringssystem för befintliga byggnader. Systemet används för att bedöma och följa upp en fastighets miljö- och hållbarhetsprestanda inom flera områden. För Consto innebär hotellet också en milstolpe. Det är företagets första projekt i Sverige som certifieras enligt BREEAM In-Use.

BEFINTLIGA BYGGNADER I FOKUS

Till skillnad från certifieringssystem som huvudsakligen används vid nyproduktion riktar sig BREEAM In-Use mot byggnader som redan är uppförda och används. Det gör systemet särskilt relevant när fastighetsägare renoverar och moderniserar befintliga fastigheter. I Part 1 bedöms själva byggnadens prestanda. Det omfattar flera faktorer som påverkar fastighetens långsiktiga hållbarhet. För Thon Hotel Vasa har certifieringen varit en integrerad del av projektets hållbarhetsarbete. Beställaren Thon Gruppen, projektörer och entreprenörer har arbetat tillsammans med frågorna genom projektet. AFRY har medverkat som BREEAM-assessor. För entreprenören har

arbetet också inneburit att organisationen byggt upp kunskap om ett nytt certifieringssystem. – Det har varit en spännande och lärorik resa för oss. Att vi når Excellent med god marginal är ett fint kvitto på det arbete som lagts ner och på det fina samarbetet mellan alla involverade, säger Magda Jansson från Constos Energi- och miljögrupp. Hon har varit miljöcertifieringssamordnare i projektet. Consto ser erfarenheterna som användbara även i kommande projekt där fastighetsägare väljer att miljöcertifiera befintliga byggnader.

BEFINTLIGT BESTÅND FÅR STÖRRE BETYDELSE

Certifieringen speglar samtidigt en större utveckling inom bygg- och fastighetssektorn. När klimat- och energikraven skärps ökar betydelsen av att förbättra prestandan även i befintliga fastigheter. Renoveringar behöver därför i högre grad kombineras med energieffektivisering, resurseffektivitet och systematisk uppföljning. För hotellfastigheter är frågan särskilt intressant eftersom verksamheten normalt innebär kontinuerlig användning av energi och tekniska installationer. Att Thon Hotel Vasa når BREEAM In-Use Excellent blir därmed inte bara ett resultat för det enskilda projektet. Det visar också hur certifiering kan användas som verktyg när befintliga fastigheter utvecklas för att möta högre hållbarhetskrav. STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Gågatan i södra Uppsala. Vid ombyggnaden återanvändes även smågatsten. Bild: Jann Lipka

NATURSTEN FÅR NYTT LIV – men varför byts fungerande material ut?

Återbruk får allt större betydelse när bygg- och anläggningssektorn ska minska sin klimatpåverkan. Samtidigt visar en ny undersökning att kommuner ofta byter ut markbeläggningar av estetiska skäl, trots att materialen fortfarande fungerar. För natursten, som kan användas under mycket lång tid, väcker utvecklingen frågor om hur vi värderar befintliga resurser. AV JAN ÅSTRÖM NATURSTEN HAR ANVÄNTS i svenska städer under flera hundra år. Gatsten, kantsten, trappor och fasader har ofta överlevt både byggnader och stadsplaner. I takt med att återbruk blir en viktigare del av samhällsbyggandet får materialets långa livslängd förnyad betydelse. Men hur länge används egentligen en markbeläggning innan den byts ut? Och är det alltid materialets skick som avgör? En undersökning som Sveriges Stenindustriförbund genomfört tillsammans med SLU Landskap i Alnarp visar att estetiska värderingar ofta spelar en avgörande roll. Enkäten skickades till Sveriges samtliga kommuner och besvarades av 66 kommuner. Resultatet visar att behovet av att fräscha upp en offentlig miljö 42

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

ofta väger tyngre än markbeläggningens tekniska och ekonomiska livslängd. Undersökningen skiljer mellan teknisk, ekonomisk och visuell livslängd. Den tekniska livslängden handlar om hur länge materialet uppfyller krav på exempelvis säkerhet, friktion och tillgänglighet. Den ekonomiska livslängden utgår från investeringens förväntade bruksvärde och avskrivningstid. Den visuella livslängden handlar däremot om hur länge en beläggning uppfattas som attraktiv och representativ. Det är framför allt den sista faktorn som väcker frågor. – Uppfräschning är faktiskt det klart vanligaste argumentet för

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026 att byta ut en markbeläggning, oavsett material, säger Arne Nordius, projektledare vid SLU Alnarp. En stenbeläggning kan alltså bytas ut trots att själva materialet har många användbara år kvar. För natursten innebär den långa tekniska livslängden särskilda möjligheter. Äldre gatsten och kantsten kan tas upp, sorteras, bearbetas och användas på nytt. I vissa fall kan stenen återanvändas direkt i ett nytt projekt. Det skapar förutsättningar att minska behovet av nytillverkade produkter och samtidigt bevara delar av stadens materialhistoria. Enligt Arne Nordius kan äldre natursten dessutom ha ett betydande ekonomiskt värde. – En 100-årig handhuggen gatsten har i dag ett högt marknadsvärde jämfört med en betongplatta, och kan även återbrukas under en oöverskådlig framtid, säger han. Samtidigt visar kommunenkäten att naturstensbeläggningar generellt förväntas ligga kvar betydligt längre än den ekonomiska avskrivningstiden. När stenen väl tas bort är den ofta fortfarande tekniskt användbar.

SVENSKARNA SER KLIMATFÖRDELAR

Även allmänhetens syn på återbruk pekar mot ett växande intresse för naturmaterial. I en Novusundersökning som Sveriges Stenindustriförbund beställt fick drygt 1 000 personer svara på vilket återbrukat byggmaterial de trodde hade lägst klimatpåverkan. Trä fick 32 procent av svaren och natursten 20 procent. Stål, betong och glas fick vardera sex procent. Resultatet visar hur svenskarna

uppfattar materialens klimatpåverkan. Det är däremot inte en jämförande livscykelanalys av materialen. – Trä och sten sticker verkligen ut jämfört med andra material, säger Kai Marklin, ordförande för Sveriges Stenindustriförbund. För kommuner och andra offentliga beställare handlar återbruk inte bara om materialval. Det kräver också inventering, dokumentation och planering redan innan ett ombyggnadsprojekt startar. Befintliga stenbeläggningar behöver bedömas utifrån skick, dimensioner och möjligheter att användas i den nya utformningen. Därefter måste materialet kunna demonteras, transporteras, lagras och återmonteras utan att kostnaderna blir orimliga. Här kan kommunernas egna materiallager få en viktigare roll. Sveriges Stenindustriförbund framhåller att allt fler kommuner inventerar sina bestånd av natursten, både i lager och i offentliga miljöer. Det kan skapa bättre förutsättningar att använda befintligt material i kommande projekt.

FRÅN FÖRBRUKNINGSVARA TILL LÅNGSIKTIG RESURS

Utvecklingen aktualiserar också hur bygg- och anläggningsprojekt upphandlas. Om material enbart bedöms utifrån inköpspris riskerar lång livslängd och framtida återbruksvärde att få för liten betydelse. Ett bredare livscykelperspektiv kan däremot göra det lättare att jämföra kostnader och klimatpåverkan över tid. Samtidigt behöver återbruk inte innebära att den befintliga utformningen måste bevaras. Natursten kan flyttas, bearbetas och anpassas till nya miljöer. Det öppnar för att kombinera förändrad stadsplanering med ett effektivare resursutnyttjande. Den avgörande frågan blir därför inte alltid när en markbeläggning behöver bytas ut, utan vad som ska hända med materialet när den gör det.

Vi är med på omställningsresan

Läs mer på www.issuu.com/b2bnyheter.se

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Kellhagen i Stadshagen på Kungsholmen omfattar 166 nya bostadsrätter. Besqab utvecklar projektet med TL Bygg som totalentreprenör. Projektet byggs i direkt anslutning till befintliga fastigheter och ska certifieras enligt Svanen generation 4. Visionsbild Kellhagen. Bild: Besqab.

KELLHAGEN VÄXER FRAM PÅ KUNGSHOLMEN – 166 nya bostäder med höga klimatkrav

I Stadshagen på västra Kungsholmen växer ett nytt bostadskvarter fram. Besqab utvecklar 166 bostadsrätter i projektet Kellhagen, med TL Bygg som totalentreprenör. Projektet omfattar cirka 17 000 kvadratmeter och ställer höga krav på både klimatprestanda och teknisk samordning i den täta stadsmiljön. AV JAN ÅSTRÖM I KORSNINGEN Kellgrensgatan och S:t Göransgatan på Kungsholmen pågår byggandet av Kellhagen, ett nytt bostadsprojekt som ska bidra till utvecklingen av Stadshagen. Projektet omfattar 166 bostadsrätter fördelade på flerbostadshus i nio till elva våningar. Lägenheterna varierar från ett till fem rum och kök. Dessutom tillkommer två lokaler i bottenplanet och en gemensam innergård. Besqab är byggherre och TL Bygg ansvarar för genomförandet som totalentreprenör. Den totala byggnadsarean uppgår till cirka 44

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

17 000 kvadratmeter bruttoarea. Bostäderna har ritats av arkitektkontoret DinellJohansson. En av projektets största tekniska utmaningar är grundläggningen. Den nya byggnaden uppförs i direkt anslutning till en befintlig fastighet där kontorsverksamheten fortsätter under byggtiden. Det kräver omfattande samordning, särskilt vid arbeten med berg, grundläggning och anslutningar mellan befintliga och nya konstruktioner. Under februari 2026 inleddes sprängnings- och pålningsarbeten. Därefter fortsatte entreprenören med bergschaktning, gjutning

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026 av hissgropar samt förberedelser för fundament och källarväggar. Eftersom Kellgrensgatan lutar har olika stora mängder berg behövt avlägsnas för att skapa rätt grundläggningsnivåer. Arbetena genomförs samtidigt som hänsyn måste tas till den omkringliggande stadsmiljön och verksamheterna i området. Byggproduktionen inleddes vid årsskiftet 2025–2026 och det symboliska första spadtaget togs i februari. Under våren genomfördes mark- och grundläggningsarbeten. I september hade projektet nått en ny fas. Enligt Besqabs bygguppdatering den 29 september hade hus 2 nått entrévåningen, samtidigt som stommarna till hus 3 och 4 fortsatte uppåt. Det är också i dessa byggnader som de första inflyttningarna planeras. Projektet beräknas färdigställas under 2028, med inflyttning preliminärt under årets första tre kvartal.

KLIMATPÅVERKAN UNDER 260 KILO

Kellhagen har tydligt definierade hållbarhetsmål. Byggnadens klimatpåverkan under produkt- och byggproduktionsskedet, A1–A5, ska understiga 260 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea. Kravet påverkar bland annat materialval, konstruktioner och tekniska lösningar. Projektet planeras dessutom att certifieras enligt Svanen generation 4. – Vi har goda erfarenheter från liknande nyproduktionsprojekt med TL Bygg och ser fram emot att tillsammans kunna leverera nya kvalitativa bostäder med låg klimatpåverkan i ett toppenläge i Stockholm, säger David Johansson, COO på Besqab. För TL Bygg innebär Kellhagen ytterligare ett steg i samarbetet med bostadsutvecklaren. – Detta blir vårt tredje projekt tillsammans med Besqab, vilket

missa inga nyheter! Botanisera bland alla våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.

ligger helt i linje med vår strategi att utveckla långsiktiga samarbeten med återkommande kunder, säger Sara Coletti, affärschef på TL Bygg. Sedan dess har bolagen även tecknat avtal om bostadsprojektet Haga Heights i Hagastaden. Arkitekturen hämtar inspiration från den klassiska funktionalismen, med stora fönster, effektiva planlösningar och generösa balkonger. Takvåningarna får indragna terrasser, medan entréerna utformas med stora glaspartier och material som tegel och ek. Den gemensamma innergården ska skapa utrymme för möten och vistelse. Bostäderna får dessutom närhet till tunnelbana, service och grönområden. De boende erbjuds även möjlighet till medlemskap i Greenhouse Sthlm, med tillgång till olika gemensamma tjänster och faciliteter. Kellhagen blir därmed en del av den fortsatta omvandlingen av Stadshagen, där nya bostäder tillförs i en redan etablerad stadsdel. När projektet står färdigt under 2028 har ytterligare 166 bostäder tillkommit på västra Kungsholmen.

FAKTA Plats: Stadshagen, Kungsholmen, Stockholm Byggherre: Besqab Totalentreprenör: TL Bygg Arkitekt: DinellJohansson Omfattning: 166 bostadsrätter Miljöcertifiering: Planerad Svanen generation 4 Byggstart: 2025/2026 Färdigställande: Planerat 2028

Tack TL-Bygg för ert förtroende.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Invigningen av Gungners hall är genomförd och Försvarsmaktens verksamhet är igång i de moderna lokalerna för utbildning, simulatorverksamhet, materielunderhåll och andra funktioner kopplade till luftvärnet. Bild: Anders Fall/Försvarsmakten

NY STORSKALIG LUFTVÄRNSANLÄGGNING invigd i Halmstad

En av Sveriges största satsningar på militär infrastruktur är nu färdig. I Halmstad har Fortifikationsverket uppfört Gungners hall, en 24 000 kvadratmeter stor anläggning för Luftvärnsregementet. Efter flera års planering och byggnation har den nya hallen nu överlämnats till Försvarsmakten. AV KIM HALL DE T ÄR EN BYGGNAD som märks. Med sina 240 meter i längd och åtta stora hallar är Gungners hall den största byggnaden i Fortifikationsverkets fastighetsbestånd. Anläggningen ligger vid Galgberget på Halmstadsgarnison, mellan regementsområdet och flottiljområdet. Projektledare och byggherre för Fortifikationsverket har varit Vanja Karlsson. För henne har projektet inneburit en omfattande samordning mellan beställare, entreprenörer, konsulter och Försvarsmakten. – På invigningen den 11 juni överlämnade jag nycklarna till Försvarsmakten. Från vår sida som fastighetsägare är vi stolta över att projektet har gått så bra. Detta är hitintills ett av våra största projekt i Sverige, säger Vanja Karlsson. Byggprojektet startade med stora markarbeten. För att skapa plats för den omfattande anläggningen har omkring 150 000 kubikmeter jordmassor flyttats. 46

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Nivåskillnaden upp till luftvärnsområdet är cirka 30 meter. Själva huvudbyggnaden är uppdelad i åtta stora hallar med olika funktioner. Här finns bland annat utbildningshallar, materielunderhållshall, samlingssal samt specialsalar för teori- och simulatorutbildning. Anläggningen är anpassad för Luftvärnsregementets utbildning och verksamhet kring moderna luftvärnssystem. För byggprojektet har det ställts höga krav på funktion, robusthet och tekniska lösningar. Samtidigt har ambitionen varit att skapa en långsiktigt hållbar byggnad. En viktig del har varit att få de många olika funktionerna att fungera tillsammans i en och samma anläggning. Det har krävt en noggrann projektering och kontinuerlig samordning under byggtiden. Fasaden har fått en tydlig gestaltning där betongelementen bland annat försetts med ett reliefmönster. Material och utförande bidrar till att ge den stora byggnadskroppen ett mer bearbetat uttryck.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026 Även dagvattenhanteringen har varit en viktig del av projektet. Vatten från området tas om hand genom anläggningens system för fördröjning och infiltration. På så sätt hanteras stora vattenmängder inom området innan det når grundvattnet. Byggnaden är dessutom ansluten till fjärrvärme och projektet har genomförts med ambitionen att uppnå miljöklassning enligt Miljöbyggnad Silver. För Fortifikationsverket har projektet varit en del av den omfattande utbyggnaden av den militära infrastrukturen i Sverige. Halmstadsgarnison är ett nav för svenskt luftvärn och här pågår samtidigt flera andra bygg-, renoverings- och utvecklingsprojekt. Gungners hall började byggas efter det första spadtaget i oktober 2023. Projektet har under byggtiden genomgått förändringar och tillkommande behov, men byggnationen har kunnat drivas vidare mot färdigställandet. Fortifikationsverket beskriver projektet som ett omfattande och komplext byggprojekt. Gungners hall är invigd och Försvarsmaktens verksamhet är igång i de moderna lokalerna för utbildning, simulatorverksamhet, materielunderhåll och andra funktioner kopplade till luftvärnet. För Vanja Karlsson innebär överlämningen slutpunkten på ett projekt som präglats av stor skala, många aktörer och höga krav på samordning. Från de första markarbetena till den färdiga anläggningen har målet varit detsamma – att skapa en funktionell och hållbar byggnad som kan möta Försvarsmaktens behov under lång tid framöver. Med Gungners hall har Halmstad fått en av Sveriges mest omfattande nya militära byggnader. För Fortifikationsverket är projektet samtidigt ett exempel på den snabba utvecklingen av den svenska försvarsinfrastrukturen.

Den 24 000 kvadratmeter stora MRLV-hallen i Halmstad är nu invigd och överlämnad till Försvarsmakten. Projektledare och byggherre Vanja Karlsson på Fortifikationsverket har följt projektet från byggstart till färdig anläggning. Bild: Alexander Gustavsson/ Försvarsmakten

FAKTA MRLV-hall, Nybyggnad av större utbildningshall i Halmstad Tidsplan: september 2023–mars 2026 Byggherre: Fortifikationsverket Generalentreprenör: NCC Sverige AB Arkitekt: AFRY sandellsandberg AB

Vill du ha koll på vad som händer i branschen? Läs våra tidningar på

www.issuu.com/b2bnyheter.se

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Brf Havsbaden i Klitterbyn i Ängelholm omfattar 50 bostadsrätter fördelade på fem hus. Granitor Properties utvecklar projektet och RO-Gruppen ansvarar för genomförandet som totalentreprenör. Visionsbild: RO-Gruppen/Granitor Properties.

RO-GRUPPEN bygger 50 bostäder nära havet i Ängelholm

Granitor Properties går vidare med bostadsprojektet Brf Havsbaden i Ängelholm. RO-Gruppen har fått uppdraget att uppföra 50 bostadsrätter fördelade på fem hus i Klitterbyn. Projektet ska Svanenmärkas och har målet att begränsa klimatpåverkan till högst 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. AV JAN ÅSTRÖM I KLIT TERBYN, nära Ängelholms Havsbad, planerar Granitor Properties ett nytt bostadskvarter med fokus på småskalig arkitektur och närheten till hav och natur. Nu har RO-Gruppen tecknat avtal med Granitor Properties om att genomföra projektet som totalentreprenad. 48

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Brf Havsbaden omfattar cirka 6 000 kvadratmeter BTA och totalt 50 bostadsrätter. Bostäderna fördelas på fem hus som grupperas kring mindre gårds- och gatumiljöer. Arkitekturen har en tydlig träkaraktär. Husen får sadeltak och fasader i trä med en kombination av naturtoner, mörka par-

tier och den faluröda kulör som återkommer i området. Hållbarhetskraven blir en viktig del av genomförandet. Bostäderna ska certifieras enligt Svanen och projektet har satt ett mål om en klimatpåverkan på högst 270 kilo CO₂e per kvadratmeter. Det innebär att klimat-

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Husen i Brf Havsbaden får en småskalig karaktär med träfasader i varierande kulörer och gemensamma gröna miljöer mellan byggnaderna. Projektet ska certifieras enligt Svanen. Visionsbild: RO-Gruppen/Granitor Properties.

frågan behöver finnas med genom hela byggprocessen och påverkar bland annat val av material och byggmetoder. – Vi är väldigt glada över förtroendet från Granitor och ser fram emot att genomföra projektet tillsammans med dem. Brf Havsbaden är ett spännande bostadsprojekt där kvalitet, hållbarhet och ett nära samarbete står i fokus, säger Eric Johansson, affärsområdeschef på RO-Gruppen. Svanenmärkningen innebär samtidigt krav inom fler områden än enbart byggnadens klimatpåverkan. Material, kemiska produkter, energianvändning och kvalitetssäkring är exempel på frågor som följer projektet från projektering till färdig byggnad.

NÄRA HAV OCH NATUR

Projektets läge är en viktig del av konceptet. Klitterbyn ligger i anslutning till Ängelholms Havsbad och med närhet till

både kustlandskapet och centrala Ängelholm. I gestaltningen har ambitionen varit att skapa en bostadsmiljö med tydliga kopplingar mellan husen och de gemensamma utomhusmiljöerna. Variationer i fasadkulörer och husens placering ska bidra till en småskalig karaktär snarare än ett sammanhängande större bostadskvarter. – Vi på Granitor Properties är glada över att vi kunnat knyta till oss RO-Gruppen som entreprenör i detta unika projekt och vi är övertygade om att vi tillsammans kan uppnå de högt satta mål vi har i projektet, säger Carl von Strokirch, affärschef på Granitor Properties. För RO-Gruppen innebär entreprenaden ytterligare ett bostadsprojekt i södra Sverige och för Granitor Properties går Brf Havsbaden nu vidare mot produktionsfasen. Byggstarten är planerad till första kvartalet 2027.

Eric Johansson, affärsområdeschef på RO-Gruppen: ”Brf Havsbaden är ett spännande bostadsprojekt där kvalitet, hållbarhet och ett nära samarbete står i fokus.” Bild: RO-Gruppen.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2026

Elin Penttilä har utsetts till VP Sustainability på Strawberry och får ansvar för att leda hotellkoncernens fortsatta arbete inom miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Bild: Strawberry.

STRAWBERRY STÄRKER HÅLLBARHETSARBETET – Elin Penttilä får nyckelroll

Skärpta krav på klimatdata, spårbarhet och transparens förändrar hotellbranschens hållbarhetsarbete. Strawberry samlar nu arbetet inom miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning i en ny strategi. Elin Penttilä utses samtidigt till VP Sustainability med ansvar för att leda utvecklingen. AV JAN ÅSTRÖM HÅLLBARHE TSFRÅGORNA inom hotell- och besöksnäringen går in i en ny fas. Klimatpåverkan och energianvändning står fortsatt högt på agendan, men samtidigt ökar kraven på att företagen kan mäta, verifiera och redovisa resultaten av sitt arbete. För Strawberry innebär utvecklingen att koncernens hållbarhetsarbete nu samlas och utvecklas vidare inom hela ESG-området – miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.Elin Penttilä, som varit interim hållbarhetschef sedan februari, får permanent ansvar för arbetet i rollen som VP Sustainability.

MER DATA OCH TRANSPARENS

En viktig drivkraft är förändrade regelverk och ökade förväntningar från både kunder och gäster. EU:s regelverk innebär successivt högre krav på bland annat verifierbar information, certifieringar och spårbarhet. För hotellbranschen innebär det att hållbarhetsarbetet i allt större utsträckning behöver kunna styrkas med konkreta resultat. – I dag räcker det inte med symbolhandlingar – våra kunder och gäster kräver mer data och full transparens. Därför ska vi fokusera på åtgärder som ger faktisk effekt, vilket också innebär att vi måste våga prioritera bort initiativ som inte längre driver verklig förändring, säger Elin Penttilä. Strawberry har sedan tidigare arbetat med att minska verksamhetens miljöpåverkan. I nästa fas ska koncernen samtidigt lägga 50

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

större vikt vid frågor som mångfald, inkludering och socialt ansvar. Det innebär att hållbarhet inte enbart behandlas som en klimat- och miljöfråga. Företagskultur, arbetsmiljö och människors möjligheter att utvecklas inom organisationen blir också delar av den samlade strategin.

KOPPLAS TILL KONKURRENSKRAFTEN

För hotellkoncernen finns också en tydlig affärsmässig dimension. När företag och privatpersoner ställer högre krav på de hotell och leverantörer de väljer får dokumenterat hållbarhetsarbete större betydelse för konkurrenskraften. – Självklart måste vi leverera på marknadens skärpta krav, men vår verkliga styrka ligger i vårt fokus på människor och vår kultur. Jag är oerhört glad att Elin tar rodret när vi nu växlar upp vårt hållbarhetsarbete, säger Josefin Lignè, CSO Hotel Services på Strawberry. Arbetet med Strawberrys nya hållbarhetsstrategi pågår under hösten. Ambitionen är att kombinera mätbara miljöresultat med koncernens arbete inom social hållbarhet och samtidigt koncentrera resurserna till insatser som ger dokumenterad effekt. För Elin Penttilä blir uppdraget därmed bredare än traditionellt miljöarbete. Hållbarhetsfrågorna ska integreras närmare den löpande verksamheten och bli en del av hur hotellkoncernen utvecklar sin affär framåt.

17-18 mars 2027, Kistamässan

Bli en del av årets stora byggmöte. Läs mer om att ställa ut

Vi levererar rostfria lösningar för framtidens hållbara samhälle. Det låter kanske stort. Men det stämmer. Våra rostfria produkter tillverkas i Sverige av upp till 95 % återvunnet stål och är 100 % återvinningsbara när deras livscykel är över. Men innan dess? Det tar decennier innan de ens är nära att behöva bytas ut. Det är hållbarhet – på riktigt!

Rostfria lösningar för framtidens hållbara samhälle.

Scanna koden och läs mer på:

furhoffs.se

Grönt Samhällsbyggande 3/2026