När en kompis mår dåligt

J NÄR EN

KOMPIS MÅR DÅLIGT

JOHANNA OLANDER ARGUMENT

INNEHÅLL 3 INLEDNING 5 VARFÖR MÅR VI DÅLIGT? 12 HUR VET MAN OM NÅGON MÅR DÅLIGT? 14 FRÅGA! (OCH FRÅGA IGEN) 16 ATT PRATA OM DET SVÅRA 23 ATT GÖRA NÅGOT ANNAT ÄN ATT PRATA 26 TANKAR PÅ ATT INTE ORKA LEVA 30 DU SKA INTE GÖRA ALLT 33 UNDVIK DET HÄR! 36 ÅTERHÄMTNING OCH RUTINER 40 NÅGON GÅR BREDVID 44 ATT BE 46 LÄNKAR OCH TELEFONNUMMER

2

K

INLEDNING När man har en kompis som inte mår bra är det ofta svårt att veta hur man stöttar på bästa sätt. Det är lätt att känna sig hjälplös, och så låter man bli att säga eller göra något. För man vill ju inte att det ska bli värre.

Du som läser det här häftet är förmodligen i den situationen. Kanske misstänker du att en av dina vänner mår dåligt. Kanske vet du precis vad kompisen har varit med om och kämpar med. Eller så kanske du har fått ett förtroende som du inte vet hur du ska hantera.

Du är viktig för din kompis, och i det här häftet får du tips på vad du kan göra. Du får också veta mer om vad som händer i oss när vi mår dåligt och vad vi behöver för att må bättre.

I slutet finns det en lista med webbsidor och organisationer som du kan vända dig till för råd och stöd när du eller någon annan behöver hjälp.

3

VARFÖR MÅR VI DÅLIGT? När saker händer i livet är det naturligt att vi reagerar. Din vän är inte konstig bara för att hen uppför sig på ett sätt som du kanske inte är van vid. När en kompis mår dåligt blir mycket annorlunda.

FÖRÄNDRINGAR KAN VARA JOBBIGA Ibland händer saker i livet som förändrar allt.

Många förändringar

4

väljer vi inte själva, som att föräldrarna separerar, att familjen flyttar eller att pojk- eller flickvännen gör slut.

Förändringar kan komma plötsligt eller smygande. En del kan vara riktigt jobbiga att ta sig igenom.

En del förändringar syns och andra sker på insidan.

Vi upptäcker kanske mer och mer av vilka vi är, vad vi gillar och tycker om. Det kan vara förvirrande och skapa oro. »Är jag okej som jag är?« Det är lätt att jämföra sig med hur andra hanterar förändringar. Men vi reagerar inte alltid likadant på saker som händer. Det jag tycker är jobbigt kanske någon annan tar sig igenom utan större besvär, och tvärtom.

För den ena i ett förhållande kan det vara skönt att det tar slut, men för den andre gör det så ont att hen inte vill leva längre.

STRESS ÄR EN NATURLIG REAKTION I KROPPEN När människan levde på savannen fanns hot överallt.

Det var viktigt att i tid upptäcka farliga rovdjur. Därför har kroppen ett smart stressystem som fungerar som ett larm. Larmet ska hjälpa oss att upptäcka och undvika eventuella faror. Så när stressystemet drar i gång händer det mycket i kroppen. Hjärtat slår snabbare, andningen påverkas och kroppen gör sig redo att slåss eller fly.

I dag behöver vi inte vara rädda för farliga rovdjur, utan det är annat som triggar vårt stressystem. Men

5

larmsystemet har inte hängt med i utvecklingen. Vi kan reagera på samma sätt som våra förfäder när vi behöver prata inför klassen, ska göra något för första gången eller inte vet hur vi ska lösa en uppgift. Även då ställer kroppen in sig på att slåss eller fly.

Alla har vi dagar då vi känner av press, stress och sånt som gör att livet känns tungt. Det är vanligt och helt normalt att ha dagar då vi sover dåligt och har svårt att koncentrera oss. Under en kortare period är detta inte farligt (men kan såklart vara jobbigt). Ett visst stress­ påslag kan till och med hjälpa oss, till exempel inför en viktig presentation i skolan. Vi kan känna stressen som en stark oro, och kan till och med tvivla på om vi klarar av det, men stressen kan också göra oss mer fokuserade

Träning är bra mot stress, särskilt konditionsträning.

När vi tränar producerar kroppen hormoner av olika slag. Endorfiner är ett hormon som hjälper till att sänka stressen i kroppen, motverkar nedstämdhet/ depression och kan till och med minska smärta.

Stressystemet blir lugnare av att vi rör på oss.

6

så att vi gör bra ifrån oss. Tillfällig stress lugnar ofta ner sig när den intensiva perioden är förbi.

Men det finns också stress som varar längre. Då blir det som att konstant bära på en ryggsäck med tungt bagage. Det kan handla om tankar på att inte duga eller inte känna sig fin, att ha höga krav på sig själv, att aldrig kunna slappna av. Ibland hänger det tunga vi bär på ihop med sånt som är komplicerat, som att det är svårt hemma eller att vi står inför något som ligger utanför vår kontroll.

Långvarig press kan göra oss nedstämda och skapa ångest.

När vi känner press och stress är det vanligt att det känns i kroppen, till exempel som huvudvärk, illa­ mående, hjärtklappning, trötthet, yrsel och magont.

Ofta går det över av sig självt, men om det inte blir bättre på någon vecka utan påverkar exempelvis skolan, då ska man söka hjälp.

Om din kompis ofta berättar att hen till exempel har huvudvärk kan du fråga om vännen känner sig stressad över något.

7

SORG BEHÖVER FÅ TA TID När någon blir sjuk, dör eller försvinner ur våra liv är det helt naturligt att vi mår dåligt. Efter en förlust kan vi känna sorg. Sorg kan kännas på många olika sätt. Vi kan vara ledsna och känna saknad, men samtidigt vara arga och besvikna. Sorgen kan också kännas som en tomhet och ge en overklighetskänsla. Det kan vara jobbigt att sörja, men sorg är inte farligt utan behöver få ta tid.

Sorgen är som ett kvitto på att det vi har förlorat var viktigt för oss. Det är viktigt att påminna både sig själv och sin kompis om att det är normalt att sörja, att vara ledsen, och att det så småningom går över.

FÖRSTÅ DINA KÄNSLOR Känslor kan vara starka och svåra att hantera. Det vi känner hänger ofta ihop med våra tankar. Tankarna är som

När man mår dåligt är det lätt att tänka att ingen förstår. Berätta för din kompis att hen inte är ensam, men undvik att berätta om för många av dina egna erfarenheter.

Det viktiga är att din kompis får vara i fokus en stund, att du lyssnar och låter din vän veta att det inte är konstigt att må dåligt ibland.

8

bränsle i en bil – de drar i gång känslorna.

Våra tankar handlar ofta om oss själva, om andra, om hur vi upplever livet och framtiden. När vi tänker negativa tankar blir känslan i kroppen ofta tung och mörk. Om vi däremot tänker på något vi ser fram emot eller på någon vi älskar väcks kanske sköna känslor som lycka, nyfikenhet och pirr.

Ofta finns många olika känslor på samma gång och det kan vara förvirrande. Om någon som jag bryr mig om blir sjuk kommer rädsla och ledsenhet, men kanske också ilska över att det är som det är.

Ibland vet vi inte varför det känns som det gör. Om vi lyckas ta reda på vad vi känner kan det bli lättare att förstå vad vi behöver. Till exempel: C Om du är rädd kan du känna dig orolig, osäker eller nervös. Då behöver du få känna dig lugn och trygg.

C Om du är arg kan du känna dig frustrerad, irriterad eller upprörd. Då behöver du få uttrycka detta på ett bra sätt.

C Om du är ledsen kan du känna dig nedstämd, ensam eller tom. Då behöver du bli tröstad och få tid att gråta klart.

9

ÅNGEST ÄR SOM ETT FALSKLARM Ångest kan beskrivas som en stark oro och ett obehag som inte släpper taget. Ångest är ett ord för många olika känslor som jag ännu inte satt ord på. Ofta mår vi lite bättre då vi förstår det vi känner och att det är normalt.

När vi får ångest har vårt stressystem dragit i gång för kraftigt. Du kan tänka att det är som ett falsklarm. Det är vanligt att få katastroftankar och känna en stark önskan att fly. Ofta börjar vi undvika sånt som väcker ångest.

Det kan bli en ond cirkel som till slut gör att vi slutar med sånt vi tidigare tyckte om eller mådde bra av. Om man känner mycket stress under lång tid ökar risken för ångest och panikattacker. Ångest kan begränsa oss i vardagen och då är det viktigt att be om hjälp.

En panikattack går alltid över. Även om det känns som om den bara blir värre, så klingar den av till slut. En panikattack är en obehaglig upplevelse, men den är ofarlig.

Första gången någon får en panikattack kan det vara bra att söka läkarkontakt. En undersökning på vårdcentralen kan vara lugnande och ett bra första steg till mer hjälp.

10

"

ÅNGEST ÄR ETT ORD FÖR MÅNGA OLIKA KÄNSLOR SOM JAG ÄNNU INTE SATT ORD PÅ. OFTA MÅR VI LITE BÄTTRE DÅ VI FÖRSTÅR DET VI KÄNNER OCH ATT DET ÄR NORMALT.

11

HUR VET MAN OM NÅGON MÅR DÅLIGT? 12

G Det finns några saker som du kan vara extra uppmärksam på, när du funderar över hur din kompis mår.

Det är ett varningstecken på att kompisen kanske mår dåligt om hen … … DRAR SIG UNDAN och stannar hemma från skolan, inte vill träffas längre eller hitta på saker som tidigare varit roliga och viktiga. … FÖRÄNDRAS och börjar bete sig på ett sätt som du inte känner igen. En del blir mer tysta och tillbakadragna.

Andra blir mer utåtriktade och pratiga. Kanske söker sig kompisen till nya vänner och sammanhang som inte är bra. … PROVAR SÅNT SOM ÄR FARLIGT, till exempel droger eller alkohol. … PRATAR ELLER TÄNKER NEGATIVT när hen beskriver sig själv, livet och framtiden. Kompisen känns låg och ledsen, som om ingenting är roligt längre. … HAR ÅTERKOMMANDE BESVÄR med exempelvis huvudvärk, ont i magen, trötthet, yrsel eller ångest. Kan ha svårt att somna på kvällarna, eller att koncentrera sig i skolan.

13

FRÅGA! (OCH FRÅGA IGEN)

När en kompis inte mår bra vill vi hjälpa och samtidigt kan vi känna oss osäkra och oroliga. Tänk om det blir värre av att jag tar upp det? Tänk om jag säger nåt fel?

Men det blir aldrig värre av att du visar att du bryr dig.

Du behöver inte ha några svar eller lösningar. Det kan till och med vara bra att inte ge så många råd eller berätta för mycket om vad du själv har varit med om som varit jobbigt. Det kan få kompisen att tystna och inte våga ta plats och berätta.

Du kan till exempel säga: »Jag har märkt att du inte har varit i skolan, jag bara undrar om allt är okej?« Om kompisen har varit med om något jobbigt kan det vara bra att fråga igen även när det har gått ett tag. Det svåra som hänt påverkar ofta under en lång tid och det kan gå upp och ner med hur kompisen mår. Även om det ser ut som att kompisen mår bra kan känslan vara tung på insidan.

Om kompisen förlorat någon som stått nära, kanske blivit sjuk och dött, finns sorgen kvar i många år och går kanske aldrig riktigt över. Kompisen kommer att ha dagar då det är tungt, men också dagar då det inte är lika svårt.

När vi frågar kompisen igen, eller bara säger något litet, visar vi att vi inte har glömt och att det är okej att det tar tid. En enkel liten fråga kan göra stor skillnad. Även om kompisen inte vill prata just nu, kan din omtanke betyda mycket. För dig som finns bredvid kan månader kännas länge, men för kompisen är det som känns jobbigt alltid närvarande på ett eller annat sätt.

Så fråga. Och fråga igen, även om du inte får något svar de första gångerna.

15

ATT PRATA OM DET SVÅRA I

Även om du som vän vill lyssna och finnas där, kan det kännas svårt att veta var du ska börja. En del är vana vid att berätta hur de mår och har det. Andra är obekväma med att prata känslor.

Det kan vara skönt att veta att du inte behöver ha alla svar, det viktigaste är att du finns där. Du kan till exempel säga: »Om du vill prata så lyssnar jag gärna.« Du behöver inte veta hur du ska hantera de känslor som kompisen berättar om. Det räcker att lyssna och förmedla att det är normalt att känna som kompisen gör. Du kan till exempel säga:

16

»Jag förstår att det är jobbigt, det är inte konstigt att du känner som du gör.« Om din kompis berättar om sånt som du känner dig bekväm att prata om kan du stötta och hjälpa genom att lyssna och dela dina tankar om saken. Det kanske handlar om bekymmer med en pojkvän/flickvän, om att det är stressigt i skolan eller om att man är osams med någon. I ett sånt läge är din uppgift att vara ett bollplank och att ställa omtänksamma frågor.

Om din kompis berättar om svårare saker som har hänt, då är din viktigaste uppgift att lyssna, men också att stötta din kompis att hitta en vuxen som hen har förtroende för. Det kan till exempel vara att kompisen är i en relation där du förstår att hen inte mår bra. Kanske berättar kompisen om sånt som gör dig orolig och

17

bekymrad. Det kan också vara att någon i kompisens närhet är svårt sjuk, har dött och att du märker att din kompis är låg och nedstämd.

Om du är osäker på hur du ska hjälpa din vän kan du rådfråga en vuxen som du har förtroende för. Då kan du få hjälp att förstå vad du kan hjälpa till med och inte.

Om det som din kompis berättar är sånt som handlar om våld, övergrepp eller tankar på att inte vilja leva längre kan du lyssna. Men framför allt behöver du peppa kompisen att berätta för någon vuxen. Kanske ber hen dig att inte berätta för någon annan, men din vän behöver professionell hjälp. Du hjälper din vän bäst när du stöttar hen att prata med en vuxen. Du kan till exempel säga: »Det är inte konstigt att du mår dåligt, jag tror du behöver berätta detta för någon vuxen. Du ska inte behöva ha det så här.«

18

"

OM DET DIN KOMPIS BERÄTTAR ÄR SÅNT SOM HANDLAR OM VÅLD, ÖVERGREPP ELLER TANKAR PÅ ATT INTE VILJA LEVA LÄNGRE KAN DU LYSSNA. MEN FRAMFÖR ALLT BEHÖVER DU PEPPA KOMPISEN ATT BERÄTTA FÖR NÅGON VUXEN.

19

J N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0971

E

T

S

Har du en kompis som mår dåligt?

Vill du hjälpa till, men är osäker på hur? Här får praktiska tips på vad du kan göra och vad du inte ska göra. Du får veta mer om vad som kan orsaka psykisk ohälsa och exempel på vart du kan vända dig för mer hjälp.

www.argument.se