LIV 3 2021

liv en tidning från din församling Nummer 3/2021

tema

t

” VI VÄXER OTROLIGT GENOM MÖTEN”

geme SKAPn-

LIV MÖTER LOKALA ­ PROFILEN MICKE LÅNG n sid 4

VÄLSIGNAD SPEEDWAY

n sid

PLÖTSLIGT SKER UNDRET

n sid

6

18

HULTSFRED, JÄREDA, LÖNNEBERGA, MÅLILLA-GÅRDVEDA, MÖRLUNDA-TVETA, VENA OCH VIRSERUM FÖRSAMLINGAR

Reflektioner – som ljus i mörker

N

är detta nummer av tidningen Micke Lång betonas hur viktigt det är når dig är det sensommar. med goda möten. I samtalet lyfts också I detta nummer kan du bland annat vårt behov av en ”tystnadens reflekläsa om kyrkans avtal med speedtion”, som att enskilt sitta ner i kyrkan. waylaget Dackarna och hur kyrkan En av våra förtroendevalda i Lönnei Aspelands pastorat ges tillträde till berga, Gertrud, reflekterar fint över sitt motorstadion vid hemmamatcher. Vi efterlängtade växthus och växandets stöder Dackarna, vi i finns vid entrén, process. Tankarna leder över till hur väl synliga med beachflaggor och firmakyrkan är detta växthus, där trons frön bil med tydlig text att det är Svenska kan få gro och växa. kyrkan som är på plats. Win-win. Vi Weronica och Frida, två av våra delar ut pennor, reflexänglar, någon pedagoger, reflekterar över sommar­ liten godisbit. Vi växlar några ord när lovet och de aktiviteter barn fått ta besökarna till matchen strömmar förbi. del av i kyrkans regi. De berättar om Vi känner att n ­ ärvaron är uppskattad. barnens glädje och hur de själva fått Vid ett tillfälle kommer en liten pojke känna av glädje när de mött barnen. tillbaka efter att ha fått sin reflexängel.

I detta nummer av berättas om den ”Jag vill ge min farmor en också”. ömsesidiga glädjen som konfirmand­ Den lille pojken som tänkte på tiden får ge. farmor ger mig anledning att reflekEn smiley är på plats när en sjuåring tera över ordet ”reflektera”. En reflex frågar prästen (Arja) vad hon gör i sin återspeglar ljus i mörker. Reflektera ”präststia” (sakristia). betyder i grunden att ”återspegla”.

Vår biskop Martin hjälper oss att Den lille pojkens omsorg om och reflektera över ”det finmaskiga nät” kärlek till sin farmor ledde till som kyrkan är i hela vårt land. en god handling. En liten Vi behöver varandra. En reflexängel kan väcka goda rikedom att vi har olika Mejla oss gärna! tankar inom oss. ”Å, en gåvor, till tjänst i kyrkan, i liv.aspeland@ liten ängel vill jag gärna samhället. I stort som smått. svenskakyrkan.se ha”, hör man ibland.

Så reflektera. Återspegla. Må Ett möte, ett ord på vägen, alla goda krafter samverka. kan hjälpa oss att reflektera, att Allt gott och Guds v­ älsignelse. återspegla det goda.

Detta nummer av kan hjälpa dig Ola Sandberg KYRKOHERDE I ASPELANDS PASTORAT att reflektera. I det fina samtalet med

2

liv

3/2021

INNEHÅLL PORTRÄTTET 4–5 SPEEDWAY 6–7 BISKOPEN OM KYRKOVALET

8–9

VÅRA KYRKOGÅRDAR

10–13

LIV I FÖRSAMLINGARNA

14–17

KRÖNIKAN 18–19 FRÅGA PRÄSTEN

20

LIVSFRÅGAN

22

Följ oss på sociala medier!

@svenskakyrkan.aspeland

Ungdomsverksamheten: @ungaspeland

Omslaget Hård kamp mellan Dackarna och Västervik Speedway.

FOTO: MAX WAHLUND

Utgivare Svenska kyrkan, Aspelands pastorat Pastorsexpedition Vetlandavägen 58, 577 73 Målilla 0495-24 95 80 aspelands.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland Öppettider Måndag–fredag 10–12 Redaktör och ansvarig utgivare Max Wahlund Redaktör kyrkogård Madelene K. ­Askevik Grafisk form Pernilla Stridh E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se

N VA

EN M ÄR

K

T

FOTO: THEPOWERCOUPLE

delas ut som samhälls­information och innehåller ­information från f­ örsamlingarna, Hultsfred kommun och begravnings­ verksamheten.

S

ges ut fyra gånger per år.

Trycksak 3041 0298

liv

3/2021

3

porträttet

Vi bär på en social skuld efter pandemin. Ett helt år av gemenskap och socialisering har gått förlorat och det drabbar ungdomarna värst. Det säger Micke Lång – musiker, politiker, vårdarbetare och familjefar och en profil i Hultsfred med omnejd. ”Social interaktion, social kompetens och sånt där … det är ungefär som scenvana, du måste öva mycket på att uppträda innan det blir riktigt bra.”

TEXT OCH FOTO: MAX WAHLUND

” Vi behöver varandra för att växa” M

icke Lång tar emot i villan i Hultsfred, där ett kreativt kaos råder. Micke och hustrun Bettan har sex barn, men nu när de blivit stora och börjat flytta ut så fyller makarna Lång på och agerar familjehem. En åttaårig pojke bor hos dem nu. Både Micke och Bettan har uppenbart ett hjärta för andra människor.

Att prata med Micke Lång är ett äventyr. Tanke­trådarna löper ofta åt flera olika håll samtidigt och det gäller att hänga med. Men vikten av att lära sig interaktion med andra människor är ett genomgående tema.

– Jag tror att vi växer otroligt genom möten med andra människor, och att höra varandras historier. Och dela dem och lära sig att berätta våra historier på ett intressant sätt så att folk minns dem. Det är väl det som är skillnaden, om jag berättar en rolig historia eller om Robert Gustafsson gör det. Han har ju övat jättemycket, han vet ju precis var han ska pausa och så vidare … Det är nog samma sak med all samvaro, vi lär oss så mycket. Får ungdomar inte den övningen så drar vi på oss en enorm social skuld.

Att sitta hemma framför datorn och chatta är inte samma sak, anser Micke.

Man behöver använda alla sinnen.

– Det jag skulle vilja verka för är att man fick tillbaka lite av det här med föreningsträffar, jag tror att vi behöver hitta till varandra igen.

Micke är en person med många strängar på sin lyra. Musiken har alltid spelat en stor roll i hans liv och den vackra tenorstämman skymtar fram då och då under samtalet. Även politiken spelar en stor roll. Micke är socialdemokrat, men ingen rödglödgad ideolog och polemiker utan inriktad på resultat.

– De som är ute efter konflikter skulle nog bli besvikna om de fick se kommunpolitiken i Hultsfred, haha. Här samarbetar vi och vill framför allt göra något gott för invånarna i kommunen. Även kyrkan är viktig i samarbetet i samhället, menar Micke Lång.

– Kyrkan tror jag har en viktigare roll idag än vad den kanske har haft på många år. Faktum är att kyrkan gör väldigt mycket. Jag sitter ofta med kyrkfolk och pratar, det är helt avspänt och odramatiskt – det blir inga tid-

”Även när man blir mest ­förbannad och besviken så lär man sig något”

4

liv

3/2021

ningsreportage av det förstås. Det är inga murar, man kan prata helt öppet och vet att man är i en säker miljö. Jag kan bli sorgsen när jag hör folk säga att det inte händer något i kyrkan samtidigt som man är helt omedveten om hur det egentligen är. Det är så himla mycket mer kyrkan gör än vad folk förstår.

En av sakerna kyrkan gör är att ta hand om de svaga. Micke och hans fru är själva angelägna om att hjälpa dem som behöver det.

– Jag vet inte vad vi har haft som mest, fem–sex ensamkommande som vi har haft boende här i huset. Det är bara att förlänga middagsbordet. Det är verkligen som Kay Pollak säger, vi växer alla i möten med varandra. Även när man blir mest förbannad och besviken så lär man sig något.

Det låter verkligen som ett ­kristet budskap …

– Ja men jag tror det, det finns ju otroligt mycket klokskap i kristendomen och i Bibeln och så. Många metaforer …

Musiker som jag går bra ihop med präster eftersom vi pratar i metaforer hela tiden.

– Jag jämför det kristna budskapet med hur det var när jag köpte LP-skivor i Norrbotten när jag var grabb. Man fick vänta tre månader på att en skiva skulle

porträttet

”Jag är himla nöjd med att känna det där inre lugnet. Det är det man vill ha fast man inte fattar det, man söker och letar och knackar på stenar och letar brinnande buskar lite överallt. Men det kanske fanns där hela tiden, rakt framför dig”, säger Micke Lång – musiker, politiker, vårdarbetare och familjefar och en profil i Hultsfred med omnejd.

komma, och det var två låtar man ville åt. Så man började lyssna på dem, men vartefter lyssnade man på hela A-sidan för man hade lagt på pick-upen … och så var det nån oväntad låt med tempoändringar och grejer som man började gilla. Till slut tyckte man om alltihopa – eller nästan allt i alla fall.

Och samma sak gäller med Bibeln ­tänker du? Att man lär sig tycka om den?

– Jo! Det är ju lustigt hur livet ter sig när man är tonåring, då vet man allt, samtidigt som man ska bestämma

vad man ska göra i resten av sitt liv … valmöjligheterna är många, hjärn­ cellerna tyvärr få. Men man känner sig så fullkomlig. Sen blir man mer ödmjuk vartefter livet går …

– Och då har man nytta av kloka perspektiv. Bibeln och det kristna budskapet innehåller allt man behöver, det innehåller allt folk letar efter i mind­ful­ nesskurser. När jag behöver lugn och ro har jag kunnat sticka ner till Stilla ro och

nära (i kyrkan i Hultsfred, reds anm).

Det är otroligt skönt att gå till kyrkan, du vet man bara går dit, jag och Bettan, och bara sätta sig ner i bänken. Bara vara ett med alla de andra, man sjunger sina psalmer som man vill och behöver inte prestera någonting. Det är otroligt skönt. u liv

3/2021

5

Gud välsigne speedway!

G

ud bryr sig om allt vad människor gör – och det gäller ­definitivt speedway! När serien drog igång i juni var det med ett r­ afflande länsderby mellan Dackarna och Västervik Speedway på motor­ stadion i Målilla. Nytt för säsongen var att Svenska kyrkan genom ­Aspelands pastorat går in och både sponsrar och välsignar varje match.

– När jag var cirka 10–11 år gammal fick jag och några kusiner följa med en morbror på speedwaylandskamp här i Målilla mellan Sverige och Sovjet, berättade Aspelands kyrkoherde Ola Sandberg i det lilla tal han höll inför matchstart.

– Kolstybben yrde. Inte kunde jag veta att jag cirka 55 år senare skulle stå mitt på motorbanan som präst och lyckönska och välsigna förare, ni modiga ryttare av kraftfulla maskiner, klubbledning, alla funktionärer, en speedwayälskande publik. Men så blev det …

– Herren välsigne er och bevare er alla. Må Herren beskydda er alla. Må livsmod och glädje ingjutas i era hjärtan och tankar. Må Herren vara med er på färden och välsigna er vart ni än kommer.

– Vi får önska varandra det allra bästa! Nu är vi på banan igen.

Initiativet uppskattades i publiken. Åskådaren Tommy Melvinson skrev på Facebook: ”Äntligen, äntligen, äntligen … Fint också med prosten i Aspeland som invigde genom att välsigna tävlingen och förarna … Vackert.”

Och matchen då? Länge såg Dackarna ut att segra, man var i ledning ända fram till det allra sista heatet. Men Västervik slingrade sig till slut ur Dackarnas grepp. I sista heatet tog Artem Laguta och Pawel Przedpelski med stenhård körning en femetta mot Dackarnas bästa förare för kvällen, Rasmus Jensen och Jacob Thorssell, vilket gjorde att premiärderbyt slutade 45–45. Ett salomoniskt resultat som Västervik kunde vara mest nöjda med. u

”Modiga ryttare av kraftfulla maskiner, klubbledning, alla funktionärer, en speedwayälskande publik …”

TEXT OCH FOTO: MAX WAHLUND 6

liv

3/2021

liv

3/2021

7

biskopen om kyrkovalet

Viktiga steg för demokratin

H

östens kyrkoval närmar sig nu snabbt. När vi går in i förtidsröstningslokalen eller vallokalen är vi del av en demokratisk tradition som är lätt att ta för given. Gör inte det. Bara ett par generationer bort fanns inga allmänna val – för alla. Min farmor Maggie blev myndig 1920. Först året därpå blev det möjligt för henne och för andra kvinnor rösta för första gången. Demokrati är inte självklart, och bästa sättet att värna den är att använda den.

När Svenska kyrkans kyrkotillhöriga röstar i kyrkovalet visar vi ett konkret engagemang för den kyrka som hela 60 procent av Sveriges befolkning tillhör. Kyrkan bildar ett finmaskigt nät över hela landet och finns närvarande i städer, på småorter och på landsbygden. Kyrkan bärs upp av bland annat de förtroendevalda, de som du nu har chans att rösta fram.

När jag tittar på listan över de som kandiderar till församlingar i Linköpings stift ser jag en imponerande bredd. Här finns frisörer, professorer, travtränare, lärare, läkare,

8

liv

3/2021

kockar, undersköterskor, chaufförer… En del är studenter, andra är pensionärer. De bor i stadskärnor, förorter och småbyar.

Olikheterna berikar. För att tala med Paulus ord, i Romarbrevet 12: 4–5: ”Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra”.

Alla delar är lika nödvändiga, vi är en folkkyrka, och vi hjälps åt – till exempel genom att rösta.

I kyrkovalet har man rösträtt från det att man fyllt 16 år, det glöms ibland bort. Du som är mor- eller farförälder eller förälder, ta alltså med din 16-åring till förtidsröstningen eller på valdagen. Och du som är 16 år och äldre, påminn dina föräldrar och mor- och farföräldrar att det är dags att rösta!

Tillsammans tar vi ansvar för ­ kyrkan i nuet och framtiden.

MARTIN MODÉUS BISKOP I LINKÖPINGS STIFT

biskopen om kyrkovalet

Vill du veta mer?

Broschyren Välkommen att rösta från ­Aspelands pastorat kom i din brevlåda i början av augusti. Där finns information om var, när, hur och på vem du kan rösta.

Har du inte fått broschyren? Hämta den i din kyrka eller på pastorsexpeditionen!

Svenska kyrkans valsida: svenskakyrkan.se/kyrkoval Aspelands pastorats valsida: svenskakyrkan.se/aspeland/kyrkoval

liv

3/2021

9

våra kyrkogårdar

Av jord har du ­kommit – jord ska du åter bli

J

ag minns en vår som kyrkvaktmästare, det var vid Kristi himmelsfärd. Försommaren tog första språnget och när jag var tillbaka på jobbet efter helgen och stod vid grinden in till kyrkogården kändes allt lite annorlunda men jag kunde inte sätta fingret på vad. En närvaro av något slag, en annorlunda sikt, lägre i tak som om himlen pressats nedåt. Tills det slog mig, när jag gick in på grusgången med trädkronornas skuggor hängandes över mig – lövsprickningen.

Almarna, lindarna och askarna i raka linjer, korslagda över kyrkogårdsparkens gravkvarter, björkarnas svepande grenar och lönnarnas rumsliga kronor. Nu stod de återigen ståtligt illgröna som trofasta beskyddare. Så som de gjort i över hundra år, när andra kyrkvaktmästare före mig gått under dem. I regn eller sol, man vet nästan inte eller ens hindras av vädret, för det når sällan marken.

Det finns något alldeles storslaget med träd som är svårt för oss att greppa. I tidsrymden vari träden existerar, hinner flera generationer av människor passera. Som människa räknar man träden som sina, men träden står oberoende av oss i sin långsamma levnad, vare sig vi finns eller inte.

Jag minns en höst som kyrkvaktmästare, det var i november. Alla de 82 träden på kyrkogården hade till slut tappat sina löv och vi samlade upp dem till komposten.

Trädkransens kronor stod kala, grenarna som nervtrådar sträckta mot himlen för att punktera hela gudomligheten. Första frosten var kommen. En öppnad grav låg som ett öppet sår i landskapet.

Vid igenläggningen av graven fylldes den med jord som tidigare års lövkompost blivit.

Madelene K. ­Askevik KYRKOGÅRDSFÖRESTÅNDARE OCH KOMMUNIKATÖR

10

liv

3/2021

Trädens långsamma levnad

Ett träd tar väldigt lång tid på sig i alla avseenden.

Från det att ett frö gror, till att ett skott spirar, till att trädet blir fullvuxet. Också döden är långsam för trädet, även om sjukdomar och torka kan påskynda förloppet, ibland nästan chockartat.

TEXT OCH FOTO: MADELENE K. ASKEVIK

”M

en det finns otroligt många lösningar och möjligheter till vård av träd, steget till fällning som en sista åtgärd är långt, berättar arborist Viktor Petersson på Arboteket, som sedan förra året påbörjat olika åtgärdsprojekt på flera kyrkogårdar i Aspelands pastorat.

Han menar att träden har ett historiskt såväl som ett biologiskt värde, för att inte tala om det visuella och estetiska.

– En vacker allé till exempel, berättar också någonting om mänsklig konstruktion, en historia om varför träden står

våra kyrkogårdar

HAMLING AV TRÄD

K AL

M AR L Ä N S M

Vir

Tidigare allé på

: TO FO

Hamlade träd bär på mycket kulturhistoria la k samt har ett biologiskt kulturvärde. s gam yrkogå rd um r Hamlade träd kräver att man fort. se sätter hamla dem. De växer långsammare, lever längre, står emot storm bättre och gynnar insekter extra bra på grund av de knutor som bildas när de klipps.

US E

UM

TRÄDKRANS Kyrkogårdar är i regel omgärdade av en så kallad trädkrans, som ger en inramning av kyrkogårdsparken samtidigt som träden skapar lä och skugga. Trädkransen är ett stilideal från slutet av 1700-talet, då begravningsplatser började anläggas geometriskt. De vanligaste träden i en trädkrans är ask, lönn, alm och lind.

TRÄDVÅRDSPLAN

Trädbe

sk ä

rn

Alla kyrkogårdar har en trädvårdsplan som utförligt berättar vilka sorters träd, buskar och andra växter som finns på kyrkogården samt vilket Vena k yrkogård biologiskt kulturvärde de har och på . g in vilka åtgärder de kräver. Nästan alla åtgärder kräver tillstånd från länsstyrelsen samt ska utföras av auktoriserad sakkunnig person.

ARBORIST … är en certifierad trädvårds­ specialist som arbetar med förvaltning, underhåll, beskärning och avverkning av träd. En arborist anlitar man för att hålla träd vackra och ­problemfria så att de ska kunna leva länge och vara säkra för omgivningen.

HÖGSTUBBE

alm

sju

da

mp

ALMSJUKA

ga

Istället för att fälla ett sjukt eller dött träd, kan man låta göra en högstubbe. Det innebär att man kapar hela kronan men låter stammen stå kvar. En högstubbe gynnar många levande organismer samtidigt som det skapar ett intressant inslag i kyrkogårdsmiljön. k a p å M ö rl u n

ky

og rk

… orsakas av en svamp som sprids snabbt båda via sporer och rotkontakt mellan träd. Alm­sjukan kan drabba alla arter av alm och utvecklingen kan gå väldigt fort, ibland kan förloppet från insjukLäs mer nande och död ske på om almsjuka bara några veckor. skogsstyrelsen.se

.

Död al

ård

planterade som de gör. Samtidigt är träden i sig värd för många arter av lavar och insekter och del i ett ekosystem, säger han.

Arborist Viktor Petersson menar att träd på sätt och vis är oersättliga. Man måste tänka efter noga innan man fäller ett stort eller gammalt träd för det går inte att ångra och man kan inte få tillbaka det i sin egen livstid även om man planterar ett nytt, eftersom trädet tar tid på sig.

– Alldeles för lättvindigt fäller man träd utan att ta hänsyn till konsekvenserna. Träden är en länk till dåtiden och viktigt för människors välbefinnande och den biologiska mångfalden, säger han.

Han tror att man undermedvetet påverkas positivt av träd.

– Alla borde upp i en trädkrona för att få uppleva rummet där och uppleva känslan av att träden inte bara är i vägen eller opersonliga, avslutar Viktor Petersson. u

liv

3/2021

11

våra kyrkogårdar

Under en skyddsrond noterades risker med höga fallhöjder på bland annat Lönneberga ­kyrkogård. Nu pågår planering för hur olyckor bäst kan förebyggas.

Vad händer med staketen egentligen?

Det är viktigt att man alltid tittar individuellt på kyrkogårdarna vid olika typer av åtgärder. Att man förhåller sig unikt till var och en utifrån de förutsättningar och traditioner som finns. Detta är förstås högst relevant när det kommer till att flera av våra kyrkogårdar kräver staket på grund av fallrisk från hög höjd.

TEXT OCH FOTO: MADELENE K. ASKEVIK

D

et var under en skyddsrond 2020 som risken för höga fallhöjder noterades på Vena, Järeda, Lönneberga och Mörlunda kyrkogårdar. Aspelands pastorat skickade in ansökan till länsstyrelsen om järnstaket på samtliga kyrkogårdar som inte godkändes. Under våren 2021 hamnade ärendet hos mig som nytillträdd kyrkogårdsföreståndare för de kyrkogårdar det gällde.

Jag valde att riva upp den tillståndsansökan som låg hos länsstyrelsen för att se närmare på andra lösningar.

12

liv

3/2021

I Järeda kom kyrkvaktmästare Tobias Fröjd med förslaget om en gärdesgård runt kyrkan, uppe på muren.

Det är en god idé av flera orsaker. Gärdesgården utgör ett stabilt stopp för att förhindra eventuella fallolyckor, samtidigt som det är estetiskt tilltalande och passande för den äldre bebyggelse och jordbrukslandskapet som omgärdar Järeda kyrka.

Församlingsrådet ställde sig positiva till förslaget, vilket också klubbades i kyrkorådet.

Nu är det upp till länsstyrelsen i Kalmar län att slutgiltigt

avgöra saken. Idén verkar inte vara omöjlig. Länsstyrelsen ställer sig positiva till att en gärdesgård inte gör åverkan på muren, den är inte beständig eller evig utan kan plockas bort samt att materialet i sig bidrar till biologisk mångfald.

Lönneberga och Vena kyrkogårdar liknar varandra i det här fallet. De har båda en hög mur som vetter ut mot trafikerad väg. Varken i Vena eller Lönneberga känns det naturligt att sätta upp ett högt järnstaket på muren. Det skulle eventuellt skämma den vy mot kyrkan och kyrkogården som vi är vana vid. Ett järnstaket kräver förankring i muren och att man gör en bestående förändring i kyrkogårdsmiljön. Ett järnstaket innebär också stora kostnader i både uppförande och ständigt underhåll.

På murarna i både Vena och Lönneberga finns naturligt

flera olika arter av växter som trivs på torra, steniga platser till exempel fetknopp och fetblad. Tidigt på sommaren växer också mandelblom där, ibland även åkervädd, prästkrage och blåklocka.

Detta är viktigt att bevara och främja. Just nu undersöker vi idén att plantera en ”snäll” buske vars rötter inte växer in i och förstör muren, till exempel ­spirea, varvat med bumlingar av natursten som blir det naturliga stoppet. På sikt skulle buskarna, som man inte formklipper, växa över bumlingarna som inte blir lika tydliga rent visuellt, men de skulle fortfarande göra jobbet om olyckan är framme.

En sådan anläggning kommer att planeras och utföras noggrant på alla tänkbara sätt så skötseln blir så enkel och ofarlig som möjligt för vaktmästarna. Främjar vi den naturliga floran på murkan-

våra kyrkogårdar

Timotej

ÄNGSUPPRORET!

Fetblad växer naturligt på muren.

ten ska ingen behöva gå där med trimmer, utan endast på insidan av bumlingarna och spirean.

Man misstror naturligtvis inte människors omdöme, att de med vilja eller av dumhet skulle hoppa nedför kanten, utan det handlar om olycksrisken. Om någonting händer den som kör gräsklipparen eller traktorn, om en barnvagn/rullstol/rullator rullar iväg, om någon snavar nära kanten – då ska det finnas något slags stopp som förhindrar att man hamnar nere på vägen. Fallhöjden vi har att förhålla oss till är 1,5 meter och detta kräver arbetsmiljölagen av oss.

Staketprojekten är ett pågående ärende där inget beslut ännu är slutgiltigt, med förhoppningen om att kunna hitta rätt lösning för respektive kyrkogård och genomföra det under 2021–2022. u

Ek

Under sommaren experimen­ terade vi på flera kyrko­gårdar ÄNGSUPPRORET! genom att släppa upp gräset Under experimenterade påsommaren passande områden som inteviärpå fleragravkvarter. kyrkogårdarDetta genom för att att släppa gynna upp pollina­ gräset passande inte ärDet gravtörerpå och bidra tillområden biologisk som mångfald. kvarter.

Detta för att gynna törergömde och bidra var väldigt spännande att sepollina­ vad som sig till biologiskPåmångfald.

Detnya varkyrko­ väldigt spännande att i ”gräset”.

Lönneberga gård bestod själva se vad som gömde sig i ”gräset”.

Påoch Lönneberga nya mattan främst av mossa, vitklöver daggkåpa. kyrko­ gård bestod själva mattan av mossa, Sedan reste sig långa plymer avfrämst gräs, bland andra vitklöver daggkåpa.

Sedan reste sigdelånga rödven, och timotej och ängshavre.

Bland blomplymer avsorterna gräs, bland andra rödven,åkervädd, timotej och mande fanns blåklocka, gråängshavre.

Bland de blommande fanns fibbla, rölleka, johannesört ochsorterna grässtjärn­ öga. blåklocka, rölleka, johanÄven åkervädd, skott av ekgråfibbla, och hassel uppmärknesört sammades. och grässtjärn­ öga. Ävenramades skott Hela ängen av ek ochinhassel av enuppmärksammaklippt kant mot des. Hela ängen ramadesför in av grusgången atten klippt kant mot grusgången för ge ett välskött att ge ett välskött intryck. intryck.

Blåklocka

Daggkåpa

Åkervädd

Prästkrage

Grässtjärnöga

LYCKAD ROSPLANTERING PÅ KULTURGRAVARNA I VENA! Den här sommaren har vi njutit av rosorna som vi planterade på kulturgravarna på Vena kyrkogård förra året. De har skapat rumslighet och färg, bidragit till tidlöshet och livfullhet och förstärkt känslan av kulturhistoria. Det känns värdefullt att kyrkogården är en blommande vacker plats, en oas för alla att söka sig till.

liv

3/2021

13

liv i församlingarna

I Oskarshamns stadskyrka finns alla pärlor i frälsar­ kransen som ljuslyktor runt om i kyrkan.

Vilostund i kaninboet på Ingebo hagar.

Nyfiken kompis i Målilla älgpark.

Bad och paddling i Hulingen vid Hultsfred strandcamping.

14

liv

3/2021

I Virums älgpark kan man komma skogens konung riktigt nära!

När den vanliga verksamheten och alla grupper haft avslutning och skolan slutat inför sommaren så anordnade vi barnledare olika aktiviteter för barnen i hela R a h m ic rid a hF c o ­Aspelands ­pastorat. Tanken med dessa aktiviteter var att erbjuda barnen i pastoratet olika och varierande upplevelser/utflykter på sommarlovet.

Egentligen hade vi velat hämta upp så många barn som vi bara A nn eM kunnat i en buss, men med tanke på covid-19 så var det ju inte aktuellt att blanda barn från hela pastoratet i en buss, så man fick ta sig till alla aktiviteterna på egen hand. ar

ie

Weronica Swens

so

n

liv i församlingarna

Jen

s e n o c h C e c il i a

TEXT OCH BILDER: WERONICA SWENSSON, FRIDA RAHMIC, CECILIA STENFELDT & ANNE-MARIE JENSEN

St e n

ld fe

t

Sommarlovsaktiviteter för alla barn i Aspeland

A

ktiviteterna hade begränsat med platser beroende på vad vi gjorde. Det var god uppslutning på alla aktiviteterna och nästan alla platser var fyllda. På en del av aktiviteterna stannade föräldrar och både far-och morföräldrar kvar, vilket var mycket trevligt!

Vi drog igång direkt när sommarlovet började och åkte till Virums älgpark och åkte älgsafari. Barnen fick mata älgarna med både äpplen, potatis och löv. Var man riktigt modig kunde man mata älgarna med äpple i munnen och då fick man en rejäl älgpuss.

Vi fortsatte veckan med bad vid Lindens badplats i Lönneberga. Tyvärr hade vi inte vädret på vår sida för det blåste halv storm och var kallt, men barnen badade ändå.

Onsdagen tillbringade vi på Ingebo Hagar och gick en bondgårdsvandring bland getter, höns, ankor, kaniner,­ ­grisar och hästar.

Vecka nummer två började på Hultsfreds strandcamping i ett varmt och strålande väder. Vi hyrde kanoter och padelboards/sup. En underbar dag med glada barn!

Vi fortsatte andra veckan med ett

besök på Målilla älgpark som även har dovhjort, getter och kaniner.

Vi har även haft pysseldagar i Vena och Virserum där vi gjorde käpphästar, vindsnurror och solhattar. Aktiviteten avslutades med lek- och sångstund med bön.

Under alla dessa aktiviteter tog vi mat från Annika Stagård, ”Hos Annika”. Hon barnanpassade sin veckomatsedel så det skulle passa vår verksamhet under dessa veckor.

Mat som blev över skänktes till pastoratets diakonala arbete.

Med den sista aktiviteten innan semestern styrde vi kosan mot Oskarshamn där vi gjorde studiebesök i Oskarshamns stadskyrka och blev guidade av kyrkvaktmästare Kent Nilsson, som vi barnledare gick Svenska kyrkans grundkurs tillsammans med. Vi fick veta när den byggdes, blev renoverad och hur den återinvigdes 2010 efter att ha varit stängd under två års tid. Under rundtu-

ren kunde vi följa Frälsarkransen i form av ljuslyktor som klär hela kyrkan. En mycket givande förmiddag i en väldigt vacker kyrka.

Tanken är att även nu i höst kunna erbjuda lite extra aktiviteter och att föräldrar med yngre barn också kan medverka, till exempel till lekland eller liknande. Mycket beror ju på hur covid-läget är, men vi hoppas kunna köra på nästan som vanligt.

Det har varit övervägande barn från våra grupper på dessa aktiviteter, men även andra barn, vilket vi är väldigt glada för. Vi vill nå ut till ALLA! Tack vare att vi fått pengar skänkta till barnverksamheten från en fond, har vi kunnat ta catering och lyxa till det lite extra.

Att få göra detta och se glädjen i barnens ögon gör att man känner en sådan otrolig glädje och tacksamhet över att få vara pedagog i kyrkan och Aspelands pastorat! u

”Var man ­ riktigt modig ­kunde man mata ­älgarna med äpple i munnen – då fick man en rejäl älgpuss”

liv

3/2021

15

liv i vena församling

16

liv3/2021

liv i vena församling

”Gud har inga talmansrundor eller extraval” I början av juli blev det åter möjligt att fira friluftsgudstjänster. Vena kyrka tog emot sina första gudstjänstbesökare den 4 juli. Diakon Birgit Johansson predikade för ett 15-tal närvarande. Det var mitt under regeringskrisen, så Birgit sade: ”Gud möter oss inte med misstroendevoteringar om vi misslyckas med att leva upp till det förtroende vi fått.

I det förtroende som vi får av Gud behövs inga talmansrundor eller extraval. Där möts vi av Guds oändliga nåd och förlåtelse och får försöka på nytt, om och om igen.”

liv

3/2021

17

krönikan

När det väl händer, då sker något stort, då sker undret!

J

ag väntade på ett växthus.

Växthus? Jag? Det var jag själv som beställt det. En idé föddes i våras. En ny idé. För odla har aldrig varit min starka sida. Jag har förstått att det kräver väntan och tålamod, en egenskap jag inte kan berömma mig av.

Tvärt emot min man, som har som livsfilosofi att ”sova på saken” och är bonde innerst inne. Som exempel kan jag nämna hur vi ser på att rensa ogräs. Jag lägger mig tvångsmässigt på knä i landet en stund och drar upp det jag tror är ogräs. Och tröttnar snart, för jag inser min begränsning. Han, däremot, som har ett naturligt förhållningssätt till trädgårdslandet, drar upp ogräset lite här och där när han ändå går förbi, inte bara vid ett tillfälle utan närhelst det passar. Ungefär som när en granne passerar på vägen. ”Hej, hej, hur är läget idag?”

Lite småprat, helt enkelt, utan stora gester.

Alltså, det borde vara han och växthus. Men nu gäller det mig. Det har jag bestämt!

Växandet är en process, något som sker stegvis.

Någonting håller på fast vi inte ser det. Så småningom sticker grönt upp ur jorden och knoppar börjar slå ut. Den som har sått fröet eller satt plantan får riklig belöning.

Det skulle jag vilja uppleva – med hjälp av ett växthus.

Tänk om jag får uppleva det under mitt ­åttionde år!

”Ja, men tänk om du vill gå till kyrkan just för att bli stilla med dig själv en stund”

18

liv

3/2021

Hur har församlingslivet fungerat under de senaste cirka femton månaderna, under coronapandemin?

Präster och kantorer har gjort sitt bästa för att fylla tomrummet. Gudstjänster har spelats in, som alla har kunnat ta del av. Kyrkan har verkligen försökt!

Barnverksamheten i kyrkan antog utmaningen på ett radikalt sätt. All aktivitet flyttades utomhus, oberoende av väderlek och temperatur. Från församlingshemmets trapp i Lönneberga kunde man på tisdagskvällarna höra stoj och skratt och sång i vintermörkret.

Det var ledarna som lyckats få föräldrar att skjutsa sina barn dit upp, därför att barnen ville dit. Det gav dem en upplevelse!

Kyrkan öppnas upp igen, efter drygt ett år av coronarestriktioner.

Vad kan vi vänta oss av det? Kan allt bli som förr, som före covid-19? Hur var det då?

Det var gudstjänst varje söndag, nattvardsmässa då och då, körsång ibland, dop i samband med gudstjänsten ibland, enkelt kyrkkaffe alltid, fina och värdefulla möten i det lilla formatet.

Alla var välkomna in i kyrkan. Och det var gott om plats, många platser i bänkarna var lediga. Det var mycket som var bra och många var nöjda.

Och det vi såg var att sång och musik lockade många till kyrkan. Man kunde köa en timme utanför i vinterkylan för att få en plats därinne.

Längtan var stor efter den upplevelse som musiken gav. Den ville man inte missa.

Nu öppnar kyrkan upp igen och blir åter en mötesplats, precis som det måste vara tänkt från början. Det är en stor händelse!

krönikan

Nu är distansen över. Frågan är, finns det en längtan? Om nej, då är det dystert. Om ja, då finns det hopp! Det jag hoppas är att fler än förut ska känna drivkraften att uppleva kyrkan, inte bara kyrkorummet, utan den samhörighet på vilken kyrkans verksamhet vilar.

Ja, men tänk om du vill gå till kyrkan just för att bli stilla med dig själv en stund. Du går inte dit för att umgås med andra.

Du går lika gärna och hellre ut i naturen för att få tänka i fred, kanske till och med prata högt med dig själv eller med någon obestämd lyssnare. Och du mår bra av det.

Ibland tänker jag att vi i kyrkan är lite för ivriga att alla ska känna sig välkomna och delaktiga i gemenskapen. Det är nog som med växthuset mitt. Det går inte på en gång, det blir till att vänta. Men när det väl händer, då sker något stort, då sker undret!

Om jag inte sår frön i jorden kommer inget upp.

Om kyrkan inte inbjuder till upplevelser förblir det glest i bänkarna.

Det krävs inte stora åthävor. De största upplevelserna i livet sker inte med pompa och ståt. Upplevelsen av att bli berörd i hjärtat, det är livsavgörande för oss människor. Kyrkans överlevnad beror av sådana upplevelser.

Tiden efter corona är en utmaning till något nytt, även för Kyrkan. Det är en utmaning som måste vågas, en process som måste viljas och ett arbete som måste göras. Vågar vi? Vill vi?

Jag tror det!

Och stjärnflockan utanför växthuset prunkar som aldrig förr!

AV GERTRUD MÅNSSON FALK

liv

3/2021

19

fråga prästen Här kan du fråga om vad du vill. Redaktionen väljer ut ­frågor som besvaras av pastoratets präster. Mejla din fråga till liv.aspeland@svenskakyrkan.se

FRÅGA

Måste man gifta sig i kyrkan och om vi får gifta oss utomhus, ­gäller restriktioner? / Josefine, 32 år

PRÄSTEN SVARAR ”Vi viger personer utomhus, men helst i kyrkan. Kyrkorna är Sveriges största konsthistoriska skatt, men de är framför allt våra heliga platser, byggda för att bereda människan till ett gudsmöte. Här finns altare – symbolen för Guds närvaro – dopfunt och krucifix som visar att kyrkan är annorlunda jämförd med andra platser. Gud finns förstås överallt och inte minst i naturen, men kyrkan är en helig plats som är välsignad av biskopen genom en särskild invigningsformel. De höga valven som sträcker sig uppåt påminner oss om hur tron sträcker sig efter den osynlige, som inte begränsas av tid och rum. De tjocka väggarna, impregnerade av böner från generationer före oss, samlar också våra böner och drar oss närmare Gud själv. Men svaret på frågan är att vi viger i naturen, i hemmet, på loftet och på alla andra tänkbara ställen där brudparet har tänkt att gifta sig, om så önskas. Då ska man dock vara medveten om att det är bara prästen som kommer. Vill man ha musik, högtalarsystem, sångblad med mera är det brudparet själva som får ordna detta. Självklart är vi glada att folk vill visa sin kärlek till varandra genom att ingå i ett heligt äktenskap och få den välsignad av Gud, oavsett var det än sker, men vi älskar våra kyrkor. Angående din fråga om restriktioner; Ja, vigsel är en sammankomst som vi ansvarar för, oavsett var vi än befinner oss och det betyder att vi håller restriktioner.” / Arja ***************************************************** FRÅGA

Vad gör du när du går till präststia?

FOTO: UNSPLASH

/ Minior, 7 år

20

liv

3/2021

PRÄSTEN SVARAR ”Präststia? Du menar nog sakristia. En sakristia är prästens omklädningsrum. Där förvaras de kläder och dräkter som bärs vid gudstjänster och mässor. I sakristian förvaras även olika kärl som bland annat används vid nattvarden. Här samlas också de som leder gudstjänsten för att samtala om hur den ska läggas upp. Sakristian är oftast placerad nära koret på kyrkans norra sida. Ordet sakristia kommer av latinska ordet sacer som betyder ’sakral, helig’.” / Arja

Konfirmation Efter ett rörigt år så kom till slut ­konfirmationsdagen. Under pingsthelgen konfirmerades 23 glada konfirmander i Hultsfred och Virserum.

TEXT: LINUS KÄLLMAN

De nya konfirmationsgrupperna började träffas i september 2020 med en förhoppning om att pandemiläget skulle bli bättre. Grupperna träffades varje vecka och hade ett fantastiskt läger på Vårdnäs stiftsgård där de fick lära känna varandra och ledarna. När vintern nalkades så kom de nya restriktionerna och allt blev annorlunda.

Under våren fick man hitta nya sätt att ses på och den digitala vägen blev lösningen. Med en hel del datakrångel, dåliga uppkopplingar och avstängda kameror blev det till slut så bra det kunde bli. För även om önskan var att få ses för att diskutera och leka som det hade varit tidigare, så var det mycket skratt och prat på de digitala träffarna.

När pingsten närmade sig så blev dags för konfirmation. Eftersom restriktionerna fortfarande inte hade lättat så spelades konfirmationerna in i mindre grupper.

Under pingsthelgen spelade vi in fyra konfirmationer i Hultsfred och Virserum och 23 glada konfirmander ­konfirmerades. u

”Vi har upplevt många bra och roliga stunder ­tillsammans, som när vi var på läger, lekte lekar och när vi gipsade våra ansikten – och så klart när vi sjungit tillsammans” /KONFIRMAND

”Men det allra bästa är nog att vi alla kom ­närmare varandra och alla stunder tillsammans” /KONFIRMAND

Konfirmandgrupperna för 2021/2022 ­startar v. 36 och träffas varje vecka!

Läs mer på svenskakyrkan.se/ aspeland/ konfirmation

liv

3/2021

21

Din församling b ­ ehöver dig– nominera till ­församlingsrådet!

E

fter kyrko­valet 19 september 2021 ska även nya församlingsråd utses. Detta sker genom nomineringsmöten som kyrkorådet kallar till i varje ­församling.

Att sitta som ledamot i församlingsrådet är ett utmärkt sätt att vara med och skapa mervärde för församlingen genom ditt engagemang. Vad tycker du är viktigt att församlingen främjar och utvecklar?

Det kan du påverka!

Under hösten 2021 kallar kyrkorådet till nominerings­möten i respektive församling i Aspelands pastorat via annonsering och anslag – håll utkik! Och börja fundera redan nu på vem du vill ska leda din församling. Kanske är det du?

Läs mer på svenskakyrkan.se/aspeland/kyrkoval

Lönneberga

Vena

Hultsfred

Järeda

Målilla

Gårdveda

Virserum

Tveta

Mörlunda

Livs-FRÅGAN

VARFÖR ÄR SPEEDWAY EN BRA SPORT?

DIN HJÄLP BEHÖVS Flera katastrofer har under sommaren drabbat den redan hårt utsatta befolkningen i Haiti. Presidenten har mördats, osäkerheten är stor, en kraftig jordbävning och en tropisk storm har drabbat landet. Vi behöver ditt stöd för att se till att människor får rent vatten, sanitetsartiklar, och psykosociala aktiviteter för att mildra stressreaktioner hos både vuxna och barn.

Människor saknar bostäder, vatten, sanitet, el, mat och många är skärrade och rädda.

Act Svenska kyrkan har startat en insamling. Varje bidrag är av värde.

Swisha din gåva till 900 1223. Skriv AKUT i meddelandefältet.

22

liv

3/2021

Alfred, 10

– En rolig sport, helt fantastisk!

Melvin, 11

– Det är så kul att titta på!

Liam, 10

– Det händer mycket grejer, riktigt kul att titta när det är jämnt!

tema etur ratquatur

Vi finns här för dig!

Pastorsexpeditionen 0495-24 95 80 måndag–fredag 10–12

ADMINISTRATION

PRÄSTER

BARN OCH UNGDOM

Elenor Karlsson Pastorsexpeditionen, kanslist Direkt: 0495-24 95 90 elenor.karlsson@svenskakyrkan.se

Ola Sandberg Tf. kyrkoherde, församlingsherde ­ Virserum och Järeda Direkt: 0495-301 82 ola.sandberg@svenskakyrkan.se

Anne-Marie Jensen Församlingspedagog Direkt: 0495-24 95 85 annemarie.jensen@svenskakyrkan.se

Eva-Lotte Skoog Kamrer Direkt: 0495-230 21 eva-lotte.skoog@svenskakyrkan.se Doris Danielsson Ekonomiassistent Direkt: 0495-24 95 96 doris.danielsson@svenskakyrkan.se Patrik Andersson HR Direkt: 0495 - 500 44 patrik.andersson2@svenskakyrkan.se Caroline Tapper Kyrkogårdsförvaltningen, kanslist Direkt: 0495-24 95 93 caroline.tapper@svenskakyrkan.se Jörgen Petersson Kyrkogårdsföreståndare Virserum och Hultsfred. Fastighetsansvarig Direkt: 0495-230 27 jorgen.b.petersson@svenskakyrkan.se Madelene K. Askevik Kyrkogårdsföreståndare Vena, Lönneberga, Målilla, Mörlunda-Tveta och Järeda. Kommunikatör Direkt: 0495- 24 95 88 madelene.k.askevik@svenskakyrkan.se DIAKON Birgit Johansson Diakon Direkt: 0495-24 95 83 birgit.johansson@svenskakyrkan.se

Arja Bergström Komminister, församlingsherde Vena, Lönneberga och Hultsfred Direkt: 0495-24 95 87 arja.bergström@svenskakyrkan.se Eva Solid Komminister, Målilla och Mörlunda 0495 – 24 95 82 eva.solid@svenskakyrkan.se KYRKVAKTMÄSTARE Elin Dahlström Kyrkvaktmästare, Hultsfred Direkt: 0495-24 95 95 elin.dahlstrom@svenskakyrkan.se Tobias Fröjd Kyrkvaktmästare, Järeda Direkt: 0495-24 95 98 tobias.frojd@svenskakyrkan.se Jimmy Elfving Kyrkvaktmästare, Lönneberga Direkt: 0495-24 95 89 jimmy.elfving@svenskakyrkan.se Henrik Petersson Kyrkvaktmästare, Målilla-Gårdveda Direkt: 0495-504 65 henrik.petersson@svenskakyrkan.se Jonny Karlsson Kyrkvaktmästare, Mörlunda-Tveta Direkt: 0495-232 08 jonny.m.karlsson@svenskakyrkan.se Anna Schörling Kyrkvaktmästare, Vena Direkt: 0495-124 86 anna.schorling@svenskakyrkan.se Torbjörn Creutz Kyrkvaktmästare, Virserum Direkt: 0495-209 60 torbjorn.creutz@svenskakyrkan.se

Linus Källman Teaterpedagog Direkt: 0495-200 56 linus.källman@svenskakyrkan.se Frida Rahmic Barn- och ungdomsledare Direkt: 0495-24 95 99 frida.rahmic@svenskakyrkan.se Cecilia Stenfeldt Johansson Barn- och ungdomsledare Direkt: 0495-230 26 cecilia.stenfeldt@svenskakyrkan.se Weronica Swensson Barn- och ungdomsledare Direkt: 0495-24 95 86 weronica.swensson@svenskakyrkan.se MUSIKER Ann-Marie Daag Albrechtsson Kyrkomusiker, Hultsfred Direkt: 0495-24 95 91 ann-marie.daag.albrechtsson @svenskakyrkan.se Jeanette Frode Kyrkomusiker, Vena och Lönneberga 0495 – 609 15 jeanette.frode@svenskakyrkan.se Sofia Holmquist Kyrkomusiker, Mörlunda-Tveta Direkt: 0495-200 90 sofia.holmquist@svenskakyrkan.se Marie-Louise Ohlsson Kyrkomusiker, Målilla-Gårdveda Direkt: 0495-24 95 92 marie-louise.ohlsson@svenskakyrkan.se Lisa Sandstedt Kyrkomusiker, Virserum och Järeda Växel: 0495-24 95 80 lisa.sandstedt@svenskakyrkan.se

Torbjörn Ottosson Kyrkvaktmästare, Virserum Direkt: 0495-301 70 torbjorn.ottosson@svenskakyrkan.se liv

3/2021

23

KRYSSET STÖKIGA FÅR VÅRD MED PEDIKYR

OFRUKTBAR

BISTRO

HAR SÄNTS I TV SEDAN 1989

MÅR GOTT

SKIDORT

SPILLRA A S

I HÖG GRAD FETTÄMNE FÖR LJUSSKEN

ALKOHOLAFFÄR

ROMANSER PASSNING MED UTDELNING ÄR INTE GAMMAT FAKE NEWS ONA

PLATS ROFÖR FIK- MERSK TIV STIG ÄMBETSMAN FLOCK

FÖREKOMMA SINGEL

FOLKTOM MEDTAGEN

KORT KASTSPJUT ÄVEN NATTEN HAR EN SÅDAN

UPPREPADE PROMENADER

GÖRA TALRIKARE

MUGG FÖR ROOIBOS 7:E

UTSPEL I SCHACK

Stort grattis till Majvor Solgren i Hultsfred som vann korsordet i förra numret!

Herren välsignar dig och beskyddar dig. ­Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.

Fjärde Moseboken 6:22–27

CEREMONI X 2 MED OM FÖR LITE I TAGET

SPRIDA UT

Var med och tävla om Kent Wistis bok ”Svartgrundet”! För att vara med i utlottningen, ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv.aspeland@svenskakyrkan.se eller klipp ut det lösta ­korsordet och skicka till Aspelands pastorat, Kyrkans Hus, 577 73 Målilla 28 september. Märk kuvertet med LIV KORSORD. Kom ihåg att lämna namn och adress! Den första dragna rätta l­ösningen vinner. Lycka till!

VÄLSIGNELSEN

KÄRVE

LÅST PÅ NYTT

LÄKARTYP BLODSTOCKNING VÖRDAT

DEL MED SKAPANDET

VÄRDEPOST

OXUDDE 1296

vinn

hans-erik l­ indströms bok tro för att leva