Dagens Infrastruktur 2/2016

#2 • 20 1 6

INFRASTRUKTUREN

• Optimass minskar

schaktmassornas miljöpåverkan

viktig när Uppsala expanderar

• Fiberfeber i Mall of Scandinavia

FÄRJELÄGENA KALL EMULSION

• Marksanering räddar grundvatten

färdigställs i nya Värtahamnen

ny metod för fogning av asfalt

i Kristianstad

• 25 miljoner ton bergkross från Förbifart Stockholm

• 24 grund sprängs bort när

farleden in till Oslo rustas upp

Norge gör E 39 färjefri för 340 miljarder

Vermeer Viking - din officiella Vermeer leverantรถr

Sverige Parkgatan 15 D 69633 Askersund +46 583 75 74 75

www.vermeerviking.com info@vermeerviking.com

Norge Storgaten 23D 1850 Mysen +47 920 385 11

Romberga Trafikplats

Örebro Flygplats TRANAB är ett fristående mark- och anläggningsföretag med huvudkontor i Örebro.

Verksamheten omfattar allt inom mark- och anläggningsbyggnation och vi erbjuder en erfaren organisation med bred kompetens inom alla områden av branschen.

Växel 019-16 77 90 www.tranab.se Skolsta

LEDARE

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

Att bygga på Bromma flygplats kan avfärdas en gång för alla Regeringens utredare Anders Sundström har presenterat sin rapport om framtiden för Bromma flygplats.

Slutsatsen är att Bromma flygplats kan stängas först efter att en fjärde bana på Jan Åström Arlanda är byggd, och att flygplatsen fortsatt ska vara i drift fram till 2038. Centerpartiet välkomnar rapportens slutsatser och ser fram emot att Miljöpartiet nu släpper sitt bostadsalibi och blir seriösa i bostadsfrågan. ”Majoriteten i Stadshuset med Miljöpartiet i spetsen måste släppa Bromma flygplats som lösningen på bostadskrisen i Stockholm. I bästa fall kan bostäder byggas först om 25 år och det kan vi inte sitta och vänta på”, säger Karin Ernlund (C), gruppledare. Frågan om bostäder på Bromma flygplats har länge skymt

viktigare frågor i bostadsdebatten. Centerpartiet välkomnar att det nu finns ett tydligt besked att Bromma inte läggs ner så att majoriteten måste fokusera på att bygga minst 140000 bostäder till 2030 där det faktiskt går att bygga. Partiet ser fram emot att de rödgrönrosa i Stadshuset presenterar konkreta byggplaner i närtid. I detta nummer av Dagens Infrastruktur tittar vi närmare på två andra flygplatser: Örebro Airport där start- och landningsbanan förlängs med 280 meter norrut och 400 meter söderut. Stora flygplan får därmed möjlighet att lyfta fullastade och fulltankade. Utbyggnaden är en förutsättning för att långsiktigt kunna vara med på fraktsidan. Målet är att växa till nummer tre i Sverige på fraktflyg efter Arlanda och Sturup.

Mora-Siljans flygplats som byggs ut med en ny helikopterhangar och en tillbyggnadav avgångshallen. Exempel på annat som vi tar upp i detta nummer:

* Uppsala är den hetaste marknaden efter Stockholm. År 2050 beräknas befolkningen ha ökat från 210000 till 350000 invånare och ett tillskott på 70000 arbetsplatser. Då är infrastrukturen basen för ett fungerande samhälle. * Norge investerar tre till fyra gånger så mycket som Sverige per capita på utbyggnad av landets infrastruktur.

Vid sidan av åtskilliga järnvägsprojekt sticker satsningen att göra Europaväg 39 mellan Trondheim och Kristiansand fri från färjeförbindelser ut. Kostnad: 340 miljarder! * Dåvarande IT-minister Mehmet Kaplan (MP) invigde i slutet av januari bredbandssatsningen Dig. 2020 som binder samman Västernorrlands orter genom fibernätsutbyggnad.

Investeringen ligger på cirka 240 miljoner kronor.

Trevlig läsning!

VI SÄLJER NYA OCH BEGAGNADE MASKINER 60 HUDDIG 1n2ti

a 6 mån gar t e frit t 6 mån rän

060 1 & 0 6 1 1 HUDDIG ti an 4 mån gar t e frit t 4 mån rän

slösningen g in r ie s n a rsyr fin tningar t ä s t u r Vi skrädda ö f behov och psupplägg efter dina tiga hyrkö Frå

åra sälja ga äv e n v

re om vårt

fördelak

*Efter sedvanlig kreditbedömmning. gäller t.o.m 2016-04-30

HUDIKSVALL LULEÅ SKELLEFTEÅ Tel 0650-948 55 Tel 0920-700 80 Tel 0910-140 80

4

TIMRÅ Tel 060-52 78 70

BOLLNÄS Tel 0278-355 06, 05

www.staffare.se www.staffare.se facebook.com/staffare VÄSTERÅS Tel 021-498 90 10

UPPSALA Tel 08-89 01 03

STOCKHOLM Tel 08-89 01 06

Innehåll #2 • 20 16 utgivare Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719 chefredaktör och ansvarig utgivare Jan Åström jan.astrom@storkom.se redaktör Therese Zätterqvist therese@storkom.se art director Ning Bark ning@storkom.se skribenter Thomas Andersson, Björn Asplind, Kim Hall, Kjell-Arne Larsson, Gösta Löfström, Otto Marand, Henrik Mårtensson, Therese Zätterqvist försäljningschef Erik Eklund erik.eklund@dagensinfrastruktur.se marknad Axelle Ronzier-Joly axelle@dagensinfrastruktur.se Marilyn Roseneld marilyn.roseneld@dagensinfrastruktur.se prenumeration Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@jntnyamedier.se tryck Exakta tryck foton och illustrationer Kjell-Arne Larsson, Stena Line, Rikspolisstyrelsen, Elways, Scania, Hæhre Entreprenør, Unibail-Rodamco, Kristian Pohl, Ove Jonasson, IRG AB, Peter Karlsson/Svevia, Christer Åström/ Veidekke, Niklas Karlsson, Ekotec, Värnamo kommun, JKN Entreprenad, Sandra Frosth, Swerock, TRANAB, Trafikverket, Nordkalk, Stockholms Hamnar, Per-Erik Adamsson, Nordkalk, Wasa Dredging, Skoglunds AB, Erik Sandberg/ Schweden Splitt AB, Statens vegvesen omslagsbild Foto: Swerock AB

#2 • 2 0 1 6

INFRASTRUKTUREN

• Optimass minskar

schaktmassornas miljöpåverkan

viktig när Uppsala expanderar

• Fiberfeber i Mall of Scandinavia

FÄRJELÄGENA KALL EMULSION

• Marksanering räddar grundvatten

färdigställs i nya Värtahamnen

ny metod för fogning av asfalt

i Kristianstad

• 25 miljoner ton bergkross från

UTBLICK NORDEN 10 Tunnelbygge i norskt vinterklimat ställer stora krav på entreprenörer 12 Farleden in till Oslo rustas upp 14 Norge gör E 39 färjefri för 340 miljarder

12

ITS 15 ITS Sweden medverkar till ny strategi för transportsektorn IT-INFRASTRUKTUR 16 Fiberfeber i Mall of Scandinavia 17 Malmö stadsnät blev Årets stadsnät 2015 18 Sveriges hittills största digitaliserings- och bredbandsprojekt VA 20 Mindre miljöpåverkan med schaktfritt ledningsbyggande 22 160000 hushåll med enskilda avlopp hotar miljön MATERIALÅTERVINNING 24 Spill av plaströr återvinns som ny råvara VA 25 Kommunernas jakt på tillskottsvatten lönar sig FOKUS UPPSALA 26 Infrastrukturen viktig när Uppsala expanderar 31 Smidig och vacker infart i Enköping präglar första intrycket SANERING 32 Scharinsområdet i Skellefteå – saneringsarbetet är på målrakan 34 Värnamotvätten – 15 år av sanering 36 Marksanering räddar grundvatten i Kristianstad

FLYGPLATS 43 Ny hangar och avgångshall vid Mora-Siljans flygplats 44 Örebro Airport byggs ut VÄG OCH UNDERHÅLL 46 Kall emulsion ny metod för fogning av asfalt 47 Kulturväg mellan Stryckfors och Myrheden byggs om 48 Kalkstenstillsatser ger asfalten längre livslängd TRAFIKPLATS 50 Två trafikplatser underlättar för expanderande Haninge 52 Trafikplats Kristineberg öppnar för nytt byggande VA & INFRASTRUKTUR 54 Fritidshusen i Norra Skuru får permanent infrastruktur 56 Ny infrastruktur ger fler bostäder på Söder JÄRNVÄG 57 Järnvägsarbetet i Tomteboda slutfört HAMN 58 Sista färjelägena färdigställs i nya Värtahamnen

BERG, SCHAKT OCH MASSOR 37 Optimass minskar schaktmassornas miljöpåverkan 38 Ändringar i Sevesolagstiftningen påverkar prövningen av bergtäkter 39 Krossat berg naturlig råvara i infrastruktur 40 Förbifart Stockholm skapar 25 miljoner ton bergkross

JÄRNVÄG 62 Förarbetena för Västlänken har påbörjats

TRANSPORTBAND 41 Transportband tar biobränsle till värmeverket i Värtan

SANERING 66 Beslutsstöd med Åtgärdsportalen

AVFALLSHANTERING 64 Veidekke sprängde bergrum för nytt sopsug i Hjorthagen 65 Kalendarium

Förbifart Stockholm

• 24 grund sprängs bort när

farleden in till Oslo rustas upp

Norge gör E 39 färjefri för 340 miljarder

4 Ledare 6 Nyheter 8 Leveratörsregister

5

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

NYHETER VINJETT

Vänsterpartiet: bygg Kistagrenen så fort som möjligt Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting föreslår att skjuta upp bygget av Tvärbanans Kistagren till 2022. Vänsterpartiet vill att Tvärbanans Kistagren byggs så fort som möjligt.

Varslet om uppskjutning av Tvärbanans Kistagren har upprört lokalpolitiker till både höger och vänster. Men framförallt har det varit moderata och liberala röster som hörts kräva svar av borgarna i Landstingshuset.

Vänsterpartiets linje är klar: Man vill se Kistagrenen byggd så snart som möjligt, och har med utbyggnaden i sin investeringsplan för 2017-2022. Kistagrenen har skjutits upp och försenats tidigare, eftersom landstingets ekonomi är ansträngd till följd av borgerlig hantering av pengarna. Ett kraftigt bilberoende och en packad trafiksituation präglar samtidigt de delar av länet där Kistagrenen ska gå. Men framförallt handlar det om att när en kommun tar ansvar och bygger bostäder, så måste landstinget hålla sin del av överenskommelsen och förse området med kollektivtrafik!

Stena Germanica var världens första metanoldrivna färja i världen. Foto: Stena Line

Stena Lines metanolprojekt dubbelt prisbelönt

Empower har en offensiv utrullningsplan och börjar gräva i maj månad för att ha delar av nätet färdigställt i september.

Under samma vecka mottog Stena Line ytterligare två utnämningar för konverteringen av Stena Germanica till världens första metanoldrivna passagerarfärja. Det ena priset är Shippax ”Eco-Award”, som delades ut på den årliga Ferry Shipping Conference och den andra är “Ship of the Year Award” som delades ut på European Marine Engineering Conference and Awards.

I mars 2015 skapade Stena Line historia vid introduktionen av Stena Germanica, Göteborg-Kiel, som var världens första metanoldrivna färja.

– Vi är självklart mycket glada för dessa två utnämningar. Hållbarhet är ett strategiskt viktigt område för Stena Line och det här är ett viktigt projekt, inte bara för oss som rederi utan för hela branschen som behöver långsiktigt hållbara bränslealternativ för att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga. I det här sammanhanget är det också viktigt för oss att tacka våra samarbetspartners Wärtsilä, Methanex, Lloyds Register, Göteborgs Hamn, Kiels Hamn och EU för deras bidrag i projektet, säger Niclas Mårtensson, Vice VD Stena Line.

Sedan i mars 2015 har metanolprojektet pågått som ett pilotprojekt där driften med metanol har utvecklats och utvärderats löpande. Hittills ser resultaten lovande ut. Hittills har två huvudmaskiner konverterats för att kunna köra på metanol, det återstående två kommer att konverteras under de kommande månaderna.

Empower vinner nya avtal för fibernät i Borås för SplitVision

Opus Bilprovning etablerar ytterligare en station i Västerås

Empower har fått förnyat förtroende från SplitVision i Borås för ytterligare tre fibernät, Trandared, Dammsvedjan och Fristad Väst, där totalt 600 hushåll nu ska kopplas upp mot det nationella fibernätet.

Avtalet innebär att Empower och SplitVision ytterligare stärker sitt redan framgångsrika samarbete och Empower stärker sin position som leverantör av FTTH-nät i regionen.

Avtalet är en totalentreprenad där Empower ansvarar för att planera och bygga fibernätet i de tre områdena. Empower har en offensiv utrullningsplan och börjar gräva i maj månad för att ha delar av nätet färdigställt i september.

– Vi är väldigt glada över det förnyade förtroendet från SplitVision och ser det som en bekräftelse av att våra tidigare projekt hållit en hög kvalité och levererats enligt tidplan. Jag ser fram emot en offensiv utrullning av de här fibernäten med bibehållen hög kvalité. Genom att vi har en väl fungerande leveransprocess samt kontinuerligt arbetar med att förbättra och utveckla våra processer gör att vi klarar en offensiv utrullning med bibehållen kvalitet, säger Tommy Ivarsson, KAM för Empower.

Med dessa tre områden ansvarar Empower nu för totalentreprenaden av sex fibernät i Boråsregionen.

Nu är det klart för ytterligare en besiktningsstation i Västerås – den här gången öppnar Opus Bilprovning en bilprovning för lätta fordon.

Stationen kommer bli etablerad på Bäckby alldeles intill Lidl och Köpingsvägen.

Besiktningsstationen beräknas öppna under hösten 2016 och kommer erbjuda kontrollbesiktning för både personbilar och motorcyklar.

Utöver den ordinarie kontrollbesiktningen kommer det finnas ett stort utbud av tilläggstjänster så som drive-in-besiktning, fordonstester, möjlighet att lämna fordon på stationen samt anpassade servicetjänster för Västerås företagare.

6

Anette Edén, affärsområdeschef på Opus Bilprovning: ”Vi har sedan tidigare en etablerad station i Västerås, med inriktning på tunga fordon. Att vi nu får möjlighet att erbjuda Västerås alla fordonsägare och bilföretag en station med fokus på lätta fordon känns väldigt roligt. Den nya stationen kommer att ligga i nära anslutning till E18 och Köpingsvägen i Bäckby Park. Läget gör att många invånare får betydligt närmare och enklare att besikta sina fordon.”

NYHETER VINJETT

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

JM Entreprenad bygger nytt driftområde på Arlanda JM Entreprenad har efter upphandling fått förtroendet att i generalentreprenad svara för ny- och ombyggnad av nytt driftområde på Arlanda flygplats.

Driftområdet är en av många delar i den utvecklingsplan för Stockholm Arlanda Airport som ska säkra möjligheten för Sveriges Det nya driftområdet är största flygplats att växa i takt med Sveriges en av många delar i den utvecklingsplan för behov av flygtillgänglighet.

Stockholm Arlanda Airport.

Konkret omfattar utvecklingsplanen, utöver ett helt nytt miljöanpassat driftområde, bland annat en ny pir i Terminal 5 som är dimensionerad för att hantera större flygplan för långdistansdestinationer, utbyggd säkerhetskontroll liksom kommersiella ytor i samma terminal och terminalnära parkeringsplatser. Totalt under perioden 2014-2043 uppskattas investeringsvolymen för terminalutvecklingen till drygt 13 miljarder kronor.

Ett modernt, funktionellt och miljöanpassat driftområde ska bland annat hysa verkstad, garage, parkering, kontor för de verksamheter som sköter driften av Arlandas flygoperativa delar.

– Det nya driftområdet är en nyckel i framtidens Arlanda, inte bara för att det ska möjliggöra en effektiv flygoperation, men också för att det ska ge plats åt kommande utveckling av flygplatsen. Det är med stor tillförsikt som vi ser fram emot samarbetet med JM Entreprenad, säger Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör på Stockholm Arlanda Airport.

– Swedavia har påbörjat en expansiv spännande resa som kommer att pågå under många år och det är mycket glädjande att JM Entreprenad får vara med och utveckla verksamheten på Arlanda, säger Peter Neuberg, vd för JM Entreprenad.

Swoosh renoverar utan att gräva Miljöteknikföretaget Swoosh lanserar en metod för renovering av gamla spill- och dagvattensystem i gatunäten. Metoden bedöms spara miljontals kronor för kommunerna. Tekniken innebär att rören inte behöver grävas upp och bytas, istället drar man in ett flexibelt foder som härdas.

På så sätt får man ett helt nytt rör på insidan av det gamla.

Swoosh har under många år renoverat rör i fastigheter samt lite större samlingsledningar ut till kommunala huvudledningar. Nu blir företaget en komplett leverantör som även renoverar grövre ledningar i VA-näten.

Verksamhetschef för affärsområdet blir Michael Fjällberg, som nyligen börjat hos Swoosh. Han är erfaren VA-ingenjör som bland annat jobbat som rörinspektör i 17 år och på Umeva med ansvar för markavloppsrenovering.

Den stora poängen med schaktfri rörrenovering är alltså att man slipper gräva och byta rör. Merparten av Norrlands VA-nät anlades mellan 1950-70 och bedöms av experter till stora delar som en tickande bomb.

I en utredning som konsultföretaget Sweco presenterade hösten 2015, beräknas renoveringsbehovet som mycket omfattande. Enbart i Västerbotten uppskattas kostnaden till cirka 20 miljarder kronor!

– Det känns bra att Swoosh blir ett starkt Norrländskt alternativ i branschen. Vår renoveringsmetod är kostnadseffektiv och kan anpassas till stora eller små områden, säger Michael Fjällberg.

Swoosh metod utförs i flera steg. Först besiktas rören med en kamera.

Sen dras en så kallad pre-liner ut i botten av röret, en slags glidplast.

Efter det dras ett förimpregnerat foder in. Fodret blåses upp och exponeras för UV-ljus, 50 meter tar ca 60 minuter, beroende på fodrets tjocklek.

Efter härdning ger det ett stenhårt glasfiberrör som samtidigt har en viss flexibilitet för markrörelser.

2015 blev ett rekordår för Volkswagen i Sverige med 51912 nyregistrerade bilar.

Bästa försäljningsåret någonsin för Volkswagen i Sverige

Gör administrationen av din väg enklare.

Prova VägFas gratis!

VägFas är ett skräddarsytt datorprogram för vägföreningar och vägsamfälligheter. Det underlättar bland annat din fakturering och hantering av betalningar och medlemsavgifter. Besök vagnu.se eller ring oss på 0709-73 46 10.

2015 blev ett rekordår för Volkswagen i Sverige med 51 912 nyregistrerade bilar. Det är den högsta siffran sedan märket började importeras till Sverige 1948.

När 2015 års nybilsregistreringar summeras kan man konstatera att det blev ett mycket bra år på den svenska marknaden.

För Volkswagen gick det särskilt bra rent försäljningsmässigt. Man uppnådde 51 912 registrerade bilar (44 948 år 2014) vilket kan jämföras med det tidigare rekordåret 1965 då siffran blev 47 028 bilar. Det här leder till en marknadsandel på 15,04 procent (14,78 procent år 2014) och en ytterligare förstärkt ställning på den svenska bilmarknaden. Året har samtidigt varit speciellt med tanke på den kväveoxidfråga som uppdagades under hösten. − Det här har varit ett väldigt annorlunda år för oss. Samtidigt som vi under hösten haft ett stort fokus på att hantera utsläppsfrågan och effekterna av den lyckas vi uppnå en rekordförsäljning. Vi känner en stor ödmjukhet och tacksamhet över att våra kunder visat oss och våra återförsäljare det förtroendet, säger Sten Forsberg, chef för Volkswagen Sverige.

7

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

NYHETER

WSP projekterar nya hastighetskameror WSP har fått i uppdrag av Trafikverket att upprätta förfrågningsunderlag/bygghandling för att anlägga platser för automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK. Trafikverket planerar att under de kommande två åren anlägga cirka 600 nya platser för ATK över hela Sverige.

Platserna som är tänkta för placering av trafiksäkerhetskamerorna kommer att mätas via bil med WSP:s världsledande mobila teknik för 360-graders fotografering och laserskanning.

Utifrån insamlad information genomförs beräkningar och ritningar tas fram. Dessutom görs en sammanställning av miljö- och omgivningspåverkan för respektive ATK-anläggning.

– Uppdraget är mycket intressant med hantering av stora volymer information.

Det känns också bra att WSP är med i projekt som bidrar till att människoliv räddas.

Trafikverkets bedömning är att 100 nya ATK-platser räddar ett liv per år, säger Christian Lundberg, WSP i Gävle, som kommer att leda uppdraget.

Foto: Rikspolisstyrelsen

Kynningsrud Fundamentering AS Den komplette pele- og spuntentreprenøren. kynningsrud.no

LEVERANTÖRSREGISTER VI BYGGER SVERIGE BATTERI SAFT BATTERIES AB www.saftbatteries.com

GEOTJÄNSTER CARTESIA www.cartesia.se Cartesia är ett IT-företag med fokus på att tillhandahålla specialistkompetens, produkter och lösningar inom områdena geografisk informationsbehandling, geografisk data och positioneringsteknik.

BERGARBETEN LEMMINKÄINEN www.lemminkainen.se

GEO-GRUPPEN www.geogruppen.se GEO-gruppen AB är valet för dig som söker geologiska insatser utförda med precision. Basen har vi i Göteborg, Norden är vår marknad. Vi tar oss an uppdrag inom tre områden: Geoteknik Kärnborrning Miljögeoteknik.

Saft Experten på batteri system. Saft batteri lösningar kombinerar det modernaste inom batteriteknologin, med lång erfarenhet av många användnings områden, för att tillgodose utvecklingen av de olika järnvägsapplikationerna som efterfrågas.

Lemminkäinen är Finlands största leverantör av infrastruktur och grundades redan 1910. Idag verkar Lemminkäinen Group över hela världen inom byggbranschens alla sektorer. Lemminkäinen Groups verksamhet är organiserad i tre verksamhetsområden: byggkonstruktion, infrastruktur och tekniska byggtjänster.

BYGGS www.byggs.se

BYGGS Sprutbetong AB är ett av Sveriges ledande företag inom tätning, frostisolering och förstärkning vid både nybyggnation och renovering av tunnlar och andra bergrum.

Utöver detta utför vi även bro- och betongreparationer, jordstabilisering och brandisolering.

8

LOGISTIK DHL RAIL AB www.dhl.se/sv DHL Freight är ett av DHLs fyra affärsområden och förbinder hela Europa. Vårt produktutbud omfattar transporter av styckegods, partigods och hela laster på väg och järnväg inom Europa. Dessutom erbjuder vi även specialisttjänster som mässlogistik, tung- och specialtransporter, lagerlösningar samt tulltjänster.

UTBILDNING MOTIVERA AB www.motiverautbildning.se Vi på Motivera Utbildning, strävar efter att bli det kompletta utbildningsföretaget inom transport och anläggning. Vår verksamhet skall kännetecknas av: utbildnings- och utvecklingsaktiviteter grundade på vuxna individers förutsättningar, krav och behov respekt och hänsyn till den personliga integriteten motiverade och välutbildade lärare – såväl fackmässigt som pedagogiskt stimulerande inlärningsmiljöer där stor vikt läggs vid att tillvarata den enskildes erfarenheter och kunskaper aktiviteter som blandar teori och praktik och syftar till att ge både kunskaper och färdigheter som går att omedelbart omsätta i praktisk handling aktiviteter som, så långt det är möjligt, är utformade i samarbete med användarna.

VA MEAG VA-SYSTEM www.meagvasystem.se Sedan decennier hjälper vi yrkeskunderna i vår bransch med produkter och goda råd som bidrar till innovativa lösningar för va-system i betong.

BEKÄMPA DAMMET MED MAGNESIUMKLORID

Kiruna

DET BÄSTA SALTET FÖR DIG OCH DIN MILJÖ!

DIN EXPERTKONTAKT

PITEÅ

Kontakta oss för priser och mer information!

Säljavdelning: +46 911 250 239

Skellefteå Örnsköldsvik Östersund Ånge Härnösand Gävle

Kotka

Borlänge Frövi Karlstad

Stockholm

Herre Norrköping Skövde Uddevalla Falkenberg Alvesta Viborg

W I B A X , Ba tte r ig a ta n 1 2 , S -9 4 1 4 7 P i te å

Vä xe l +46 911 250 200

Malmö

O rder +46 911 250 250

order @w i b a x . s e

www. wib a x . com

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

UTBLICK NORDEN

Väder och temperaturförhållanden 1000 meter över havet ställer särskilda krav på tunnel- och vägbyggare. Foto: Hæhre Entreprenør

Tunnelbygge i norskt vinterklimat ställer stora krav på entreprenörer AV GÖSTA LÖFSTRÖM En ny sträckning av E16 över Filefjell i Norge ska förbättra framkomligheten och underlätta underhållet på en del av sträckan Oslo – Bergen. Arbetet som inkluderar en 5,8 kilometer lång tunneln är kostnadsberäknad till 1,6 miljarder NKR och ska vara klart under 2017. Men det är mycket speciella förhållanden för tunnelbygget.

Det är Hæhre Entreprenør AS som har huvudentreprenaden och bygger ny väg och tunnel. Kontraktssumman uppgår till 857 miljoner NKR.

många speciella hänsyn Hänsyn till närmiljön, naturvärden, kulturminnen och landskapsbilden har varit en viktig del av planläggningen av projektet, men det finns annat som ställer ytterligare krav:

Framför allt är det vintertid som vägen stundtals varit svårframkomlig på grund av snöproblem. Ibland har kolonnkörning fått tillämpas, ibland har sträckan varit avstängd. Sträckan ligger mellan Varpe Bru och Smedalsosen.

Filefjell ligger söder om Jotunheimen. Projektet ingår i Norges nationella transportplan för tiden 2010 till 2019. Byggherre är Statens vegvesen och Odd Erik Haugen är projektchef.

Bygget påbörjades 2014 och ska vara klart under hösten 2017.

Målet är att åstadkomma en fullgod vägstandard som möjliggör trafik och vinterväghållning.

– Det som är speciellt med det här projektet är att vi arbetar 1000 meter över havet och att det just nu är vinter, säger Jan Lima, som är anläggningsledare vid Haehre Entreprenør AS med specialitet vatten och frost.

Vägavsnittet är totalt 19,4 kilometer inklusive den 5,8 kilometer långa tunneln. Vägbredden blir 8,5 meter. I projektet ingår sju kilometer sidovägar, fyra broar med längder på 20-27 meter, två kulvertar, busshållplats och rastplats.

Företaget har 30 års erfarenhet av tunga anläggningsprojekt och är specialiserat på krävande sprängning, massförflyttningsarbeten och betongarbeten. Det har en egen tunnelavdelning med specialistkompetens och erfarenhet också av vägar,

10

– Det är väldigt fint att komma in i tunneln, men vi påverkas av hårt väder och att vatten fryser. Konsekvensen blir att vi måste bygga portar och väggar för att hålla kylan ute, men samtidigt sörja för att få in frisk luft i hela den långa tunneln när det behövs.

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

UTBLICK NORDEN

PE-skumplattor monteras som del av tunneltaket. Foto: Hæhre Entreprenør

tågbanor och kulvertar. Entreprenader utgör största delen av Haehre-koncernen, som har en stor portfölj av samfärdselprojekt.

Tunneln genom Filefjell sprängdes från två håll. Genomslaget skedde i oktober 2015 och utforsling av bergmassor är klar.

Samtidigt pågår nu bygge av vägbana i delar av tunneln. Under 2016 kommer dräneringssystem att byggas, liksom vatten och frostsäkring och under nästa år sker elektriska installationer.

mycket installationsarbete Totalt ska det monteras nära 100 000 m2 PE-skumplattor i två lager i tunneltak och väggar för att leda bort vatten och undvika isbildning på vägbanan. Plattorna ska förses med ett nät av armeringsjärn, som i sin tur ska täckas med sprutbetong. Det tidskrävande arbetet beräknas vara klart hösten 2016.

Kantsten och sidoräcken ska platsgjutas i tunneln och kabelbro monteras i taket för alla elektriska installationer, vilket påbörjas i januari 2017. Arbetet med vägavsnitt utanför tunnel är reducerat under vintertiden.

Stein Ivar Lilleås är Hæhres projektledare för själva vägbygget och intygar att även detta har sina utmaningar: – Vi har frost och massor av snö och dessutom befintlig trafik som ska kunna passera. Det ställer sina krav.

– Det handlar mycket om logistik vid ett sådant här tunnelbygge, säger Jan Lima. Alla måste arbeta i en och samma riktning och i samma hastighet.

minst väderkänsliga passet Filefjell mäter som högst 1920 meter över havet (toppen Juklegga). Det är en bergskedja mellan Vang i Valdres och Laerdal i Sogn och Fjordane Fylke. Fjället ligger söder om Jotunheimen. Vägen över Filefjell går genom Smeddalen och är den äldsta huvudvägen mellan det Östan- och Västanfjällska Norge. Passhöjden är 1004 meter. Passet beskrivs som den minst väderkänsliga av fjällövergångarna mellan Oslo och Bergen.

maskinen, kan ni redigera bort detta we will succeed together

Termonova Oy

Tunnel Isolering Hemsida: info@termonova.fi Tel: +358 (0) 207 809 604 E-post: sune.lindberg@termonova.fi 11

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

UTBLICK NORDEN

Största mudderverket Optimus har en skopa som gräver 18 m3 åt gången. Foto: Wasa Dredging

24 grund sprängs bort när farleden in till Oslo rustas upp AV GÖSTA LÖFSTRÖM Farleden in till hamnen i Oslo ska bli djupare, säkrare och effektivare. Inom ramen för ett upprustningsprojekt för 157 miljoner NKR ska 24 mindre grund sprängas bort och 90 000 kubikmeter fasta massor forslas undan.

Huvudfarledens djup ökar från 11 till 14 meter.

Det är sträckan från Drøbak till det inre av Oslofjorden som är föremål för upprustning för sjöfarten. Arbetena påbörjades i oktober 2015 och själva farledsarbetet ska vara klart under maj i år. Därefter vidtar diverse installationsarbeten.

Det handlar om 150 olika åtgärder bland de nautiska installationerna, bland annat utplacering av 17 nya betongfundament för signalutrustning Farleden är en av Norges mest trafikerade. Hittills har de största last- och passagerarfartygen tvingats gå över i mötande farled för att undvika grunden, vilket kunnat skapa farliga situationer och begränsat framkomligheten.

12

Frøjdis Rørtveit Stensvik är utbyggnadsledare vid Kystverket, som är byggherre: – Upprustningen av farleden in till huvudstaden är nödvändig för säkerheten och framkomligheten, eftersom vi väntar oss en fortsatt kraftig ökning av fartygstrafiken.

Arbetena är omgärdade av många och kostnadsdrivande restriktioner. Vi har haft att ta hänsyn till isperioder, badsäsong, torskens lektid.

Redan idag anlöper fartyg på över 360 meter och med mer än åtta meters djupgående Oslo hamn. Projektet syftar till att skilja söder- och norrgående fartygstrafik åt, minska risken för grundstötning, minska utsläpp genom enklare manövrering och förbättra sjösäkerheten.

– Sammantaget ska projektet bidra till väsentligt minskad risk för oönskade händelser som hotar hälsa och miljö, säger Frøjdis Rørtveit Stensvik vid Kystverket, som ansvarar för utbyggnad av den maritima infrastrukturen i Norge.

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

UTBLICK NORDEN om att spränga fyra grund i centrala Oslo, nära Aker Brygge.

Detta ställer stora krav på buller, sediment i vattnet samt vibrationer från sprängningarna.

För att minska vibrationerna på närliggande konstruktioner och för att skada det marina livet så lite som möjligt, används både vertikal och horisontell sektionering av sprängmängderna som detonerar på samma gång, i tillägg pluggas varje hål med pucksten. Detta medför mindre vibrationer i närliggande konstruktioner samt minimerar tryckvågen under vattnet som uppstår vid sprängning.

Företaget jobbar i Oslo med sitt kombinerade mudderverk och borrigg ”Hector” utrustad med 250 tons grävmaskin. För att möta den utmanande tidtabellen etablerades även företagets största mudderverk ”Optimus” med 360 tons grävmaskin och 18 m3 skopa, alltså motsvarande två lastbilslass åt gången.

Hector är ett mudderverk kombinerat med borrigg. Foto: Wasa Dredging

Det finska företaget Wasa Dredging är huvudentreprenör för sprängningen och fördjupningen av farleden till en kostnad på cirka 60 miljoner NKR. Företaget är specialiserat på borrning och sprängning under vatten samt muddring av löst och fast material.

– Det här är ett medelstort uppdrag för oss, men det bjuder på några särskilda utmaningar, säger Kristian Backlund, företagets grundare, ägare och vd. Bland annat handlar det

Wasa Dredging arbetar huvudsakligen i Skandinavien.

Företaget tecknade nyligen kontrakt på sitt hittills största projekt, nämligen uppdraget att fördjupa Rauma farled och hamn i Finland för 33 miljoner Euro.

massorna återanvänds De stenmassor som forslas bort från farleden kommer till användning som grund för en planerad ny vågbrytare vid Spro hamn på Nesodden, halvön öster om Oslofjorden.

Prover tas på lösa massor som muddras upp och i händelse av föroreningar deponeras massorna på godkänt sätt på land.

13

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

UTBLICK NORDEN

Bland flera spektakulära förslag till fasta fjordförbindelser märks rörbroar under vatten, antingen hängande i pontoner eller bottenförankrade med stag. Illustration: Statens vegvesen

Norge gör E 39 färjefri för 340 miljarder AV GÖSTA LÖFSTRÖM Norge investerar tre till fyra gånger så mycket som Sverige per capita på utbyggnad av landets infrastruktur. Vid sidan av åtskilliga järnvägsprojekt sticker satsningen att göra Europaväg 39 mellan Trondheim och Kristiansand fri från färjeförbindelser ut. Kostnad: 340 miljarder. Passagen av Sulafjorden är ett av flera spektakulära delprojekt.

Norge med en befolkning på fem miljoner invånare satsar tiotals miljarder NKR per år på utbyggnad av väg respektive järnväg. Bland annat arbetar Statens vegvesen för att ersätta åtta befintliga färjeförbindelser över fjordar på Europaväg 39 med fasta förbindelser, broar alternativt tunnlar, på sträckan från Trondheim och söderut till Kristiansand, där biltrafiken tar färjan över till Hirtshals i Danmark.

i många olika faser Det hela startade som ett utredningsprojekt 2010 och i den nationella transportplanen för 2014 till 2023 är statens ambitionen att Projekt Färjefri E39 ska förverkligas inom loppet av 20 år.

Byggnationerna av delprojekt påbörjades under 2015.

– Färjefri E39 består av många olika projekt som befinner sig i många olika faser. Väldigt mycket är fortfarande under utredning, berättar Kjersti Kvalheim Dunham, som är Statens vegvesens projektledare för Färjefri E39.

– Hela projektet beräknas kosta omkring 340 miljarder NKR, men det är ännu inte helt finansierat. Ytterst handlar det om hur mycket politikerna önskar lägga in i E39.

Sammanlagd vägsträcka är 110 mil.

Ett resultat av utbyggnaden blir att körtiden mellan Trondheim och Kris-

14

tiansand nästan halveras från 20 till drygt 10 timmar. Men allt är inte fråga om transporter på bara hela sträckan mellan Trondheim och Kristiansand.

Självfallet ökar tillgängligheten och tidsvinsterna också både lokalt och regionalt när färjeförbindelser över de många och långa fjordarna ersätts av fasta vägförbindelser.

De aktuella fjordarna som ska passeras är Boknafjord, Bjørnafjord, Sognefjord, Nordfjord, Vartdalsfjord, Sulafjord, Moldefjord och Halsafjord.

gigantiska mått Sulafjorden nära Ålesund sydväst om Molde i västligaste Norge är 9 kilometer lång och varierar i bredd från tre till fem kilometer. Största djup är 445 meter. Att hitta en lösning för en fast förbindelse för E39 över fjorden mellan öarna Hareid och Sula i fylket Møre och Romsdal har förstås varit en stor utmaning.

Rambøll Norge med Sweco som underkonsult har på uppdrag av Statens vegvesen gjort en möjlighetsstudie och fastnat för två huvudalternativ, båda med gigantiska mått i världsklass. De två förslagen handlar om hängbroar på två alternativa platser mellan öarna.

Den ena med ett enda spann över fjorden, den andra med två spann.

Det första förslaget, kallat Sul-

Projekt E39 syftar till att med fasta förbindelser över ett antal fjordar göra vägen mellan Trondheim och Kristiansand färjefri. Illustration: Statens vegvesen

afjorden K1, gäller en hängbro på 3700 meter med ett spann på 3000 meter. De båda pylonerna som bär brokablarna blir 385 meter höga.

En hängbro med så långt spann har aldrig tidigare byggts i världen.

Det andra förslaget, kallat Sulafjorden K2, gäller en hängbro i två spann med spännvidden på vardera 2060 meter. Det mittersta tornet blir 285 meter högt och står på ett gigantiskt bottenfundament efter modell från oljeinstallationer i Nordsjön. Fjorden är vid den här platsen cirka 410 meter djup. Utredningen kring fundamentet har gjorts av Sweco.

flera utmaningar –Det har varit ett fantastiskt spännande projekt. En utmaning har varit att det handlar om ett väldigt väderutsatt ställe med öppet hav rakt utanför, säger Øivind Pedersen på Rambøll Norge.

En annan utmaning är byggmetoden och vädret när bron byggs och segment ska lyftas på plats.

Den blivande bron över Sulafjorden ska byggas efter år 2020 och beslut om investeringen kommer att fattas under 2017.

– Det är ett väldigt ambitiöst projekt och storleken på möjlighetsstudien har lärt oss mycket. För oss har det varit ett interskandinaviskt projekt, där ett team på två till tre personer i Drammen och fyra till fem i Köpenhamn har samarbetat, säger Øivind Pedersen. Vi har också hämtat erfarenheter från personal hos Rambøll som har deltagit i projekteringen av Queensferry Crossing i Skottland.

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

ITS

ITS Sweden medverkar till ny strategi för transportsektorn AV GÖSTA LÖFSTRÖM Organisationen ITS Sweden har en central roll i utvecklingen av ny intelligent teknologi inom transportväsendet.

Bland annat en stödjande och rådgivande funktion när det gäller regeringens strategi- och handlingsplan.

– För oss är den enskilt viktigaste händelsen under det här året att vi stödjer Trafikverket, Transportstyrelsen och Vinnova i arbetet med att ta fram en uppdatering av den svenska ITS-strategin och handlingsplanen, säger Christer Karlsson, vd i ITS Sweden. Det blir en aktivitetsbaserad handlingsplan med aktiviteter, aktörer, kostnader och tidsplan.

– Samtidigt pågår många andra intressanta initiativ i Sverige. Jonas Bjelfvenstam har ett regeringsuppdrag kring självkörande fordon, där första delen som handlar om försök med självkörande fordon i allmän trafik ska redovisas den 1 april i år och slutrapporten med författningsförslag för full införande kommer i slutet av 2017.

robust införande av ny teknik ITS står för Intelligent Transport Systems and services.

ITS Sweden är en intresseorganisation som samlar myndigheter som Trafikverket och Transportstyrelsen, universitet och högskolor som KTH och Chalmers, science parks samt fordonsindustrin, konsult-, och IT-företag.

ITS Sweden ska utveckla, stödja och samordna ITS-utveckling i Sverige i syfte att åstadkomma effektivare, säkrare och mer hållbara transportlösningar.

– Vi arbetar med nätverksbyggande och påverkan nationellt och internationellt med målet att få ett robust införande av ny teknik inom transportsektorn. Vi driver ett antal forum såsom Post Graduate School inom ITS, där vi har sex universitet i samverkan med Trafikverket, Vinnova och industrin som driver utbildning. Vi medverkar i ITS Test Sites of Sweden, där de fyra största testområdena som är Netport Science Park i Blekinge, Lindholmen i Göteborg, Kista i Stockholm och ITS Dalarna, som tillsammans testar den nya tekniken på ett korrekt och enhetligt sätt.

Bland det mest aktuella och trendiga inom intelligenta transportsystem nämner Christer Karlsson naturligtvis kommunicerande och självkörande fordon, men också alternativa bränslen samt enhetliga betal- och informationssystem. En av förutsättningarna är tillgången på ”öppen data” som ger möjligheter för nya aktörer på marknaden att leverera nya tjänster och informera om statusen i trafiksystemet på ett bättre sätt, t ex via appar. världskongress i melbourne Det internationella utbytet på området underlättas av alla internationella möten. Holland, som just nu är ordförande i EU, har definierat ITS och speciellt samverkande fordon som ett prioriterat område inom transportområdet och ämnet kommer även att lyftas vid Europakongressen inom ITS som hålls i Glasgow i juni. Borgmästare från ca 100 europeiska

Vi arbetar med nätverksbyggande och påverkan nationellt och internationellt med målet att få ett robust införande av ny teknik inom transportsektorn. Vi driver ett antal forum såsom Post Graduate School inom ITS, där vi har sex universitet i samverkan med Trafikverket, Vinnova och industrin som driver utbildning.

städer har blivit inbjudna för att diskutera vad som kan göras för bland annat framkomligheten med hjälp av ny teknologi, bil och cykelpooler, enhetliga betalsätt, självkörande fordon etc.

I oktober hålls i Melbourne Världskongressen inom ITS, där mycket kommer att kretsa kring storstäder och självkörande fordon.

– 2018 kommer Världskongressen inom ITS att hållas i Köpenhamn och då får vi en roll att koordinera de nordiska intressena, säger Christer Karlsson.

15

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

IT-INFRASTRUKTUR

Fiberfeber i Mall of Scandinavia AV BJÖRN ASPLIND Telia har med framgång anslutit Mall of Scandinavia i Arenastaden, Solna till fibernätet och erbjuder kommunikationstjänster till de företag som är etablerade i gallerian.

Allt fler företag i detaljhandeln utforskar digitaliseringens möjligheter för att kunna erbjuda en bättre kundupplevelse och för att effektivisera verksamheten.

– Att majoriteten av hyresgästerna i Mall of Scandinavia väljer Telia som operatör är ett styrkebesked för oss då vi satsar mycket på just detta segment. Vi har tillsammans med fastighetsägaren Unibail-Rodamco skrivit ett avtal som båda parter är väldigt nöjda med. Glädjande för både Telia och Unibail-Rodamco är att hyresgästerna också är väldigt nöjda med sin uppkoppling, säger Patrik Granström, Försäljningsdirektör små & medelstora företag på Telia.

De kommunikationstjänster som erbjuds till de företag som har anslutit sig är främst bredbandsprodukterna Start, Plus och Pro samt VoIP/SIP-tjänster för både den lilla och den stora lösningen (Telia Kontor samt Telia Entry).

Vilka kommunikationstjänster erbjuds till de företag som har anslutit sig?

– Bredbandsprodukterna Start, Plus och Pro samt VoIP/ SIP-tjänster för både den lilla och den stora lösningen (Telia Kontor samt Telia Entry). I och med detta kommer vi att kunna leverera alla våra cloud-tjänster som säljs i Telia Appmarket. Att vi levererar apparna på eget nät innebär i sin tur att vi kan säkra/garantera leveransen av dessa mycket viktiga funktioner för hyresgästerna i Mall of Scandinavia.

aktiv utrustning Telia har switchar på plats i Mall of Scandinavia och sedan är det fibernät hela vägen ut till respektive butik/restaurang/ lokal. I respektive lokal sitter sedan en aktiv utrustning (mediekonverter). Att använda fiber hela vägen ut i lokalen är en fördel när det blir så långa avstånd som det är i gallerian. Telia äger all aktiv utrustning medan Unibail-Rodamco ansvarar för själva fastighetsnätet.

Idag har Telia cirka 170 anslutningar i gallerian. Av dessa är cirka 140 fiber och 30 ADSL. Vissa kunder väljer att ha en ADSL-anslutning som backup till sin fiberlina.

– Alla leveranser är lika viktiga för oss men i och med att vi här har ett helt kluster med kunder och potentiella kunder skapar det extra fokus. Mall of Scandinavia är ju dessutom Nordens största galleria vilket gör det lite grann till ett eldprov

16

Telia har switchar på plats i Mall of Scandinavia och sedan är det fibernät hela vägen ut till respektive butik/restaurang/lokal. Foto: Unibail-Rodamco

för oss, då det handlar om ett mycket stort antal kunder som är direkt beroende av felfria leveranser för sin verksamhet, betonar Patrik Granström.

nytt huvudkontor – Självklart känns det ju väldigt bra att vi ”äger” merparten av alla fiber– Att majoriteten av hyreskunder i Mall of Scandinavia när vi gästerna i Mall of Scandinavia själva inom en snar framtid kommer väljer Telia som operatör är sitta ovanpå gallerian i vårt nya huvudett styrkebesked för oss då vi satsar mycket på just detta kontor. Vi har varit och besökt flertalet segment, säger Patrik Grankunder i gallerian och feedbacken ström, Försäljningsdirektör från dem har varit positiv, vilket är det små & medelstora företag på viktigaste för oss!

Telia.

– Det var full fart gällande det mesta kring Mall of Scandinavia och vi är nöjda med att vi fick till det så pass bra trots att det var en byggarbetsplats in i det sista. Det var en stor utmaning för Telia och vi involverade många delar av koncernen för att sy ihop det på ett bra sätt.

Att klara av ett projekt av denna kaliber med sådan extrem tidspress är en styrka och det är där Telia visar fördelen med att ha så många kompetenser inom koncernen, avslutar Patrik Granström.

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

IT-INFRASTRUKTUR

Malmö stadsnät blev Årets stadsnät 2015 Malmö stad har vunnit pris för Årets stadsnät 2015. Priset delades ut vid Svenska stadsnätsföreningens årskonferens den 16 mars. Malmö stad har ett utbyggt stadsnät på ca 40 000 meter fiberförbindelse som används av cirka 800 kommunala verksamheter och cirka 1 500 fastigheter i Malmö.

Svenska Stadsnätsföreningen premierar varje år insatser i bredbandsbranschen. I samband med föreningens årskonferens den 16 mars utsågs Malmö stad till Årets stadsnät 2015.

– Det är väldigt kul. Det betyder att Malmö är attraktiv som stad för etablering och vidareutveckling av företag.

Tillgång till en god digital infrastruktur är också en grundförutsättning för att kunna öka och möjliggöra digitalisering och utveckling av kvalitativa välfärdstjänster, säger Ulf Linderoth, IT-strateg på stadskontoret.

Juryns motivering: "Malmö stad har på ett föredömligt vis

drivit Stadsnätsaffären via kommunens egna IT-avdelning. Stadsnätet i Malmö ses idag som en naturlig samarbetspartner för operatörer för leverans till hela Sveriges marknad. Malmö stadsnät har på ett förtjänstfullt sätt engagerat sig i utvecklingen och delat med sig av sin kunskap till hela branschen i svartfiberaffären."

Idag är stadsnätet utspritt i flera områden i staden och det innebär att Malmö stad kan erbjuda företag, fastighetsägare, villor, bostadsrättsföreningar, flerbostadsfastigheter, samfälligheter med flera en oberoende och framtidssäkrad kommunikationsmöjlighet.

Stadsnätet är konkurrensneutralt, det vill säga det är inte knutet till en enskild tjänsteleverantör.

– Malmö stad har lyckats med konsten att balansera företagsamhet med samhällsnytta. De har byggt ett finmaskigt fibernät som gjorts tillgängligt för alla operatörer på lika villkor vilket gynnat både den egna kommunen såväl som invånare och näringsliv, säger Mats Berggren, ordförande i Svenska Stadsnätsföreningen i ett pressmeddelande.

Kepsen av för kommuner som använder Trådlös Fiber på landsbygden

Det är dyrt och tidskrävande att gräva markfiber till glesbefolkade områden, vilket kan leda till att hushåll och företag får vänta onödigt länge eller helt blir utan bredbandsuppkoppling. Då uppstår ett digitalt utanförskap i form av sämre samhällsservice och tillväxtmöjligheter. Det är en oacceptabel utveckling eftersom det finns ett effektivt komplement till markfiber - Trådlös Fiber, den nya generationens mikrovågslänk.

Trådlös Fiber har samma kapacitet som markfiber, en mycket attraktiv kostnadsbild och kort etableringstid. Dessutom fungerar Trådlös Fiber perfekt som redundans/back-up till det ordinarie fibernätet.

Mycket att vinna för kommuner som sätter en ära i att ingen invånare ska hamna i ett digitalt utanförskap.

Vixor Wireless Infrastructure AB / Kullegatan 8 / 412 62 / Göteborg / Säljkontor: Veddestavägen 13 Järfälla / Tel 031 778 39 03 / info@vixor.com Medlem i branschorganisationen Svenska Trådlös Fiberleverantörer

17

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

IT-INFRASTRUKTUR

Sveriges hittills största digitaliserings- och bredbandsprojekt insatser från landsbygdsprogrammet som också finansierar bredbandsutbyggnad.

Dig. 2020 är en länsövergripande satsning för att nå regeringens bredbandsmål att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020.

AV BJÖRN ASPLIND Dåvarande IT-minister Mehmet Kaplan (MP) invigde i slutet av januari bredbandssatsningen Dig. 2020 som binder samman Västernorrlands orter genom fibernätsutbyggnad. Investeringen ligger på cirka 240 miljoner kronor.

Västernorrlands län har kommit långt när det gäller samarbete. Ett samarbete som gjort att länet är i framkant när det gäller IT-satsningar. Det framkom när dåvarande IT-minister Mehmet Kaplan presenterade regeringens bredbandsstrategi och digitala agenda i Härnösand i samband med invigningen av Dig. 2020.

Målsättningen är att allt fler ska få tillgång till bredband.

Idag har 48 procent av befolkningen i Västernorrlands län tillgång till fiber och 51 procent har 100 Mbit per sekund eller mer. Utanför länets tätorter och småorter är denna siffra 9 procent, vilket gör det svårt för befintliga företag att utvecklas och nya företag att etableras på landsbygden.

minst 100 mbit per sekund Dig. 2020 är en länsövergripande satsning för att nå regeringens bredbandsmål att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020. Projektet kommer att bygga stamnätet för fibernät. Det vill säga fibernät-

18

digital förnyelse Digital förnyelse – styrning och digital mognad var i fokus när rådet för digitaliseringen av det offentliga Sverige träffades på sitt andra möte den 15 mars.

Rådet diskuterade hur målet om att nyttja digitaliseringens möjligheter kan nås genom att stärka en digital mognad i det offentliga Sverige. Rådets uppgift är att bistå regeringen genom att vara ett forum för strategisk diskussion mellan regeringen och företrädare för myndigheter, kommuner och landsting.

Rådets ledamöter var eniga kring Ekonomistyrningsverkets bild av digitaliseringen i det offentliga Sverige.

ets stora huvudleder mellan orterna i Västernorrland.

De övergripande målen i projektet är att till 2020 ska: * minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit per sekund * alla kommuner i länet ska ha ett öppet, robust och operatörsneutralt nät * alla fasta offentliga arbetsställen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit per sekund.

även glesbygd – 90 procent av Sverige ska ha tillgång till minst 100 megabit år 2020 och det gäller inte bara storstäder och befolkade områden, utan även glesbygd. Det är ett löfte, sade Mehmet Kaplan till allehanda.se vid invigningen.

– Det är trevligt att få vara med och starta Sveriges hittills största digitaliserings- och bredbandsprojekt. Det är ett mycket bra exempel på hur kommuner och länsstyrelse kan samverka för att förse företag och invånare med bredband i områden där marknadskrafterna idag inte är tillräckligt starka, förklarade Mehmet Kaplan för allehanda.se.

Projektet som pågår i fyra år och finansieras till hälften av den Europeiska regionalfonden. Övriga medfinansiärer är Länsstyrelsen Västernorrland och de sju kommunerna i Västernorrlands län. Projektet samverkar med

90 procent av Sverige ska ha tillgång till minst 100 megabit år 2020 och det gäller inte bara storstäder och befolkade områden, utan även glesbygd, anser den tidigare IT-ministern Mehmet Kaplan (MP).

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Det finns ett behov av att ytterligare växla upp takten kring digitaliseringen.

Diskussionen kretsade kring frågor kring utmaningar med det digitala gapet, som finns både mellan olika medborgare, företag och offentliga organisationer. Vissa ligger långt fram och andra hänger inte med. Det finns ett stort behov av att säkra den digitala kompetensen, och för det krävs både strategisk styrning och resurser.

– Regeringen kraftsamlar nu på digitaliseringsfrågorna och vi har en bred samsyn kring vad som är prioriterade frågor. Vi behöver bort från stuprören för att kunna modernisera det offentliga Sverige, säger dåvarande IT-minister Mehmet Kaplan, som var rådets ordförande.

“Jag och mina arbetskamrater kopplar upp Sverige” Linus Dynemar, 24 år, fibertekniker Relacom

Läs mer om oss på relacom.se

Vi levererar infrastruktur för bredbandsnät och stadsnät

GRÄVFRIA METODER FRÅN DITCH WITCH Effektiva och miljövänliga maskiner för grävfri installation av fiber, kabel och rör.

Vibratorplog, kedjegrävare, styrbar borrning, jordraket, fräsning, mm.

Ring oss för en demonstration eller för mer information – Välkommen! www.jlm.se · 040 – 671 14 80

19

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

VA

Mindre miljöpåverkan med schaktfritt ledningsbyggande Vi har en ny hemsida där experter besvarar frågor från våra medlemmar. Det finns väldigt mycket att göra för att sprida denna kunskap. På vissa håll i landet går det lättare medan andra föredrar traditionell schaktning, säger David Jacobsson.

Allt fler kommuner väljer schaktfritt när ledningar ska läggas i marken. Det är ett miljömässigt bättre alternativ som gör minimal inverkan i området. Foto: Ove Jonasson

AV KIM HALL Schaktfritt ledningsarbete ger inte bara mindre miljöpåverkan, det är både smidigare och billigare än att gräva för att lägga ner ledningar. Processen kan liknas vid en titthålsoperation med minimalt ingrepp. På Oslokonferensen i maj gör SSTT en överblick för att se hur schaktfritt utförs i olika delar av Skandinavien.

– Vi vet att schaktfria teknologier är bättre för samhället.

Du får mindre koldioxidutsläpp och det blir mindre omgivningspåverkan samt färre transporter av t ex masshantering.

Vi tror på schaktfritt och då måste vi tillföra kunskap till konsulter och beställare, säger David Jacobsson, projektledare med inriktning mot vatten och avlopp på Sweco samt ordförande i SSTT (Scandinavian Society för Trenchless Technology).

20

SSTT är en del av International Society för Trenchless Technology (ISTT) som är en global organisation som har ett 30-tal regionala underorganisationer. SSTT:s uppgift är att förmedla kunskap genom utbildning och informationsspridning samt ordna träffar om fördelarna med schaktfritt renoverings- och ledningsbyggande.

– Vi har en ny hemsida där experter besvarar frågor från våra medlemmar. Det finns väldigt mycket att göra för att sprida denna kunskap. På vissa håll i landet går det lättare medan andra föredrar traditionell schaktning, säger David Jacobsson.

I samband med årsmötet arrangerar SSTT Nordens största konferens inom schaktfritt med utställning antingen i Norge eller i Sverige. SSTT har 300 juridiska medlemmar, d v s kommuner, entreprenörer konsulter och leverantörer. De har även medlemmar i Tyskland och Island och bra samarbete med den finska och danska delen. Mötena är till för att göra intryck och att sprida inspiration.

utbildningar – Vi jobbar med utbildningar bl a tillsammans med Svenskt Vatten inom områdena schaktfritt, renovering och ledningsbyggande. Vi har en grundkurs och gör även skolträffar i olika yrkeshögskolor. Vi deltar även i diplomutbildningar som Svenskt Vatten arrangerar, säger David Jacobsson.

Det finns även en intressegrupp kallad STVF som är för rörinspektörer som filmar ledningar i mark och fastigheter där SSTT erbjuder kurser. Genom att filma rören kan statusen på rören bedömas. SSTT utfärdar auktorisation för rörinspektörer. I Norge har SSTT ett nära samarbete Norsk Vand och tekniska universiteten i Trondheim och Ås.

På Oslokonferensen den 19-20 maj kommer SSTT att titta på ledningsnätssidan och förnyelsen av ledningsnätet.

Förnyelsetakten ökar hela tiden och schaktfritt är en av lösningarna för att kunna öka förnyelsetakten. Anmälan görs via SSTT hemsida.

• Kostnadseffektiv åtgärd.

• Minimalt förarbete.

• T ex ovidkommande vatten • eller lokala rörbrott.

• Från 160 mm t om 600 mm.

• Större special dimensioner.

• 100 års livslängd på materialet.

Swoosh lanserar en metod för renovering av gamla spill- och dagvattensystem i gatunäten.

En metod som bedöms spara miljontals kronor för kommunerna.

Tekniken innebär att rören inte behöver grävas upp och bytas, istället drar man in ett flexibelt foder som härdas. Efter härdning ger det ett stenhårt glasfiberrör som samtidigt har en viss flexibilitet för markrörelser På så sätt får man ett helt nytt rör på insidan av det gamla.

Vår renoveringsmetod är kostnadseffektiv och kan anpassas till stora eller små områden.

Kontakta oss så löser vi ert problem.

Umeå – huvudkontor: 090-18 80 80, www.swooshsverige.se

Stockholm | Uppsala | Sundsvall | Örnsköldsvik | Åre/Östersund | Skellefteå | Lycksele | Luleå

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

VA

Hampe Mobärg, samordnare VA-Fakta och vd för Maskinentreprenörerna, menar att fler kommuner måste långsiktigt och kontinuerligt arbeta med inventeringen och tillsyn av enskilda avlopp.

160 000 hushåll med enskilda avlopp hotar miljön AV KIM HALL Delar man in knappa miljonen hushåll som har egen avloppsanläggning till sitt hus är det endast en tredjedel som har god status, en tredjedel ligger nära gränsen för behov av uppdatering och en tredjedel är direkt olagliga. 160 000 hushåll har ingen avloppsledning överhuvudtaget. Ett antal gamla gårdsfastigheter och hus i Stockholms Skärgård spolar ut avloppsvatten direkt i naturen respektive havet där folk badar.

Enskilda avlopp är en gammal beteckning på avlopp som inte går via kommunens reningsverk. Mestadels anläggningar som tar hand om ett hushåll eller en grupp av hushåll i en samfällighet. Det finns knappt en miljon enskilda avlopp i Sverige och över 60 procent är fastboende.

– Många gör sig en bild av att det är bara sommarstugor som har enskilda avlopp, men så är det inte. Lagstiftning för enskilda avlopp har funnits sedan slutet 1960-talet.

På den tiden var det inte många fritidshus som hade fullrustade kök och badrum med dusch såsom idag. Dessutom är det många fritidshus som byggts om till åretruntboende, säger Hampe Mobärg, samordnare VA-Fakta och vd för Maskinentreprenörerna.

22

Det har skett en förändring av inställningen det senaste decenniet, vilket har medfört att fler kommuner under de senaste åren satsar mer på inventering och tillsyn, framför allt från Mälardalen ner till Skåne.

– Tidigare ansågs frågan inte vara tillräckligt viktig.

Man kan vara noga med att latrintömningen från fritidsbåtar inte töms i havet. Jämfört med en miljon hushåll är det en piss i havet. Många äldre gårdsfastigheter har visat lågt intresse att investera 100 000 kr i nytt avlopp. Dessutom skall man också komma ihåg att det finns fördelar med enskilda avlopp jämfört med kommunalt, tillägger Hampe Mobärg.

VA

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

Många gör sig en bild av att det är bara sommarstugor som har enskilda avlopp, men så är det inte. Lagstiftning för enskilda avlopp har funnits sedan slutet 1960-talet. På den tiden var det inte många fritidshus som hade fullrustade kök och badrum med dusch såsom idag.

En del fritidshusägare anser att de är så få månader om året i

Styrd Borrning

Burstning/ledningsförnyelse stugan och då hellre investerar i ett nytt kök än att lägga pengarna på bättre avloppslösning. Men det är inte potatisvattnet som kommunerna fått upp ögonen för utan att det är miljöfarligt avfall från moderniserade badrum och kök som släpps direkt ut i naturen utan renings- och hygienifiering, d v s fritt från bakterier.

Styrd Borrning

småkommuner Medan kommuner i södra Sverige och Mälardalen är bättre på att vidta åtgärder är det många småkommuner som ligger efter på grund av att de saknar ekonomi och därför prioriterar annat så länge ingen klagar.

– I Stockholms Skärgård kan avloppet rinna ut i havet utan filtrering vid sidan om badplatsen. Även om många som Frågor om våra metoder ring Björn Lithman 070-631 09 80 äger hus är medvetna är det svårt att bygga ifatt något Burstning/ledningsförnyelse som legat i träda en längre tid. Det kan vara svårt att hinna www.bctab.se info@bctab.se ifatt 160 000 avlopp utan rening, säger Hampe Mobärg.

Styrd Borrning Burstning/ledningsförnyelse Förra året renoverade eller förnyades 22 000 avlopp.

För fem år sedan var den bara 12 000/år!

– Med en livslängd på 20 år säger det sig själv att du får ett försämrat bestånd om du inte gör om och förnyar med jämna mellanrum. Det har kommuner inte följt upp. Man har uppenbarligen inte tyckt det varit viktigt. Men nu har kust- och sjönära kommuner insett vikten och är generellt sett mycket mer noga, säger Hampe Mobärg.

ågor om våra metoder ring Björn Lithman 070-631 09 80 www.bctab.se

Frågor om våra metoder ring Björn Lithman 070-631 09 80 info@bctab.se www.bctab.se

info@bctab.se

Den här annonsen är för liten.

Egentligen hade vi tänkt räkna upp våra kommunkunder i den här annonsen. Men listan fick inte plats.

Under de drygt 20 år som Scandinavia VA-Teknik förnyat ledningar, har vi besökt nästan hela landet. Den hårda vägen har vi lärt oss vilka metoder som funkar i de svenska ledningsnäten. Och vilka man ska undvika.

tillsyn Kommuner måste långsiktigt och kontinuerligt arbeta med inventeringen och tillsyn av enskilda avlopp. Med nuvarande storlek på antalet enskilda avlopp borde utbytestakten ligga på 25 000-30 000 avlopp/år under överskådlig framtid.

Undviker vi att göra det jobbet är det våra barn och barnbarn som får betala.

Det är mycket som kan gå snett vid ledningsrenovering. I början gjorde vi bort oss ibland, men lärde oss av misstagen. Den dyrköpta erfarenheten får du tillgång till, alldeles gratis, när du väljer oss som leverantör.

Inte nog med det. Vi har också utvecklat smarta sätt att samarbeta med våra kommunala beställare. Båda gör det de kan bäst, vilket sparar pengar. Visst är det en sån leverantör du ska ha, eller?

Scandinavia VA-Teknik AB Odenslanda, 355 94 Vederslöv Tel. 0470-730 130

www.svatek.se

23

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

MATERIALÅTERVINNING

Spill av plaströr återvinns som ny råvara AV GÖSTA LÖFSTRÖM Mer än 50 ton plaströrsspill från de tre plaströrstillverkarna Pipelife, Wavin och Uponor omhändertas varje år och återvinns för att bli nya produkter.

Branschorganisationen Nordiska Plaströrsgruppen har sedan 1996 ett system för insamling av plaströrsspill i Sverige.

Omhändertagandet sker framför allt vid hantering av rör vid byggplatser, men även uppgrävda äldre plaströr förekommer i insamlingen.

– Cirkulär ekonomi är ett begrepp som är i fokus och debatteras mycket, inte minst bland politiker. Det hela syftar till att samhället ska bli mer resurseffektivt och mindre miljöbelastande, säger Pontus Alm vid branschorganisationen Innovations- och kemiindustrierna i Sverige och Nordiska Plaströrsgruppen. Mycket handlar det om att öka utnyttjandet av varor, ökad återvinning och återanvändning. Det är det vi vill bidra till genom att ge det insamlade plaströrsspillet ett andra liv. Återvinningssystemet omfattar rör och rördelar av PVC, PE och PP. Det finns insamlingscontainrar på tio platser i framför allt södra Sverige. Rörspill från Pipelife, Wavin och Uponor lämnas efter överenskommelse med kontaktpersonen för containern.

viktigt led i återvinningen – Vi ser positivt på att överblivet material får ett andra liv. Att låta materialet ingå i nytillverkning är ett led i strävan till ökad återvinning och ett bra alternativ till att bara förbränna det.

Containrarna är öppna för vem som helst som vill lämna rörspill. Någon ersättning lämnas inte, men i gengäld slipper man betala för att bli av med spillet från plaströrshanteringen.

– Det finns god kapacitet att ta hand om ännu mera spill.

Största utmaningen är att göra hanteringen kostnadseffektiv, säger Pontus Alm. Gamla PVC-rör från tiden före år 2000 kan vara blystabiliserade. Det förekommer en diskussion om lämpligheten att återvinna den typen av rör.

– Samtidigt kan man säga att om man blandar in tio procent av sådana rör i nytillverkning så får man en säker förvaring av det materialet.

Vi är specialister på styrd borrning - Sto r t k u n n a n d e m e d e n bre d m a sk i npar k

www.styrbar.se Johan 070-3123842 Leif 070-3123840

24

Gamla plaströr av olika format kan återvinnas och bli del av nya plastprodukter.

Insamlat plaströrsmaterial tas om hand av företaget Swerec i småländska Lanna i Värnamo kommun, som sorterar, tvättar och återvinner materialet. Företaget, som har Europas modernaste plaståtervinningsanläggning, köper också plast från industrier, kommuner och avfallsentreprenörer. Mycket av det granulat som framställs vid återvinningen säljs utomlands.

gammal plast blir uppskattad ny resurs I ett hållbart samhälle omvandlas i stor utsträckning avfall till en resurs. Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (www. ikem.se) hävdar att stimulering av plaståtervinning och förbud mot deponering av plast leder till ett hållbarare samhälle. Sju av EU:s medlemsländer plus Norge och Schweiz deponerar redan, men mindre än tio procent av sitt plastavfall. Teoretiskt kan alla termoplaster materialåtervinnas mekaniskt.

Vid mekanisk återvinning mals den sorterade plasten ned till småbitar, som används för att tillverka nya produkter.

2014 var materialåtervinningen av alla plastprodukter nära 30 procent och energiåtervinningen nära 40 procent. Sverige och ytterligare åtta länder återvann mer än 90 procent av plastavfallet, som material eller energi.

VA

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

Mobila kameraenheter används för att övervaka vattensystemen. Foto: IRG AB

Kommunernas jakt på tillskottsvatten lönar sig!

AV HENRIK MÅRTENSSON Kraftiga regn är dyra för kommunerna! Konsekvenserna är bland annat källaröversvämningar, avloppsvatten som rinner ut i vattentäkter, och skadade reningsverk. Det lönar sig därför för kommunerna att jaga tillskottsvatten, kartlägga var problem kan uppstå, och förebygga dem.

– Regnvatten letar sig in i spillvattenledningar, berättar Dennis Hellström från IRG AB. Processerna i reningsverken förstörs av rent vatten, så det kostar pengar varje gång det regnar.

döda råttor När regnvatten rinner ner i avloppen, ställer det också till problem. Avloppssystemen svämmar över, och avloppsvatten rinner ut i naturen, ut i havet, och ibland ut i dricksvattentäkter. Det är därför viktigt för kommunerna att hitta de ställen där regnvatten kan läcka in i avloppssystem.

Efter en serie skyfall vid Mälaren år 2014 gick mer än 30000 kubikmeter orenat avloppsvatten ut i sjön. En pumpstation klarade inte av att hantera tillskottsvattnet, med läckage som följd.

Bland de synliga föroreningarna fanns allt från toapapper och tamponger, till döda råttor. Det största problemet var dock E-coli-bakterier och intestinala enterokocker från avföring. Vid mätningar fann man att vattnet på flera badplatser kring Mälaren var otjänligt.

Kan man förebygga läckage av tillskottsvatten, blir det billigare och betydligt hälsosammare än att ta hand om konsekvenserna.

– Det är stor efterfrågan på bra

Genom att släppa ut självlysande fäärg i vattensystemen, går det att följa vattenflödet. Foto: IRG AB

rationella och effektiva rapporter, säger Dennis Hellström.

Möte med en av avloppssystemets invånare.

Foto: IRG AB

metoder, säger Dennis Hellström. Vi använder först mätare som grovt ringar in var vattnet kommer ifrån. Sedan tillför vi självlysande färg, för att spåra var mer exakt var tillskottsvattnet kommer ifrån.

IRG AB realtidsövervakar vattensystemen med fast placerade kameror.

Man gör också inspektioner med mobila system, som letar sig fram i ledningssystemen, och sänder video direkt tillbaka till en operatör.

– Vi har utvecklat egna metoder och en unik programvara som genererar

snipen i kungsbacka Snipen i Kungsbacka är ett av de projekt IRG AB arbetat med.

– Vi skickade ut ungefär femton till arton mätare i området, berättar Dennis Hellström. Med dem kunde vi följa vad som hände när det regnade. Vi kunde till exempel mäta hur snabb avrinningen är, vilket hjälper oss bedöma problematiken i området.

IRG AB spolade ut färg i stuprör, och kunde sedan följa färgens väg med hjälp av kamerorna i spillvattensystemet.

Läckor uppkommer ofta vid hus där vattenledningarna är felkopplade. Sådana platser går att hitta därför att vattenflödet där är större än normalt.

En annan vanlig typ av fel är dålig dränering. Dräneringsproblem minskar vattenflödet, och IRGs övervakningssystem kan se att färgen i vattnet rör sig långsammare än normalt.

Varje tomt dokumenterades med video och pärmar.

IRG har gjort liknande projekt på andra platser, bland annat i Onsala, Kungälv, Härryda, Åskloster och i Mölndal.

25

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

FOKUS UPPSALA

Svevia har byggt en 600 meter långa tunneln, två broar i betong och en stålbro. Sista juni överlämnas projektet till entreprenören som tar hand om själva spårläggningen.

När de nya spåren är inkopplade river Svevia de gamla banvallarna under senare delen av 2017, vilket innebär en del markarbeten. Foto: Peter Karlsson/Svevia

Infrastrukturen viktig när Uppsala expanderar AV KIM HALL Uppsala är den hetaste marknaden efter Stockholm. År 2050 beräknas befolkningen ha ökat från 210 000 till 350 000 invånare och ett tillskott på 70 000 arbetsplatser.

Då är infrastrukturen basen för ett fungerande samhälle.

– Exploateringsplanen bygger på aktörer som exploaterar och en investeringsplan där skattebetalarna är med och betalar.

Bygger man bostäder måste människor t ex kunna ta sig till och från arbetet, spola i toaletterna och få tekniska system att fungera. Det är stort fokus på bostäder men infrastrukturen

är minst lika viktig, säger Michael Eriksson, avdelningschef gata, park samt infrastruktur i Uppsala kommun.

Med den nya översiktsplanen finns alla förutsättningar att förverkliga kommunens ambitioner att bygga 3500 nya bostäder och 2000 nya jobb per år. I det ingår delaktighet i planering och framtagande av infrastrukturen. Här har Uppsala kommun, Uppsala Vatten och Trafikverket ett nära samarbete.

dubbelspår – Med ökad kapacitet på järnvägen i norra änden av Uppsala centrala delar medför stor nytta stadsbyggnadsmässigt.

Sting är ett ingenjörsföretag med stor erfarenhet inom el & styr samt stål & mekanik. Kontor i Göteborg, Trollhättan och Linköping. Vi utför inspektions-, projekterings-, och reparationsuppdrag inom broar, tunnlar, slussar, hamnar och arenor. Våra uppdrag innehåller oftast komplexa konstruktioner med stål, maskiner, hydraulik, el-kraft, styrning och säkerhetssystem. Här följer några aktuella exempel på projekt som vi deltar eller har deltagit i: .

• Hamnspången • Flottsundsbron • Marieholmsförbindelsen • Förbifart Stockholm • Tingstadstunneln • Hisingsbron • Götatunneln • Friends Arena • Sundsvallsbron • Se www.sting.nu för mer Illustratör: Mattias Henningsson-Jönsson

26

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

FOKUS UPPSALA Trafikverket är att tillmötesgå de behov som finns kopplat till Uppsala resecentrum och vidare för att möta framtida resebehov till Stockholm C och Arlanda som är och utvecklas fortsatt till en viktig arbetsplats för 20 000 människor i regionen.

– Förutom den 600 meter långa tunneln har vi byggt två broar i betong och en stålbro under de 2,5 år som vi haft detta projekt.

Just nu håller vi på invändigt arbete i tunneln och återställer vägar och ytor runt omkring. Sista juni lämnar vi över till entreprenören som tar hand om själva spårläggningen. När de nya spåren är inkopplade river vi de gamla banvallarna under senare delen av 2017. Då blir det också en del markarbeten, berättar Peter Karlsson, projektchef på Svevia.

Flottsundsbron Uppsala infrastruktur; Till vänster på bilden syns den tillfälliga bron som monterades i januari och som nu är i drift. Till höger syns den gamla bron från 1924 som nu är riven, den nya bron byggs just nu på den gamla brons plats.

Med dubbelspår genom den nya 600 meter långa tunneln i Gamla Uppsala minskar vi inte bara barriären järnvägen utgjort utan även risker för olyckor. Fyra plankorsningar gick bort när spåren placerades i ett schaktdike, vilket ökar säkerheten för dem som rör sig i området, säger Christian Mineur, samhällsplanerare region öst vid Trafikverket.

Behovet av dubbelspår har funnits länge. Tidigare gick spåren genom Uppsala gamla kulturlandskap. Ett viktigt steg för

Våren 2017 ska de nya spåren vara inkopplade för trafik i Gamla Uppsala. Då tar kommunen över en del tekniska delar på vägar och broar. En gång i kvartalet har Trafikverket och kommunen samrådsmöten med entreprenören för att gemensamt diskutera gemensamma projekt.

ny bro Ett annat stort projekt är Flottsundsbron från 1924 och som nu ersätts med en helt ny bro med omgivningar som skall utvecklas som plats för friluftsliv, men också breddas med plats för separata gång- och cykelbanor.

– Vi gör löpande besiktningar på Uppsalas 120 broar och när vi i januari 2015 hade utrett Flottsundsbron och fick tillstånd av Mark och Miljödomstolen och länsstyrelsen att ersätta den gamla bron med en ny påbörjades arbetet hösten 2015.

EL- BRO TEKNIK El - Bro teknik AB är ett ledande företag i dagens konkurrenskraftiga samhälle med stor erfarenhet. Den erfarenheten har utvecklats ur mångårigt samarbete med Sjöfartsverket, Vägverket, Banverket, landets kommuner och ett antal av de mest krävande leverantörerna av materialhanteringsutrustningar, logistiklösningar med mera.

Flottsundsbro projektet Under slutet på 2015 påbörjades arbetet med den nya bron över Fyrisån i Uppsala. Bron ska vara klar för trafik i början av 2017. Bron kommer vara en öppningsbar klaffbro med tillgång för gång, cykel, bil och kollektivtrafik. Förutom lokal manövrering kommer det även installeras fjärrstyrning vilket gör att bron kan öppnas på avstånd för på så sätt underlätta för personalen.

Er leverantör av: 

El - Fördelningssystem



Automatik PLC / SCADA system



Fjärrmanöversystem



Bromanövrering



Pulpet



Besvärlig kabeldragning www.elbroteknik.se

info@elbroteknik.se

El - Bro Teknik startade 1999. Då både Krister Augustsson och Lars Adolfsson båda varit anställda hos ett konsult- och installatörsföretag där dom jobbade sida vid sida.

Krister hade sina specialiteter. Lasse helt andra. Men de kompletterade varandra i sina uppdrag som sedan 1980-talet hade handlat om manöversystem till broar. Efter 20år bestämde sig de att prova att tackla det hårda företagsklimatet själva.

Och startade El - Bro Teknik

0142– 29 80 50

27

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

FOKUS UPPSALA

Östra Sala Backe är ett exploateringsområde där Veidekke utför va-ledningar och gator för byggnation av fler bostäder samtidigt som befintliga vägar byggs om. I projektarbetet ingår även plantering och plattsättning. Almungevägen breddas från två till fyra filer, två nya rondeller och två nya signalstyrda korsningar som stoppar trafiken vid utryckning från brandstationen i närheten, utförs också av Veidekke. Foto: Christer Åström/Veidekke

I april 2017 ska bron vara färdig att tas i bruk, berättar Michael Eriksson.

Detta är ett oerhört komplext projekt. Politikerna ville ha framkomlighet både på väg och till sjöss vilket medförde att en provisorisk bro fick byggas intill den nya. I maj till och med september lyfter entreprenören Peab mittsektionen på den provisoriska bron så att sjöfarten kan komma fram.

– Enklast hade varit att bygga en bro rätt upp och ner. Nu blir det en bro med framkomlighet för gång, cykel, buss, bil och även båtar under byggtiden. Alla broar har stor betydelse för Uppsala. I nord-sydlig riktning är kommunikationen välutbyggd medan det finns brister i öst västlig riktning d v s passage över Fyrisån. Vi märker när vi stänger av en bro hur konsekvensen av trafikflödet sprider sig i olika riktning. Därför skulle Uppsala behöva fler broar framför allt fler cykelbroar.

Uppsala siktar på att bli Sveriges bästa cykelstad 2018, säger Michael Eriksson.

öppningsbar Alla broar från Islandsfallet och söderut är öppningsbara medan norr ut där det finns nivåskillnader och inga fartyg når är broarna fasta.

Mellan Gunsta och Länna har Uppsala Vatten byggt överföringsledningar för vatten och avlopp för att klara exploatering av Gunsta och Länna samt närliggande områden. Skanska har som entreprenör utfört nyläggning av va-ledningar och byggnation av pumpstationer. Det är ett projekt som Uppsala Vatten jobbat med i flera år men som nu är klart och planeras för driftsättning.

28

Östra Sala Backe är ett exploateringsprojekt där Veidekke som entreprenör utför va-ledningar och gator för byggnation av fler bostäder samtidigt som befintliga vägar byggs om.

– Det är en entreprenad där Uppsala Vatten ansvarar för ledningarna och Uppsala kommun har hand om allt ovanför.

I projektarbetet ingår även plantering och plattsättning.

När området är helt utbyggt blir det 3000 bostäder, i etapp 1 blir det ca 700 bostäder här, säger Christer Åström, projektchef för Veidekke Entreprenad Anläggning Öst.

Almungevägen breddas från två till fyra filer, två nya rondeller och två nya signalstyrda korsningar som stoppar trafiken vid utryckning från brandstationen i närheten.

Vi tackar Svevia för ett gott samarbete www.scandrock.se • telnr: 08-59036500

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

FOKUS UPPSALA

– I anslutning till gatuarbeten och vägarbete anlägger vi ny gång- och cykeltunnel som går under vägen med tillhörande betongjobb. Ny kalkstensmur och en fontänanläggning vid inkörsporten till Uppsala samt stensättning, gräsmattor, träd och buskar har vi hand om. Ny fjärrvärme, gasledning, ny el, tele, fiber samt ny gatubelysning ligger också under vår entreprenad, förklarar Christer Åström.

Peab anlägger en ny väg från öster om Årsta ut mot Skölsta, ett gammalt sommarstugeområde som blivit åretruntbostäder, samt nya va-ledningar så att fler bostäder kan byggas. Ny väg med gång- och cykelväg som löper längs vägen kommer också att anläggas.

– Där finns inget kommunalt vatten och avlopp inom befintliga Skölsta, de har enskilda va-anläggningar. Däremot i området för ny detaljplan i Skölsta lägger vi kommunalt vatten och avlopp, säger Malin Grundin, projektchef på Uppsala Vatten.

FAKTA Beställare: Trafikverket Generalentreprenör: Tranab Markbyggnad AB Leverantör för VA: Mark & Infra i Sverige Belysning: Ljuspoolen i Kumla Styrd Borrning: BCT Schaktfri teknik

29

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

FOKUS UPPSALA

Vid trafikplats Romberga anlägger Tranab bland annat nya rondeller, en gång- och cykelbro samt förhöjer rondeller och refuger med granitkantsten och små gatsten.

Foto: Niklas Karlsson

Smidig och vacker infart präglar första intrycket AVERY SCUBA BLUE

AV KIM HALL

Första intrycket i infarten till en stad eller tätort är ofta avgörande för hur trafikanter uppfattar orten. Samtidigt är Trafikverket angelägna om att framkomligheten är smidig och säker. Det är en av anledningarna till att Trafikplats Romberga, som förbinder väg 70 med E18 i Enköpings kommun, nu snyggas upp med nya rondeller och gång- och cykelbro. I projektet ingår även en cirkulationsplats i korsningen mellan väg 70 och väg 558.

Entreprenaden startade i oktober 2015 och väntas vara klar efter sommaren 2016, men trafikplatsen kommer i stort sett vara funktionell redan innan sommaren. Under byggtiden har trafiken från Stockholm letts om och på väg 70 har trafiken smalnats av till ett körfält i vardera riktningen. Tung trafik från Oslo har hänvisats att åka via avfart nr 143.

Börje Holmgrens Åkeri AB Telefon: 070-57 39 756 Epost: c-holmgren@tele2.se

Adress: Björklinge - Gränby 65, 743 74 Björklinge

30

Vi utför alla typer av mätningsuppdrag inom bygg och anläggning.

www.gmk.se

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

FOKUS UPPSALA

Enköpings nya stadsdel Skolsta anlägger Tranab gator. De har även byggt vatten-, spill- och dagvattenledningar samt monterat en pumpstation som Xylem har levererat.

– Vi har byggt två cirkulationsplatser och skall starta med en tredje för att underlätta för trafikanterna. Vägen har varit hårt belastad och var ganska sliten tidigare på väg 70. Detta vill Trafikverket bygga om så att trafiken cirkulerar bättre och vägen blir säkrare. I projektet tillkom en gång- och cykelbro över avfarten från Stockholm på E18, berättar Niklas Karlsson, platschef för Infrastruktur Öst på Tranab.

Tranab är ett fristående markbyggnadsföretag med huvudkontor i Örebro. Företaget har funnits i cirka tio år med en växande marknad framför sig. I takt med att fler bostadsområden byggs följer utbyggnad av infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp, elledningar med mera.

Tranab började med trädgårdsanläggningar och är idag uppdelad i flera olika grenar; såsom skötsel riktad mot fastighetsbolag och trädgård, Infrastruktur Mitt och Infrastruktur Öst med fokus på Mälardalen samt en sista avdelning som har hand om mark och grundläggning inriktad mot betongplattor och husgrunder.

– Eftersom vi har mycket säsongsarbete varierar personalstyrkan mellan 60-80 anställda, tillägger Niklas Karlsson som ansvarar för infrastruktur Öst.

granitkantsten Både rondeller och refuger vid trafikplats Romberga får upp-

höjda granitkantsten och små gatsten för att synas ordentligt.

Ny beläggning med asfalt på vägytor gör att infarten blir trevlig att se på och bättre för trafikanterna. Rondellerna utsmyckas med både örter och blommor i en blandning så att kommunen inte skall behöva klippa allt för ofta.

– Enköping är framåt och har en aktiv parkavdelning. De lägger mycket arbete på planteringar i sina rondeller, så en av de tre rondellerna vi bygger kommer det att finnas plantering, säger Niklas Karlsson.

Ett annat stort projekt i Enköping är bostadsområdet Skolsta där nya gator och va-anläggningar utförs av Tranab. Här byggs en helt ny väg, vattenledningar skall dras till de nya bostäderna som skall byggas, en pumpstation och vägbelysning.

pumpstation – Här är Enköping beställare. Den siste maj i år skall projektet vara slutfört. Då har vi byggt gator och byggt vatten-, spill- och dagvattenledningar. Vi monterar en pumpstation som Xylem har levererat, tillägger Niklas Karlsson.

Spillvattnet som rinner ner till pumpstationen pumpas vidare upp till det befintliga va-nätet i Skolsta. Projektet som började i slutet av januari börjar lida mot sitt slut. De flesta ledningarna är dragna och nu skall belysningskablar och elledningar läggas samt asfaltering och vägräcken monteras.

31

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

SANERING

Scharinsområdet i Skellefteå – saneringsarbetet är på målrakan AV KJELL-ARNE LARSSON

Som mest var 7-8 maskiner i arbete. Foto: Ekotec

Saneringen av Scharins industriområde i Skellefteå är nästan klar, efter ett projekt som pågått många år.

I sommar görs slutlig skyddstäckning med 50 centimeter jord på 10 hektar av området.

Industriverksamhet förekom här åtminstone från början av 1800-talet. Det har funnits sågverk, massafabrik och tillverkning av träfiberskivor. Industriområdet ligger på Skellefteälvens strand och cirka 15 km från stadens centrum. Genom att intervjua tidigare anställda i de gamla företagen kunde kommunen få viss uppfattning om vilka kemikalier som hade använts. Man fick indikationer om att klorfenoler, kvicksilver, arsenik, oljor, PCB och metaller kunde finnas i byggnader och mark.

– Undersökningar inleddes kring sekelskiftet och gjordes sedan i flera omgångar, berättar Christer Svensson, projektledare på Skellefteå kommun. Rivningen av byggnaderna kunde göras under 2007 och därefter har saneringsarbetena genomförts i flera etapper.

Kostnaden för projektet bedömdes till 150 miljoner kronor.

Slutnotan blev betydligt lägre, nämligen runt 100 miljoner kronor.

– Vi handlade upp saneringsarbetet med väl definierade krav på prestanda, berättar Christer Svensson. Dessutom fick anbudsgivarna möjlighet att komma med egna förslag på tillvägagångssätt för att komma under anbudets pris. Utförare och kommun delade sedan på vinsten enligt incitamentskontrakt.

Hela projektet inklusive planering och förberedande undersökningar har sträckt sig över 17 år. Förutom att man tagit hand om farligt rivningsavfall har bland annat följande massor sanerats: 2200 ton oljeförorenade massor 20 280 ton metallförorenat 37 700 ton innehållande dioxin och metaller Vissa schaktmassor har skickats till deponi, medan andra

har destruerats. Gräv & Schakt Ek. Förening förmedlade tjänster från maskinentreprenörer.

huvudentreprenör EkoTec har varit huvudentreprenör för fyra av fem etapper i arbetet med marksaneringen. Beställaren Skellefteå kommun svarade för klassningsplan. EkoTec lämnade anbud på fyra av etapperna och vann dessa anbudsgivningar.

– Vi tog vara på möjligheterna att föreslå lösningar för att minska kostnaderna för beställaren och där denne och vi delar på vinsten, berättar Peter Nordlinder, projektledare från Ekotec.

Ekotec ansvarade för hantering av de förorenade massorna

Västerbottens Norra Gräv & Schakt www.grav-schakt.se

Entreprenader inom marksanering Vi åtar oss alla typer av entreprenader inom marksanering.

Oavsett om det handlar om en mindre insats eller ett större projekt blir vi din trygga partner. Vi hjälper dig hela vägen, från förberedelser och genomförande till behandling av jord och återställning av mark. Vi åtar oss uppdrag i hela Sverige och våra kontor finns i Skelleftehamn, Västerås och Ängelholm.

Tel vxl 010-470 70 71/72 | www.ekotec.se

32

SANERING

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

som nämnts tidigare. Som mest var 7-8 maskiner i verksamhet i form av grävare, lastare och sorteringsverk. Nu slutför Ekotec en fjärde etapp som omfattar hantering och omhändertagande av volymer som är lika stora eller till och med större.

– Massorna klassificerades beroende på hur de skulle behandlas, fortsätter Peter Nordlinder. För de som skulle transporteras bort för behandling, var det dels halterna av dioxin, dels andelen organiskt material som bestämde om de skulle till Ekokem eller Dåva.

Vissa massor kördes till Ekokem AB i Kumla och andra till Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB. I Dåva industriområde utanför Umeå finns en väl utrustad deponianläggning inte långt från Dåvas två kraftvärmeverk.

– Vi svarade själva för logistiken vid transporterna till Kumla respektive Umeå. Genom att till nästan 100 procent utnyttja annars tomma returkörningar hos åkerierna, hölls både kostnader och miljöbelastningar nere, berättar Peter Nordlinder. Vi är mycket nöjda med detta liksom med tjänsterna från Dåva Deponi och Ekokem som tar emot massorna.

På plats i Scharinsområdet återstår nu bland annat sortering av återstående massor. Ekotec kommer slutligen att svara för skyddstäckning med jord.

– Utmaningen med Scharinsprojektet har inte varit hanteringen av kontaminerade massor. Men att marken ligger på ett träsk har varit utmanande. Vi har bland annat byggt vägar och lagt ut körplåtar för att dumprarna inte ska sjunka. Att området ligger intill älven som inte får förorenas har också varit en utmaning. Däremot att hantera förorenade massor är vi mycket vana med efter mer än 20 års verksamhet inom företaget, avslutar Peter Nordlinder, projektledare från Ekotec.

Markens dåliga bärighet gjorde att vägar måste byggas för maskinerna. Foto: Ekotec

FAKTA scharinsprojektet / sanering av industriområde Tid: 2007-2016 Beställare: Skellefteå kommun Konsulter: WSP, Kemakta, Tyrens, Sweco Utförare: Ekotec AB Underentreprenörer: Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB, Ekokem AB, Gräv & Schakt Ek. För., Ursvikens Transport AB Värde: cirka 100 miljoner kronor

Vi tar hand om ert avfall

Kiruna Gällivare

På Dåva Deponi och Avfallscenter tar vi hand om

Luleå

avfall från hela Norrland på ett miljöriktigt vis.

Vår anläggning är belägen inom Dåva

Lycksele

företagspark strax norr om Umeå, där vi tar emot, behandlar, deponerar och återvinner avfall.

Skellefteå

Umeå Örnsköldsvik

Östersund

Engagera oss tidigt i ditt projekt!

Sundsvall

Gävle

WEBB

www.avfallscenter.se TEL 090-16 15 15

33

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

SANERING

Marken undersöks ända ner till grundvattennivå, för att kartlägga spridningen av miljögifter. Foto: Värnamo kommun, miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Värnamotvätten – 15 år av sanering AV HENRIK MÅRTENSSON Förorenat grundvatten, en areal på mer än 1000 kvm som måste saneras, saneringsarbete som pågått i 14 år och ännu inte är avslutat, en saneringsnota på ca 50 mkr.

Värnamotvätten är ett av Sveriges mest kända exempel på hur svårt och dyrt det kan bli att återställa skadad mark.

Historien om Värnamotvätten börjar redan 1938, när en kemtvätt startades i en byggnad i Värnamo, nära Lagan.

Kemtvätten lades ned 1989, och den sista byggnaden revs 1996.

Bostadshus projekterades och skulle byggas på tomten, men så blev det inte.

– Någon vaken människa funderade på om det var så klokt att bygga bostäder på gammal industrimark utan att testa marken först, berättar Lars-Ingvar Björk, Miljöinspektör vid Miljöoch Stadsbyggnadsförvaltningen i Värnamo. Det var innan det blev på modet att vara miljömedveten. Den första detaljplanen för det nya bostadsområdet antogs 1994-95. Den första markundersökningen kom 2002.

Undersökningen visade på förhöjda halter av tetrakloretylen i marken, ända ned på grundvattennivå, som är 9-10m. Ämnet kan orsaka hälsoeffekter på hjärna, ögon, lever, hud och hals. Det finns också indikationer på att ämnet kan vara

34

cancerframkallande. Det fanns alltså god anledning att sanera området.

prova sig fram Saneringsplanen har ändrats flera gånger. Allteftersom arbetet fortskrider, kommer ny information fram, och det är en naturlig del av arbetet att uppdatera planerna och prova sig fram.

Redan från början var det klart att det var nödvändigt med en kombination av åtgärder. Den beräknade tidsåtgången var tio år, men arbetet har gått långsammare än den ursprungliga planen.

– Vi måste ha respekt för det komplexa, säger Lars-Ingvar Björk. Det ligger i projektets natur att det är viktigt att vara flexibel. Ett exempel är att planen från början var att börja schaktsanera ner till 6-7 m djup. Det går inte att ha öppet så länge. Därför ändrades planen till att använda en multifasanläggning från ytan istället.

multifasextraktion Multifasextraktion är en saneringsmetod där man kombinerar extraktion av föroreningar i gasform, löst i vätska, och i sin ursprungliga form. Extraktionsbrunnar används för att pumpa upp förorenad gas och vätska.

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

SANERING

Området saneras med hjälp av en multifasanläggning. Foto: Värnamo kommun, miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.

– Föroreningarna var större än vad som bedömts tidigare, säger Jonny Bergman vid RGS 90. Den högsta halten av föroreningar fanns i kanten av det ursprungligen upphandlade området. Vi tog ytterligare prover runt Lagan, vilket ledde till en utökning av området.

För att komma åt de djupaste lagren har man använt redaktiv deklorering. Metoden innebär att man borrar djupa hål och sedan tillför mikroorganismer som bryter ner tetraklore-

tylenet till ofarligare ämnen. Processen har varit långsammare än man ursprungligen trott, vilket gjort att man fått justera tidplanerna.

En del av området är en svårtillgänglig slänt ner mot Lagan.

Området är instabilt, och därför använde RGS 90 en ny metod med fjärrstyrd borrutrustning. Resultaten har varit mycket bra.

Specialutformad sanering i Värnamo Fd Värnamotvätten är ett av Sveriges mest kända och komplicerade saneringsprojekt omfattande mycket höga föroreningshalter i mark och grundvatten av klorerade lösningsmedel. I ett första steg har RGS 90sanerat hela den förväntade mängden förorening i jorden ovan grundvattnet, den s.k. omättade zonen, med hjälp av metoden multifasextraktion. Saneringen fortsätter nu i den mättade zonen, under grundvattnet, genom ett för platsen skräddarsytt saneringsförfarande som hittills har gett mycket goda resultat. Metoden omfattar flera tekniker vilka används för första gången i Sverige.

Alla saneringsarbeten inklusive projektering och efterkontroller utförs av RGS 90:s egen, specialutbildade personal med erfarenhet och kännedom om både projektet och saneringsteknikerna för att säkra kvalité i varje led och ett optimalt kostnadseffektivt utförande.

RGS 90 är en saneringsentreprenör med kontor från Malmö i syd till Örnsköldsvik i norr. Vårt specialistkunnande inom saneringstekniker, vår förmåga att se lösningar och vårt ständigt pågående utvecklingsarbete ger oss ett unikt koncept för alla typer av saneringar.

Tel: 031-22 57 80 info@rgs90.se www.rgs90.se

35

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

SANERING

Marksanering räddar grundvatten i Kristianstad!

8500 ton jord schaktas bort. Efter det används termisk insitu-sanering för att få bort djupt liggande föroreningar. Foto: JKN Entreprenad AB

AV HENRIK MÅRTENSSON Kristianstads kommun sanerar en föredetta kemtvätt på Bomgatan i Kristianstad.

Föroreningarna hotar en av norra Europas största grundvattentäkter. Saneringsprojektet ligger på tredje plats på Länsstyrelsens prioriteringslista.

Från 1906 och fram till 1980-talet låg ett färgeri med kemtvätt i kv. Färgaren 3 på Bomgatan i Kristianstad. Studier från 2003 och 2008-2012, visade att marken var kraftigt förorenad av klorerade lösningsmedel. Under 2013-2014 genomfördes geotekniska undersökningar för val av åtgärdsmetod.

Undersökningarna visade att en av norra Europas största grundvattenresurser, glaukonitsandsten på 100 meters djup i området, hotas av föroreningarna.

Objektet placerades i riskklass 1 enligt MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) och står på tredje plats på länsstyrelsens prioriteringslista.

– Saneringen innebär att källområdena på fastigheten och i den intilliggande gatan ska avlägsnas så det inte finns någon risk att grundvattenreservoaren kan smittas, berättar Susanne Weidemanis, projektledare vid Kristianstads kommun.

schaktning – Schaktningen görs i två etapper, berättar Johan Klarin vid JKN Entreprenad AB. Vi sköter hela schaktningsarbetet. Första etappen är klar till

sommaren. Det är ännu lite osäkert när etapp två är klar.

Schaktning ner till grundvattennivån på 2,5 m djup bedöms som ganska enkel. Det är ca 8500 ton jord som skall schaktas bort. Detta är dock bara en del av det totala arbetet.

Totalt finns det ca 20000 kubikmeter förorenad jord. Eftersom det finns föroreningar på mer än 20 m djup, behövs också andra metoder.

termisk behandling Under våren och sommaren 2016 upphandlar kommunen termisk insitu-sanering. Den termiska saneringen kommer att projekteras under hösten 2016 och påbörjas 2017. Metoderna som övervägs är konduktiv värmning (TCH) och resistans-värmning (ERH).

Båda metoderna bedöms fungera väl på Färgaren 3, utom i ytlagren, där det finns ledningar, ledningsgravar, grundrester och annat som kan försvåra termisk behandling.

Termisk insitu-sanering är inte så vanlig i Sverige ännu, men har använts i stor skala i USA, och nyligen i Danmark, med gott resultat. Behandlingstiderna är

ganska korta, oftast mindre än ett år.

Under perioden 2018-2022 används övervakad självredning och eventuellt förstärkt reduktiv deklorering för att ta bort de sista resterna av föroreningar.

Kontinuitet – Vi har haft en bra kontinuitet i projektet med i princip samma personer i projektgruppen de senaste 5 åren, vilket har bidragit till ett mycket bra samarbete, säger Susanne Weidemanis.

Länstyrelsen i Skåne Län är väldigt delaktig i gruppen. Den tekniska projektledaren, tillika miljöexpert, Anders Bank på Structor Miljö i Väst AB har med sin gedigna erfarenhet varit en otroligt bra tillgång till projektet.

Projektet beräknas kosta 54 mkr.

7 mkr är avsatta för förberedelser.

47 mkr är avsatta för genomförande och efterkontroll.

FAKTA långebro, kristianstad vad: marksanering vid nedlagd kemtvätt Projekttid: April 2016 - 2022 Byggherre: Kristianstads kommun Totalentreprenör: Swerock AB Miljökonsult: ALS Scandinavia AB, COWI AB, Structor Miljö Göteborg AB Värde: 54 mkr

JKN Entreprenad AB utför såväl stora som små schakt- och markarbeten vid exempelvis vägarbeten, diverse byggnationer, husdräneringar, rivningsarbeten, dikesrensningar samt anläggning av trädgårdar, naturområden, vatten- och avlopp, dammar och vassklippning till både företag, kommuner och privatpersoner.

Tveka inte att kontakta oss 0733 – 800 449

www.jknentreprenad.se

36

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

BERG, SCHAKT VINJETT OCH MASSOR

Genom att modifiera och förändra schaktmassornas egenskaper så att de blir användbara i projektet optimeras också transporterna. Tyresö i Stockholm Södertörn sparade 6 miljoner kr och minskade koldioxidutsläpp motsvarande 1500 personbilar/året genom att entreprenörer använde schaktmassor på plats. Foto: Sandra Frosth

Optimass minskar schaktmassornas miljöpåverkan AV KIM HALL Optimass är ett projekt där emissioner och klimatpåverkan minskas genom en bättre användning av schaktmassorna på byggarbetsplatsen istället för att jord och makadam skall transporteras till depå. Metoden utvecklas av LTU och Ecoloop i nära samverkan med entreprenörer och byggherrar.

Trafikverket är en stor intressent.

– Projektet har sin grund i klimatförändringarna och innebär att istället för att flytta jord och bergmassor långa sträckor från tätbebyggda områden används schaktmassorna på plats i olika former.

Strävan är att minska transporterna av tungt material och därmed också minska bland annat koldioxidutsläppen och energiåtgång, säger Sven Knutsson, professor vid Luleås tekniska universitet.

Det kan låta enkelt men i själva verket är det mer komplicerat än så. Det finns en massa hinder i vägen. Oavsett om det skall grävas för att bygga broar, vägar eller hus måste entreprenören hantera schaktmassorna på ett eller annat sätt. Oftast har det hamnat på depåer för senare användning. Men det innebär som sagt en hel del transporter till och från byggarbetsplatsen och med det negativ miljöpåverkan.

täkter – I många väg- och järnvägsprojekt är entreprenörerna duktiga på att använda schaktmassor inom projektet medan man har sämre möjligheter mellan olika projekt. I Stockholm hamnar ofta schaktmassorna i stadens utkanter, t ex vid Arlanda där det finns täkter. Vem

som ser till att ytor finns att använda är inte alltid en enkel fråga. Byggherrar och kommunerna kan tvinga entreprenörer att köra massorna till visst ställe och där entreprenören får ersättning.

Detta minskar transporterna och är bra för vissa parter och sämre för andra eftersom deras jobb blir mindre, säger Sven Knutsson.

Det finns ett antal saker som samhället kan göra för att underlätta det hela genom att använda en större del av schaktmassorna i närheten av byggarbetsplatsen istället för att köra långa sträckor, menar Sven Knutsson.

– Det som grävs upp är inte alltid direkt användbart. Men genom att hitta metoder för användningsområden i närheten slapp man flytta massorna så långt. Finkornig, vattenrik morän kan ges modifierade egenskaper genom t ex avvattning. Lös lera, skulle kunna blandas med små mängder cement eller kalk så att det blev en gryning massa som kan enkelt hanteras, packa och bygga med. Kanske inte stora hus, men det finns sidokonstruktioner som massorna skulle kunna använda till istället för att flytta massorna fram och tillbaka med transport, säger Sven Knutsson.

Det handlar helt enkelt om att

modifiera och förändra schaktmassornas egenskaper så att de blir användbara i projektet.

– Ska man mera effektivt kunna byta massor måste jag tala om för andra vad det är jag har grävt upp. Idag har vi alldeles för dåliga metoder för att beskriva vad det är vi har på flaket på ett gemensamt och tydligt sätt. Detta måste göras på ett mer automatiserat sätt så alla kan kommunicera med varandra om var olika massor finns, säger Sven Knutsson.

Lyckas man genomföra dessa planer optimeras också transporterna.

– Tyresö i Stockholm Södertörn är en kommun som har jobbat enligt våra metoder. De hade en drivande person på exploateringskontoret som såg hur kommunen kunde spara pengar på minskade transporter genom att schaktmassor styrs till ett temporärt mellanlager central i kommunen. Mellanlagret placerats på detaljplanerade området och flyttas allt eftersom bebyggelsen utvecklas, just nu ligger det på en plats där det senare ska byggas av en ny förskola, berättar Kristina Lundberg, partner på Ecoloop och teknisk doktor på LTU. Genom att förutsättningarna stod redan i upphandlingen sparade kommunen 6 miljoner kr och minskade koldioxidutsläpp motsvarande 1500 personbilar/året.

37

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

BERG, SCHAKT OCH MASSOR

Ändringar i Sevesolagstiftningen påverkar tillståndsprövningen av bergtäkter Bergtäkter finns ofta i områden där det finns andra konkurrerande intressen som naturreservat eller olika typer av riksintressen, t.ex. för rennäring o s v.

Då måste bolaget visa att intresset med bergtäkten väger tyngre än dessa andra intressen. Foto: Swerock AB

AV KIM HALL Seveso I I I-direktivet som har till syfte att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, infördes i svensk lagstiftning den 1 juni 2015. Förändringarna i Sevesolagstiftningen har sin grund i Seveso I I I-direktivets anpassning till den s.k. CLP-förordningen. Anpassningen innebär att klassificeringen av farliga ämnen som t.ex. sprängämnen numera ska göras enligt CLP-förordningen.

Omklassificeringen medför bl.a. att täkter där det vid ett och samma tillfälle förvaras mer än tio ton sprängämnen utgör en Sevesoverksamhet. Detta medför att Sevesofrågorna ska ingå i samrådet för tillståndsansökan enligt Miljöbalken.

– Ändringarna i Sevesolagstiftningen och dess påverkan på tillståndsprövningar enligt Miljöbalken är nyheter för de bolag vars verksamheter tidigare inte har omfattats av Sevesolagstiftningen, säger Christian Härdgård, advokat med inriktning på miljörätt på Advokatfirman Delphi i Malmö.

miljöärenden Christian har tidigare bl.a. arbetat på länsstyrelsen med prövningar av miljöärenden och har arbetat med miljörätt i sammanlagt elva år. Han bistår företag som har för avsikt att bedriva täktverksamhet med hjälp i karusellen med tillståndsprövning, vilket kan ta år innan verksamheten kan komma till verket.

Utöver Sevesolagstiftningen så är

38

det många andra frågor som måste behandlas i en tillståndsansökan för en bergtäkt. En viktig fråga är om den planerade verkTillståndsprocesser för samheten medför bergtäkter kan tyvärr t.ex. avvattnad vara både tids- och kostmark, leder bort nadskrävande för verksamhetsutövarna, menar grundvatten eller Christian Härdgård, ökar grundvattenadvokat med inriktning mängden genom på miljörätt på Advokattillförsel av vatten. firman Delphi i Malmö.

Foto: Swerock AB Verksamheten utgör då en vattenverksamhet, där tillstånd ansöks hos mark- och miljödomstolen.

– Bergtäkter finns ofta i områden där det finns andra konkurrerande intressen som naturreservat eller olika typer av riksintressen, t.ex. för rennäring o s v. Då måste bolaget visa att intresset med bergtäkten väger tyngre än dessa andra intressen. Detta ställer höga krav på underlaget till tillståndsansökan och är en uppgift som inte alltid

är helt enkel, säger Christian Härdgård.

Tillståndsmyndigheten kan begära en s.k. behovsutredning, vilken ska visa att finns ett behov av materialet i den ansökta bergtäkten. Berg ses som en ändlig resurs.

Tillståndsprocessen inleds med markundersökningar och upprättar sedan ett samrådsunderlag där verksamheten beskrivs kort och eventuell miljöpåverkan t.ex. damning, buller och vibrationer.

Tillståndsansökan skickas till Länsstyrelsen för ny remissrunda för yttrande till berörda parterna, en process som tar ca 6 månader till 1,5 år. När ärendet är färdigutrett fattar Miljöprövningsdelegationen hos Länsstyrelsen ett beslut. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen och ny remissrunda inleds, som kan ta ca sex månader upp till ett år. Därefter kan det överklagas till mark- och miljööverdomstolen, en process som tar ca ett år.

– Tillståndsprocesser för bergtäkter kan tyvärr vara både tids- och kostnadskrävande för verksamhetsutövarna. De större aktörerna i branschen är medvetna om detta, men det kan påverka bolagens verksamheter. Därför är det viktigt att bolagen redan inledningsvis tar tillståndsprocessen på allvar och ser till att skapa en så bra tillståndsansökan som möjligt, säger Christian Härdgård.

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

BERG, SCHAKT OCH MASSOR

Krossat berg naturlig råvara i infrastruktur AV THOMAS ANDERSSON I asfalten på våra vägar och i stadiga banvallar för järnvägsräls.

Den största delen av vårt lands produktion av krossat bergmaterial går till infrastruktur.

– Den viktigaste frågan 2016 är att energikartlägga våra processer på ett bättre sätt än tidigare, säger Marie Berglund, ordförande i branschorganisationen SBMIs samhällsutskott (Sveriges Bergmaterialindustri).

Branschens prioriteringar under 2016 sker mot bakgrund av en ny lag om just energikartläggning.

– Den omfattar oss som är lite större aktörer inom bergmaterialindustrin, til�lägger Marie Berglund, själv råvaru- och miljöchef på NCC Roads.

En nyckelfråga när det gäller energi, transporter och miljö är valet mellan en fast krossanläggning eller en mobil anläggning som kan flyttas mellan olika bergtäkter.

I storstadsregioner med stora försäljningsvolymer av krossat bergmaterial är fasta krossanläggningar nära bergtäkten vanligast.

– Om du däremot har en fast krossanläggning i en liten bergtäkt där du krossar ett par månader eller några veckor per år så är det absolut varken ekonomiskt eller miljömässigt hållbart.

I det läget är en mobil kross det bästa alternativet, understryker Marie Berglund.

Här gäller då att utnyttja tiden – där exempelvis bullerrestriktioner

Per Murén, bergmaterialexpert och ordförande i SBMIs utvecklingsutskott.

kan sätta gränser – så effektivt som möjligt.

– Vi kan sällan krossa nattetid, utom möjligen långt ute på vischan där det är långt till närmsta boende.

Då kanske du kan krossa på natten också. Det handlar om att utnyttja tiden och samtidigt krossa de fraktioner som du kan sälja.

transporter Vid vägprojekt i form av nya vägsträckor, breddning eller underhåll Marie Berglund, är det vanligt med råvaru-och miljöchef på mobila krossanläggNCC Roads och ordförande Bergmaterialindu- ningar. Råmaterialstrins samhällsutskott. et berg finns ofta på platsen, sprängs och krossas för användning med minimala transporter i direkt anslutning till pågående vägarbete.

– Det är sällan som stenmaterial transporteras längre än 5 mil. Då blir transporten vansinnigt dyr. Är det någon gång ändå nödvändigt med längre transporter än så – exempelvis med slitstark krossad sten från Roslagen till asfaltbeläggning i Norrland – utnyttjas ibland sjötransporter längs Norrlandskusten.

Om möjlighet finns är det självklart

en miljömässig fördel att driva delar av krossen med el från vattenkraft istället för fossila bränslen.

– I SBMI driver branschen många frågor gemensamt. Som att minska incidenter och olyckor i våra bergtäkter.

I samhällsutskottet tittar vi väldigt mycket på lagstiftning som berör vår bransch. Lämnar remissvar och har exempelvis för medlemsföretagen gjort en handbok för ansökan om att öppna en bergtäkt.

jordens äldsta råvara Jordens äldsta råvara är berg. Granit, gnejs och diabas dominerar den svenska berggrunden. Bergarter som gjorda för framställning av krossat berg, eller med ett annat namna, makadam.

Svensken använder i snitt 9 ton krossat bergmaterial per år för en rad olika ändamål. Förutom i infrastruktur även till betong i bostadsbyggen och sådant som sand i barnens sandlådor.

– Det här är en naturlig verksamhet och användning av jordens äldsta råvara, säger Per Murén, ordförande i SBMIs utvecklingsutskott, före detta teknikchef och numera bergmaterialexpert på deltid hos NCC Roads.

Bergtäkter för krossat berg finns runt om i Sverige. Sprängt berg kan resultera i meterstora kuber. Grus och sand förs bort direkt utan sprängning.

Framställning av krossat bergmaterial kräver en krossanläggning.

Krossningen kan ske i tre steg. Från en första kross med en maximal kornstorlek på 250 millimeter via 90 och som minst 10 millimeter.

39

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

BERG, SCHAKT OCH MASSOR

25 miljoner ton bergkross från Förbifart Stockholm AV THOMAS ANDERSSON Fem miljoner ton krossat bergmaterial per år. Sprängningarna för en av världens längsta tunnlar i stadsmiljö – dryga 18 km i Förbifart Stockholm – sörjer de närmaste fem åren för Stockholms halva årsbehov av krossat bergmaterial.

Våren 2016 pågår sprängningsarbeten för två typer av tunnlar i bygget av den totalt 21 km långa E4 Förbifart Stockholm. Den framtida kringleden väster om Stockholm från Kungens Kurva i söder till Sollentuna i norr.

De pågående sprängningsarbetena är dels för arbetstunnlar så att fordon, utrustning och material kan föras ned delvis nästan 60 meter under markytan. Där anläggningsarbetena för den framtida motorled där trafiken kommer att gå ska utföras. Även sprängningarna är nu igång för några av de ramptunnlar som vid sex olika trafikplatser ansluter till E4 Förbifart Stockholm. Tunnlar som börjar i marknivå och därför kan byggas utan kompletterande arbetstunnlar.

I Skärholmen, nära Kungens Kurva, sprängs för två ramptunnlar som ska ansluta till Skärholmens busstation. Här ska också en arbetstunnel etableras. Vid Sätra varv lite längre norrut pågår redan sprängningar för en arbetstunnel. Även mot slutet av Förbifarten vid Johannelund och Akallatunneln schaktas och sprängs det för både ramp- och arbetstunnlar.

– Arbetstunnlarna pluggas sedan igen längs ned. Därefter fylls dem vanligtvis naturligt med grundvatten, förklarar Bengt Niklasson, externt projektstöd hos Trafikverket, beställare av hela infrastrukturprojektet Förbifart Stockholm. Även ovanjord sker sprängarbeten för den framtida kring-

40

leden, bland annat i Kungens Kurva och Häggvik.

– Generellt är det här inga komplicerade sprängningar.

Vi befinner oss inte inne i själva Stockholm. Det är inte speciellt många befintliga anläggningar att ta hänsyn till, säger Bengt Niklasson.

Sammantaget kommer sprängningsarbetena för E4 Förbifart Stockholm att årligen producera fem miljoner krossat bergmaterial. Totalt 25 miljoner ton under de fem år som sprängningarna beräknas pågå. En volym som motsvarar Stockholms halva årsförbrukning av bergkross.

Vad händer med allt bergmaterial från Förbifart Stockholms tunnelsprängningar?

– Det kommer nästan uteslutande att användas på något sätt.

Som fyllnadsmaterial, vägmaterial och i bästa fall ballast om de kvalitéerna finns, säger externa projektstödet Bengt Niklasson på Trafikverket.

Bergmaterialet tas om hand av befintliga krossanläggningar i Stockholms län och går sedan ut på marknaden.

FAKTA e4 förbifart stockholm Byggstart: 2015 Färdigt: 2025 Längd: 21 km, varav 18 km i tunnel Kostnad: Cirka 28 miljarder kronor, varav 80 procent finansieras av trängselskatt, 20 procent av staten Bergkross från tunnelsprängningar: 25 miljoner ton under fem år.

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

TRANSPORTBAND

Rubber Companys transportband tar biobränsle till värmeverket i Värtan AV THOMAS ANDERSSON En kilometer lång tunnel ska transportera biobränsle från energihamnen till biokraftvärmeverket i Värtan. På transportband monterade av Rubber Company.

– Vi har haft flera stora projekt men det här är det största någonsin, säger Fredrik Holmquist, försäljningschef och delägare i familjeföretaget Rubber Company.

Rubber Company avslutade monteringen av transportbanden i december 2015, ett par månader före utsatt tid.

Transportbanden av märket Dunlop är levererade från Holland. Banden är gjorda av gummi och 2,5 meter breda.

Längst monterade bandet är 500 meter långt.

– Det är rätt exeptionellt. Vi har fått

köpa ny egen utrustning för att överhuvudtaget kunna skarva ihop allting, förklarar Fredrik Holmguist.

Våren 2016 gör Fortum olika slags testkörningar av det nya kraftvärmeverket i Värtan. En investering i storleksordningen 4,5 miljarder kronor som är tänkt att ersätta fossila bränslen och minska koldioxidutsläppen i Stockholm med bortåt 126 ton per år. Biobränslet ska tas om hand ute på bryggan, föras på transportbanden genom tunneln in i värmeanläggningen och upp till värmepannorna för produktion av värme och el.

Rubber Companys montörer har i tunneln mellan energibrygga och kraftvärmeverk installerat parallella band motsvarande en längd av totalt 5 kilometer. I den stora gruvliknande tunneln löper banden ett 30-tal meter upp längs tunnelns tak. Och lämnar på så vis utrymme under sig för lagring

av biobränsle. Transport och lagring av biobränsle i stor skala som möjliggjorts genom ett krävande installationsarbete av Rubber Companys yrkesskickliga montörer. Arbeten som ibland handlat om att hantera utrustning på över ett ton ett 20-tal meter ovanför gruvans markplan.

Monteringen av transportbanden i Värtan är med andra ord ett prestigeprojekt för familjeföretaget Rubber Company. Grundat 1923 av Fredrik Holmquists farfar och idag ett företag i gummibranschen med 45 anställda, huvudkontor i Vallentuna och filialer i Umeå, Växjö, Sundsvall och Karlstad.

– Vi säljer jättemycket transportband runt om i Sverige. I Värtan har vi också skött montaget, som bara det är ett åtagande i miljonklassen, avslutar Fredrik Holmquist på Rubber Company.

SEKTION:

Transportband & Service!

Bilden visar arbetet i Fortums Biokraftvärmeverk i Värtan, Stockholm. Projektet är vårt mest omfattande och pågick under 2015. Mer än 5 kilometer band ska monteras av våra servicetekniker. De bredaste banden är 2400 mm!

Under 90 år som leverantör till den svenska industrin har Rubber Company byggt upp en unik kunskap om industrigummiprodukter. Vi erbjuder ett brett sortiment från de världsledande tillverkarna inom varje produktområde.

www.rubberco.se

41

Produktiva fördelar Ge dig själv ett försprång med ett sorteringsverk som är branschledande i kapacitet, driftkostnad och tillförlitlighet. En rejäl matare med brett högtippande galler, stor volym och låg ilastningshöjd. Stabila transportörer med rejäl höjd under drivtrumman. Kraftfulla gångbanor med fällbara trappor med räcken. Och en fantastisk sikt med underbar kapacitet och helt vibrationsfri gång med Vibroblock. Självklart eldrivet.

Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270, Calle Smedenman 0709-508271, Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

HAR NI KOLL PÅ FLÖDET? Vi skräddarsyr användarvänliga bandvågslösningar till de flesta bandtransportörer…med precision och full koll på flödet.

OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter.

Vår nya vågdator har fått ett rejält genomslag på marknaden, med sitt eleganta yttre och användarvänliga inre, har den fått ett varmt mottagande av alla våra kunder – byt upp dig du med!

”Jag visste inte att man kunde bli kär i en vågdator, men det blev jag!”

Maria Frölén, Fröléns Kross AB

Hör av Er för mer information om våra produkter!

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

FLYGPLATS

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

Ny hangar och avgångshall vid Mora-Siljans flygplats AV HENRIK MÅRTENSSON

ca 30 mkr. Byggstart var i september 2015, och projektet skall vara klart under april 2016.

Mora-Siljans flygplats byggs ut med en ny helikopterhangar, och en tillbyggnad av avgångshallen. Hangaren skall rymma Dalarnas nya ambulanshelikopter. Utbyggnaden av avgångshallen ökar flygplatsens kapacitet, och gör det möjligt att ta emot fler resande.

Mora-Siljans Flygplats har två hyresgäster. AB Dalaflyget har funnits på flygplatsen i många år. Landstinget i Dalarna är ny hyresgäst. Landstinget köpte nyligen en ambulanshelikopter som fått sitt hem i den nya hangaren.

fler turister Ombyggnaden innebär att flygplatsen får kapacitet att hantera betydligt fler resande. De flesta är vinterturister.

– Det kommer många turister via Kullaflyget, från Ängelholm, berättar Mats Jansson, projektledare från Mora kommun. Tidigare har man satt upp tält under vintern för att rymma turisterna.

Behovet av en större terminalbyggnad är därför stort. I samband med att man bygger ut terminalen och bygger en helikopterhangar, bygger man också nya kontor och ett nytt garage.

– Dalaflyget får en utbyggd avgångshall, berättar Mats Pros, platschef från Nils Skoglund AB. Den uppgraderas med säkerhetskontroll och incheckning av bagage för att kunna hantera internationellt flyg.

Totalt är det 1900 kvm som skall byggas till. Projektet beräknas kosta

Stålstommar och hallar Svetsning, smide, reparationer Industriservice

ambulanshelikopter Det är framför allt trycket från skidturisterna som gör att det behövs en ambulanshelikopter. Åka skidor är kul, men det blir lätt skador, och ibland av allvarligt slag, tex skallskador, brutna ben och bäcken, bukskador och liknande. Avståndet till närmaste sjukhus är ofta långt, och det finns ett stort behov av snabba transporter.

– Ambulanshelikoptern är en ny hyresgäst, säger Mats Pros. Vi har renoverat en hangar och bland annat tilläggsisolerat.

Hangaren har också fått en ny hangarport från Duoport AB. Det byggs också utrymmen för åtta läkare, piloter och tekniker.

Landstingets beslut att skaffa en helikopter har varit kontroversiellt.

En helikopter är dyr i drift. Det är inte bara helikoptern som kostar, utan också all personal, personalutrymmen, och hangar. De snabba transporterna är dock en stor fördel, så totalt sett kan det ändå bli lönsamt. specialsmidd vagn För att helikopern skall komma in och ut ur hangaren används en rälsbunden vagn som smitts av Es&Co Smederna i Värmland.

– Vagnen är den första i sitt slag i Sverige, berättar Mats Jansson. Det har byggts en liknande vagn i Norge, men det var inte klart hur de hade gjort.

Tel: 0250-38770 info@escoimora.se

En del av flygplatsens nya utrymmen byggs ovanpå de lokaler som redan finns. Foto: dd

Det krävdes därför eget utvecklingsarbete för att vagnen skulle kunna byggas. Tack vare att vagnen går på räls, kan helikoptern komma in och ut ur hangaren på ett tryggt och smidigt sätt.

FAKTA mora-siljans flygplats Vad: Ombyggnad av hangar och tillbyggnad av avgångshall Byggtid: September 2015 till april 2016 Byggherre: Mora kommun Totalentreprenör: Nils Skoglund AB Arkitekt: Projektengagemang AB och Agnasark AB Värde: 30 mkr

Vi tillverkar måttanpassade dörrar, fönster och fasader i Glas och aluminium!

Tel. 023-70 96 80 • www.duofasader.se

43

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

FLYGPLATS

Örebro Airport byggs ut

Projektet vid Örebro Airport består av två etapper, förlängningen av landningsbanan norrut och förlängningen söderut. Dessutom har hela banan, även befintliga delar, toppats för att öka bärigheten. Foto: TRANAB

AV BJÖRN ASPLIND Start- och landningsbanan vid Örebro Airport förlängs med 280 meter norrut och 400 meter söderut.

Stora flygplan får därmed möjlighet att lyfta fullastade och fulltankade.

Projektet består av två etapper, förlängningen av landningsbanan norrut och förlängningen söderut. Dessutom har hela banan, även befintliga delar, toppats för att öka bärigheten.

– Det är en stor satsning som vi gör, ytterst för att stärka vår konkurrenskraft. Den stora fördelen blir att det går att flyga långdistans med stora flygplan från Örebro ut i hela världen utan mellanlandningar. Detta kommer framför allt att gynna fraktsidan och är även en miljösatsning eftersom antalet mellanlandningar minskar.

Utbyggnaden är en förutsättning för att långsiktigt kunna vara med på fraktsidan. Vårt mål är att växa till nummer tre i Sverige på fraktflyg efter Arlanda och Sturup, säger Mikael Smedberg, VD för Örebro Airport.

– Vi är väldigt nöjda med att vi nu går in i den sista etappen och planerar att göra klart den södra förlängningen under det här året.

logistik – Projektet omfattar schaktarbeten, sprängning av berg, transport av stora volymer massor och allt ska ske samtidigt som flygplatsen är öppen. I vissa lägen får man passa på mellan flygningarna för att göra de här momenten.

Vi har inga möjligheter att stänga flygplatsen. Det handlar om mycket

44

pusslande i projektet för att få till logistiken.

– Den största utmaningen i den första etappen var toppningen av banan, som var tvungen att ske i ett drag för att undvika tvärgående skarvar.

Förlängningen norrut är nu färdig, men ännu inte i drift, här återstår luftrumskonstruktionen och procedurer.

– Ärendet ligger hos Transportstyrelsen. När de har godkänt detta slutför vi de sista momenten, avslutar Mikael Smedberg.

markarbeten TRANAB Markbyggnad AB är generaloch markentreprenör i projektet.

– Det här är ett stort och viktigt referensprojekt för oss. Vårt åtagande är alla markarbeten som berör utbyggnaden.

Det handlar bland annat om schakt av vegetation för förlängning av landningsbanan och nya stråkytor, schakt av jord och berg för längre landningsbana och ny taxibana, schakt för läggning av dränerings- och dagvattenledningar samt för nya elrör, säger Tommy Gustavsson, Arbetschef Infrastruktur Region Mitt. fyllning av berg TRANAB utför också fyllning av berg för förstärkningslager i taxibana och landningsbana på 125000 ton. Företaget utför även asfaltering av den gamla och nya landningsbanan, asfaltering av taxi-C och infräsning för 105 nya centrumljusarmaturer i landningsbanan.

TRANAB monterar även nytt stängsel och grindar. Dessutom görs diverse betongarbeten och nya fundament till bland annat master, molnmätare och inflygningsljus med mera samt

Den stora fördelen med utbyggnaden av Örebro Airport blir att det går att flyga långdistans med stora flygplan från Örebro ut i hela världen utan mellanlandningar.

Foto: TRANAB

kabeldragning och inkoppling.

– Säkerheten är prioriterad i projektet. Till stora delar påminner det här arbetet om att jobba med vägar, men det är en stor skillnad när det handlar om flygplan. Vid landningar och starter måste vi gå undan med alla maskiner.

Det blir mer väntan och tidsaspekterna kan dra iväg. Toleranserna är också snävare med det mesta, både när det till exempel gäller beläggningar och belysningar, avslutar Tommy Gustavsson.

200000 ton

– Swerock AB levererar förstärkningslager och bärlager till Örebro Airport.

Vi beräknar den totala åtgången på flygplatsen till över 200 000 ton.

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016 Då är även stenmaterialet till asfaltsbeläggningen inkluderad, säger Magnus Ericsson, avdelningschef vid Swerock.

Swerock har två bergtäkter i närheten av flygplatsen, varav den ena även har ett asfaltsverk. Detta innebär oerhört snabba och kostnadseffektiva logistiklösningar till arbetsplatsen med såväl bergmaterial till underbyggnad som asfalt till beläggningsarbetena.

Swerock är en av Sveriges största leverantörer av grus- och bergkrossprodukter med drygt 200 täkter.

Företagets grus- och bergkrossprodukter har ett brett användningsområde. Man producerar till bland annat fabriksbetong, betongvaror, asfaltverk samt hus-, väg- och järnvägsbyggnation.

bergmaterial Det största användningsområdet för bergmaterial är som konstruktionsmaterial för vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Över hälften av Swerocks bergmaterialproduktion används för att bygga vägar. Järnvägar behöver också mycket bergmaterial.

– Flygplatser kräver mycket bergmaterial för de olika lagren i start- och landningsbanor, i taxibanor och platt-

FLYGPLATS

Stora mängder bergmaterial används vid utbyggnaden av Örebro Airport. Foto: TRANAB

formar. Både betong- och asfaltbeläggningar förekommer. När ett flygplan tar mark blir påfrestningen stor. Start- och landningsbanans konstruktion under marknivån går därför djupt ner, avslutar Magnus Ericsson.

FAKTA utbyggnad av örebro airport Vad: Förlängning av start- och landningsbanan vid Örebro Airport Byggherre: Örebro Läns Flygplats AB General- och markentreprenör: TRANAB Markbyggnad AB Leverantör av bergmaterial: Swerock AB Projektkostnad: Cirka 80 miljoner kronor

Din leverantör av grus- och bergprodukter swerock.se

45

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

FOGNING

Kall emulsion: ny metod för fogning av asfalt Kall emulsion, en krämig fogmassa som fungerar som klister i skarven mellan två vägbanor.

Foto: Erik Sandberg/Schweden Splitt

AV THERESE ZÄTTERQVIST Vem uppskattar inte en stöt- och gropfri resa när man är ute och glider med sin bil, eller har hoppat på bussen för att dricka kaffe i stan med sin gamla mamma? Bra fogning av asfalt och räls är viktigt för att undvika uppkomst av potthål och vibrationsskador i asfalten. Bornit driver utvecklingen framåt inom väg- och underhållsarbete med sin nya kalla emulsion.

Jag träffar Erik Sandberg, säljchef på Schweden Splitt, över en kaffe på Södermalm i Stockholm. Just nu händer det en hel del inom området nybeläggning, och de produkter som så att säga lappar ihop våra vägbanor.

– Det är spännande! Vi jobbar nu med en ny produkt som är helt unikt i branschen, fogning av asfalt med kall emulsion, där vi under ett par års tid arbetat med företag i branschen för att hitta rätt och tillsammans med maskintillverkaren Swemco konstruerat utrustning som passar för svenska förhållanden, säger Erik Sandberg.

Schweden Splitt är återförsäljare av bitumenbaserade produkter åt det tyska systerföretaget Bornit , och har varit verksamma i Sverige sedan 1993.

Jag blir fascinerad av den nya emulsionstanken för ”klistermoppar”, som Erik berättar om och som Swemco konstruerat.

Med den applicerar man kall emulsion, en krämig fogmassa

46

som fungerar som klister i skarven mellan två vägbanor.

– För att få en väg som håller är fogningen väldigt viktig.

Kommer det in vatten i skarvarna så går beläggningen sönder i förtid och det bildas potthål. Vägen behöver lagas oftare och det blir både oekonomiskt och större klimatpåverkan.

Den nya klisterutrustningen verkar smidig på många sätt.

För det första behöver den inte rengöras vilket betyder att man kan skippa användning av lösningsmedel som vanligtvis behövs för rengöring av traditionella maskiner med varm emulsion. Klisterutrustningen har ingen igångkörningstid, och det finns ingen risk för brännskador.

– De kunder som använt den kalla emulsionen har klarat hålrumsproverna vid kvalitetskontrollen, alltså kärnborrning i fogen, till 100 %, berättar Erik Sandberg.

Tillsammans med Roadcare Sweden AB arbetar vi också med rälsfogning. Där är det istället en av Bornits varma fogmassor, en flexibel bitumenprodukt, som placeras mellan räls och asfalt för att fånga upp rörelser från förbipasserande spårtrafik. Har ni någon gång åkt spårvagnen från Sergels Torg i Stockholm ut mot djurgården kan ni vara säkra på att ni passerat många meter fog som Erik Sandberg & C/O har lagt.

– Rälsfogning har nu kommit in bra på marknaden, speciellt i Stockholm med projekt som Strandvägen, Ulvsundadepån, Gröndal-Liljeholmen, Hammarbydepån berättar Erik Sandberg avslutningsvis.

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

VÄG OCH UNDERHÅLL

Kulturväg mellan Stryckfors och Myrheden byggs om!

AV HENRIK MÅRTENSSON

Väg 890 rätas ut genom bergskärning. En skåra skärs ut i berget, där vägen skall ligga. Foto: Trafikverket

Väg 890 mellan Stryckfors och Myrheden i Skellefteå kommun i Västerbotten förstärks och byggs om. Vägen är en kulturväg med anor till medeltiden, och omgiven av ett Natura 2000 naturreservat.

Väg 890 är en kurvig landsväg som går parallellt med Byskeälven. Vägen är fem till sex meter bred, med många tvära backkrön. En del av vägens sträckning ligger mycket nära Byskeälvens floddelta. Marken är bitvis fuktig och sank. Bärigheten är därför nedsatt på vissa ställen när det är tjällossning.

Det är mycket tung trafik på vägen, vilket gör att det finns ett stort behov av att förbättra den. Det är 22 km grusväg som byggs om och förstärks. Trafikverket betalar ca 30 Mkr för projektet. BDX Företagen AB är totalentreprenör.

– Vägen skall bli fullt bärig hela året om, säger Kristoffer Barrelöv, delprojektledare från Trafikverket. Vägen skall förstärkas, kurvor rätas ut, och en bro skall bytas. Vi har ett bra samarbete med totalentreprenören. Arbetet är lösningsorien-

Norrbottens Bergteknik info@bergteknik.se www.bergteknik.se

terat, och totalentreprenören är kostnadseffektiv.

Arbetet innebär också att vägen kommer att breddas till sex meter. Projektet påbörjades i juni 2015. Största delen kommer att vara klar till sommaren 2016, och slutbesiktningen sker på hösten.

bättre väg för transporter –Det är en gammal grusväg från medeltiden som har varit dålig i trettio år, berättar Jan Lundberg, produktionschef och ansvarig för byggnation och projektering, från BDX Företagen AB. Skogsnäringen behöver bättre väg för sina transporter.

Vägen är också en turistväg.

Arbetet är omfattande. Hela sträckan förstärks, kurvor rätas ut, och backar tas bort. Det senare innebär en hel del sprängarbete, som utförs av Norrbottens Bergteknik. Genom att kurvor och backar tas bort, blir vägen både stadigare och säkrare. På grund av att området är naturskyddat, måste sprängning och annat arbete göras med stor hänsyn till omgivningarna. kulturväg – Vägen är en gammal kyrkväg mellan kyrkbyarna Fällfors och Byske, berättar Jan Lundberg. Området är ett naturområde med våtmarker och ett flätat flodsystem som är unikt i norra Europa.

Vägen är ursprungligen en vandringsled från medeltiden, men området har varit bebott mycket längre än så. Omkring tjugo boplatser från stenåldern har hittats i området. Man har också hittat ca 75 bronsåldersgravar av rösetyp och spår av skogssamisk kultur.

Det är inte bara fornlämningarna och flodsystemet som gör området intressant. En sällsynt orkidé, Norna, växer i området kring vägen, som därför är skyddat enligt Natura 2000. Nornan är mycket känslig, och växer bara på sluttningar i fuktiga skogsmarker. Den tål inte slutavverkning av skog, vilket gör det nödvändigt att skydda de områden där den finns.

– Det är en naturskön väg, säger Jan Lundberg. Det gör att det är ett mycket intressant projekt att jobba med.

ogo

Skarphällsgatan 12 Box 1339 621 24 Visby 0498-270270 gunnar.s@trafmark.com

Vi utför all typ av vägmarkering

På vägar, p-platser, flygfält etc. över hela landet med termoplast och färg.

47

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

VÄG OCH UNDERHÅLL

Släckt kalk och terraprodukter ger asfalten vidhäftning och bättre beständighet mot salt, frost och svällning, vilket är viktigt på motorvägar och flygplatser.

Dessutom ger vidhäftningsmedel bättre asfalt på längre sikt. Foto: Nordkalk

Kalkstenstillsatser ger asfalten längre livslängd AV KIM HALL Kalkstensfiller används som fyllnadsmaterial i asfaltmassa, där den tillsammans med bitumen bildar ett bindemedel som effektivt binder stenmaterialet. Användningen av kalkstensfiller garanterar en hållbar asfaltbeläggning med längre livslängd. Därför borde det användas i större omfattning, men många beställare tänker kortsiktigt.

– Det finns olika sorters filler, kalksten som är en bergart och som mals ner till pulver. Det andra är egenfiller från asfaltverkets bergskross som består av fint damm, men som kan innehålla oönskade mängder kisel vilket kan skapa problem.

Mängden tillsatt filler varierar mellan 3-8 procent. Filler är till för att höja kvaliteten på asfalten, säger Håkan Wernersson, platschef på Nordkalk i Landskrona.

kalksten Nordkalk ingår i Rettig Group-koncernen och är Nordeuropas ledande tillverkare av högklassiga kalkstensbaserade produkter. De bryter kalksten och förädlar den till produkter av

48

högklassig kvalitet för miljövård, industri och lantbruk. Produkterna används vid framställning av dagliga förnödenheter som utgör grunden för det moderna samhället.

Nordkalk bedriver verksamhet på mer än 30 orter i nio länder, samt har gruvor och brott i fem länder. De använder sig av ett flertal industrihamnar och har ett omfattande nät av terminaler och silon i hela verksamhetsområdet i Nordeuropa.

– Industriellt framställd kalkstensfiller är en högklassig och miljövänlig produkt med en jämn kvalitet som uppfyller kraven enligt Europanorm EN 13 043. Forskningen visar att kalkstenen är den mest hållbara och pålitliga fillern i asfalt, säger Håkan Wernersson.

Släckt kalk eller Nordkalk Terra produkter rekommenderas speciellt i krävande förhållanden, eftersom de ökar vidhäftningen och vattenbeständigheten ytterligare.

– Motorvägar och landningsbanor för flygplan har högre kvalitetskrav på asfalten än övriga vägar. Man får bättre egenskaper

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

VÄG OCH UNDERHÅLL

Industriellt framställd kalkstensfiller är en högklassig och miljövänlig produkt med en jämn kvalitet som uppfyller kraven enligt Europanorm EN 13 043. Forskningen visar att kalkstenen är den mest hållbara och pålitliga fillern i asfalt, säger Håkan Wernersson. med tätare produkt som håller längre därför används släckt kalk, d v s kalciumhydroxid, i högre grad som vidhäftningsmedel så att stenarna i asfalten binds samman bättre och har därmed högre hållfasthet, säger Håkan Wernersson.

vidhäftningsmedel Släckt kalk och Terra-produkter ger asfalten vidhäftning och bättre beständighet mot salt, frost och svällning, vilket är viktigt på motorvägar och flygplatser.

Terraprodukterna är biprodukter som tidigare ofta deponerades. Detta kan vara flygaska, slagg eller biprodukter från kalkbränningen och dessa fungerar utmärkt som vidhäftningsmedel i asfalt.

tionde år, exempelvis. Vidhäftningsmedel används för att få en bättre produkt oavsett grundmaterial. Man ökar helt enkelt livslängden, säger Håkan Wernersson.

Tillsatsen av vidhäftningsmedel i asfalt är relativt liten, 1-2 procent, men ger mycket mer hållbar asfalt. Forskning visar att livslängden kan ökad upp till 35 procent med vidhäftningsmedel i asfaltsmassan. I Danmark används vidhäftningsmedel i större omfattning. Därför håller deras vägar högre kvalitet och har längre livslängd, säger Håkan Wernersson avslutningsvis.

hållbar asfalt – Vidhäftningsmedel ger bättre asfalt på längre sikt. Istället för att asfaltera om vart sjunde år kanske det räcker med vart

THE NORDKALK WAY

NÄR ASFALTEN SKA LEVA LÄNGRE Nordkalk TerraTM eller släckt kalk ökar tåligheten mot salt, frost och svällning i asfalt. Kontakta oss så berättar vi mer om vilken kalk som optimalt ökar kvaliteten och livslängden i ditt fall.

KONTAKT: Hans Lennartsson, 010 476 25 20 www.nordkalk.com

Member of Rettig Group

49

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

TRAFIKPLATS

Vid Handens trafikplats tas de signalreglerade korsningarna tas bort och ersätts av två cirkulationsplatser för på- och avfart till väg 73.

Längst bort i bild skymtar nya trafikplats Vega. Illustration: Trafikverket

Två trafikplatser underlättar för expanderande Haninge AV GÖSTA LÖFSTRÖM Trafikverket bygger ny trafikplats Vega och bygger om trafikplats Handen vid riksväg 73 i Haninge kommun söder om Stockholm. Trafikplatserna ligger ett par kilometer från varandra. Syftet är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten i den nya stadsdelen Vega som växer med bostäder, arbetsplatser och service.

Biltrafiken får möjlighet att välja väg 73 istället för Gamla Nynäsvägen eller via en ny lokalväg över Norrby gärde. I Handens trafikplats kommer framkomligheten att bli bättre genom att de signalreglerade korsningarna tas bort och ersätts av två cirkulationsplatser för på- och avfart till väg 73. Nya trafikplats Vega knyter ihop vägtrafiken i den växande Vegastaden. Trafikplatsen får en överliggande cirkulationsplats med fyra av- och påkörningsramper till väg 73. Nya gång- och cykelvägar samt bullerskyddsåtgärder ingår också i projektet.

– Projektet genomförs i nära samverkan med Haninge kommun och syftar till att förbereda för den kommande exploateringen av bland annat Vegastaden, säger Jan-Erik Gunnestedt, som är Trafikverkets projektledare. Väg 73 är en mycket trafikerad väg och det är alltid komplicerat att genomföra vägbyggen och jobba i trafikerad miljö.

Vid all utbyggnad av infrastrukturer påverkas miljön. Trafikverket har som mål att bibehålla den miljö som finns och inte påverka den negativt. En åtgärd är att bullerskydda längs

50

väg 73 och Norrby gärde. Vatten från vägbanan tas om hand och leds till en ny planerad dagvattendamm på Norrby gärde.

geotekniken en utmaning Arbetet med trafikplats Vega och trafikplats Handen inleddes i april. Skanska är totalentreprenör. Johan Dahlberg är projektchef: – Trafiken i området är förstås en utmaning, liksom det relativt trånga arbetsområdet och närheten till tredje man, men också geotekniken. Vi har en vattenproblematik att ta höjd för. Här finns mäktiga lerlager och höga grundvattentryck att hantera. Det är ett spännande projekt som inkluderar alla teknikområden. Skanska region infrastruktur samarbetar här med Skanska region grundläggning.

Vid Trafikplats Vega och Norrby gärde är marken är lermäktig. Det innebär att marken behöver förstärkas inför byggandet av de nya broarna. Genom att driva ned pålar i leran görs marken stabil och redo för kommande arbeten.

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

TRAFIKPLATS Nya trafikplats Vega får en överliggande cirkulationsplats över väg 73. Illustration: Trafikverket

– Speciellt är också att hela produktionen ritas, projekteras och granskas i 3D. Det är ett nytt sätt att arbeta som är roligt och spännande, säger Johan Dahlberg.

Projektet med de båda trafikplatserna är ett samverkansprojekt på initiativ mellan Skanska och Trafikverket med gemensamma målbilder. Skanskas organisation är mellan 15-20 personer, Trafikverket mellan 5-10 personer. Som mest väntas Skanska ha 50 – 60 personer i verksamhet.

FAKTA nybyggnad av trafikplats vega och handen i haninge kommun Kontraktssumma: 300 milj SEK Byggherre: Trafikverket Totalentreprenör: Skanska Sverige AB Vägplanskonsult: Structor Mark Stockholm AB Markentreprenör: Skanska Sverige AB

08-504 102 60 Haninge Åkeri AB kan erbjuda tjänster inom följande områden: Specialtransporter (kranbilar, maskintrailers, paketbilar mm) Entreprenad (schaktbilar, maskiner, mm) Material och återvinning Containrar, sophantering mm Vänd dig med förtroende till oss.

Tel: 08-504 102 60

www.haninge-akeri.se

51

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

TRAFIKPLATS

Trafikplats Kristineberg öppnar för nytt byggande Droppen och Tråget med gestaltningsbelysning. Runt tråget rör sig trafiken i olika nivåer.

AV OTTO MARAND Sedan slutet av sommaren 2015 har trafiken rullat genom trafikplats Kristineberg vid Essingeleden i Stockholm.

Den nya trafiklösningen gör trafikmiljön säkrare och trevligare, samtidigt som den öppnar upp ny mark att bygga på för Stockholm stad.

– Den nya trafikplatsen är ett resultat av en överenskommelse mellan Stockholms stad och Trafikverket, berättar Kristine Spinos, projektledare vid Trafikverket. Staden ville frigöra och har även finansierat den nya trafikplatsen av den anledningen.

– Genom ombyggnaden av trafikplats Kristineberg nyttjar vi stadens mark mer effektivt. Här ser vi en möjlighet att bygga er bostäder och kontorslokaler i ett centralt läge, säger Matilda Lewis projektledare på Exploateringskontoret, Stockholms stad.

Trafikplatsen vid Lindhagensgatan, som nu kallas Trafikplats Kristineberg, öppnades för biltrafik i augusti 2015.

En månad tidigare än beräknat.

– Projektet har gått väldigt bra och trafiken flyter som planerat, säger Kristine Spinos. Vi hoppas att den nya trafikplatsen upplevs både säkrare och trevligare än tidigare.

droppen och tråget Det tjeckisk/österrikiska anläggningsföretaget Habau har varit generalentreprenör under projektet. Trafikplatsen är det första projektet i Skandinavien för Habau, som redan har klart med ett nytt projekt i södra Sverige. Den nya trafikplatsen har en ny avfartsramp på den nordvästra sidan. Den nya rampen har en form som är anpassad till de befintliga broarnas arkitektur och löper längs med Essingeleden.

Den nya södergående påfartsrampen är förlängd på grund av trafiksäkerhetsskäl vilket innebär att en breddning av den befintliga bron över Drottningholmsvägen krävts.

Trafikplatsens nav är den så kallade Droppen. Runt den rör trafiken sig på olika nivåer.

Tråget, som leder trafiken runt och under Droppens höjdnivå, gör att det blir lättare för trafikanterna att svänga höger vid Lindhagensgatans korsning.

I Droppen och längs Tråget finns ny belysning vars utformning är tänkt att skapa en övergång frän motorväg till stadsmiljö.

52

En innovativ tjänsteservicekoncern inom transport, entreprenad och recycling

www.turebergs.se

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

TRAFIKPLATS

Längs Kjellgrensgatan har en även bullerdämpande stödmur med glaspartier byggts.

I projektet ingår också en ny gäng- och cykelpassage under Essingeleden som är utformad for att gör färden trygg, ljus och behaglig.

finputsning återstår Vid trafikplats Kristineberg pågår nu kompletterande besiktningsarbeten innan projektet är helt klart någon gång under maj månad.

– Som helhet har projektet gått mycket bra, säger Ulf Sköld, projektledare vid ATA. Det har varit ett långt projekt som vi nu går i mål med och vi har fått visa prov på vår mångsidighet.

Det som återstår är lite finjusteringar. Exempelvis att förstärka uppmärkningen av en del betongpelare med påkörningsvänliga pollare med reflexband.

ATA har bland annat svarat planerandet och genomförandet av trafikavstängningar under byggtiden, leverans och installation av portaler till trafikmärken och krockdämpare till vägräckena.

– Trafikverket ville också att så mycket som möjligt av den utrustning som fanns vid den tidigare vägsträckningen skulle återvinnas. För det har vi inventerat och tagit tillvara det som gick att återanvända och kompletterat det som inte gick att använda, berättar Ulf Sköld. designade bro- och vägräcken Trafikplatsens broräcken, vägräcken och bullerskärmar är ritade, levererade och monterade av FMK Trafik, som nyligen köptes upp av ATA.

– Det är ett väg- och broräckessystem där vi lagt ner mycket arbete på utformning och design, berättar Fredrik Andersson, vid FMK Trafik.

Räckena är krocktestade och CE-märkta.

– Vi har modifierat sektionerna efter trafikplatsens komplicerade utformning efter höjdskillnader och böjar, berättar Fredrik Andersson. Vi har också fått arbeta med olika typer av räckesfyllnad för att undvika att det stänker ner till vägar under droppen.

FAKTA trafikplats kristineberg Vad: Ombyggnad av av trafikplats vid Lindhagensgatan i Stockholm Byggtid: September 2012 - maj 2016 Byggherre: Trafikverket för Stockholms stad Totalentreprenör: Habau Sverige AB Sprängning: Peter Boy AB och R&R Mark Betong: Skanska Asfalt och Betong AB Asfaltering: Sandahls Grus och Asfalt Transport och obundet material: Billefält Transport AB Trafikanordningar och permanenta skyltar: ATA Bygg- och Markprodukter AB Vägskyddsutrusning: FMK Trafik AB Belysning: Lambertsson Sverige AB Mark- och gatusten: S:t Eriks AB Kolfiberförstärkning: Strong Solutions AB Ställningar: Britek och PERI Värde: Cirka 62 miljoner kr

53

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

VA & INFRASTRUKTUR

Fritidshusen i Norra Skuru får permanent infrastruktur

Norra Skuru, ett anrikt fritidshusområde som får permanentstandard med ny infrastruktur.

och entreprenören JM Entreprenads genomförande av infrastrukturprojektet.

– Kommunen har under många år fått gå en balansgång. Det tog väldigt lång tid att ta fram detaljplanen. Det har varit mycket svårt att kombinera det moderna samhället med riksintressena.

AV THOMAS ANDERSSON Norra Skuru i Nacka kommun är ett naturskönt och traditionsrikt fritidshusområde vid Skurusundets branta klippor.

Med framdraget vatten, avlopp och bättre vägar får området en infrastruktur anpassad för permanent boende.

– Som i många gamla sommarstugeområden har det varit problem med avlopp, vatten och vägar. Väldigt många har ändå valt att bosätta sig här permanent. Det ställer krav på infrastrukturen, förklarar Susanne Moberg, projektstöd i Nacka kommuns infrastrukturprojekt i Norra Skuru.

Susanne Moberg betecknar hela projektet som på det hela taget en ganska traditionell förnyelse av ett äldre fritidshusområde. Det betyder utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppssystemet, förbättrat vägnät och höjd trafiksäkerhet för cirka 80 fastigheter. Det senare i form av en gångbana på Skurusundsvägen och bättre busshållplatser.

Susanne Moberg betonar samtidigt att projektet skapar möjlighet att bygga nya bostäder i Norra Skuru.

Klipporna mot vattnet och den starkt kuperade terrängen – i kombination med kustområdets status som riksintresse och kulturmiljö – ställer dock särskilda krav.

Vilket naturligtvis påverkat kommunens planering

Hur då?

– Vi kan till exempel inte bygga väg fram till alla fastigheter. Det hade blivit väldiga ingrepp i naturen med sprängningar, stödmurar och höga kostnader.

Alla fastigheter kan fortfarande efter detaljplanearbetet inte nås med bil, tyvärr.

De sprängarbeten som ändå gjorts i den komplicerat, bergiga och kuperade terrängen har utförts av JMs underentreprenör RG Bergkonsult AB.

Susanne Moberg, exploateringsingenjör och Nacka kommuns projektstöd vid infrastrukturprojektet i Norra Skuru.

entreprenadutmaningar El- och teleledningar är i dag luftburna och ska nu markläggas.

En komplett fordonspar k – Den enda leverantör du behöver

www.Bellmans.se

54

08-15 00 90

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

VA & INFRASTRUKTUR

VA, med vatten, tryckspill och avlopp, LTA, ska installeras och värmekablar dras. Arbeten som kräver utrymme för schaktning och logistik.

– Det är väldigt trångt och permanentboende i hela området.

Vi måste samtidigt anpassa framkomligheten för de som bor här. Det gör även sprängningsarbetena till en utmaning, säger Johan Karlsson, platschef på JM Entreprenad.

Ett konkret fall är Kungsvikstrappan. En 70 meter lång och sliten betongtrappa som rivs och ersätts med en ny, försedd med belysning och kanalisation för ledningar.

En för vissa boende ny, vacker genväg på en gångbro längs berget vid vattnet blir en annan utmaning för JM Entreprenad.

– Här har vi stått på en pråm i vattnet och borrat i berget för konsolerna, berättar Johan Karlsson.

Logistik och fordonspark är en viktig förutsättning för att klara ett infrastrukturprojekt i ett komplicerat område som Norra Skuru. Bellmans Åkeri & Entreprenad AB har bistått med tre lättrörliga grävmaskiner på hjul och en bandburen grävare som klarar osäkrare markunderlag. En handfull schaktbilar har stått för transporterna.

– Vi har kört bort en väldig massa material och fyllt på med nytt, berättar drift- och itchef Patrik Sandahl på Bellmans Åkeri & Entreprenad.

cirka 130 belysningsstolpar från Moramast AB. – De är det största tillverkarna i vår region och levererar de belysningsstolpar som är vanligast att vi använder. De fungerar väldigt bra, vi använder deras belysningsstolpar överallt, säger montör Jesper Welander, som arbetar med Huddinge Relätekniks belysningsinstallationer i Norra Skuru.

belysning Bra belysning är avgörande för trygghet och estetik vid förnyelse av ett område som Norra Skuru. Huddinge Reläteknik har börjat med att sätta upp tillfälliga belysningsmaster för att möjliggöra JM Entreprenads pågående entreprenadarbeten.

Huddingeföretaget går sedan vidare med att sätta upp

FAKTA norra skuru, etapp 1-3 Byggherre: Nacka kommun Omfattning: Utbyggnad kommunalt vatten och avlopp, markläggning, el-och teleledningar, vägförbättringar m.m.

Generalentreprenör: JM Entreprenad AB Sprängarbeten: RG Bergkonsult B Anläggningsmaskiner och fordon: Bellmans Åkeri & Entreprenad AB Byggtid: 2015-09-01-2017/2018 Belysning: Huddinge Relämontage Belysningsstolpar: Moramast AB Armatur: Philips, Ateljélyktan, Thorn

NY UTGÅUTANVA BESTÄLL KOSTNAD

DÄRFÖR GÖR VI YTTERLIGARE EN BOK OM BELYSNINGSSTOLPAR. Vår första bok om belysningsstolpar fick ett fantastiskt mottagande. I den här utgåvan är mycket av informationen uppdaterad. Vi ser den här boken som ett uppslagsverk och en källa till kunskap.

Den får aldrig bli ett gammalt dokument, det är den för fin för.

Beställ boken utan kostnad genom att skicka ett mejl till boken@moramast.se

55

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

VA & INFRASTRUKTUR

Ny infrastruktur ger fler bostäder på Söder AV THOMAS ANDERSSON Utan infrastruktur inga bostäder. I Rosenlundsparken borrar NCC genom gammal sjöbotten ned i berggrund för att lägga påldäck och dra nya ledningar. En groventreprenad som bäddar för 215 nyproducerade bostäder på Södermalm i Stockholm.

– Syftet med NCCs arbete är att möjliggöra bostäderna, säger byggprojektledare Johan Tornberg på Stockholms stads exploateringskontor.

Rosenlundsparken ligger på västra Södermalm. Ett länge delvis förädlat parkområde med bland annat en mindre fotbollsplan, förskola, lekplats och en vintertid populär pulkabacke. Här finns också mer outvecklade delar som boende i området upplever som otrygga och oattraktiva, enligt Stockholms stads enkäter.

NCC har under nu pågående entreprenad flyttat in sitt platskontor i den nedlagda förskolan. På fotbollsplanen och de idag minst utnyttjade delarna av Rosenlundsparken ska bostäderna byggas.

Markhöjning med tre meter, två nya gator, ett torg och nya, förädlade parkytor med lekplats och en ny pulkabacke ingår också i arbetet med den framtida Rosenlundsparken.

gammal sjöbotten Den absoluta grundförutsättningen för hela projektet är påldäcket.

Grundläggningsföretaget Hercules borrar med stålrör genom sjöbotten av blålera från gamla Fatburssjön – på 1800talet sumpmark som fylldes igen – istället för att slå ned betongpålar i berggrunden.

– För att inte störa de kringboende har Stockholms stad valt den här dyrare lösningen, säger NCCs platschef Henrik Andersson.

Till detta kommer alla nya rör- och ledningsdragningar för vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele.

– Det är en jätteutmaning att lägga om alla ledningar så att allt fungerar. Även befintliga rör och ledningar måste förstärkas. Det gäller särskilt en stor dagvattenledning med dimensionen 1200 millimeter. Markhöjningen, och därmed ökat jordtryck, gör att den behöver ny grundförstärkning.

Något som också påverkar genomförandet av NCCs entreprenad i Rosenlundsparken är att gångpassagen till närliggande Södra Station hålls öppen under pågående arbete.

– Det gör det hela mer komplext eftersom vi får mindre yta att jobba på, säger Henrik Andersson.

I en groventreprenad som den i Rosenlundsparken är naturligtvis grävmaskiner på plats och lastbilar för in- och utförsel av material en viktig del. För underentreprenören Turebergs Transport är det här första projektet i ett ramavtal med NCC. – Vi kommer in på en lite större marknad som öppnar upp en del dörrar om det går bra. Vi får chans att utveckla vårt varumärke och visa att vi levererar, förklarar Fredrik Andersson, sälj- och entreprenadansvarig på Turebergs Transport.

De 2-3 grävmaskiner plus drygt en handfull lastbilar med

56

förare som åkeriet levererar är alla, i enlighet med Stockholms stads miljökrav, utrustade med biohydralolja.

projektering i 3d Ett från grunden omfattande infrastrukturprojekt i tät stadsmiljö som i Rosenlundsparken på Stockholms söder bygger på omsorgsfull projektering med många inblandade.

– Samgranskningen av projekteringen har skett i 3D. Det har hjälp oss väldigt mycket! Särskilt i de delar av projektet där påldäcket vrider sig i sid- och höjdled, summerar byggprojektledare Johan Tornberg på Stockholms stad.

FAKTA exploateringsarbeten, rosenlundsparken Var: Stockholm, Södermalm Syfte: Infrastruktur; påldäck, ledningsdragning m.m för 215 nyproducerade bostäder.

Beställare: Stockholms stad Groventreprenad: NCC Underentreprenör pålning: Hercules Underentreprenör grävmaskiner/lastbilar: Turebergs Transport

En innovativ tjänsteservicekoncern inom transport, entreprenad och recycling

www.turebergs.se

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

JÄRNVÄG

Järnvägsarbetet i Tomteboda slutfört AV THERESE ZÄTTERQVIST Under påsken genomförde Trafikverket tillsammans med projekt Mälarbanan järnvägsarbeten i Tomteboda/Solna.

Där möts Citybanans och Mälarbanans spår och projekten samsas om området och hjälps åt att bygga om järnvägsanläggningen för att pendeltågen i framtiden ska ha egna spår hela vägen mellan Stockholms södra och Kallhäll.

Tillsammans med projekt Mälarbanan byggde Trafikverket under påsken ihop Citybanans och Mälarbanans spår i Tomteboda. Det innebar stora arbeten med nya växlar, spår, signaler och kontaktledning. Tre växlar revs och en växel flyttades, det gjordes signal- och kontaktledningsarbeten. Arbetena på den sista av Mälarbanans nya broar blev också klara.

– Vi håller både tidsplan och budget säger Kjell-Åke Averstad från Trafikverket varit projektchef för Citybanan ända sedan starten 2009.

lyckade arbeten under påsken Vid ombyggnaden av Tomteboda N-spår deltog Strukton Rail med omfattande spårarbeten..

Det var en väldigt stor inkoppling av spårinfrastrukturen, där närmare 80 medarbetare deltog från Strukton. – Samtliga arbeten under påsken gick enligt plan under den 107 h långa avstängningen. Tomteboda är en komplex arbetsplats med många spår och hög trafiktäthet så planeringen inför inkoppling har varit omfattande, med stor vikt på säkerhet vilket resulterade i en lyckad inkoppling utan trafikpåverkan.

Om en månad ska vi vara klara med vårt arbete, så det är en intensiv sista period som väntar, berättar Jonas Ivenäs, affärsområdeschef på Strukton.

I mitten av april görs den sista signalprovningen i Tomteboda, sedan är Citybanans arbeten i området i princip helt klara inför öppnandet sommaren 2017. stockholm södra För att kunna riva Citybanans skyddsportal strax norr om Stockholms södra, stängdes all tågtrafik mellan Stockholm

Citybanans spår från Stockholm Södra till Tomteboda.

Central och Älvsjö av under påsken. Trafikverkets rivningsarbete flöt på så pass bra att till och med några extra arbeten kunde göras som annars hade fått göra senare.

Skyddsportalen på Södermalm har skyddat tågtrafiken på Stambanan under tiden som Citybanan har byggts precis bredvid. Nu när överdäckningen av Stambanan är klar kunde skyddsportalen rivas, vilket gjordes på 103 timmar under påsken.

säkerhet prio – Under arbetet med Citybanan har det varit ett stort fokus på säkerhet och vi har haft ett gott samarbete med vår kund, Trafikverket, som jobbat mycket med de frågorna, säger Jonas Ivenäs på Strukton. Vi har jobbat mycket med kollektivtrafik och det ligger oss varmt om hjärtat, eftersom det är vårt mest miljövänliga transportmedel. Vi jobbar med tekniska lösningar för att minimera stopptiderna och göra resandet smärtfritt för resenärerna.

FAKTA www.acdcelektro.se El&-teleinstallationer – underhåll – service Eskilstuna – Arboga – Stockholm

järnvägsarbetet i tomteboda slutfört Byggherre: Trafikverket Totalentreprenör: Strukton Rail AB Järnvägskonsult: ÅF-Infrastructure AB Järnvägsentreprenör: Strukton Rail AB

57

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

HAMN

Nya Värtahamnen i februari 2016. De nya färjelägena är i drift och terminalbyggnaden färdigställs till öppnandet under sommaren. Foto: Stockholms Hamnar

Sista färjelägena färdigställs i nya Värtahamnen AV OTTO MARAND I oktober förra året togs de tre nya färjelägena på det nya påldäcket i Värtahamnen i drift.

Nu ska de tidigare kajlägena moderniseras innan hela projektet är färdigt i slutet av 2016.

– Arbetena går bra, säger Klaus Niederdrenk, projektchef vid generalentreprenören Per Aarsleff A/S. Vi är inne i den sista delen av projektet.

Värtahamnen besöks varje år av fyra miljoner passagerare och hanterar 1,7 miljoner ton gods.

Den nya hamnen blir 131 000 kvadratmeter stor, lika stor som tidigare, men mycket mer yteffektiv. De tidigare fyra kajlägena, varav två var för större fartyg, utökas till fem stora lägen och hamndjupet blir större.

Nya Värtahamnen får flera moderna lösningar, som till exempel hantering av svart- och gråvatten, vattenanslutningar och elanslutning för fartygen, så de inte behöver ha motorerna igång när de ligger i hamn.

pålleveranser från Turkiet Arbetena med den nya nya piren startade 2013 och har inneburit att drygt 1000 stålpålar slagits ner i botten. På dessa har 8x8 meter stora, prefabricerade betongelement monterats.

Betongelementen tillverkades ett dotterbolag till Per Aarsleff A/S i Swinoujscie i Polen.

– Vi har genom hela projektet fått arbeta med att få till organisationen för exempelvis materialförvaring, berättar Klaus

58

Totalt har Per Aarsleff A/S installerat 37000 meter pålar, 23000 ton stål, för den nya kajen. Pålarna är mellan 15 och 55 meter långa och tillverkade i Turkiet.

Foto: Stockholms Hamnar/Per-Erik Adamsson

Niederdrenk. Speciellt under leveranserna med stålpålarna.

Pålarna levererades från Turkiet med fartyg i sju leveranser.

Pålarna var mellan 15 och 55 meter långa och varje leverans vägde omkring 3500 ton.

– För hanteringen av detta ordnade Stockholms hamnar en yta i Frihamnen där pålarna kunde lagras och förberedas. Det var ett bra arrangemang som förenklade mycket.

German

Engineering

Fenders

Made in Malaysia

steelwork

Made in Germany

co

CO N

NY

re

nn

y.c o

nn

PE

39

SO

el

al

ia

ma

.c o

m

on

e +46 (0) 48

(0)

705 36 75

Ph

r

0

AB

30

N

1K

e

26

RS

23

iv

49

TE

y@ t

pr lo es ca en l ta t

Mob

www.shibata-fender.team

Thanks for the good cooperation. ile

+

46

85

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

HAMN

Nya Värtahamnen sett från väster. På passagerarterminalens tak anläggs ett naturlandskap. Skiss: Stockholms Hamnar

Den 20 oktober 2015 var en stor milstolpe för projektet. Då anlöpte de första fartygen till Värtahamnens nya kajlägen, längst ut på den nybyggda piren.

– Sedan vi lämnade över den första delen av projektet till Stockholms Hamnar och de nya färjelägena tagits i drift, har vi arbetat med att renovera och modernisera den inre bassängkajen, säger Klaus Niederdrenk.

Vid den inre bassängkajen låg de tidigare kajplatserna, vilka nu ska få samma standard som de nya. Det innebär bland annat att nya fundament gjuts för pollare och fendrar, två nya ramper byggs och att ny infrastruktur anläggs vid kajplatserna, exempelvis dagvattenledningar och en ledningskulvert.

Bravida installerar äbelysningssystem, kraftmatningar, landström till fartygen och datanät vid de nya färjelägena.

– Det här är den sista delen av projektet och kommer att avslutas i slutet av 2016, säger Klaus Niederdrenk.

Här installeras även spontväggar som löper mellan de två kajerna. Utanför detta byggs sedan ett nytt påldäck. Det arbetet inleds i juni och pågår under flera månader.

passagerarterminalen färdigställs Parallellt med färdigställandet av kajen pågår också byggandet av den nya passagerarterminalen.

Värtaterminalen blir fyra våningar hög och blir öppen även för de som inte är på resande fot.

Förutom avgångs- och ankomsthall kommer byggnaden innehålla kontorslokaler, café, restaurang och en stor park på takterrasserna.

Totalt blir den nya terminalbyggnaden 16000 kvadratmeter stor.

Inne i passagerarterminalen pågår nu arbeten med att lägga golv, montera innertak och installationsarbeten. Hissar och rulltrappor har redan kommit på plats.

På utsidan monteras plåtpartier och fasadglas och parkmiljön på terminalbyggnadens tak har börjat anläggas.

Driftsättningen av passagerarterminalen sker under sommaren 2016. projektet i mål vid årsskiftet Färdigställanden av den inre bassängkajen fortsätter därefter ytterligare ett knappt halvår och hela projektet ska vara färdigt vid årsskiftet 2016/2017

60

– Det har varit en en bra erfarenhet att arbeta med det här stora projektet, säger Klaus Niederdrenk. Vi arbetar i en organisation med många olika nationaliteter och vi har hela tiden haft en stark lagkänsla inom projektet. Det har gjort att vi har kunnat bemöta och hantera de tekniska och organisatoriska utmaningar ett projekt av den här typen alltid för med sig. Vi har haft ett väl fungerande samarbete med Stockholms hamnar och för mig personligen är det ett nöje att vara en del i projektet, avslutar Klaus Niederdrenk.

FAKTA värtahamnen Vad: Ombyggnad av Värtahamnen i Stockholm Byggtid: 2013- årsskiftet 2016/2017 Byggherre: Stockholms Hamnar Generalentreprenör nya hamnpiren: Per Aarslef A/S Arkitekt Värtaterminalen: CF Møller Sverige AB Landskapsarkitekt: Nivå landskapsarkitektur AB Värtahamnen besöks varje år av fyra miljoner passagerare och hanterar 1,7 miljoner ton gods.

Supply and installation of Mechanical & Electrical (M&E) equipment.

Services in civil construction and building: concrete, reinforcement and carpentry works www.multiserwis.com.pl

Tivalux – För oss är ljuset huvudsaken Vår affärsidé bottnar i kvalitetsprodukter i kombination med ett service- och koncepttänkande som vi valt att sammanfatta i tre nyckelbegrepp: Hög ljuskvalitet, hög driftsäkerhet och låga underhållskostnader. Våra produkter utmärks av högsta materialkvalitet och avancerad ljusteknik med god kontroll.

Tivalux AB Tel: +46 (0)31 55 99 95 info@tivalux.se www.tivalux.se

SÄKER ELKRAFT TILL VÄRTAHAMNEN

KK-DC

SEBvision – SCADA

Teknikhus

LS-Ställverk

Transformatorer

MS-Ställverk

SEBAB AB www.sebab.se

Vi tackar Bravida - Stockholm hamn för gott samarbete!

GRYTEK AB www.grytek.se

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

JÄRNVÄG

Förarbeten för Västlänken är igång AV GÖSTA LÖFSTRÖM Förarbetena för Göteborgs gigantiska järnvägsbygge Västlänken har påbörjats. I projekt Olskroken – Residenset genomförs omfattande omläggningar av diverse ledningar i syfte att bereda plats för det stora bygget av järnvägstunnel under centrala staden.

Projektet gäller flyttning och ändring av befintligt spill- och dagvattensystem, gasledningar, fjärrvärme och fjärrkyla, el- och optokablar samt kabelarbeten vid Nils Ericsonsplatsen med sträckning mot Packhusplatsen. Projektet omfattar förberedelser på en första del av den totala tunnelsträckningen och avser sträckan från Olskroken norr om Centralstationen via stationsområdet, genom centralaste delen av Göteborg fram till Residenset vid Stora Hamnkanalen.

schakt övervakas av arkeolog – Det är nu vi börjar synas i staden, nu som folk ser att det uppmärksammade och omtalade projektet Västlänken är på gång, säger Jan Hansson, Trafikverkets projektledare. Vi började i mitten av mars, ett halvår försenade på grund av överprövningar, men arbetar med målet att ändå vara klara till juni 2017. Vi väntar också fortfarande på vissa beslut, bland annat om kombiterminalen vid Kruthusgatan.

– Det är alltid en utmaning att utföra stora arbeten mitt i en stad. Men vi strävar efter att påverka så litet som möjligt och att inte vara på för många ställen samtidigt. Vi försöker också hålla närboende, fastighetsägare och trafikanter informerade.

Jan Hansson berättar att Trafikverket i samråd med länsstyrelsen anlitat en arkeolog som ska övervaka schaktarbetena på avsnitt där man idag inte vet om det kan finnas arkeologiska fynd att ta hänsyn till. nya ledningar i ny sträckning Christer Carlsson är generalentreprenören NCCs platschef i projektet: – Vårt arbete handlar om nyförläggningar, att dra nya ledningar och rör i olika sträckningar åt ett 20-tal olika ledningsägare så att dessa kan kopplas in den dagen tunnelbygget kommer och de gamla dragningarna måste raseras.

–Det är naturligtvis en utmaning att genomföra ett komplext arbete mitt i en stadsmiljö. Bland annat vid Centralstationen och Bergslagsparken, är det komplicerat att utföra vårt arbete utan alltför stor påverkan på trafiken. Men vi är vana vid miljön och känner oss rätt komfortabla. Vi försöker arbeta metodiskt.

Christer Carlsson pekar på uppgiften att inte bara samordna insatserna mellan de olika ledningsägarna utan att också samordna arbetet med andra bygg- och markprojekt i området, till exempel förberedelserna för nya Hisingsbron, bygget av nya Regionens hus med mera.

– Det är väldigt mycket samordning.

För närvarande under våren pågår arbeten vid Packhusplatsen och samtidigt vid Bergslagsparken.

Företaget Viavest, fd Kungabacka Lastbilscentral, ombesörjer bortforsling av överskottsmassor och inleverans av nytt material. Det är en av de viktigare underleverantörerna med uppgift att krångla sig in i och ut ur stadskärnan med tunga transporter.

62

Kartan visar entreprenadindelning för det kommande tunnelbygget. De förberedande ledningsarbetena gäller den ljusblå och mörkblå sträckan. Karta: Trafikverket

– Det här är ett medelstort uppdrag för oss, säger Mattias Norrman. Logistiken är en stor utmaning, men vi är vana vid att jobba i sådan här miljö. Utvalda chaufförer ska vara med under hela tiden.

Företaget förfogar över 80 – 100 fordon och maskiner.

Tre till fyra lastbilar kommer att vara engagerade stadigt i projektet.

tågtunnel under staden Blivande Västlänken är en järnväg för pendel- och regiontåg i tunnel under centrala Göteborg inklusive tre nya stationer under mark, vid Korsvägen, Haga och Göteborgs central.

Planerad byggstart vid årsskiftet 2017/2018 och trafikstart 2026. Kostnad för hela Västlänken beräknad till 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå.

FAKTA ledningsomläggning olskroken – residenset för västlänken Byggherre: Trafikverket Region Väst Entreprenör: NCC Construction Sverige Markentreprenör: NCC Construction Sverige Projektkostnad: 163 miljoner SEK

ALLA VÄGAR BÄR TILL VIAVEST

VIAVEST är ett företag som ständigt är på väg. Vi startade redan 1940 som Kungsbacka Lastbilcentral och bytte nyligen namn till VIAVEST AB. Under åren har verksamheten utvecklats från att vara ett renodlat transportföretag till ett mångsidigt företag inom branschen. Idag har vi ett komplett utbud av tjänster inom vår kärnverksamhet som är transporter och maskinarbeten inom bygg och anläggning samt återvinning. Dessutom erbjuder vi kranbilsarbeten, budkörning, containerutsättningar och leveranser i storsäckar mm.

På egna anläggningar tar vi emot överskottsmassor, bygg- och rivningsavfall samt producerar och säljer konstruktionsmaterial till anläggningsbranschen.

Vårt nya namn VIAVEST – väg i väster på latin – passar bra med tanke på vår starka position i Västsverige.

www.viavest.se VIAVEST AB • Hantverksgatan 36, 434 42 Kungsbacka Tel 0300-721 10 info@viavest.se

Medan du sover...

I ett hus i utkanten av Borlänge sover VA-entrepenören Emil Andersson djupt. Lugnt förvissad om att varorna han beställde i går kommer fram i tid som vanligt. En gång i tiden var Emil prisjägare. Många timmar gick till att försöka hitta de lägsta priserna hos olika leverantörer. Inte sällan blev beställningarna försenade, eller uteblev helt.

Därför blev inte jobben klara i tid, kunderna klagade högljutt och lönsamheten var dålig. Till sist tröttnade Emil på alla som lovade runt, men höll tunt. Nu är han kund hos Ahlsell – och sover gott på natten.

LITA PÅ OSS! Som kund hos Ahlsell får du: • Marknadens största och bredaste sortiment för VA-produkter. Dessutom ett heltäckande sortiment för din verksamhet med allt från verktyg och personlig skyddsutrustning till arbetskläder, skor och tillfällig el. Vi har över 100.000 lagerförda artiklar från ledande leverantörer.

• Kompletta leveranser. Vi skräddarsyr en lösning som passar dig.

• Leverans dagen efter beställning i hela landet. Vår leveranssäkerhet håller världsklass.

• Lägre kostnader och förenklad administration.

AVFALLSHANTERIN

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

Veidekke sprängde bergrum för nytt sopsug i Hjorthagen AV THOMAS ANDERSSON

Norra Djurgårdsstaden.

Soporna från hushållen sugs – med hjälp av fläktar som skapar ett undertryck – i ett rörsystem till sopsugsterminalen. Avfallet kommer i de tre sorterade fraktionerna restavfall, plastförpackningar och tidningar.

I bergrummet passerar soporna en cyklon där luften avskiljs. Volymen minimeras sedan i en komprimator innan soporna hamnar i en container och forslas bort med lastbil.

En ny sopsugsterminal i Hjorthagen på Norra Djurgården i Stockholm ska ta hand om avfall från 6 000 bostäder, 50 000 kvadratmeter kommersiell verksamhet plus 130 publika papperskorgar.

– Det är inte Sveriges första sopsugsanläggning, men den största hittills, säger Mattias Widenbrant, projektchef på totalentreprenören Veidekke.

Veidekke har projekterat och genomfört sprängningarna av det bergrum vid det gamla gasverksområdet i Hjorthagen där den nya sopsugsterminalen är placerad.

Sprängningsarbetena har utförts under Gasverksvägen och Hjorthagsparken. Resultatet är ett bergrum med infart från det gamla gasverksområdet i Hjorthagen.

Veidekke har även gjort alla nödvändiga mark- och betongarbeten samt installationer för det nya sopsugssystemet.

– Vi har lämnat över en nyckelfärdig anläggning med inkopplingspunkter till sidoentreprenören Envac, som installerat själva sopsugsutrustningen.

Envac har för sin del registrerat och distribuerat taggar till hushållen i Hjorthagen. Taggarna används för att öppna luckorna till sopnedkasten, identifiera sopmängd och typ av avfall.

Sopsugssystemet är även förberett för vägning och debitering av slängda sopor per hushåll. Ett led i arbetet för att på sikt nå uppsatta miljömål för hela

Mattias Widenbrant, Veidekkes projektchef för den nya sopsugsterminalen i Hjorthagen på Norra Djurgården.

Totalentreprenören Veidekke har utfört sprängningarna till bergrummet för sopsugsterminalen i Hjorthagen.

• Mer än 40 års branscherfarenhet • Plåtslageri och fasadkassetter • Egen tillverkning och montering • Kvalitet och goda referenser Ring 08-59084170 Mejla info@lassfolk.se www.lassfolk.se

64

ny infrastruktur Entreprenadarbetena startade 2015 och sopsugsterminalen med installerad utrustning var färdigställd vårvintern 2016.

Hela sopsugssystemet på Norra Djurgården har projekterats och anläggs i en samverkansentreprenad mellan Envac och Stockholms stad.

Sopsugsterminalen är en del av den nya infrastruktur som är en förutsättning för utbyggnadsetapp 2 och exploateringen av hela Norra Djurgården med nyproduktion av bostäder.

– Sopsugsanläggningar är något som ligger i tiden och den här ska betjäna hela området i Hjorthagen, summerar projektchef Mattias Widenbrant totalentreprenören Veidekkes nu avslutade infrastrukturprojekt för Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

KALENDARIUM

Foto: Svenska Mässan

elektronik i fordon Den självklara mötesplatsen för OEM och hela leverantörskedjan.

I år med hela fem parallella spår som alla belyser olika aspekter av fordonsutveckling.

11-12 maj Svenska Mässan

elmässan Elmässan är en unik mötesplats som kopplar ihop människor i branschen med fokus på affärer.

21-22 september Elmia

svenska maskinmässan Välkommen till en renodlad maskinmässa där alla utställare är medlemmar i MaskinLeverantörerna. Svenska Maskinmässan 2016 erbjuder kunder och leverantörer att träffas för att göra affärer, dela erfarenheter och se det allra senaste inom branschen.

2-4 juni Solvalla

va-mässan På VA-sektorns viktigaste mötesplats träffas användarna i form av kommunal VA-sektor och industri med producenter av utrustning och tjänster inom t ex vattenrening, distribution, IT, mät-, styr- och reglerteknik, drift, underhåll, forskning, konsultation m.fl. områden.

Arrangeras parallellt med Fjärrvärmemässan och Elmia Avfall & Återvinning.

27-29 september Elmia

elmia lastbil Internationell mässa för åkeri- och transportbranschen.

24-27 augusti Elmia euro expo industrimässa IndustriMässan riktas till beslutsfattare med el-, drifts-, produktions-, underhålls-, konstruktions- och inköpsansvar samt skyddsombud på regionens tillverkande företag.

31 augusti-1 september Falun

scanautomatic och processteknik Automation, processteknik och hållbara lösningar i världsklass, helhetslösningar med utrustningen på plats i produktionskedjan och kompetenshöjande och inspirerande seminarier. Här samlas branschen under tre kunskapsintensiva dagar. Nya mötesmöjligheter för lönsamma affärer.

4-6 oktober

65

DAGENS INFRASTRUKTUR #2 • 2016

SANERING

Åtgärdsportalen – beslutsstöd och aktuell information om sanering av jord, sediment och vatten AV KJELL-ARNE LARSSON Inom marksanering dominerar åtgärdsmetoden schaktsanering, vilket ofta innebär långa transporter av förorenade massor och att dessa deponeras.

Erfarenheter av andra metoder är i stort sett begränsade till ett fåtal aktörer i branschen.

En bra resurs för att öka kunnandet är Åtgärdsportalen som ger information om saneringsteknik. Där presenteras också – Vi välkomnar både avslutade och pågåfler rapporter och mer ende projekt. information från olika – Syftet med aktörer att lägga upp på vår portal, liksom portalen är att vara fler medlemmar, säger en kunskapsresurs Peter Harms-Ringdahl, för aktörerna, men redaktör för Åtgärdsäven för tillsynsportalen. myndigheter och beställare av saneringsuppdrag, berättar Peter Harms-Ringdahl, som är initiativtagare och redaktör för Åtgärdsportalen, samt till vardags affärsområdeschef för Mark och miljö på Orbicon. Med stöd från Åtgärdsportalen får beställare och myndigheter lättare att ställa rätt krav.

Det blir enklare att avgöra vilka saneringsmetoder som är möjliga för varje enskilt fall.

ideell Svenska geotekniska föreningen SGF startade Åtgärdsportalen hösten 2013.

Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut och Trafikverket bidrog då ekonomiskt. Åtgärdsportalen är icke-kommersiell och verksamheten finansieras genom medlemsavgifter från företag, kommuner och myndigheter.

En grupp med experter granskar informationen i portalen.

– Tidigare fanns en del information i äldre tryckta rapporter från Naturvårdsverket och SGF, fortsätter Peter Harms-Ringdahl. På Åtgärdsportalen finns nu motsvarande information tillsammans med mycket nytt från

66

Många väljer att frakta bort förorenade massor, men Åtgärdsportalen presenterar ett flertal alternativ för behandling på plats. Foto: Kjell-Arne Larsson

Åtgärdsportalen ger stöd vid val av saneringsmetod.

Foto: Kjell-Arne Larsson

svenska och utländska källor.

Portalen tar upp facktermer och informerar om olika föroreningar.

Vidare beskrivs metoder för att sanera jord och vatten. Det finns i många fall både översiktliga och detaljerade genomgångar. Dessa fungerar dock inte som manualer för att genomföra åtgärder, vilket heller inte är avsikten.

Noggrann planering av insatserna är viktig för ett bra slutresultat till rimlig kostnad.

Foto: Kjell-Arne Larsson

Olika aktörer kan också rapportera om utförda projekt som läggs upp som referensprojekt. Det finns också en lista över metoder, med hänvisningar till vilka företag som behärskar respektive metod.

– Företag kan meritera sig genom att först lägga upp referensprojekt och därefter kan de listas bland metoder, berättar Peter Harms-Ringdahl.

Det här är inslag som vi vill utöka. Vi satsar därför nu på att flera aktörer ska rapportera in referensprojekt och välkomnar fler pågående projekt. Sådana presenteras ofta på konferenser, men når då bara konferensdeltagarna. Via hemsidan blir de tillgängliga för alla.

Nu kommer vi att komplettera med fler metodbeskrivningar för rening av grundvatten, schaktvatten och i viss mån förorenade ytvatten.

På Åtgärdsportalen kan man läsa om föroreningar som dioxin, furaner, fenoler, pesticider, metaller, PCB och PFOS. Av saneringstekniker beskrivs bland annat jordtvätt, porgasextraktion, kemisk oxidation/reduktion, termisk behandling, fytosanering och air sparging, samt jordtvätt, schaktsanering och termisk behandling.

Klara.

Färdiga.

Cykla.

Vi tänkte revolutionera lite. Målet är att underlätta processen för dig som vill köpa en bro. Vi vill helt enkelt göra det enklare och tryggare – oavsett vilka förkunskaper du har. Därför har vi utvecklat en monteringsfärdig träbro, som redan är projekterad och klar för snabb leverans. Dessutom lär priset vara en positiv nyhet. Precis som hos alla våra träbroar skapar materialval och energisnål tillverkning halverad klimatbelastning jämfört med broar i andra material. Det ingår också.

Martinsons gång- och cykelbro FV Fackverksbro i tryckimpregnerat norrländskt trä.

Uppfyller kraven från kommuner och Trafikverket.

Levereras, lyfts på plats och monteras i ett stycke.

Bredd, fritt invändigt, 3 meter.

Längder från 20,0 till 31,5 meter.

Leveranstid cirka 8 veckor.

Se komplett prislista inkl priser för frakt, montage och tillval på martinsons.se Kunden ansvarar för förprojektering av broläget, markarbeten samt brofästen. *Fritt fabrik, exkl moms.

Kontakta Johan Sundbom på 070-260 74 70 eller johan.sundbom@martinsons.se

Martinsons gång- och cykelbro FV Pris från 373 000 kr*

POSTTIDNING B STORDÅHD KOMMUNIKATION AB BOX 451 30, 104 30 STOCKHOLM

Bild tagen utanför Malung.

Tyst asfalt, kanske svårt, men tystare asfalt är det många som önskar i sin närhet. Ännu fler hade velat ha det om man visste att det fanns. Tricket är att man i asfaltsmassan måste kombinera en mindre sten storlek, än vanligt, som har bra vidhäftningsegenskaper till bitumen och mycket god hållfasthet tillsammans med ett bitumen med särskilda egenskaper.

Vi på EURO SAND RYOLIT AB har i vår bergtäkt i Tösse, i Åmål, sten med dessa goda egenskaper. Vi har tillsammans med aktörer på den svenska marknaden utvecklat en teknik att med vårt högkvalitativa krossmaterial, Tösseryolit™ 0-8 mm, i kombination med ett specialbitumen, Nynäs Endura F1, skapat en asfaltmassa som kan läggas i tunna lager och som dessutom ger låg ljudnivå, hög hållfasthet, god vidhäftning och låga emissioner av PM10 damm.

Ovan, bilder på en utborrad asfaltspuck efter motsvarande fem års trafikslitage.

Här är lite fakta: Prallvärdet fås från en provningsmetod för varmblandad asfalt som mäter nötningsmotståndet efter motsvarande fem års trafiknötning, SS-EN 12697-16. Se bilder ovan. Kraven från svenska vägmyndigheter är att prallvärdet inte får överstiga 25 efter fem års trafik på motorvägar och 28 för kommunala vägar.

Vi har vid mätningar i laboratorier nått följande värden med redovisade delmaterial:

Tösseryolit™ 0-8 mm, Endura F1, gummi, cement och fibrer.

Tösseryolit™ 0-8 mm och Endura F1.

Tösseryolit™ 8-11 mm, lokal 4-8 mm, lokal 0-2 mm och Endura F1.

Vid en läggning av 25 mm asfalt i provades en blandning av Tösseryolit™ 4-8 mm, lokal 0-2 mm och Endura F1.

För att se hur olika bitumen påverkar slitaget använde vi som bitumen vid provning NYPOL 73 tillsammans med Tösseryolit™ 0-8 mm under 2015.

Under 2014 och 2015 har läggningar gjorts med Tösseryolit™ med max stenstorlek på 8 mm med mycket goda resultat avseende låg ljudnivån och övriga kvaliteter.

Ring gärna för mer information eller gå in på vår hemsida www.eurosand.se

Prallvärdet blev 8.

Prallvärdet blev 12.

Prallvärdet blev 7.

Prallvärdet blev 14.

Prallvärdet blev 19.