Buller 1/2017

BULLER En specialtidning från Dagens Infrastruktur

Tyréns hjälper SL

med att bedöma spårstatus och identifiera problem

Växjö ligger steget före i bullerreducering

Tyst asfalt och fler cyklar på

Stockholms gator

BULLERSKYDD

har sparat in minst 200 miljoner STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N

1

B U L L E R • 2017

Bullerdämpning i glas vid Ölandsleden

Kalmar kommun bygger bullerskydd vid E 22 och Ölandsleden för att möjliggöra bygget av ett närliggande bostadsområde i Västra Djurängen.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

D

et blir en 750 meter lång, varav cirka 600 meter är en fem meter hög, skärm bestående av bullerskyddande glas monterat på en betongmur.

Västra Djurängen är ett exploateringsområde för bostäder i Kalmar. Kommunen har länge velat bygga nya bostäder i en del av området som ligger närmast och sträcker sig utefter vägen. Det är ett långsmalt bostadsområde mellan Djurängsvägen och E 22. Men lösningen på bullerproblemen har tagit tid på grund av besvärliga geotekniska förhållanden. Efter flera utredningar i ärendet

2

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

löser man nu det hela med hjälp av bullerskyddande glas. En detaljplan har varit klar sedan 2013 och enligt den kan området bebyggas med tre fyravåningshus med lägenheter och omkring 50 småhus sedan bullerdämpningen kommit på plats.

BULLERSKÄRM OCH BOSTÄDER BYGGS Bullret från Ölandsleden och E 22 har länge stört boende i stadsdelen Djurängen. Bullerskärmen, som upphandlades i höstas, kommer att uppföras under 2017 parallellt med att tre byggföretag påbörjar byggnation av bostäder i området.

B U L L E R • 2017 En etapp av skärmen måsta vara på plats innan sommaren inför inflyttning i de första färdiga bostäderna.

– Bygget av skärmen är i full gång. Det börjar med pålning och betonggjutningar som pågår fram till mitten av juli, säger Anders Berg, kommunens projektledare för infrastruktur.

NCC gjuter en sockel i betong med färdiga ingjutna bultar att fästa glaset vid. Företaget Hammerglass levererar själva skärmen, stolpar i form av fyrkantsprofiler som fästs på varannan meter och i dessa kläms sedan glaset fast.

– I slutet av maj räknar vi med att få tillgång till entreprenadområdet, säger Ulf Bergström, som är affärsområdesansvarig på Hammerglass i Förslöv i Skåne. Sockeln är en meter hög och glaset fyra meter på större delen av sträckan.

På en del av sträckan blir skärmen totalt 2,6 meter. Varje glasruta är 2 x 4 meter.

I slutet av maj räknar vi med att få tillgång till entreprenadområdet. Sockeln är en meter hög och glaset fyra meter på större delen av sträckan. På en del av sträckan blir skärmen totalt 2,6 meter. Varje glasruta är 2 x 4 meter. /Ulf Bergström, affärsområdesansvarig på Hammerglass i Förslöv i Skåne

OKROSSBARA GLASRUTOR Hammerglass affärsområde infrastruktur tillverkar och säljer permanenta i det närmaste okrossbara glasningslösningar för modern samhällsbyggnad. Den bullerskyddande rutan är en hårdbelagd, kemikalieresistent och nötningstålig polykarbonat med kiseloxidbelagd yta som är UV-resistent till 99,96 procent. Rutan motstår ”gulning”, den grumlas eller bleks inte. Den bevarar sin optiska kvalitet och har en livslängd på minst 40 år. Tack vare nanoteknologi tål den dessutom grafittisanering med kemikalier inklusive aceton. Därtill fäster inte nedsmutsning från avgaser, olja och asfalt lika lätt som på vanligt glas.

– Det här är ett stort uppdrag för oss, säger Ulf Bergström på Hammerglass. Liknande stora jobb har vi kanske en gång per år, senast i Skövde.

FAKTA

Bullerskärm i glas 750 meter längs E22 och ramp mot Ölandsleden. Planer finns även för en grön mur längs Ölandsleden.

Byggherre: Kalmar kommun Grundentreprenör: NCC Sverige AB Glasentreprenör: Hammerglass AB Entreprenadkostnad bullerskärm: ca 21 Mkr

STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N

3

B U L L E R • 2017

Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP)

Trafik och buller är en viktig miljöfråga med många aspekter och infallsvinklar.

Trafikbullerdagarna på Birger Jarl Konferens på Birger Jarlsgatan i Stockholm tidigare i år var rätt forum för trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) att redovisa sin och Stockholms stads politiska inriktning när det gäller trafikbuller.

AV THOMAS ANDERSSON

T

rafikborgarrådet Daniel Helldén slog från början fast att trafiken med trängsel och utsläpp av koldioxid måste minska.

Därefter gick han specifikt in på bullerproblematiken och pekade på möjligheterna med ”tyst

asfalt”.

– Mätningar visar att tyst asfalt dämpar buller, påpekade Helldén från podiet på Birger Jarl Konferens.

Han beskrev därefter ”tyst asfalt” som en porös beläggning som reducerar trafikalstrande buller med 2-10 db. Här spelar bland annat trafikhastigheten in.

Bullerdämpande asfalt slits dock lättare en konventionell beläggning, särskilt av dubbdäck, påpekade Trafikborgarådet.

Han gick sedan vidare med att tala sig varm för elfordon, som han beskrev som ”tystare än fordon med förbränningsmotor”.

I ägardirektivet för Stockholms parkering står att bolaget ska installera laddningsmöjligheter i bolagets anläggningar.

Idag finns runt 800 laddplatser, berättade Daniel Helldén för konferensdeltagarna på Trafikbullerdagarna i Stockholm.

– Staden arbetar med att skapa laddplatser i gatumiljö för elfordon. Vi kallar detta för laddgator.

”OFF PEAK” ”Off Peak-leveranser” var en annan punkt i Daniel Helldéns anförande. Med det menas leveranser av gods på annan tid än rusningstid.

Idag är det på stora delar av stadens vägnät förbjudet att mellan klockan 22 och 06 köra med tung lastbil.

Trafikborgarrådet hänvisade i sammanhanget till ett 2016

4

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

“

vill se tyst asfalt och fler cyklar på Stockholms gator

Gång- och cykeltrafik är en satsning på kapacitetsstark trafik som inte bullrar utan som istället bidrar till att minska bullret i staden. /Daniel Helldén, trafikborgarråd Stockholms stad

avslutat mätprojekt som nu ska utvärdera om det är möjligt och positivt för bullermiljön att nyttja fler av dygnets timmar för leveranser med tung lastbil.

Som miljöpartist framhöll föga oväntat Daniel Helldén även cykelns fördelar när det gäller trafikbuller.

– Vi arbetar för att bli en ledande cykelstad, deklarerade Helldén och pekade på en bild av den nya cykelbanan längs Norr Mälarstrand.

Han fortsatte: – Gång- och cykeltrafik är en satsning på kapacitetsstark trafik som inte bullrar utan som istället bidrar till att minska bullret i staden.

Därefter nämnde han ytterligare några redan genomförda trafikpolitiska åtgärder som reducerat bullernivån på Stockholms gator. Hit hör, enligt trafikborgarrådet, hastighetsbegränsningen på 30 kilometer på vissa gator liksom trängselskatten.

– I hastighetsplanerna är buller en viktig parameter. En sänkning av hastigheten minskar bullernivåerna.

Trafikborgarrådet Daniel Helldén i Stockholms stad avslutade med påpekandet att dubbdäcksförbud ger möjlighet att använda mindre bullrig asfalt som i sin tur ger betydligt lägre ljudnivåer.

B U L L E R • 2017

Högre acceptans för buller vid nyproduktion

Trafikbullerförordning och vägledning från Boverket och Naturvårdsverket om omgivningsbuller vid bostadsbyggnader är klart. Även om Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen i Malmö har gott samarbete, är det inte helt enkelt. För nyproducerade hus har acceptansen höjts, medan bullerkraven för äldre byggnader ligger kvar på samma nivå.

AV KIM HALL

P

å trafikbullerdagen i Stockholm Tidigare hade alla fasader samma riktvärde den 7–8 februari talade Andrea för buller. Stockholm, Göteborg och Malmö Hjärne Dalhammar, stadsjurist i hade satt upp egna värden för att kunna bygga Malmö stad, Miljöförvaltningen, över huvud taget. Men nu sker anpassning till om det juridiska regelverket för förordning och de nya vägledningarna. buller, Trafikbullerförordningen 2015:216 och – Malmö tyckte att den nya lagstiftningen förtydligande kring maxnivåer. Hon tog även gick lite för långt. Vi hade kunnat bygga ändå. upp konkreta exempel på skillnaderna.

Vi försöker undvika små enkelsidiga lägen– Det är en ganska stor utmaning när det heter mot bullersidan och säger att vi ska byggs många bostäder, förtätning och omvandha genomgående lägenheter. Men det gör ling av industriområden när det gäller bullerinte bullerförordningen. I propositionen står nivåerna. Man måste titta på fall för fall. I det studentlägenheter eftersom Stockholm Malmö har Stadsbyggnadskontoret och miljöbehöver sådana lägenheter över lag. Men förvaltningen ett gott samarbete där vi tillsam- Andrea Hjärne Dalhammar, stadsjurist i det går inte att styra vem som behöver små Malmö stad Miljöförvaltningen, menar att mans tittar på vägledningen. Ändå är det inte lägenheter. Vi på miljöförvaltningen är orodet juridiska regelverket i Trafikbullerförordningen 2015:216 inte är helt enkelt och helt enkelt, säger Andrea Hjärne Dalhammar. liga, säger Andrea Hjärne Dalhammar. självklart.

Bullerproblematiken handlar om infrastruktur – vägar, flygplatser och järnvägar, SAMORDNA VÄGLEDNINGARNA men också om buller från industrier och liknande. I den nya Den andra stora delen med den nya lagstiftningen handlar trafikbullerförordning som regeringen har beslutat om, tas om att miljötillsynen kan upplevas som en bromskloss. endast upp riktlinjer för vad gränsen går för olägenhet när det Därför försöker lagstiftare och centrala tillsynsvägledande gäller trafikbuller vid bostäder. myndigheterna binda ihop plan- och bygglagstiftningen med miljöbalken. Dels genom att samordna vägledningarna mer BULLERUTSATTA OMRÅDEN så Naturvårdsverkets vägledning stämmer bättre överens – Ska man sammanfatta den stora förändringen ska bostäder med Boverkets. Dels genom att lagstiftningen har ändrats i kunna byggas i bullerutsatta områden i större grad än tidigare miljöbalken så att miljötillsynen blir bunden av bedömningen utan att, menar lagstiftaren, människor mår sämre. Det får i detaljplanen och därför inte kan komma efteråt och hindra bullra mer på utsidan av huset och särskilt mot fasaden som ett bygge. vetter mot vägen. Man ska tåla lite mer buller utomhus men – Båda är inom kommunen där den ena myndigheten säger inomhus är riktvärdena desamma som tidigare, förklarar ja och den andra säger nej. Därför försöker lagstiftaren samAndrea Hjärne Dalhammar. ordna tillämpningen. Tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken Det innebär att det blir svårare att sova med öppet fönster. får inte besluta om några förelägganden eller förbud mot En annan stor förändring är att angående studentlägenheter buller i en bostad om de klarar värdena i detaljplanebeskrivoch små lägenheter (ettor) har trafikförordningen sagt att ningen. Så var det inte tidigare. Bedömningen som görs i det får bullra mer. Men de små lägenheterna kan ju bara ha detaljplanen för nya bostäder gäller nu också för oss på miljöfönster åt ett håll och de får vara mot den bullriga sidan. tillsynen, tillägger Andrea Hjärne Dalhammar.

– Lagstiftarna har sagt att där lägenheter under 35 kvm Det innebär att om det finns ett nytt och ett gammalt hus behövs ligger gränsen på 60 decibel. Det är lite mer än den längs samma väg, gäller en bullernivå för det nya och en lägre gamla gränsen. Övriga lägenheter ska ha en tyst sida in mot bullernivå för det äldre huset. Det gör det krångligare för miljöen gård. Det finns ingen övre gräns för dem vad gäller bullerförvaltningen när anmälan om höga bullernivåer kommer in. sidan, bara du klarar inomhusvärdena, säger Andrea Hjärne Allt detta medför också att domstolarnas avgöranden kommer Dalhammar. att få ännu större betydelse i framtiden.

STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N

5

B U L L E R • 2017

Bullerskydd med extra allt från

Heras Stängsel Bullerskydd som absorberar eller reflekterar det störande ljudet. Buller från en trafikled, en järnväg, en industri, eller något annat.

AV THOMAS ANDERSSON

H

eras Stängsel har lång erfarenhet och ett brett sortiment av bullerskydd och bullerskärmar mot störande ljud och buller.

Bullerplankets primära uppgift är förstås att reducera ljudnivån.

– Hållbarhet och utseende är också viktigt. Närmare tätorter brukar det bli viktigare att det ska se ut på ett speciellt sätt, säger Joakim Vessby, Heras försäljningschef för bullerskydd i Sverige.

Sker en förändring i närmiljön kan de boende kräva ljudmätning. Det kan handla om en ny väg, eller kanske bara en

6

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

B U L L E R • 2017 om i landet med ett brett sortiment av bullerskydd.

Arbetet med bullerskydd har på ett innovativt sätt bidragit till stora kostnadsbesparingar för landstingets verksamhet samtidigt som kollektivtrafikens attraktivitet har ökat, påverkan om omgivande landskapet minskat och vi kan få goda folkhälsoeffekter. /Gustav Hemming (C), miljö- och regionplaneringslandstingsråd Bild: Hamid Ershad Sarabi

KOKOWALL, NOISE REDUCER, REFLEKT & ABSORB …

Heras produktnamn erbjuder flexibla bullerplank som reflekterar eller absorberar – eller både och på samma gång – det störande ljudet från trafikleden eller järnvägsbron.

– Kom ihåg att enbart reflekterande bullerskydd kan få oönskade effekter, påpekar Joakim Vessby När ljudet studsar tillbaka från ena sidans bullerplank blir effekten desto större på andra sidan vägen, där husen lite längre bort kanske helt saknar bullerskydd.

– Med byggnader på bägge sidor om motorvägen används för det mesta absorberande material.

GRÖNSKA

ny trafikrondell, tillkommen spårtrafik eller andra bulleralstrande nyheter i området.

Visar bullermätningarna på en ekvivalent, det vill säga genomsnittlig, ljudnivå på 55 decibel eller mer är det dags för bullerskydd.

Behovet av bullerplank ökar alltmer och särskilt i storstadsområden som Stockholm, Göteborg och Malmö.

Med utgångspunkt från försäljningskontoret i Västervik kan Heras Stängsel hjälpa olika kategorier av kunder runt

Bullerskyddssystem i trä med glas för ljusinsläpp. Absorberande, brandsäker mineralull av högsta densitet. Estetiskt tilltalande och till närmiljön utseendemässigt anpassade bullerskydd.

Kokosfiber i galvaniserat stål som mylla för bullerplank med klättrande grönska.

Det mesta finns och är möjligt med bullerskydd och bullerskärmar från Heras Stängsel.

Kolla själv på heras.se!

www.heras.se

DET MILJÖVÄNLIGA ALTERNATIVET TILL DITT BULLERSKYDD! • Svensktillverkad av återvunnen HD-plast och kutterspån • Inga kemiska bindemedel i produkten tack vare en unik patenterad process • Klotterresistent – utan krav på efterbehandling • Underhållsfritt – genomfärgad, flera standardkulörer • Okänslig för fukt • Resistent mot röta • Levereras som kassetter – för snabbt montage • Reflekterande eller Absorberande utförande • Möjlighet till genomsiktligt • Uppfyller trafikverkets strängaste krav • Passar montage: TerraWing, Grundtuben, Ingjutning, samt i mindre format Sluta Gräv För mer information, kontakta oss.

0485-66 44 80 • info@polyplank.se • www.polyplank.se STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N

7

B U L L E R • 2017

Redan på 1990-talet införde Växjö minirondeller i tätbebyggt område för att reducera hastighet och öka trafiksäkerheten.

Rondellerna har också bidragit till reducerat buller.

Foto: Växjö kommun

Växjö ligger steget före i bullerreducering Växjö kommun har alltid legat steget före när det gäller trafiksäkerhet. De var först med att införa minirondeller i början av 1990-talet och först med att genomföra hastighetsöversyn 2013 i syfte att öka trafiksäkerheten och att sänka hastigheten till 30, 40 respektive 60 km/h.

AV KIM HALL

N

u har Växjö tagit fram ett handlingsprogram för bullerreducering.

–Vi har en politisk ambition att växa till 100 000 invånare fram till 2030 och hitintills har befolkningsmängden utökats med 1 000–1 200 invånare per år de senaste 20 åren. Det byggs mycket i Växjö och för att möta lagstiftningen har vi kartlagt bullerområdena, säger Per-Olof Löfberg, trafikplaneringschef i Växjö kommun.

Växjö tittade på Malmö, Lund och några andra kommuner när de skulle ta fram ett handlingsprogram. I programmet

8

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

lade man in bidragsnivåer för olika bullerreducerande åtgärder som till exempel fönsterbyten. Men någon anstormning från fastighetsägarna att söka bidraget har det än så länge inte blivit. En anledning kan vara att många anser att bidragsnivåerna är för låga i förhållande till kostnaderna för åtgärderna.

Landskrona befann sig i samma situation som Växjö. Ingen av dem visste riktigt hur de skulle lösa bullerproblematiken.

Vissa hade tagit fram speciallösningar, men inget var optimalt.

– Buller drabbar oss alla. För att få struktur i verksamheten var det bättre att få en bullerkartläggning för att få fram var

B U L L E R • 2017 och när vissa områden utsattes för buller. De fastighetsägare som har fastigheter i de mest bullerutsatta lägena kan söka bullerbidrag för nya fönster, förklarar Per-Olof Löfberg.

När någon klagar på buller till miljö- och hälsoförvaltningen vänder de sig till trafikenheten på tekniska förvaltningen som då kan hänvisa till handlingsprogrammet för buller och då snabbt erbjuda ett första steg i vad som kan avkrävas.

– Vi tog fram bullerprogrammet 2015, men någon större anstormning av ansökningar har det inte varit. Samma erfarenhet har Malmö och Lund. Men vi får lite struktur i verksamheten och kan hantera bullerfrågorna på ett mer professionellt sätt än tidigare, säger Per-Olof Löfberg.

Men Växjö jobbar inte bara inför fullbordat faktum. De arbetar även proaktivt genom att erbjuda ett antal fastighetsägare i de mest utsatta områdena bidrag fram till 2020.

– Fastighetsägarna till nyproducerade byggnader får själva hålla koll på vilka bullernivåer som gäller i detaljplanen och vad som är grundläggande för om man får bullerersättning eller inte, säger Per-Olof Löfberg.

Det är framför allt områdena utmed de stora trafiklederna; Riksväg 23, 25, 27, 30 och 31 som är bullerutsatta. När nya bostadsområden bebyggs tar stadsbyggnadskontoret hänsyn till bullernivåerna och anpassar detaljplanen efter de nya reglerna för bullernivå. Stadsbyggnadskontoret har direkt kontakt med byggherrarna, och även om Växjö är ett överhettat område så upplever inte kommunen det som något problem.

– Vi tar hänsyn till gatubilden och vill helst inte sätta upp bullerplank eller stora vallar. Vi jobbar med stenmurar som bidrar till stadsmiljön. Trafikverket får stå för bullerplank och vall längs de stora trafiklederna, säger Per-Olof Löfberg.

Vi hjälper dig med

BULLER SKYDDET -

Rådgivning Kostnadsfri offert Lång erfarenhet Många modeller Montage i hela Sverige Hjälp med bygglov

STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N

9

B U L L E R • 2017

BULLERSKYDD

“

Arbetet med bullerskydd har på ett innovativt sätt bidragit till stora kostnadsbesparingar för landstingets verksamhet samtidigt som kollektivtrafikens attraktivitet har ökat, påverkan om omgivande landskapet minskat och vi kan få goda folkhälsoeffekter. /Gustav Hemming (C), miljö- och regionplaneringslandstingsråd Bild: Hamid Ershad Sarabi

har sparat in minst 200 miljoner Stockholms läns landsting delar varje år ut Miljöpris, i tre kategorier. Tack vare sitt arbete med bullerskydd för spårtrafiken på Roslagsbanan och Saltsjöbanan, som sparat landstinget minst 200 miljoner kronor, vinner Åke Alexandersson årets eldsjäl i Miljöpriset 2017.

P

riset till årets eldsjäl delades ut under tisdagens fullmäktige. Genom sitt arbete med bullerskydd på Roslagsbanan har Åke Alexandersson lyckats genomföra innovativa, estetiska och kostnadsminskande åtgärder. Spårnära skärmar planeras även att byggas utmed flera sträckor på Saltsjöbanan.

– Buller är ett seriöst problem för bland annat bostadsbyggandet i Stockholmsregionen. Därför är Åke Alexandersson en oerhört värdig vinnare av årets eldsjäl Till exempel spårnära skärmar och hjuldämpare, säger Gustav Hemming (C), miljöoch regionplaneringslandstingsråd som delade ut priset.

– Arbetet med bullerskydd har på ett innovativt sätt bidragit till stora kostnadsbesparingar för landstingets verksamhet samtidigt som kollektivtrafikens attraktivitet har ökat, påverkan om omgivande landskapet minskat och vi kan få goda folkhälsoeffekter, säger Gustav Hemming (C).

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS MILJÖPRIS

Roslagsbanan har sparat minst 200 miljoner.

10 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Det årliga miljöpriset för bästa innovation, teknikutveckling eller nytänkande ska stimulera och uppmärksammas goda exempel från miljöarbetet i verksamheter finansierade av Stockholms läns landsting. Prissumman, om 20 000 kronor, ska användas till att utveckla eller sprida idén.

Stockholms läns landsting bedriver ett offensivt miljöarbete som på flera områden är ledande i landet. Det framgångsrika arbetet är ett resultat av högt uppsatta och utmanande mål tillsammans med ett decentraliserat genomförande som bygger på engagerade och drivande medarbetare.

Det finns flera exempel på innovativa lösningar som skapats i landstingets verksamheter och spridits både inom landstinget och utanför. Det arbetet kan uppmärksammas genom det årliga miljöpriset.

B U L L E R • 2017

Pulsgivare och accelerometer monterad på hjulaxel. Bild: Tyréns

Tyréns hjälper SL Tyréns har skrivit ett avtal med Trafikförvaltningen Stockholm Läns Landsting som innebär en installation av Tyréns nya spårövervakningssystem ”Quiet Track Monitoring System” i tunnelbanan. Systemet gör det enklare att bedöma spårstatus och identifiera problem innan de händer.

L

ösningen ger i realtid status på hur hela spåranläggningen mår både vad gäller underhållsbehov och hur mycket buller som orsakas. Quiet Track kan exempelvis berätta om ett problem och kan därmed hjälpa SL att undvika olyckor och driftavbrott.

Quiet Track Monitoring System är Tyréns nya spårövervakningssystem. Lösningen består av mikrofoner och annan utrustning som mäter och analyserar spårets kondition.

Systemet började som ett FoU-projekt finansierat av Sven Tyréns stiftelse men även som ett EU-projekt, lett av Tyréns Martin Höjer.

Lösningen byggs på IoT teknologi (Internet of Things) och kommer att byggas tillsammans med IBM på IBM’s Watson IoT plattform.

Avtalet mellan Tyréns och Trafikförvaltningen undertecknades den 24 mars och nu är tanken att det nya systemet ska installeras på sju av SL:s tågset i tunnelbanan. På detta sätt kommer SL att få löpande information om statusen på samtliga spår på vilka tunnelbanans tåg rullar.

– Det är fantastiskt roligt att få se hur ett FoU-projekt som vi arbetat med inom Tyréns stiftelse nu får en konkret til�lämpning ute i samhället, säger Dag Måhlstrand, affärschef på Tyréns. Quiet Track hjälper till att skapa en bättre morgondag för samhällets alla invånare.

Tyréns lösning Quiet Track är unik då den inte bara undersöker spårens egna kvalitet utan även undersöker det buller som uppstår då tågen går på spåren. Lösningen är också baserad på IoT-teknologi, där lösningens mikrofoner och sensorer digitalt sänder information om spåren till en centralt placerad server där uppgifterna analyseras och ger SL förslag på åtgärder. Lösningen mäter på en finare nivå än andra lösningar som kontrollerar spårens kvalitet.

– Det här är ett konkret exempel på hur vi på Tyréns använder oss av digitaliseringens verktyg för att utveckla lösningar för en ”smartare” stad, säger Dag Måhlstrand. I detta arbete har samarbetet med IBM varit mycket värdefullt, det känns tryggt att få arbeta med en partner som har muskler och stor kompetens på IoT-området.

STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N 11

B U L L E R • 2017

12 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

B U L L E R • 2017

Störande buller i byggnader kan undvikas

– ny bok om ljud I dagens samhälle drabbas vi alltmer av störande buller som ofta kan undvikas om man förstår hur ljud beter sig och hur man i förväg kan bedöma, och kanske beräkna, ljudalstring, spridning och dämpning.

D

en nya boken Ljud, buller och vibrationer ger kunskap om hur vi uppfattar buller, hur det kan skada oss och om hur buller alstras, hur det sprids och hur det kan stoppas genom olika åtgärder. Den beskriver problem och lösningar man kan tillämpa med början hos människan, sedan rummet, byggnaden och omgivningen.

BULLERKÄLLOR Exempel på buller- och vibrationskällor kan tyvärr alltför ofta hämtas från installationstekniken. Fläktar, pumpar, kompressorer, eller delar i distributionssystemet som till exempel kanalkomponenter, spjäll, rör och ventiler kan alla tyvärr komma att resultera i höga ljudnivåer och en undermålig akustisk kvalitet om de inte väljs, placeras och injusteras rätt. Även ett svagt installationsbuller i ett bostadshus kan nattetid bli störande och försämra sömnen.

MYNDIGHETERNAS LJUDKRAV Det är också viktigt att veta vad man måste göra – inte bara vad man bör göra. Flera myndigheter ställer ljudkrav – Boverket, Arbetsmiljöverket, Folkhälsoinstitutet och Naturvårdsverket.

Men krav kan också ställas i entreprenadbeskrivningar. Dessa olika krav på buller och vibrationer beskrivs i boken med hänvisningar till hur man håller sig uppdaterad vid förändringar.

Boken riktar sig till alla dem som kommer i kontakt med bullerproblem som i enklare fall kan lösas med sunt förnuft och tillämpning av elementära kunskaper och kan användas som en praktisk hjälpreda och handbok. För att beskriva en del problem och hur man kan bedöma dem ges enklare exempel med lösningar. I svårare fall ska man ta hjälp av sakkunniga, men även här kan boken vara till hjälp när man ska formulera problem och förstå föreslagna lösningar.

FAKTA Författare: Johnny Andersson Omslag, form och layout: Ann-Cristin Björklund Förlag: Svensk Byggtjänst Antal sidor: 395 Hårdband, färg

FAKTA OM FÖRFATTAREN Johnny Andersson arbetar som konsult inom installationsområdet och är teknisk direktör hos Ramböll. Han har sedan 1972 varit lärare i ämnet akustik vid M-sektionen vid KTH. Han har också föreläst i ämnet vid ett stort antal kursverksamheter.

STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N 13

B U L L E R • 2017

Tätt borrade hål i berget kan minska vibrationerna vid sprängning. Foto: Christian Vogler

Vibrationer vid sprängning kan dämpas Störande och skadliga vibrationer vid sprängning i bergtäkter kan minskas med hjälp av lyftfyllda hål i berget. Det visar ett forskningsprojekt kring ”markfilter”.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

F

orskningsprojektet har tidigare genomförts med flera intressenter i två av Peabs dotterbolag Swerocks bergtäkter, i Styvinge söder om Linköping och Glimmingen vid Uddevalla. Men erfarenheterna har ännu inte kommit i något större praktiskt bruk.

STORA RESTRIKTIONER – Resultaten av våra försök behöver förstås på ett djupare plan

14 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

och ännu har ingen riktigt mäktat med att föra frågan vidare.

Men absolut finns det en potential i dessa erfarenheter, säger Pontus Thorsson, teknologie doktor i akustik och verksam i konsultföretaget Akustikverkstan i Lidköping, som arbetar mycket med frågor kring buller och stötvågor vid bergtäkter.

Han har varit ansvarig för de praktiska mätningarna och utvärderingarna av försöken.

Flertalet bergtäkter och gruvor har idag restriktioner när

B U L L E R • 2017 det gäller vibrationer från sprängning. Dessa värden är lågt satta med hänsyn till den mänskliga upplevelsen, men markvibrationer behöver också begränsas för att undvika skada på egendom. Sprängning är därför, tillsammans med buller och transporter, det som de närboende oftast upplever som mest negativt med bergtäkter.

TEORETISKT OCH PRAKTISKT BEVISAT

BÖR UNDERSÖKAS VIDARE

U-värden från 0,7

Upp till Rw 53db

– De simulerade stora hålen i Glimmingen visade på en potentiell dämpning av vertikala vibrationshastigheter med omkring 50 % i frekvensbanden 100-125 Hz. Detta är stora sänkningar som bör undersökas vidare. Vid bostäder som ligger nära bergtäkter är det vanligt att vibrationshastigheterna har högst värden vid cirka 30-40 Hz, vilket medför att de simulerade hålen skall vara 2-3 gånger större än de som borrades i Glimmingen. Detta medför grupperingar av borrhål inom cirklar som är omkring 3 meter i diameter.

Innan metoden med markfilter av borrhål kan användas som ett praktiskt hjälpmedel att minska markvibrationer kring bergtäkter måste ett designverktyg skapas som kan hantera alla platsspecifika variabler.

– Nyttan med att genom borrade hål dämpa vibrationerna är att man stör omgivningen mindre och kan utnyttja större delar av många bergtäkter, förklarar Pontus Thorsson.

“

Projektet har studerat möjligheterna att dämpa markvibrationer med hjälp av luftfyllda hål i berg. Principen är att förändringen i materialparametrar mellan berget och luften i hålen skapar reflektion av vibrationerna. Teoretisk och praktisk litteratur visar på möjligheten att skapa destruktiv interferens mellan de olika reflexerna som kan styras till att dämpa markvibrationerna.

– Man kan dämpa genom att skapa ett metamaterial bestående av borrade hål i berg. Den största effekten erhålls om man kan skapa tillräckligt stora hål jämfört med vibrationens våglängd. Genom att välja rätt geometri, alltså håldiameter och borrplan, kan man välja frekvenser där vibrationen ska reduceras, säger Pontus Thorsson.

– Ofta krävs hål med så stor diameter att det inte är realistiskt att borra dem, men man kan simulera stora hål genom att borra flera mindre hål tätt samman inom en cirkel. Detta är ett mycket viktigt resultat då de relevanta våglängder i bergtäktsammanhang är långa, vilket kräver stora håldiametrar.

Man kan dämpa genom att skapa ett metamaterial bestående av borrade hål i berg.

Den största effekten erhålls om man kan skapa tillräckligt stora hål jämfört med vibrationens våglängd. Genom att välja rätt geometri, alltså håldiameter och borrplan, kan man välja frekvenser där vibrationen ska reduceras. /Pontus Thorsson, teknologie doktor i akustik och verksam i konsultföretaget Akustikverkstan i Lidköping

LJUD OCH ENERGIFÖNSTER www.domlux.se

STO R DÅ H D KOM M U N I K AT I O N 15

Norra Europas största Fastighetsmässa 6-7 september 2017, Svenska Mässan, Göteborg Allt inom Drift, Förvaltning, Underhåll, Energi, Miljö och Säkerhet Tre scener - 200 utställare

Bostadspolitiken – är det den eviga återvändsgränden?

Jan Jörnmark, Docent

Ekonomi, omvärld och framtid Anders Borg, fd. Finansminister

Hur ska vi komma överens?

Marie Linder, Förbundsordförande Hyresgästföreningen & Dennis Bucht Vd Fastighetsägarna GFR

Så påverkas du av Västlänken Bo Larsson, projektchef Västlänken, Trafikverket

Hur löser vi bostadskrisen?

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier

Jämlikt Göteborg - Olika fast lika bra Kicki Björklund, Vd Bostadsbolaget

Arrangeras parallellt med:

16 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Programmet arrangeras i samarbete med:

Stadsutveckling som skapar värden Alexander Ståhle, Stadsbyggnadsforskare, KTH

´rt e på n ir e l dig.com g F ä irs tgb m yfa he n A eas stig /fa