Issuu

en tidning från din församling

Nummer 3/2026

Reportaget

När döden blir en vän Träffa 90-årige kistbäraren Hans ”Hasse” Lindberg

Tema Allhelgona & Halloween

n sid 4

Myten om det hedniska Halloween n sid 8

Från församlingarna

Brev från sommarlovslägret i Lönneberga, konfirmanderna nådde sitt slutmål och damerna i Tulunda vävstuga har vävt in många tankar i sin varp n sid 10

Det lilla storpastoratet Aspeland består av sju församlingar: Hultsfred, Vena, Lönneberga, Målilla med Gårdveda, Mörlunda-Tveta, Virserum och Järeda.

När ljusen tänds i höstmörkret Allhelgonahelgen är en av årets mest stämningsfulla och eftertänksamma helger. När dagarna blir kortare och naturen går till vila samlas vi för att minnas dem som har gått före oss. I kyrkan tänder vi ljus för de avlidna och läser deras namn. På våra kyrkogårdar lyser tusentals små lågor i mörkret när människor besöker gravar och minns nära och kära. Det är något särskilt med den här tiden på året. Träden har fällt sina löv, trädgårdar och åkrar vilar efter sommarens arbete och naturen tycks dra sig tillbaka för en tid av stillhet. Allt ser kanske visset och dött ut, men vi vet att livet finns kvar under ytan. När våren kommer brister knopparna igen, blommorna slår ut och marken fylls av nytt liv. På samma sätt bär den kristna tron på ett hopp som sträcker sig bortom döden. Vi tror att livet inte slutar vid graven. Jesus säger: ”Jag är upp ” Vi vet att livet ståndelsen och livet.” finns kvar under Därför är allhelgona ytan.” tid både en tid för saknad och en tid för hopp. Vi får sörja dem vi älskar och samtidigt vila i förtröstan på att Gud håller dem i sin hand.

Arja Bergström Kyrkoherde i Aspelands pastorat

liv 3/2026

Mejla oss gärna! liv.aspeland@ svenskakyrkan.se

Gud, tack för alla människor som har funnits i våra liv och som vi nu saknar. Tack för kärleken, minnena och allt gott som de gav oss. Var nära dem som sörjer och ge tröst åt den som känner sig ensam. Låt ditt ljus lysa i mörkret och fyll oss med hopp och förtröstan. Hjälp oss att leva med tack samhet för varje dag och att vila i din omsorg. I Jesu namn. Amen.

Foto: Sandra Mattsson

Kanske går du till kyrkogården i år. Kanske tänder du ett ljus hemma på köksbordet. Kanske bär du någon s ärskild människa i ditt hjärta. När lågan brinner i mörkret får den påminna oss om att kärleken är starkare än glömskan och att Guds ljus lyser även när livet känns mörkt.

Bön

Foto: Gustaf Hellsing Läs mer om Allhelgona svenskakyrkan.se/ allhelgona

Innehåll När döden blir en vän �� 4–7 Myten om det hedniska Halloween �� 8–9 Församlingsliv �� 10–13 Till sist �� 14 Kontakt �� 15

Därför firar vi allhelgona

Följ oss på sociala medier!

Vi minns helgonen och dem som stod oss nära

@svenskakyrkan.aspeland

Omslaget Tema: Allhelgona och Halloween Älskad och saknad. Foto: Johannes Frandsen/Ikon

Utgivare Svenska kyrkan, Aspelands pastorat Pastorsexpedition Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred Telefon: 0495-24 95 80 E-post: aspelands.pastorat @svenskakyrkan.se Hemsida svenskakyrkan.se/aspeland Öppettider Måndag–torsdag 10–12 och 13–15. Fredag 10–12. Ansvarig utgivare Arja Bergström Redaktör Madelene K. A skevik Grafisk produktion: Pernilla Stridh, Fras och form AB Tryck: Mediakompaniet E-post redaktionen liv.aspeland@svenskakyrkan.se ges ut fyra gånger per år. Tidningen delas ut som bilaga i Nya Tidningen och innehåller information från Aspelands pastorat.

Allhelgonahelgen består av två kyrkliga helgdagar: alla helgons dag och alla själars dag. Historiskt har vi skilt mellan att minnas helgonens liv – på alla helgons dag – och att minnas våra närståendes liv – på alla själars dag. Men rent teologiskt är det ingen skillnad: Vi är alla heliga, tack vare Jesus kärlek till oss. Helgen präglas av att ljusen lyser på våra kyrkogårdar. De lyser upp mörkret och påminner oss om Guds ljus, som räddar oss från döden, som visar oss på förlåtelsens väg och som ger oss ett himmelskt hopp. I Aspelands pastorat håller vi kyrkorna öppna med kaffe servering och musik inför allhelgona och vi firar minnes gudstjänst i alla församlings kyrkor.

Du är välkommen! Fredag 30 oktober 13.00-17.00 Kaffeservering och musik i kyrkorna inför allhelgona.

Lördag 31 oktober 15.00 Minnesgudstjänst i Hultsfred och Järeda kyrkor

16.00 Minnesgudstjänst i Lönneberga kyrka

18.00 Minnesgudstjänst

i Virserum, Mörlunda och Vena kyrkor

Söndag 1 november 11.00 Minnesgudstjänst i Målilla kyrka

Håll koll på hemsidans k alender eller följ oss på sociala medier för att veta mer! svenskakyrkan.se/ aspeland/kalender

liv 3/2026

Porträttet

Att vara vän med döden Hans ”Hasse” Lindberg är kistbärare i den anmärkningsvärda åldern av 90 år. Han beskriver sig själv som en levnadsglad person som alltid varit i farten. Han vidhåller också att ett sunt liv är att inte tänka för mycket. ”Börjer en o grunne du vet när en lägger sa på kudden då får en inte e blunn i ögona.” Hans kommer till församlingsgården i Hultsfred. Jag bjuder på kaffe och Mariekex. Hans berättar att han var på kyrkogården i Målilla igår kväll för att hans far hade både namnsdag och födelsedag. Hans är uppvuxen i Ämmenäs och när det var dags att flytta hemifrån köpte han sig ett hus 300 meter från barndomshemmet. ” Det är många Numera bor han i lägenhet i Målilla. gånger jag har fått Förutom många års livserfarenhet, har Hasse även varit bärare länge, i anledning att tänka hela 33 år. Han ser på det som v ilket på eller ömma för arbete som helst och det har blivit mina nära och kära.” ett viktigt socialt sammanhang för honom som han värdesätter högt. Hasse blev pensionär tidigt, redan vid 58 års ålder och det har han aldrig ångrat. – Jag jobbade på Vägverket och de varslade 800 personer i hela Sverige. De andra i samma ålder som jag vågade inte gå hem för de trodde inte att de skulle klara sig. Det skiter jag i sa jag, säger Hasse skrattande. Begravningsentreprenören i Målilla ville direkt anlita Hasse och han arbetade där i några år, både som bärare och med körningar till rättsmedicin i Linköping. 2003 anlitades han av Carina och Magnus Hultman på Hultsfreds begravningsbyrå.

liv 3/2026

Porträttet

Hasse Lindberg Tips för att leva ett långt liv: Äta redig husmanskost på bestämda tider och arbeta hårt. Att leva ett sunt liv. Och så tar man en dag i taget. Det bästa med att vara 90 år och levt ett långt liv: Att jag har fått vara frisk! Det är A och O. Det sämsta med att vara 90 år och levt ett långt liv: Nä, det vet i sjutton om jag kommer på nåt! Är livet kort eller långt: Livet är alldeles för kort! Det kunde gott fått vara längre.

liv 3/2026

Porträttet

– Jag körde till rättsmedicin och krematoriet, hanterade kistläggningar och hämtade avlidna. Jag har inte velat befatta mig med att hålla i minnesstunder eller så, utan jag har jobbat med det praktiska.

jag kom hem från en körning mitt i natten, hur jag kunde somna så lätt, för jag somnade direkt när jag tog k udden. För mig var det inte svårt, för då kunde jag äntligen koppla av. Man får inte fastna i tänkandet, säger han. Hasse förlorade sin fru för fem år sedan, Det är kanske inte så självklart för alla att jobba sin ena dotter för två år sedan och i våras med det där. Många tycker nog att det skulle bar han sin bror till sista vilan. Vi vara obehagligt att hämta och köra runt på pratar om hur man måste vara vän döda personer. med döden, för att kunna separera – Men du, jag tänker inte så. Jag tänker sina egna förluster med upp att det är ett arbete. Och sen är det så draget. Är man ovän med döden, att jag alltid har varit en lugn person. kan man inte jobba med döden, Man får inte vara uppjagad om man ska tror Hasse. till någons hem och hämta en avliden, – Jag har mött en del på som jag gör än idag ibland. begravningsbyråerna som varit med och kört bara en gång för de Då är det bra att vara erfaren, som du. inser att de inte klarar ut det. Jag har – Ja precis, för när man kommer in i ett dödsbo hämtat personer som tagit sig själva av du vet, det gäller att kunna ta det på daga och då kan man inte fara illa av rätt sätt. Det är inte bara att kliva det, utan man måste kunna hantera det in. Det är många gånger jag har fått på rätt sätt. ”Är man ovän anledning att tänka på eller ömma för Sin egen död tänker Hasse inte på, med döden, kan mina nära och kära, när jag hämtade eller hur döden ser ut eller känns. Jag hem personer från olika sjukhus. Men frågar honom om han tycker att vi man inte jobba det värsta var nog när jag körde till fjärmar oss från döden idag, som att vi med döden.” patologen i Linköping för att hämta försöker undvika den. hem de där små, säger Hasse och håller – Jo, men vi ska ju alla den vägen upp båda händerna framför sig som om vandra. Och när den dagen kommer, han höll i ett litet bylte och fortsätter: det får en inte tänka på. – Då tänkte jag på mina egna barn. Det har jag farit illa av, annars har det gått bra. Vad händer om man tänker på det, blir man galen då? – Ja du, jag vet inte det, men jag brukar alltid säga att Hur hanterar man det då? det är bra att skoja också, det måste en annars blir en ju – Det går inte annat än att man får släppa det ifrån sig stolle, säger Hans med ett skratt. när man kommer hem. Min fru brukade fråga mig när Text och foto: Madelene K. Askevik

Behöver du prata med någon? Jourhavande präst 21.00– 06.00, ring 112 eller chatta på svenskakyrkan.se/jourhavandeprast MIND självmordslinjen öppet dygnet runt, ring 90 101 eller chatta på mind.se 6

liv 3/2026

Porträttet

Bärarlag i Kalmar 1941. Foto: Kalmar läns museum.

Kistbärare Den svenska traditionen med jordbegravning, eller jordfästning som det också kallas, är i sin nuvarande form från år 1686. Men redan från 800-talet, när Sverige kristnades, var jordbegravning den enda formen av gravsättning och den kom att dominera långt in på 1900-talet.

Kistsänkning med bärarlag. Foto: Torsten Bundsen /IKON

På landsorten var det tidigare vanligast att kistan med den avlidna bars till sista vilan av anhöriga, grannar och vänner. Men i och med industrialismens framväxt bildades bärarlag bestående av volontärer och på landet finns fortfarande byabärarlag. Svenska kyrkan betalar enligt lag begravningsbyråernas kostnader för bärare. Detta för att inga anhöriga av ekonomiska skäl ska behöva avstå. Det är en markering att vi alla är lika inför döden. Av alla begravningar i Sverige är endast cirka 15 procent jordbegravningar. Det vanligaste är begravning med den avlidna i kista där den avlidna kremeras efter ceremonin.

Jordbegravning enligt svensk tradition (Svenska kyrkans ordning) Efter ceremonin i kyrkan bärs kistan ut till gravplatsen av bärare som kan vara anhöriga eller ett bärarlag som begravningsbyrån ordnar. Begravningssällskapet med präst följer med ut till graven. Bärarna sänker ned kistan i graven med hjälp av band runt kistan. Därefter sker själva avskedet, det vill säga då alla gäster går fram till graven där man kan buga, säga några ord och lägga ner en blomma på kistan. Källa: Sveriges Begravningsbyråers förbund, SBF.

liv 3/2026

Halloween

Joel Halldorf är professor i kyrkohistoria, författare och skribent. Foto: Zandra Erikshed

Myten om det hedniska Halloween Det är kristet att spöka ut sig och tigga godis. I skiftet mellan oktober och november firas Halloween och Allhelgona. Båda handlar om döden och de avlidna – men dagarnas karaktär skiljer sig åt. Halloween, som firas den 31 oktober, är karnevalsliknande med maskerad, bus-eller-godis och fester. Allhelgona, däremot, har en mer stillsam, vördnadsfull prägel. Ett sätt att förklara denna skillnad har varit att hävda att Halloween är en fest för de döda med urgamla, hedniska rötter. Högtiden sägs gå tillbaka till det keltiska nyåret Samhain. När kyrkan kom till Storbritannien och insåg att folket där ville fira de döda på hösten, gav den dem i stället Allhelgona. Men hedendomen lät sig inte besegras så lätt, utan levde kvar som en slags förfest till Allhelgona – komplett med hedniska praktiker och föreställningar! Just så förklaras det på Library of Congress blogg: ”The Halloween holiday has its roots in the ancient Celtic festival of Samhain, a pagan religious celebration to welcome the harvest at the end of summer, when people would light 8

liv 3/2026

bonfires and wear costumes to ward off ghosts. In the eighth century, Pope Gregory III designated November 1 as a time to honor saints. Soon after, All Saints Day came to incorporate some of the traditions of Samhain.” Det här är en vanlig föreställning. Historikern Robert A. Davis konstaterar att uppfattningen om att Halloween representerar ”ett ytligt kristnande av en i grunden hednisk högtid är så djupt rotad i den allmänna föreställningen att den är nästintill omöjlig att ifrågasätta”. Den springer ur 1900-talets etnografiska folklivsforsk ning, sprids varje år av media och granskas mycket sällan*. Men vad säger de historiska källorna, egentligen? Det är sant att det fanns en förkristen festival vid namn Samhain som firades kring 1 november på Irland. Men det finns inga källor som tyder på att denna fest inne höll de inslag som man har kommit att betrakta som Halloween-festens hedniska dimensioner: vördnaden för de döda eller en idé om att gränsen mellan levande och döda är särskilt tunn denna natt. Det finns inte heller något som tyder på att denna fest fungerade som det keltiska nyåret. Det firades snarare vid vintersolståndet. Föreställningarna om Samhain som ett förkristet

Halloween

alloween spreds av skickliga men opålitliga sago H av alla de heliga: martyrer samt både kända och okända berättare på 1600-talet: ”the notorious seventeenth century helgon. Detta skedde först i tyska stift på 800-talet, där fraudster Jeffrey Keating”, skriver en forskare som knappt Samhain var helt okänt. År 835 ratificerades helgdagen kan dölja sin irritation. Idén plockades upp av etnografer Alla helgons dag av påven Gregorius IV och förlades till i början av 1900-talet. Inte minst av James Frazer i sin den 1 november. Under 1000-talet kompletterades denna enormt inflytelserika men djupt tendentiösa bok The fest med ett firande av avlidna kristna som inte helgon Golden Bough. förklarats – den dag som numera kallas ”Alla själars Men granskar man underlaget finner man snart att dag” och som infaller den 2 november. Halloween är helt det inte håller för vetenskaplig gransk enkelt ”aftonen” före denna stora helgdag. ning. Faktum är att den äldsta, förkristna Den har samma r elation till A llhelgona ” Historie keltiska kalender som har hittats inte ens som julafton har till juldagen – och i skrivning är nämner Samhain som högtid. Sverige vet vi mycket väl att firandet av Historikern Ronald Hutton, expert på det aldrig oskyldigt. stora helger ofta inleds redan på aftonen. hedniska England, skriver: alloween Den har skördat Detta hörs också på n amnet: H ”It must be concluded, that the medieval kommer från All Hallows’ Eve, alltså Alla många offer records furnish no evidence that 1 November helgons afton: kvällen före All Saints’ genom åren, was a major pan-Celtic festival, and none Day den 1 november. of religious ceremonies [associated with Under medeltiden utvecklades en och i det här Halloween] even where it was observed.” rad bruk som vi känner igen i dagens fallet också Robert Davis fyller i: ”Almost every Halloween-firande. Människor gick berövat otaliga feature of the pagan explanation of Halloween utklädda och tiggde soul cakes i utbyte barn e norma evaporates in the face of detailed inspection of mot böner för de döda, en sed som senare the various textual sources.” utvecklades till det moderna trick-or-treat. mängder Sökandet efter Halloweens förkristna Man tände ljus på gravar och höll vakor på godis!” rötter speglar en strävan att rota europeisk kyrkogårdarna. kultur i en hedendom som man föreställer Tron på spöken var utbredd under sig är mer feminin och mindre förtryckande än den medeltiden. Ett skäl till att man klädde ut sig denna dag, ”patriarkala kyrkan”. En naturreligion med druider och då hinnan mellan levande och döda var tunn, var att man häxor, som kyrkan förföljt men som ändå lever kvar, ville dölja sin identitet för dessa vandrande själar. subversivt, i högtider som Halloween. Poängen här är inte att det inte kan finnas några över Att dessa teorier blivit så populära har inte bara att vintrade hedniska spår i firandet av Halloween världen göra med önsketänkandet hos intellektuella i väst. Det över – det gör det säkert. Men idén om att Halloween beror också på att de knöt an till Wicca-rörelsen, som är en hednisk fest bygger både på en idealisering av ett mobiliserade aktivt för att sprida dem. Så fick dessa idéer förkristet förflutet och på en föreställning om att den ett gäng villiga missionärer. medeltida kristendomen är en städad och prydlig religion, I just denna kamp fann de dessutom en oväntad utan utrymme för karnevaler och kaos. Så är det inte! allierad: Evangelikala kristna i USA. Med öppna armar Stora, röriga och folkliga fester med subversiva inslag är välkomnade de budskapet att Halloween, med sina en del av den kristna historien. Kanske demoner och spöken, var en hednisk rit. Det passade stöter det ett och annat evangelikalt inte deras kristendomsform, och de var tacksamma över sinnelag, som vill ha en mer prydlig kyrka att kunna fördöma den och förbjuda sina barn att gå ut – men historien tar inte hänsyn till våra för trick-or-treat. känslor! Historieskrivning är aldrig oskyldigt. Den har skördat Med det önskar jag er därför både vitrok. många offer genom åren, och i det här fallet också berövat en välsignad Halloween och en god substack.com otaliga barn enorma mängder godis! Men om Halloween Allhelgona! Vit Rök inte springer ur det keltiska nyåret, var finns då rötterna? En blogg Joel Halldorf Det finns ingen anledning att gå över ån efter vatten. om religion Professor i kyrkohistoria, och dess författare och skribent Helgondagar har firats i kyrkan sedan 100-talet. Den är Texten publicerades påverkan första gången 31 oktober tidigt omvittnad i Polykarpos martyrium, där det berättas 2025 på Vit Rök, som är på politik, * Robert A. Davis, “Escaping en blogg om religion och att man går till martyrernas gravar på deras dödsdagar. kultur och through Flames: Halloween as dess påverkan på politik, samhälle. a Christian Festival”, s 28-29. Efter en tid växte det fram en dag som förenade firandet kultur och samhälle. liv 3/2026

Församlingsliv

Britt-Marie Grybäck, Annika Eskilsson, Mayne Johansson, Ingegerd Pettersson, Kristina Johansson och Christina Bergh utanför Mörlunda församlingshem med en av de omklädda stolarna. Foto: Madelene K. Askevik

En väv av täta trådar och många tankar tänkta 10

liv 3/2026

Församlingsliv

Textilhantverkaren Elisabeth Johansson knyter varpen, så kallad framknytning. Man fäster de längsgående trådarna i vävstolens tygbom så att de blir jämnt spända. Foto: privat

Elisabeth och Annika håller spänt i varptrådrarna när varpen dras på, på vävstolens varpbom. På andra sidan vävstolen vevas försiktigt varpbommen. Det är viktigt att man håller jämnt motstånd så att alla trådar löper lika spända. Foto: Privat

Att väva 50 centimeter tar cirka åtta timmar totalt. Foto: privat.

Det är en tät bomullsväv. Foto: Privat

När väven är klar rullas den på rulle ...

...och sen ska den pressas ordentligt! Foto: Privat

Mörlunda församlingshem byggdes 1991 och damerna i församlingen kände att stolsdynorna var i alldeles för dåligt skick. Hur gör man då för att byta dem? Man åker inte till IKEA och köper nya utan man väver dem själv. – Herrarna i församlingen tyckte inte det spelade så stor roll, men de änd rade sig sedan när de såg det färdiga resultatet.

valitén går inte jämföra K med något annat, säger församlingsrådets ordfö rande Kristina Johansson. I augusti 2024 hade

de upptaktsmöte med dem som ville vara med. I mars/april 2025 b örjade de väva i Tulunda väv stuga och 3 december 2025 klippte de ner den färdiga väven. Sedan skulle den pressas och rullas på rulle. Tapetse rare Jonny Palmkvist i Målilla klädde om alla 65 stolar och 19 januari 2026

var den första stolen klar. Det är textilhant verkaren Elisabeth Johansson som designat väven, men alla har hjälpts åt att väva. Grup pen kan inte nog uttrycka vilket proffs Elisabeth är och att det inte hade gått utan henne, för det är inget litet projekt. En meter väv räcker till fyra stolsitsar och arbetsti den för det är cirka åtta timmar. – Det är ju lite känsla i det man gör, man väver in så många tankar när man sitter vid vävstolen, säger Christina Bergh. Damerna hade en vävstol uppsatt och byttes om att väva cirka 50 centi meter åt gången. Innan man ens kommer till själva vävningen ska varpen spännas upp. Varpen är de längsgående trådarna i en väv, som spänns upp i vävstolen. Den utgör själva stommen i tyget. Man drar på varpen på vävstolens varpbom. Det är mycket tidskrävande jobb innan, som en oerfaren inte förstår. Bevarandeplanen för alla hemvävda textilier i Mörlunda församlings hem; löpare, gardiner, stolsitsar är solklar – inget skickas till tvätte riet. Man vill inte riskera att textilier krymper eller kommer bort. – Så länge vi kan och vill tar vi själva hand om skötseln och eventuell tvätt av textilierna, säger ordförande Kristina. Text: Madelene K. Askevik liv 3/2026

Är du nyfiken på konfirmation? Läs mer på sidan 14!

Församlingsliv

Hej!

Konfirmanderna besökte Linköpings domkyrka under hösten 2025. Foto: Madelene K. Askevik

Vad är meningen med livet? Troligtvis är svaren lika många som det finns människor. Det beror helt på hur man tolkar frågan. Måste det finnas en mening? Man kan fråga sig vad som är meningen med ogräs eller parasiter. Vad som är meningen med livet kan förändras många gånger. Det är viktigt att komma ihåg, att man inte måste vara eller bli någonting särskilt. Man kan vara som ogräset, som finner sin väg på sina egna premisser. Man är fri att göra det, för Gud gav oss fri vilja. Men man ska akta sig för att bli en parasit, som använder sin frihet genom att ta sig friheter på bekostnad av någon annan. Meningen med mitt liv i Herrens år 2026 har varit konfirmanderna. Jag har gett allt jag har pedagogiskt, socialt, diakonalt. Gett all min tid, all min ork, all min lust, all min kärlek, hela mig. Det är ett arbete som aldrig tar slut och aldrig är man tillräcklig, som det känns. ”Otack är världens lön” heter det, men jag inbillar mig att vi lämnar små avtryck i ungdomarna, precis som de i oss. En gång ska de komma ihåg en kärleksfull konfirmationstid och omvandla det till praktik i sin rådande tillvaro. Vi låter det bli en cirkelrörelse. Cirkeln är inte sluten nu bara för att konfirmanderna läsåret 2025-2026 nått sitt slutmål, den har precis kommit i rullning. Madelene K. Askevik, konfirmations- och ungdomsledare 12

liv 3/2026

Den här konfirmationsresan har varit väldigt speciell. Jag har fått lära mig så mycket om tro men också om livet, vänskap och att visa omtanke och hur viktigt det är att ta hand om varandra. Jag har börjat tänka på saker som jag inte tänkt på innan, frågor om livet, om tro och det som egentligen är viktigt. Jag kan tyvärr inte säga att jag har svar på de frågorna. Men jag tror inte det är meningen heller. För mig handlar konfirmation inte bara om tradition, utan också om att ta ett steg framåt i livet. Jag vet inte exakt vad framtiden har att erbjuda men jag hoppas att jag kan bära med mig det jag har lärt mig. Hälsningar från Alice Rydstrand, konfirmand 2025-2026

Ett till bristningsgränsen knökfullt kyrkogårdskapell i Virserum vid konfirmandinskrivningen i augusti 2025. Foto: Madelene K. Askevik

Konfirmanderna åkte på avslutningsläger till Öland och gick bl.a. pilgrimsvandring i Trollskogen och på alvaret. Präst Anita Rudvall läste om frälsarkransens pärlor. Foto: Madelene K. Askevik

Församlingsliv

Minnen för livet på sommarläger Vi bjöd in alla pastoratets juniorbarn till ett miniläger, ett läger som numera blivit till en tradition bland alla våra sommarlovsaktiviteter som vi erbjuder alla våra barn i grupperna. Att få åka på läger är något stort och spännande för många. Man får träffa nya kompisar, bada, leka, åka traktor och vagn är något som skapar minnen för livet. Vi började vårt läger med en enkel lära känna-lek. Därefter tog vi våra badkläder och mellanmålet och traskade mot sjön Linden. Efter en ungefär en timmas bad började det blåsa så vi bestämde oss för att bege oss tillbaka till församlings hemmet. För att slippa bli svettiga ännu en gång så hade vi beställt skjuts. Hans Edwinsson kom till sjön med sin traktor och vagn, något som också blivit en tradition. Barn och ledare hoppade på och Hans berättade hur viktigt det är att man sitter ner i vagnen och håller in händer och fötter. Sakta rullade vi mot församlingshemmet igen. Där väntade tacos, som Pita Axemo lagat till oss, Pita tillhör ”frivillighetsgruppen” och brukar även hjälpa oss vid andra tillfällen. Vi avnjöt tacosen i gröngräset. Efter maten var det dags för ännu en promenad, denna gång mot Samuel i Bäckefall, för att köra paintball. Kvällsandakten hölls i kyrkan. Barnledare Cicci pratade om Gud och alla barn fick måla hur Gud ser ut för dem. Vi sjöng och bad tillsammans. Kvällen avslutades med lite fotboll i gröngräset till hög musik och skratt innan det var dags att borsta tänderna och krya ner i sovsäckarna. Strax efter midnatt la sig lugnet över Lönnebergaskogarna. Dag 2 började tidigare än planerat, barnen var pigga så vi käkade frukost tidigt och sen fick barnen måla sin egen t-shirt. Lägret avslutades med fika i skuggan. Att få se barnen knyta nya vänskapsband, lära sig nya saker och testa på det som känns skrämmande, att åka på läger utan sin vän eller bara våga sova över fast man tycker det är lite jobbigt, det är sådana saker som gör en barnledare extra tacksam och varm i hjärtat. Mitt starkaste minne är från parkeringen precis när vi skulle säga hej då. Jag fick den där goa, långa kramen som vittnar om trygghet och förtroende. Inget är mer belönande! Frida Rahmic, Barn- och ungdomsledare liv 3/2026

Till sist

Funderar du på konfa? Är du född 2012 eller ska börja i åk 8? Då är det dags att anmäla sig! Du kan välja mellan: n Veckoläsning under hela läsåret i Hultsfred eller Virserum n SOMMAR-läger i Lönneberga i tio dagar sommaren 2027 Sååå… vilket väljer du? Kolla in hemsidan för mer info om konfirmationen och hur du anmäler dig! Psst! Är du inte döpt? Är du född 2011? Har du en npf-diagnos? Inga problem – allt löser sig! Börja med att anmäla dig!

Foto: Alex Giacomini

Nytt för läsåret 2026– 2027 är SOMMAR-läger!

Foto: Mathias Darmell

Konst- och hantverks utställning i Målilla! Före och efter gudstjänsten i Målilla kyrka söndagen 18 oktober blir det konst- och hantverksutställning i Kyrkans Hus i Målilla. Där kommer visas allt från täljda älgar, broderier, stickning, keramik, ljusstakar och annan träslöjd. Än så länge finns det plats för fler utställare! Om du är konstnär eller konsthant verkare och vill vara med tar du kontakt med Marion Halldin eller Inger Lord, som tagit initiativ till utställningen. Du är välkommen!

liv 3/2026

Tack! Ett stort tack till alla utställare och besökare på Sommaröppen kyrka i Hults fred under veckorna 27, 28 och 29! Hultsfreds församlingsråd

Vi finns här

för dig!

ADMINISTRATION Elenor Karlsson Pastorsexpeditionen, kanslist 0495-24 95 90 elenor.karlsson @svenskakyrkan.se Gunilla Dehlin Ekonom 0495-230 21 gunilla.dehlin@svenskakyrkan.se Doris Danielsson Ekonomiassistent 0495-24 95 96 doris.danielsson @svenskakyrkan.se Robert Peuravaara Personaladministratör 0495-500 44 robert.peuravaara @svenskakyrkan.se Madelene K. Askevik Kommunikatör 0495-24 95 88 Sms 076-102 59 88 madelene.karlssonaskevik @svenskakyrkan.se Karolina Stenström Begravningsassistent 0495-24 95 93 karolina.stenstrom2 @svenskakyrkan.se Anna Eklund Begravningsassistent 0495-238 52 anna.eklund3@svenskakyrkan.se Jörgen Petersson Kyrkogårdschef och fastighetsansvarig 0495-230 27 jorgen.petersson2 @svenskakyrkan.se PRÄSTER Arja Bergström Kyrkoherde Aspelands pastorat 0495-24 95 87 arja.bergstrom@svenskakyrkan.se Anita Rudvall Arbetsledande komminister och församlingsherde Lönneberga och Vena Konfirmationspräst 0495-24 95 97 Sms 076-548 01 72 anita.rudvall@svenskakyrkan.se

Ola Sandberg Församlingsherde Virserum och Järeda 0495-301 82 Sms 070-574 90 19 ola.sandberg@svenskakyrkan.se Susanne Elssjö Församlingsherde Mörlunda-Tveta och Målilla-Gårdveda 0495-24 95 94 Sms 070-650 03 45 susanne.elssjo@svenskakyrkan.se Marie Marklin Komminister Aspelands pastorat 070-660 05 90 marie.marklin@svenskakyrkan.se DIAKONER Birgit Johansson Diakon 0495-24 95 83 Sms 070-237 18 34 birgit.johansson @svenskakyrkan.se Emmie Davidsson Diakon 0495-238 54 Sms 076-147 91 78 emmie.davidsson @svenskakyrkan.se VAKTMÄSTARE Lena Möller Larsson Lagbas, kyrkvaktmästare Hultsfred 076-149 73 31 lena.mollerlarsson @svenskakyrkan.se Fabian Gugelmann Kyrkogårdsvaktmästare, Hultsfred 0495-124 84 fabian.gugelmann @svenskakyrkan.se Henrik Petersson Kyrkovaktmästare, Mörlunda-Tveta 0495-504 65 henrik.petersson @svenskakyrkan.se Jonny Karlsson Kyrkvaktmästare 0495-232 08 jonny.karlsson2 @svenskakyrkan.se Elin Dahlström Kyrkvaktmästare, Målilla-Gårdveda 0495-24 95 95 elin.dahlstrom@svenskakyrkan.se

Pastorsexpeditionen 0495-24 95 80 Kyrkogårdsexpeditionen 0495-24 95 93 Måndag–torsdag 10.00–12.00, 13.00–15.00 samt fredag 10.00–12.00

Jimmy Elfving Kyrkvaktmästare, Lönneberga 0495-24 95 89 jimmy.elfving@svenskakyrkan.se Cecilia Danielsson Kyrkvaktmästare, Hultsfred 073-820 18 68 cecilia.danielsson @svenskakyrkan.se Erik Lindgren Vik. kyrkvaktmästare, Vena 076-116 86 55 erik.lindgren@svenskakyrkan.se Torbjörn Creutz Kyrkvaktmästare, Virserum, Järeda 0495-209 60 torbjorn.creutz @svenskakyrkan.se Torbjörn Ottosson Kyrkvaktmästare, Virserum, Järeda 0495-301 70 torbjorn.ottosson @svenskakyrkan.se Tobias Fröjd Kyrkvaktmästare, Virserum, Järeda 0495-24 95 98 tobias.frojd@svenskakyrkan.se Rasmus Johansson Kyrkvaktmästare, Mörlunda-Tveta 0495-609 16 rasmus.johansson @svenskakyrkan.se Milad Haidari Kyrkvaktmästare, Målilla-Gårdveda 0495-24 95 84 milad.haidari@svenskakyrkan.se BARN OCH UNGDOM Sofie Hjelm Församlingspedagog 070-545 01 22 sofia.hjelm@svenskakyrkan.se Frida Rahmic Barn- och ungdomsledare Vena, Lönneberga, Hultsfred 0495-24 95 99 Sms 070-351 68 81 frida.rahmic@svenskakyrkan.se Cecilia Stenfeldt Johansson Barn- och ungdomsledare Målilla, Mörlunda, Virserum 0495-230 26 Sms 076-823 16 66 cecilia.stenfeldt@svenskakyrkan.se

Weronica Swensson Barn- och ungdomsledare Vena, Lönneberga, Hultsfred 0495-24 95 86 weronica.swensson @svenskakyrkan.se Marijana Lipic Barn- och ungdomsledare Målilla, Mörlunda, Virserum 0495-238 84 Sms 070-249 69 39 marijana.lipic@svenskakyrkan.se MUSIKER Ann-Marie Albrechtsson Kyrkomusiker, Hultsfred 0495-24 95 91 Sms 070-255 15 91 ann-marie.albrechtsson @svenskakyrkan.se Jeanette Frode Kyrkomusiker, Vena och Lönneberga 0495-609 15 Sms 073-270 80 42 jeanette.frode@svenskakyrkan.se Sofia Holmquist Kyrkomusiker, barn- & familje verksamhet, äldreboenden 0495-200 90 Sms 076-101 25 24 sofia.holmquist@svenskakyrkan. se Lisa Sandstedt Kyrkomusiker, Virserum och Järeda 0495-301 89 Sms 0730-38 30 05 lisa.sandstedt@svenskakyrkan.se Alexander Olsson Kyrkomusiker, organist Mörlunda-Tveta och Målilla-Gårdveda 0495-24 95 92 alexander.olsson @svenskakyrkan.se

liv 3/2026

Krysset HAR VELIG SVÅRT ATT TA

STUDERANDE

I DENNA DOMKYRKA FINNS DEN FÖRSTA LJUSBÄRAREN

TOPP TÖRNROSA

MINNESHJÄLP

FÖREBILD EFTERMIDDAG

BRÖDÄMN E

GÅR I VATTEN KÄNNA TILL

HELIGA BIRGITTA DOG I DENNA STAD

KNIVSKARPA

JES 41:10 JAG GER DIG ...... OCH HJÄLPER DIG

KVISTAR FINT VARUHUS

HÅR AV FÅR

Vinn! ”Tacksam: ett liv och en tid”

TRÄD

SÄTTER P FÖR MOLNSLÖJA HÖNSFÅGEL

INFINITIVMÄRKE

URBAN MILJÖ

VATTENDRAG

SKYMMER SIKTEN

RÄDSLA BADPLATS

BEGRIPA UTAN BOJOR EN SORTS RÖR

ETAPP

TONÅRSPLÅGA

TRANSPORTERA

BLI VERKLIGHET

KAN VARA TVÄRA

VILL INTE SURMULEN

BENSTRÄCKARE

MED EMBLA

KAN DU VID STJÄRNFALL ÄRKEÄNGEL SOM STRIDER MOT DRAKE I UPP 12:7

LJUSKÄLLA

HJULPINNE

Var med och tävla om Caroline Krooks ”Tacksam: ett liv och en tid”! För att vara med i utlottningen, ta en bild på rätt lösning av korsordet och maila till liv.aspeland@svenskakyrkan.se eller klipp ut det lösta korsordet och skicka till Aspelands pastorat, Hantverkargatan 11, 577 34 Hultsfred senast den 22 september. Märk kuvertet med LIV KORSORD. Kom ihåg att lämna namn och adress! Den första dragna rätta lösningen vinner. Lycka till! Stort grattis till Ingemar Ericsson i Mörlunda som vann korsordet i förra numret!

Välsignelsen Herren välsignar dig och beskyddar dig. Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd. Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred. Fjärde Moseboken 6:22–27

26/36428 www.mediakompaniet.com

BEREDD DOMESTICERAD

SKÄRREDSKAP

BEGÄRA