Ny forskning om STORA SPRICKOR
I DJUPT BERG
MER UNDERHÅLL
PÅ JÄRNVÄG
kräver nya tekniker och metoder
Möjligheten att alltid bli bättre driver
JONNA SUNDLING
NYPREMIÄR FÖR
ECAREXPO på Stockholmsmässan i oktober
ÅTERVINNING
I BYGGBRANSCHEN behöver skyndas på
Försiktig optimism om SNABBARE
MILJÖPRÖVNINGAR
behöver samarbete och innovation
SY175EW Sanys elektriska hjulgrävare! Säljstart under 2026.
SY19E MINIGRÄVARE
Tjänstevikt: 1965 kg
Laddningstid: ca 45 min
SY35E
MINIGRÄVARE
Tjänstevikt: 4300 kg
Laddningstid: ca 45 min
SY80E
BANDGRÄVARE
Tjänstevikt: 9200 kg
SY215E
BANDGRÄVARE
Tjänstevikt: 23 200 kg
SY265E
BANDGRÄVARE
Tjänstevikt: 28 000 kg
SW956E
HJULLASTARE
Tjänstevikt: 20 000 kg
Laddningstid: ca 1 h TILLGÄNGLIGT SORTIMENT AV ELDRIVNA MASKINER
Laddningstid: ca 1,5 h
Laddningstid: ca 1 h
Laddningstid: ca 2 h
Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt
Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.
• Kemisk flockning
• Kemisk fällning
• Lamellsedimentering
• pH-justering
• Slamförtjockning
• Mobila filterpressar
• Kolfilter
• Rening tungmetaller
• Jonbytare
• Onlinemätning
• Övervakning
• Loggning
• Mobil vattenanalys
• Recirkulering
• Pumpar
Kontaktuppgifter: 08-4497112
www.alverdens.se
DEN NYA NATIONELLA infrastrukturplanen sätter riktningen för Sveriges utveckling de kommande decennierna. Med satsningar på över 1 100 miljarder kronor finns både möjligheter och ansvar. Att regeringen nu öppnar för OPS-lösningar i utvalda vägprojekt är därför ett viktigt steg –och ett besked som branschen länge efterfrågat. Erfarenheter från våra nordiska grannländer visar att offentlig-privat samverkan kan bidra med både effektivitet och innovation. Samtidigt är det ingen universallösning. För att OPS ska fungera krävs tydliga spelregler, rätt riskfördelning och en marknad där konkurrensen verkligen fungerar. Här återstår arbete. Förslaget om ett statligt infrastrukturbolag kan bli en del av lösningen. Om det används rätt kan det skapa kontinuitet, samla kompetens och bidra
till fler genomförbara projekt. Men utan parallella insatser för att stärka konkurrensen riskerar även goda initiativ att tappa kraft.
Samtidigt är utmaningarna bredare än så. Underhållsskulden på järnvägen, behovet av nya tekniker och vikten av livscykeltänkande ställer krav på hela systemet. Lika avgörande är att få till snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser – utan att tumma på rättssäkerheten.
I detta nummer fördjupar vi oss i just dessa frågor: från kontraktsrelationer i bergbyggandet till framtidens järnvägsunderhåll och miljöprövningens väg framåt.
Sverige är redo att investera. Nu gäller det att också leverera.
God läsning, Jan Åström
Chefredaktör, Dagens Infrastruktur
UTGIVARE:
Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm
Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719
CHEFREDAKTÖR
OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström jan.astrom@storkom.se
ART DIRECTOR:
Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
REDAKTÖR:
Lars-Olof Tandberg larsolof.tandberg@storkom.se
PRENUMERATION: Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se
TRYCK:
Multiply, Malmö 2026
OMSLAGSBILD:
Robert Limmergård är generalsekreterare på branschföreningen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF). Föreningen har 400 medlemsföretag som samarbetar för att Sverige ska fungera både civilt och militärt, i såväl krig som fred.
BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.dagensinfrastruktur.se facebook @dagensinfrastruktur www.issuu.com/b2bnyheter.se/stacks www.ocast.com/se/stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/stordaahdkommunikation-ab
SAMHÄLLSSÄKERHET
12 Kritisk data måste kunna flyttas och användas vid kris
14 Myndigheter och industri måste samverka för säkra fibernät i kris
18 Sveriges beredskap behöver samarbete och innovation
22 Stadsnäten grunden för det smarta samhället
26 Göteborg först med krav på eldrivna entreprenader
28 Clima Energy Nordic leder fastighetsbranschen mot omställning
31 Fläktrum i container spar utrymme och installationstid
BERGDAGARNA
32 Ny forskning om stora sprickor i djupt berg
34 Framgångsrika kontraktsrelationer kräver tydlighet och kommunikation
36 Wera stärker sin närvaro i Sverige
JÄRNVÄG & UNDERHÅLL
38 Mer underhåll på järnväg kräver nya tekniker
42 Fordonsdata kan halvera akuta stopp
43 Ny infrastruktur och underhåll för 100 miljarder per år
46 Så styrs Sveriges största infrastrukturprojekt
ÅTERVINNING
48 Återvinning i byggbranschen behöver skyndas på
51 NCC driver på hållbar materialförsörjning
52 Cirkulär återvinning av fönsterglas
SBMI BRANSCHDAG
54 Ny täktvägledning för effektivare tillsyn och prövning
56 Försiktig optimism om snabbare miljöprövningar
58 Täkter utmärkta miljöer för att skapa biologisk mångfald
VÄG & SÄKERHET
60 Sveriges vägar blir bättre
62 Lastbilsförare brister i kontroll av däcktrycket
64 Få använder cykelhjälm
66 Möjligheten att alltid bli bättre driver Jonna Sundling
68 Nypremiär för eCarExpo i Stockholm
69 Plug-and-play-laddning för elfordon till byggbranschen
70 INFRAMARKNAD
78 Sverigepremiärer på Nordfarms entreprenaddagar
80 VI BYGGER INFRASVERIGE
KRÖNIKA
82 Nio av tio tycker att byggarbetsplatsen känns säker
Kristoffer Tamsons har utsetts till ny vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Bild: Lars-Olof Tandberg
STORT INTRESSE NÄR ALLMÄNHETEN MÖTTE TRAFIKVERKET OM NORRBOTNIABANAN
DET VAR ETT STORT engagemang när Trafikverket tillsammans med Piteå kommun bjöd in allmänheten till Småstaden för att ta del av information och ställa frågor om den nyligen presenterade linjedragningen av Norrbotniabanan mellan Munksund och Öjebyn – en sträcka som inkluderar centrala Piteå.
HYUNDAI MOTOR SWEDEN STÄRKER SIN NÄRVARO I SVERIGE
HYUNDAI MOTOR SWEDEN meddelar idag att man har ingått ett avtal med Hedin Automotive, som därmed blir ny auktoriserad återförsäljare för märket i Sverige. Samarbetet omfattar både försäljning och servicemarknad.
De nya auktoriserade anläggningarna etableras i Stockholm och Göteborg – två strategiskt mycket viktiga regioner för Hyundai, där ambitionen är att växa under de kommande åren.
3 REGLER MÅNGA MISSAR NÄR DE KÖR MED SLÄP PÅ VÅREN
UNDER VÅREN byter vi till sommardäck, men inte alla samtidigt. Just nu pågår däckbyten runt om i landet, där tusentals släp rustas för en ny säsong. Det gör att bil och släp ofta har olika däcktyper under en period, vilket ställer högre krav på dig som förare att känna till vilka regler som gäller.
Läs mer på www.dagensinfrastruktur.se
KRISTOFFER TAMSONS har utsetts till ny vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen.
Han kommer närmast från rollen som regionråd i Region Stockholm och tillträder som vd för Byggföretagen i augusti 2026.
– Sverige står inför många utmaningar och behovet av en framåtlutad agenda för byggande, bostäder och infrastruktur är rekordstort. Ska jobbet bli gjort krävs en stark och engagerad byggbransch. Med min erfarenhet som samhällsbyggare vill jag bidra till det och att göra verklighet av det framtidsbygge som nu behövs för enskilda människor, företag och Sverige, säger Kristoffer Tamsons.
Kristoffer Tamsons har lång erfarenhet av ledande uppdrag på lokal, regional och nationell nivå. Bland annat som planeringschef på Statsrådsberedningen i Regeringskansliet, som kommunalråd i Sundbyberg och trafikregionråd i Region Stockholm. Tamsons har även verkat som ordförande för Svensk Kollektivtrafik, Mälardalsrådet, Mälardalstrafik och Järnvägsbranschens Samverkansforum (JBS). I dag är han Oppositionsregionråd och gruppledare i Region Stockholm.
Kristoffer Tamsons ersätter Catharina Elmsäter-Svärd som till hösten blir ny vice vd och chef för Näringspolitik och Opinionsbildning på Svenskt Näringsliv.
PÅ GRUND AV ett eskalerande läge med allt sämre arbetsmiljöarbete har nya tunnelbanan valt att häva kontraktet med CRTG för tunnlar och station i Sickla.
Problemen med arbetsmiljön på CRTG:s arbetsplatser har pågått en längre tid. Förvaltning för utbyggd tunnelbana har tillsatt stora egna resurser, stoppat farliga arbeten och ställt krav – utan att det blivit bättre. – Även om det då och då har blivit tillfälliga förbättringar har vi nått vägs ände. Framför allt
de senaste fyra månaderna har läget eskalerat. Ingen har omkommit, men med de brister vi ser på arbetsplatsen nu är riskerna för både liv och hälsa alldeles för stora – då måste vi ta vårt ansvar och sätta stopp, säger förvaltningschef Per Ling-Vannerus.
Brister i byggställningar, brandsäkerhet, utrymningsvägar och otillräckliga fallskydd är några av de allvarligaste punkterna när det gäller den dagliga miljön på arbetsplatserna.
Enjoy life with machines
Besök vår monter Ö11 på Svenska Maskinmässan
Volvo EWR150 Electric markerar starten på en helt ny era för grävmaskiner från Volvo CE och Swecon – nu med ett större utbud av modeller med både diesel- och eldrift. EWR150 Electric är den första helt elektriska hjulgrävaren i 15-tonssegmentet och levererar samma kraft som diesel, men med tyst, utsläppsfri och kostnadseffektiv drift. Med kort svängradie, snabbladdning, heldagskapacitet och marknadsledande komfort är den perfekt för urbana och känsliga miljöer.
Framtidens maskiner är här – välj den drift som passar ditt projekt. Upptäck EWR150 Electric och den nya grävmaskinsserien på Svenska Maskinmässan den 4-6 juni på Solvalla. Vi har provkörning med både el- och dieseldrift!
Läs mer om Swecon på Svenska Maskinmässan på www.swecon.se/maskinmassan
– Nu skapar vi bättre förutsättningar för marknaden att planera investeringar i laddlösningar och eldrivna fordon och maskiner, säger Anne Piegsa, processledare för Göteborgs Stads elektrifieringsplan. Bild: Frida Winter
VOLVO CONSTRUCTION Equipment (Volvo CE) har inlett produktionen av A30 Electric och A40 Electric och blir därmed den första tillverkaren i världen att sätta elektriska ramstyrda dumprar i denna storleksklass i serieproduktion.
Modellerna A30 Electric och A40 Electric visades för första gången på Bauma 2025. De elektriska dumprarna produceras nu vid Volvo CE:s anläggning i Braås.
Med nyttolaster på 29 respektive 39 ton är A30 Electric och A40 Electric bland de
största maskinerna i Volvo CE:s växande portfölj av elektriska lösningar.
Beroende på applikation kan maskinerna erbjuda upp till sex timmars drift på en enda laddning.
– Att starta serieproduktion av elektriska ramstyrda dumprar i den här storleksklassen är en milstolpe som bevisar att elektriska lösningar är redo att möta kraven i tunga, högproduktiva applikationer – och att verklig förändring är på väg, säger Melker Jernberg, vd för Volvo CE.
BYGGBRANSCHEN PRÄGLAS fortsatt av prispress och effektiviseringar – men samtidigt finns en försiktig optimism inför framtiden. Årets Ramirentrapport som visar att var tredje person i branschen tror att deras företag kommer att ha fler byggstarter 2026 än 2025.
Samtidigt uppger 53 procent av byggföretagen att de har behövt göra kostnadsbesparingar det senaste året. Den vanligaste åtgärden är att pressa priser i projekten –32 procent uppger att de gjort det, jämfört med 26 procent året innan.
Även andra effektiviseringar märks i branschen. 21 procent har dragit ner på personal, medan 15 procent säger att tidplanerna har pressats ytterligare.
– Byggbranschen befinner sig i ett läge där många tvingas arbeta mer effektivt och med
Årets Ramirentrapport som visar att var tredje person i branschen tror att deras företag kommer att ha fler byggstarter 2026 än 2025. Bild: Ramirent
större precision i projekten. Det är ett tufft läge, men det driver också utvecklingen mot mer strukturerade och digitala arbetssätt, säger Jens Sjöberg, vd på Ramirent Sverige.
GÖTEBORGS STAD skärper kraven för att bygg- och anläggningsentreprenader ska bli elektrifierade.
Sju förvaltningar och bolag inför nu gemensamma elkrav i upphandlingar från 2026.
Andelen eldrift i entreprenaderna ska ökas stegvis, med målet att minst 70 procent av alla använda fordon och maskiner ska vara eldrivna senast 2030.
Kraven gäller både fordon och arbetsmaskiner på byggarbetsplatserna, och de transporter som görs till och från dem.
Med start i år, senast i höst, ska minst 20 procent av de fordon och arbetsmaskiner som används i nyavtalade entreprenader drivas av el. Kraven höjs sedan successivt under kontraktstiden, varje år på ett enkelt och tydligt sätt.
– Nu skapar vi bättre förutsättningar för marknaden att planera investeringar i laddlösningar och eldrivna fordon och maskiner. Ju fler beställare som ställer sig bakom och gör likadant desto snabbare skapar vi volym i efterfrågan, för att tillsammans med leverantörerna komma över en initial kostnadspuckel, säger Anne Piegsa, processledare för Göteborgs Stads elektrifieringsplan.
Ann-Sofie Atterbrand Avdelningschef järnvägsplanering Trafikverket
Jeff Sundheim Business Strategist specializing in AI and personalization –
20-21 MAJ 2026 KISTAMÄSSAN STOCKHOLM
Se hela vårt program här
Mattias Goldman Grundare 2030-sekretariatet
ENGCON FÅR EN ny vd. Företagets grundare och huvudägare Stig Engström tar över jobbet när nuvarande vd Krister Blomgren efter 15 år på posten lämnar rollen som vd. Stig Engström har efter Engcons börsnoteringen minskat sin medverkan i ledningen av företaget, men tar nu ett kliv framåt igen.
– Jag är tacksam för styrelsens förtroende och känner mig redo att kavla upp ärmarna igen. Jag ser verkligen fram emot att jobba tillsammans med våra fantastiska med-
arbetare för att utveckla Engcon framåt, säger Stig Engström.
Engcons ordförande Annika Bäremo konstaterar att Stig Engström förstår bolaget i grunden och har en djup kompetens inom produktion, produkt och kostnadskontroll.
– Stig är fortsatt djupt förankrad i bolaget vilket gör att han från dag ett kan fortsätta driva ett förändringsarbete och utveckling med ett starkare fokus på lönsam tillväxt, säger Annika Bäremo.
I KRISTIANSTAD driver AB Kristianstadsbyggens dotterbolag Boulevardfastigheter och Skanska landets största återbruksprojekt av betong när delar av citygallerian Boulevard demonteras för att göra plats åt Högskolan Kristianstads nya citycampus – cirka 10 000 kvadratmeter betongbjälklag återbrukas.
Nu köper Halmstads kommun en tredjedel av de återbrukade bjälklagen som ska gå till att bygga deras nya bygg- och anläggningsgymnasium på Kristinehed.
Halmstads kommun uppskattar att de sparar 230 ton koldioxid i sitt skolbygge med återbrukade bjälklag jämfört med nya bjälklag av traditionell betong – motsvarande 140 villors eluppvärmning under ett år.
– Den känns roligt att våra och Skanskas
Betongbjälklag från citygalleria återbrukas vid bygget av nytt bygg- och anläggningsgymnasium i Halmstad. Bild: AB Kristianstadsbyggen
klimatneutrala betongbjälklag har hittat sina första köpare, säger ABK:s vd Karl-Henrik Persson. Det är extra roligt att de används till att bygga en skola med inriktning på just bygg- och anläggning.
– Vårt slaggrus ersätter inte bara jungfruliga råvaror, det binder dessutom koldioxid, säger Helcio Apgaua, affärsutvecklare på Sysav. Bild: Sysav
SYSAV ÄR FÖRST i Sverige med en tredjepartsgranskad miljövarudeklaration (EPD) som visar att slaggrus – ett anläggningsmaterial från energiåtervinning – fungerar som kolsänka. Varje ton slaggrus binder drygt 22 kilo koldioxid från luften. Som jämförelse orsakar produktion av bergkross i regel utsläpp på omkring 2–3 kilo koldioxid per ton material.
– Vi kan nu, med oberoende verifiering, visa att vårt slaggrus inte bara ersätter jungfruliga råvaror – det binder dessutom koldioxid, säger Helcio Apgaua, affärsutvecklare på Sysav.
Slaggrus framställs från bottenaskan som blir kvar efter energiåtervinning av avfall. I flera europeiska länder används det i stor skala. I Danmark går exempelvis omkring 95 procent av allt slaggrus till anläggningsarbeten.
I Sverige används materialet i betydligt mindre utsträckning. Trots att slaggrus är tekniskt beprövat och väl dokumenterat ur miljöperspektiv läggs fortfarande stora mängder på deponi.
– Det är ett stort slöseri med resurser. I en tid när vi talar om beredskap och försörjningstrygghet har vi inte råd att lägga fungerande, klimatsmarta material på deponi, säger Helcio Apgaua.
Framtidens infrastruktur håller människor, företag och hela regioner i rörelse. Väg och järnväg har en viktig roll - de binder samman städer, minskar klimatpåverkan och skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt. Vi på Benders erbjuder helhetslösningar inom infrastruktur, kontakta oss så berättar vi mer!
www.benders.se
Hur skyddar vi kritisk data om Sverige råkar ut för krig eller annan kris? Krigen i Ukraina och Mellanöstern visar att digital infrastruktur är bland det första som utsätts för angrepp av fienden. Därför måste data skyddas och kunna flyttas. Det finns tekniker för detta men arbetet måste förberedas i god tid innan kriget eller krisen kommer. Det konstaterades i ett samtal på mässan Mötesplats Samhällssäkerhet.
AV LARS-OLOF TANDBERG
– NÄR CYBERANGREPP, militära angrepp och störningar i el och kommunikation samverkar räcker det inte alltid med moln och datacenter, utan kritisk data måste snabbt kunna skyddas, flyttas och användas under extrema förhållanden.
Så inledde moderatorn Lina Bonander, ansvarig för samhällssäkerhet på Säkerhetsoch försvarsföretagen (SOFF), en paneldiskussion kring ämnet ”Flyttbar, ruggad och säker IT – den sista försvarslinjen för kritisk data” som hölls av SOFF under Mötesplats Samhällssäkerhet på Kistamässan i Stockholm.
– Med kriget i Ukraina och det som sker i Mellanöstern kan vi säga att digital infrastruktur är befäst som krigsmål, att främmande makt attackerar betydelsefull kritisk infrastruktur för att försvaga motståndet och bryta viljan att göra motstånd. Det är ett hot som vi måste utgå ifrån.
Det konstaterade Johan Wiktorin, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademin och vd på företaget Intil. Företaget hjälper bolag och organisationer med riskanalyser för att avslöja risker och sårbarheter gällande människor, bolag, leverantörskedjor och cybersäkerhet samt hur riskerna kan hanteras.
Johan berättade att vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina blev den digitala infrastrukturen ett mål. Innan invasionen ville Ukraina och omvärlden inte riktigt lyssna på de varningar som kom från USA och Storbritannien. Bland annat för att man inte ville oroa befolkningen eller skrämma bort investerare.
– Ganska sent insåg Ukraina att man måste förbereda sig bättre, och la fram ett lagförslag om att flytta ut data ur landet. Det medför vissa problem som vem som äger datan, om den flyttas till ett annat land, ska
Vid krig eller annan krissituation räcker det inte alltid med moln och datacenter. Kritisk data måste snabbt kunna flyttas, skyddas från fiendeangrepp och användas under extrema förhållanden. Bild: Expando
det landet då ha ansvar för att försvara datan mot cyberatacker med mera. När kriget bröt ut hade dessa frågor inte utretts. Sedan tog det några veckor innan man började flytta ut data från Ukraina med hjälp av bland annat Microsoft och Amazon.
Vad hade konsekvenserna blivit om man inte hade lyckats säkra det digitala Ukraina?
– Det handlade om grundläggande data för ett samhälle som folkbokföring, skatteregister, fastighetsregister med mera. Det är fundamentala värden som kunde ha gått förlorade, konstaterade Johan Wiktorin.
Henrik Plym Forshell är affärsutvecklingsansvarig på Expando, som erbjuder ruggade dator- och IT-lösningar och avancerad elektronik för försvar, flyg, rymd och kritisk infrastruktur. Han berättade att Expando tillsammans med ledande beredskapsmyndigheter och cloudleverantörer på tekniksidan har tagit fram en hård- och mjukvarulösning för att skapa mobil IT-beredskap och möjlig isolerad drift.
– Vad vi sett är att man i Sverige har en existerande strategi med en del i moln och en del i anläggningen. Det viktigaste lägger man inte i målet, det har man i källaren eller någon annanstans. Det är vanligt att spegla datan till olika datacenter. Men som vi sett i Ukraina räcker det inte. Den sista delen för mobil beredskap fungerar som ett komplement tillsammans med det andra, sa Henrik Plym Forshell.
FÖRSVÅRA FÖR
Han berättade att Expandos lösning består av bärbara enheter som kan skalas från 100 TB till 1 000 TB. Mjukvaran är utvecklad helt i Sverige enligt ISO 27001 och NIS 2-direktivet. Alla delar i systemet har manipulationsskydd och en suplychain med enbart europeisk tillverkning.
Det handlar inte enbart om att kunna flytta data, du måste även kunna arbeta med den under en pågående kris. När data laddas upp i molnet måste den sedan laddas ner igen.
– Att tanka ur en petabyte (tusen terabyte)
skulle ta flera år med ett vanligt nätverk. Med den extrema hastighet vi får upp i de här systemen så kan det göras på några timmar, berättade Henrik Plym Forshell.
Genom att ha en flyttbar hård- och mjukvarulösning ger det tillgång till datan oavsett var man befinner sig, samtidigt som flyttbarheten gör det svårare för en fiende som vill komma åt datan.
– För att kunna göra angrepp behöver fiende studera systemen, infiltrera och kanske tvinga människor att lämna över information. Därför är det viktigt att kunna flytta grejerna. Ju rörligare man kan vara desto bättre är det, påpekade Johan Wiktorin.
MÅSTE BLI EN LEDNINGSFRÅGA
I en vardag med ständiga cyberangrepp – är vi organisatoriskt och mentalt redo för att agera? undrade Lina Bonander.
Johan Wiktorin svarade att hans bolag har gjort undersökningar i Europa som visar att Sverige ligger ungefär på den övre tredjedelen generellt sett.
– Vi är ganska duktiga tekniskt men har inte så mycket skydd mot bedrägerier. Brister är ofta dåliga mejlservrar och dåligt konfigurerade webbservrar. Där tror jag att vi kommer att se nya attacker, där man byter
– Att tanka ur en petabyte (tusen terabyte) skulle ta flera år med ett vanligt nätverk. Med den extrema hastighet vi får upp i de här systemen kan det göras på några timmar, berättade Henrik Plym Forshell från Expando. Bild: Expando
ut text på hemsidor i industriell skala och förgiftar hela informationsmiljön.
Han lyfte fram att ett problem kan vara att många i ledande befattningar inte ser cybersäkerhet som en lednings- eller verksamhetsfråga utan som en IT-fråga.
är redo!
– Då får det inte den uppmärksamhet och de resurser som det förtjänar. Det här måste bli en ledningsfråga och vi har inte så lång tid på oss. Putin och de andra följer inte svenska budgetcykler, underströk Johan Wiktorin.
– Sveriges första ”nya” beredskapsföretag
Svebab, Svenska Brandslangsfabriken AB, kan stolt presentera att vi som första företag i Sverige, i april 2025, tecknade ett nytt modernt beredskapsavtal med MCF.
Beredskapsavtalet innebär ett långtgående åtagande från Svebab att förse MCF med leveranser av brand- och dricksvattenslang samt brandarmatur i en situation med förhöjd beredskap eller krig.
Avtalet är det första i sitt slag att upprättas i Sverige sedan återuppbyggnaden av det civila försvaret inleddes och genom detta återanknyter Svebab till sin historia som gammalt ”K-företag”.
PTS lämnar stöd till olika aktörer som anskaffar beredskapsmaterielen. De har en skyldighet att upprätthålla förmågan under en viss tid, normalt tio år. Bild: Stadsnätsföreningen
Det behövs säkra och motståndskraftiga kommunikationsnätverk i en orolig omvärld och det gör fibernäten till en central del av samhällets beredskap. Vilken beredska finns för att säkra fibernäten och hur ser hotbilden mot Sveriges kritiska infrastruktur ut i dag? Det diskuterades under rubriken ”Så får vi fibernäten att fungera i kris” på Mötesplats Samhällssäkerhet.
AV LARS-OLOF TANDBERG
– I DAGENS OROLIGA omvärld ökar behovet av säkra och motståndskraftiga kommunikationsnätverk. Bland annat kritisk infrastruktur, räddningstjänst och försvarsinsatser är beroende av konstant skyddad datatrafik. Hur ser hotbilden ut mot Sveriges kritiska infrastruktur idag? undrade Lina Bonander, ansvarig för sam-
hällssäkerhet på Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF).
Ove Landberg, strateg på avdelningen för beredskap och säkerhetsskydd på Post och Tele-styrelsen (PTS) konstaterade att hotbilden mot elektronisk kommunikation är ganska bred.
– Det är allt från naturhändelser, cyber-
angrepp och kriminell verksamhet till att folk faktiskt har otur när de gör olika typer av ingrepp och inte har planerat tillräckligt bra eller har en riktig förvaltningsplan.
ANALYSERA OCH PLANERA
Han konstaterade att det är mycket som kan gå snett i cyberrymden men även i den
2–4 FEBRUARI 2027
SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG
för hållbara och energieffektiva fastigheter.
Clima Energy Nordic är Nordens nya mötesplats med fokus på effektiv och hållbar energianvändning inom kyla, värme och ventilation för inomhusklimat. Som utställare får ni möjlighet att etablera värdefulla kontakter, dela erfarenheter och visa era lösningar för beslutsfattare och aktörer som driver investeringar i fastigheter, installationer och energisystem.
Konferens Utställning
För bästa monterplacering – boka nu climaenergynordic.se
Nätverkande Öppna scener
fysiska miljön. Det gäller att planera och göra sina analyser i förväg för att kommunikationen ska kunna hållas uppe i alla lägen.
– Näten för elektronisk kommunikation är utformade för att vara redundanta och motståndskraftiga i grunden. Men ju längre ut närmare användaren man kommer desto lägre grad av redundans och reservvägar för att upprätthålla elektronisk kommunikation finns det. För den enskilda abonnenten kan det bli ödesdigra konsekvenser om man inte förberett sig, men själva kärnnäten brukar kunna upprätthållas.
För att säkerställa den här typen av redundans krävs att det finns tillräcklig beredskap och beredskapsmateriel tillgängligt.
– De som ansvarar för att upprätthålla elektroniska kommunikationsnät är operatörerna. Post och Telestyrelsen går in och finansierar sådant som operatörerna inte kan genomföra på marknadsmässig grund. Vi har kommit ganska långt, vi har anskaffat förstärkningsmaterial, utbildat tekniker i olika beredskapsroller och vi genomför övningar, sa Ove Landberg.
ANDRA KRAV VID KRIS
Peter Ljungkvist är vd för Micropol som producerar och utvecklar kommunikationslösningar för kritisk infrastruktur. Han påpekade att i vardagen sker den mesta kommunikationen i en ganska kontrollerad miljö.
– Under kris och krig är kravbilden en annan, att det ska vara ruggat, det vill säga utrustningen ska klara temperaturskillnader, hårda fysiska påfrestningar, vara lätt att hantera under stress, kanske i mörker.
Det handlar även om att det ska vara lätt att felsöka och intuitivt att använda kommunikationsutrustningen.
– Vi har kommit ganska långt, vi har anskaffat förstärkningsmaterial, utbildat tekniker i olika beredskapsroller och vi genomför övningar, sa Ove Landberg på Mötesplats Samhällssäkerhet. Bild: PTS
För att säkra att den digitala kommunikationen fungerar i kris krävs samverkan mellan myndigheter och industri, materielberedskap, utbildning och övning. Bild: Micropol
– Det finns militärt material som kräver mycket utbildning, men mycket av det vi levererar är väldigt intuitivt och som vem som helst kan använda. Det är en fördel när man ska jobba i en stressad miljö med kyla och tidspress. Så den militära kravbilden rimmar väldigt väl med den kravbild vi får från PTS och Stadsnätsföreningen nu när vi ska bygga upp beredskapslager med den här typen av material, sa Peter Ljungkvist.
Han påpekade att industrin och försvarsindustrin har en stor vilja att vara en del av beredskapsuppbyggnaden.
Försvarsindustrin har erfarenhet av höga kravställningar och det finns just nu en kapacitetsuppbyggnad som saknar motstycke. Det finns mycket resurser, kompetens och vilja.
– Det viktigaste för försvarsindustrin just nu är att omsätta kraven i produkter, tjänster och lösningar som motsvarar kraven. Där kan industrin generellt sett vara en innovationsmotor och föreslå teknik och lösningar som går utanför boxen.
Ove Landberg berättade att när det gäller anskaffning och distribution av beredskapsmateriel är strategin att PTS anskaffar materiel och distribuerar ut det så långt det är rimligt.
– Vi vill inte ha stora centrala förråd, vi vill minska risken för utslagning av stora volymer. Materielen ska finnas så nära de som ska utföra arbetet som möjligt.
PTS lämnar stöd till olika aktörer som anskaffar beredskapsmaterielen. De har en
skyldighet att upprätthålla förmågan under en viss tid, normalt tio år.
– Är det så att höjd beredskap skulle inträffa så kommer vi på myndigheten PTS ha full rådighet över en de resurser som är tillskapade, sa Ove Landberg.
Han la till att inför upphandlingar bör det ske en dialog med industrin där den beskriver vilka möjligheter som finns.
– Det kan sedan ligga till grund för vår kravställning så att vi kan välja ut det som ger en bra framgångsfaktor för oss.
Peter Ljungkvist höll med och la till att för små och medelstora försvarsbolag kan den typen av samarbete vara bra.
– Att få tadel av erfarenheter från fältet när saker har övats eller testats skulle vara väldigt värdefullt för oss.
Peter Ljungkvists sammanfattande budskap till alla som ska se till att fibernäten kan fungera i kris var att ingen kan göra allt och veta allt själv.
– Se till att samverka och att ta hjälp av externa aktörer och myndigheter.
Ove Landbergs budskap var att oavsett om man är en myndighet eller ett bolag bör man göra en egen verksamhetsanalys.
– Identifiera vad som är kritiskt för att just er verksamhet ska fungera. Utifrån det fundera på om ni behöver köpa tjänster av någon och vara beredd att betala för det. Sist men inte minst att bygga nätverk, för det är med nätverket som du kommer att klara dig om det skorpar till sig ordentligt, konstaterade Ove Landberg.
– Det är en högteknologisk bransch där vi måste ha den bästa utrustningen som finns. Det gör att vi måste vara tidiga med att anamma ny teknik och vi måste jobba med innovation, säger Robert Limmergård, generalsekreterare på Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF).
Om Sverige skulle hamna i krig eller annan kris måste vårt försvar och beredskap förberedas redan nu. För att produkter och system ska fungera i krig, måste de även underhållas och uppdateras i fredstid. Branschföreningen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) har 400 medlemsföretag som samarbetar för att Sverige ska fungera både civilt och militärt, i såväl krig som fred.
AV LARS-OLOF TANDBERG
SÄKERHETS- och försvarsföretagen (SOFF) har som uppgift att skydda och försvara samhället både i fredstid och vid krig eller annan kris, då samhället är som mest belastat. – Hela samhället ska fungera både civilt och militärt. Det kräver teknik och lösningar inom många områden. Vi ska skydda satellitrymden och infrastruktur, se till att det finns mat, reservkraft, smarta textilier med mera, säger Robert Limmergård som är generalsekreterare på SOFF.
Alla produkter och system ska fungera
i krig, men de måste även underhållas och uppdateras i fredstid.
– Det är därför vi har 400 medlemsföretag som representerar alla teknikområden som behövs för olika typer av lösningar. För att vara förberedda måste vi jobba nära varandra i fredstid med kunskap och förtroende.
Det medlemmarna i SOFF har gemensamt är att slutkunderna är myndigheter som har regelverk som måste följas. För att kunna
verka på marknaden måste företagen förstå hur den fungerar och hur den är reglerad.
– Det här är både en politisk och en säkerhetspolitisk fråga. Våra medlemsföretag måste känna till vilka sårbarheter det finns, för att kunna hitta lösningar. Det är en högteknologisk bransch där vi måste ha den bästa utrustningen som finns. Det gör att vi måste vara tidiga med att anamma ny teknik och vi måste jobba med innovation, säger Robert Limmergård.
Han konstaterar att Sverige är bra på
Med Roxtecs beprövade genomföringar kan du skydda allt från försvarsinfrastruktur till militära fordon, fartyg och utrustning från flera risker. De tätar mot brand, gas, vatten och tryckvågor samt skärmar av EMI och EMP, elektromagnetiska störningar och pulser. Tätningarna är öppningsbara så att du kan dra nytta av den inbyggda reservkapaciteten och uppgradera med ny utrustning – utan att göra fler hål i väggar, golv eller pansar.
o Utrymmeseffektiva multikabel- och rörtätningar
o Digitalt verktyg för design och val av rätt tätning
o Certifierade för elektromagnetisk kompatibilitet (EMC)
roxtec.com
innovation. Det finns duktiga företag och vi har en bra akademi med högskolor och universitet. I det nya världsläge som uppstått är skillnaden mot tidigare tiden för nya produkter att nå ut till förbanden.
– Innan Ukraina hade vi gott om tid och lite pengar. Det tog flera år innan man fick fram en perfekt lösning. Nu har vi lite tid och mer pengar. Den nya hotbilden och datautvecklingen har gjort att vi måste jobba snabbare, vara mer beredda att ta risker och att prova ny teknik. Vi måste ha en kultur som främjar innovation för att vara framgångsrika på det försvarstekniska området.
Tidigare har det funnits civila tekniker som man inte vågat använda militärt. Till exempel har drönare funnits länge men de har inte använts militärt.
– Innovation handlar inte alltid om nya uppfinningar, det kan även vara att använda gamla uppfinningar på nya sätt. Och att få ner kostnaderna så att det blir billigare att tillverka.
Robert Limmergård påpekar att innan krigen i Ukraina och Mellanöstern var det inte nödvändigt att skydda svenskt territorium. Det svenska försvaret var mer inriktat på internationella insatser.
– Det var talibaner med Kalasjnikovgevär och vägbomber, nu måste vi vara beredda på kryssningsmissiler och att möta stora tanks. Det handlar om rymden och cyberrymden. Det är helt andra problem som kräver andra lösningar. Det blir mer komplext och det behövs ny och annan teknik.
SKYDDA INFRASTRUKTUR
I en kris är samhället beroende av att el, transporter, telekom, vatten, vägar, betalsystem med mera fungerar. För att kunna minimera störningar och motstå hot behövs ett förebyggande säkerhetsarbete. Det måste även finnas lösningar för att hantera cyberatacker och sabotage.
– Om vi inte kan skydda kritisk infrastruktur fungerar vare sig samhället eller försvaret. Infrastrukturen måste säkras i fredstid för att fungera vid krig eller annan kris, understryker Robert Limmergård. Det måste även finnas redundans för el, vatten, transporter, kommunikationer och andra viktiga samhällsfunktioner. Om en energianläggning eller en hamn slås ut måste det finnas alternativvägar för distributionen.
– Våra medlemsföretag försörjer både försvaret och samhället i fredstid. De behöver ha infratsrukturplattformar som möjliggör
Innovation kan även vara att använda gamla uppfinningar på nya sätt. Till exempel har drönare funnits länge men de har inte använts militärt i större utsträckning förrän nu. Bild: Försvarsmakten
att både det civila och det militära försvaret kan fungera både i fred och i krig. För att de ska klara det behövs energiförsörjning, maskiner, utrustning, kompetent personal med mera.
Det gör arbetet komplext och kräver god planering. Myndigheter måste göra analyser om vilka sårbarheter som finns, identifiera åtgärder för att hantera dessa och även se hur arbetet kan finansieras.
– Det kan vara att göra befintlig infrastruktur mer robust eller att se till att det finns reservkraft. Det är åtgärder som kanske inte är ekonomiskt försvarbara i fredstid men som är avgörande vi en krigssituation, påpekar Robert Limmergård.
Säkerhets- och försvarsföretagens medlemmar måste förstå hur systemen fungerar utifrån de hotbilder myndigheterna tar fram. Till exempel kan transporter av bränsle påverkas om en bro slås ut. Hur lång tid tar det att reparera bron? Finns det alternativa vägar eller måste vi lagra bränsle lokalt? Om elen slås ut, kan en telekomstation drivas en, tre eller sex dagar? Allt måste analyseras och vägas samman.
– Tidigare hade infrastrukturen i Sverige en annan roll då vi enbart behövde försvara vårt eget land. Om vi nu ska stötta Baltikum och andra Natoländer kommer vi att behöva förstärka bärigheten på vägar och broar. Militär mobilitet är en förutsättning för att Nato ska kunna utnyttja sina resurser på ett smart sätt, säger Robert Limmergård.
ÖVA INNAN KRISEN KOMMER
För ha kontroll på Sveriges försvarsförmåga gör beredskapsmyndigheter som Transportstyrelsen, Svenska kraftnät med flera risk- och sårbarhetsanalyser tillsammans med privata företag, infrastrukturägare och andra myndigheter
för att se vilka behov som finns.
– Kommuner och regioner behöver hålla enkla övningar där deltagarna ställs inför ett scenario där man ställer frågan ”vad händer om detta inträffar?”. Utifrån det kan man prata och diskutera, dra slutsatser, hitta brister och hur dessa kan hanteras. Genom att göra detta tillsammans skapar vi hållbara organisationer.
En stor del av Sveriges beredskap avvecklades från 80-talet. Nu när beredskapen ska byggas upp igen krävs det förtroende och att vi litar på varandra.
– Vi måste träffas innan kriget kommer. Till exempel om någon har en hjullastare som någon annan kan behöva vid en kris. Då är det bra att den kontakten är tagen innan det blir skarpt läge, säger Robert Limmergård.
Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar att energiförsörjningen är ett prioriterat mål i modern krigföring.
– Trots omfattande attacker mot elnät och kraftverk har Ukraina lyckats återställa skador i energisystemet tack vare stora tillgängliga reperationsresurser i form av personal och material samt god samordning, snabba reparationer och lokal reservkraft.
Den ukrainska erfarenheten visar värdet av ett robust energisystem, decentraliserade lösningar och förmåga att snabbt reparera och återstarta kritiska anläggningar.
– Vi har sett att Ukraina har stärkts både på individnivå och som samhälle efter Rysslands invasion. Deras budskap är att det inte fungerar om man inte övat i fredstid. Det som händer i Ukraina är fruktansvärt och befolkningen har betalat ett högt pris. När de nu har betalat ett så högt pris tror jag att vi ska lyssna väldigt noga på deras erfarenheter och ta lärdom, understryker Robert Limmergård.
www.loadupnorth.se Load Up North
27-29 AUGUSTI | BODEN
Load Up North är den största branschmässan norr om Stockholm för entreprenadbranschen med stort fokus på entreprenadmaskiner, transporter, väg & anläggning, allt för gruva ovan jord och inte minst tillbehör, service & eftermarknad.
2026 är mässan tillbaka i Boden! Här får du chansen att träffa framstående utställare, testa maskiner och skapa nya affärer.
Stadsnäten är en möjliggörare för uppkoppling och kommunikation men de har även hög kompetens för att kunna bidra till utvecklingen av det digitala samhället. Bild: Stadsnätsföreningen
– Regeringens tidigare bredbandsstrategi fram till 2025 är över. Vi flyttar nu vårt huvudfokus från byggnation till att förvalta och förädla. Vi ska bygga färdigt, ta hand om det vi redan byggt och förädla näten för att möjliggöra de tekniker som behövs i vårt smarta samhälle.
Det berättar Elin Bertilsson som är vd på Stadsnätsföreningen.
AV LARS-OLOF TANDBERG
ATT BYGGA UT stomnät till hushåll och företag är grunden för att sedan kunna koppla upp annat i det smarta samhället. Det kan vara busskurer, master, bergrum, vattenpumpar, laddinfrastruktur med mera. Allt som behöver uppkoppling helt enkelt.
– Fiber behövs till mycket – men inte till allt. Ju mer vi har byggt ut fiber till hushåll och företag desto kortare väg blir det att ansluta allt annat som ska kopplas upp, säger Stadsnätsföreningens vd Elin Bertilsson. De svenska stadsnäten äger cirka 60 procent av all infrastruktur för bredband och fiber i Sverige. Elin Bertilsson framhåller att de svenska stadsnäten är väldigt duktiga på att planera och tänka långsiktigt hur de ska bygga sina nät så att de går att förlänga.
– Stadsnätens fibertrådar har stor kapacitet, vilket gör att näten kan byggas ut och användas för att förädla andra tekniker
som behövs i vårt smarta samhälle. Digitaliseringen har stor potential och det finns hur mycket jobb som helst framöver med att se till att det som redan är byggt fungerar och att bygga vidare för ny teknik.
I oktober varje år mäter Post och Telestyrelsen (PTS) hur många som har tillgång till bredbandsuppkoppling. Att det finns nät i närheten så att det är lätt att köpa uppkoppling och att få snabb leverans.
– Enligt PTS mätningar har vi i Sverige kommit långt vad gäller uppkoppling jämfört med övriga Europa. Men vi nöjer oss inte med det. Det finns mer att göra. Om vi tar Lena 82 år som exempel. Hon tycker inte att hon har behov av att vara uppkopplad. Men det finns fiber i gatan vid hennes hus. Vi vill att även Lena ska koppla på sig på nätet, så
att när det blir aktuellt att hon kan kommunicera med vård och omsorg till exempel.
Med väl utbyggda fibernät med så många som möjligt uppkopplade är grunden för digitaliseringen lagd.
– Nu går det att lägga till fler tjänster och fler leverantörer. Det öppnar för mer konkurrens och att hitta fler behov. Att det är den vägen vi ska gå Stadsnäten och regeringen helt överens om, säger Elin Bertilsson.
För att få till den utvecklingen krävs att myndigheterna måste ställa krav på tillgänglighet. Stadsnätsföreningen har som uppgift att utbilda branschen för att underlätta utvecklingen.
– Vi hjälper till med mallar, avtal, riktlinjer och ledningssystem. Till exempel har vi utbildat 2 400 tekniker i att laga
I en tid av osäkerhet och oro är vi tillsammans med stadsnäten en del i att tillhandahålla en trygg och tillgänglig digital infrastruktur. För kommunerna, för länet, för Sverige.
Att leva upp till kraven i Robust fiber och NIS-direktivet behöver inte vara svårt. Tvärtom. Produkterna i Ralaflex-serien är lika enkla att planera med som att montera och uppgradera.
På rala.com får du veta mer – eller ring oss redan idag på 020-210 500.
fiber om det skulle bli krig eller annan kris.
Elin Bertilsson konstaterar att stadsnäten är en möjliggörare för uppkoppling och kommunikation men att föreningen även har hög kompetens för att kunna bidra till utvecklingen av det digitala samhället.
– Här är det en fördel att stadsnäten ägs av kommuner. Eftersom många kommunala verksamheter är beroende av uppkoppling, som exempelvis vård och omsorg, blir det enkelt att samarbeta och dela information som underlättar digitaliseringen.
Ett exempel från i vintras var när stormen Johannes och snöovädret Anna lamslog delar av Sverige.
– När elen försvann gick även fibern ner. Fibernäten behöver el för att fungera, vattenverken behöver el och uppkoppling för sina pumpar och elverken behöver uppkoppling för övervakning med mera. Allt hänger ihop och är beroende av varandra. Då blir det enklare att samarbeta om allt finns inom kommunerna.
Post- och telestyrelsen (PTS) är ansvarig sektorsmyndighet för att öka beredskapen inom digital kommunikation. Stadsnätsföreningen har av PTS fått uppdraget att ansvara för beredskap för hela stadsnätsmarknaden som jobbar med digital kommunikation, vilket innebär material, utbildningar samt övningar.
– Uppdraget heter Motståndskraft och uthållighet, med syfte att öka kompetens i branschen. Vi ser till att det finns utrustning, att de som ska använda den får
utbildning i hur den används i krig eller annan kris och vi ordnar övningar. Den utrustning som ska finnas i beredskap är bland annat reservkraftaggregat, fibersvetsar, blåsinstrument, testutrustning, containrar och fiber på rulle.
– Jag är stolt över PTS som sektorsansvarig myndighet. De är väldigt framåt och den reglerande myndighet som kommit längst i beredskapsarbetet, säger Ellen Bertilsson.
NYA CYBERSÄKERHETSLAGEN
NIS2 är ett EU-direktiv för att öka cybersäkerheten i 18 kritiska sektorer i hela EU. Direktivet implementerades i Sverige genom en ny cybersäkerhetslag den 15 januari 2026. NIS2 ställer strängare krav på riskhantering, incidentrapportering och ledningsansvar för verksamheter inom samhällsviktiga sektorer som kommunikation, energi, transport, bank, hälso- och sjukvård.
Stadsnätsföreningen hjälper sina medlemsföretag att tolka de nya reglerna och att underlätta införandet.
– Vi tittar generellt på den nya lagen och försöker skapa en kultur så att våra medlemsföretag ska förstå hur de ska hantera cybersäkerhet så att det alltid fungerar.
Det handlar om att göra allt mer robust, att genomlysa system, kontrollera vem som lägger in och vem som plockar ut data och att hanteringen av systemen inte är beroende av personer utan av verksamheter. Det finns även krav på att göra risk- och sårbarhets-
Den utrustning som ska finnas i beredskap för ett eventuellt krig eller annan kris är bland annat reservkraftaggregat, fibersvetsar, blåsinstrument, testutrustning, containrar och fiber på rulle. Bild: Stadsnätsföreningen
– Ju mer vi har byggt ut fiber till hushåll och företag desto kortare väg blir det att ansluta allt annat som ska kopplas upp, säger Stadsnätsföreningens vd Elin Bertilsson. Bild: Stadsnätsföreningen
analyser inför det kommande årets arbete. – Det är ett arbete som aldrig blir färdigt. Vi förklarar för medlemmarna vad den nya lagen innebär och vad de ska börja med för att komma i gång. Sedan blir det ett ständigt pågående arbete som vi måste ta på allvar och jobba med kontinuerligt, understryker Elin Bertilsson.
Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch- och intresseorganisation som representerar stadsnät i närmare 200 kommuner och 120 leverantörer av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet. Föreningen företräder därmed en absolut majoritet av de aktörer som aktivt investerar i ny modern infrastruktur för bredband i Sverige.
Det finns cirka 170 stadsnät i Sverige och de ägs av kommunala energibolag (37 procent), kommunala stadsnätsbolag (28 procent), kommunal förvaltning (26 procent), ekonomisk förening (3 procent), privat bolag (3 procent) och annan form (3 procent).
Göteborg tar en tydlig ledarposition i omställningen av bygg- och anläggningssektorn. Från och med 2026 inför sju av stadens förvaltningar och bolag gemensamma krav på eldrivna entreprenader – först i Sverige och en av de första stadskoncernerna globalt.
SATSNINGEN INNEBÄR att andelen eldrivna fordon och arbetsmaskiner ska öka stegvis. Målet är att minst 70 procent ska vara elektrifierade senast 2030.
Redan i år, med full utrullning senast i höst, ska minst 20 procent av fordon och arbetsmaskiner i nyupphandlade entreprenader vara eldrivna. Kraven omfattar både maskiner på byggarbetsplatserna och transporter till och från dem, och skärps därefter årligen i tydliga steg under kontraktstiden.
Bakom initiativet står en bred samverkan inom Göteborgs Stad. Tillsammans representerar parterna en majoritet av stadens entreprenader, vilket ger kraft åt förändringen och tydliga signaler till marknaden.
– Vi visar återigen att Göteborg är en stad som driver på i den omställning som behöver ske. Med den här kraftsamlingen skapar vi tydliga långsiktiga spelregler och bättre förutsättningar för investeringar i eldrivna lösningar. Vi stärker elektrifieringstakten, och samtidigt regionens kraft att attrahera och konkurrera, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.
Genom att samordna kraven vill staden både förenkla för entreprenörer och accelerera branschens klimatomställning.
– Genom att vi nu samordnar och gradvis ökar kraven på eldrift, i tydliga trappsteg, skickar vi en tydlig signal till marknaden och för-
enklar planeringen för entreprenörerna i projekten. Detta kommer att minska klimatpåverkan i våra byggnationer och bidra till att hela bygg- och anläggningssektorn elektrifieras snabbare, säger Kristina Lindfors, exploateringsdirektör.
Göteborg har under flera år intensifierat arbetet med klimatneutralt byggande. Från tidiga innovationsprojekt, där fokus låg på materialval, omfattar arbetet i dag hela värdekedjan.
– Vi gör resan från innovation, i nära samarbete med byggbranschen, till att minskad klimatpåverkan är det nya normala i våra större projekt, säger Martin Blixt, direktör för Stadsfastighetsförvaltningen.
Elektrifieringskraven är en del av Göteborgs Stads elektrifieringsplan och ligger i linje med stadens klimatmål. Under våren bjuds näringsliv och regionala aktörer in till dialog för att säkra genomförandet och bredda uppslutningen.
– Nu skapar vi bättre förutsättningar för marknaden att planera investeringar i laddlösningar och eldrivna fordon och maskiner. Ju fler beställare som ställer sig bakom och gör likadant desto snabbare skapar vi volym i efterfrågan, för att tillsammans med leverantörerna komma över en initial kostnadspuckel. Vi har en rejäl chans att bidra till en konkurrenskraftig marknad, och bra positionering för många engagerade, säger Anne Piegsa, processledare för Göteborgs Stads elektrifieringsplan.
Swepos är Lantmäteriets system för satellitpositionering som snabbt och enkelt ger exakt positionering. Precis där diket ska börja. Tjänsten används därför bland annat i grävmaskiner och resulterar i stora tids- och kostnadsbesparingar, vilket dessutom är bra för miljön. Läs mer på www.swepos.se
Allt fler människor får sin sömn störd av trafikbuller. Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av buller och kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och försämrad kognitiv utveckling hos barn.
På Bra Bullerplank i Sverige AB hjälper vi er att förebygga buller med effektiva bullerskärmar i väg- och järnvägsprojekt.
Kontakta oss tidigt i ert projekt – så skapar vi tystare och hälsosammare miljöer tillsammans.
Den 2–4 februari 2027 lanseras mötesplatsen Clima Energy Nordic på Svenska Mässan i Göteborg. Bild: Svenska Mässan
När fastighetssektorn pressas av skärpta klimatmål, nya EU-regelverk och ökade krav på energieffektivisering växer behovet av samverkan. Den 2–4 februari 2027 lanseras därför
Clima Energy Nordic på Svenska Mässan i Göteborg. En ny nordisk mötesplats med fokus på kunskapsutbyte, affärer och konkret omställning i fastighetsbranschen.
AV PERNILLA KRANTZ
BAKOM INITIATIVET står Svenska Mässan tillsammans med Anders Ekdahl, senior rådgivare inom hållbar omställning och medgrundare av Nordic Climate Group. Ambitionen är att skapa en mötesplats där teknik, hållbarhet och ekonomi möts. Alla tre avgörande perspektiv för att branschen ska kunna ta nästa steg i energiomställningen.
– Vi vill samla alla inom de här tre olika rollerna vid ett och samma tillfälle och skapa en dynamik som kan bidra till den nödvändiga
omställningen, säger Annika Persson, affärsansvarig på Svenska Mässan. För att få alla att gå åt samma håll. De fysiska mötena är otroligt viktiga för att skapa nya dialoger och samarbeten.
ETT GLAPP PÅ MARKNADEN
Idén till Clima Energy Nordic växte fram ur en omfattande förstudie som Anders Ekdahl genomförde för Svenska Mässan inom
området energieffektivisering. I arbetet intervjuades ett 20-tal aktörer i branschen, allt från fastighetsbolag och installatörer till leverantörer och organisationer.
Och slutsatsen var tydlig; det saknas i dag en mötesplats där teknik, hållbarhet och ekonomi integreras på riktigt.
– Inom de här tre områdena finns det ett glapp på marknaden, konstaterar Anders Ekdahl. Ofta pratar man bara med sin egen profession. Men om vi ska lyckas med omställningen måste de här perspektiven mötas och förstå varandra.
Han pekar på att olika roller inom fastighetsbolagen ofta arbetar i separata stuprör. Den tekniska chefen fokuserar på funktion och drift, hållbarhetschefen på klimatmål och regelverk, medan ekonomichefen ser till avkastning och fastighetsvärden.
– Problemet är att alla egentligen vill samma sak, men de pratar inte alltid samma språk. Därför vill vi skapa en mötesplats som är lika relevant för alla tre.
Fastighetsbranschen står inför en rad nya regelverk fram till 2030, bland annat kopplade till EU:s energidirektiv, taxonomin, byggnaders energiprestanda och hållbarhetsrapportering. Kraven handlar i stor utsträckning om energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Samtidigt finns det stora ekonomiska möjligheter.
– Om man skulle se energieffektivisering som ett energislag motsvarar det ungefär 25 procent av energianvändningen. Samhällsvinsten uppskattas till runt 866 miljarder kronor, säger Anders Ekdahl.
Trots det går utvecklingen långsammare än många hade hoppats. Kunskapen om vad som behöver göras finns ofta, men steget från insikt till handling är inte alltid självklart. –Många vet vad man ska göra, men gör det ändå inte. Det är den nöten vi vill knäcka. Vi vill att de som kommer till Clima Energy Nordic ska åka därifrån med verktyg för sin egen handlingsplan.
I omställningen spelar inte minst installatörer och tekniska konsulter en avgörande roll. Det är de som i praktiken genomför energieffektiviseringen i fastigheterna.
– De är vardagshjältarna i den här omställningen. Det är de som kan systemen och vet vilka lösningar som fungerar i praktiken, säger Anders Ekdahl.
När rätt teknik kombineras med strategiska investeringar kan effekterna bli stora, både för klimatet och för fastighetsägarnas ekonomi. Energieffektivisering kan sänka driftskostnaderna, minska vakansgrader och samtidigt höja fastighetsvärdet.
Dessutom har finansmarknaden börjat röra på sig. Banker och investerare har i allt högre grad krav på gröna investeringar, vilket gör energieffektiva fastigheter än mer attraktiva.
– Bankerna jagar projekt som gör fastigheter bättre ur ett hållbarhetsperspektiv. Allt oftare värderas fastigheter efter vad de kan bli, inte bara vad de är i dag.
Clima Energy Nordic kommer att bestå av en tredagarskonferens med ett gemensamt huvudspår där ekonomi, teknik och hållbarhet vävs samman. Parallellt arrangeras
fördjupande workshops och även slutna runda bord-samtal. Utöver konferensen planeras en omfattande utställning där omkring 170 företag väntas delta redan första året.
–Det handlar om allt från tillverkare och leverantörer till installatörer, proptechbolag och företag inom automation, AI, digitalisering och mätteknik. Även banker och finansiella aktörer kommer att finnas på plats, säger Annika Persson.
På två öppna scener kommer besökarna att kunna ta del av seminarier och presentationer. En central del blir goda exempel, konkreta projekt där fastighetsägare tillsammans med leverantörer och installatörer har löst olika utmaningar.
– Vi vet att människor gärna lyssnar på andra som redan har gjort resan, säger Annika Persson. Det ger inspiration och visar att förändring faktiskt är möjlig.
Dessutom planeras ett innovationsområde där start ups och ny teknik står i fokus.
Ambitionen är dock att Clima Energy Nordic ska vara mer än de tre dagarna i Göteborg. Initiativet byggs upp som en mötesplats som lever och utvecklas under tiden fram till dörrarna öppnas. Inför premiären arrangeras därför flera aktiviteter runt om i landet, bland annat inspirationsluncher och workshops i Stockholm, Malmö och Göteborg. Syftet är att samla idéer, diskutera utmaningar och lyfta goda exempel från branschen. Parallellt planeras även undersökningar om energieffektivisering, utbildningsinsatser och medverkan i olika branschsammanhang.
–D et här handlar om att driva en omställning tillsammans med branschen. Vi vill visa att det finns ett stort värde i att arbeta mer systematiskt med energieffektivisering och hållbarhet, säger Annika Persson.
BRANSCHEN FORMAR
INNEHÅLLET
För att säkerställa relevansen leds arbetet av ett strategiskt programråd där representanter från flera delar av branschen deltar. Här finns bland annat företrädare från storbanker, leverantörer, branschorganisationer, fastighetsägare, forskning och
Ambitionen är att skapa en mötesplats där teknik, hållbarhet och ekonomi i fastighetsbranschen möts. Bild: Pixabay
akademi. Syftet är att kvalitetssäkra innehållet och se till att konferensen adresserar de frågor som verkligen är viktiga för branschen.
–Vi är ju inte själva experter på alla områden. Därför är det viktigt att innehållet formas tillsammans med de aktörer som arbetar med frågorna varje dag, menar Annika Persson.
I slutändan handlar allt om att skapa bättre förutsättningar för den omställning som fastighetssektorn nu står inför.
–Tekniken finns. Kunskapen finns. Pengarna finns. Nu gäller det att få ihop alla perspektiv och börja arbeta tillsammans. Det är precis det vi vill att Clima Energy Nordic ska bidra till, avslutar Anders Ekdahl.
När Logiwaste installerade sopsugssystemet till ett bostadsområde i Slakthusområdet i Stockholm användes en lösning för de fläktar som skapar luftströmmen som transporterar soporna. I stället för att bygga ett separat fläktrum monterades fläktarna i en container. Containertjänst monterade fläktar med tillhörande utrustning vid sin anläggning och kunde leverera en komplett fläktcontainer som tar mindre plats och minskar den totala installationstiden.
LOGIWASTE ÄR en av de ledande aktörerna i Norden inom lösningar för automatiserad insamling av avfall för bostadsområden, innerstadsområden och kommersiella fastigheter.
Företagets system för automatisk avfallsinsamling fungerar så att avfallet sorteras och slängs av användaren i olika inkast beroende på fraktion ute i bostadsområdet. Inkasten kan placeras inomhus eller utomhus i ett bostadsområde eller en kommersiell fastighet.
Med hjälp av luftflöde och undertryck transporteras avfallet från inkasten fraktionsvis i rör under mark till en terminal, där det samlas och lagras fraktionsvis i en 30-kubiks container. Då allt avfall samlas i en terminal reduceras antalet avfallstransporter i området kraftigt, jämfört med traditionell sophantering med kärl och soprum.
– Det handlar om att få bort tung trafik från bostadsområden. Till exempel områden med flera innergårdar där det finns flera inkast. Med vårt system behövs endast en transport från en terminal, förklarar Jonathan Bergman som är produktdesigner på Logiwaste.
KONSTRUERADE FLÄKTCONTAINER
För att skapa den luftström som suger avfallet används fläktar som traditionellt är placerade i ett fläktrum. Logiwaste har tillsammans med Containertjänst konstruerat en fläktcontainer för att underlätta installation och spara utrymme.
– I en ljudisolerad 20-fots container monterade Containertjänst tre fläktar, interna röranslutningar och kabelstegar.
Fläktcontainern levererades från Containertjänst som en komplett enhet som kunde kopplas till terminalens luftrörsystem.
– Mycket fanns redan på plats, vilket
En 20-fots open side container förvandlades till ett fläktrum, för att skapa den luftström som behövs för att transportera avfallet i ett bostadsområde i Slakthusområdet i Stockholm.
avsevärt minskar den totala installationstiden. Vi kunde fokusera på att montera elkomponenter och kabeldragning, berättar Jonathan Bergman.
Intill fläktcontainern ställdes en mindre 10-fotscontainer som innehåller fläktsystemets styrdel.
LEVERERADE EN BRA PRODUKT
När Jonathan Bergman drog i gång projektet letade han efter ett företag som dels kunde leverera containrar till projektet, dels hjälpa till med utvecklingen av den befintliga designen.
– Jag hittade Containertjänst på nätet och såg att de hade bra referenser från tidigare projekt. Vi fick bra kontakt direkt och det kändes naturligt att gå vidare. De är lösningsorienterade och när vi ringer svarar de att ”vi fixar det”. De levererade en bra produkt som motsvarade de förväntningar jag hade. Att de finns nära oss är också en fördel, det är lätt att åka ut om något problem skulle uppstå.
Michael Skärbo är marknadschef på Containertjänst. Han påpekar att den största utmaningen med det här projektet var att det var en ny bransch, med ny teknik som krävde för Containertjänst nya lösningar.
ANPASSA PLACERING OCH MONTAGE
– Men det är just det vi är bra på, att inom ramarna för en container kunna anpassa placering och montage så att allt får plats, samtidigt som det finns utrymme för de som ska sköta utrustningen.
Trots stora fläktar, stora rör, kabelstegar och elkomponenter lyckades Logiwaste och Containertjänst få till ett fläktrum som är lättåtkomligt, tack vare bra layout och att ena långsidan på containern går att öppna helt.
– Med bra ritningar och ett utmärkt samspel mellan oss och Jonathan Bergman på Logiwaste blev resultatet väldigt bra. Fläktcontainern levererades enligt budget och tidsplan, avslutar Michael Skärbo.
När årets Bergdagar inleddes med Bergmekanikdagen berättade Lars Jacobsson från RISE om ett projekt som undersökt mekaniska egenskaper hos stora sprickor i kristallint berg. Utöver ökad kunskap har projektet resulterat i fler högkvalitativa metoder för undersökning och analys, en utrustning för skjuvprovning i laboratoriemiljö och en metod för tillverkning och kvalitetssäkring av replikor av bergsprickor.
AV LARS-OLOF TANDBERG
LARS JACOBSSON konstaterades att det funnits en kunskapslucka kring de mekaniska egenskaperna hos stora sprickor i berg på stora djup.
– Det har gjorts få experiment på stora sprickor och små djup och inga experiment på stora sprickor och stora djup. Det finns blandade slutsatser kring storlekseffekter i tidigare studier och dagens modeller bygger på gamla experiment och låga normalspänningar.
Projektet har gjorts i två faser och resultat från första fasen, som främst var inriktad på in situ-experiment och numerisk modellering, visade att in situ-experiment är dyra och innebär dålig kontroll över experiment och mätningar. I fas två fokuserades därför på laboratorieexperiment som ger bättre kontroll över randvillkor och mätningar.
Projektets mål var bland annat att ta fram data från normalbelastnings- och skjuvförsök i kontrollerad laboratoriemiljö för att kunna generera resultat med hög kvalitet.
LABORATORIEPROVNINGAR
Provningar har genomförts på naturliga och draginducerade sprickor i granitprover i tre storlekar, 35×60 millimeter, 70×100 millimeter och 300×500 millimeter samt replikor av bergsprickor (70×100 millimeter), under representativa spänningsförhållanden som råder på stora djup vid kontrollerade laboratorieförhållanden.
– Vi utvecklade en ny utrustning för skjuvförsök för stora bergsprickor, som kan ta prover upp till 400×600 millimeter. I den kan prover belastas med höga skjuvkrafter som motsvarar villkoren som finns djupt ner
– Vi utvecklade en ny utrustning för skjuvförsök för stora bergsprickor, som kan ta prover upp till 400×600 millimeter. I den kan prover belastas med höga skjuvkrafter som motsvarar villkoren som finns djupt ner i en bergmassa, berättade Lars Jacobsson på Bergdagarna 2026. Bild: Lars-Olof Tandberg
i en bergmassa, berättade Lars Jacobsson. Karakteriseringar genomfördes före, under och efter skjuvförsök med hjälp av högupplöst optisk skanning, kontakttrycksmätningar, lokala mätningar av sprickdeformationer med hjälp av Digital Image Correlation (DIC) och akustiska emissionsmätningar under skjuvförsöken.
NYA METODER OCH ÖKAD EXPERTIS
Projektet har resulterat i en stark forskningsinfrastruktur för studier av mekaniska egenskaper hos bergsprickor. Det har också gett en unik utrustning för skjuvprovning av stora sprickor och en metod för tillverkning och kvalitetssäkring av replikor av bergsprickor.
– Det har även gett branschen fler högkvalitativa metoder för undersökning och
analys samt fler personer med expertis kring området.
Testerna har resulterat i djupare kunskap om mekaniska processer i sprickor under skjuvning och ny kunskap om hur storleken påverkar sprickors mekaniska egenskaper.
– Experimenten har även genererat stora mängder data som kan användas för att utveckla nya modeller och även vara till nytta för fortsatta analyser och studier. Nästa steg är att göra en samanalys av alla mätresultaten, för att bättre kunna förstå vad som händer inuti sprickorna, sa Lars Jacobsson. Projektet initierades och finansierades av Svensk Kärnbränslehantering (SKB) och dess systerorganisation i Kanada, NWMO. De genomförde projektet i samarbete mede RISE och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Minimera risken för skador och stillestånd med brandskyddssystem från Fogmaker. Vi skyddar fordon och maskiner, även elektriska.
Fogmakers brandskyddssystem är designat för motorrum och andra slutna utrymmen, och finns installerat i mer än 300,000 fordon och maskiner i över 60 länder. Finfördelad vattenbaserad dimma kväver en brand snabbt och kyler området länge för att förhindra återantändning. Systemet är automatiskt, oberoende av elektricitet, alltid redo, och avpassat för elfordon. PFAS-Fritt med vår nya vätska, Eco 1
Under Bergdagarna möttes beställare, entreprenörer och konsulter i en så kallad Think Tank för att diskutera hur man får framgångsrika kontraktsrelationer i bergbyggnadsbranschen.
AV LARS-OLOF TANDBERG
ADVOKAT Mikael Linton-Wahlgren, som bland annat jobbar med konfliktförebyggande, inledde med att konstatera att Sverige är ett litet land med få spelare inom byggsektorn.
– Då är det inte bra med tvister. Därför bör man sträva efter att lösa konflikter innan de går till processer, annars kan det bli svårt att jobba vidare tillsammans.
Han rekommenderade parterna i bergoch underjordsprojekt att ta hand om små frågor när de dyker upp och att ha rätt ramar och dokumentation för att kunna hantera risker.
– Kör man fast kan det vara bra att använda en DRB (Dispute Review Board), som är en oberoende expertpanel som följer projektet. Vid en tvist kan den ge rekommendationer till en lösning. För parterna är det bättre än att ta det till skiljedom.
Anna Kadefors från KTH representerade akademin och hon påpekade att bra relationer i ett byggprojekt är beroende av många faktorer. Det är bland annat lagar och regler, kontraktsformer, certifieringar, utbildning och olika former för branschsamverkan.
– Det handlar även om organisation. Ett projekt ska ha lämplig upphandlingsstrategi och rimlig budget. Personalen ska ha rätt kompetens och rätt attityd. Det krävs stöd och uppföljning under projektets gång och helst bör man ta lärdom av tidigare projekt och även föra vidare lärdomar till kommande projekt, sa Anna Kadefors.
I en Think Tanken ingår även korta grupparbeten av deltagarna. Där framkom bland annat att tillit och öppen kommunikation är avgörande för bra relationer i ett byggprojekt. Det bör finnas tydlighet från beställaren med vad de beställer och från entreprenören med vad de kan och ska leverera. Det är även viktigt att lyfta potentiella risker tidigt i ett
– Man bör sträva efter att lösa konflikter innan de går till processer, annars kan det bli svårt att jobba vidare tillsammans, sa Advokat Mikael Linton-Wahlgren när framgångsrika kontraktsrelationer i bergbyggnadsbranschen diskuterades på Bergdagarna. Bild: Lars-Olof Tandberg
projekt och våga prata om dessa.
– Det gäller även att fånga upp signaler om att något är på väg att gå åt skogen. Ofta fastnar den informationen mellan projektledare och beställarombud. Entreprenören måste våga flagga till beställarombudet att något är på väg att gå fel, så att beställaren kan gå in och stötta, sa Patrick Guné från Trafikverket.
Han påpekade att begreppet kontraktsrelationer kan vara missvisande.
– Det är inte relationer mellan kontrakt, det handlar om relationer mellan människor. Det är hur vi beter oss som ger tillit. Det gäller båda parter och därför har Trafikverket infört en dubbelriktad exit. Det innebär att båda beställare och entreprenör har möjlighet att kliva av ett projekt inför genomförandefasen om de anser att den andra parten inte beter sig korrekt.
Marcus Nilsson från Veidekke påpekade att en relation i ett byggprojekt är resultatet av vad de inblandade gör och hur de beter sig i vardagen.
– Det är till exempel att säga hej och prata med varandra, men även att se vad intentionen i kontraktet är, i stället för att leta efter detaljer som man kan ha vinning av. Det är något vi entreprenörer kan bli bättre på, sa Marcus Nilsson.
Han påpekade att entreprenörerna måste våga tala om vad de behöver för att göra ett bra jobb, och det bör helst ske innan anbudet lämnas.
Ulrica Nilsson från Tyréns talade om konsulternas roll. De bör ha tillräcklig kunskap om både teknik och juridik. Även att säkerställa att de har en bra företagskultur och följer god affärssed.
– Konsulter måste även ha hög integritet och mod att säga till om något inte är bra. Vi ska även våga säga nej till projekt där vi inte tror att vi kan göra ett bra jobb. Många konsultföretag jobbar även med andra typer av projekt och har erfarenheter från andra delar av världen. Det är något som vi kan tillföra till beställare och entreprenörer, sa Ulrica Nilsson.
Losshållning utan buller, vibrationer eller stenskott
Väghyvelarbeten med Totalstation & GPS
Precision, effektivitet och högsta kvalitet av vägjusteringar och markarbeten.
Statisk plattbelastning
Tillförlitliga mätningar och dokumentation för säkra och godkända konstruktionsunderlag.
Fredrik Magnell, fredrik@vagjusteringar.se
30 år av bergsprängning och bergteknik
Bättre, tystare och säkrare
Genom åren har vi ställts inför en mängd utmanande uppgifter inom bergarbetes branschen som har utmanat och stärkt vår tekniska kompetens. För att möta dessa utmaningar har vi tagit saken i egna händer och utvecklat nya funktioner på våra borrvagnar direkt i vår verkstad.
Det tyska verktygsföretaget Wera har i omkring 90 år utvecklat skruvdragningsverktyg.
Nu satsar bolaget på en egen organisation i Sverige och vill öka kontakten med användare genom mässor, events och nya produktlanseringar.
AV ELIN BISANDER
DET TYSKA verktygsföretaget Wera har under lång tid byggt sin verksamhet kring ett tydligt fokus: verktyg som används för att skruva i eller skruva ur skruvar. Företaget har sitt huvudkontor i Wuppertal och har funnits i omkring 90 år.
– Vårt fokus på att flytta skruvar har gjort oss till experter på området. Vi gillar att utmana gällande standard för att förbättra funktion, kvalitet och design, säger Sebastian Östlund, Area Sales Manager på Wera.
Under åren har sortimentet vuxit, men inriktningen har varit densamma. När Sebastian Östlund började arbeta med företaget 2008 var Wera framför allt känt för skruvmejslar och bits.
– Sedan dess har vi ökat vår bredd och i dag har vi flera produktgrupper – fortfarande med fokus på att skruva i eller skruva ur.
En viktig förändring för företaget är att Wera under 2025 startade en egen organisation i Sverige. Syftet är att stärka närvaron på marknaden och komma närmare användarna.
– För att kunna skapa en tydligare närvaro på marknaden behövs en egen organisation i Sverige. Vi behöver synas på fler mässor och events för att visa vad vi erbjuder.
Satsningen sker samtidigt som företaget fortsätter att arbeta nära sina återförsäljare i Norden.
Innovation, kvalitet och design är tre begrepp som ofta lyfts fram i företagets utvecklingsarbete. Enligt Sebastian Östlund handlar det bland annat om att samla in erfarenheter från användare och omsätta dem i nya lösningar.
– Tack vare att vi träffar så många slutanvändare i hela världen får vi många frågor och idéer. Samtidigt har vi interna arbetsgrupper som diskuterar möjliga framtida produkter.
Han menar att kvalitet också handlar om hur produkterna används och underhålls över tid.
– Allt innehåll i våra satser går alltid att köpa som enstaka del. Ibland tappas något bort eller försvinner, och då tycker vi att det är viktigt att man som användare kan komplettera det.
Designen beskriver han som en kombination av form och funktion.
– För oss handlar design om att göra produkterna tydliga och intuitiva att använda.
Under våren har företaget också lanserat nyheter i sortimentet inför 2026. De nya produkterna finns inom flera olika verktygsområden, bland annat inom spärrskaft, bitssatser, momentverktyg och verktygsvagnar.
För att skapa större kännedom om produkterna planerar Wera
Sebastian Östlund, Area Sales Manager på Wera. Bild: Laura Nakolinna, Wera.
att delta på fler mässor och arrangera olika typer av events.
– Det är viktigt för oss att visa och förmedla våra produkter till slutanvändarna för att skapa kunskap om vad vi erbjuder. Vi gör också flera besök tillsammans med våra återförsäljare.
När det gäller utvecklingen framåt ser Sebastian Östlund ett område som växer tydligt.
– En tydlig skillnad är den stora efterfrågan på momentverktyg. Vi erbjuder både ställbara och förinställda momentverktyg.
Alla de senaste maskinerna. På ett och samma ställe.
Svenska Maskinmässan – bara det viktiga. Inget annat.
Endast medlemsföretag
Endast pålitliga utställare
Endast trygga affärer
SVENSKA MASKINMÄSSAN PRESENTERAS AV
Svenska Maskinmässan är den enda mötesplatsen som samlar Sveriges alla maskinleverantörer på ett och samma ställe. Se det senaste inom branschen, prova nya maskiner, gräv, lasta och upplev en levande maskinmässa på riktigt. Läs mer och anmäl dig på: maskinmassan.se
MASKINLEVERANTÖRERNA PRESENTERAR
Trafikverket nyligen köpt in tre nya underhållståg som gör underhållsarbetet snabbare, mer precist och betydligt säkrare för medarbetarna ute i anläggningen. Bild: Trafikverket/Peter Lundström
Trafikverket räknar med att underhållsskulden på den svenska järnvägen ska vara avklarad till 2050. Samtidigt ska man bygga om och bygga ny järnväg. För att klara det behövs tillräckliga resurser och nya tekniker och metoder för få större effektivitet och mer järnväg för pengarna.
AV LARS-OLOF TANDBERG
– FÖR ATT BYGGA kostnadseffektivt och minimera kommande underhåll måste vi ha med livscykelkostnaden (LCC) när vi planerar och bygger järnväg. En viktig faktor är även att regelverk och krav ändras över tid, det ser annorlunda ut i dag jämfört med för 80 år sedan. Det kräver nya tekniker och metoder.
Det säger Patrick Guné som är verksamhetsområdeschef för Stora Projekt på Trafikverket. Han påpekar att det även är viktigt att se till att det finns resurser för att genomföra det som ligger i infrastrukturplanen. Därför har Trafikverket en ständig dialog med leverantörsmarknaden.
– Det är högnivåmöten med anläggningschefer hos ett 20-tal leverantörer, signalleverantörer, konsulter och entreprenörer. Vi har nationella och regionala leverantörsdialoger för att sammanställa vad som finns tillgängligt. Vi gör en genomförandeplan varje år där vi tillsammans med leverantörerna sammanställer projekten för att se att de går att genomföra
I februari tilldelades kontrakt för Ostlänkens entreprenad Vagnhärad till tyska Hochtief Infrastructure och entreprenad Skavsta till franska Bouygues Travaux Publics. Patrick Guné konstaterade då att
det var rekordmånga anbud i upphandlingen med flera av världens största entreprenörer tillsammans med flera svenska leverantörer. – Denna tilldelning innebär nya resurser i form av personal och maskiner på den svenska marknaden, vilket är nödvändigt för att klara framtida investeringar.
NYA SÄTT ATT BYGGA
Om mer underhåll ska göras behövs mer tid i spår. Men det är en komplex balansgång eftersom Trafikverket måste ta hänsyn till operatörerna. Godstrafik kör nattetid och persontrafik kör dagtid, medan
Svensk exportindustri halkar efter. En ny rapport från Europakorridoren visar att svenska företag håller igen på investeringar och överväger flytt av hela eller delar av verksamheten på grund av bristerna i det svenska järnvägsnätet. Trängsel, förseningar och flaskhalsar på järnvägen försämrar konkurrenskraften och tvingar svensk basindustri till drastiska åtgärder. Hur kan vi öka konkurrenskraften med hjälp av effektivare transporter? Och hur länge har Sverige råd att vänta på nya stambanor? Få svaren i nya rapporten Effektiva transporter för bas- och exportindustrin
Läs mer på europakorridoren.se
europakorridoren.se
Göran Cars, professor i samhällsplanering och författare till rapporten Effektiva transporter för bas- och exportindustrin som släpps 24 april på europakorridoren.se
entreprenörerna helst bygger dagtid. – Vi gör en årlig tilldelning av tid i spår för bygg och underhållsarbete. För att minimera avstängningarna för tågtrafiken måste vi ha en effektiv samplanering för maskiner och tekniska lösningar, så att vi passar på att göra så mycket som möjligt, framför allt underhåll, när vi har en avstängning, säger Patrick Guné.
UNDERHÅLLSTÅG
För att öka effektiviteten vid arbete i spår har Trafikverket nyligen köpt in tre nya underhållståg för att hjälpa entreprenörer som inte har resurser att köpa in egna tåg. Flera års tester av hyrda underhållståg visar att arbetet blir snabbare, mer precist och betydligt säkrare för medarbetarna ute i anläggningen.
Underhållstågen innebär en kraftig förbättring av arbetsmiljön. De minskar tunga lyft och reducerar riskerna vid arbete i spårmiljö eftersom mycket arbete kan utföras inuti tåget.
De nya tågen gör det möjligt att utföra underhåll mer effektivt, snabbt och förutsägbart. Det leder till färre störningar för både resenärer och godstrafik. Erfarenheter från tidigare hyrt underhållståg visar enligt Trafikverket på mycket goda resultat vad gäller kvalitet, kapacitet och punktlighet i åtgärderna.
En teknik som skulle kunna ge effektivare byggande av järnväg är så kallade landbroar.
– För att bygga kostnadseffektivt och minimera kommande underhåll måste vi ha med livscykelkostnaden (LCC) när vi planerar och bygger järnväg, säger Patrick Guné, verksamhetsområdeschef för Stora Projekt på Trafikverket. Bild: Trafikverket
– Landbroar ger möjlighet att fabriksbygga landbroelement och det krävs mindre grundläggning när man bygger på pelare. Det blir även mindre masshantering eftersom det inte behöver schaktas lika mycket, säger Patrick Guné. Bild:Trafikverket
Det innebär att järnvägen i stället för att anläggas på marken byggs på en betongbro som vilar på betongpålar.
Fördelarna är bland annat att landbroar möjliggör andra linjedragningar jämfört med bankbroar. Landbroar skapar även färre barriärer i landskapet för jordbruk, människor och djur.
– Det ger även möjlighet att fabriksbygga landbroelement och det krävs mindre grundläggning när man bygger på pelare. Det blir även mindre masshantering eftersom det inte behöver schaktas lika mycket, säger Patrick Guné.
Det blir även mer trafiksäkert då spåret inte blir lika lättillgängligt. En nackdel är att det går åt mer betong vilket kan vara negativt ur klimathänseende.
– Vi tittar aktivt i projekt efter möjlighet att använda landbroar. På projekt som ligger i närtid begränsar den befintliga järnvägsplanen ofta möjligheterna. Vi måste avväga om det är tillräckligt stora vinster i tid och pengar för att ändra järnvägsplanen. Det är en lång process. På järnvägsprojekt som ligger längre fram i tiden, till exempel Hässleholm–Lund, Göteborg–Borås och Norrbotniabanans norra delar, har vi mer tid att hitta fördelar med landbroar.
OFFENTLIG PRIVAT SAMVERKAN
I arbetet med den nationella planen för transportinfrastruktur 2026–2037 har Trafikverket tagit fram förslag på projekt som skulle vara lämpliga att genomföra som Offentlig Privat Samverkan (OPS).
– OPS är inte så lämpligt för järnväg, det är bättre för vägar. I Norge används OPS enbart för vägar. Det kan fungera på vissa avgränsade järnvägsprojekt som
Arlandabanan, som är en liten sträcka och Öresundsbron, som finansieras med broavgifter. Men om det är längre sträckor och det blir ett stopp på en del av en sträcka, kan det vara svårt att veta vem som har ansvaret och hur det ska lösas.
Patrick Guné påpekar att internationellt innebär OPS att en entreprenör bygger, driftar och finansierar projektet med icke statliga medel.
– I Sverige har regeringen valt att finansiera OPS med statliga medel i Nationell plan, så tvärtemot vad en del tror så är det inte mer pengar för att bygga infrastruktur. Så är det även i Norge, även om de har ytterligare finansiering genom till exempel bompengar. Däremot kommer entreprenören att finansiera kostnaderna under byggtiden och få betalt när trafiken öppnar, vilket skapar starka incitament att bli klar i tid. I avtalet tar OPS-bolag långa lån för att bygga och de får betalt när projektet tas i drift.
I nationell plan för 2026–2037 föreslås investeringar och underhåll av järnvägen på cirka 500 miljarder kronor. Underhållsskulden ska minska i högre takt och kan enligt förslaget vara avklarad till 2050, förutsatt fortsatt finansiering och samordning, samtidigt som tågtrafiken upprätthålls under arbetet.
Integrerade sensor & mätlösningar för framtiden.
Järnvägsunderhåll med smarta sensorer – säkrare, spårbart och förutsägbart
Snabb och exakt hjulmätning i realtid och i drift
Kontaktlös mätning utan mekaniskt slitage Ingen avställning av fordon vid inspektion
Trådlösa lastceller med smart programvara Fullständig kalibrerings- och rapportfunktion Väg hjul, axel och boggi med hög precision
Sveriges järnvägssystem brottas med stora brister i underhållet, något som återkommande leder till akuta fel och driftstörningar. I sitt remissvar till Trafikverkets nationella plan lyfter Euromaint en lösning som redan finns, men som ännu inte används systematiskt: att låta moderna tåg fungera som rullande sensorer för infrastrukturen.
MODERNA TÅG HAR en mängd sensorer som kontinuerligt registrerar data om komponenternas skick. I dag används de främst för fordonsunderhåll, men samma data kan avslöja tidiga tecken på problem i spåret. Ett exempel är att om tåg som är utrustade med hjulsensorer återkommande registrerar slag vid samma punkt, något som kan samköras med GPS-data, är det ofta en indikation på en begynnande skada i infrastrukturen – en skada som kan åtgärdas långt innan den leder till akuta stopp. I remissvaret pekar Euromaint på att Sverige saknar de nationella system och avtal som krävs för att dela denna data med
Trafikverket. Ett sådant system skulle, enligt företaget, kunna revolutionera det förebyggande underhållet och skapa betydande samhällsnytta. Trafikverket skulle kunna finansiera installation av sådana sensorer i fordon som inte redan har utrustats med dem och ändå spara pengar på sista raden.
Som en del av CAF-koncernen har Euromaint lång erfarenhet av hur datadrivet underhåll fungerar i praktiken. En central pusselbit är LeadMind, CAF:s digitala plattform som redan används i Norden för att analysera fordonsdata i realtid, upptäcka avvikelser tidigt och optimera både drift och underhåll. Plattformen ligger också till grund för CAF:s och Euromaints nya toppmoderna depå i Nässjö, där automatiserade flöden, digital övervakning och hållbara lösningar gör arbetet snabbare och mer förutsägbart.
LeadMind har redan inbyggd funktionalitet för att möjliggöra det som Euromaint nu efterlyser i Sverige: att data används systematiskt och delas på ett sätt som stärker hela järnvägssystemet.
Med över 1 000 medarbetare och ett omfattande nordiskt verkstadsnät har Euromaint kapacitet att driva skiftet från
reaktivt till prediktivt underhåll. Det skulle kunna minska antalet akuta stopp, frigöra resurser och öka tillgängligheten i ett hårt belastat järnvägsnät.
– Vi vet att denna data redan finns ombord på fordonen. Utmaningen är att skapa strukturer som gör att den också kommer hela systemet till nytta. Med rätt ramverk kan fordonsdata, kombinerat med digitala lösningar som LeadMind, förebygga fel, höja tillgängligheten och spara stora samhällskostnader. Det är en av de viktigaste frågorna vi lyfter i vårt remissvar, säger Antonio Daban, kommersiell direktör på Euromaint.
Euromaint menar att nästa steg är tydligt: Trafikverket måste få mandat att skapa ett säkert och robust system för datadelning. Potentialen är stor – ett järnvägssystem som inte bara lagas när det går sönder, utan som förutsägbart hålls i toppskick med hjälp av data vi redan har.
I den nya infrastrukturplanen satsar regeringen 210 miljarder kronor på drift och underhåll av järnvägar. Det är en ökning med 18 procent jämfört med föregående planperiod. Bild: Anders Andersson
Regeringen har beslutat om den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Med en ekonomisk ram på cirka 100 miljarder kronor per år innebär planen en av de största satsningarna någonsin på Sveriges transportinfrastruktur. Utgångspunkten för planen är att underhållet av det svenska väg- och järnvägsnätet måste stärkas samtidigt som det behövs investeringar i ny infrastruktur.
AV LARS-OLOF TANDBERG
REGERINGENS BESLUT följer i huvudsak Trafikverkets förslag. Planen prioriterar ett förstärkt underhåll och åtgärder med hög samhällsnytta. De 27 nya objekt som Trafikverket föreslog ingår i planen, samtidigt som projekt som inte bedöms uppfylla kraven har omprövats för att frigöra resurser till mer effektiva åtgärder. Planen ger enligt Trafikverket goda förutsättningar att stärka transportsystemets funktion, hantera eftersatt underhåll och genomföra nödvändiga moderniseringar.
– Vi har förberett oss och är redo. Nu höjer vi tempot i järnvägsunderhållet och genomför en omfattande upprustning av vägarna.
Sammantaget är detta en historisk satsning som stärker både konkurrenskraften och totalförsvarsförmågan, säger Roberto Maiorana, Trafikverkets generaldirektör.
UNDERHÅLL AV JÄRNVÄGAR
I den nya infrastrukturplanen satsar regeringen 210 miljarder kronor på drift och underhåll av järnvägar. Det är en ökning med 18 procent jämfört med föregående planperiod och skapar enligt regeringen förutsättningar för att återta så stor del av det eftersatta järnvägsunderhållet som bedöms möjligt att genomföra under planperioden. Det är första steget för regeringens
och Trafikverkets plan att det eftersatta underhållet inom järnvägssystemet ska vara åtgärdat till 2050.
När det gäller ny järnväg innehåller infrastrukturplanen bland annat en satsning på 14,5 miljarder kronor för utbyggnaden av Norrbotniabanan mellan Skellefteå och Luleå.
– Nu knyts Norra Norrlands växande kuststäder äntligen ihop. Det är viktigt för kompetensförsörjningen, godstrafiken och inte minst för robusthet i transportsystemet i Norra Sverige. Förhoppningsvis kan byggstart ske parallellt med att sträckan Dåva–Skellefteå byggs klart så vi får full
kapacitet så snart som möjligt, säger Helen Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten.
Även Malmbanan, som är Sveriges tyngst trafikerade järnväg, prioriteras i planen. Under 2026 kommer Trafikverket göra ett stort antal insatser för att förbättra Malmbanan. Det handlar om ombyggnationer av bangårdar, spårbyte, nya vägskydd och upprustning av kontaktledningar. – Redan nu i maj startar årets spårbyte, då vi byter spåret de åtta milen mellan Harrträsk och Näsberg. Det kommer att göra järnvägen mer driftsäker och lättare att underhålla. För att ytterligare öka kapaciteten börjar vi även att bygga om bangårdarna i Nattavaara, Ljuså, Nuortikon och Buddbyn, när det arbetet är klart kan 750 meter långa tåg mötas där, säger Helena Eriksson, regional direktör vid Trafikverket.
En förändring som påverkar Linköping är regeringens beslutat att Ostlänken ska begränsas till att avse den sträcka som ingår i den tillåtlighetsprövade korridoren som beslutades i juni 2018. Det innebär att Ostlänken avslutas strax innan Linköping C, och att dagens anslutning till Stångådalsoch Tjustbanorna kommer att vara kvar. Beslutet har rört upp känslor i Linköping. – Det här är ett skämt. Att plocka bort Linköping från Ostlänken är inte bara
– Nu höjer vi tempot i järnvägsunderhållet och genomför en omfattande upprustning av vägarna. Sammantaget är detta en historisk satsning som stärker både konkurrenskraften och totalförsvarsförmågan, säger Roberto Maiorana, Trafikverkets generaldirektör. Bild: Anders Gärdnert
– Nya arbetssätt behöver prövas, och alternativa sätt att organisera och finansiera kan vara en del av lösningen för att öka tempot, säger Tina Thorsell på Transportföretagen. Bild: Transportföretagen
fel – det är oansvarigt ur ett nationellt perspektiv. Linköping är en tillväxtmotor med verksamheter som är direkt avgörande för Sveriges säkerhet och konkurrenskraft. När staten bestämmer att man ska bygga ny järnväg till Linköping innebär det något för Linköping. Man har tvingat oss att lägga ner miljontals kronor kopplat till Ostlänken under decennier, säger Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Linköping.
BYGGSTARTSBESLUT
I samband med att regeringen tog beslut om den nya nationella planen tog regeringen även byggstartsbeslut för ett antal större infrastrukturprojekt i Sverige. Byggstart innebär i det här sammanhanget inte att själva byggnationen börjar, utan att Trafikverket får regeringens godkännande att upphandla byggentreprenader.
Regeringen har beslutat om byggstart för följande objekt:
• E45 Säffle–Valnäs, delen Hammar–Valnäs (Värmlands län)
• E4/Lv 259 Tvärförbindelse Södertörn (Stockholms län)
• E4/E20 Hallunda-Vårby, delen Fittja-Vårby (Stockholms län)
• RV 26 Mullsjö–Slättäng (Jönköpings län)
• E4 Kongberget–Gnarp (Gävleborgs län)
• E65 Svedala – Börringe (Skåne län)
• Malmö godsbangård (Skåne län)
• Malmö C (Skåne län)
• Blekinge kustbana (Blekinge/Skåne län)
• E22 Björketorp (Ronneby Ö)–Nättraby (Blekinge län)
• Markarydsbanan/Knäred (Hallands län)
• Införande av ERTMS
– Det är glädjande att kunna ge klartecken för dessa viktiga satsningar, som kommer
att göra stor skillnad både för privatpersoner och företag. Ett robust och driftsäkert infrastrukturnät är avgörande för både person- och godstransporter, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
GLÄDJANDE
JÄRNVÄGSSATSNINGAR
Transportföretagen tycker att flera av regeringen presenterade byggstartsbeslut är viktiga steg framåt.
– Det är glädjande att satsningar på Malmö C tidigareläggs för att möta kapacitetsbehoven inför Fehmarn Bält-förbindelsen, samt att infartsspåret till Malmö godsbangård rustas för att möjliggöra för längre tåg och därmed stärka godstransporterna. Dessutom är det positivt att regeringen satsar ännu mer än Trafikverket föreslog på Ostkustbanan, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.
BYGGTIDER BEHÖVER KORTAS
Hon konstaterar samtidigt att varnas för långa byggtider, bland annat beräknar Trafikverket att Tvärförbindelse Södertörn kommer att stå färdig först 2040.
– Vi behöver stärka kapaciteten i både väg- och järnvägssystemet, och göra det snabbare än i dag. Att ett projekt som Tvärförbindelse Södertörn beräknas ta över ett decennium att bygga väcker frågor, särskilt när både historiska och moderna jämförelser visar att stora projekt kan genomföras betydligt snabbare. Här behöver nya arbetssätt prövas, och alternativa sätt att organisera och finansiera kan vara en del av lösningen för att öka tempot, säger Tina Thorsell.
Sedan 1972 har Boas Industriservice varit ett tryggt stöd för industrin i Stockholmsregionen. Med snabb service, hög kvalitet och ett brett kontaktnät erbjuder vi kompletta lösningar – från första förfrågan till färdig produkt. Med fyra verkstäder, stor maskinpark och lagerhållning kan vi leverera snabbt, ibland samma dag. Vi förenklar ert arbete genom att vara er enda kontakt för industritjänster, alltid med flexibilitet och precision.
Skicka in er förfrågan – vi löser det.
Ostlänken är Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid. Med en projekttid på tio år ska 16 mil dubbelspår byggas mellan Järna och Linköping, med en budget på 110 miljarder kronor. Vi frågade Trafikverkets programchef Magnus Sjöberg om utmaningarna och hur man håller ihop ett så stort projekt.
AV LARS-OLOF TANDBERG
Varför byggs Ostlänken?
– För att få till en regionförstoring och föra arbetsplatser och människor närmare varandra. Men även för att få fler spår så att vi kan köra fler tåg. Då kan godstågen gå på de befintliga spåren. Det blir även en mer rät dragning av järnvägen mellan Stockholm och Norrköping.
Vilka utmaningar ser du med projektet?
– Ostlänken kommer i stor utsträckning att byggas på jungfrulig mark. Där kommer arbetet att bestå av att flytta massor, förstärka mark, bygga banker, broar och tunnlar. Där blir det inte så komplext att bygga. Där är svårigheten de enorma volymerna, det blir en utmaning att få tillräckliga resurser, säger Magnus Sjöberg.
Han konstaterar att för arbetena i Norrköping och Linköping blir det mer komplext.
– Det är många intressenter inblandade, kommuner, stadsutvecklare, tågtrafik, gång- och cykeltrafik. Och att det är mer komplicerat att bygga i stadsmiljö.
Hur håller ni ihop de många delprojekten?
– Det är många stora etapper som pågår parallellt, så vi har organiserat oss efter det. Projekten har delats upp i lämpliga delar med en projektorganisation för varje. Sedan samlas allt i programorganisationen med projektlinje, projektering och programstyrning för hela projektet. Egen personal och konsulter styr både enskilda projekt och helheten.
Finns det tillräcklig kompetens för projektet?
– Det är många i branschen som vill jobba med oss, vi har fått bra gensvar på våra rekryteringar. På så här långa projekt
– Vi anpassat en del kontrakt så att de ska tilltala utländska aktörer. De vill helst ha kontrakt från fem miljarder och uppåt, säger Magnus Sjöberg, Trafikverkets programchef för Ostlänken. Bild: Trafikverket
vill vi helst anställa folk, men här räcker inte det, vi anlitar både stora och mindre svenska konsulter i projektet, berättar Magnus Sjöberg.
Trafikverket gjorde en affärsanalys 2020 för att bedöma om den svenska marknaden skulle klara ett projekt av den här storleken.
– Vi insåg då att vi behöver resurser utifrån. Som mest kommer Ostlänken att omsätta cirka tio miljarder kronor per år. Samtidigt pågår bland annat utbyggnaden av Stockholms tunnelbana, utbyggnaden av det svenska elnätet och även försvaret har stora utbyggnader. Det är många som konkurrerar om samma entreprenörer och konsulter.
Hur har intresset varit från utländska entreprenörer?
– Vi anpassat en del kontrakt så att de ska tilltala utländska aktörer. Det är främst storleken på kontrakten, utländska entreprenörer vill helst ha kontrakt från fem miljarder och uppåt. I etapp Vagnhärad har vi tilldelat tyska Hochtief och i etapp Skavsta franska Bouygues. Båda de kontrakten är på tio miljarder kronor vardera.
På de två stora projekten fick Trafikverket in åtta anbud, varav fem från de största europeiska företagen.
– Vi är väldigt nöjda med startfältet. Det visar att vi verkligen är intressant för de stora utländska företagen. Det bådar gott för framtiden.
Hur håller man tidplan och budget i ett projekt på 110 miljarder som löper på tio år?
– Vi har delat upp budgeten på respektive projekt och varje projekt har i uppdrag att styra mot budget. Det blir mer hanterbart så, även om vissa delprojekt blir väldigt stora ändå. När det gäller tidplanen har vi en övergripande tidsplanering på programnivå som underlag vid upphandling. Tidsstyrningen görs sedan i nära samarbete med våra entreprenörer, förklarar Magnus Sjöberg.
I projekt Ostlänken används den så kallade earn valuemetoden. Först görs en plan för hur lång tid en aktivitet ska ta och vad det ska kosta.
– När aktiviteten är utförd jämförs den verkliga tiden och kostnaden mot det planerade. Om det behövs gör vi sedan korrigeringar till nästa moment. Det här är våra projektledare väldigt duktiga på. På det stora hela är det traditionell projektstyrning. Vi försöker ligga under budget och före tidplanen, konstaterar Magnus Sjöberg.
OMT och Welado STHK förenar expertis inom spårbunden trafik – från krav till ibruktagning
OMT och Welado STHK arbetar tillsammans som en del av Weladogruppen. Spårbunden trafik – järnväg, tunnelbana och spårväg – är ett område vi satsar hå rt på och tillsammans samlar vi ett stort antal skickl iga konsulter i Sverige och Finland.
Vi driver ditt projekt framåt
Fordonslivscykel
Kvalitet
Ledarskap
ERTMS/ETCS, signalsystem
Infrastruktur
Upphandling, krav, uppgraderingar, underhåll
Besiktning, test, godkännande, ibruktagning, trafiksäkerhet
Teknisk projektledning, förändringsledning, testledning
Systemintegration, leveransstöd, anpassning, godkännande
Byggledning, MBEST-K
Låt oss prata om er nästa etapp! omtab.se sthk.se
Det finns fungerande system för återvinning av bland annat schaktmassor, betong och asfalt. Men efterfrågan på återvunnet material måste öka för att återvinningsföretagen ska våga investera och satsa på teknik och utrustning. Bild: Swerock
När det gäller hållbart byggande har fokus länge enbart varit på energieffektivitet, men på senare tid har även cirkularitet och resurseffektiv materialanvändning börjat blanda sig i diskussionen. Enligt Återvinningsindustriernas vd Ellen Einebrant är cirkularitet helt avgörande för klimatet, miljön och för råvaruförsörjningen i framtiden.
AV LARS-OLOF TANDBERG
– MÅNGA FÖRSTÅR värdet av cirkularitet och att vi måste gå i den riktningen, men samtidigt finns det en del som inte vill ta kostnaden. Byggbranschen har haft det tufft de senaste åren och återvinning ses ibland som en extra kostnad som går att undvika. Men det behöver inte vara en kostnad om det görs rätt. Det avgörande är att beställare har en vilja att bygga hållbart, finns den så kan mycket hända, säger Ellen Einebrant.
Hon tycker att det bland stora upphandlare i dag nästan känns som att det är lite tävling om vem som pratar mest om cirkularitet.
– Men det måste omsättas i praktiken också. Ofta är det enskilda projekt som driver utvecklingen framåt snarare än en generell utveckling. Att använda återvunnet material måste bli norm.
En avgörande faktor för att det ska bli lönsamt att återvinna är att det finns en efterfrågan på återvunnet material.
BÄTTRE UPPHANDLINGAR
– Efterfrågan säkrar långsiktighet för återvinningsföretagen och då vågar de investera och satsa på teknik och utrustning. För att skapa ökad efterfrågan måste det vara
enkelt att återvinna. Det finns fortfarande hinder och utmaningar som logistik, förvaring, lagring och att återvunnet material ibland blir dyrare.
I upphandlingar i dag ställs det sällan krav på att använda återvunnen råvara. Där behöver det göras mer. Det finns fungerande system för återvinning av många byggmaterial till exempel betong, asfalt, schaktmassor, golv, fönster, gips, mineralull med mera.
– På de materialen finns det fina cirkulära möjligheter men de kan tillämpas i högre utsträckning och det kan bli bättre för många andra material, konstaterar Ellen Einebrant.
0150-368035 www.ngmetall.se
Vi packar och hämtar i säkra
GPS skåp i hela norden.
ISO 27001:2022 certifierade
Vi raderar all data säkert med hjälp av Blancco
Det som inte återbrukas, återvinns på vår anläggning
Du får betalt för din ITutrustning, baserat på marknadsvärde och skick.
Hon påpekar att för att skynda på utvecklingen behövs bland annat nya regelverk, bättre upphandlingar, ökad efterfrågan och en allmän diskussion om vad som är möjligt att återvinna. Det kräver en bättre samverkan inom hela värdekedjan. Till exempel så är återvinningsperspektivet inte så vanligt i planeringsprocessen av bygg- och rivning.
– Det är viktigt att tänka efter innan. För att kunna ta hand om material på bästa sätt när man river behövs en dialog redan i planeringen, genom att granska och inventera vad som går att återvinna. I rivningsskedet måste det finnas plats att sortera och förvara det återvunna materialet, i olika fraktioner. Bra sortering ökar möjligheten att ta vara på materialet och cirkulera det i högre utsträckning.
När det gäller bygg- och anläggningsbranschen går den cirkulära utvecklingen rent generellt för långsamt anser Ellen Einebrant. Det är väldigt stora utsläpp från bygg och infrastruktur och det behövs nya åtgärder för att förmå företagen att minska sina koldioxidutsläpp.
EKONOMI OCH CERTIFIERING
– Då är cirkulärt bästa vägen. Det går att spara mycket koldioxid genom ökad återvinning, men det går för långsamt. Det är långa kedjor och mycket som ska hänga ihop. Ofta är det en lönsamhetskalkyl som avgör. Därför kan det behövas ekonomiska
– Ofta är det enskilda projekt som driver utvecklingen framåt snarare än en generell utveckling. Att använda återvunnet material måste bli norm, säger Återvinningsindustriernas vd Ellen Einebrant. Bild: Återvinningsindustrierna
Återvinning bör finnas med redan då rivningar planeras, genom att granska och inventera vad som går att återvinna. I rivningsskedet måste det finnas plats att sortera och förvara det återvunna materialet. Bra sortering ökar möjligheten att ta vara på materialet och cirkulera det i högre utsträckning. Bild: Sortera
incitament för att få fart på återvinningen.
Ellen Einebrant konstaterar att det i grunden finns ett stort och växande engagemang för återvinning inom infrastruktur, bygg och anläggning. Även upphandlare börjar se fördelarna i högre utsträckning, men det går som sagt fortfarande långsamt.
En förklaring kan vara att det ofta är tajta deadlines med tidspress och det är inte alltid man tänker på återvinning. Utöver ekonomiska incitament skulle utvecklingen även kunna påskyndas med hjälp av byggbranschens certifieringssystem.
– Genom att lägga in fler cirkulära kriterier i certifieringssystemen skulle viljan att ta vara på material kunna ökas. Det sker mycket utveckling i den riktningen och även med ekonomiska incitament, men det kan bli mycket bättre, konstaterar Ellen Einebrant.
För att öka andelen återvunnet material försöker Återvinningsindustrierna samverka med hela värdekedjan.
– Vi för en dialog med andra i värdekedjan om vad som är möjligt att ta hand om och upphandla om, samt vad de behöver av oss för att göra det. Det är frågor som insamling, sortering, användning av återvunnet material, logistik, lagring, transporter och byggregler. Branschen kan även presentera förslag på hur regelverk kan förbättras för att få bättre cirkularitet.
Ellen Einebrants tips till upphandlare, byggföretag, arkitekter, konsulter och fastighetsägare är att våga testa nya cirkulära
lösningar. Att våga göra ansträngningen att leta upp återvunnet material och använda det, och inte minst att ta med återvinning tidigt i planeringsprocessen.
– Låt planeringen få ta tid så att det går att ta tillvara materialet ordentligt. Tänk också på att vissa material som stål och aluminium är billigare som återvunna. Samtidigt undviker vi stora koldioxidutsläpp jämfört med att använda jungfruligt material.
Återvinningsindustrierna är en branschföreningen för privata återvinningsföretag. Föreningens främsta uppgift är att förbättra förutsättningarna för ökad återvinning och en ökad användning av återvunnet material. För att möjliggöra detta är det viktigt att skapa sunda konkurrensutsatta marknader och konkurrensneutralitet på avfallsoch återvinningsområdet. En annan viktig fråga är att stimulera och stödja medlemsföretagens arbete med miljö och etik i sina verksamheter. Återvinningsindustriernas medlemmar omsätter drygt 35 miljarder kronor och har 10 000 anställda i anläggningar över hela landet.
Sverige befinner sig mitt i en historisk samhällsomställning. Klimatmålen om nettonollutsläpp till 2045, elektrifieringen av industrin och transportsektorn plus omfattande investeringar i väg och järnväg driver upp behovet av ballast och andra samhällsbyggnadsmaterial. Samtidigt minskar antalet aktiva täkttillstånd och obalansen mellan tillgång och efterfrågan bara växer. Det här vill NCC vara med och förändra.
ENLIGT DEN materialförsörjningsrapport som NCC tagit fram kan behovet av råmaterial i Sverige öka med cirka 25 procent fram till 2045. Detta bland annat kopplat till Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen som kom i slutet av september 2025, de ökade kraven kopplade till Sveriges inträde i NATO och en generell förstärkning av infrastrukturen.
– För att kunna bidra till samhällsutvecklingen måste vi säkerställa tillgången på råmaterial, konstaterar Lin Tennung, Business Development Manager inom Division Stenmaterial på NCC.
OCH KVALITETSSÄKRA
Utmaningen är tudelad. Dels krävs en mer effektiv och förutsägbar tillståndsprocess för nya och befintliga täkter, dels måste branschen kraftigt öka andelen återvunnet material. Nationella och regionala planer för materialförsörjning behöver tydliggöra hur behoven ska mötas över tid, annars kan viktiga infrastrukturprojekt både försenas och fördyras. Samtidigt finns en betydande potential i att återanvända och återvinna massor från bygg- och anläggningsprojekt. Här handlar det om att både skapa incitament och bygga förtroende, menar Lin Tennung.
– Dagens entreprenörer väljer ofta jungfruligt material eftersom det upplevs som tryggast. Vi behöver sträva efter att kvalitetssäkra och certifiera de återvunna produkterna, som ett led i att trygga våra kunder att de är fullgoda material, för rätt ändamål.
Branschens gemensamma regelverk, såsom AMA-kraven, kan i många fall
appliceras även på återvunnet material. När kraven uppfylls, eller avvikelser är tydligt definierade, skapas trygghet i hela värdekedjan.
Vidare har offentliga beställare en central roll. Genom att ställa krav på ökad andel återvunnet material kan marknaden förflyttas i rätt riktning. När incitamenten finns med redan i tidiga skeden ökar möjligheten att optimera materialanvändningen, minska avfall och ersätta jungfruliga resurser där det är möjligt.
– Vi jobbar hårt för att öka medvetenheten kring de alternativ som finns och för att vi ska bli inkluderade så tidigt som möjligt i byggskedet.
NCC Stenmaterial arbetar ständigt med att utveckla sin produkt- och tjänsteportfölj. Målet är att kunna möta kundernas behov med ett bredare sortiment av återvunna produkter. Man arbetar man även med transportoptimering, exempelvis att säkerställa last i båda riktningar, för att minska både utsläpp och kostnader.
– En hållbar materialförsörjning handlar inte enbart om själva materialet, även transporterna står för en betydande del av klimatpåverkan.
SAMARBETE VIKTIGT
Resan är påbörjad. Om Sverige ska nå sina klimatmål och samtidigt genomföra de infrastruktursatsningar som krävs, måste materialförsörjningen ses som en strategisk samhällsfråga. Det kräver effektivare tillståndsprocesser, ökad återvinning, tydliga upphandlingskrav och nära sam-
verkan mellan beställare och leverantörer.
– NCC vill vara drivande och har en stor möjlighet att påverka, men hela branschen måste arbeta tillsammans. För klimatet, för konkurrenskraften och för framtidens samhällsbyggande, avslutar Lin Tennung.
och produkter från NCC
• NCC tar emot material för återvinning och deponering, såsom asfalt, betong, tegel, jord- och schaktmassor, muddermassor och spårballast.
• Utifrån inkommande material erbjuder vi lokalt återvunna produkter, exempelvis krossad betong, krossad återvunnen asfalt och jordar.
• Vi utvecklar kontinuerligt nya produkter för att öka graden av återvinning. Vilka material och produkter som är aktuella beror på respektive anläggningstillstånd.
Svenska Fönster och Ragn-Sells inleder ett nytt samarbete för att öka återvinningen av planglas. Avtalet är på plats och från den 1 juni börjar Svenska Fönster leverera glasskärv från sin fönsterfabrik till Ragn-Sells för att återvinnas som råvara till nytt planglas.
– VI ÄR MYCKET glada över avtalet med Ragn-Sells som säkerställer att vårt spill från vår fönsterfabrik används på bästa möjliga sätt – nämligen som råvara till nytt fönsterglas. Genom samarbetet med Ragn-Sells får vi en lösning som ligger helt i linje med våra hållbarhetsambitioner och som gör verklig skillnad i praktiken, säger Camilla Olsson, Miljösamordnare på Svenska Fönster.
Svenska Fönsters tillverkning är optimerad så att det blir minimalt med överblivet glasskärv. Men eftersom det tillverkas tusentals fönster i fabriken varje dag blir det totala spillet tillräckligt stort för att göra en betydande skillnad som råvara i nytt fönsterglas.
Samarbetet innebär därmed att glasskärv från Svenska Fönsters fönsterproduktion i Edsbyn kommer samlas in och transporteras till Ragn-Sells anläggning i Örebro. Där sorteras glaset med hjälp av avancerad optisk teknik för att ta bort eventuellt damm, så att glaset kan användas som råvara i produktionen av nytt planglas.
– Om vi menar allvar med ett hållbart samhälle är det avgörande att använda det vi redan har om och om igen. Genom det här samarbetet kan vi ta tillvara en värdefull resurs och se till att fönsterglas faktiskt blir nytt glas igen, säger Daniel Söderhäll, KAM-chef på Ragn-Sells.
Anläggningen i Örebro har kapacitet att behandla upp till tio ton planglas per timme, och Svenska Fönster räknar med att lämna cirka 30 ton glasskärv för återvinning till
– Genom avtalet med Ragn-Sells och andra partners kan vi lämna vårt spill till återvinning – vilket i sin tur ökar tillgången på råvaror med återvunnet material, säger Camilla Olsson, Miljösamordnare på Svenska Fönster. Bild: Svenska Fönster
ny råvara varannan vecka från starten i juni. Planglas används överallt i samhället –i allt från fönster och fordon till solpaneler och bildskärmar. Att tillverka planglas från jungfruliga råvaror är dock en energiintensiv process som påverkar både klimat och miljö. Den huvudsakliga råvaran är kiselsand, en ändlig resurs som globalt blir alltmer begränsad.
– Vi på Svenska Fönster eftersträvar att göra alla våra materialflöden så cirkulära
som möjligt. Genom avtalet med Ragn-Sells och andra partners kan vi lämna vårt spill till återvinning – vilket i sin tur ökar tillgången på råvaror med återvunnet material, något som är en självklarhet i våra produkter, säger Camilla Olsson.
Genom samarbetet mellan Ragn-Sells och Svenska Fönster stärks den cirkulära värdekedjan för glas – och bidrar till minskade koldioxidutsläpp, ökad resurseffektivitet och mer hållbara inköp.
Alwex Recycling din framtida partner för ett livslångt kretslopp.
Din partner för hållbara lösningar inom anläggning och material
Projit är ett ingenjörs- och arkitektföretag specialiserat på projektering och framtagning av bygghandlingar.
Minska ert klimatavtryck genom ansvarfull hantering av plastavfall.
Vår avancerade plastfilmåtervinning skapar cirkulära lösningar.
Besök www.novoplast.se för mer information.
Vi arbetar aktivt med att öka återvinningsgraden av bergmaterial och jordmassor i våra anläggningar. Genom smart resursanvändning och cirkulära flöden bidrar vi till ett mer hållbart samhällsbyggande – utan att kompromissa med kvaliteten.
✅ Erfarenhet som räknas – Med över 40 års branscherfarenhet vet vi vad som krävs för att leverera i tid, på budget och med högsta kvalitet.
✅ Hållbara lösningar – Vi bygger för framtiden med miljösmarta val och energieffektiva material
✅ Trygghet i varje steg – Från första spadtag till färdig lösning – vi tar ansvar hela vägen.
✅ Skräddarsydda tjänster – Oavsett om du är fastighetsägare, kommun eller företagare – vi anpassar oss efter dina behov.
Läs mer på www.abtbolagen.se
Vi är verksamma i hela Sverige
ABT Bolagen – Vi bygger förtroende.
På Sveriges Bergmaterialindustriers (SBMI) årliga branschdag presenterades Naturvårdsverket nya täktvägledning som publicerades i januari. Tanken är att den ska ge en mer effektiv, rättssäker och enhetlig process för tillsyn och prövning av täkter.
AV LARS-OLOF TANDBERG
NATURVÅRDSVERKET HOPPAS att den nya vägledningen ska bidra till en mer enhetlig rättstillämpning som ger större rättssäkerhet och förhoppningsvis bidrar till en mer effektiv och förutsebar prövning och tillsyn.
– Om man i ett tidigt skede kan få tillgång till vilka krav som kan ställas på en tillståndsansökan kan man undgå senare kompletteringskrav, vilket leder till en effektivare miljöprövning, sa Christoffer Lundqvist från Naturvårdsverket.
Den nya vägledningen innehåller information om täkter och täktverksamhet, miljölagstiftning utifrån ett täktperspektiv och prövnings- och tillsynsfrågor. Den tar även upp täkters typiska miljöpåverkan och hur den kan hanteras samt efterbehandling av täkter.
SKAPA EN SAMSYN
– Vägledningen innehåller ett långt och detaljerat avsnitt där vi beskriver i vilka delar en ekologisk efterbehandling ska övervägas. Vi ger även konkreta tips på hur en efterbehandling kan gå till i olika typer av täkter. Om de ska vattenfyllas eller inte vattenfyllas till exempel. Här tycker vi att det är toppen att branschen tagit fram en egen färdplan för biologisk mångfald, som vi också hänvisar till.
Naturvårdsverkets nya täktvägledning ersätter den täkthandbok som publicerades 2003. En ny vägledning har efterfrågats av tillsynsmyndigheter men kommer även att vara till hjälp för bergmaterialbranschen.
– Den nya vägledningen kan användas av branschen och tillståndsmyndigheter som ett uppslagsverk och skapa en samsyn. Det finns en stor vilja i branschen att göra rätt och en gemensam bild av vad som förväntas gagnar alla, sa Josefin Lundström från Svevia.
Christian Härdgård från advokatfirman
– Den nya täktvägledningen kan användas av branschen och tillståndsmyndigheter som ett uppslagsverk och skapa en samsyn, sa Josefin Lundström från Svevia på SBMI:s branschdag. Bild: Lars-Olof Tandberg
Delphi konstaterade att den tidigare täktvägledningen var 23 år gammal. Det händer saker hela tiden och därför är det viktigt att hålla sig ajour med vad som är viktigt vid varje tillfälle.
– Det kan vara bra att titta lite bredare och ha koll på aktuell rättspraxis och inte bara hålla sig till vägledningen. Använd den som just en vägledning och inte en bibel. Om vi driver praxisutvecklingen så får vi utveckling i framtiden, sa Christian Härdgård.
Christoffer Lundqvist påpekade att den nya täktvägledningen är ett omfattande dokument, och att alla delar inte är relevanta för alla täkter.
– Den kan hjälpa till att identifiera problemen, men man måste urskilja vilka delar som är relevant för just den aktuella täkten. Den innehåller även en checklista för vad
en tillståndsansökan för täktverksamhet bör innehålla.
Josefin Lundström konstaterade att det finns en viss oro för att täktvägledningen blir en hyllvärmare.
– Den tidigare vägledningen hade mycket bra innehåll, men efter 23 år är inte allt relevant. Det är viktigt att bevaka rättstillämpningen och uppdatera vägledningen löpande.
Christoffer Lundqvist höll med om att täktvägledningen kommer att behöva löpande uppdateringar, och lite oftare i början.
– Vi har redan tagit emot bra synpunkter som vi måste beakta och se hur de kan arbetas in i täktvägledningen. Längre fram om det händer något som ändrar förutsättningarna helt är det självklart att vägledningen måste uppdateras.
Vi erbjuder marknadens bästa fordonsvågar, system för effektiv vägning och service i toppklass för att säkerställa att din verksamhet alltid är igång.
Med överlägsen kvalitet och branschledande erfarenhet är Flintab det självklara valet.
Vill du veta hur vi kan optimera din verksamhet? Kontakta oss idag så berättar vi mer.
www.flintab.se | info@flintab.se | 036-31 42 00
Mer info, offert eller leasingförslag?
Ring Calle Smedenman 0709-508271
Maila: calle.smedenman@maskinmekano.se
Effektiv utsiktning av finmaterial är avgörande för både produktkvalitet och produktionskostnad. SH 1503 från Maskin Mekano är en eldriven siktstation utvecklad för att maximera separationseffektivitet samtidigt som energiförbrukningen minimeras.
Med STE-siktens kraftiga slag uppnås snabb frigöring av finmaterial, medan den flacka lutningen säkerställer noggrann separering av gränskorn. Excenteraxeln ger en stabil och konstant rörelse oberoende av belastning, vilket ger jämn prestanda även vid fuktiga eller svårhanterliga material.
Eldriften reducerar energiförbrukning och CO2-utsläpp med upp till 80 % jämfört med hydrauliska alternativ.
info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se
Miljötillståndsutredningen föreslår bland annat en ny statlig miljöprövningsmyndighet, en förkortad instanskedja och en avgift för att överklaga beslut. Bild: SBMI
För att snabba på processerna för miljöprövning av täkttillstånd föreslår den pågående miljötillståndsutredningen bland annat en ny statlig miljöprövningsmyndighet, en förkortad instanskedja och en avgift för att överklaga beslut. Sveriges Bergmaterialindustrier (SBMI) är positiva till förslagen men påpekar att fler reformer behövs för att verkligen få snabbare, mer enhetliga och rättssäkra tillståndsprövningar.
AV LARS-OLOF TANDBERG
SVERIGE STÅR INFÖR en historisk reformering av miljöprövningen. Regeringen har beslutat att det ska bildas en ny myndighet för miljö-prövning, men det i sig kommer inte att få den effekt som man hoppas på. Det konstaterade Sveriges Bergmaterialindustriers vd Mårten Sohlman när han inledningstalade på SBMI:s branschdag. – Man samlar alla i samma byggnad, men man jobbar enligt befintligt regelverk och det kommer troligen att vara samma personer som jobbar med det. Det viktiga ur vår synvinkel är att vi nu dessutom fortsätter att genomföra de reformer som föreslås i de utredningar som gjorts kring miljöprövning, sa Mårten Sohlman.
Den miljötillståndsutredning som startade 2023 har i flera delbetänkanden lämnat förslag till åtgärder för att skapa snabbare, mer enhetliga och rättssäkra tillståndsprövningar. Ett förslag är bildandet av en ny
miljöprövningsmyndigheten som ska kunna påbörja sin verksamhet den 1 juli 2027. Meningen är att myndigheten ska ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag.
– Miljöprövning innebär att naturvetenskap ska summeras i en miljöbedömning som baseras på miljöbalken. Det handlar om att tolka miljövetenskap in i juridiken och då behövs en enhetlig rättstillämpning. En samlad myndighet kanske kan ha större framgång i att få till en enhetlig prövning.
Det sa Maria Werner, Specialist Legal Counsel på NCC och även SBMI:s representant i miljöprövningsutredningens referensgrupp. Hon konstaterade att SBMI är positiva till den nya myndigheten, men att det finns frågetecken kring hur det ska göras.
– Det är bland annat hur man flyttar över
kompetensen till den nya myndigheten, så att det blir enhetligt. Sedan ska även den nya myndigheten in som en naturlig del i den nya instansordningen. Det blir spännande att se hur det görs till den 1 juli 2027 då den nya myndigheten ska inrättas.
Maria Werner välkomnar även den föreslagna nya instansordningen. I dag har vissa ärenden fyra överprövningsmöjligheter, från det kommunala beslutet hela vägen upp till Mark- och miljööverdomstolen.
– Det är en process som kan nyttjas av myndigheter och enskilda i syfte att fördröja och försena processer. Det är ett väldigt skevt system och därför ser vi väldigt positivt på den nya instansordningen.
Utredningens förslag är att instanskedjan förkortas och begränsas till högst tre instanser i miljömål, men även att en
avgift införs för att överklaga beslut till mark- och miljödomstol samt Mark- och miljööverdomstolen.
Miljötillståndsutredningen är ett stort arbete, det är en komplex process och mycket som ska beaktas, inte minst vad gäller EU-rätten. Maria Werner konstaterade att det säkert kommer fler delbetänkanden.
– Vi har inte sett något om miljöprocessen eller att inrätta nya prövningsnivåer så här långt. Det borde komma mer om man vill uppnå syftet, att göra en stor förändring och få till en miljötillståndsprocess som verkligen kan möjliggöra en grön omställning och att vi får effektiva miljöprocesser.
Mårten Sohlman påpekade att enklare och snabbare miljöprövningar har utretts och diskuterats mycket under åren.
– Oftast har det inte hänt något och ibland över tid har det blivit mer och mer komplicerat och tidskrävande i stället. Hur hoppfull är du denna gång?
BRANSCHEN KAN BIDRA
Maria Werner svarade att hon är lite skeptisk fram till att den nya myndigheten tas på allvar.
– Att den får de resurser som behövs, det är avgörande. Det är även viktigt att våga ta i frågan om viktningen av motstående intressen.
En annan fråga var vad bergmaterialbranschen kan göra för att skapa bra förutsättningar för den här stora förändringen av miljöprövningen.
– Branschen behöver hålla sig nära utredningarna och bidra med kunskap och förståelse och vara närvarande i debatten. Fortsatt utbildning behövs så
att myndigheter och domstolar förstår vad vår bransch handlar om, hur täkter och täktverksamhet fungerar. Vi kan även bidra med genomarbetade tillståndsansökningar och genom att driva praxisprocessen med överklaganden, sa Maria Werner.
LÄTTNADER
Lars Joakim Hansen från Norsk Industri berättade om arbetet med miljöprövning i Norge. Bland annat att Norge får en ny minerallag från 1 juli. Där finns krav på att statliga myndigheter ska arbeta tillsammans när det kommer ansökan om nya projekt. – Då ska olika myndigheter som har intresse i mineralindustrin sätta sig ner och titta på vad de kan göra gemensamt,
vilka krav som kan ställas från de olika myndigheterna för att få snabbare processer. Han berättade även att myndigheten för mineralförvaltning har tagit fram ett snabbspår för sten- och grusindustrin.
– Processen har förenklats så att det i dag tar sex månader att få ett täkttillstånd från att du fått ett kommunalt godkännande. Där har Sverige kanske något att lära av oss, sa Lars Joakim Hansen. – Det är viktigt att vi fortsätter att genomföra de reformer som föreslås i de utredningar som gjorts kring miljöprövning,
Miljötillståndsutredningen
Miljötillståndsutredningen tillsattes 2023 med uppgift att ta ett helhetsgrepp om den svenska miljöprövningen.
Flera delbetänkanden har lämnats med förslag på bland annat en ny miljöprövningsmyndighet, kortare instanskedja för mark- och miljöärenden och en avgift för att överklaga beslut till mark- och miljödomstol samt Mark- och miljööverdomstolen. Den nya miljöprövningsmyndigheten ska vara på plats den 1 juli 2027. En ny instansordning för miljötillståndprocesser förslås träda i kraft den 1 januari 2028.
Miljötillståndsutredningen fick i början av april förlängd utredningstid och ska redovisas senast den 15 december 2026.
Täkter är utmärkta miljöer för att skapa biologisk mångfald. Det gäller inte enbart vid efterbehandling av en täkt, mycket kan göras redan under den tid den är i drift. På SBMI:s branschdag berättade Sofia Asplund från WSP bland annat om sandblottor för att gynna sandödlor, insådd av ängsväxter, stenmiljöer som håller värme och möjligheten att bygga berguvsholkar.
AV LARS-OLOF TANDBERG
– TÄKTER HAR unika miljöer och strukturer som ofta saknas i landskapet. Där finns magra marker, sand och grus som pollinerare gillar, solbelysta ytor, bergsbranter, vertikala hak, brynmiljöer och vatten, berättade Sofia Asplund som är miljökonsult på WSP.
Hon förklarade att biologisk mångfald innebär en variation av ekosystem och en mångfald av arter.
– Biologisk mångfald är viktigt eftersom det är en förutsättning för allt liv på jorden. Det är grunden för människans välfärd och existens och hjälper oss att bättre motstå globala förändringar.
Sofia Asplund berättade om Bergmaterialindustrins Färdplan för biologisk mångfald som är en vision för att stärka biologisk mångfald i täkter. Den har tagits fram av Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI) tillsammans med ledande aktörer inom branschen. Till 2027 ska medlemsföretagen ha antagit egna mål i linje med färdplanen.
UNDER DRIFTSFASEN
Redan under driftsfasen kan mycket göras för biologisk mångfald, till exempel i delar av täkten som är avslutade och i kanterna. Arbetet som gjorts i driftsfasen kan sedan integreras i den mer långsiktiga ekologisk efterbehandlingen.
– Det går att skapa värden i kanterna av en täkt under pågående drift. Till exempel insådd av ängsväxter, plantera buskar och träd och placera ut död ved. Man kan ta bort gran för att gynna lövträd. Vatten är också bra för biologisk mångfald så det kan man också jobba med om man har det, sa Sofia Asplund.
Hon berättade om en sandtäkt i Jönköpings län med tallskog på sandig mark där man ville skydda och gynna vissa arter. Man anlade sydvända sandblottor för att gynna sandödlor och anpassade bryt-
Täkter har unika miljöer och strukturer som ofta saknas i landskapet. De är därför väl lämpade för att skapa biologisk mångfald. Bild: SBMI
området för att undvika kopparödlor.
BACKSVALOR OCH BERGUVAR
– Man anlade även en skyddszon mot Vättern för att skydda havsstrandlöpare, fiskgjuse och backsvala. Gamla träd och lövridåer bevarades för att gynna bland annat spillkråka, svartvit flugsnappare och grönsångare.
Att lägga ihop stenar i högar är bra, det skapar förutsättningar för många arter. Det blir ett mikroklimat som håller värme bra.
– Om man har ängsmark är stenmiljöer toppen för insekter. Det ger också övervintringsmöjligheter för grodor och kräldjur.
De vertikala hak som blir i sandhögar gillar backsvalorna, de är beroende av de här miljöerna i täkter, de har inte så många andra platser att bygga sina bon.
– Det går även att skapa konstgjorda hak. Även berguvar trivs i täkter. För att hjälpa dom kan berguvsholkar sättas upp
i täkter antingen under drift eller vid efterbehandling.
SKAPA STRUKTUR
För att komma i gång med arbetet tipsade Sofia Asplund om att börja med att titta på utgångsläget och var i arbetet man är idag. Vilka värden finns att bevara, vilka strukturer och värden finns att bygga vidare på samt var är det möjligt och var är det inte möjligt att göra åtgärder.
– Om det förekommer invasiva arter är det något man måste hålla koll på och hålla efter kontinuerligt.
För att få en struktur kan det vara bra att utse någon som är ansvarig för arbetet med biologisk mångfald.
– Man bör även sätta upp mål och göra en plan för anläggning och skötsel. Läs SBMI:s färdplan och ta gärna hjälp av sakkunniga. Och inte minst viktigt är att följa upp de mål man satt, underströk Sofia Asplund.
Registrera kostnadsfri entrébiljett elmia.se/entreprenad-live
10-12 september 2026
Ring Knutstorp
TESTA MASKINER | TRÄFFA BRANSCHEN | GÖR AFFÄRER
Entreprenad Live samlar entreprenörer, maskinförare, inköpare och beslutsfattare från hela södra Sverige.
Under tre dagar upplever du maskiner i arbete, testar i verkliga demoområden och möter leverantörer på plats. Mässan där du får köra själv.
Det svenska vägnätet blir allt bättre och underhållsskulden för vägarnas beläggning väntas minska tydligt under de kommande tio åren. Dock kvarstår stora regionala skillnader och närmare en fjärdedel av landets vägtrummor har brister. Det visar årets analys av Transportföretagen om tillståndet för de statliga vägarna.
ANDELEN VÄGAR som är i dåligt eller mycket dåligt skick har sedan 2023 minskat med tre procentenheter, efter att dessförinnan ökat stadigt.
Underhållsskulden för vägbeläggningen beräknas nu uppgå till cirka 8,1 miljarder kronor, och om utvecklingen fortsätter kan skulden minska till 5,1 miljarder kronor 2035. Det skulle innebära att över 90 procent av det statliga vägnätet då är i tillfredsställande, bra eller mycket bra skick.
– Det är mycket positivt att vi nu ser en utveckling där vägarnas skick successivt förbättras. Trafikverket har fått rekordstora tillskott för vägunderhåll och har därmed bättre förutsättningar att arbeta mer långsiktigt, minska andelen vägar i dåligt skick och säkerställa att vägnätet fungerar för både näringsliv och arbetspendling i hela landet, säger Jonas Hagelqvist, vd på Transportföretagen.
REGIONALA SKILLNADER
Vägnätets funktion avgörs inte bara av beläggningens skick utan också av hur vägkroppen mår. Inkluderas även rekonstruktion av vägkroppen för de vägar som bedöms ha ett sådant behov så beräknas underhållsskulden till 14,8 miljarder kronor i 2023 års prisnivå.
Dessutom kvarstår stora regionala skillnader i vägarnas standard. Jämtland, Dalarna och Västernorrland har, liksom förra året, den högsta andelen statliga vägar i mycket dåligt skick. I andra änden av skalan finns Västmanland, Östergötland och Uppsala, med lägst andel.
VÄGTRUMMORNAS STANDARD
För första gången har analysen också inkluderat vägtrummornas tillstånd, en viktig men ofta mindre uppmärksammad
– När vägtrummorna inte fungerar kan konsekvenserna bli mycket allvarliga och i värsta fall orsaka vägras och omfattande skador på vägarna, säger Jonas Hagelqvist, vd på Transportföretagen. Bild: Transportföretagen
del av väginfrastrukturen. Vägtrummor är avgörande för avvattning, bärighet och skydd mot erosion och översvämning. Av de drygt 200 000 vägtrummor som kunnat analyseras bedöms 23 procent ha brister, medan ytterligare 3,8 procent har åtgärdsbehov på sikt.
– När vägtrummorna inte fungerar kan konsekvenserna bli mycket allvarliga och i värsta fall orsaka vägras och omfattande skador på vägarna. Därför är det viktigt att inventeringen fortsätter och att brister åtgärdas i tid, så att vägnätets robusthet kan stärkas och riskerna minska för större skador, säger Jonas Hagelqvist.
Analysen visar också att framtida trafikökningar kan komma att öka nedbrytningstakten i vägnätet och därmed förstärka behovet av fortsatt resursförstärkning och rätt prioriterade underhållsåtgärder.
Vägar i mycket dåligt skick (%)
Jämtland - 18,7
Dalarna - 16,5
Västernorrland - 15,7
Västra Götaland - 15,2
Västerbotten - 13,1
Stockholm - 12,7
Gävleborg - 12,5
Norrbotten - 11,9
Kalmar - 10,4
Halland - 9,9
Kronoberg - 8,8
Skåne - 8
Blekinge - 7,7
Jönköping - 7,3
Gotland - 7
Södermanland - 6,6
Örebro - 5,9
Värmland - 5,7
Uppsala - 4,8
Östergötland - 3,4
Västmanland - 3,4
Vägtrummor med brister (%)
Västmanland - 33,2
Örebro - 31,6
Stockholm - 29,3
Halland - 28
Dalarna - 26,7
Västerbotten - 25,5
Uppsala - 25,2
Kronoberg - 24,6
Gotland - 24
Västernorrland - 23,4
Värmland - 23
Södermanland - 22,2
Jämtland - 22,2
Västra Götaland - 21,9
Gävleborg - 19
Östergötland - 18,6
Kalmar - 17,9
Norrbotten - 17,8
Jönköping - 16,3
Skåne - 13,7
Blekinge - 13,6
For every life. On every journey Sveriges ledande expert på väg- och broräcken.
Saferoad är er kompletta partner för trafiksäkerhet. Med över 50 års erfarenhet levererar vi kompletta, typgodkända räckessystem. Vi hanterar hela processen, från projektrådgivning och design till logistik och installation. Vårt strategiska lager i Köping garanterar snabba, pålitliga leveranser till projekt över hela landet.
Kontakta oss – vi hjälper dig hitta rätt lösning för just ditt projekt
info rrs@saferoad se saferoad-rs.com
Rätt däcktryck är avgörande för både trafiksäkerhet och lönsamhet i transportverksamhet.
Trots det brister rutinerna. Det visar en ny nordisk undersökning från däck- och bilservicekedjan
Vianor, där förare av tunga fordon svarat på hur ofta de genomför viktiga däckkontroller.
Resultaten pekar också på att många företag saknar tydliga riktlinjer för säkerhetskontroller.
ENLIGT VIANORS undersökning bland 774 svenska lastbilsförare är de vanligaste kontrollerna att visuellt kontrollera hjulmuttrarnas åtdragning, leta efter ojämnt slitage eller sprickor samt att avlägsna stenar och föremål som fastnat i däcken.
En avgörande kontroll hamnar dock ofta i skymundan. Undersökningen visar att 33 procent av de svenska förarna kontrollerar däcktrycket mer sällan än en gång i månaden. Motsvarande siffra är 29 procent i Norge och 53 procent i Finland.
– När det gäller kontroll av däcktryck finns det förbättringspotential. Rätt däcktryck är viktigt för säkerheten eftersom det påverkar stabilitet, väggrepp och bromsförmåga. Fel tryck kan dessutom bli kostsamt – det förkortar däckens livslängd, ökar bränsleförbrukningen och kan försämra möjligheten till regummering, säger Ulf Neckmar, produktchef på Vianor.
Han betonar att det inte fungerar att bedöma däcktrycket med ögonmått eller genom att sparka på däcket.
– Det avslöjar bara om däcket är nästan tomt.
För att säkerställa rätt tryck rekommen-
deras kontroll minst en gång i månaden med en tryckmätare, gärna i kombination med kompressor.
– Det är också viktigt att alla ventiler har ventilhattar som skyddar mot smuts. Om smuts tränger in kan det orsaka läckage. Skulle ett däck börja läcka kan ventilhatten bromsa förloppet och ge tid att ta sig till en verkstad.
Sedan 2024 är däcktrycksövervakningssystem (TPMS) obligatoriskt på nya lastbilar som säljs inom EU och EES. Ulf Neckmar rekommenderar att även äldre fordon utrustas med systemet.
– Min erfarenhet är att systemen är tillförlitliga. TPMS hjälper föraren att upptäcka tryckförändringar i tid, vilket minskar risken för oplanerade stopp och förseningar.
I undersökningen uppger 36 procent av de svenska lastbilsförarna att deras arbetsgivare saknar tydliga instruktioner för säkerhetskontroller och att ansvaret därmed ligger helt på föraren. 34 procent har tydliga riktlinjer, medan 30 procent uppger att det finns någon form av vägledning.
Resultaten visar att förare med tydliga instruktioner i högre grad genomför
regelbundna säkerhetskontroller. – Det här understryker vikten av klara och tydliga rutiner. Vi hjälper transportkunder med anpassade checklistor som utgår från deras fordon, körsträckor och verksamhetsbehov. En tydlig checklista stärker trafiksäkerheten, skapar trygghet för både förare och åkeri och bidrar till bättre drifttid och lägre kostnader. Säkerhet och ansvarstagande är också viktigt för transportköpare, vilket gör att tydliga rutiner kan bli en konkurrensfördel, säger Ulf Neckmar.
Vianors snabba däckcheck för lastbilsförare
Dagligen:
• Gå ett varv runt fordonet och var uppmärksam på ovanliga lukter
• Avlägsna stenar eller föremål som fastnat mellan dubbelmontage
• Kontrollera att hjulmuttrarna sitter ordentligt
• Se till att däcken inte är synbart underpumpade
• Kontrollera att hjulen roterar korrekt vid start
Veckovis:
• Kontrollera skärskador, sprickor, ojämnt slitage eller skulderslitage
• Var uppmärksam på vibrationer som kan tyda på obalans
• Ta bort föremål som fastnat i däcken
Månadsvis:
• Mät däcktrycket med tryckmätare när däcken är kalla
• Hög säkerhetsprestanda trots låg vikt
• Flexibel användning – både temporär och permanent
• Snabb och smidig installation
Cykelhjälmsanvändningen är fortsatt låg i Sverige. Ändå visar en ny undersökning av Nationella trafiksäkerhetsförbundet
NTF att nästan 80 procent av cyklisterna anser att hjälmen är viktig. Praktiska hinder och invanda beteenden pekas ut som de största orsakerna.
UNDERSÖKNINGEN VISAR att av cirka 1 300 cyklister och elsparkcyklister i åldern 18–65 år, använder endast 45 procent av cyklisterna alltid eller ofta cykelhjälm. Bland elsparkcyklister är motsvarande siffra ännu lägre – bara 35 procent.
71 procent av cyklisterna och 43 procent av elsparkcyklisterna uppger att de använder hjälm för att skydda huvudet vid en olycka. Drygt hälften säger att de känner sig tryggare med hjälm.
Många anger att använda cykelhjälm är en självklarhet. Detta är dock mer framträdande bland cyklister än hos elsparkcyklister. Sociala normer spelar en liten roll – endast en av tio anger att de använder hjälm för att andra gör det. Knappt 30 procent använder hjälm på grund av att det är en rekommendation.
PRAKTISKA HINDER OCH ATTITYDER BROMSAR
Bland dem som inte använder cykelhjälm dominerar praktiska skäl – 41 procent äger ingen hjälm. 31 procent av de som kör elsparkcykel tycker att den är opraktisk att bära med sig eller förvara. Motsvarande siffra för cyklister är 25 procent. Cirka en fjärdedel upplever hjälmen som obekväm.
Även attityder påverkar hjälmanvändningen. Många anger att de bara cyklar eller kör elsparkcykel korta sträckor och anser att hjälm inte behövs då. Var femte
Cykelhjälmsanvändningen är fortsatt låg i Sverige. Ändå anser nästan 80 procent av cyklisterna i undersökningen att hjälmen är viktig. Bild: NTF
har helt enkelt inte tänkt på det. Vissa bedömer risken som låg, att det inte är så mycket trafik eller menar att de cyklar eller kör försiktigt. En del anger att de glömmer att använda hjälm. Andra anledningar är att det anses vara fult med hjälm eller att den förstör frisyren.
STOR POTENTIAL ATT ÖKA ANVÄNDNINGEN
Trots låg användning anser 79 procent av cyklisterna och 73 procent av elsparkcyklisterna att det är viktigt att använda hjälm. Det tyder på ett tydligt gap mellan inställning och beteende.
När deltagarna får ange vad som skulle få dem att börja använda hjälm oftare svarar:
• 34 procent att ett lagkrav skulle påverka dem.
• 18 procent att en egen olycka skulle göra det.
• 16 procent att mer trafik eller högre hastigheter skulle få dem att ändra beteende.
• 13 procent att de skulle börja använda hjälm om de skaffar barn.
Resultaten visar att många redan ser värdet av cykelhjälm, men att praktiska hinder och invanda beteenden står i vägen.
– Det finns ett tydligt glapp mellan vad människor tycker och hur de faktiskt gör. Det innebär också en stor potential att öka användningen. Det kan behövas flera olika typer av insatser från olika håll för att fler ska nås av budskapen och förstå varför man ska använda cykelhjälm, säger Cecilia Friis på Nationella trafiksäkerhetsförbundet NTF. Under våren har projektet Kraftsamling för ökad cykelhjälmsanvändning startat. Projektet leds av NTF med finansiering från Skyltfonden och syftar till att samla kommuner, regioner, organisationer och företag att tillsammans arbeta för att öka cykelhjälmsanvändningen i Sverige.
– Forskning visar att hjälmen är den enskilt mest effektiva skyddsåtgärden för cyklister, om de skulle råka ut för en olycka. Huvudskador är dessutom den vanligaste allvarliga följden vid cykel och elsparkcykelolyckor. Vi ser i vår undersökning att många vet att de borde använda hjälm, men ändå inte gör det. Vi hoppas att vi nu med gemensamma krafter kan normalisera cykelhjälmen så att den blir ett självklart val för alla som cyklar eller kör elsparkcykel, säger Cecilia Friis.
ORIGINAL FOR OVER 20 YEARS
Oavsett om du ska på semester, till jobbet eller bara hem – är alltid målet detsamma: att komma fram tryggt och säkert. För att säkerställa detta kan du alltid lita på originalet, DELTABLOC®. Vi har med innovativa vägräcken i betong och stål samt moderna bullerskyddssystem bidragit till att göra världens vägar säkrare i över 20 år. Vi är Home of Road Safety. deltabloc.com
Sätt ljuset på trygghet och upplevelse för framtiden
Avenue – för framtidens stad Nästa generations armatur för smart och hållbar utomhusbelysning. Elegant design, energieffektiv LED-teknik och modulär uppbyggnad som gör installation, service och uppgraderingar enkla. Med minimal ljusförorening och bländning skapar Avenue hållbara utemiljöer med hög ljuskvalitet.
GTLED Pro – för framtidens tunnlar Ett hållbart och trafiksäkert val för krävande tunnelmiljöer där driftsäkerhet och optimal sikt med ett jämnt och bländfritt ljus är avgörande. En modulär konstruktion med lång livslängd och smart styrbarhet där såväl service som installation går snabbt och är kostnadseffektivt.
Altis G5 – för framtidens arenor, flygplatser, hamnar och logistikcentrum En högpresterande modulär LED-strålkastare med FIFA Quality Pro mark, som är enkel att installera och optimera. Altis G5 är utvecklad för att uppfylla hög internationell standard och ger ett kraftfullt, exakt och flimmerfritt ljus med avancerad optik som minimerar spilljus.
“Att det slutade med sex guld är väldigt kul och lite galet.
/Jonna Sundling om årets skid-SM där hon vann alla distanser, en bedrift som ingen annan lyckats med före henne
Bild:Rototilt
Jonna Sundling har precis avslutet en fantastisk säsong med ett guld och två silver på vinter-OS i Italien och ett SM där hon tog sex guld av sex möjliga. Hon var vinnare på alla distanser, från sprint till den avslutande tremilen, en bedrift som ingen annan lyckats med före henne. Jonna berättar här om vad som driver henne, träningspusslet och samarbetet med Rototilt. Tillverkaren av tiltrotatorer har sitt ursprung i samma bygd som Jonna och har stöttat henne sedan hon var junior.
AV LARS-OLOF TANDBERG
JONNA SUNDLING har precis avslutet en fantastisk säsong som kröntes med ett SM där hon tog sex guld av sex möjliga. Hon vann alla distanser, från sprint och stafetter till den avslutande tremilen, en bedrift som ingen annan lyckats med före henne. Till det kan läggas ett guld och två silver på vinter-OS i Italien.
När Dagens Infrastruktur får en pratstund med Jonna Sundling har det gått några dagar sen den avslutande SM-helgen i Idre. Hon har precis kommit tillbaka hem till Östersund efter några dagar i Bruksvallarna där hon har testat skidor.
– Det är ett ständigt testande, även om säsongen är över. Skidåkning är ju lite komplext. Det är en materialsport och det gäller att ha bra grejor under fötterna och i händerna. Vi jobbar hela
tiden med att testa material och helst hitta något som är lite bättre.
Ingick det i planen att ta alla sex SM-gulden?
– Jag har varit i bra slag och ville utnyttja det och försöka vara så bra jag kan ända in i sista tävlingen, men jag hade inte trott det innan. Det är så mycket som påverkar, du måste vara i bra form, ha bra skidor, vara mentalt närvarande, vädret måste vara rätt och du måste hålla dig frisk. Så jag tog det tävling för tävling, att det slutade med sex guld är väldigt kul och lite galet!
Hur är det möjligt att vara så bra på både långa och korta distanser?
– Jag har inspirerats av andra som är bra på båda delarna. Titta
bara på Johannes (Høsflot Klæbo), han behärskar alla tekniker och stilar. Jag har länge strävat och tränat för att bli bra på båda delarna. I grunden har jag sprinten och det är det jag tränat för.
Den träningen har med tiden gjort henne mer härdad och bättre även på längre distanser.
– Ett tag experimenterade vi med mer specifikt distansträning men då tappade jag edgen i sprint. Så vi gick tillbaka till det vi vet fungerar. Att göra små förbättringar, annars riskerar du för mycket. Det är svårt att justera tillbaka om något inte fungerar, plus att det tar energi. Om något fungerar bra varför ska man då ändra det?
Först ett guld och två silver i OS och sedan guld på alla distanser SM. Hur klarar du att hålla uppe nivån?
– Jag är ganska dålig på att stanna upp och njuta, jag vill bara framåt och framåt. Jag vänder blad ganska snabbt och det är en fördel för att kunna ladda om till nästa tävling, nästa säsong och nästa mästerskap. Det gör att jag kan tända till hela vägen.
Jonna Sundling konstaterar att hon är lite av en ensamvarg och det kan vara bra i en individuell sport som längdåkning. Samtidigt är hon beroende av teamet kring henne. I sitt personliga team har hon två tränare, en mental coach och två personer som sköter sponsorer och mediakontakter.
– Sedan har jag landslaget med vallare, medicinteam, fysio, min klubb Piteå Elit och min pojkvän som följer med på tävlingar och hejar. Jag får otroligt bra stöttning och det underlättar enormt så att jag kan göra min grej, understryker Jonna Sundling.
ATT LÄGGA TRÄNINGSPUSSLET
Hon konstaterar att hon i princip föddes med skidorna på. Hon fick sina första skidor vid tre års ålder och har tävlat sen hon var sju–åtta år.
– Nu är jag 31 år och älskar fortfarande skidor. Det är ju kanske inte en så glammig sport. Det är fysiskt och mentalt tufft och om man inte ligger på den högsta nivån är det många som behöver jobba eller plugga vid sidan om. Man får jobba sig in i sporten.
Hon tycker att träningspusslet är svårt att lägga men samtidigt väldigt roligt, när hon hittar det som passar just henne.
– Som junior är man inte så trygg med vem man är som idrottare eller vilken träning som är bra. Man testar, följer andra och ibland blir det bakslag. Men åren har gått och med stöttning har jag hittat rätt väg att gå och det är motiverande.
– Det är roligt men svårt, konstaterar Jonna Sundling när hon provar på att köra tiltrotator hos sin huvudsponsor Rototilt. Bild: Rototilt
– Jag vänder blad ganska snabbt och det är en fördel för att kunna ladda om till nästa tävling, nästa säsong och nästa mästerskap. Det gör att jag kan tända till hela vägen, säger Jonna Sundling. Bild: Rototilt
LOKALT
Att Jonna Sundlings huvudsponsor är Rototilt är ingen slump. Företaget som tillverkar tiltrotatorer till grävmaskiner har sin huvudanläggning i Vindeln i Västerbotten och Jonna är uppvuxen i Tvärålund 16 kilometer därifrån.
– Att vi kommer från samma ställe är en koppling som gör att det blir en perfekt match. De har sponsrat mig sedan jag var junior i Tvärålunds IF, först som Indexator och senare när det blev Rototilt. Vi har båda gått från en liten ort i Västerbotten ut i världen och det är en häftig resa, tycker Jonna Sundling.
Hon har en koppling till maskiner genom släkten på pappas sida som enligt Jonna är skogskillar. Pappa och farfar hade skogsmaskiner och traktor.
– Jag har suttit med i maskinerna som liten. I och med samarbetet med Rototilt har jag besökt deras fabrik och testat att köra tiltrotator. Det är roligt men svårt. Jag förstår nyttan med den och gillar deras arbete med precision, noggrannhet och utveckling. Det är något jag känner igen från mitt idrottande och blir inspirerad av.
SMÅ
Fredrik Berggren är marknadschef på Rototilt. Han tycker att samarbetet med Jonna Sundling känns naturligt.
– Hon jobbar med små förbättringar, vill testa hur bra hon kan bli, med fokus på sig själv och inte på andra. Där är vi lite lika. Plus behovet av ett team. Man måste fungera ihop och det handlar om partnerskap och relationer. Det gäller i högsta grad även för oss som företag när vi vill växa. Att bygga teamet och att alla har en uppgift. Sist men inte minst att vara bland de bästa i världen, och det gäller både Jonna och Rototilt, konstaterar Fredrik Berggren. Jonna Sundlings drivkrafter är möjligheten att utvecklas, att idrott är kul och att det är hennes jobb.
– Idrottskarriären är ju bara del av ens liv. Då vill jag ta vara på och maximera mitt idrottande. Så länge det är roligt och jag har utvecklingspotential kommer jag att fortsätta. Jag checkar av det hela tiden, och just nu ser jag att jag har några år kvar än. Faktum är att jag aldrig har gillat skidåkning lika mycket som jag gör just nu!
eCarExpo är elbilsmässan som gjort sig känd för att besökarna inte enbart kan titta på nya bilar utan även har möjlighet att provköra bilarna på mässan. eCarExpo har nypremiär på Stockholmsmässan den 9–11 oktober med ny arrangör. eComExpo, som är motsvarigheten för tyngre fordon, återkommer 2027.
AV LARS-OLOF TANDBERG
NÄR DEN TIDIGARE arrangören av eCarExpo och eComExpo gick i konkurs i fjol bestämde sig några av medarbetarna i organisationen för att försöka behålla mässorna.
– Båda mässorna har en viktig roll i samhället både för besökarna och för omställningen till fossilfritt i stort. Där spelar elektrifieringen en viktig roll. Tanken med både eCarExpo och eComExpo är att visa nyheter och innovationer samt att inspirera till att prova elfordon.
Det säger Peter Scott som är general manager för de två mässorna. Han tycker det är viktigt att behålla ett publikt forum som visar på fördelarna med elbilar.
– Eldrift medför väldigt mycket positivt. Oavsett om du kör privat eller i jobbet får du en härlig och tyst förarmiljö. Och med senare tids skenande bränslepriser innebär det även en ekonomisk fördel.
Den 9–11 oktober i år blir det nypremiär för eCarExpo på Stockholmsmässan. Den hålls samtidigt som två andra mässor – Hem och Villa och Trädgårdsmässan Höst.
– Det blir en kombination som skapar en stor publikhelg som kan locka hela familjen. Många som bor i villa eller bostadrätt har bil och de är intresserade av laddinfrastruktur. På eCarExpo finns även lätta transportbilar vilket kan intressera till exempel hantverkare med en mindre flotta transportbilar eller en trädgårdsmästare som är på väg att ställa om till eldrivet.
ETABLERAT KONCEPT
eCarExpo inleds på fredagen med en branschdag med branschtema på scenen och premiärvisningar av nya bilmodeller.
– Det händer mycket i fordonsindustrin vad gäller elektrifieringen. Då är det bra att de som jobbar i branschen kan mötas, mingla och samtala om vad som sker och hur de möter utmaningarna.
Från klockan 15:00 på fredagen samt hela lördagen och söndagen är mässan öppen för allmänheten.
– Vi vill fortsätta med mässans unika
– Vi vill fortsätta med mässans unika upplägg. Besökarna kan se utbudet av bilar, nyheter inom laddning och samtidigt ha möjlighet att provköra. De kan jämföra och se vad som passar för deras behov, säger Peter Scott general manager för eCarExpo och eComExpo. Bild: EV Events
upplägg som blivit uppskattat av besökarna. Allt är samlat i en utställningshall så att besökarna kan se utbudet av bilar, nyheter inom laddning och samtidigt ha möjlighet att provköra. De kan jämföra och se vad som passar för deras behov.
Undersökningar på tidigare mässor visar att de flesta som besöker eCarExpo planerar att köpa eller leasa bil under det kommande året.
– Över 70 procent av besökarna får information på mässan som påverkar vilken bil eller modell de sedan väljer, berättar Peter Scott.
Förra året hölls eCarExpo och eComExpo parallellt i Stockholm men i år tar den senare en paus.
– Vi kom fram till att vi inte vill hålla eComExpo, som har inriktning på tyngre fordon, samma år som Elmia har sin last-
bilsmässa. Därför kommer eComExpo att arrangeras vart annat år och den är tillbaka 2027 och då åter igen samtidigt som eCarExpo.
Men även på årets mässa kommer proffssegmentet att finnas med. Det blir inga tunga fordon men det kommer att finnas lätta lastbilar, som är intressanta för hantverkare och andra företagare.
– I scenprogrammet belyser vi hur omställningen och elektrifieringen påverkar fordonsbranschen i stort. Mycket berör både lätta och tunga fordon, vilka utmaningar som finns och hur vi kan driva på utvecklingen mer, säger Peter Scott.
Den nya arrangören EV Events ägs av medarbetare från den tidigare organisationen och Workman Event, som är Sveriges största monterbyggare. I organisationen ingår även at-event som bland annat arrangerar Svenska Maskinmässan på Solvalla i samarbete med Maskinleverantörerna.
Byggarbetsplatsen för slutförvaret av kärnavfall vid Forsmark är först i Sverige med att hyra in laddinfrastruktur. Här installerades nyligen tillfälliga laddplatser för elfordon – utrustning som enkelt kan flyttas till nästa byggprojekt utan att gräva ner en enda kabel. Bakom konceptet står laddoperatören Kalema E-Mobility med hårdvara från laddteknikföretaget CTEK.
BEHOVET AV LADDNING på byggarbetsplatser ökar i takt med att både personbilar och arbetsmaskiner elektrifieras. Men installationer kräver tid, kompetens och dyra investeringar – tills nu.
Dalaföretaget Kalema E-Mobility har utvecklat en lösning där färdigpaketerade laddboxar hyrs ut på samma sätt som byggmaskiner. Konstruktionen och hårdvaran är gjorda för att klara smuts, fukt och stötar medan installationen är enkel: häng boxarna med deras nya färdigkonfigurerade bakstycke på CTEK:s elfordonsladdare CC3 på ett rör i en betongsugga och koppla in en trefaskontakt. Klart utan kabeldragning i marken.
– Vi erbjuder detta till byggbranschen via bolag som Lambertsson som redan hyr ut byggmaskiner. Vi är väldigt glada över samarbetet och ser fram emot att erbjuda fler aktörer den här lösningen framöver. Genom att Lambertsson nu hyr ut våra mobila laddare kan vi nå ut bredare och göra hållbara energilösningar mer tillgängliga i praktiken, säger Martin Götesson, vd på Kalema E-Mobility.
Laddbara arbetsmaskiner inom byggsektorn kommer att bli allt vanligare, särskilt vid byggarbetsplatser i de centrala delarna av Sveriges större städer. De striktaste miljözonerna i stadskärnorna tillåter bara el-, gas- och bränslecellsfordon.
– Det här konceptet, tillsammans med vår hårdvara, gör det enkelt för byggindustrin att följa regler och lagar samtidigt som man slipper dyra installationer och i stället kan ta konceptet vidare till
nästa byggarbetsplats. Det är hållbarhet både vad gäller återbruk av hårdvara och infrastruktur och ett bidrag till elektrifieringen av byggbranschen, säger Henrik Fagrenius, vd på CTEK.
Konceptet kommer även att användas på nästa års skid-VM i Falun där CTEK är officiell teknisk partner för FIS Nordiska världsmästerskapen i Falun 2027. Konceptet testades under världscupen i slutet av februari i år där ett 50-tal laddplatser servade besökarnas elbilar under dagen och skidspelets drifts- och transportfordon på nätterna.
Christer Nilsson, 070-746
Noll utsläpp och låg ljudnivå
Anpassade för Sverigemarknaden
Låga drift och underhållskostnader jämfört med motsvarande dieselmaskiner
Mycket prisvärda och beprövade maskiner
SVERIGES LEDANDE TILLVERKARE AV
Lillevrå Såg AB erbjuder grävmaskinsmattor/stockmattor, träpålar, stödbensplattor, slipers och mycket mer … Bara fantasin sätter gränser!
Vi har tillverkat grävmaskinsmattor sedan 1974 och vi kan, tack vare vår gedigna erfarenhet, garantera hög kvalitet och professionell service. Vår kompetens och erfarenhet har gjort att vi idag är Sveriges ledande tillverkare av grävmaskinsmattor.
Lillevrå Såg
Helsjövägen 264, 439 64 Frillesås 0340-65 22 00 • info@lillevra.se • www.lillevra.se
Christer Nilsson, 070-746 21 22, christer.nilsson@storkom.se
08-647 04 03 • info@demolering.se
Köp alltid dina delar från smc ab
Det lönar sig!
• Kiruna Nybergs Mekaniska verkstad 0980-640 80 • Byske ML Maskinservice Byske 070-621 36 23
• Umeå Kent Nilsson Bil & Maskin · 0705-83 89 92 • Gnarp PL Hydraulik & Maskin 070-340 96 76
• Stockholm/Tullinge SMC AB 08-647 04 03 • Taberg Emil Schaktmaskin Service Taberg 070-171 35 52
• Gotland/Stånga Maskin & Marinteknik · 0498-49 10 48 • Göteborg/Landvetter Landvetter Motor & Maskin AB 031-780 29 30
• Växjö AB Schakt & Transport · 010-448 75 85 • Linneryd Björns Entreprenad Maskinservice 070-55 79 178
• Skåne/Vinslöv Maskinbolaget Skåne Vinslöv · 0733-36 88 74
www.mttsweden.com
Sortera mera – spara CO2 och tjäna massor!
Vi köper och hämtar maskiner för demontering.
Beg. Reservdelar Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner.
Vi har även ett stort lager av nya delar.
Besök vår hemsida!
Vi transporterar allt från maskiner till husmoduler över hela Sverige.
Mats 070-223 55 49 Gustav 070-636 55 49
TK:s Begagnade Traktordelar AB • Vimarka Humpen 3, 585 92 Linköping Tel 013-35 73 00 • info@tktraktordelar.se • www.tktraktordelar.se
TK:s Begagnade Traktordelar AB • Vimarka Humpen 3, 585 92 Linköping Tel 013-35 73 00 • info@tktraktordelar.se • www.tktraktordelar.se
TK:s Begagnade Traktordelar AB • Vimarka Humpen 3, 585 92 Linköping Tel 013-35 73 00 • info@tktraktordelar.se • www.tktraktordelar.se
Hos oss hittar du
Containers
Sopcontainers
Maskinflak
Spolvagnar
Liftdumper
Vi erbjuder både standard- och specialutförande efter ditt önskemål
0612-76 39 20 www.aspby.se
Vikplogar
Från 2,4-4,0 m
Breddningsvinge
Frontmonterad vinge för vallskärning och snödikning
Hydraulisk sandspridarskopa 400-4 600 liter
Isrivare
Tung och robust Från 2,4-3,7 m
Nordfarm arrangerade den 9–10 april årets upplaga av Entreprenaddagarna vid huvudkontoret i Norrköping. Evenemanget lockade omkring 500 besökare och bjöd på flera Sverigepremiärer inom eldrivna maskiner.
ENTREPRENADDAGARNA HAR etablerat sig som ett av regionens mest uppskattade branscharrangemang. Årets upplaga samlade återförsäljare, entreprenadföretag, villaägare och teknikintresserade för att ta del av produktnyheter, provkörningar och
samtal om en bransch i snabb utveckling.
– Vi ville skapa en inkluderande och familjär atmosfär där besökarna möttes av både kompetens och god stämning. Det lyckades vi med tack vare ett starkt lagarbete inom Nordfarmgruppen,
säger Petter Hadenius, affärsområdeschef Entreprenad och projektledare för evenemanget.
ELDRIVNA MASKINER I FOKUS
Intresset för elektriska maskiner var stort. Under evenemanget visades flera modeller för första gången i Sverige:
• Sany elektrisk hjulgrävare SY175EW
• Sany elektrisk hjullastare SW956E
• Avant elektrisk kompaktlastare e727
– Sany har nu funnits två år på den svenska marknaden och är ett märke som entreprenörer verkligen räknar med. De ligger långt fram inom infrastruktur och laddlösningar, och maskinerna har mycket fin hydraulik, säger Petter Hadenius.
En särskild demoyta gav besökarna möjlighet att testa maskinerna i realistiska arbetsmoment.
STORT INTRESSE FÖR AVANT
Flera Avant-modeller visades upp, bland annat nya Avant 223 som ersätter Avant 220. Besökarna kunde även prova olika redskap och delta i det populära Avant-loppet, där deltagarna körde en snitslad bana och avslutade med ett precisionstest.
En större provkörningsyta gjorde det möjligt att testa allt från de minsta till de största kompaktlastarna i Avants sortiment.
UTSTÄLLARE OCH AKTIVITETER
Ett tiotal andra leverantörer deltog under dagarna, bland dem flertalet leverantörer av utrustning till grävmaskiner. Bonnet.se hade outlet-yta med försäljning av produkter, och i eventtältet bjöds det på hamburgare och fika. Nordfarms Entreprenaddagar fortsätter att vara ett återkommande inslag som engagerar både branschaktörer och allmänhet. Årets evenemang visar att intresset för ny teknik och hållbara maskinlösningar är starkt – och att konceptet har goda möjligheter att växa vidare.
DL MASKIN AB
070-657 40 90, kontakt@dlmaskin.se
Behöver du en hydraulhammare, stubbfräs, utrustning för dammbekämpning eller en siktskopa? Vi har rätt maskiner och verktyg för ditt projekt – och vi erbjuder flexibel uthyrning efter behov.
På DL Maskin tillhandahåller vi högkvalitativa rivningsverktyg och grävmaskinstillbehör från välrenommerade tillverkare som Montabert, Rotar, Dipperfox, MultaVEX Vibra och WLP (specialister på dammbekämpningssystem).
Välkommen att kontakta oss eller besök oss på dlmaskin.se för att se hela vårt sortiment.
SK LICENSSVETS FRÖLUNDA AB www.sklicenssvets.se
SK Licenssvets är en trygg och pålitlig partner med 35 års erfarenhet av rörinstallationer, reparation/underhållsarbeten samt tillverkning av tryckkärl för industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Vi värnar om långsiktiga relationer och hållbarhet och jobbar med allt från mindre åtaganden till större entreprenader, främst inom Norden men även i Europa. Vi är certifierade för EN 1090-1 samt ISO 3834-2 och möter dagligen högt ställda krav. Därför lägger vi stor vikt vid vår personal, planering, beredning och uppföljning, för att kunna hålla utsatta tider samt en hög kvalitetsnivå. Med bred kompetens och behörigheter har vi en organisation som gör oss slagkraftiga.
GÖTEBORGS DYKERITEKNIK AB
031-706 09 00, www.gbgdyk.se
Vi dyker upp när du behöver någon som dyker ner. Vi erbjuder tekniskt kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom marina entreprenader som ger ringar på vattnet.
Genom vår samlade erfarenhet och förståelse för komplexa projekt ger GDA uppdragsgivarna mervärden då vi vet vilka metoder som lämpar sig bäst.
Vi erbjuder teknisk kompetens, projektledning och utförande inom sjöentreprenader med kärnområdena kaj och betong, sjöledningar och inspektioner.
På Göteborgs Dykeriteknik arbetar vi inte bara med kvalitet, kompetens och med miljön i fokus på ytan – vi går djupare! Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi.
SVENSKA TEKNIKINGENJÖRER STING AB www.sting.nu
Sting är ingenjörsföretaget med känsla för teknik och samhälle.
Med cirka 1000 projekt i ryggen och med en erfarenhet som sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden är vi sverigeledande i vår nisch – stora rörliga konstruktioner. Vi har samlat all kompetens under samma tak för att kunna ta oss an såväl stora som små uppdrag från start till mål.
Idag levererar vi attraktiva och avancerade tekniska konstruktionslösningar inom infrastruktur över hela Sverige och i Norden.
SCANDINOX AB www.scandinox.se
Vi är verksamma på den skandinaviska och nordiska marknaden med rostfria produkter och är en personlig projektpartner som sätter kunden i centrum. I nära dialog med dig som kund säkerställer vi bästa lösningen både ur ekonomiskt och tekniskt perspektiv.
Vårt breda sortiment av rör, rördelar, smide, flänsar och stångmaterial från Europas ledande producenter gör oss till en stabil leverantör.
Austenitiska stål, 254 SMO, Duplex, Superduplex, Nickelbaslegeringar, Titan, Värmebeständiga material.
ASPBY KONSULTTJÄNSTER AB 0612-76 39 20, www.keroagro.se
Vi säljer nyproducerade produkter under vårt eget varumärke KeRo-Agro.
Vi har mångårig erfarenhet av att ta fram containers i standardutförande eller tillverkade i specialutförande utifrån kundens egna önskemål. Containers som byggs under svensk standard SS3021.
I sortimentet återfinns även maskinflak, grusflak, BMcon tainter och liftdumpercontainer. Slam- och spoltankar byggs efter beställning.
RSSE – ROADSIDE SAFETY ENGINEERING AB 08-753 46 01, info@rsse.se
RSSE är en värdefull partner för dig som arbetar för att skapa säkrare vägar. Bland våra produkter finns allt från ”vanliga” vägräcken till högkapacitetsräcken i olika varianter och material, krockdämpare i flera olika kapacitetsklasser och utföranden, TMA, räckesändar, barriäröppningar, bommar och mycket mer.
Samtliga produkter är noga utvalda för att möta de högst ställda produktkraven och har klarat de tester som krävs enligt svensk och europeisk standard.
Vi tar också fram nya produkter för att möta specifika krav från dig som kund, och vi utför även installationsoch skadebesiktningar.
Kontakta oss gärna vid funderingar eller om du söker en specifik produkt.
FRÖLÉN KROSS AB 0611-214 40, www.frolenkross.se
Behöver du bergkross, makadam, sandmaterial eller stenmjöl redan idag? Om du önskar kan du hämta ditt material på egen hand i våra täkter i Västernorrland, annars säkerställer vi att du får din leverans inom kort till ett bra pris.
Vi utför även krossning på plats med hjälp av våra mobila och transportabla krossanläggningar över hela Norrlandsregionen.
På Frölén Kross AB tar vi även på oss totalentreprenader då det tillkommer sprängningar och transporter.
Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 av DNV, och även materialet är ballastcertifierat av DNV.
Vårt ledord är bästa möjliga service och med smidiga leveransmöjligheter från våra lager i Höga kusten och Halland når vi kunder i hela Sverige.
automatiskt och alltid aktivt. Självklart miljövänligt med vår 100 procent PFAS-fria vätska: Eco 1. Fogmaker har partners i 70 länder och det finns idag runt 300 000 system installerade i allt från skolbussar till gruvmaskiner.
Drygt 9 av 10 inom byggbranschen upplever sin arbetsplats som säker. Samtidigt visar nya siffror att många fortfarande tar stora risker i det dagliga arbetet. Framför allt slarvas det med säkerheten kring hur man använder maskiner och utrustning och en av tio använder mobil eller hörlurar under arbetstid trots förbud. Det visar årets Ramirentrapport, som släpptes i mars.
SÄKERHET ÄR EN central fråga på svenska byggarbetsplatser och något de flesta företag lägger stora resurser på. Genom tydliga riktlinjer, utbildningsinsatser och ett systematiskt arbetsmiljöarbete, strävar branschen efter att skapa trygga och säkra arbetsmiljöer - men det finns fortfarande brister.
Det slarvas bland annat med att man använder vibrerande maskiner för länge (25 %), eller att man låter bli att använda skyddsglasögon (23%) och hjälm (17 %). Tio procent struntar även i att använda fallskydd fast det hade behövts, något som är särskilt allvarligt eftersom fallolyckor är kopplade till omkring 40 procent av dödsfallen i byggbranschen.
– Många tror att fallolyckor bara sker från hög höjd, men hälften sker faktiskt från marknivå eller att man snubblar över något. Oavsett höjd handlar det om att följa instruktionerna för när man ska använda fallskydd, hålla det undanplockat och inte underskatta risker i det dagliga arbetet, säger Lisa Högberg, HSEQ-ansvarig på Ramirent.
OBEHÖRIGA PÅ ARBETSPLATSERNA
Rapporten lyfter även andra säkerhetsrisker. Omkring 27 procent uppger att det förekommer obehöriga på arbetsplatsen och sju procent att det finns svart arbetskraft. Trots det uppger endast 6 av 10 arbetsplatser att de har kontroller av ID06, vilket innebär att identitets- och behörighetskontroll fortfarande saknas på var tredje byggarbetsplats.
Tre av fyra rapporterar in farliga situationer eller sådant som skulle kunna orsaka olyckor, vilket är viktigt i det förebyggande säkerhetsarbetet.
Ramirent arbetar aktivt för att stärka säkerheten på och runt byggarbetsplatserna. För arbete på hög höjd erbjuds kollektivt och personligt fallskydd, byggställningar och skyddsräcken. För att hålla obehöriga borta
finns byggstängsel, barriärer, trafikavstängning och avspärrningar, samt kameraövervakning och uppkopplade lösningar för att förebygga och upptäcka intrång i realtid.
Utöver utrustning erbjuder Ramirent även rådgivning och ett omfattande utbud av utbildningar inom Ramirentskolan, som stärker säkerheten på byggarbetsplatserna.
Det här och mycket mer finns att läsa i Ramirentrapporten 2026.
Det här slarvar man ofta med på byggarbetsplatserna:
• 25 % använder vibrerande maskiner för länge
• 24 % slarvar med luftrenare
• 23 % slarvar med att använda skyddsglasögon
• 21 % slarvar med att använda handskar
• 17 % slarvar med att använda hjälm
• 10 % slarvar med att använda fallskydd
på
Ramirentrapporten är en årlig rapport som tar tempen på bygg- och anläggningsbranschen i Sverige. Den bygger på en undersökning bland 500 slumpmässigt utvalda personer som arbetar i branschen, genomförd av undersökningsföretaget Novus. Rapporten belyser aktuella frågor som hur byggbranschen påverkas av förändringar i omvärlden, hur företag arbetar med säkerhet, miljö, digitalisering, jämställdhet och inkludering, samt hur branschens medarbetare ser på fysisk och psykisk hälsa och framtida kompetensbehov.
Årets Ramirentrapport är den sjätte i ordningen och bygger på statistik som samlades in under januari 2026.
Den digitala tjänsten Access_Ctrl integreras med Åkerströms radiostyrning och säkerställer att endast behörig personal kan aktivera sändaren.
Genom att begränsa åtkomsten minskar risken för ovarsamt beteende som kan leda till allvarliga olyckor och oplanerade driftstopp.
Skräddarsydda mobilitetslösningar för järnvägen
– med säkerhet i fokus
Euromaint och CAF förenar svensk erfarenhet med spansk ingenjörskonst för att skapa moderna och säkra mobilitetslösningar för den nordiska marknaden.
Vår verksamhet baseras i Europa – för kortare ledtider, högre kvalitet och ökad säkerhet.
