Yta och djup

YTA OCH DJUP ATT INREDA KYRKAN FÖR UNGDOMAR

KARL-JOHAN EKLUND ARGUMENT ARGUMENT

YTA OCH DJUP ATT INREDA KYRKAN FÖR UNGDOMAR

KARL-JOHAN EKLUND

ARGUMENT

© 2022 Argument Förlag och Karl-Johan Eklund Grafisk form & foto: Pierre Eriksson isbn: 978-91-7315-627-1 Tryck: Bulls Graphics AB 2022

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0904

E T

S

Argument Förlag ab | Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg Tel: 0340-69 80 00 | www.argument.se | info@argument.se

C084698

INNEHÅLL

7 11 29 53 91

INLEDNING ÄKTHET YTA OCH DJUP ATT BYGGA OCH DESIGNA SOM MAN SÅR FÅR MAN SKÖRDA

3

ATT BYGGA OCH DESIGNA

D

et går att skapa något fantastiskt i alla rum, från minsta garderob till största industrilokal. Magin, det spektakulära, det vackra handlar väldigt lite om själva rummet i sig, om det är stora vackra fönster eller ovanliga vinklar och vrår – det är vad vi vågar, kan och vill göra som gör skillnaden. Det kan snarare bli begränsande att ha ett rum som är alldeles för fint med allt för iögonfallande detaljer.

Du kanske tänker att du inte kan »sånt här«, att du inte är någon inredare och att dina styrkor finns inom andra områden. Jag tror att många har enorm potential och många gåvor som de kan använda för att göra Guds rike större. De kanske bara inte har upptäckt dem än.

�� 53 ��

Ta fram din telefon och bildgoogla Liège youth hostel. Det verkar vara ett vandrarhem med härlig karaktär i de gemensamma lokalerna. Jag har aldrig besökt boendet själv, men en av mina närmaste vänner är belgare. Hans familj har ett hus inte så långt därifrån, så det är inte helt omöjligt att jag faktiskt varit i närheten utan att ens veta om det. Jag hittade vandrarhemmet när jag med några enkla sökord letade efter ett ställe med skön stämning för att få inspiration. Om jag skulle försöka återskapa samma känsla här hemma skulle jag antagligen börja med ett hörn och lite färg, kolla igenom bilderna från sökningen och se vilka detaljer som ger känslan jag vill ha. Sedan skulle jag arbeta mig vidare ut i lokalen från det hörnet och förändra lite i taget. Det är lite som att man måste lära sig krypa innan man kan gå: vill vi åstadkomma något i en ny riktning, något som vid en första anblick kan verka som en övermäktig uppgift, måste vi börja i det lilla.

Jag vill att miljön där våra ungdomar kanske för första gången vågar närma sig Livgivaren, Skaparen, Gud själv, ska göra skillnad. Jag vill att det ska vara en plats där det sakrala och profana samsas sida vid sida, där Gud blir en naturlig del. Kanske sitter man i en skön soffa när ögonen plötsligt upptäcker en ikon på väggen och man börjar fundera över vem kvinnan som håller i barnet är.

Jag har inte gett upp om kyrkan som det huvudsakliga sakrala rummet, församlingens hjärta, platsen där vi samlas för bön och tillbedjan och där vi kan bära varandra, lyfta varandra och gå ut i världen sida vid sida genom livet tillsammans med Gud. Men jag har sett och upplevt att vägen dit för våra unga inte är rak. Bilderna är ibland svåra att förstå, och deras religiösa språk är tunt. Att bygga en egen plats för våra ungdomar handlar inte om att beröva dem huvudgudstjänsten.

Jag vill helt enkelt förbereda dem så att de i mötet med mässan, kyr-

�� 54 ��

korummet och den gudstjänstfirande församlingen inte ska stå där utan språk och egna erfarenheter. När söndagens huvudgudstjänst successivt blir en del av deras vardag, är det bara ännu en plats som hjälper dem att se Gud, men det är även något som ska visa sig bära och hålla mycket längre.

SVETTIGT VÄRRE Gränsen var nådd! Det gick inte att ta av sig fler klädesplagg och samtidigt behålla någon form av anständighet. Jag stod skrattandes i ett par tygskor, korta svarta träningsshorts och var helt blöt av svett.

Jag behövde gå ut och få luft.

Jag hade bara jobbat i S:t Matteus kyrka i Malmö i några månader när jag fick en ny arbetsuppgift: att snickra Jonas båt. Församlingen hade nämligen ambitiösa och detaljrika upplevelsevandringar för lågstadieklasser: eleverna blev inbjudna en gång på våren och en gång på hösten för att ta del av en berättelse från Nya eller Gamla testamentet.

Berättelserna gestaltades finurligt i ett gammalt dopkapell, som med hjälp av stora tygstycken delats in i fyra mindre rum. Skolklasserna leddes runt i de olika rummen för att där möta en uppbyggd station som till exempel visade berättelsen om Sackaios i trädet.

Att ställa i ordning och plocka undan var ett digert jobb eftersom rummen var så utförligt inredda. Ibland kunde det ta flera veckor.

Men Marie-Louise, som var min mentor och den som hade startat vandringarna för något decennium sedan, hade full koll på varje liten detalj.

Det hade blivit försommar, och planeringen för höstens upplevelsevandringar var i full gång. Den här gången var det dags för berättelsen om Jona. Problemet var att vi saknade en båt – den förra hade

�� 55 ��

blivit för gammal och fallit isär – och jag hade tagit på mig uppgiften att snickra en ny. Marie-Louise hade försökt varna mig för att det kunde bli lite varmt i kapellet, det fanns inte någon bra ventilation och bara ett mycket litet fönster som öppnades med en uråldrig taljor-och-blockmekanik. Rummet hade ett väldigt stort fönster, mer som en enorm fönstervägg, som fungerade som ett växthus. Tidigt på morgonen var temperaturen fortfarande okej, kanske runt 25 grader, men en högsommardag gick kvicksil­ vret nästan genom taket.

När det kommer till värme »EFTERFÖLJELSEN AV JESUS är vi ju lite olika. Jag gillar KRISTUS ÄR EN DÅRSKAP FÖR verkligen värme och har inget problem när det är utomlands­ VÄRLDEN. VI GÖR VAL SOM varmt. Därför märkte jag inte ANDRA INTE SKULLE GÖRA. att värmen sakta ökade och att VI TAR STÄLLNING FÖR svettfläckarna blev större allt PERSONER SOM ANDRA eftersom skruvarna drogs in.

VÄNDER RYGGEN. « Båten började ta form, och jag hade kommit på en design som gjorde att det skulle se ut som om den liksom låg i vatten och hade sjunkit ner en bit.

Jag hade också lyckats få till en bra böj på fören. Nu var det bara de tunna skivorna till båtens sidor som skulle på plats. Det var väl där någonstans som jag vaknade till. Fullständigt genomsvettig stod jag nu endast iklädd ett par för sammanhanget lite för korta träningsshorts vid ett gigantiskt panoramafönster.

�� 56 ��

Jag tog på mig min svettiga t-shirt, tog några snabba steg och gick ut för att svalka av mig. Därute var det klassiskt Malmöväder: sju sekundmeter snålkall vind och knappt tjugo grader som kändes mer som tio.

En man på promenad med sin hund passerade i rask takt med jackans dragkedja uppdragen till max. Och jag insåg hur knäpp jag måste sett ut. Jag bestämde mig för att jag hade snickrat färdigt för dagen.

Efterföljelsen av Jesus Kristus är en dårskap för världen. Vi gör val som andra inte skulle göra. Vi tar ställning för personer som andra vänder ryggen. Vi som kristna är kallade till att leva annorlunda tills den dag då vi alla är lika i evigheten med Kristus.

Att satsa tid, energi och ekonomiska resurser på att ungdomar ska mötas av ett designat landskap som tilltalar dem kan kanske tyckas vara onödigt – det ger väl ingen avkastning? De betalar ju inte ens kyrkoskatt. Har de ens sagt tack?

Någon kommer säkert att tycka att det du gör är dårskap. »Nu är de där och fixar igen, är detta verkligen något att lägga arbetstid på?

Ska det verkligen behövas en matta till?« Men att optimera förutsättningarna för att fler ungdomar ska få lära känna Kristus är verkligen något att lägga arbetstid på. Och om du skulle komma på dig med att stå alldeles svettig med lite för lite kläder i ett panoramafönster, ska du veta att du inte är ensam. Vi är många som brinner, bygger och förbättrar för att skapa nya mötesplatser för en ung generation.

Men glöm inte att stanna upp, dricka lite vatten och ta en paus.

Du kan bygga färdigt båten i morgon.

�� 57 ��

ATT SKAPA EN MÖTESPLATS Börjar du bli sugen på att börja förändra i era lokaler? Bra! Här kommer tips, checklistor och konkreta idéer för hur du ska tänka för att förvandla ett rum till en upplevelse.

Du behöver i ett tidigt skede reda ut vilka förutsättningar du jobbar med, för att kunna driva ett effektivt förändringsarbete. Du kommer att stöta på problem längs vägen, och det kommer att bli mycket jobb.

Därför är det viktigt att ha en tydlig målbild redan från start. Här är sex förutsättningar att hålla koll på: • • • • • •

förankring planlösning vision tradition ekonomi vilja.

Förankring Det är viktigt att förankra dina idéer hos beslutsfattarna, exempelvis kyrkoherden eller församlingsföreståndaren. Om man vill vara lite smart, kan det även vara bra att förankra sina idéer hos de mer informella beslutsfattarna, de »starka rösterna« som finns i alla sammanhang. Inte alla är jätteglada över att få mer jobb på sitt bord. Det kan vara klokt att vara extra tydlig med att det här inte kommer att leda till något merarbete för någon annan än dig själv och möjligen det lilla team du jobbar med.

Ta upp ditt förslag om att förändra ungdomsarbetet i god tid innan budgeten läggs för nästkommande år. Vill du få igenom idéer är tiden

�� 58 ��

din bästa allierade. För att din förankring ska landa, är det viktigt att du tydligt kan förklara och förmedla vad det är du vill göra och varför du vill göra det. Det räcker alltså inte med att det här är väldigt tydligt för dig, du måste också kunna göra det väldigt tydligt för andra. Förklara vad du vill göra, hur du vill göra det och varför du vill göra det.

Jag vet inte hur din arbetsledare fungerar, men få av oss fattar gärna beslut när vi är stressade. För att optimera dina chanser att få igenom din idé är det bra om du kan kontrollera tillfället och sammanhanget då idén presenteras. Det kan kanske vara frestande att skriva alla tankar i ett mejl och skicka iväg, och oftast funkar det bra.

Men eftersom du inte vet i vilken sinnesstämning läsaren av mejlet befinner sig när det plingar till i inkorgen kan det vara lämpligt att presentera idéerna första gången i ett sammanhang som du har större möjlighet att vara med och påverka.

Det kan såklart vara så att du och din arbetsledare redan har uppkörda hjulspår och en god kommunikativ plattform, då kan du presentera din idé vid kaffemaskinen (eller var ni nu brukar prata). Men var noga med att personen verkligen förstår hur viktig idén är för dig och hur mycket den skulle kunna förändra i ert sammanhang. Om du är slarvig och nonchalant i presentationen finns det en risk att idén tas emot på samma sätt.

Gör i stället en tydlig och kortfattad presentation där du svarar på frågorna vad, hur och varför. Skriv ner tankarna och boka in ett möte med berörda personer. Fundera igenom vilka frågor som kan uppstå under mötet, och se till att du kan svara på dem. Poängtera att förslaget är en idémall, du behöver i det här skedet inte ha någon ekonomisk kalkyl eftersom det handlar om att ta ut en ny riktning för ungdomsarbetet, och det gäller att få med arbetsledaren på tåget.

�� 59 ��

Planlösning Rummets storlek och utformning kommer att påverka vilka möjligheter du har att genomföra dina idéer. Börja med att ta reda på hur många som får vistas i lokalen samtidigt – det är ju onödigt att planera och inreda för 130 personer om man bara får vara 60.

Vision Innan du presenterar dina tankar för någon annan är det bra om du har formulerat en tydlig vision för arbetet för dig själv. Vad är din målbild? Vad vill du uppnå med ungdomsarbetet? Exempelvis kanske ditt mål är följande: Jag vill skapa en plattform med wow-faktor för unga i vår stad, en plattform där de kan söka nya djup i sig själva, både vad gäller tro och självkänsla. Platsen ska präglas av lovsång, bra förkunnelse och ge mersmak till att vilja sprida kärleken vidare i livet.

När du har visionen klar för dig själv, är det dags att pröva den på några i din närhet som du litar på. När du känner att argumenten håller för dem, kan du gå vidare. Om din församling inte redan har en ungdomsgrupp på 70 till 100 ungdomar, är det inte säkert att alla kommer att ställa sig upp och jubla när du presenterar dina storslagna idéer. Därför måste du vara bärare av din vision. När den är förankrad hos kyrkoherden och kyrkorådet är den också församlingens vision, men du kan behöva inspirera andra och driva på när det blåser motvind.

Tradition Varje församling har sina egna traditioner. Det kan röra sig om allt från vem det är som alltid håller i Kristusropet på påsknatten, till vilka lägergårdar man bara måste besöka (fast de kräver eget hushåll och det nästan bara finns kallvatten i duscharna).

�� 60 ��

Det här kan man ju tycka att man inte borde behöva bry sig så mycket om. Du har kanske jobbat i församlingen i många år och tänker att du äntligen har koll på läget, men förändringar kan få även den mest positiva att förvandlas till en färglös, konservativ nejsägare.

Du kan spara dig själv många grå hårstrån genom att vara lite smidig, kanske genom att prata med en del olika medlemmar för att bättre förstå församlingens historia och hur man tidigare har arbetat med ungdomar.

Förbered dig även på att det finns risk för att någon kanske uppfattar din nya entusiasm som ett hot, att dina nya idéer skulle vara ett uttryck för att du tycker att allt man gjort tidigare inte duger (vilket

�� 61 ��

det självklart inte är – du vill bara bereda plats för fler). Här är det bra att ha en kortversion av »vad, hur, varför« nära till hands.

Ekonomi Hur ser din församlings ekonomi ut? Vad har ni spenderat mycket pengar på tidigare? Kanske har ni en stor musikbudget och sätter upp stora verk med många inblandade musiker och solister. Eller så bedriver församlingen ett stort diakonalt arbete där man hjälper och stöttar människor. Du kommer att behöva hitta ekonomiska medel för att kunna göra en visuell förändring av den lokal som ni ska vistas i.

Fördelen är att pengarna som behövs till största delen är engångskostnader som många kommer att ha glädje av under lång tid fram­ över.

Ett tips är att bli god vän med kanslichefen och låta personen förstå »vad, hur, varför«. Vår kanslichef är kanske bäst i världen. Hon är inte bara ett fullblodsproffs med stenkoll på alla våra siffror, hon är dessutom nyfiken och intresserad av kyrkan.

Ställ frågor till kanslichefen om hur församlingens ekonomi ser ut. Hur ser budgeten ut? Finns det kanske en budgetpost som skulle kunna nyttjas i ditt förändringsarbete? Finns det fondmedel att söka?

Eller särskilda arv knutna till ungdomsverksamheten?

Om du jobbar i en gammal församling som inte nyligen blivit pastorat eller samfällighet, är det inte omöjligt att det faktiskt ligger en påse pengar som ingen rört eller ens frågat efter på väldigt länge.

Om det inte är budgeterat för exakt det du vill göra, måste alla förändringar i budgeten gå genom kyrkorådet och kyrkoherden.

�� 62 ��

Vilja Du kommer att behöva mycket gry. Kanske är den engelska översättningen grit mer välbekant. Att ha »gott gry« innebär att man är engagerad, har framåtanda och är av det rätta virket. För att göra något som andra redan har gjort i din församling, krävs det mest att du säger: »Jag ska ta över det Petra har gjort«. Och sedan tar du över Petras arbete och lägger till din egen touch allt eftersom. Men om du ska göra något helt annat än det Petra har gjort, om du ska gå ner i Petras källare och bygga något som ser ut som en strandbar på Sri Lanka, då kommer det att krävas gry. Och du kommer att behöva ha gry för fler än bara dig själv, du behöver entusiasmera de andra i din närhet.

ATT BYGGA SJÄLVA RUMMET Människorna Det första ni måste bestämma (när ni vet hur många som får vistas i lokalen) är hur många deltagare ni vill ha på era träffar. Min erfarenhet är att efter ungefär 30 personer rullar det bara på. Det vill säga: när det konstant är 30 personer i lokalen samtidigt kommer det att fortsätta fyllas på med folk. Folk drar folk, och det kommer att komma fler varje vecka, ända tills människor upplever att maxgränsen för vad lokalen är designad för är nådd. Vad som bestämmer maxgränsen är dels reglerna för lokalen, dels känslan av att man som besökare inte längre känner sig sedd. Kanske har det blivit så mycket folk i lokalen att det inte är lika lätt längre att se om någon ny kommer. Om man som ledare missar att säga det där värdefulla »hejet« några gånger, så finns risken att personen söker sig någon annanstans där man blir sedd och bekräftad.

�� 63 ��

Därför är det bra att tänka lite större redan från början – ta höjd och väx in i de lite för stora kläderna. Jag har till exempel designat vår lokal för att fungera för ungefär 80 personer. Det innebär att vi kan vara ungefär 100 ungdomar en kväll, eftersom alla inte är där samtidigt.

Kanske påminner er lokal om vår, en 180 m2 stor fyrkant. Här är det ganska enkelt, och man kan göra lite som man vill. Om lokalen däremot har en massa vinklar och vrår, kanske till och med korridorer mellan olika rum, gäller det att verkligen tänka till. I en grupp som redan har en tydlig kultur och vi-känsla, som är mogen och trygg i sig själv, kan många små rum vara ett mysigt inslag. Du slipper dessutom försöka skapa rum-i-rum-känslan, eftersom rummen redan är separerade från varandra. Nackdelen med flera olika rum är att det är svårare att skapa en enhetlig gruppkänsla, och det är större risk att det bildas olika grupper i gruppen.

Personligen föredrar jag att kunna ha en så bra överblick över ungdomarna som möjligt. Det är särskilt viktigt i uppstartsfasen när man försöker skapa en vi-känsla i gruppen. Det gör att jag snabbare ser om det finns någon situation jag måste ta tag i, och jag behöver inte vänta på att någon ska komma och berätta.

Innan du sätter igång med att inreda lokalen, kan det finnas en poäng med att ta en närmare titt på ventilationen i rummet (gärna tillsammans med någon som förstår sig på sådana saker). Att vistas flera timmar i en lokal som sakta men säkert töms på syre kan ha alla möjliga konstiga bieffekter.

Naturlig genomströmning Om du ska få in och ut många personer på ett smidigt sätt i en lokal – även när det inte handlar om ren utrymning – behöver det finnas

�� 65 ��

en naturlig genomströmning i lokalen. Det måste vara lätt att uppfatta hur man ska förflytta sig i rummet. Här kan man tänka på hur möblerna är uppställda. Blockerar de en rak väg genom rummet så att man alltid måste sicksacka för att ta sig från punkt A till punkt B? Det måste vara lätt att få en överblick över lokalen direkt när man kommer in. När man kommer som ny vill man inte ha några andra överraskningar än den visuella wow-faktorn. Man vill kunna se vem som befinner sig i lokalen, och man vill kunna se och skapa sig en uppfattning av vad de håller på med. Inte minst för att snabbt kunna göra sig en bild av var man själv känner att man passar in i just det här rummet. Just därför förespråkar jag öppna planlösningar med rum-i-rum.

Det ska vara lätt att förflytta sig i rummet även om det är mycket folk. Låt det inte stå ett stort hav med stolar och bord i mitten av lokalen. Det kan vara bra med en stor möbel – exempelvis ett biljardbord – för att sänka tempot i lokalen, men man vill undvika känslan av att man måste forcera ett plockepinn för att ta sig längst in i rummet.

Det är viktigt att hålla rent för utrymningsvägar så att det går att lämna lokalen snabbt och effektivt om det skulle behövas. Är du osäker på om möbleringen funkar i det avseendet kan det vara bra att kolla med ett skyddsombud eller den som brukar vara med och göra skyddsrond på din arbetsplats.

Vem ska du sysselsätta?

Fundera över vem som kan komma till ungdomslokalen.

Vem är den typiska ungdomen som bor i din stad?

Vem är den typiska ungdomen som besöker er församling i dag?

Vilka kommer snabbast att söka sig till en nyöppnad, supersnygg mötesplats för ungdomar?

�� 66 ��

Om du inte redan har koll på demografin i den stadsdel eller stad som du jobbar, i är det dags att sätta sig in i det nu.

Vilka bor i staden?

Vad har de för jobb?

Vad har de för utbildning?

Vart åker de på semester?

Ta kontakt med instanser som jobbar med ungdomar i din stad, och hör hur deras bild av ungdomarnas vardag ser ut: fritidsgårdar, skolkuratorer, ungdomsmottagningar eller liknande. Jag lovar att de kommer att bli glada över ditt engagemang och intresse.

Vi bestämde oss tidigt för att vi ska vara en plats för alla (och då

�� 67 ��

menar jag verkligen alla). Det blev lite komiskt och märkligt första gången vi skulle åka iväg på läger. Två av våra ungdomar äter av kulturella skäl inte fläsk eftersom de kommer från muslimska familjer.

På våra träffar ser vi alltid till att ha fika utan fläsk, men det här lägret ordnades av en kristen organisation som ordnar fantastiska läger på ekumenisk grund för ungdomar, och en representant hörde av sig och ville dubbelkolla om just fläskfrågan. »Jag ser här i papperen att ni har två deltagare som är allergiska mot fläsk«, sa personen. »Nej, de är inte allergiska«, svarade jag. »Okej, då måste det blivit något fel«.

�� 68 ��

»Nej, det är inget fel. De äter inte fläsk eftersom de är muslimer«, svarade jag.

Det blev tyst i luren innan personen frågade: »Men de vet väl om att det är ett kristet läger?« »Absolut«, sa jag, »jag ska ta med två av våra mest trogna besökare«.

Att välja att vara en mötesplats för alla kan göra att det blir krångligt emellanåt. Var tydlig mot dig själv vem du bygger för. Du kommer att behöva påminna dig själv om det vid åtskilliga tillfällen framöver om du vill se förändringar.

Skapa aktivitetsöar När du vet ungefär hur många som kommer att vistas i lokalen, har en grundidé för vilka som kan tänkas besöka lokalen och en tanke om hur du ska få till en naturlig och bra genomströmning, gäller det att planera för var människorna ska vara någonstans. Du måste utifrån rummets planlösning sprida ut dina ungdomar till olika aktivitetsöar där de på olika sätt kan trivas och ha det bra. Här gäller det alltså att klura ut aktiviteter som sväljer mycket folk, skapar god atmosfär och gärna ger mervärde. Exempelvis är mervärdet med rundpingis att aktiviteten främjar vi-känslan genom mycket skratt och skoj. Den ger även möjlighet till samtal mellan rundorna. Eftersom det inte är givet vem som åker ut först kan samtal uppstå mellan personer som inte känner varandra så bra. Det är guld värt.

När jag vet hur många människor jag vill sysselsätta, funderar jag över hur många mindre grupper som kan behövas. I ett rum med förhållandevis hög ljudnivå, går det inte att samtala i för stora grupper, utan jag brukar försöka skapa mindre öar med grupper om sex

�� 69 ��

Vi behöver ytan för att nå ner till djupet. Det är Karl-Johan Eklunds utgångspunkt när han beskriver hur vi med hjälp av planlösning, möblering och oväntade inredningsdetaljer kan skapa rum i kyrkan där ungdomar känner sig välkomnade och hemma. En sådan miljö uppmuntrar till möten som går på djupet.

I den här boken får du tips på hur du kan ordna aktiviteter för sjuttio personer i samma lokal, skapar platser för spontana samtal, använder ljud för att öka sammanhållningen, fixar skönt häng i surfmiljö och får så många som möjligt att koncentrera sig under andakten.

Som kyrka får vi vara med och skapa en miljö där unga människor är trygga, där de förstår att de är älskade och där de möter en tro som växer genom livet.

www.argument.se

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0904

E T

S

karl-johan eklund är pedagog i svenska kyrkan trelleborg.