Dagens Infrastruktur 6/15

#6 • 20 1 5

SAMVERKAN HÅLLBART KOMMANDE främjar brobyggandet

ljus i parkeringsgarage

parkeringsanläggningar i Stockholm

• Fokus på framtidens utbildning av kranförare

• Trafikplats Tingstad logistisk utmaning

• Parkeringsdäck – slitage och nya metoder viktiga!

• Ytskydd nödvändigt för parkeringshus

• Trelleborgs hamn

blev ”Årets Lyft” för sina miljöinsatser

Designade belysta broar är vår tids nya stadssymboler

BVA Group AB

Vattenbilning = BVA Group. Vi har lång och mångårig erfarenhet inom vattenbilning, industrisanering samt alla förekommande betongreparationer i industri och infrastruktursektorn. Vi utför allt från att laga små betongskador till att renovera och reparera P-hus, kajer, broar och kraftverk.

I S L E D MOR E HLS LEDSTÅNGSBELYSNING HLS är en prisbelönad LED-armatur för ledstångsbelysning som enkelt integreras direkt i ledstången, även om den redan är monterad.

Bild: Bron över Kyrkparken, Barkarby.

B Y

F OX tel: 08–440 85 40 info@foxdesign.se www.foxdesign.se

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

LEDARE

Äntligen tågtrafik genom Hallandsåsen Tunneln genom Hallandsåsen är färdig och den 13 december startade trafiken. Tunnelbygget ingår i satsningen att Västkustbanan mellan Göteborg och Lund ska bli dubbelspårig.

Jan Åström Nu kan fler tåg passera på sträckan förbi åsen, vilket gör att pendlingsmöjligheterna med tåg förbättras i regionen.

Pågatågslinjen förlängs från Helsingborg till Halmstad via Båstad och Laholm och skapar tillsammans med befintliga Öresundståg halvtimmestrafik mellan Halmstad och Helsingborg under morgon och eftermiddag på vardagar.

När tågen går igenom tunneln blir också restiden kortare.

Conjet vattenbilningsutrustning.

Bra räckvidd ovan och under marknivå, kompakt, bra stabilitet, uppfyller högt ställda krav på säkerhet.

Conjet lanserar dessutom en

reningsutrustning av betongslam som uppfyller Stockholms vattens krav på 100mg/l suspenderat material.

Enkelt handhavande utan kemikalier.

Conjet uppfyller dom krav, ställda i Maskindirektivet, vad gäller sammankopplingen av två enheter till en. Det innebär att systemet kan nödstoppas från alla platser

Conjet använder trådlös (patenterad) kommunikation mellan robot och högtrycks pump.

CONJET AB Anläggarvägen 14 SE-136 44 HANINGE +46 (0)8 55 65 22 40

WWW.CONJET.COM

4

Tunneln är Sveriges längsta järnvägstunnel och har under det 23 år långa bygget blivit känd för annat än sin funktion. 1997 hade tunnelbygget pågått i fem år men stoppades efter problem med grundvattenläckage och med tätningsprodukten Rhoca Gil. I november 2000 redovisades miljögranskningsgruppens arbete i en slutrapport som sedan ingick i Banverkets redovisning till regeringen av möjlig fortsättning av tunnelbygget.

Från 2003 fortsatte gruppens granskning av tunnelbygget i begränsad omfattning och med inriktning på tekniska lösningar, grundvatten, produktgranskning och ekologiskt kontrollprogram.

2005 återupptogs arbetet med att borra tunneln.

Under 2015 har kontrollprogrammet utvärderats inför att tunnelbygget slutförts. Ett omfattande program av

undersökningar av ekologiska förhållanden har pågått på Hallandsåsen sedan 1999 och som samlas i det ekologiska kontrollprogrammet. Programmet kontrollerar även det vatten som rinner ur tunnlarna, och jord- och skogsbruk i närheten av åsen. Förhoppningsvis ska allt fungera bra nu och vi kan bara önska grattis och lycka till! I årets sista nummer av Dagens Infrastruktur berättar vi bland annat om hur världens modernaste järnvägstunnel till slut blev en framgång.

Dessutom har vi i detta nummer fokus på parkeringshus, inte minst belysningen. I Tema VA belyser vi många aspekter inom vatten, avlopp och vattenrening. Här står en sak klar. De kommunala reningsverken står inför förändringar. Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan, BSAP, och kraven i EU:s vattendirektiv skapar behov av investeringar i olika omfattningar för att möta framtidens krav på avloppsvattenrening.

Ta hand om er under stundande juloch nyårshelg. Nu tar vi ledigt ett tag, laddar batterierna och ser fram emot ett ljusare 2016!

Trevlig läsning!

Innehåll #6 • 20 15

4 Ledare 5 Innehåll 6 Nyheter

utgivare JNT Publishing AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719

12

chefredaktör och ansvarig utgivare Jan Åström jan.astrom@jntpublishing.se

14 16

art director Ning Bark ning@jntpublishing.se

BELYSNING 23 Ny teknik i belysnings- och styrsystem

försäljningschef Erik Eklund erik.eklund@dagensinfrastruktur.se marknad Axelle Ronzier-Joly axelle@dagensinfrastruktur.se Marilyn Roseneld marilyn.roseneld@dagensinfrastruktur.se prenumeration Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@jntnyamedier.se tryck Exakta tryck 2015 omslagsbild: Bro Spillepengen. Foto: Claes Hall

#6 • 2015

främjar brobyggandet

ljus i parkeringsgarage

parkeringsanläggningar i Stockholm

• Fokus på framtidens utbildning av kranförare

• Trafikplats Tingstad logistisk utmaning

• Parkeringsdäck – slitage och nya metoder viktiga!

• Ytskydd nödvändigt för parkeringshus

• Trelleborgs hamn

blev ”Årets Lyft” för sina miljöinsatser

Designade belysta broar är vår tids nya stadssymboler

18 20

28

TRAFIKPLATS 22 Trafikplats Tingstad logistisk utmaning

skribenter Björn Asplind Kim Hall Gösta Löfström Henrik Mårtensson Hans Sternlycke Therese Zätterqvist

SAMVERKAN HÅLLBART KOMMANDE

13

BROAR Designade belysta broar – nya stadssymboler Trafikverket förbättrar vandringsleder för fisken Lagervridning på Falsterbobron De flesta svenska broar har klarat 40-årskrisen Samverkan främjar brobyggandet Södra Marieholmsbrons brobana på plats

PARKERINGSHUS 24 Nya parkeringslösningar frigör rum 28 Rätt ljus i parkeringshus 30 Förläng livslängden på parkeringsdäck 31 Ytskydd nödvändigt för parkeringshus 33 Hållbart ljus i parkeringsgarage 34 Green Park gör parkering enklare för fastighetsägare

51 Ny huvudledning säkrar vattenleveransen i södra Helsingborg GÖTA KANAL 54 Kanalbank i Motala brast vid tömning

KRANDAGARNA 36 Fokus på framtidens utbildning av kranförare

KRAN OCH LYFT 56 Trelleborgs hamn blev ”Årets Lyft” för sina miljöinsatser

KRAN OCH LYFT 40 Flexibilitet och tålamod krävs i jobbet som kranförare 41 Smidiga minikranar lyfter skyltfönster på plats i Mall of Scandinavia

JÄRNVÄG 58 Nytt spår i Flemingsberg banar väg för Getingmidjans breddning

TEMA VA 42 Vägen framåt för svenskt slamhantering 44 Cirkulär ekonomi nödvändigt nästa generations vattenförsörjning 46 En myndighet som säkerställer VA-underhållet räcker 47 Fjärrvärme med hjälp av styrd borrning TEMA VA 48 Bättre planering för dagvattenhantering minskar översvämningsrisken 50 Skövdes VA-avgifter ökar mest i landet

HAMNAR 59 Industridoktorand ska förbättra kvaliteten på beläggning i hamnar BROAR 60 Trafikplats Kristianstad vid E22 förstärks 63 Cellplast minskar belastningen på Kristianstad trafikplats JÄRNVÄG 64 Nu rullar tågen genom Hallandsåsen 65 65 Kalendarium DEBATT 66 Fel ekonomisk teori för budgeten gör dålig järnväg ännu sämre

5

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

NYHETER VINJETT

Ny lag ska göra bredbandsutbyggnaden billigare Regeringens förslag om billigare utbyggnad av bredbandsnät har överlämnats till lagrådet. Förslaget är ytterligare ett steg framåt för att nå målet om att 90 procent av hushåll och företag ska ha tillgång till 100 Mbit/s till år 2020.

För att nå bredbandsmålet avsätter regeringen 3,25 miljarder inom landsbygdsprogrammet för att bygga ut bredbandet i glesbygd fram till 2020. Grävkostnaderna står för en mycket stor andel av den totala kostnaden för bredbandsutbyggnaden. Regeringen har nu tagit fram ett lagförslag som siktar på att sänka kostnaderna för utbyggnad av fast och trådlöst bredband.

– Ett väl utbyggt bredband är en grundförutsättning för att man, oavsett var man bor i landet, ska vara en del av det digitaliserade samhället. Det nya lagförslaget gör att vi minskar antalet tillfällen då marken behöver grävas upp och kan på så vis sänka kostnaderna för utbyggnaden. Det gör det billigare att bygga ut bredbandet, vi får helt enkelt mer bredband för pengarna, säger it-minister Mehmet Kaplan (MP).

V i landstinget emot busstrafikupphandling

OKQ8:s nya diesel innehåller upp till 40 procent förnybart, varav 35 procent syntetisk diesel (HVO) med bättre egenskaper än fossil diesel och 5 procent RME.

OKQ8:s nya diesel håller motorn ren och ger lägre CO2-utsläpp OKQ8 har utvecklat en ny diesel som innehåller ytterligare rengörande och skyddande tillsatser för motorn, vilket både är skonsamt mot motorn och håller den ren. Dieseln innehåller samtidigt upp till 40 procent förnybart, varav 35 procent syntetisk diesel, i större delen av landet.

OKQ8:s nya diesel innehåller upp till 40 procent förnybart, varav 35 procent syntetisk diesel (HVO) med bättre egenskaper än fossil diesel och 5 procent RME, samt rengörande och skyddande tillsatser för motorn. Resultatet är sänkt CO2-halt med upp till ca 35 procent, jämfört med fossil diesel.

Med rengörande tillsatser, som OKQ8 tillsatte i april och nu utökar med en högre andel i all diesel, bibehålls motorn i gott skick i hela dess liv. Den höga andelen HVO höjer cetantalet och ger därmed lättare kallstarter, något som är skonsamt för motor och miljö.

– Vi vill finnas till för människor i rörelse, både i dag och i morgon.

Därför utvecklar vi ständigt våra drivmedel för att samverka med alla fordon samtidigt som vi strävar mot en mer hållbar bilism. Med vår nya diesel erbjuder vi ett så klimatanpassat alternativ som möjligt för dagens dieselbilar som samtidigt håller motorn ren, säger Andréa Haag, hållbarhets- och kommunikationsdirektör på OKQ8.

Förbifart Stockholm till Lunda FastPartner har träffat ett femårigt hyresavtal med Trafikverket avseende deras projektkontor till Förbifart Stockholm. Lokalen ligger i fastigheten Skebo 3, Lunda företagsområde och omfattar 1478 kvadratmeter.

FastPartners regionchef Håkan Bolinder är nöjd med etableringen och tycker att den tillsammans med andra etableringar visar att Lunda är ett populärt område för företag i Stockholmsområdet.

6

Nu är det avgjort vem som vann upphandlingen av busstrafiken i Södertälje och Nykvarn, och Järfälla och Upplands Bro. Vänsterpartiet i Stockholms läns landsting är emot upphandlingen eftersom adekvata krav inte ställts på entreprenörerna som arbetsgivare.

Upphandlingen av länets busstrafik är avslutad. De slutliga anbuden lades även denna gång av tre statligt ägda internationella storbolag.

Vänsterpartiets farhåga att vinnaren återigen skulle bli ett bolag som ägs av en annan stat, besannades igår. Inga svenska egen regi-anbud lades.

Vänsterpartiet ser med oro på hur endast internationella storbolag – franskägda Transdev, fransk-kanadensiska Keolis, tyska Arriva och norska Nettbuss, och Nobina som huvudsakligen ägs av internationella investeringsfonder – gör anspråk på lokaltrafiken i Stockholms län.

– Hur kommer det sig att förtroendet för svenska staten är så lågt?

Det är uppenbart att Sverige inte får äga, utan att Sverige ska ägas av andra nationers kollektivtrafikbolag, säger Gunilla Roxby Cromvall (V), gruppledare i Stockholms läns landsting.

Ökad förnybar andel i Preem Evolution Diesel Nu ökar Preem den förnybara andelen i Preem Evolution Diesel med upp till 50 %, vilket ger en diesel som minskar koldioxidutsläppen med upp till 46 % jämfört med en diesel utan förnybart innehåll.

2011 lanserade Preem en diesel gjord på tallolja, en restprodukt från skogsindustrin och Sverige blev först i världen med en standarddiesel gjord på svenskt skogsavfall. 2012 ökades andelen förnybar råvara till 30 procent. Nu ökar vi den förnybara råvaran i Preem Evolution Diesel med upp till 50 %.

– Efter om- och tillbyggnad av vårt raffinaderi i Göteborg kan vi nu fördubbla produktionskapaciteten för drivmedel baserat på förnybara råvaror. Idag körs de flesta fordon i Sverige på antingen bensin eller diesel. Därför vill vi öka den förnybara andelen i just dessa produkter eftersom det ger en stor effekt för att minska koldioxidutsläppen.

Dessutom minskar det vårt beroende av fossil olja, säger Susanne Håkans, Chef Bränsleprodukter på Preem.

Preem Evolution Diesel med upp till 50 % förnybar råvara är en vanlig diesel bestående av 7 % RME och resterande andel är HVO (Hydrerad vegetabilisk olja), som bland annat är baserad på tallolja. Tallolja som råvara har en hög koldioxidreduktion med 89 procent.

– Preem Evolution Diesel med upp till 50 % förnybart innehåll kommer till att börja med att finnas på drygt hundra av våra stationer. På längre sikt är vår ambition att den ska kunna tankas på alla våra stationer, säger Susanne Håkans.

BAB Rörtryckning år under jord partner BAB RörtryckningAB AB -– 40 Din kompletta schaktfria

• Rörtryckning

Allt för ett lyckat schaktfritt projekt!

• Tunneltryckning

• Styrd borrning i jord och berg BAB Rörtryckning AB har haft ett stort åtagande med • Hammarborrning de schaktfria arbetena vid byggandet av Göteborgs nya älvförbindelse. Totalt har 36 platsgjutna sänkbrunnar utförts • Augerborrning med varierande innerdiameter upp till som störst 4,2 meter.

De djupaste brunnarna har sänkts ner till 12 meters djup.

• Sänkbrunnar Det har utförts ett flertal styrda borrningar för kabelrör och mer än 1745 meter betongrörstryckning i dimensioner från 300 mm och upp till som störst 1200 mm.

Kostnadseffektivt - Miljövänligt - Hög kvalité - www.bab-ab.se

Även BAB.s egenutvecklade koncept för fyrkantstunnel har nyttjats i projektet.

De prefabricerade fyrkantselementen med 30 95 | Stockholm 08-730 01 91 Malmö 040-22 08 10 | Göteborg 031-51 måtten 2400 x 2400 mm har producerats av Betong & Prefab i Björröd vilket är ett bolag inom företagsgruppen.

BAB har utrustningen, kunnandet och erfarenheten som krävs för ett lyckat resultat!

Som Sveriges ledande entreprenör inom schaktfritt ledningsbyggande kan vi alltid erbjuda dig rätt lösning till ett konkurrenskraftigt pris!

– Vi levererar såväl utförande som totalentreprenader.

Det innebär att vi alltid kan erbjuda våra kunder en helhetslösning med fokus på miljö, pris och kvalité.

Välkommen att kontakta oss!

Kunskap - Kvalité - Engagemang - Miljö - Erfarenhet - Kostnadseffektivt Filial Malmö | Huvudkontor Göteborg | Filial Stockholm 031-51 30 95 | www.bab-ab.se

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

NYHETER VINJETT

Ny järnvägspendel mellan två av Sveriges största logistiknav

SCT Transports VD Svante Altås och APM Terminals VD Henrik Kristensen tillsammans med Ann-Sofie Vadström, Caroline Nilsson och Hans Gutsch på APM Terminals.

Två av Sveriges ledande logistiknav binds samman när APM Terminals, i samarbete med operatören SCT Transport, startar en ny järnvägspendel mellan containerterminalen i Göteborg och Katrineholm för vidare transport till Norrköping.

– Katrineholm är en viktig knutpunkt för att nå det stora logistiknavet i Norrköping. Här lastas och lossas allt från skogsprodukter till konfektion och elartiklar för vidare transport till och från industrin och detaljhandeln i regionen. Jag ser en stor potential för företag i området att skapa effektiva transporter tack vare den nya pendeln, säger Svante Altås, VD för logistikföretaget SCT Transport.

Tidigare har SCT Transport kört containergods på järnvägen till

Hallsberg och vidare på lastbil till Norrköping. Med en daglig pendel mellan Katrineholm och Göteborg kan sträckan på vägarna minskas betydligt.

– Det här gynnar förstås kunderna rent prismässigt. Dessutom är det bra ur miljösynpunkt - ett tåg kan ta lika många containrar som ryms på drygt 40 lastbilar. Men framför allt kan vi öka kapaciteten och leverera godset snabbare och mer pålitligt när det går på järnväg, säger Svante Altås.

Katrineholmspendeln kommer att gå dagligen och är den 26:e pendeln som startar från APM Terminals. Det är också den första nya pendeln sedan APM Terminals stod klar med sina investeringar i somras.

Idag kan terminalen ta emot 750 meter långa tåg på sex spår och med nya järnvägskranar som lastar och lossar godset effektivt.

Attraktivare städer genom smartare transporter

Arbetslösa erbjuds praktik på Göteborg Landvetter Airport

Det nya projektet DenCity ska hitta innovativa lösningar och tjänster som kan minska trängsel, miljöpåverkan och öka livskvaliteten för boende och verksamma i täta stadsdelar. Nyckeln blir att involvera allmänheten i utformningen av lösningarna. Stockholm och Göteborg blir testplatser för framtidens nya transportlösningar.

– Det här är lösningar och tjänster som ska testas i verkligheten, då behöver vi synpunkter från dem som faktiskt ska använda dem.

Vilka typer av tjänster behöver man till exempel för att lösa livspusslet utan att äga en bil? Det kanske är en ny e-handelstjänst där man får en samlad leverans av paket och matkasse. Eller att man får tillgång till en samlad mobilitetstjänst med t.ex. elcykel- och bilpool via sin fastighetsvärd, förklarar Lina Olsson, projektledare för DenCity på CLOSER vid Lindholmen Science Park. Det innebär färre lastbilar och mer plats för de boende på dagtid.

– Med smarta och hållbara transporter kan vi också bygga smartare städer som är attraktiva att bo och röra sig i. Projektet är unikt i att det tar ett helhetsgrepp på både person- och godstransporter. Vi tittar på en ny typ av resetjänster som kan vara ett alternativ till bilägande.

Här ingår även lösningar för hemleverans av varor. Var och när vill du hämta ut dina paket, lämna dina sopor eller låna en eldriven lastcykel, säger Lina Olsson.

Göteborg Landvetter Airport vill ge unga och långtidsarbetslösa en chans att komma in på arbetsmarknaden. I ett samarbete med Arbetsförmedlingen har hittills två praktikperioder påbörjats.

På sju av Swedavias flygplatser i landet får långtidsarbetslösa vuxna eller ungdomar som riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet arbetspraktik i upp till tre månader, i ett samarbete med Arbetsförmedlingen.

– Vi vill vara med och skapa en hållbar arbetsmarknad och därmed en positiv samhällsutveckling. Vi vänder oss till arbetslösa, både ungdomar och andra som riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet.

Genom att erbjuda praktik vill vi underlätta inträdet på arbetsmarknaden och stärka jobbmöjligheterna, säger Charlotte Ljunggren, flygplatsdirektör för Göteborg Landvetter Airport.

Arbetspraktiken på flygplatsen pågår upp till tre månader. Det handlar om att prova på arbetsuppgifter som terminalvärd, fastighetsskötsel, kundrelationer, trädgårdsarbete, fordonsverkstad, kommunikation och media, parkering, driftassistent och informationsdiskar.

Under vintern kommer Swedavia totalt att ha cirka 45 praktikanter på sju flygplatser: Göteborg Landvetter Airport, Åre-Östersund Airport, Malmö Airport, Visby Airport, Kiruna Airport, Umeå Airport och Stockholm Arlanda Airport.

8

Gör administrationen av din väg enklare.

Prova VägFas gratis!

VägFas är ett skräddarsytt datorprogram för vägföreningar och vägsamfälligheter. Det underlättar bland annat din fakturering och hantering av betalningar och medlemsavgifter. Besök vagnu.se eller ring oss på 0709-73 46 10.

Nordic Under Water Inspections - Objektiva UV-robot inspektioner tillsammans med kunden - Dokumentation i bild/video och text enligt NORSOK U-102 www.nuwi.se

info@nuwi.se

0705-299 255

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

NYHETER VINJETT

Sveriges största expressbussföretag Swebus utökar sitt linjenät med elva nya hållplatser i Norge.

Swebus expanderar i Norge Sveriges största expressbussföretag Swebus utökar sitt linjenät med elva nya hållplatser i Norge tack vare ett nytt samarbete med den ledande norska expressbusskedjan NOR-WAY Bussekspress.

Samarbetet innebär att Swebus resenärer kan köpa biljetter till Trysil, Fagernes och nio andra norska orter på swebus.se. Resan mellan Oslo och de elva norska hållplatserna görs sedan ombord på NOR-WAY Bussekspress bussar.

– Behovet av att binda samman de svenska och norska bussförbindelserna är stort med både en växande arbetspendling från Sverige till Norge och en ökning av norska turister i Sverige, säger Johan Nyblom, försäljnings- och marknadsdirektör på Swebus.

Ny fordonsförsäkring för bränsleeffektiv körning Energimyndigheten stöder Greater Than AB med drygt 4,7 miljoner kronor för att utveckla och lansera två nya tjänster som ska leda till energieffektivare körning. En fordonsförsäkring med en betalningsmodell som premierar bränsleeffektiv körning och en karttjänst för bränsleeffektiv ruttplanering.

Sedan tidigare har företaget utvecklat ett system som lett till att företagets kunder nått en bränslebesparing på 15-25 procent, vilket dessutom varit ihållande under längre tidsperioder. Nu utvecklar och lanserar företaget två nya tjänster med ett stöd på 4,7 miljoner från Energimyndigheten i form av ett bidrag med begränsat royaltyåtagande.

– Greater Than AB har en unik mängd lagrad data och kunskaper om förarbeteende som gör det möjligt att utveckla intressanta tjänster kring bränsleeffektiv körning, säger Markus Berglund, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

Sedan 2004 har företaget lagrat data och utvecklat algoritmer kring förarbeteende och dess påverkan på bränsleförbrukning. Den kontinuerligt växande mängden data omfattar i dagsläget en körsträcka som motsvarar fler än 50000 varv runt jorden. Datamängden innehåller 22 miljoner förarprofiler i alla tänkbara trafiksituationer, däribland mer än 1500 olyckstillfällen.

Den nya betalningsmodellen för fordonsförsäkringen grundar sig i att bränsleeffektivt förarbeteende generellt sett också är trafiksäkert.

Några exempel som påverkar både effektiviteten och säkerheten är hastighet, hastighetsvariation och förarens förmåga att planera sin körning.

Upplev utvecklingen.

www.liebherr.se info.lsv@liebherr.com www.facebook.com/LiebherrConstruction

2007-051_14 AZ Umbau Erdsammel A-Märkte_186x95_SWE.indd 1

10

Företagsgruppen för dig 31.10.14 15:22

NYHETER

Strategisk prestigeaffär för Lumine LED När börsnoterade Catena Fastigheter bygger ny logistikterminal i Katrineholm kommer personalen få samma högkvalitativa LED-belysning som lyser upp Färjestads hemmais i Löfbergs Arena i Karlstad.

Armaturerna är designade och tillverkade av Lumine LED. – Detta är en strategiskt mycket viktig affär för oss och vi är stolta för förtroendet, säger Hamid Yousefzadegan, vd på Lumine LED. Catena Fastigheter har tidigare anlitat Lumine LED som leverantör till ett stort projekt, och nu anlitas företaget igen. Eftersom Catena Fastigheter är ISO14001-certifierade har dom mycket höga krav på sina leverantörer.

– De frågade efter den armatur som ger mest ljus och bäst arbetsmiljö, samtidigt som den skulle vara miljövänlig, ha lägsta strömförbrukning och underhållskostnader, men längsta möjliga livslängd.

Vår teknik ger bästa lösningen, både ekonomiskt och miljömässigt, säger Hamid Yousefzadegan, vd och grundare av Lumine LED.

Miljonsatsning på mobilitet och hållbart resande Många människor som bor i samhällen utanför större tätorter är i dag bilberoende. Området kring pendeltågstationerna domineras ofta av parkeringar. Det nya projektet ”Hållbara och attraktiva stationssamhällen” ska utmana idén om bilen som den enkla lösningen.

En hållbar stationsnära stadsutveckling är viktig för den regionala utvecklingen, såväl i Sverige som internationellt, och efterfrågan på nya, smarta mobilitetslösningar är stor.

– Många familjer behöver i dag två bilar för att klara livspusslet. Med tillräckligt bra alternativ och ekonomiska incitament tror vi att många kommer att kunna ställa bilen, säger projektledare Jenny Arnell på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det tvååriga projektet Hållbara och attraktiva stationssamhällen, som finansieras av Vinnova med sju miljoner kronor, ska ta fram lösningar för en mer bilfri livsstil för samhällen utanför storstäderna. Projektet har som mål att bidra till stationssamhällenas tillväxt genom att utveckla och demonstrera produkter och tjänster för effektiv markanvändning samt hållbar lokal mobilitet.

IVL - Svenska Miljöinstitutet, Chalmers, SP och Viktoria Swedish ICT ska tillsammans med en stor grupp representanter från kommun, region och näringsliv arbeta tillsammans med de västsvenska tätorterna Lerum och Nödinge. Projektet sker inom ramen för det internationella kunskapscentrumet Mistra Urban Futures och koordineras av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).

www.sfpontona.se 11

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

BROAR

Designade belysta broar är vår tids nya stadssymboler

Den nya ”fly-over-bron” vid trafikplats Spillepengen i Malmö är ljussatt av Henrik Undeland på Ramböll. Bron är designad så att den skall hälsa bilisterna välkommen till Malmö.

Foto: Claes Hall

AV KIM HALL Arkitektritade och historiska broar har i alla tider symboliserat en stad eller ett land. Numera har även gång- och cykelbroar blivit symboler för den nya moderna infrastrukturen. Bron är ett bevis för det moderna samhället och framtidens stadsmiljöer. För den prisbelönta landskapsarkitekten Henrik Undeland på Ramböll handlar broar om design och gestaltning.

– På 1970- och 1980-talet ägnade man inte mycket tid åt design när det skulle byggas nya broar. Då var byggherrar, konstruktörer och tekniker det centrala.

Idag har design fått större uppmärksamhet och städerna efterfrågar broar som blir ett signum för deras stad.

Förutom formgivning går det att åstadkomma mycket med ljussättning, säger Henrik Undeland som nyligen medverkade vid invigningen av sitt senaste projekt, nämligen att skapa en miljö vid trafikplats Spillepengen i Malmö.

detaljutformning – Trafikplats Spillepengen är i sig ingen märkvärdig bro, men här har beställaren haft höga ambitioner för detaljutformning och för miljön runt omkring. Det är inte bara trafiken på bron som skall flyta, det är också cyklister och gångtrafikanter som rör sig under bron som skall få en upplevelse, säger Henrik Undeland.

Malmö stad har i detta projekt noga följt upp det gestaltningsprogram som Ramböll har tagit fram tillsammans med stadens experter, vilket också uppmärksammades vid invigningen den första december i år. Ljussättningen och den mjuka markutformningen som Henrik Undeland varit med att designa, slår hål

12

på känslan av att den nya trafikpunkten skulle vara en skum bakväg in till rikets tredje största stad.

– Som landskapsarkitekt jobbar vi mycket med miljö och gestaltning.

Vi försöker hela tiden eftersträva en helhet. Detta var lite nytt 1991 då vi höll på med en lyftbro över Upperudsälven i Bengtsfors och Dalslands kanal, som egentligen består av tre broar. Då diskuterade vi vikten av att dessa skulle upplevas som en bro, berättar Henrik Undeland.

De jobbade mycket med ljussättning, vilket väckte ett intresse som i sin tur ledde till att Henrik Undeland senare var drivande med en bok om ljussättning av broar och tunnlar som kom ut 2010 genom ARKUS försorg.

gångbroarkitekt Idag jobbar Henrik Undeland som teamledare för två intressanta gångbroprojekt i Sverige tillsammans med Rambölls engelska gångbroarkitekt Stephen James, som står bakom en rad prisade broar runt om i Europa, och de erfarna konstruktörerna Tore Lundmark och Christer Carlsson. I England är det vanligt att gång- och cykelbroar blir viktiga stadssymboler som t ex ”Millenium Bridge” i Newcastle.

Traditionellt har svenska gångbroar konstruerats i stål och betong. Kaponjärbron i Göteborg blir den första större bron i landet som byggs i fiberkomposit.

Det blir en 45 meter lång och drygt tre meter hög bro som ska gå över Rosenlundskanalen, mellan Feskekörka och Kaponjärgatan.

– Fiberkomposit är ett konstruktionsmaterial som utgörs av plastmassa förstärkt med fibrer bestående av glas eller kol. Materialet är starkt och beständigt, vilket gör det bra även ur miljösynpunkt eftersom det är i det närmaste underhållsfritt och har en lång livscykel.

Planen är att bron skall börja byggas inom ett år, säger Henrik Undeland.

oceanpiren I Helsingborg skall en ny gång- och cykelbro förbinda bostadsområdet på Oceanpiren med Knutpunkten i Helsingborgs stadskärna. Rambölls förslag utsågs till vinnare vid ett så kallat parallellt designuppdrag som väckt stort intresse bland arkitekter och brokonstruktörer.

– Bron ska förena de nya kajpromenaderna på Oceanpiren med stadskärnan. Här har Stephen James och jag tillsammans med brokonstruktörerna Tore Lundmark och Mikael Nummedal utformat bron, säger Henrik Undeland.

Det blir en gång- och cykelbro som sticker ut samtidigt som den smälter in i den marina miljön. Det blir en kombination av snedkabelbro och hängbro där kablarna går under bron så att brobanan ligger som i en ”vagga”. Bron beräknas stå klar under 2017.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

BROAR

att fisken ska kunna ta sig fram uppströms. Vi har haft med ekologer som vet hur stenarna ska läggas, säger Erik Vallin och tillägger att Trafikverket har stort miljöfokus. Även ett antal rörbroar har bytts ut p g a rostskador. Rörbron vid Gamhembäcken på väg E45 har bytts ut mot en ny valvbro med sju meters spännvidd.

En valvbro består av betongstöd som ligger i vatten och med ett plåtvalv ovanför vattnet.

Vägtrummor som lagts fel är det vanligaste hindren för fisken att ta sig fram. Nu arbetar Trafikverket med att byta ut dessa trummor till broar så att fisken kan komma fram obehindrat. Vägtrummorna vid Rislidsbäcken, väg 374, Orrmyrbäcken, väg 374, och vid Leipajaurbäcken, väg 638 har bytts ut. Foto: Trafikverket

Trafikverket förbättrar vandringsleder för fisken

AV KIM HALL

I Norr- och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur. Remibar är ett samarbete mellan Trafikverket, Länsstyrelsen i Norr- och Västerbotten, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Holmen skog och SCA, EU finansierar halva kostnaden.

Remibar omfattar ca 300 objekt i Norr- och Västerbotten.

– Det vanligaste hindret är vägtrummor som lagts fel. Länsstyrelsen pekar ut vilka hinder som ska åtgärdas. Trafikverket åtgärda sina hinder medan skogsbolagen tar hand om sina, förklarar Erik Vallin, projektledare för broar i Norr- och Västerbotten vid Trafikverket.

vandringshinder Tre av dessa vandringshinder där Trafikverket byter ut trummor till mindre broar är vid Rislidsbäcken, väg 374,

Orrmyrbäcken, väg 374, och vid Leipejaurbäcken, väg 638. Upphandling av entreprenörer av dessa tre broar skedde i maj. Entreprenör blev T Sundströms entreprenad AB i Boden.

– Byggandet har gått fort. Broarna låg ganska nära varandra. Här i de små bäckarna vandrar fisken när de leker och föryngrar sig. Felet här var också att vägtrummor inte låg i rätt höjd mot bäckbotten. Nu är dimensionen större, botten ligger i rätt höjd och vi har lagt in naturmaterial med lite större stenar så

valvbro – Anledningen till att vi bytte till valvbro var att man var rädd för att den höga vattenhastigheten skulle innebära för hög nötning på rostskyddsfärgen, säger Erik Vallin.

Delmobäcken, som också ligger på väg E45 med några kilometers avstånd emellan, har Trafikverket istället låtit förstärkas med en ny rörhalva som är lite mindre och som dras in i det gamla röret som är rostskadat.

– Vi ledde om bäckvattnet och torrlade den befintliga rörbron som sedan rengjordes innan vi drog in en ny undre rörbrohalva i det gamla. Den nya undre rörbrohalvan svetsades fast i den gamla rörbron och mellanrummet mellan gammal och ny rörbrohalva gjöts igen med betong, förklarar Erik Vallin. beläggning Båda broarna ligger 2-3 mil norr om Storuman på väg E45. Entreprenör som utförde arbetet var Peab. Arbetet med Gamhembäcken påbörjades i februari och slutfördes med beläggning i juni.

Arbetet med Delmobäcken utfördes under augusti och första halvan av september.

– När arbetet pågick vid Gamhembäcken anlade vi en 50 meter lång omfartsväg vid sidan om väg E45. På så sätt kunde trafiken köra förbi utan att arbetet stördes, tillägger Erik Vallin.

Låt oss hjälpa dig med dina entreprenader Kontakta oss när du behöver hjälp med dina anläggnings- och broprojekt.

Du når oss på 010-456 89 44. cliffton.se

13

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

BROAR

Lagren i Falsterbobrons gångjärn mäter cirka en meter.

Lagervridning på Falsterbobron AV GÖSTA LÖFSTRÖM Gångjärnen på en klaffbro slits kraftigt och för att öka livslängden sker med jämna mellanrum så kallad lagervridning.

Falsterbobron över Falsterbo kanal, som förbinder Falsterbonäset med övriga Skåne, genomgick nyligen en sådan operation Falsterbobron har två klaffar med vardera två gångjärn eller lager. Den drivs av ett elhydrauliskt maskineri. Vart sjunde år sker lagervridning för att fördela trycket och slitaget.

Intervallet för lagervridning på olika klaffbroar styrs av flera faktorer som brovikt, typ av lager och öppningsfrekvens.

Operationen förbereds noggrant och genomförs nattetid när trafiken är som minst. Det som är lite speciellt med Falsterbobron är att det är den enda förbindelsen från Skanör, Falsterbo och Ljunghusen till Höllviken och det skånska ”fastlandet”. Det är en stor trafikmängd som passerar bron dagligen. Målsättningen har därför varit att minimera påverkan för brukarna genom att utföra arbetet nattetid och genom att lyfta bron i tvärled, en sida åt gången så totalavstängning endast behöver ske under tiden som det tar att lossa lagret från lagerhuset, rotera det ett kvarts varv och därefter sänka ner bron igen.

14

Mycket av arbetet har därför bestått i planering för att passa in busstidtabeller, att få ut information till de boende i området och att ha planering för eventuella situationer med utryckningsfordon med mera.

mycket små marginaler Lyfthöjden är endast tio millimeter och görs simultant på respektive landfäste med hjälp av två stycken 400-tons domkrafter på vardera sidan. Varje klaff väger omkring 680 ton, vilket förklarar dels att gångjärnen utsätts för slitage, dels att det krävs ordentliga doningar för att lyfta brobanan.

Det är mycket små marginaler i ett sådant här ingrepp, cirka fem hundradels millimeter i längsled, för att kunna rotera lagren för hand i lagerhusen. Det är ett annorlunda och intressant arbete som krävt samordning mellan många aktörer.

BROAR

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

Operationen förbereds noggrant och genomförs nattetid när trafiken är som minst. Det som är lite speciellt med Falsterbobron är att det är den enda förbindelsen från Skanör, Falsterbo och Ljunghusen till Höllviken och det skånska ”fastlandet”. Det är en stor trafikmängd som passerar bron dagligen.

– Själva vridningen övervakades av tyska ingenjörer med särskild kunskap om dessa lager, som flugits in, berättar Niclas Malm, Trafikverkets projektledare för brounderhåll i södra Sverige.

De fyra gångjärnen öppnades och lagren inuti med en diameter på cirka en meter vreds 45 grader. Även om trafikstoppet bara varade 5 till 10 minuter för lyftning av bron uppstod viss uppståndelse och oro bland de boende på näset för konsekvenserna av en stängning, trots att till exempel ett utryckningsfordon skulle kunna passera även medan bron var lyft.

Falsterbokanalen öppnades 1941 och korsades i många år av en träbro. 1992 invigdes den nuvarande bron, som har ett fast schema för öppningar. Numera är bron obemannad och en av flera broar och slussar som sköts via kameror från Trafikverkets kanalcentral i Trollhättan.

Bron har en spännvidd på 29,8 meter, total längd av 81 meter och bredd 13,4 meter. Segelfri höjd är 2,5 meter.

Bron trafikeras av 12 500 fordon per dygn.

Vår erfarenhet - Din trygghet Huvudkontor: Malmö Hammarvägen 17 232 37 Arlöv 040-38 32 20

Varberg Trävägen 1 432 78 Tvååker 0340-401 77

Karlstad Pelletsgatan 2 652 21 Karlstad 054-10 05 40

Göteborg S.Hildedalsgat. 11-13 417 05 Göteborg 031-65 61 70

Stockholm Domnarvsgatan 7 163 53 Spånga 08-36 77 20

Luleå Fabriksvägen 10 972 54 Luleå 0920-167 20

info@tungalyft.se www.tungalyft.se faktura@tungalyft.se

15

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

BROAR Ölandsbron är en stor bro, därför har Trafikverket delat in underhållsarbetet i fem etapper. Inom den närmaste tiden ska 200 lager bytas och kantbalkarna på högbrodelen samt tätskiktet repareras.

De flesta svenska broar har klarat 40-årskrisen AV KIM HALL De svenska broarna håller god standard tack vare Trafikverkets satsningar på kontinuerligt underhållsarbete. De flesta större broar har klarat 40-årskrisen. Men det går åt mycket arbete med att kontinuerligt analysera och göra tillståndsbedömning av broar för att besluta om rätt åtgärder.

– Vi har övervägande bra tillstånd på våra stora broar trots sin ålder. De flesta har klarat 40-årskrisen. Men vi har också ett antal relativt nyare broar på västkusten där vi arbetar med underhåll, bland annat Uddevallabron, säger Adriano Maglica, nationell samordnare för Stora broar på Trafikverket.

Trafikverkets uppgift är att kontinuerligt inspektera och göra tillståndsbedömning av broarna minst vart sjätte år. Även om byggkonstruktionen är hållbar finns det naturliga saker som gör att en bro bryts ner. Salt i kombination med vatten som tränger in i brokonstruktionen under framför allt vinterperioden gör att bron bryts ner. Hårt trafikerad

16

belastning och miljön i sig bidrar också till att broar slits.

vädret påverkar – Våra väderförhållanden i landet med olika fryscykler leder till att broar slits i högre grad än i länder med jämn temperatur. I norr är det inte lika många fryscykler som i södra och Mellansverige. växlande mellan minus och plusgrader saltas det mer vilket gör att broarna också slits mer, säger Adriano Maglica.

Trafikverket gör en mängd förebyggande arbeten. Efter exempelvis vintersäsongen tvättar man över konstruktioner som varit utsatta för salt. Smuts sopas bort eftersom det binder fukten.

Dessutom tillför Trafikverket impregnering för att göra bron mer motståndskraftig mot salt och smuts. På så sätt läggs vattnet sig som en yta.

– Vi impregnerar vart tionde år medan vi tvättar varje år efter halkbekämpning. Stuprännor och avlopp håller man rent och övergångskonstruktionerna, skall hållas täta. Gummit måste underhållas även om det är ganska tåligt och har en medellivslängd på 20 år, säger Adriano Maglica.

Under kommande år står Trafikverket inför stora underhållsarbeten. Älvsborgsbron inleds ett stort arbete under 2016-2017 som innebär en hel del betongreparationer. Bron skall kompletteras med strakare räcke som skiljer gång- och cykeltrafik från fordonstrafiken.

– Vi börjar med en tvåårs entreprenad, men det kommer att hända mycket under de kommande tio åren.

Under asfalten finns ett skyddande membran som gör vattnet inte tränger in i bron. Detta skall bytas samtidigt som stålfackverken genomgår ommålning, säger Adriano Maglica.

snedkabelbro Tjörnbron som är en snedkabelbro skall få utbytt sina tvinnade stålkablar under en tioårs period. Två av 64 snedkablar

BROAR

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

inga större saker som är inplanerade i närtid. 2017 utför vi bättringsmålning på hängarna i högbron. Bron i sig utförde vi bättringsmålning på pilonerna i fjor och förfjor. 2018 och 2019 utför vi betongreparationer, tillägger Adriano Maglica.

Älvsborgsbron kommer att genomgå stort arbete under 2016-2017 som innebär en hel del betongreparationer.

Bron kommer även att kompletteras med strakare räcke som skiljer gång- och cykeltrafik från fordonstrafiken.

Foto: Trafikverket

har bytts ut. Uddevallabron har inga större reparationer de närmaste åren, eftersom den har genomgått ganska stora reparationer och målningsarbeten.

Eventuellt kommer den bortre delen att vidtas under den kommande tioårsperioden.

Nya Svinesundsbron kommer att genomgå mindre betongreparationer och målningsarbeten under 2016-2017.

Bron är endast tio år gammal. Betydligt äldre är Ölandsbron där stora repara-

tioner påbörjas under 2016-2019.

– Vi ska byta 200 lager och reparera kantbalkarna på högbrodelen samt tätskiktet. Detta är den femte etappen vi går igång med. Ölandsbron är en stor bro. Den motsvarar nästan lika mycket som resten av Kalmar län, säger Adriano Maglica Trafikverket har planerat in nästa åtgärdsperiod på Ölandsbron till 2025-2029.

– När det gäller Höga kusten så är det

samhällsutveckling Essingeleden som invigdes på 1960-talet har genomgått en enorm samhällsutveckling med trafikökning som är utan motstycke. I södra Hägerstensviadukten kommer Trafikverket att utföra åtgärder i syfte att öka livslängden genom reparationer och inklädnad för att hålla fukten borta.

Blommenbergsviadukten skall övergångskonstruktioner bytas och balkar repareras. Samma sak är det med Grönadalsviadukten. På Gröndalsbron och Essingebron innefattar de stora arbetena utbyte av övergångskonstruktioner samt byte av pendlager, som är mycket speciellt.

Fredhällsbron, bro vid Lindhagensgatan och Strandbergsgatan blir det också byte av övergångskonstruktioner, medan Karlsbergsbron blir det byte av en hel del lager.

T Sundströms Entreprenad Tel. 070 371 00 64

Broelement Väg och Järnvägsprodukter VA-­‐produkter Stödmurar Avskiljare

www.dahlgrenscement.se/jordkallare.php

17

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

BROAR

Samverkan främjar brobyggandet Brosamverkan är en branschsammanslutning och en unik samverkan mellan beställare, konsulter, entreprenörer och högskola.

Den ideella föreningen Brosamverkan samlar ett brett spektrum av intressenter inom brobyggnad, företag, institutioner, statliga och kommunala organisationer. Föreningen arbetar aktivt med kompetensutveckling och kunskapsspridning, återföring av erfarenheter och teknikutveckling inom byggbranschen samt samverkar för bättre spelregler och färre missförstånd i branschen.

Brosamverkan var tidigare en regional förening under namnet Brosamverkan Väst och har varit verksam sedan 1990. Sedan några år tillbaka är föreningen nationell och försöker nu bredda verksamheten till resten av landet.

initierar forskning –Det är viktigt att branschen blir effektivare, att vi får till ett effektivt brobyggande. Vi bygger något som håller väldigt länge, 100 till 125 år, säger Mario Plos från institutionen för bygg- och miljöteknik vid Chalmers tekniska högskola, som är vice ordförande i föreningen.

18

–Vi initierar forskningsprojekt tillsammans med högskolorna, vi ger ut stipendier för studier, är remissinstans och jobbar allmänt för branschens goda anseende.

Den 25 januari 2016 hålls på Svenska Mässan i Göteborg den årliga Brobyggardagen. Det är den stora samlingen i branschen, som förra året samlade över 740 intresserade deltagare.

På programmet den här gången står bland annat innovativa och effektiva stålbrodäck, produktionsanpassade armeringslösningar, utbyte av brodäck på Årstabron i Stockholm samt erfarenheter från brobyggen i Narvik i Norge, i Minnesota – Wisconsin och från världens längsta flytande bro i Seattle.

Dessutom presenteras den högaktuella järnvägsbron Södra Marieholmsbron över Göta älv i Göteborg.

årets brobyggare I samband med Brobyggardagen utses Årets brobyggare. Förra året gick utmärkelsen till Henrik Undeland från Ramböll, som beskrivs som en ”broarkitekt av högsta klass, en verklig brobyggare mellan arkitektur och ingenjörskonst”. Bland annat bär broarna över Örekilsälven och Motalaviken hans signum.

Vem som helst kan föreslå kandidater och skriva en motivering till vem som skall bli Årets brobyggare. En jury utsedd av föreningen utser sedan vem som skall få det ärofyllda priset.

Vi bygger eter nya möjligh

Brobyte med kvalitet!

I en krävande miljö med stora trafikomläggningar gjordes klaffbytet, på Danviksbron i Stockholm, snabbt och med hög kvalitet.

De nya klaffarna monterades i stora enheter nattetid och vi levererade – nära två månader snabbare än beräknat!

www.lecor.se

E6 MED UTSIKTSBRO VID TANUMS VÄRLDSARV (NOMINERAD TILL ÅRETS BYGGE 2016) www.ramboll.se

PÅ RAMBÖLL ARBETAR 13 000 SAMHÄLLSRÅDGIVARE MED INGENJÖRSTEKNIK, DESIGN OCH MANAGEMENT CONSULTING. VI SKAPAR HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR VÅRA KUNDER OCH SAMHÄLLET I STORT.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

BROAR Svängbrodelen placeras i öppet läge på mittstödet i Göta älv.

Foto: Björn Stomberg

Södra Marieholmsbrons brobana på plats AV GÖSTA LÖFSTRÖM Påsken 2016 ska tågtrafiken släppas på över nya Södra Marieholmsbron och Göteborg får därmed två fasta järnvägsförbindelser över Göta Älv. Redan nu är själva brobanan på svängdelen över älven på plats.

Det var första veckan i december som den 72 meter långa lyftsvängbron lanserades in på mittstödet i Göta älv från den pråm den kommit med från den polska tillverkaren. Pjäsen, som väger knappt 400 ton hade dessförinnan höjts sex meter från pråmen för att komma i rätt läge för lanseringen. Den ligger nu i öppet läge fram till dess alla installationer är klara och det är dags för tester och provkörning.

Innan brobanan kom på plats hade också maskineriet till lyftsvängbron monterats. Bygget av järnväg på brons övriga delar har också påbörjats, ett arbete som kommer att pågå ända fram till det slutliga färdigställandet.

viktigt kompletterande spår Södra Marieholmsbron tillför ett andra och välkommet kompletterande järnvägsspår över Göta älv, där all godstrafik på järnväg till och från Göteborgs Hamn går. Förbindelsen är alltså av stor vikt

20

Kraftig hydraulik ska sköta broöppningarna.

för hela landets godsförsörjning. Den tillför ökad kapacitet och minskad sårbarhet i godsflödet, där bland annat ett 20-tal dagliga tågpendlar mellan hamnen och orter långt upp i landet trafikerar.

Bron byggs strax söder om den befintliga järnvägsbron. Den blir 1,5 kilometer lång, inklusive tre delar i stål; den 72 meter långa lyftsvängbron över älven,

en fackverksbro över Säveån och en bro över Salsmästaregatan på Hisingsidan.

Det är den stora spännvidden som gjort att man valt stål på dessa delar.

Fackverksbron som också väger ca 400 ton kommer att transporteras fram till slutläget över Säveån på multiwheelers sista helgen i januari.

Södra Marieholmsbron ingår i den så kallade Marieholmsförbindelsen,

BROAR

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

men finansieras till skillnad från övriga delar utanför det Västsvenska paketet.

Brobygget har kunnat tidigareläggas flera år jämfört med den nationella planen genom en medfinansiering som tecknats mellan Trafikverket, Göteborgs stad, regionen och näringslivet.

Kenneth Wahlqvist är Skanskas projektchef för Marieholmsbron.

flera utmaningar Skanska och danska MT Højgaard AS har totalentreprenad på brobygget och arbetar i ett konsortium. Kontraktet är värt 791 miljoner kronor, varav Skanskas andel är 70 procent. För närvarande är 140 personer sysselsatta i projektet.

– Det är ett stort anläggningsprojekt som genomförs i innerstadsmiljö med närhet till tredje man. Det innebär förstås stora utmaningar, säger Kenneth Wahlqvist Skanskas projektchef i konsortiet. Vi arbetar precis intill befintliga trafikerade järnvägsspår, vilket ställer krav på säkerheten för de som jobbar i projektet. E45 går rakt genom arbetsområdet och vi har gång- och cykeltrafik tätt på oss.

– Andra utmaningar är förstås den berömda Göteborgsleran med djupa schakt och grundläggning både på land och i vatten. Den öppningsbara bron

i sig är också en utmaning. Det gäller konstruktionsmässigt, utförandet och funktionen där många teknikslag ska samverka, säger Kenneth Wahlqvist.

automation särskilt kapitel Skanska-MTH har många underleverantörer. En av dem är Actemium i Stenungsund, som arbetar med brons automation. Den 400 ton tunga bron ska lyftas och vridas 90 grader vid varje öppning och det med millimeterprecision.

– Vårt uppdrag är att projektera, installera och driftsätta styr- och regleranläggningen för bron, säger Peter Granlund, affärsansvarig automatik vid Emil Lundgren, AE Actemium. Efter detta kommer vi bland annat att byta ut styrsystem och överordnat system för den gamla Marieholmsbron. Nytt överordnat styrsystem kommer att placeras och manövreras från manöverhuset på Hisingsbron där båda Marieholmsbroarna sammanövreras.

ARBETEN INOM INFRASTRUKTUR OCH INDUSTRI MED KUNDEN I FOKUS PROJEKTERING – INSTALLATION – PROGRAMMERING – DRIFTSÄTTNING BESÖK OSS PÅ WWW.ACTEMIUMSE

R. Larning Håltagaren AB

Allt inom håltagning Sågning • Borrning • Pålkapning • Wiresågning

Ronny Larning 073-707 74 08

21

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

TRAFIKPLATS

Trafikplats Tingstad till vänster i bilden är en del av hela Marieholmsförbindelsen. Röda linjer är väg/tunnel, vita linjer är bro/järnväg. Längst ner till vänster nuvarande Tingstadstunnelns nerfart från Hisingssidan. Bild: Trafikverket

Trafikplats Tingstad logistisk utmaning NCC bygger Trafikplats Tingstad i centrala Göteborg på uppdrag av Trafikverket.

Det är en anslutning på Hisingssidan mellan den nya tunneln under Göta älv, Marieholmstunneln strax norr om befintliga Tingstadstunneln, och E6 respektive Lundbyleden. Bygget sker mitt i en sjudande stadsmiljö.

Trafikplats Tingstad är ett av fyra delprojekt i Marieholmsförbindelsen, den nya förbindelsen under och över Göta älv. Trafikplatsen blir en del av E6:an, som är huvudtrafikleden mellan Göteborg och Oslo. Bygget av trafikplatsen började i januari 2015 och projektet ska vara klart i juni 2020. NCC Construction är huvudentreprenör och kontraktssumman är 622 miljoner kronor.

Bygget omfattar ett antal ramper som ska ansluta E6, Lundbyleden och i viss mån lokalgator ner till tunneln samt en del broar.

POST-TENSIONING SPECIALISTS www.spaendbeton.dk

22

– Den stora utmaningen är att hantera trafiken och att göra det möjligt för vår personal att arbeta på ett säkert sätt i den miljön. Det får inte hända några olyckor. Vi har ett jättefokus på arbetsmiljön, säger Jan Linder, NCC:s projektchef.

Ambitionen är att minimera störningarna under byggtiden, att bibehålla framkomligheten och att vidta bullerdämpande åtgärder.

tungt trafikerat område Stein Kleiven är Trafikverkets projekt-

ledare för tunnelbygget och vittnar om projektets stora utmaningar, att utföra komplicerade och avancerade byggprojekt mitt i storstadens dagliga liv, den livliga trafiken, verksamheter och en del boende.

Utmaningen är stor då området är tungt trafikerat. E6:an går rakt igenom byggområdet. Det passerar 80 000 bilar varje dag. Trafiken kommer bland annat att ledas om på provisoriska vägar under byggtiden.

Under hösten har tillfälliga vägar byggts och media som fjärrvärme, vatten, gas och el har börjat flyttas om.

I mitten av december sker en parallellförflyttning västerut av E6 för att man ska komma åt att bygga på den östra sidan. Det sprängs också för Lundbyledens nerfart till tunneln.

Sammanlagt kommer cirka 35 000 ton asfalt att läggas i projektet.

Den tillverkas vid Kärraverket som är ett av NCC:s miljöanpassade asfaltverk, där användningen av fossila bränslen minimerats och bytts ut mot träpellets. Asfalten från den befintliga vägen kommer att rivas och återvinnas för att ingå i den nya beläggningen och i andra närliggande projekt.

länkar e6 med e45 och e20 Marieholmstunneln ska avlasta Tingstadstunneln och länka samman E6 på Hisingssidan med E45 vid nya Trafikplats Marieholm samt E20 via Partihallsförbindelsen, som stod klar 2011.

FAKTA nybyggnad trafikplats tingstad Byggherre: Trafikverket Region Väst Totalentreprenör: NCC Construction AB Bygghandlingar: Ramböll Sverige AB Mark- och broentreprenad: NCC Construction AB

Mageba structural bearings and joints

A CCL Group Company

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

BELYSNING

Ny teknik i belysningsoch styrsystem

AV HENRIK MÅRTENSSON

Den smarta ljusstyrningen kan anpassa ljusstyrkan efter närvaro, och hur mycket ljus som kommer in utifrån. Foto: Wennerström Ljuskontroll AB

Smart belysningsstyrning minskar energiåtgången för belysning med 50% eller mer, enligt en rapport från Belysningsbranschens styr- och reglergrupp. Smart belysning i kombination med LED minskar energiförbrukningen rejält, men har också andra fördelar.

– Vårt största fokus är energibesparingar, berättar Per Vesterlund, produktspecialist vid Wennerström Ljuskontroll AB. Vi använder tekniken för att spara energi.

Smart belysning anpassar sig efter närvaro och dagsljus. På ett kontor kan belysningssystemet känna av om det finns personer som arbetar i ett rum. Systemet kan till exempel dimma ner belysningen när personalen går på lunch, eller i rum som inte används. Belysningen kan också dimmas ner beroende på hur starkt dagsljuset är.

I parkeringsgarage och liknande utrymmen, kan belysningen lämnas på i trapphus, och utanför hissdörrar. När en person kommer en våning, går det snabbt att tända upp LED-belysning på det plan där personen befinner sig.

användarvänlighet – Användarvänlighet är också ett fokusområde, säger Per Vesterlund. Jag brukar jämföra med en klimatanläggning i en bil, där man bara ställer in önskad temperatur. Sedan sköter allt sig själv. Ljusstyrsystemet skall se till att det är lagom mycket ljus. Det är också viktigt att förenkla underhåll, så att systemet självt kan kommunicera, tex tala om att om sex månader behövs det underhåll.

Den största utmaningen när det gäller användarvänliga styrsystem, är att förstå vilka krav slutanvändaren har på belysningsanläggningen. Kraven är ofta svåra för användaren själv att formulera i detalj. Ur användarsynpunkt skall allt "bara fungera". simulera solljus Bättre ljuskomfort är också en fördel med den nya tekniken.

Med ljusrör är ljuset alltid likadant. LED-belysning gör det möjligt att variera både styrka och färgtemperatur. Det gör det möjligt att förändra ljusets karaktär.

Ljusets karaktär påverkar vår dygnsrytm, och det är värdefullt både på arbetsplatser och skolor. På Nya Kongsgård Moen Skole i Kongsberg, Norge, pågår försök med Human Centric Lighting (Människoorienterad belysning) där belysningens färgtemperatur varieras för att påverka dygnsrytmen.

På morgonen är ljuset i klassrummen kallvitt, vilket påverkar kroppens produktion av stress- och sömnhormoner.

Det kallvita ljuset skjuter dygnsrytmen framåt, vilket gör både elever och lärare aktivare på dagen, och tröttare på kvällen.

När det är dags för eleverna att slappna av, till exempel för att höra en saga, förändras ljuset och blir varmvitt och avkopplande. Det finns också ett neutralt vitt arbetsljus.

decentraliserade system Ljuskontrollsystem behöver vara robusta. Det har man löst tekniskt genom att decentralisera systemen.

– Det är enkla stand-alone-system. Det finns ingen central hjärna, säger Per Vesterlund.

DALI är en öppen standard för sådana system. DALI-kompatibla belysningssystem kan organiseras som buss- eller stjärn-nätverk, vilket gör dem pålitliga. Faller ett system ur, fortsätter de andra att fungera.

Ytterligare en fördel med den nya generationen belysningssystem är ökad livslängd, och därmed minskade underhållskostnader. En LED-lampa kommer upp i ca 35000 timmars livslängd, 65% mer än de bästa lysrören. Det gör att behovet av underhåll minskar.

23

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

PARKERINGSHUS

Nya parkeringslösningar frigör rum för framkomlighet och rekreation AV THERESE ZÄTTERQVIST Nya parkeringslösningar spelar en viktig roll i förnyelsen av Stockholms stad, där gatuutrymmet prioriteras för den rörliga trafiken, för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik.

Genom en strategisk placering av parkeringar under markytor frigörs bland annat gatumark för framkomlighet och rekreation.

Stockholms stad växer med ungefär två fulla bussar per dag.

Därför har Stockholms stad tagit fram en framkomlighetsstrategi som innebär att i ett växande Stockholm måste gatuutrymmet prioriteras för den rörliga trafiken, för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. För parkerade bilar längs gatorna behöver andra och nya alternativ tas fram.

bättre stadsmiljö Stockholm Parkering medverkar i stadsbyggnadsprocessen för att skapa en bättre stadsmiljö.

En möjlighet till goda parkeringslösningar är vad som brukar kallas för tredimensionell fastighetsbildning, vilket innebär att en fastighet kan delas upp i volymer, t ex i en bostadsvolym och en garagevolym. Exempel på byggprojekt med tredimensionell fastighetsbildning är P-hus Kölnan i Hammarby Sjöstad och Kungsbron i Stockholm City.

En strategisk placering av parkeringar under markytor frigör områden för rekreation där människor kan mötas, umgås och koppla av. Några exempel på rekreationsmöjligheter som skapats är taket på P-hus S:t Eriksplan (park), P-hus Medborgarplatsen (Medborgarplatsen med uteserveringar) Rådhusgaraget (park) och P-hus Norra Latin (rekreation, uteserveringar, fontän).

Golvavjämning för industriellt bruk

CM 960 - Hög belastning och kort läggningstid.

www.combimix.se

24 151203_Combimix_Annons_Tidskrift_Dagens_infrastruktur__CM960_90x132mm_annons.indd 12015-12-03 16:24

TÄTSKIK T FÖR •Broar •Terrasser •P-däck •Tak Umeå | Örnsköldsvik | Stockholm | Skellefteå

www.brootak.se

Eradur Parking -Slitstarkt och snyggt

Perfekt i garage!

Investera i ditt golv – det lönar sig!

Eradur Parking är ett beläggningssystem för parkeringshus och andra ytor med fordonsbelastning.

De fogfria beläggningarna är flexibla, spricköverbyggande, och ger ett tätskikt som skyddar konstruktionen mot inträngande vatten och salt. Ytan är mycket slitstark och resistent mot oljespill och andra tuffa föroreningar. Du får ett golv som är enkelt att städa och underhålla, och ditt garage kommer att vara snyggt under lång tid framöver.

Ring eller besök oss på www.eradur.com för mer information.

Eradur AB - Granitgatan 11 - 254 68 Helsingborg. Tel: 042-29 22 50 - Epost: info@eradur.com

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

PARKERINGSHUS

Pågående arbete med P-hus Hagastaden. Bild: Stockholms Parkering

I början av december 2013 fattade Stockholm stads Kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut om ett nytt underjordiskt garage under Norra Stationsparken med 1 340 p-platser. Förberedande arbeten påbörjades under 2014, och år 2020 planeras garaget byggas i sin helhet för att stå klart två år senare.

Stockholm Parkering har även köpt ett kombinerat garage och skyddsrum under gamla Vattenfall i Råcksta. Anläggningen är från tidigt 60-tal och kommer att genomgå en omfattande upprustning för att uppfylla kraven på en kundvänlig anläggning och för att även i fortsättningen fungera som skyddsrum för drygt 1400 personer. Arbetet påbörjades sensommaren 2015 med att riva ut de gamla installationerna.

planerade projekt I planerna för nya Brommaplan centrum ingår att nuvarande infartsparkering som är belägen på Linneduken 4 ska flyttas och läggas under den planerade handelsytan. Den nya anläggningen blir en kombinerad infarts- och besöksparkering i ett underjordiskt garage med ca 350 bilplatser.

26

Just nu är även en utredning tillsatt gällande möjligheterna för en parkeringsanläggning med upptill 240 platser under gårdsplanen vid Armémuseum. Olika lösningar på in- och utfarter har tagits fram hittills.

satsar på belysning Över 80 procent av Stockholm Parkerings energiförbrukning kommer från belysning. Därför görs det stora miljösatsningar inom just detta område. Målet är en energibesparing på fem procent per år och det har hittills uppfyllts. I ett stort antal garage har Stockholm Parkering optimerat befintliga belysningssystem, där ljuset tänds automatiskt om det kommer in någon i garaget och släcks efter en tid när personerna lämnat garaget.

Utöver detta investerar Stockholm Parkering även i så kallad smartbelysning. Belysningen är dynamisk, d.v.s. ljuset kan inte bara tändas eller släckas, utan ljusstyrkan kan också varieras.

Detta innebär att lystiden, då garaget är tomt kan kortas av betydligt utan förslitning på armatur och ljuskällor.

for the world at your feet Eller snarare under dina bildäck! Vi har levererat beläggning till många P-hus runt om i världen inklusive Mall Of Scandinavia.

Hållbara golvlösningar för kommersiella och industriella miljöer...

Flowcrete Sweden erbjuder högpresterande, hållbara golvlösningar med ett modernt utseende och oändliga designmöjligheter anpassade för er verksamhet.

Kontakta oss så hjälper vi er ta fram ett kostnadseffektivt förslag.

Ring oss gärna på: +46 435 40 01 10 Eller skicka ett mail till: seweb@flowcrete.com

www.flowcrete.se Kvalitet sedan 1968 från Perstorp • Kunskap • Trygghet • Service

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

PARKERINGSHUS

Rätt ljus i parkeringshus I Alingsås var det en stor utmaning att försöka balansera ljusnivåerna då p-huset ligger alldeles intill en sjö där det finns ett naturligt ljus och mörker. Foto: Patrik Gunnar Helin

AV BJÖRN ASPLIND Ljus i parkeringshus är något som sällan får tillräckligt fokus. Det finns fantastsiska möjligheter att både spara energi och skapa en trevligare atmosfär i den här typen av miljöer, som ofta upplevs ogästvänliga. Ett parkeringshus är en entré, där besökaren får ett första intryck. Om vi är bilburna är det i parkeringshuset vi först möter staden, köpcentrat, sjukhuset etcetera.

Det finns en stor potential att ändra känslan i ett parkeringshus bara med rätt typ av ljus.

Det här anser Katarina Hennig, teknikområdesansvarig ljusdesigner för WSP Ljusdesign i Region Sydväst.

– P-hus har ofta öppna plan med en belysning som lyser konstant. Detta är enormt energikrävande och dessutom påverkar det stadsbilden negativt. Det är viktigt att tänka på hur funktionsbelysningen ter sig. Med rätt ljusspridning kan vi undvika onödiga ljusföroreningar i våra städer.

orienterbarhet Några viktiga punkter att tänka på vid ljussättning av p-hus är enligt Katarina Hennig orienterbarheten inne i p-huset, att tänka på ljussättning av skyltar och liknande samt att ha ett grundljus på väggar som ger en god uppfattning av rummets utformning. På så sätt är det lättare att veta hur man ska gå och inte minst hitta tillbaka till sin bil. Det här ger också större trygghet, inte minst för kvinnor som ska hämta sin bil sent en kväll.

– Här är det viktigt att tänka på styrningen av ljuset och inte låta ljuset lysa konstant eller vara helt släckt. Väggpartierna bör ha ett grundljus, medan allmänljuset kan vara neddimrat då ingen vistas i p-huset. Ljuset kan sedan tändas upp via närvarosensorer när någon närmar sig, säger Katarina Hennig. ljusinstallation Under Lights in Alingsås i september i år gjorde Katarina Hennig och hennes team en ljusinstallation. En av delarna var köpcentrumet Vimpeln och p-husets ramp. Lights in Alingsås är ett ljusevenemang där professionella ljusdesigners tillsammans med internationella studenter experimenterar med ljus i staden.

– För att kunna göra en fin ljusinstallation inkorporerade jag även p-huset.

28

Under Lights in Alingsås i september i år gjorde Katarina Hennig och hennes team en ljusinstallation. En av delarna var köpcentrumet Vimpeln och p-husets ramp. Foto: Patrik Gunnar Helin

– Tyvärr är det vanligt att man helt glömmer bort ljussättningen i p-husen, det blir det sista man tänker på i projekten och då finns bara en begränsad budget, säger Katarina Hennig, teknikområdesansvarig ljusdesigner för WSP Ljusdesign i Region Sydväst.

Det vi gjorde i Alingsås var att vi satte färgfilter i en magentaton på cirka 100 stycken befintliga lysrörsarmaturer, vi ljussatte rampens undersida och utnyttjade byggnaden i vårt ljuskoncept. Vårt koncept ”Rhythm of Flames” var en dynamisk installation baserad på temat eld och naturlig ljus.

annat intryck – P-huset fick ett helt annat intryck och ljusnivån balanserades till ljuset runt omkring, säger Katarina Hennig.

I tillägg hade vi en vacker ljudinstallation som gav upplevelsen ytterligare en dimension för den som skulle parkera i p-huset och handla i köpcentrat.

– I Alingsås var det en stor utmaning att försöka balansera ljusnivåerna då p-huset ligger alldeles intill en sjö där det finns ett naturligt ljus och mörker.

Det gäller att anpassa ljuset till miljön runt omkring.

– Tyvärr är det vanligt att man helt glömmer bort ljussättningen i p-husen, det blir det sista man tänker på i projekten och då finns bara en begränsad budget. Ett vanligt fel är att ösa på för mycket ljus i p-hus och negligera det

faktum att man förorenar med ljus.

Det både förstör stadsbilden och förtar intrycket av byggnaden.

triangeln Ett annat bra exempel på ljussättning från WSP Ljusdesign är köpcentrat Triangeln i Malmö. Här finns ett p-hus under mark med exponerade bergväggar som ljussatts, det skapar en enormt vacker känsla.

– Ljuset i p-huset följer också ett koncept för resten av köpcentrat. Det är ett identitetsskapande ljus som signalerar var man är. Det ökar trivsamheten och förstärker upplevelsen.

Att skapa en lämplig ljussättning i p-hus är inte alls svårt i dag. Eftersom det ofta handlar om stora ytor finns potential att spara energi. Det är lämpligt att ljusstyrningen integreras i samma system som fastighetsautomationen.

– Idag är det alldeles för många som glömmer bort ljussättningen i p-husen.

Man gör det så billigt som möjligt i stället för att tänka på att upplevelsen.

En bra devis är rätt ljus där man behöver det, när man behöver det, avslutar Katarina Hennig.

Shield_White_2013

Version 1.1 – 25 October 2013

Globen sparar 50 % energi med GreenParking Belysningen i parkeringsgaraget i köpcentrumet Globen Shopping behövde uppdateras. Fastighetsbolaget Klövern AB, som äger fastigheten, ville ha en framtidssäkrad belysningslösning med smart ljusstyrning.

Parkeringshuset på 9 000 m2 omfattar tre plan med 1 500 garageplatser. Klövern AB ville skapa ett tryggare parkeringshus med vitt ljus, bra ljusspridning och en hållbar belysningsmiljö.

Den befintliga lysrörsbelysningen var uppdelad i fyra zoner per plan. När någon kom in i garaget var belysningen tänd till 100 % i två timmar, därefter släcktes den helt. Klövern ville inte gå den enkla vägen och byta fullfärgslysrören mot LED-lysrör.

Det var inte en tillräckligt hållbar lösning.

Man ville ha en energisnål belysning med högre ljusnivå och ett energibesparande styrsystem.

GreenParking-systemet www.philips.se/greenparking www.philips.se/lighting

GreenParking Lysrörsarmaturerna byttes ut mot belysningssystemet GreenParking, ett komplett system med LED-armaturen Pacific LED GreenParking, trådlöst styrsystem och närvarokontroll. Det går snabbt och enkelt att installera – oftast med befintligt kablage. Styrsystemet är inbyggt i armaturerna. Parkeringsgaraget delades in i tretton zoner per plan. Drygt 120 trådlösa närvarosensorer monterades på strategiska platser. När ingen är i garaget är ljuset tänt till 10 %. När en bilist kör in för att parkera tänds belysningen till 90 %. Och när besökaren lämnar garaget dimras den ner efter två minuter till 10 %. Belysnings-

styrningen bidrar till att belysningslösningen blir hållbar över tid. Pacific LED, som har kapslingsklass IP65, är en armatur som klarar garagemiljöer med avgaser.

Stor energibesparing Med den energisnåla belysningslösningen GreenParking sänktes energiförbrukningen med drygt 50 %. LED-armaturerna står för 75 % och ljusstyrningen för 25 % av energibesparingen. LED-armaturernas långa livslängd på 75 000 timmar gör att även underhållskostnaderna sänks. Parkeringsgaraget i Globen Shopping har fått en energisnål och hållbar belysningslösning, som ger en väl upplyst och trygg garagemiljö.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

PARKERINGSHUS

Förläng livslängden på parkeringsdäck och garage med rätt skyddsbeläggning AV THERESE ZÄTTERQVIST Betongskador på parkeringsdäck kan till stora delar undvikas med rätt betongkvalitet, tillräckligt tjocka betongtäckskikt över armering och välfungerande tätskiktsbeläggning.

Katodiskt skydd kan installeras på kritiska platser.

För att skydda parkeringshus och garage mot betongskador och armeringskorrosion till följd av kloridinträngning används numera vanligtvis en vattentät och skyddande beläggning i golvnivå. En sådan beläggning ska, om den är rätt utförd, förhindra att kloridhaltigt vatten tränger in i betongkonstruktionen och orsakar korrosionsskador. Skador i form av rostande armering uppstår enligt CBI Betonginstitutets erfarenheter huvudsakligen i bjälklag, ramper och i de nedre delarna av väggar och pelare.

De ofta mycket allvarliga skador som uppstår på parkeringsdäck utgörs nästan uteslutande av rostangrepp på den ingjutna armeringen. Orsaken till detta är klorider från tösalt som bilarna för med sig in i anläggningen vintertid. Under torra väderförhållanden torkar sedan det tillförda vattnet bort medan kloriderna stannar kvar och kloridhalterna därmed ökar successivt i betongen. Armeringskorrosion är allvarligt eftersom konstruktionens bärförmåga kan försämras och skadans omfattning inte alltid syns vid visuell yttre inspektion.

sbuf-projekt Det stora antal skadeutredningar som genomförts av CBI och Swerea KIMAB under lång tid visar att det definitivt finns behov av forsknings- och utvecklingsinsatser inom området beläggningssystem och katodiskt skydd på betong i parkeringshus och garage. Just nu avslutas den tredje etappen av ett SBUF-projekt med syfte att bland annat utveckla och utvärdera metoder som ska bidra till en mer hållbar anläggning med längre livstid utan kostsamma betongreparationer, med färre skador och mindre underhållsbehov. Välfungerande skyddsbeläggning, i kombination med katodiskt skydd på kritiska platser i anläggningen, utvärderas i projektet.

Projektets etapp I genomfördes under 2013 och etapp II under 2014. Etapp III avslutas under 2015 och kommer förmodligen följas av ytterligare en etapp. Något som är centralt i projektet är resistens mot dubbdäcksslitage. För svenska förhållanden måste denna egenskap beaktas vid val av beläggning, och inte minst provningsmetod för bestämning av nötningsresistens hos beläggningen. Beständighet mot klorider och andra kemikalier är en annan viktig egenskap som måste tas hänsyn till.

I samtliga etapper har både laboratorietester (för provning av slitstyrka), provläggning och installation av katodiskt skydd ingått. Under etapp I modifierades och utvärderades bland annat en preliminär EN-metod för bestämning av slitstyrka (scuffing resistance) i samarbete med ett universitet i Aachen i Tyskland. Provningsutrustningen i deras laboratorium

utrustades med svenska dubbdäck och ett inledande pilottest genomfördes med härdplast och gjutasfalt.

– Provläggning har inom de olika etapperna genomförts för totalt 22 olika system på garageplan i Göteborg, Stockholm och i Linköping. Provläggningarna följs upp och jämförs med erhållna resultat från slitageprovning i laboratoriet, berättar Ylva Edwards som är Teknisk doktor på CBI och projektledare för projektet. Installation av katodiskt skydd med insticksanoder har bland annat genomförts på två pelare i ett parkeringsgarage vid Blasieholmen i Stockholm.

Det finns idag inga klara riktlinjer för val av skyddsbeläggningar eller katodiskt skydd i parkeringsgarage och målet med SBUF-projektet är därför att ta fram underlag för hur ett parkeringsdäck bör utformas, skyddas och underhållas på ett optimalt sätt.

Det bästa av två världar - asfalt stärkt av betong

BodyCrete - Slitstark, kostnadseffektiv och flexibel beläggning.

www.combimix.se

30 151203_Combimix_Annons_Tidskrift_Dagens_infrastruktur__BodyCrete_90x132mm_annons.indd2015-12-03 1 16:25

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

PARKERINGSHUS

Ytskydd nödvändigt för parkeringshus AV BJÖRN ASPLIND Vid nybyggnation av parkeringshus är det nödvändigt med ytskydd av betonggolven för att minimera slitage och andra skador som lätt uppstår.

– Idag finns det många problem med betongen i de p-hus som nu börjar bli några år. De största problemen är fukt- och rostsprängningar, nedbrytningar på grund av salt, karbonatisering och slitage. I vissa fall kan även frostsprängningar ske, säger Tommy Thörn vid Ytskyddsgruppen.

När betongen börjar bli gammal mineras den och det kan också hända att det droppar vatten från en våning ner på bilarna på våningen under.

– Om karbonatiseringen har pågått länge neutraliseras betongen och blir öppen. Då kommer mer klorider och koldioxid in, armeringen rostar ännu mer och den spränger.

undersökning CBI Betonginstitutet har gjort en stor undersökning med tester både i laboratorium och i verkligheten i ett antal p-hus runt om i Sverige.

Undersökningen ”Golv utsatta för kraftig slitage” har pågått i tre etapper med provbeläggningar och laboratorieprovningar.

Tester har gjorts med härdplaster, hårdbetong och gjutasfalt.

Provfält har gjorts i garage och labprovningar har gjorts med fokus på slitstyrka.

– Dessa har jämförts och det visar sig då att polyurean är det material som visade den bästa resistensen mot dubbdäck och den kan också täta mot vatten och fukt på betong, förklarar Tommy Thörn. slitstyrka Impregnering är en annan metod som ger ökad slitstyrka.

Det är som ett vax som läggs på betongen. Även kristallisering är en metod för att undvika att fukt droppar ner från taket.

– Kristallisering sker med en cementmassa som med kapillärkraften kryper in i betongen och omvandlar fukten till kristaller. För denna process krävs kalk, fukt och syre.

Betongen blir tätare och fukten kommer inte genom betongen längre.

Det viktigaste av allting är förarbetet. Vid impregnering och kristallisering räcker det med en ordentlig rengöring av betongen så att smuts inte ligger i vägen.

– Om man använder polyurean är det nödvändigt med blästring av betonggolven i ett p-hus. Då använder man slungbläster för att få bästa resultat. Den gör rent och ger en profil i betongen eftersom små stålkulor skjuts in i betongen. Ytan får ytskyddet att fästa mot blir större, berättar Tommy Thörn. nyproduktion Vid nyproduktion av parkeringshus är det några viktiga saker att tänka på.

– Tänk på att det inte finns någon typ av betong som är tät,

Kristalliseringen tränger in i betongen genom kapillärkraften i porer och sprickor. Vid sprickläckage pluggas sprickan utifrån för att förhindra vidare läckage. Inne i betongen kristalliseras kemikalierna och förhindrar fuktspridningen inne i betongen.

Beläggning med kompositmateriali ett parkeringshus.

all betong har porer och är öppen. Generellt finns det salt, klorider och fukt i alla p-hus och då går det inte att ha oskyddad betong. Slitage sker naturligt i alla p-hus och om inte betongen ytskyddas kommer den att gå åt väldigt fort.

Betongen är inte stark nog för att klara slitaget. Vad som är viktigt att tänka på är välja ett ytskydd som inte spricker.

Att åtgärda ett dåligt ytskydd efter några år blir mycket dyrare.

Det gäller att tänka efter före och titta på vilka referenser

31

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

PARKERINGSHUS

Slitage sker naturligt i alla p-hus och om inte betongen ytskyddas kommer den att gå åt väldigt fort. Betongen är inte stark nog för att klara slitaget.

Vad som är viktigt att tänka på är välja ett ytskydd som inte spricker.

som finns med material som fungerar. Gör rätt från början, avslutar Tommy Thörn.

Flera av medlemsföretagen i Ytskyddsgruppen arbetar med olika former av ytskydd. Alla material finns i gruppen.

Den som är nyfiken på de här frågorna kan under Ytskydd 2016 lyssna till Ylva Edwards från CBI Betonginstitutet

som kommer att prata om SBUF-projektet ”Golv utsatta för kraftigt slitage” som berör skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering.

Den 9 och 10 februari 2016 arrangeras på Svenska Mässan i Göteborg den sjätte upplagan av Ytskydd, Nordens största konferens om renovering och skydd av metall- och betongytor.

Certifiera er mot

EN 1090-1 ISO 3834 ECM

AAA Certification AB Göteborgsv. 16H, 441 43 Alingsås 0322-64 26 00 • www.a3cert.com

32

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

PARKERINGSHUS

Hållbart ljus i parkeringsgarage AV BJÖRN ASPLIND När Bygg-Göta Göteborg AB renoverade parkeringsgaraget vid Kungsportsavenyn i Göteborg ville man ha en energieffektiv och hållbar belysningslösning som uppfyllde kriterierna i företagets miljöpolicy. Valet föll på Philips kompletta system GreenParking.

Bygg-Göta Göteborg AB, som bygger och förvaltar fastigheter, har en uttalad miljöpolicy där miljöarbetet är en naturlig och integrerad del av företagets verksamhet. Att effektivisera energianvändningen i företagets fastigheter har hög prioritet. När parkeringsgaraget vid Kungsportsavenyn skulle renoveras ville Bygg-Göta hitta den bästa, enklaste och mest hållbara belysningslösningen.

ingen ljusstyrning Den befintliga lysrörsbelysningen i parkeringsgaraget hade tjänat ut. Belysningen hade ingen ljusstyrning, så ljuset var tänt dygnet runt.

– Vi har helrenoverat hela parkeringsgaraget. Förutom att vi bytte ut lysrörsbelysningen mot energisnål LED-belysning ingick målning, injektering av betongväggar, slipning och dammbindning av betonggolv i renoveringen, berättar Nemanja Brankovic, projektledare på Bygg-Göta Göteborg AB. trådlöst – Från början tänkte vi byta ut lysrörsarmaturerna mot LED-armaturer utan ljusstyrning. Men sedan hittade vi Philips lösning med trådlös närvarostyrning. GreenParking är en energieffektiv belysningslösning som minimerar energiförbrukningen och gynnar miljön.

Dessutom ger belysningsstyrningen längre livslängd på armaturerna. Det var viktigt för oss att få armaturer som håller länge, säger Nemanja Brankovic.

Den befintliga lysrörsbelysningen med T8-armaturer 2 × 36W byttes ut mot energieffektiva LED-armaturer Pacific LED GreenParking.

GreenParking är ett komplett system med LED-armaturen Pacific LED Green Parking, trådlöst styrsystem och närvarokontroll. Det går snabbt och enkelt att installera GreenParking-systemet – oftast med befintligt kablage. Styrsystemet är inbyggt i armaturerna.

GreenParking är ett komplett system med LED-armaturen Pacific LED Green Parking, trådlöst styrsystem och närvarokontroll. Det går snabbt och enkelt att installera GreenParking-systemet – oftast med befintligt kablage.

Styrsystemet är inbyggt i armaturerna.

Pacific LED GreenParking, som har kapslingsklass IP65, är en armatur som klarar garagemiljöer med avgaser.

strategiska platser Fjorton trådlösa närvarosensorer är monterade på strategiska platser i parkeringshusets fem plan. Garaget är indelat i en zon per plan. Antalet närvarosensorer per plan beror på hur respektive plan är konstruerat, till exempel var dörrarna finns. På plan ett installerades tre närvarosensorer, på plan två finns det två stycken, på plan tre fyra stycken, på plan fyra två stycken och plan fem har tre sensorer. När ingen är i garaget är belysningen tänd till 10 procent, men när en bilist kommer in i garaget för att parkera tänds belysningen till 90 procent.

När besökaren sedan lämnar garaget dimras belysningen efter två minuter ner till 10 procent. LED-belysningen har bra ljusstyrka och ger ett fräscht vitt ljus. prisvärd lösning – Den trådlösa ljusstyrningen var avgörande för vårt val av belysning.

GreenParking är en prisvärd belysnings-

lösning, som är enkel att installera och hantera. Det är också enkelt att i efterhand ändra styrningsinställningarna. Vi har fått en hållbar belysningslösning, som ger stora energibesparingar samtidigt som parkeringsgaraget känns tryggt och säkert. Med de nya LED-armaturerna tillsammans med närvarostyrningen räknar vi med att få en energibesparing på 80 procent med en återbetalningstid på knappt fyra år, avslutar Nemanja Brankovic.

Källa: Philips

FAKTA GreenParking: Philips nya innovativa system Pacific LED GreenParking ger extremt låga energi- och underhållskostnader. Systemet, som består av armaturen Pacific LED, trådlöst styrsystem och närvarokontroll, går snabbt och enkelt att installera - oftast med befintligt kablage.

Tidigare belysningssystem registrerar inte skillnaderna i aktivitet i ett p-hus, utan är alltid tända. Med Pacific LED GreenParking ansluten till styrenheter kan du reducera den övergripande belysningen när aktivitetsnivån är låg.

33

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

PARKERINGSHUS

Green Park gör parkering enklare för fastighetsägare AV KIM HALL Parkering skall helst vara enkelt, snabbt och miljöeffektivt. Med ”Park & Go” i kombination med röda och gröna lampor som visar lediga parkeringsplatser kan bilisten med lätthet hitta en ledig plats i parkeringshuset och slippa böter eftersom en kamera läser av registreringsskylten vid ankomst och avfärd.

– Det skall vara lätt att parkera och det skall finnas god service i ett P-hus. Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som inte vill ägna en massa tid åt att se vem som står näst på tur till en ledig P-plats, kan överlämna arbetet åt oss.

Vi ser dessutom till att P-huset är rent och snyggt, säger Jesper Eriksson, vd på Green Park.

Green Park är ett fastighetsbolag som är specialinriktad mot långsiktig förvaltning och utveckling av garagefastigheter.

Första garagefastigheten som företaget köpte var 2010, men det var först 2012 som koncernen på allvar tog fasta på inriktningen P-garage.

förvaltar Green Park AB är ett fastighetsbolag inriktat mot långsiktig förvaltning och utveckling av garagefastigheter. Målsättningen är att växa till en betydande fastighetsägare inom garagesegmentet.

Koncernen förvaltar i dagsläget en total yta om ca 43 000 kvm innehållandes ca 1 500 p-platser samt en stor del kommersiella lokaler.

– Vår ambition är att vi skall tredubbla både yta och antal p-platser inom närmsta åren, säger Jesper Ericsson.

Green Park äger och förvärvar även garagefastigheter via så kallade 3D avstyckningar. Tredimensionell fastighetsbildning innebär en effektivare användning av fastigheterna, framförallt i storstäderna. Olika verksamhetsutövare kan äga skilda plan inom en fastighet, vilket leder till en mer praktisk och ändamålsenlig fastighetsförvaltning. En tredimensionell fastighet kan köpas, lagfaras och intecknas precis som traditionella fastigheter. Det kan vara kommersiella fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar som vill slippa hanteringen av parkeringssystemet.

– Huvudsyftet med 3D fastighetsbildning är effektivare hantering av fastigheten. Många gånger är det styrelsen i en bostadsrättsförening som inte är professionella på att hantera kö-listor

34

och skötsel av garage, men som ändå åläggs att sköta detta. Det kan vi ta hand om istället. Samma sak är det med kommersiella fastighetsägare som vi ser också gärna överlåter parkeringsproblematiken till oss, säger Jesper Ericsson.

På driftsidan har Green Park inlett samarbete med APCOA Sverige AB, tidigare Europark. Genom samarbetet kan de ge kunderna den bästa servicen och bästa tekniken som marknaden har att erbjuda. Tekniskt sett innebär det att APCOA och Green Park använder ett system som kallas ”Park & Go”. Det är en modern, miljövänlig och kundanpassad parkeringskoncept där kameror läser av registreringsskylten när en bil kör in och ut ur ett parkeringshus.

inga i-böter – Du betalar helt enkelt bara för den tiden du står parkerad på en korttidsparkering. Inga biljetter, ingen stress och det blir aldrig några p-böter. Systemet hanterar även kontraktsparkering för boende med samma metod. Dynamiska taxor kan införas beroende på kundtyp och tid på dagen. Betalning görs antingen via automaten på plats eller via nätet. Det går även att betala parkeringen med faktura som Klarna skickar hem, säger Jesper Ericsson.

Miljön är också en viktig del i Green Parks koncept. Som parkeringshusförvaltare ingår att hålla P-platserna rena och snygga. Skapa trivsel och trygghet med bland annat musik och doft. För att det skall vara enkelt att hitta sin bil på rätt plan är varje P-plan målad enligt ett profilprogram där varje plan har sin färg. För att veta vilka P-platser som är lediga har man infört PGS (platsdetekteringssystem med röda och gröna lampor) som är kopplat till skyltarna som visar hur många lediga platser som finns.

– Green Park har en stark miljöprofil. Vi jobbar ständigt med att försöka utveckla våra garage för att gynna miljön. LED-belysning och ladd-stolpar

För att bilister lätt skall veta vilka parkeringsplatser som är lediga har APCOA infört PGS (platsdetekteringssystem med röda och gröna lampor) i Green Parks P-garage. Dessa är kopplade till skyltarna som visar hur många lediga platser som finns.

Foto: APCOA Sverige AB

för elbilar är exempel på denna utveckling. Servicen för elbilar blir allt viktigare, säger Jesper Ericsson.

Monde Verde har levererat LED-belysningen i Green Parks garage. Energiförbrukningen reduceras markant med bl a nya LED armaturer som har lägre effektförbrukning. Färre armaturer behövs då de ger ett betydligt bättre och starkare ljus, dessutom går ljuset ner till sparläge när ingen närvaro detekteras.

Energibesparingen beräknas kunna överstiga 75 procent per år i ett garage med denna teknik.

Idag har Green Park sex garage i Stockholm, bland annat på Sveavägen, i Skarpnäck och i Tyresö. Green Park AB har även ett konceptgarage som de utvecklat på Gärdet som inriktar sig mot ägare av sport-eller entusiastbilar.

– När vi förvärvade var garaget tomt och området efterfrågade inte vanlig dag eller nattparkering. Vi utvecklade därför ett medlemsgarage för likasinnade som kan utbyta erfarenheter och intresse i ett garage som är stans säkraste och som idag innehåller service till medlemmarna i form av bland annat kök, spolplatta, dusch/wc, konferens och bar, berättar Jesper Ericsson Inom kort kommer Green Park göra sin första lansering utanför Stockholm, närmare bestämt i Lund vid World Trade Center, som uppförts av Midroc och med tanke på deras ambition och därtill deras samarbete med Apcoa och den teknik som införs i garagen finns de troligtvis representerade över hela Sverige inom kort.

Vi gör bara en sak, men den gör vi riktigt bra.

Nordisk Vattenbilning är ett specialistföretag inom betongavverkning med hjälp av högtryck.

Vi har förmodligen branschens modernaste, tystaste och mest miljövänliga maskinpark. Och definitivt några av de mest kompetenta medarbetarna. Det innebär att vi kan åta oss de allra svåraste jobben och dessutom utföra dem bättre, snabbare och mer kostnadseffektivt än någon annan. Sätt oss gärna på prov så får du se!

Läs mer om oss och kolla in vår film på www.nvbab.se

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

KRANDAGARNA

Fokus på framtidens utbildning av kranförare Utvecklingen av kranar går hela tiden framåt, och med den följer även krav på tillräckliga kunskaper som branschen behöver lösa. Under årets Krandagar 2015 låg fokus på utbildning och framtidens maskiner.

Annat som togs upp var konsekvenserna i hamnarna efter den ökade avfallsimporten, utfallet efter införandet av sanktionsavgifter och mycket annat.

Uppstickare inom utbildning tror på samsyn i branschen Hur ska läroplanen för kranförare se ut i framtiden? Och kan ett Kranutbildningsråd, KUR, äga och förvalta denna plan?

Den frågan jobbar en projektgrupp med och hoppas på att lägga fram ett förslag om ett år. Förslaget omfattar traverskranar, svängkranar och portalkranar, och kommer att gälla kranförare, lastkopplare och signalmän.

Lotta Sanfridson, affärsområdeschef på Inspecta och Andreas Maier, vd på MA-system Utbildning AB ingår i KUR:s projektgrupp.

Målsättningen är ökad säkerhet på arbetsplatserna, lägre olyckstal och med det en bättre ekonomi.

– Det vi tittar på är vilket innehåll en utbildning bör ha och som kan fungerar som ett riktmärke. Vi vill hitta en tydlig nivå som man kan utgå ifrån, säger Andreas Maier.

Hit hör även en gemensam syn kring krav på lärarens kunskaper, och vilka kunskaper en kranförare bör ha med sig.

– Vi i projektet tror mycket på en samsyn inom branschen och utifrån det kunna bygga en bas, säger Lotta Sanfridson.

I projektgruppen ingår även representanter från Vattenfall, Toyota, Arbetsmiljöverket och KranTek-CQR. Och Lotta Sanfridson uppmanade fler att höra av sig med idéer.

– Det kan vara beställare eller leverantörer av utbildning.

Alla är välkomna att bidra.

Stefan Reimers, projektledare på TYA.

Lotta Sanfridson, affärsområdeschef på Inspecta och Andreas Maier, vd på MA-system Utbildning AB ingår i KUR:s projektgrupp.

TYA tar fram kursplanen via reglering i kollektivavtalen Vad som ska ingå i till exempel en kranförarutbildning bestäms av arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. Däremot är det inte specificerat i detalj vilka kunskaper som krävs för att få

36

hantera till exempel en fordonsmonterad kran.

Detta har Transportarbetarförbundet och Transportföretagen löst genom en reglering i kollektivavtalen där man för vissa maskintyper avtalar om yrkesbevis.

TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, är en ideell och partsneutral förening som arbetar med arbetsmiljö-, utbildnings- och rekryteringsfrågor. Här arbetar man med att ta fram kursplaner som leder till utbildnings- och yrkesbevis.

– Men vi gör på ett lite annat sätt än i KUR. Vi skapar arbetsgrupper med representanter för parterna, företagen, arbetstagarna, utbildare, tillverkare och myndigheter. Allt för att säkerställa kvalitet, uppfylla reglerna och samförstånd, säger Stefan Reimers, projektledare på TYA. – Efter genomförd kurs med godkänt prov får deltagaren ett utbildningsintyg. När personen sedan arbetat med maskinen i 30 månader utväxlas utbildningsintyget till ett yrkesbevis.

För hamnområdet är det däremot annorlunda. För till exempel hamnkranar är det inte reglerat i kollektivavtal om yrkesbevis. Men på samma sätt har TYA fått i uppdrag av parterna att ta fram en grundutbildning. Sedan är det arbetsgivarens ansvar att komplettera med kunskaper som behövs för den aktuella kranen i den aktuella hamnen, förklarar Stefan Reimers.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

KRANDAGARNA

”Vi behöver hitta en utbildning som går över gränserna” Utbildningen av kranförare måste anpassas till utvecklingen och de behov som finns. Det menar Dennis Nyberg, arbetsgivare och förtroendevald i Maskinentreprenörerna, Svenska Mobilkranföreningen samt sakkunnig inom Byggnadsindustrins yrkesnämnd, BYN. Han säger att problemet bottnar i frågan – vad är till exempel en fordonsmonterad mobilkran.

– Tillverkaren av en kran bestämmer tillhörighet utifrån användningsområde eller helt enkelt vad köparen önskar.

Sen är det upp till kollektivavtalets parter att bestämma om kranföraren behöver yrkesbevis eller inte, säger han och tillägger att en kranmodell med olika arbetsuppgifter kan få olika utbildningskrav beroende på inom vilket kollektivavtalsområde den verkar.

Ett annat problem som Dennis Nyberg lyfter fram är att den traditionella kranen förändras. Antingen det handlar om teknisk utveckling, lyftuppdrag, nya risker så ställer det nya krav på kranförarens kompetens. Även den allt mer rörliga arbetsmarknaden ökar kraven att möjliggöra kompetensförflyttning över branschgränserna och mellan krantyperna.

– Vi behöver hitta en utbildning som går över gränserna, som bygger på kunskap och erfarenhet och som anpassas för en rörlig arbetsmarknad.

– Jag tror att utbildningen behöver skilja på stationära kranar och mobila kranar, och därefter bygga på med specialinriktade undergrupper. Även tillverkarens användarinstruktioner för den unika kranen måste ingå i en förarutbildning.

Dennis Nyberg, arbetsgivare och sakkunnig inom Byggnadsindustrins yrkesnämnd, BYN.

37

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

KRANDAGARNA Fyrfaldig ökning av utdömda sanktionsavgifter för saknat truckförartillstånd Sanktionsavgifterna har nu funnits i lite drygt ett år.

Carl-Axel Sundström handläggare på Arbetsmiljöverket berättar om myndighetens erfarenheter av systemet.

Utmärkande är antalet utdömda sanktionsavgifter där det saknas ett arbetsgivartillstånd för att få köra truck. Under sista halvåret 2014 var antalet 10. Sen dess har de ökat fyrfaldigt under första halvåret 2015.

När det gäller avsaknaden av besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar har de ökat från 5 till i 15 stycken.

– Men vi tittar på om det finns en systembrist, inte per icke besiktigad utrustning. Det kan finnas två kranar som inte har besiktigats men det blir ändå bara en sanktionsavgift, säger Carl-Axel Sundström.

Utdömning av sanktionsavgift kan ske vid en vanlig inspektion eller efter en arbetsmiljöolycka, förklarar han.

– Om det handlar om en allvarlig olycka behandlas den först för sig, sen tittar vi på om regelverket har följts.

Det är två skilda moment. Däremot får det inte ske en dubbelbestraffning.

Anders Klingström, miljö- och säkerhetsrådgivare på Sveriges Hamnar.

Ökad import av avfall till Sverige ger problem i hamnarna Förbud eller höga skatter för deponi av avfall ute i Europa har blivit en vinstlott för många svenska kommuner som använder avfallet som bränsle i fjärrvärmeverken. Över 1,5 miljoner ton importeras varje år och importen ser ut att öka.

Ofta transporteras avfallet via fartyg som sedan lossas i våra hamnar och omlastas för vidare transport till förbränningsanläggningarna. Men hanteringen har inneburit en del problem och risker i hamnområdet.

Anders Klingström, miljö- och säkerhetsrådgivare på Sveriges Hamnar, berättar att det dels handlar om luktproblem, dels problem med bristande emballering – när avfallet ska lyftas över med kran går balar sönder.

Dessutom fungerar inte utsorteringen som det ska alla gånger.

– Det har hänt att det kommit med motorblock, dammsugare, blöjor, sprutor och farligt avfall. Än så länge ställs inga myndighetskrav på emballeringen.

Därför bör uppdragsgivaren, fjärrvärmeverket, ta ansvar och inleda ett bättre samarbete med leverantören av avfallsbalarna, menar Anders Klingström.

– Huvudproblemet är emballeringen. Men det ställer även krav på de lyftredskap som används vid lossningen av fartygen.

Carl-Axel Sundström handläggare på Arbetsmiljöverket.

Godkända lyftredskap i rätt dimension anpassade efter vad och hur du lyfter

38

Nordens största uthyrare av lyftutrustning

www.inomec.se SÄKERT

ENKELT

KOSTNADSEFFEKTIVT

Strength Through Innovation Since 1764 Inomec AB, Västbergavägen 25, 126 30 Hägersten Tel: 08 -531 860 45 • Mail: hyr@inomec.se

gunneboindustries.se • 031-764 37 10 • gbg@gunnebolifting.com

Stållinor och lyftredskap

DU ÄR I SÄKRA HÄNDER Överlinor: Turboplast, Mineplast & Starplast Underlinor: Mineplast, Starplast, 34x7 rotationsfri Guide linor: Half Locket Coil

Stockholm Göteborg Malmö Skellefteå Jönköping

www.certex.se info@certex.se

Grapenberg_90x132_2.indd 1

2013-09-05 13:15:31

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

KRAN OCH LYFT

Flexibilitet och tålamod krävs i jobbet som kranförare AV KIM HALL Tålamod och lugn är ett måste för den som vill bli en bra kranförare. Som frilansande kranförare är det vanligt att hinna med jobb på fler platser under samma dag. För Victor Gil på Östgöta Mobilkranar tillhör flexibilitet och öppenhet för ständigt nya utmaningar vardagsmat.

Nya utmaningar och stort tålamod är ett måste för en kranförare. I nio år har Victor Gil arbetat som kranförare. Det var visserligen inget yrke han drömde om som barn, men han har alltid gillat maskiner och hydraulik.

– Jag började med att köra lastbil med kran som ung. Så småningom blev det mobilkranar och på den vägen är det, säger Victor Gil som idag arbetar i eget företag Östgöta Mobilkranar med inriktning på att lyfta åt både privatpersoner och företag. Det är inte ovanligt att båtmariner anlitar honom när det är dags för båtägare att sätta segelbåten eller motorbåten i sjön. Samma procedur blir det när hösten kommer och alla båtarna skall upp på land igen.

samarbete Victor Gil är en glad och positiv person.

Han ser bara möjligheter i allt han gör.

Som egen företagare arbetar han ofta tillsammans med andra kranföretag.

När inte den egna mobilkranen räcker till då hyr han in kranar från andra kranföretag.

– Oftast behövs mina tjänster på olika byggarbetsplatser. Det kan vara tegel som skall lyftas eller annat tungt.

En vanlig arbetsdag innebär ofta att jag skall vara på två tre olika platser. Det händer att jag även får uppdrag att lyfta på en fjärde byggarbetsplats, men det är inte så ofta. Man blir ganska trött efter en sådan arbetsdag, säger Victor Gil och skrattar förnöjsamt.

Samtidigt som humor och glädje alltid är närvarande när man pratar med Victor finns det en stark profession bakom. Att jobba som kranförare kräver att det finns ett starkt tålamod och lugn inom sig. Ibland kan det röra sig om millimeter och då gäller det att hålla tungan rätt i mun.

40

Mobilkranar är utmärkta verktyg både vid nybyggnation och när gamla hus skall rivas. De är smidiga och kommer till lätt i svåra utrymmen. För Victor Gil, ägare till Östgöta Mobilkranar, är han ständigt öppen för nya utmaningar.

Foto: Östgöta Mobilkranar

– Det är mycket joystick idag. Man arbetar med två joystickar och pedaler på golvet när man ska lyfta eller riva en byggnad exempelvis. Dessutom är dagens mobilkranar utrustade med små kameror som gör att kranföraren i princip kan se på millimetern var skopan är och hur materialet beter sig, förklarar Victor Gil. Mobilkranar är utmärkta verktyg både vid nybyggnation och när gamla hus skall rivas. De är smidiga och kommer till lätt i svåra utrymmen.

En mobilkran står på marken och arbetar. Chassit kranhytten är 2,5m upp och därifrån manövreras lasterna.

Det viktiga är att veta vad lasten väger.

En mobilkran kan lyfta max ett ton på 30 meter. Vikten avläses enklast genom att se på den digitala viktmätaren, som finns på mobilkranen.

– Det bästa för mig är att inte stanna länge på samma plats för länge. Jag vill kunna flytta runt med min mobilkran på 50 ton, som är snabb och flexibel. Med den kan jag göra flera jobb under samma

dag. Den är lätt att ta sig fram med och snabb att ställa upp, säger Victor Gil. Östgöta Mobilkranar AB är med i Mobilkransföreningen och är försäkrade enligt ASKOM 09. Mobilkranarna utgår från Norrköping och kan förflyttas över hela Östergötland samt delar av Södermanland och Småland. Skulle det vara så att kunden inte vet vad som krävs för att lösa ett projekt kommer Östgöta Mobilkranar gärna ut och tittar på projektet. Östgöta Mobilkranar har tillgång till följande kranar med kranförare: * 50 ton med 40 meter bom och 17 meter jibb * 70 ton med 50 meter bom och 16 meter jibb * 80 ton med 48,5 meter bom och 16 meter jibb.

Mer om Östgöta Mobilkranar AB går att läsa på www.ostgotamobilbilkranar.se eller ring Victor Gil på 070-695 0760.

KRAN OCH LYFT

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

Det krävs precision och noggrannhet när stora glaspartier skall placeras på plats. Med minikranar från Edins Kranar kunde den spanska butikskedjan Zara få sina skyltfönster på plats i Mall of Scandinavia. Foto: Stefan Eldeby

Hela glaspartiet vägde ca 800 kg. Till detta tillkom ett mindre skyltfönster.

Totalt var hela fönsterpartiet 7,5 meter höga som satt ihop med spindlar, d v s fyra punkter.

Smidiga minikranar lyfter skyltfönster på plats AV KIM HALL Arbetet med att färdigställa det sista i Mall of Scandinavia, en av landets största gallerior med mer än 200 butiker och restauranger, är i full gång.

Julhandeln har redan börjat samtidigt som butiksinredarna gör den sista finishen. Då är minikranen ett gott hjälpmedel.

– Kranar behövs inte enbart i större byggsammanhang. När butiker skall hänga upp julgranen i taket eller lyfta skyltfönster på plats, då är minikranen ett gott hjälpmedel. Minikranen kommer åt i trånga utrymmen och på platser där inga andra maskiner kommer till, säger Stefan Eldeby, ansvarig för minikranar på Edins Kranar.

kranar Företaget grundades 1972 av Bo Edin, där av företagsnamnet. Idag är de ca 50 anställda fördelade på ca 40 enheter.

Företaget har 15 lastkranbilar, ca 25 mobilkranar och bilburna kranar. Dessutom har de truck och hjullastare.

När det kommer till att lyfta tyngre saker inomhus då är de sex minikranarna ypperliga.

Den minsta Minikranen är endast 59 cm bred och 2 m lång. De kommer lätt igenom en vanlig dörr.

– Minikranen körs på 3 FAS 16 ampere vilket gör att du inte behöver någon dieselmotor och den låter inte heller särskilt mycket. Den är mycket användbar på gräsmatta i samband med att en skulptur skall resas eller i känsliga miljöer som exempelvis varuhus och gallerior, säger Stefan Eldeby.

butiksinredning I samband med att den spanska konfektionskedjan Zara skulle inreda sin butik i Mall of Scandinavia anlitade butiksinredningsföretaget Group Caamamo kranföretaget Edins kranar. I fem nätter med tolv timmars pass gjordes montaget av fönstren.

– Fönstren bestod av två delar, varav den största rutan var fem meter hög och 2,20 meter bred. Hela glaspartiet vägde ca 800 kg. Till detta tillkom ett mindre skyltfönster. Totalt var hela fönsterpartiet 7,5 meter höga som satt ihop med spindlar, d v s fyra punkter. Uppe i taket höll stålvinklarna glaset på plats. Glaset hängdes fast med hjälp av bultar som gick igenom de fyra förborrade hålen i glaset. Det var ett tungt och precisionskrävande jobb, berättar Stefan Eldeby.

glaspartier Arbetet krävde två glasliftar där en mindre ruta sätts på baksidan som den större rutan fästes i. Fördelen med minikranen är att glaspartiet kan justeras in i minsta millimeter.

– Det krävs precisionskörning och koncentration. Det hade varit en fördel med lite mer framförhållning från beställarens sida, men allt gick bra, säger Stefan Eldeby.

41

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

TEMA VA

Vägen framåt för svenskt slamhantering AV BJÖRN ASPLIND

Vid flera högskolor och universitet, institut och med svenska företag involverade har två framtidsorienterade sammanställningar av tekniker för en bättre slamhantering tagits fram.

Den ena handlar om vilka alternativ som finns för att återvinna fosforn ur avloppsslam för att kunna använda denna resurs till bland annat gödsling av jordbruksmark utan att belasta marken med andra oönskade ämnen.

Ingen har nog undgått att de svenska kommunala reningsverken står inför förändringar. Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan, BSAP, och kraven i EU:s vattendirektiv skapar behov av investeringar i olika omfattningar för att möta framtidens krav på avloppsvattenrening.

En investering på nära 6 miljarder kronor sker till exempel i en uppgradering av Stockholm Vattens reningsverk Henriksdal för att säkra ökade reningskrav och en hög befolkningstillväxt.

– Dock står inte bara avloppsvattenreningen inför utmaningar. Slamhanteringen vid reningsverken och framförallt kvittblivningen eller slutanvändningen av detta kan innebära att en kompletterande infrastruktur för hanteringen kommer att krävas i framtiden, säger Christian Baresel vid IVL Svenska Miljöinstitutet och verksamhetskoordinator för Hammarby Sjöstadsverk.

utmaning Inte minst på grund av de ökade, men ibland oförenliga kraven på återvinning/ återföring av näringsämnen och restkoncentrationer av olika föroreningar i slammet blir slamspridningen på åkermark en allt större utmaning.

– Den absolut största och i viss mån diffusa slutanvändningen av avloppsslam som är deponitäckning eller att återställa nerlagda gruvområden kommer inte kunna användas i en snar framtid då efterfrågan för både deponitäckning och gruvåterställning minskar, säger Christian Baresel.

Vid annan användning av avloppsslam finns problemet att möjligheterna

42

Slamhanteringen vid reningsverken och framförallt kvittblivningen eller slutanvändningen av detta kan innebära att en kompletterande infrastruktur för hanteringen kommer att krävas i framtiden.

Foto: Sweden Water Research

Christian Baresel arbetar vid IVL Svenska Miljöinstitutet och är verksamhetskoordinator för Hammarby Sjöstadsverk.

att minska till exempel tungmetallerna i avloppsslammet även om till exempel Revaq certifieringssystemet arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk. Skälet är att uppströmsarbetet som görs har sina naturliga begräsningar i att ta bort alla störande utsläpp från olika samhällstjänster.

– Eftersom krav på återvinning av näringsämnen samtidigt blir allt tydligare och intresset för att utnyttja slam som en energiresurs blir allt större kommer andra olika slambehandlingsmetoder spela en allt viktigare roll i framtiden, hävdar Christian Baresel.

Detta har diskuterats ideligen inom branschen de senaste månaderna och till synes oförenliga krav och målsättningar har debatterats.

bättre lösningar Flera aktörer inom VA-området jobbar med frågorna för att hitta bättre lösningar som kan bestå av både en effektivare slamavvattning, torkning, termisk behandling eller alternativa systemlösningar som bemöter olika utmaningar och öppnar för nya avsättningsmöjligheter och inte minst potentiella inkomster till reningsverken.

dörröppnare I den andra beskrivs slamavvattningsalternativ för en resurseffektivare utnyttjande av slammet som resurs och som dörröppnare för nya sätt inom slamhanteringen. Båda studierna belyser tekniker som är redo att implementeras i dagens reningsverk, men även nya tekniker som behöver mer utveckling, men som kan leda till en markant ändring och kanske till och med revolutionerar svenskt slamhantering. Därmed belyses dagens kunskapsläge och möjligheter, men också vilka behov som kvarstår.

– Dessutom diskuteras tekniker som än så länge finns mest på teststadiet och som därför är svårt att bedöma med avseende på kostnader och potential.

De utgör dock en stor potential och bör därför testas i till exempel pilotskala för vidareutveckling. Oavsett teknik framgår det än en gång tydligt att en infrastruktur som tar till vara olika substrat- och energiströmmar är det bästa alternativet för att få en anpassat och resurseffektiv behandling med synergieffekter, avslutar Christian Baresel.

FOTNOT Läs studierna på www.ivl.se och www.hammarbysjostadsverk.se

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

TEMA VA

Cirkulär ekonomi behövs för att klara nästa generations vattenförsörjning

Utsläppen av gödande näringsämnen såsom kväve och fosfor måste minskas så att renat vatten lämnas tillbaka till naturen. Gödande ämnen ska inte hamna i sjö eller hav och orsaka övergödning och algblomning. Foto. Kim Hall

AV KIM HALL – För att vi skall kunna nå riksdagens tuffa generationsmål och på ett hållbart sätt klara nästa generations vatten- och avloppsförsörjning behöver vi både säkra dricksvattnets goda kvalitet och införa avloppsvattenrening med bra naturresurshushållning. Vi behöver minska utsläppen av gödande näringsämnen så att vi lämnar tillbaka renat vatten till naturen.

Kväve och fosfor ska inte hamna i sjö eller hav och orsaka övergödning och algblomning, utan renas och sedan recirkuleras till jordbruket för att där göda ny gröda.

Det hävdar Anders Finnson, Svenskt Vatten och ordförande i Revaqs styrgrupp. Revaq är ett certifieringssystem för kommunala reningsverk som syftar till att fasa ut farliga ämnen i samhället och att kunna bidra till säkra kretslopp av näringsämnen mellan stad och land Revaq drivs tillsammans av LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och Svenskt Vatten. I dag renas mer än 50 procent av landets avloppsvatten i Revaq-certifierade reningsverk.

näringsåterföring – Vårt uppströmsarbete och näringsåterföring har varit framgångsrikt och en förbränningslinje för restprodukterna istället för kretslopp riskerar att sätta stopp för detta arbete, menar Anders Finnson.

För att klara framtidens vatten- och avloppsförsörjning måste vi eftersträva ett samhälle där vi har långsiktigt säkra kretslopp och där vi har minskat förekomsten av farliga ämnen. Det är enligt Anders Finnson det enda långsik-

44

tigt hållbara alternativet. Därför bidrar Revaq-certifierade reningsverk till ett viktigt förbättringsarbete i samhället.

Kvaliteten på den näringsrika restprodukten slammet inom Revaq utgår från försiktighetsprincipen och förbättras för varje år.

– Våra reningsverk bedriver ett aktivt och systematiskt miljöarbete som minskar förekomsten av farliga och oönskade ämnen i hela samhället. De avgörande nackdelarna med förbränning är att vi missar viktiga drivkrafter för uppströmsarbete och att vi inte har teknik framme på många år där vi i full skala kan få ur åtminstone fosforn ur askan, men framförallt att vi riskerar att bygga in oss i en infrastruktur där vi eldar upp viktiga ämnen som behövs för jorden och grödan, d v s mullbildande ämnen, kväve och mikronäringsämnen, säger Anders Finnson.

dubbla kretslopp I det dubbla kretsloppet måste kvaliteten på alla näringsämnen vara så högt

från reningsverket att det kan läggas tillbaka på åkermarken. Reningsgraden vid våra reningsverk ökar, men för att få hög kvalitet även på den näringsrika restprodukten måste råvaran, det inkommande avloppsvattnet, ha så bra kvalitet som möjligt och inte innehålla farliga ämnen. Dessa farliga ämnen behöver renas eller tas bort redan vid källan, ex påkopplade industrier, verksamheter och service. Det vi kallar för uppströmsarbete.

– Vi för ständig dialog med Naturvårdsverket. För att stimulera uppströmsarbetet och de som arbetar aktivt med uppströmsarbete ex i kampanjer till hushåll om vad som kan eller inte kan spolas ner i avloppet har Svenskt Vatten tillsammans med jordbruk, livsmedelsföretag och handeln inför certifieringssystemet Revaq. Vi har länge arbetat med att förändra lagstiftningen för hållbara VA-system och för att få till bättre kemikalielagstiftning i Sverige och inom EU. För att klara våra vatten måste vi minska flödet av farliga ämnen

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

För att klara framtidens vatten- och avloppsförsörjning måste vi eftersträva ett samhälle som där vi har långsiktigt säkra kretslopp och där vi har minskat förekomsten av farliga ämnen. Det är långsiktigt hållbara enligt Anders Finnson på Svenskt Vatten och ordförande i Revaqs styrgrupp, det enda alternativet.

Foto: Svenskt Vatten

i samhället. Reningsverken lokalt jobbar aktiv med att fasa ut farliga ämnen gentemot industri och hushåll, säger Anders Finnson.

restprodukter Hälften av landets invånare är idag kopplade till Revaq-reningsverk. I detta system jobbar Revaq tillsammans med LRF, livsmedelsföretagen och svensk

TEMA VA dagligvaruhandel samt naturvårdsverket, där kraven sätts för hur restprodukter ska kunna användas på åkermark. På så sätt ska dagens system även klara morgondagens krav.

Svenskt Vattens medlemmar tittar även på andra typer av avloppssystem som exempelvis nybyggnadsprojektet H+ i Helsingborg.

– Där har vi ett bra exempel på nybyggnadsområde. För att få till ännu bättre kretslopp inför man här svartvattensystem, vilket innebär att toavatten går i en extra ledning för sig. Detta innebär att nästan all näring och betydligt mindre del av de oönskade ämnena kan transporteras separat, behandlas och återföras till jordbruket. Man inför även avfallskranar som omvandlar det organiska hushållsavfallet till biogas och restprodukter som kan gå tillbaka till jordbruket, förklarar Anders Finnson.

Diskvatten, tvättvatten och duschvatten, så kallat gråvatten, går till vanligt reningsverk och även dagvatten går var för sig i egna ledningar. NSVA tar hand om dricks- och vattenreningen.

renare avloppsvatten Idag kommer den stora delen av

kretsloppen av näringsämnen ifrån de Revaq-certifierade reningsverken där man redan arbetar aktivt med att få bort farliga ämnen. Det ger färre farliga ämnen i hushållen och därmed ett renare avloppsvatten in till reningsverken och därmed i de näringsämnen som återförs till jordbruksmarken.

Det blir även färre farliga ämnen i vattendragen samt färre kemikalier i hushållen.

– Sista åren har cirkulär ekonomi blivit en utvidgning av ordet kretslopp, där också de ekonomiska aspekterna inkluderas. Det finns en stor samhällsnytta i kretsloppet som många har engagerat sig i, vilket jag tycker är positivt. Cirkulär ekonomi gör stor nytta, menar Anders Finnson.

EU pekar i sin retur- och avfallshierarki på att i första hand återanvända, nästa steg återvinna och i tredje steg elda för att få energi. Sista steget är deponering.

– Man skall försöka vara så högt upp i hierarkin som möjligt. Därför återför vi näringsämnen och organiskt material som jordbruket behöver, tillägger Anders Finnson.

Plaströrskopplingar ISIFLO ISIFLO mässingskoppling är plaströrskopplingen som fungerar lika bra till koppar-, PE- och pvc-rör.

Dragsäker koppling som med låg kraft klarar de hårdaste kvaliteterna av PEM-slang. Moduluppbyggnaden gör produkten unikt flexibel med mer än 450 olika möjligheter att lösa uppgiften som allrörskoppling.

MÄSSING

• 20 års garanti • Ingen spänningskorrosion • 450 olika varianter • 100% dragsäker • Enkel montering även med stödhylsa • Kan användas på alla typer av rör • 100 % korrosionssäker • Kan användas flera gånger • Enkel åtdragning på PE100

WHERE QUALITY COUNTS - CHOOSE YOUR PARTNER WISELY www.isiflo.com

45

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

TEMA VA

Utse EN myndighet som säkerställer VA-underhållet AV KIM HALL Vattensystemen knäcks och översvämningar leder till otjänligt vatten på grund av bristande underhåll och extrema skyfall.

Försäkringsbolagen vill höja premien och konsumenterna får ta konsekvenserna av att kommunerna har eftersatt underhåll i VA-strukturen. För att öka investeringstakten för underhåll och möjliggöra för kommuner att minska riskerna för översvämningar vill VA-Fakta införa en myndighet som ger centrala direktiv.

– Det går inte att göra snabba fix.

Kommunerna behöver lägga in en ny planeringsorganisation och börja samarbeta över förvaltningsgränserna.

Det går inte att ha en kvalitetspolicy med inställningen ”vi lagar när det går sönder”. Konsekvenserna blir mer kostsamma än om kommunerna har en förebyggande underhållsstrategi, säger Hampe Mobärg, samordnare på VA-Fakta.

underhållsunderskott VA-Fakta är ett branschinitiativ som startade 2013 och som verkar för att öka kännedomen och kunskapen om det gigantiska underhållsunderskott i VA-systemen som dagligen får konsekvenser för samhällsutvecklingen.

Bakom VA-Fakta står Maskinentreprenörerna, Svenska Rörgrossistföreningen, VVS-Fabrikanternas Råd samt deras medlemsföretag.

Genom att lyfta fram exempel på lösningar och skapa dialog där dricksvattenfrågan diskuteras vill VA-Fakta verka för en långsiktig hållbar och säker dricksvattenförsörjning i hela landet.

Sveriges VA-nät har en livslängd på 80 år, men en förnyelsetakt på 260 år.

Varje vecka inträffar en större vattenläcka någonstans i Sverige. Det är ingen slump, menar VA-Fakta.

Kostnaderna för rent dricksvatten skjuts på framtiden samtidigt som privatpersoner och företagare får betala dyrt två gånger om, både i form av sämre dricksvatten och ohälsa samt dyra akuta reparationskostnader.

I Östersund chockhöjs VA-taxen med 60 procent under tio år som en följd av

46

Hampe Mobärg, samordnare på VA-Fakta, vill införa en myndighet som ger centrala direktiv så att kommunerna ökar investeringstakten för underhåll och möjliggöra för kommuner att minska riskerna för översvämningar. Foto: VA-Fakta

översvämningen som ledde till parasitutbrott. Nu ska kommunen investera 260 miljoner kr i ny vattenfilteranläggning. I Skellefteå blev en vattentäkt förgiftat p.g.a. spillvatten.

– Detta är bara ett exempel på konsekvenser av häftiga regn.

Kronprinsen i Malmö är ett annat.

Vanliga vattenledningar klarar inte de häftiga regnmängderna som kommer med klimatförändringarna.

Det måste finnas öppna rör och dikningar som leder vattnet. Men vi ser inte att kommunerna tar detta på allvar.

Misskötseln har fått pågå för länge, därför bör det införas VA-leveransgaranti för oss konsumenter, säger Hampe Mobärg.

Kritiken från VA-Fakta går ut på att investeringstakten totalt i riket legat på ca 2,5 miljarder kr/år när en normal återinvesteringstakt borde ligga på 4-5 miljarder kr. Det innebär att man skjuter problemen framför sig.

– Ingen i Östersund eller Skellefteå tycket det var kul när dricksvattnet förgiftades och ersättningen var lika med noll. När kommunen underinvesterar under så lång tid blir det svårt att ta igen kostnaderna att reparera. Man lånar från balansräkningen. Systemen håller inte hur länge som helst, säger Hampe Mobärg.

huvudansvar De kommunala bolagen sitter med huvudansvaret. Av landets 290 kommuner kanske knappt 90 klarar av ekonomin och det kommunala upp-

draget. I den situationen blir inte VA-frågorna prioriterade. Vård, skola och omsorg kommer av naturliga skäl alltid före medan den infrastruktur som inte syns lika tydligt prioriteras ned.

Därför borde en ny myndighet instiftas som säkerställer säkerheten och riskerna för vatten.

– Tillväxtkommunerna har inte samma problem som gamla kommuner som har utflyttning. För att öka möjligheten för alla kommuner att göra långsiktiga underhållsplaner borde det finnas möjlighet att fondera medel mer långsiktigt. I den centrala myndigheten borde man också kräva att kommuner genomför en förnyelse- och klimatanpassningsplan, anser Hampe Mobärg.

Försäkringsbolagen säger ”görs det ingen ändring måste vi förändra försäkringspremien”. Premien baseras på kommunala ansvaret, och man säkerställer att inte översvämning uppstår.

Länsförsäkringar har sagt att ”måttet är rågat”. Blir det översvämning gång efter annan på samma plats, samma tid varje år är det inte en tillfällighet, vilket inte försäkringen kan täcka.

– Ingen tar det på allvar förrän du står inför fakta med vatten i källaren istället för i kranen! Kommunerna borde upprätta långsiktiga underhållsplaner redan när man gör en ny investering.

Att fundera på underhållet decennier efter att man genomfört en investering håller inte i längden, tillägger Hampe Mobärg.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

TEMA VA

Rören dras med hjälp av borrmaskinen till startgropen.

Fjärrvärme med hjälp av styrd borrning AV GÖSTA LÖFSTRÖM Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda har anslutits till fjärrvärme från VänerEnergi. Dragningen av fjärrvärmerör har bland annat gjorts under Göta kanal med hjälp av så kallad styrd borrning, en schaktfri metod.

Den totala fjärrvärmeledningen är drygt två kilometer lång, varav 500 meter utgörs av ett dubbelrör som dragit med hjälp av styrd borrning under kanalen.

Metoden gör det möjligt att bygga en halv kilometer rör på två dagar. Ena dagen sker en pilotborrning och den andra dagen drar man röret i marken, berättar Magnus Tingstrand på BAB Rörtryckning.

Naturbruksskolan ligger cirka två kilometer söder om VänerEnergis värmeverk i Töreboda i Västergötland.

Skolområdet består av ett 30-tal byggnader i form av bostadshus, undervisningslokaler, ladugårdar, spannmålstork med mera. Värmen till området producerades tidigare i en flispanna med en pellets- och oljepanna som spets och reserv. När den befintliga flispannan under förra vintern havererade tvingades man producera en stor del av värmen med fossil olja, något som inte ligger i linje med skoljordbruket som bedrivs helt ekologiskt.

– Vi fick en förfrågan från Västfastigheter, Västra Götalandsregionen, som är fastighetsägare, om en fjärrvärmeanslutning, vilket så småningom resulterade i ett leveransavtal, berättar Kjell-Åke Wallström, fjärrvärmechef i Mariestad.

VänerEnergi har tre fjärrvärmenät;

Rörtryckning eliminerar behovet av schaktning.

i Mariestad med en volym på 120 GWh, Töreboda 25 GWh och Lyrestad 2 GWh. Naturbruksskolan Sötåsen beräknas förbruka 2 GWh per år.

– Det är en volym som gör projektet lönsamt för oss. Vi har investerat omkring 6,5 miljoner kronor i anslutningen.

– Vi har etablerat en fjärrvärmeledning från fjärrvärmeverket i Töreboda till det nyetablerade industriområdet Borreboda söder om orten med en dimension för att kunna göra fler anslutningar inom området. En utmaning var att passera Göta kanal med fjärrvärmerören och vi fann att metoden styrd borrning var bra. Vi har ett ramavtal för markarbeten med Skanska och BAB Rörtryckning är underleverantör till dem.

borrmetoden BAB Rörtryckning arbetar från markytan med en borrigg som ställs upp på lämplig startplats. En mindre startgrop grävs framför riggen samt en draggrop i andra änden där pilotborrningen ska avslutas och röret dras in ifrån.

Styrd borrning går ut på att det först

borras och styrs fram ett pilothål genom marken (i det här fallet tre meter under kanalbotten). Längst fram i borrhuvudet sitter en sändare som visar djup och lutning kontinuerligt. Styroperatören går över borren längs borrlinjen med en mottagare och instruerar kontinuerligt sin kollega på borriggen hur han ska korrigera riktning och djup tills borrpiloten väl är framme i draggropen.

Därefter monteras en så kallad upprymmare och svivel framför ändan på det rör som ska installeras i marken.

Denna roteras och dras tillbaka mot borriggen. Som en stor roterande fräs sprutar den ut stora mängder vatten genom högtrycksmunstycken när den borrar sig tillbaka genom lermassorna, vartefter röret dras med in tills det är framme i gropen framför riggen.

värme från kutterspån Fjärrvärmeavdelningen vid VänerEnergi har varit under stark expansion under senare år och omsätter närmare 95 miljoner kronor om året. I Töreboda finns två fastbränslepannor inne på Moelvens limträfabriks område där allt kutterspån som bildas går till pannorna via två bränslesilos. Produktionen vid Moelven är tämligen konstant över året. Under den varma årstiden omvandlas spån till briketter som lagras för att komplettera som bränsle vintertid.

FAKTA Byggherre: VänerEnergi AB Fjärrvärmekonsult: Grontmij AB Markentreprenör: Skanska Sverige AB Vs entreprenör: Radiator VVS AB

47

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

TEMA VA

Bättre planering för dagvattenhantering minskar översvämningsrisken AV KIM HALL

Ofta talas det om översvämningsrisk men det som avses egentligen är sannolikhet. Vid stadsutveckling måste hänsyn tas till konsekvenserna av en översvämning också, menar Henrik Alm, gruppchef för Dagvatten, sjöar och vattendrag på Sweco.

Varje kommun behöver samsyn för hur de ska förbereda sig för kommande klimatförändringar och anpassa sina samhällen. När Sweco hjälper kommuner med hållbar samhällsplanering är det få som säger nej till målsättningar som; färre översvämningar, föroreningskontroll och god boendeutformning. När det sedan kommer till stadsutvecklingsprojekt i praktiken blir det genast svårare.

– Det är många beaktansvärda aspekter som ska vägas mot varandra. En viktig framgångsfaktor är just samförståndet mellan förvaltningarna så alla vet vem som ansvarar för vad, säger Henrik Alm, gruppchef för Dagvatten, sjöar och vattendrag på Sweco.

Henrik Alm har arbetat dagvattenhantering i 15 år, dels på Stockholm stad och Stockholm Vatten men nu på Europas största konsultföretag inom teknik, miljö och arkitektur Sweco.

Ett stort fokus har varit att hantera dagvatten lokalt, för att fördröja och minska flödena. När Hammarby sjöstad planerades i Stockholm på 1990-talet leddes dagvattnet till träd och annan stadsgrönska i så kallad skelettjord och gröna tak.

stora skyfall – I VA-uppdragen handlar det inte om hur man ska hantera de stora skyfallen, utan det är de mer normala nederbördstillfällena som är intressanta. Det finns olika dimensioneringsnivåer som gäller.

En vanlig återkomsttid att dimensionera ett VA-system för, är ett regn med tioårs återkomsttid. Sannolikheten att ett tioårsregn skall inträffa under en tioårsperiod är dock ganska stor. Framöver förväntas de större regnen bli vanligare i och med kommande klimatförändringar, menar Henrik Alm. Kommunerna bör reservera mark från bebyggelse så att vattnet kan ledas utan översvämningsskador när VA-ledningsnätet är överbelastat. Det går exempelvis att utforma parker och gator som kan avleda vatten.

I arbetet med vattenfrågor är en viktig skillnad att det i urbana områden är snabbare förlopp än när man arbetar med mer naturliga vatten som sjöar och vattendrag. I exempelvis Malmö gjorde skyfallet att det blev översvämning inom en timme efter det att regnet började.

ska ta omhand vattnet. Det behövs fysisk utformning, d v s aktiv höjdsättning så att byggnader ligger högre än omgivande mark, och att den lägre marken utformas för att leda vatten fram till sjöar och vattendrag.

Hanteringen av stora skyfall är mer en stadsutformningsfråga än en VA-fråga, därför ligger också ansvaret där höjdsättningen av och användning av mark bestäms. Klimatanpassningsåtgärder måste planeras över hela kommuner, utifrån de platsspecifika förutsättningarna, vilket även det talar för att det är en stadsplaneringsfråga snarare än en ren VA-fråga. VA-avdelningens ansvarsområde och rådighet begränsas av dess verksamhetsområde I många kommuner har VA-avdelningen av hävd hanterat all vattenhantering. I och med ett större fokus på klimatanpassning, där åtgärder föreslås utanför VA-ledningsnätet saknas det ibland förståelse för vattenfrågan.

lokal hantering För stora skyfall räcker det dock oftast inte med lokal hantering, där växtlighet

sjöar och vattendrag En annan aspekt är föroreningarna.

När det regnar spolas föroreningar

48

med vattnet till sjöar och vattendrag, oftast sker det utan någon rening. Med ett förändrat nederbördsmönster med kraftigare regn och längre torrperioder mellan regnen förväntas även föroreningsbelastningen öka framöver.

Spillvatten och dagvatten ska helst inte vara blandade, men som ofta hänger de ihop i praktiken, vilket kan leda till att spillvatten läcker ut.

Henrik Alm föreslår kommunerna genomför en kartläggning över var det är hög sannolikhet för översvämningar.

Det är tekniskt möjligt, att genom att kontinuerligt mäta nederbörden, förespå var översvämningar kommer att inträffa och förvarna räddningstjänst och välja rätt åtgärder.

– Samtidigt som kommunen bygger om och befintliga renoverar parker, gator och parkeringsplatser kan man passa på att samtidigt förbättra dagvattenhanteringen där. Skadorna som undviks genom förebyggande åtgärder bör vägas mot investeringskostnaden, anser Henrik Alm.

toleransnivå Det går inte att bygga bort alla risker, men det går att förebygga och vara medveten om sin toleransnivå.

Vald toleransnivå kan sättas i relation till hur mycket samhället tjänar in i form av färre skador, även om det rent praktiskt i bedömningarna blir mycket uppskattningar.

– De intensiva regnen kommer ofta efter lunch i juli och augusti då marken är som varmast. Då stiger luften snabbt och regnet kommer ner lika snabbt, säger Henrik Alm. Hans råd till kommunerna och byggherrar är att placera husen högt och låta vatten rinna någon annanstans. Öppen avledning, i exempelvis diken och planerade låga grönstråk, är ett exempel på hantering där kapaciteten att avleda vatten oftast är större än i ett ledningssystem – men det kommer alltid ett kraftigare regn.

Hur mäter ni era spillvattenflöden?

☻Inga mätrännor eller överfall ☻Ingen kalibrering ☻Enkel installation ☻Kraftfull datalogger Tel: 0533-150 60 info@paab.com Fax: 0533-169 31 www.paab.com

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

TEMA VA

Mattias Peterson, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna GFR.

Låga avgifter är på det stora hela en konkurrensfördel för vilken plats som helst, och naturligtvis är det positivt att fjärrvärmen är billig i Skövde.

Nils Holgersson-rapporten: Skövdes VA-avgifter ökar mest i landet Under 2015 steg VA-avgiften med över 38 procent i Skövde.

Det är inte bara högst i Skaraborg utan också i hela landet.

Det visar färska siffror från den senaste Nils Holgerssonrapporten. Fastighetägarna GFR har publicerat en utredning som särskilt tittar på avgiftsnivåer i Skaraborg.

Fastighetsägarna GFR har jämfört kostnaden för fjärrvärme och avgiften för värme och vatten i alla Skaraborgs kommuner.

Uppgifterna har hämtats från den senaste Nils Holgersson-rapporten. Generellt är kostnadsnivåerna lägre i Skaraborg än i landet som helhet. Samtidigt har avgifterna i många kommuner ökat snabbare än Sverigesnittet det senaste året. Exempelvis har avgiften för VA ökat med hela 38 procent i Skövde under 2015, vilket är mest i hela landet.

– Det blev ganska omfattande reaktioner från flera fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar i våras när de här nivåerna blev kända, säger Mattias Peterson, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna GFR. På VA-sidan måste verksamheten

50

bedrivas till självkostnadspris och kommunen får inte göra någon vinst. Förändringen i prisbilden påverkade visserligen fastighetsägare med olika typer av fastigheter olika mycket, men skillnaden från åren innan är ändå onödigt stor – Skövde kommun borde ha kunnat möta det med ett större dragspel.

Skövdebor kan dock glädja sig åt att ha regionens lägsta fjärrvärmekostnad. I Skövde kostar värmen i en typlägenhet 686 kronor i månaden, vilket kan jämföras med kostnaden i Grästorp som är 930 kronor i månaden. Utslaget på ett år är det en skillnad på nästan 3 000 kronor. Även i Lidköping finns anledning att vara nöjd. Där finns nämligen regionens klart billigaste VA-avgift. Faktum är att boende i Gullspång betalar nästan dubbelt så mycket som boende i Lidköping.

– Låga avgifter är på det stora hela en konkurrensfördel för vilken plats som helst, och naturligtvis är det positivt att fjärrvärmen är billig i Skövde. Det ger bättre möjligheter och förutsättningar för etableringar av nya företag och nybyggnation av bostäder, menar Mattias Peterson.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

TEMA VA

Den nya huvudledningen ska säkra vattenförsörjningen i södra delen av Helsingborg och Örbyverket till Råå. Projektet är uppdelat i två etapper varav det första innebär relining och rörspräckning i etapp 2 med en styrbar borrning under Råå ån. Foto: Peab

Ny huvudledning säkrar vattenleveransen i södra Helsingborg AV KIM HALL Arbetet med att byta ut och relina den gamla huvudledningen från Örbyverket till Råå och södra delen av Helsingborg är i full gång. När de gamla gjutjärnsrören är ersatta med nya plaströr kan NSVA säkerställa vattenleveransen i området.

Projektet föranleddes efter NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) undersökt skicket på ledningsnätet i Helsingborg och därefter upprättade en investeringsplan för renovering av kritiska ledningar.

– Äldre huvudledningar i gjutjärn prioriteras eftersom vi har haft bekymmer med läckage.

Dessa ledningar vill vi byta ut eftersom huvudledningar är väldigt viktiga för vattenförsörjningen i samhället och våra industrikunder, säger Adis Džafic, projektledare på NSVA.

relining Projektet är uppdelat i två etapper varav den första etappen påbörjades rent fysiskt i oktober och den andra etappen ska påbörjas efter nyår. Hela projektet beräknas vara klart sista mars 2016. Den första etappen innefattar relining i södra delen av Helsingborg och den andra etappen innebär schaktningsarbeten i Råå-området tillsammans med en korsning av Råå ån.

51

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

TEMA VA Man tänkte sig en relining i etapp 1 och rörspräckning i etapp 2 med en styrbar borrning under Råå ån.

samverkan Men när projektet gick in i en samverkansentreprenad delade Peab med sig av sina erfarenheter och tillsammans kom de fram till lösningar med så lite åverkan för de boende och verksamheterna längs ledningen som möjligt.

– Vi tycker samverkansentreprenader är ett mycket bra arbetssätt. Samtlig personal och alla underleverantörer har kommit överens om en partneringdeklaration som innebär att alla i projektet skall bidra med ett aktivt engagemang och dela med sig av sina erfarenheter för att projektet skall gå så bra som möjligt, säger Magnus Schüler, platschef på Peab Anläggning.

Tillsammans har de även kunnat påverka förutsättningarna för projektet.

I projektet används stödhylsor när u-linern skarvas ihop. På så sätt halveras antalet elmuffar från fyra till två muffar per skarv.

För att komma under Råå ån görs en styrbar borrning som innebär att schaktningen sker 70 m från åns kant och sedan borras röret ner horisontellt 4-5 meter under åns botten för att inte vattnet ska bli grumligt och sedan upp på andra sidan igen.

En s k bananformad borrning.

När förfrågan om upphandling gick ut hade NSVA en plan på hur ledningen skulle renoveras.

Den här annonsen är för liten Egentligen hade vi tänkt räkna upp våra kommunkunder i den här annonsen, men listan fick inte plats.

Under de drygt 20 år som Scandinavia VA-Teknik förnyat ledningar, har vi besökt nästan hela landet. Den hårda vägen har vi lärt oss vilka metoder som funkar i de svenska ledningsnäten. Och vilka man ska undvika.

– Under projekteringen upptäckte vi att det kunde bli bekymmer med trafiken och skador på kablar vid rörspräckningen på etapp 2. Vi tittade då på en styrbar borrning i området, men det slutade med att vi tillsammans hittade ett grönområde där det går att gräva ner ledningen, säger Magnus Schüler.

skarvgropar Etapp 1 ligger i en stadsmiljö med boende och mycket trafik.

Det var också anledningen till att de valde relining.

Det är mycket som kan gå snett vid ledningsrenovering. I början gjorde vi bort oss ibland, men lärde oss av misstagen. Den dyrköpta erfarenheten får du tillgång till, alldeles gratis, när du väljer oss som leverantör.

Vill du ha en ledning som klarar riktigt hårda tag under många år gör du som NSVA och väljer den höghållfasta varianten PE100RC, som även finns med SDR13,6. Sedan kan du sova gott om natten.

Scandinavia VA-Teknik AB Odenslanda, 355 94 Vederslöv Tel. 0470-730 130

www.svatek.se

VA - VERKTYG - GRUNDMATERIAL

52

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

TEMA VA På så sätt slipper man grävningsarbeten och istället gräver de skarvgropar där de hopvikta U-formade polytenrören förs ner i det gamla gjutjärnsröret och återformas därefter till ett runt rör med hjälp av vattenånga. De upp till 112 meter långa plaströren levereras på trummor från fabrik i Tyskland och är specialbeställda efter de önskade indragningslängderna.

– Uppvikande ledning är egentligen inte något nytt.

Uppblåsningen görs på plats med ledningen inne i det gamla röret. Den gamla gjutjärnsledningen blir som ett skydd även om den nya ledningen är självbärande när det gamla röret har rostat bort, förklarar Adis Džafic.

Peab har som uppdrag att projektera, gräva och hålla ihop det hela medan Scandinavia VA teknik utför reliningen.

– I detta projekt använder vi stödhylsor när vi skarvar ihop u-linern. Detta är ett sätt att halvera antal elmuffar från fyra till två muffar per skarv. Detta är en metod som vi tillsammans med NSVA, Scandinavia VA-teknik och Ibeco har arbetat fram, tillägger Magnus Schüler.

FAKTA

Relining medför att man slipper grävningsarbeten och istället gräver de skarvgropar där de hopvikta U-formade polytenrören förs ner i det gamla gjutjärnsröret. Rören återformas till ett runt rör med hjälp av vattenånga.

renovering av huvudvattenledningar i helsingborg Byggtid: oktober 2016-maj 2017 Byggherre: Nordvästra Skånes Vatten & Avlopp AB Totalentreprenör: Peab Anläggning AB

Framtidens provtryckningsbara elsvetsmuffar Dimensioner 110-1600 mm Kvalitetssäkring på plats

DOST Utvecklad i samarbete med

0243-681 10 info@ibeco.se www.ibeco.se 53

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

GÖTA KANAL VINJETT

Tömningen av Göta kanal i Motala ledde till sprickbildning och sättningar i cykel- och dragvägen på norra sidan av kanalen. Foto: Göta kanalbolag

Kanalbank i Motala brast vid tömning När Göta kanal tömdes på vatten i Motala för en undersökning av eventuellt läckage från en intilliggande kraftverksdamm uppstod sättningar i kanalbanken på andra sidan kanalen. Nu vidtar reparationsarbeten.

– Så här kommer det att vara när vi efter hand undersöker kanalen för att hitta svagheter. Sänkningen av vattennivån var i sig en utlösande faktor för raset, berättar Anders Donlau, vd i Göta kanalbolag. ”Göta Kanal 2.0 ” är namnet på ett projekt som ska säkra kanalen för framtiden och skriva ett nytt kapitel i Göta Kanals hittills 183 år långa historia. Ett omfattande renoveringsarbete står för dörren och regeringen har avsatt 100 miljoner kronor för att arbetena ska ta fart under 2016.

– Totalt bedöms att kanalen behöver rustas upp för minst en halv miljard kronor, men alternativet att stänga den rent tekniskt, att återställa och säkra områdena kring kanalen skulle kosta minst 1,6 miljarder, säger Anders Donlau.

– För 100 miljoner kan vi börja renovera de mest akuta delarna och säkra en fortsatt utveckling av Göta kanal som en viktig del av den svenska besöksnäringen.

oväntade brister Det var i mitten av november som kanalbolaget först sänkte vattennivån och sedan helt tömde kanalen i Motala på

54

Anders Donlau är inte orolig för nästa säsong.

Foto: Göta kanalbolag

sträckan mellan Motala sluss och Borenshults sluss. Syftet var att undersöka eventuella läckage eller svaga partier i marken mellan Göta kanal och Motala ström, som här löper parallellt.

Man ville få svar på frågan om vatten tränger in från Hårsdammen i Motala ström. Åtgärden är ett led i dammsäkerhetsarbetet och motiveras av omsorg om kanalbanken. Den ingick i förstudien till Göta kanal 2.0. Kanalbanken har på den här platsen inte undersökts sedan tidigt 80-tal.

– I händelse av en olycka eller anläggningsskada som leder till att Göta kanal töms på vatten har det funnits en osäkerhet om kraftverksdammen är tät. Men det visade sig att den var det. Istället fick vi med tömningen som utlösande faktor sprickbildningar och ras i cykel- och dragvägen på andra sidan

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

GÖTA KANAL

Totalt bedöms att kanalen behöver rustas upp för minst en halv miljard kronor, men alternativet att stänga den rent tekniskt, att återställa och säkra områdena kring kanalen skulle kosta minst 1,6 miljarder, säger Anders Donlau. kanalen mellan Platens grav och Charlottenborgsbron, säger Anders Donlau.

– Sättningar i kanalbanken visar hur komplex Göta kanal är som byggnadsverk, men det ger oss samtidigt en bra förståelse för vad som skulle kunna hända vid en eventuell krissituation, säger Henrik Remmerfelt, anläggningschef på Göta kanalbolag.

inget hot mot säsongsstarten – Nu kommer den här delen av kanalen att vara tömd resten av vintern så att vi får åtgärdat bristerna, säger Anders Donlau, som dock inte ser något hot mot säsongsstarten för den berömda turistleden i maj 2016.

– Så här kommer det att vara under hela projektet med kanalens upprustning. Efter hand kommer vi att upptäcka nya brister och åtgärda dem. Det här visar ännu en gång att vi måste ta hand om kanalen på ett bättre sätt än tidigare för framtiden, säger Anders Donlau.

Markspont 5 m djup för att hindra dagvattnet att tränga in i Lakvattendamm Gärstadverken Linköping

FAKTA Göta kanal är en 190,5 km lång kanal mellan Mem vid Östersjön och Sjötorp vid Vänern. Därav är 87,3 km grävd och sprängd kanal med 58 slussar. Tillsammans med Trollhätte kanal och Göta älv bildar Göta kanal en 390 km lång vattenväg tvärs genom Sverige, från Östersjön till Kattegatt. Den är Sveriges största byggnadsprojekt genom tiderna.

Kanalen räknar årligen tre miljoner besökare och 2000 unika båtar, varav elva passagerarfartyg.

Redan biskop Hans Brask aktualiserade 1525 frågan om en kanal mellan Vänern och Vättern Men mest pådrivande i förverkligandet var Baltzar von Platen som 1810 påbörjade bygget, som stod klart 26 september 1832. Kostnaden uppgick till nio miljoner riksdaler motsvarande 13,5 miljarder kronor i 2005 års penningvärde.

Pirreparation Sveaskog

Kajreparation Göta Kanal

Kajreparation Göta Kanal info.westcoastoffshore@gmail.com AQVIS.com | tomas@aqvis.com | 0706 10 66 64

070 796 29 05

55

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

KRAN OCH LYFT Tommy Halén, vd i Trelleborgs hamn Godstransportrådets pris ”Årets Lyft” för sina miljöinsatser i hamnområdet.

Miljöminister Lena Ek var prisutdelare. Foto: Pierre Fauvelle

Trelleborgs hamn blev ”Årets Lyft” för sina miljöinsatser AV KIM HALL Trelleborgs hamn har inte bara genomgått ett stort muddringsprojekt som även innebar två nya vågbrytare och att hamninloppet flyttades 545 meter söder ut för att underlätta för de större båtarna att ta sig in och ut ur hamnen. Deras stora miljöinsatser bidrog till att Godstransportrådet utsåg Trelleborgs hamn till ”Årets Lyft”.

– Vi har jobbat mycket med olika miljöåtgärder i samband med vårt stora förändringsarbete. Vi har ett mycket tydligt fokus på miljö och hållbarhet som ska prägla såväl löpande verksamhet som gjorda och kommande investeringar i ökad kapacitet och effektivitet. Vi har gjort stora investeringar för att nå målen, men också en rad smärre ekonomiska satsningar som har visat sig vara gynnsamma, säger Tommy Halén, vd i Trelleborgs hamn.

hållbara transportlösningar Det var tionde året som Godstransportrådet delade ut priset till ett företag inom Skåne och Blekinge för sitt arbete med att synliggöra och sprida kunskap om intelligenta och hållbara transportlösningar. Priset delades ut i samband med Godsetdagen, som i år ägde rum på Trelleborgs Hamns Transportkonferens och prisutdelare var Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon.

Juryns motivering löd; ”Med ett strategiskt geografiskt läge och en naturlig del i EU’s Core Network (TEN-T),

56

kan det tyckas enkelt att bedriva verksamhet i Trelleborgs hamn. Dock visar här kommunen och hamnen tydligt att man inte nöjer sig med en ”vanlig hamnverksamhet”.

Hållbar miljöutveckling har som sagt varit och är en viktig komponent i hamnens verksamhet. Trelleborgs hamn har bland annat infört elanslutning till fartygen, spillvattenmottagning för grått och svart vatten som bland annat många kryssningsfartyg fått kritik för att släppa ut i havet.

Detta ”avloppsvatten” tar hamnen nu emot och vidare till Trelleborgs reningsverk.

Tidigare gick 100 hektar dagvatten rakt ut i havet. Trelleborg drabbades tidigare av översvämning i källare och smutsigt vatten rann rakt ut i rännstenen och vidare ut i havet.

dagvattenhantering – Vi har gjort ett stort projekt med dagvattenhanteringen i samband med att vi byggde om hamnen. Vi tar hand om dagvattnet i staden och hamnen, renar det i tre reningsbassänger och ett filter innan vattnet släpptes ut i hamnbassängen.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

KRAN OCH LYFT

På så sätt har vi renat 75 procent av vattnet, säger Tommy Halén.

Brunnarna ute på hamnområdet är idag utrustade med filter som stoppar upp föroreningar innan det kommer ner till dagvattnet.

Ute på vågbrytaren sitter ett antal solpaneler som driver fyrarna med el. Hamnens lokaler är utrustande med LED-belysning och värms upp med fjärrvärme.

En av anledningarna till att fordonsparken har minskat sina CO2-utsläpp med 20 procent årligen är det nya loket som är försedd med både gummihjul och järnhjul. Det skapar både bättre miljö samtidigt som loket effektiviserar logistiken i hamnområdet. Samtliga dragbilar har dessutom utrustats med avgasrening.

kombilok – Loket ser ut som en lastbil. Istället för att loket skall ligga längst bak för att skjuta in vagnarna och då växla en massa gånger fram och tillbaka för att komma i position, kan vi nu med det nya specialloket köra vagnarna rakt in och ut från färjan. Loket släpper bara ner järnhjulen och kör tågvagnarna ombord eller av färjan för att sedan växla till gummihjul som gör det lätt att svänga av, förklarar Tommy Halén.

Genom denna drivkraft gynnas inte bara den egna verksamheten, utan det ger även ringar på vattnet till andra hamnar i landet att följa Trelleborgs hamns goda miljötänk.

– Vi har deltagit i flera EU-projekt där vi själva har varit ledande partners. Ett exempel är Clean Ship, som är ett flaggprojekt inom EU. Vi hade 20 formella partners och 20 som supportade projektet. Det resulterade i en bok där vi tog upp

Det nya kombiloket, som går på både räls och väg, är en av många miljöinsatser som Trelleborgs hamn har infört.

rekommendationer för hur hamnar skall vara rena. Nu är vi inne i ett annat projekt där vi är medlemmar, Swiftly green, där vi skriver en verktygslåda med rekommendationer.

Ett annat projekt att använda LNG som bränsle, berättar Tommy Halén.

Trelleborgs hamn har av EU utsetts till Core hamn.

Det finns totalt fem Core hamnar i Sverige och ca 100 i Europa.

Målet för Trelleborgs hamn är att vara Östersjöns klimatsmartaste hamn, vilket de nu har uppnått genom att utses till ”Årets Lyft”.

nu syns vi Vi är ett projektledningsföretag som hjälper dig att förverkliga dina idéer.

Utifrån projektets behov sammanför vi de bästa aktörerna och skapar en smidig process för hållbara lösningar.

www.mastiffprojekt.se

TimeApp® är inte bara ett tid- och projektredovisningssystem, utan även ett allsidigt kompakt affärssystem, som kan anpassas och användas av alla tänkbara förvaltningar och verksamheter.

Kombinationen av ett synnerligen attraktivt pris och generösa avtalsvillkor har snabbt gjort TimeApp populärt bland allt från kommuner till hantverkare.

LÄS MER PÅ TIMEAPP.SE

57

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

JÄRNVÄG

Nytt spår i Flemingsberg banar väg för Getingmidjans breddning Trafikverket arbetar just nu med att bygga ytterligare ett järnvägsspår vid Flemingsberg söder om Stockholm.

– För att få plats med detta måste vi schakta ur och flytta Huddingevägen västerut, säger Lennart Bergendahl, projektledare för BanaVäg Flemingsberg vid Trafikverket.

Med start 2018 ska Trafikverket arbeta med att renovera den så kallade Getingmidjan i centrala Stockholm.

Sträckan mellan Stockholms Central och Stockholms södra är en viktig del av järnvägsnätet och en av de mest trafikerade i hela landet. Här passerar alla tåg till och från södra Sverige – i snitt passerar ett tåg var tredje minut.

banaväg flemingsberg Upprustningen kommer att göras i tre stycken åtta veckor långa avstängningar under somrarna och inför ombyggnaden av Getingmidjan arbetar Trafikverket nu med projektet ”BanaVäg Flemingsberg” där ett nytt järnvägsspår ska byggas och plattformen vid Flemingsbergs station breddas och förlängs.

– Det gör vi för att Flemingsberg kommer att vara en av tre stationer där resenärer från fjärr- och regionaltåg ska kunna stiga av och på tåg medan vi renoverar Getingmidjan, berättar Lennart Bergendahl. De andra två stationerna är Älvsjö och Årsta.

Förutom det nya spåret och den flyttade vägen ingår också en ny, längre bro över järnvägen, en upprustad stationsbyggnad och en ny gångbro i projektet.

Veidekke Anläggning Region Öst är generalentreprenör och har varit igång

massor till kross för att sedan återanvändas i projektet.

Märsta Förenade har ett antal grävmaskiner och dumprar på plats för att lasta massorna.

med arbetena sedan början av hösten.

– Det vi gör just nu är att förbereda för rivningen av den befintliga bron över järnvägen, berättar Sören Byström, projektchef vid Veidekke. Vi gör en tillfällig stöttning av regulatorbron och vi arbetar även med att förbereda för den tillfälliga bro som efter årsskiftet kommer att gå över den gamla, medan den rivs.

Vidare ska jord schaktas bort och därefter inleds sprängningsarbeten för att ge plats åt det nya spåret.

skytteltrafik Omkring 70000 kubikmeter jord är det som ska schaktas och arbetena har kommit ungefär halvvägs.

– Vi har varit igång sedan början av november med att köra bort jord- och bergmassor, berättar Kjell Jansson vid transportföretaget Märsta Förenade.

Fram till sommaren räknar vi med att köra skytteltrafik med 10 schakttrailers för att frakta bort jord eller köra berg-

noggrann planering – Arbetena med att skapa utrymme för det nya spåret och förbereda för den nya vägbron kommer att fortsätta under hela 2016 för att under 2017 övergå till att främst handla om betongarbeten, säger Sören Byström.

Rent byggnadstekniskt är det inga större utmaningar som väntar för Veidekke.

En traditionell plattrambro som gjuts med nytt landfäste och en ny pelarrad som mellanstöd.

– Den stora utmaningen har istället varit att inför projektet i detalj planera för hur arbetet ska kunna utföras invid den tätt trafikerade vägen och det befintliga järnvägsspåret, berättar Sören Byström.

Det gäller att se till att vi utför de olika momenten i rätt ordning och att vi är redo de tider vi är hänvisade till att arbeta nära spåret. Vi har ett bra samarbete och en tät dialog med Trafikverket. best-arbeten 2017 – Projektet har inledningsvis gått bra och tack vare den hittills milda vintern har vi kunnat hålla ett bra tempo i arbetet, säger Lennart Bergendahl. ¬BEST-arbetena för det nya järnvägsspåret (ban, el, signal, tele) kommer att starta under 2017 och enligt planen ska allt vara färdigt till årsskiftet 2017-2018.

– Då är vi klara i god tid inför sommaravstängningarna vid Getingmidjan 2018, avslutar Lennart Bergendahl.

Märsta Förenade Åkeriföretag är en åkericentral med över 70 år i branschen. Vi har stor bredd på vår verksamhet som omfattar allt från anläggningstransporter till entreprenadmaskiner, med schaktfordon, kranbilar, maskintrailer, större och mindre anläggningsmaskiner samt väghyvlar. Vår verksamhet sträcker sig från Uppsala till Södertälje, där fokus utgår från våra kontor i Märsta respektive Kungens Kurva. Med erfarenhet, fingertoppskänsla och ett helhetsgrepp om kundernas önskemål levererar vi miljöcertifierade transporter vilket gör Märsta Förenade till ett sunt val i skapandet av det framtida samhället.

Tel: 08-594 409 60 info@marstaforenade.se www.marstaforenade.se

58

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

HAMNAR

Industridoktorand ska förbättra kvaliteten på beläggning i hamnar Färre skador, längre hållbarhet och lägre kostnader – det är målen i ett industriellt doktorandprojekt om beläggning i hamnar och industriområden som COWI genomför i samarbete med Danmarks Tekniska Universitet (DTU).

Tunga fordon och containrar orsakar hög och kontinuerlig belastning på beläggning i hamnar och industriområden. Bristen på kunskap om effekterna av sådan belastning innebär att de som dimensionerar beläggningen ofta måste ta till höga säkerhetsmarginaler. Därför kan inte kundens förväntningar avseende lägsta möjliga kostnad uppfyllas fullt ut. Även om villkoren i hamnar och industriområden skiljer sig totalt från vanliga vägar så dimensioneras beläggning i hamnar och industriområden för det mesta baserat på samma teknik som för vanliga vägar.

Anledningen är att det inte finns några nationella eller internationella standarder för den här typen av beläggning.

Det finns ett antal tillgängliga riktlinjer, men eftersom de är erfarenhetsbaserade är de kopplade till det specifika material, det klimat och den last som tillämpades under den specifika konstruktionen.

beräkna – Jag ville utveckla en allmän teoretisk modell som erbjuder mycket bättre information till de som dimensionerar beläggning om hur beläggningen reagerar när den utsätts för hög belastning och när den går sönder, förklarar doktoranden Asmus Skar från COWI i Danmark när han berättar om varför han gav sig in i projektet.

Ett år återstår av projektet och om allt går enligt Skars förväntningar kommer det att mynna ut i en modell som gör att det går att beräkna effekterna av allt – från hur kranar och maskiner förflyttar sig i området, till olika material och klimataspekter. färre skador Gregers Hildebrand, sektionschef på COWIs avdelning för vägar och

flygplatser i Danmark, förväntar sig att den nya modellen kommer att främja många grupper inom hamnoch industrisegmentet.

– I det långa loppet kommer våra kunskaper om hur beläggning reagerar att leda till längre hållbarhet och färre skador, som slaghål och hjulspår i ytbeläggningen. Vi kommer med största sannolikhet att kunna optimera kostnaderna för konstruktionen och livscykeln, vilket sparar pengar för ägare, operatörer och investerare.

Eftersom modellen kommer att kunna beräkna praktiskt taget alla scenarion kan projektörer närma sig gränsen för materialets hållbarhet, vilket gör det möjligt för dem att till exempel dimensionera tunnare beläggning. Det ger väsentligt ökad flexibilitet i varje enskilt projekt.

– Med andra ord kommer vi att kunna erbjuda våra kunder de

pålitliga lösningar de behöver, till lägsta möjliga pris, tillägger Hildebrand.

En språngbräda för innovativa och hållbara lösningar Ur ett långsiktigt perspektiv kommer modellen att bana väg för mer kostnadseffektiv, innovativ och hållbar beläggning. Det kommer att bli lättare att testa material som exempelvis återvunnits liksom industriella restprodukter.

När vi frågar varför COWI har valt att investera i den typen av doktorandprojekt, svarar Hildebrand: – Vi vinner ett unik tekniskt kunnande som vi tror är av intresse för ägare och operatörer som verkar i hamnar och containerterminaler.

Och COWI investerar generellt i utveckling och innovation, vilket ger våra medarbetare möjlighet att utvecklas professionellt på högsta nivå.

Doktorandprojektet avslutas i augusti 2016.

59

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

BROAR

Trafikplats Kristianstad vid E22 förstärks AV KIM HALL Träpålarna i banken till bron vid trafikplats Kristianstad på E22 hade ruttnat på grund av att grundvattnet i marken hade sjunkit och träpålarna utsatts för syre. Drygt 1000 träpålar ovan mark kapades och en skärm runt skall se till att pålarna ständigt står under vatten.

Skadorna åtgärdades genom att de skadade träpålarna kapades cirka 1,5 meter och ett nytt påldäck gjöts på denna nivå.

Samtidigt anordnades ett system med infiltrationsbrunnar på både norra och södra rampen som såg till att träpålarna alltid stod under vatten. Vattnet gjorde att träpålarna konserverades.

Det är den stora infarten till Kristianstad, en betongbro byggd på 1960-talet, som utsatts för förruttnelse p g a syra trängde in i träpålarna som finns i banken till bron.

På resans gång har det gjorts projekt som medförde att grundvattennivån sjönk vid trafikplatsen och den södra delen av bron renoverades 1993.

skador Med anledning av de uppkomna skadorna med spricka mellan bro och bank, gjorde Trafikverket en utredning för att ta fram alternativa lösningar på åtgärder för att säkerställa rampens hållbarhet.

60

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

BROAR

Kristianstad trafikplats reparerades på optimal byggtid, vilket bidrog till att trafiken påverkades så lite som möjligt. Foto: Trafikverket

På endast två dagar sågade Näsum Betonghåltagning upp den ca 1000 kvm stora betongplattan. Ca 6-7 ton stora bitar lyfts bort med hjälp av en hjullastare.

Foto: Näsum Betonghåltagning

– Detta är ett rent konstruktionsarbete där vi egentligen inte ändrar någonting i den ursprungliga trafikplatsen. Vi har valt att använda samma metod som användes från början, där vi har plockat bort fyllnaden vid påldäcken och kapat träpålarna på norra sidan och behållit det som är friskt. Vi har jobbat tvåskift för att hinna bli klara till den 8 december, säger Lars Sätmark, projektledare på Trafikverket.

och under hela hösten har halva trafikplatsen stängts av.

Betongbron är grundlagd med slagna stödpålar av betong, medan de båda ramperna är utformade som påldäck med träpålar och pålplatta i betong. Bron i sig är inte påverkad.

Projektet har inneburit omfattande upprustning av rampen norr om bron, vilket medförde att från mitten av september

betongplatta – På endast två dagar sågade vi upp den ca 1000 kvm stora betongplattan efter att vi hade schaktat bort ytskiktet.

Betongbitarna sågades upp i 6-7 ton stora bitar som sedan lyfts bort med hjälp av en hjullastare. Grävmaskiner har bankat och

Jämshögsvägen 30 295 94 NÄSUM Tele.0456-20075 Mob.070-6298421 www.nasumbetonghaltagning.se matti.karlsson@telia.com

61

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

BROAR

De skadade träpålarna kapades cirka 1,5 meter och ett nytt påldäck gjöts på samma nivå som tidigare.

brutit upp betongen som sedan har transporterats vidare till krosstation. Vi schaktade fram träpålarna så att NCC kunnat såga av den delen som var rutten. Träpålarna skulle återanvändas, förklarar Matti Karlsson, vd på AB Näsum Betonghåltagning.

Under tre veckor i oktober månad kom BAT Cofra AB in i projektet i samband med att de levererade tätskärmarna som skall hålla vattennivån från infiltrationsbrunnarna över träpålarna.

– Detta är en speciell spont som vi slagit ner i marken och som är väldigt tät och har lång hållbarhet. Den rostar inte så som järn och stålspont gärna gör. Nu har vi gjort ca 1200 kvm, säger Fredrik Sjölin, projektledare på BAT Cofra AB. Optimerad byggtid Redan från början hade Trafikverket beslutat att projektet skulle drivas under optimerad byggtid i syfte att påverka trafiken så lite som möjligt, något som de tack vare NCC och alla underleverantörers professionalitet och snabbhet lyckat väl med.

– Detta projekt var egentligen en komfortfråga. Det var inte livsnödvändigt, men dags att göra något innan skadan blev större. Nu slipper alla ”gadunket” när de kör av och på bron, säger Lars Sätmark.

62

BAT Cofra levererade tätskärmarna som skall hålla vattennivån från infiltrationsbrunnarna över träpålarna.

FAKTA renovering av trafikplats i kristianstad E22 Byggtid: september 2015-november 2015 Byggherre: Trafikverket Totalentreprenör: NCC Construction Sverige Region Syd Värde: Cirka 21 miljoner kr

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

BROAR

Sundolitt har levererat ca 2000 kubik cellplast till Kristianstad trafikplats vid E22, ett projekt de haft i nära samarbete med NCC. Foto: Trafikverket

Cellplast minskar belastningen på Kristianstad trafikplats AV KIM HALL När bron vid Kristianstad trafikplats på E22 skulle renoveras använde man cellplastblock från Sundolitt för att bygga rampen upp till bron. Ett lättfyllnadsmaterial som med sin låga vikt minskar belastningen på undergrunden. På det sättet förbättras stabiliteten i konstruktionen och risken för sättningar begränsas.

Sundolitt är en del av Sunde-koncernen, som är ett familjeföretag som startade 1917 i Ålesund i Norge av bröderna Sunde. Företaget tillverkar isoleringsprodukter i form av cellplast, som i folkmun kallats frigolit, som används för isolering inom byggsektorn, anläggningar och olika förpackningslösningar.

Cellplasten används som isolering för husgrund, väggar och tak. Men har sedan 50 år tillbaka även använts i samband med väg- och brokonstruktioner.

Sunde-koncernen har 17 anläggningar runt i Europa. Den svenska Sundolitt-fabriken etablerades 1968 i Vårgårda, norr om Göteborg inte långt från Alingsås.

Fabriken har 55 anställda och omsätter ca 300 miljoner kr. Koncernen i sin helhet omsätter drygt två miljarder kr och har stor expansionskraft.

plastpärlor – Råmaterialet som består av plastpärlor expanderar vi 40-50 gånger sin ursprungsstorlek genom att tillsätta vattenånga. Tack vare värmen klibbar de expanderade plastpärlorna ihop

och bildar stora block när de ligger i gjutform. Blocken kan sedan beskäras i önskad storlek och används som isoleringsskivor, förklarar Emil Syrén, produkt och marknadschef på Sundolitt.

Den stora fördelen med cellplast, som till 98 procent innehåller luft, är att det är väldigt lätt samtidigt som det är starkt. Materialet kan med lätthet hanteras och transporteras samtidigt som det är stabilt som lättfyllning.

– En kubik cellplast väger ca 20 kg.

Jämfört med en kubik jord som väger 1,5 ton som Kristianstad trafikplats på E22 tidigare hade så är detta ett oerhört lyft för hela konstruktionen.

Belastningen på undergrunden minskas väsentligt, säger Emil Syrén.

stabilitet Det är rampen upp till bron där vägbanken byggts upp med cellplast istället för jord. Samtidigt som belastningen minskas förbättras stabiliteten i konstruktionen och risken för sättningar begränsas.

– Vi har levererat ca 2000 kubik cell-

plast till Kristianstad trafikplats vid E22.

Det blir allt vanligare med lättfyllnadskonstruktioner i samband med väg- och brokonstruktioner. Vår styrka är ett bra produktprogram tillsammans med att vi är duktiga på logistik och transporter, säger Emil Syrén.

logistik Logistik är ofta avgörande eftersom vägarbeten innebär att man arbetar nära trafiken och att det ofta är brist på förvaringsytor. Sundolitt anpassar därför transporterna i egna bilar ut till arbetsplats.

I detta projekt har Sundolitt haft nära samarbete med NCC. Kommunikationen om vilket material som skulle användas och hur leveranserna ut till arbetsplats skulle ske har parterna varit noga med. Att vi har haft ett långt samarbete som partners är en fördel i dessa sammanhang.

63

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

JÄRNVÄG

Första officiella tåget genom tunneln framfördes av näringsminister Mikael Damberg. Foto: Gösta Löfström

Nu rullar tågen genom åsen AV GÖSTA LÖFSTRÖM Tågtunneln genom Hallandås är äntligen invigd. Sedan den 13 december går tågen på Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö enligt tidtabell genom åsen och inte längre över den.

Den gamla backiga och kurviga enkelspåriga 1800-talsbanan över åsen vid Båstad har ersatts av två toppmoderna spår genom åsen. Efter år av förseningar och miljöskandaler blev bygget av järnvägstunneln genom Hallandsås ett lyckat projekt. Världens modernaste järnvägstunnel blev till slut en framgång.

För 10,8 miljarder kronor har Västkustbanan blivit av med sin värsta flaskhals. Två parallella och 8,7 kilometer långa tunnelrör, förbundna med 19 tvärtunnlar för utrustning och evakuering, gör stor skillnad. Kostnaden är helt i paritet med kostnaden för färdigställda Citytunneln i Malmö (8,5 miljarder) och blivande Citybanan i Stockholm, sex kilometer pendeltågstunnel med trafikstart 2017 (16,8 miljarder).

Tunneln blev hälften så dyr som planerade Västlänken under Göteborg (prognos 20 miljarder).

Allt handlar om kapacitet och ett lyft från som mest fyra tåg per timma på den gamla banan till upp till 24 tåg per timma

64

Mikael Damberg invigde Hallandsåstunneln.

i tunneln. Och möjlighet till fördubblad tågvikt. Redan från start fördubblas trafiken, från 55 till 110 tåg per dygn.

två flaskhalsar kvar Maxhastigheten i tunneln är 200 km/h men den är byggd för 250 km/t. Öresundståg, som trafikerar banan i båda riktningar varje timma, kör genom åsen med sin maxhastighet 180 km/h.

Från och med nu går också de skånska Pågatågen ända upp till Halmstad. En kraftig lyft för infrastrukturen och pendlingsmöjligheterna i sydvästra Sverige.

Invigningen förrättades av näringsminister Mikael Damberg, som inte hade någonting nytt att säga om de återstående flaskhalsarna, totalt nio procent av Västkustbanan, passagen förbi Varberg och sträckan från Ängelholm till Helsingborg med byggstart tidigast 2019.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2015

KALENDARIUM VINJETT

2016 transportforum VTI arrangerar Nordens största årliga konferens för transportsektorn, Transportforum. På konferensen möts forskare och transportsektorns många aktörer för kunskapsutbyte och kontaktskapande.

12 januari Linköping Konsert och Kongress brobyggardagen Förra året deltog över 740 deltagare på Brobyggardagen. Här kan du lyssna på föredragshållare och träffa utställare i branschen.

25 januari Svenska Mässan, Göteborg bergsprängardagarna Explosiva möten mellan entreprenörer, beställare, konsulter och myndigheter med fokus på den praktiska verkligheten inom bergsprängning.

Bergsprängardagarna som nu arrangeras för 19:e gången, har etablerat sig som årets stora bergsprängarhändelse och blivit den självklara mötesplatsen för en stor del av landets bergentreprenörer, bergkonsulter, beställare, utbildare, myndighetsrepresentanter samt maskin- och sprängämnesleverantörer.

28-29 januari Radisson Blue Royal Park Hotel, Frösundavik bergmekanikdagen BeFo och Svenska Bergmekanikgruppen välkomnar till 50-jubileum av Bergmekanikdagen.

14 mars City Conference Centre, Stockholm

bk dagen Arbetet med BK Dagen 2016 är nu i full gång. Föredragen är utvalda. En del nya inslag är planerade. Speakers Corner i utställningen samt någon form av Speed Dating mellan studenter/doktorander och presumtiva arbetsgivare finns också med på agendan.

15 mars Stockholmsmässan grundläggningsdagen Grundläggningsdagen (GD) riktar sig till entreprenörer, beställare, konsulter, myndigheter med flera inom grundläggningsområdet i vid bemärkelse. Intresset för Grundläggningsdagen har glädjande nog spridit sig utanför Sveriges gränser. Numera finns varje år såväl konferensdeltagare som utställare från Norden och Europa på plats.

17 mars Stockholmsmässan kartdagarna Målsättningen med Kartdagar är att den ska vara den självklara årliga mötes- och marknadsplatsen för våra medlemmar, yrkesverksamma inom föreningens område och studenter. Vi försöker varje år på Kartdagarna förmedla vad som händer inom Sällskapets olika verksamhetsområden. Under de tre dagarna som konferensen och mässan pågår hålls förutom de rena konferenssessionerna även specialseminarier, kurser och vidareutbildning, workshops samt tekniska sessioner.

26-28 april Gavlerinken Arena, Gävle

65

DAGENS INFRASTRUKTUR #5 • 2015

DEBATT

Fel ekonomisk teori för budgeten gör dålig järnväg ännu sämre AV HANS STERNLYCKE På Järnvägsfrämjandets enkät till valet svarade socialdemokraterna att de ville öka på järnvägsinvesteringarna med fyra miljarder kronor per år och miljöpartiet sade hela sex miljarder mer. I årets budgetförslag minskar regeringen investeringarna med en halv miljard kronor mot vad som gällt tidigare år. Ett väljarbedrägeri om något.

Det budgetförslaget lades innan flyktingarna började strömma in. Nu har svaret på det kommit. Det föreslås neddragningar för väg och järnväg med tre miljarder kronor per år för 2016 och 2017.

Av det är dock en och en halv miljard kronor per år för neddragning av anslaget till Förbifart Stockholm. Vilket dock inte innebär att bygget stoppas utan att medlen ersätts med lån istället för trängselanslag och att återbetalningstiden förlängs. För en väg som när den är färdig troligen inte kommer att ha många bilar att betala trängselskatt med på grund av fossilbränslebrist.

Det direkta anslaget till järnväg minskas med 175 miljoner kronor per år och på satsningar för kollektivtrafik på landsbygd och i städer sparas 400 miljoner om året. Nästa år bantas också investeringarna i länstransportplanerna med 400 miljoner kronor.

Däremot sparas inte in den miljard som skall satsas varje år på att införa det nya europeiska signalsystemet ERTMS, förutom de stora summor det kostar för tågföretagen att få in signalerna i loket i stället för att få dem efter banan. Det ger ingen transportmässig fördel mot vårt ATC och vi är inte tvungna att införa ERTMS på många år än annat än på banor som nybyggs. De tre sträckor vi har med ERTMS har varsina versioner inte kompatibla med varandra. ERTMS kan lätt störas ut av andras mobilsändare och har barnsjukdomar.

66

Finansministerns påstående om att krona måste sparas mot krona för att betala flyktingkostnaderna bygger på en nyliberal felsyn. Flyktingarna borde ses som en investering. De är ofta välutbildade människor i arbetsför ålder som snart ger skatteintäkter som snart kommer att betala de kostnader man haft för dem.

Flyktingkostnaderna borde inte vara ett argument för att dra in på underhåll och investeringar av järnväg.

De borde också ses som investeringar som snart betalar sig.

Det är kontraproduktivt att strama åt i budgeten och därmed ekonomin och få lägre skatteinkomster samtidigt som finanspolitiken försöker få igång ekonomin med negativ ränta och utgivande av obligationer.

Drabbar besparingarna järnvägen blir den dåliga järnvägen ännu sämre med stora förluster för godstransportörer och resenärer. Sverige bantar ner sig mot fattigdom. Pengar är ett mått. Överskott inte ett bevis på klok politik. Skapar vi med politiken arbetslöshet och underutnyttjande av resurser skyddar det inte mot inflation utan ger deflation.

30-talet återskapas.

De lågtrafikerade banorna, så viktiga för att hela Sverige skall leva och för att Sverige skall kunna ta tillvara sina råvaruresurser, får inte läggas ned på grund av bristande underhåll. En upprustning till betongslipers och helsvetsad räls kan halvera restiderna, utvidga regionerna och ge möjlighet till arbetspendling och nya företag.

Bara de minskade underhållskostnaderna betalar räntorna för upprustningen. Till det kommer de samhällsekonomiska effekterna. Upprustningen av banorna borde betraktas som en investering, inte som en driftskostnad som skall ligga under budgettaket.

Låt inte felaktiga ekonomiska teorier få lägga ner järnvägen.

LED inside Foto: Tridonic GmbH & Co KG

Med byte från konventionell belysning till LED i kombination med det smarta styrsystemet connecDIM fås en flexibel och energisnål belysning med enkel hantering för återkoppling om drift och underhåll.

För mer info om Tridonics produkter kontakta Wennerström Ljuskontroll AB, www.ljuskontroll.com

POSTTIDNING B JNT PUBLISHING AB BOX 451 30 104 30 STOCKHOLM

terjet är Er självklara enbilningsentreprenör

n utföra de stora komplexa kten likväl som de små nade akuta uppdragen. rfarenhet ger oss fördelar alltid strävar efter att hitta ästa lösningarna till varje ilt projekt. an vattenbilning!

mer och kontakta oss gärna: waterjetentreprenad.se

Waterjet är Er självklara vattenbilningsentreprenör Vi kan utföra de stora komplexa projekten likväl som de små brinnade akuta uppdragen. Vår erfarenhet ger oss fördelar då vi alltid strävar efter att hitta de bästa lösningarna till varje enskilt projekt.

Vi kan vattenbilning!

Läs mer och kontakta oss gärna: www.waterjetentreprenad.se