Möte med Matteus

MÖTE MED

MATTEUS

Linda Alexandersson

ARGUMENT

MÖTE MED

Matteus Linda Alexandersson

ARGUMENT

© 2019 Linda Alexandersson och Argument Förlag © Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet Faktagranskning: Håkan Bengtsson Omslagsfoto: Martin Reftel och Jessica Reftel Evans Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) ISBN 978-91-7315-556-4 Tryck: Bulls Graphics Argument Förlag Annebergsvägen 4 432 48 VARBERG Tel 0340-69 80 00 www.argument.se info@argument.se

»Be, så ska ni få.

Sök, så ska ni finna.

Bulta, så ska dörren öppnas.« Matt 7:7

INNEHÅLL Inledning På resa med Matteus.................................. 6

Matt 1:1–17

Stoppkloss eller ögonöppnare..................12

Matt 1:18–25

Katastrof eller underverk.........................18

Matt 2:1–12 Här var det gott om kungar!................... 24

Matt 2:13–23 En kung för mycket!................................. 30

Matt 3:1–17 Att möta sin överman.............................. 36

Matt 4:1–11 Ondskan utmanar.................................... 42

Matt 4:12–25 Allt går i uppfyllelse................................. 48

Matt 5:1–16 Nyckeln till frihet......................................54

Matt 5:17–48 Nyckeln till goda relationer.....................60

Matt 6:1–18 Inför Guds ansikte.................................... 66

Matt 6:19–34 Allt är inte guld som glimmar.................72

Matt 7:1–28 Vägen till livet........................................... 78

Matt 8 Miraklens mästare.................................... 84

Matt 9 Som får utan herde...................................90

Matt 10 Som får bland vargar................................ 96

Matt 11 Förbannelse och befrielse.......................102

Matt 12:1–21 Regler och paragrafryttare ....................108

Matt 12:22–50 I konsekvensens namn .......................... 114

Matt 13 Dags att välja väg.....................................120

Matt 14 En härskare värd att ära..........................126

Matt 15:1–20 Skit under naglarna................................. 132

4

Matt 15:21–39 Smulor åt små hundar............................ 138

Matt 16 Stötesten eller klippa...............................144

Matt 17:1–23 Härlighet och verklighet.........................150

Matt 17:24–18:14 De ödmjukas gemenskap....................... 156

Matt 18:15–35 De förlåtnas gemenskap.........................162

Matt 19:1–15 Så som i kyrkan, så också hemma.........168

Matt 19:16–20:16 Så som i himmelen, så ock på jorden... 174

Matt 20:17–34 Störst, bäst och vackrast.........................180

Matt 21:1–27 I ödmjukhet och kraft.............................186

Matt 21:28–22:14 Med makt och auktoritet........................192

Matt 22:15–46 Med hedern på spel.................................198 Matt 23

En sista varning...................................... 204

Matt 24:1–44 Slutet och början på något nytt.............210

Matt 24:45-25:13 Alltid redo!...............................................216

Matt 25:14–46 Att stå inför sin domare..........................222

Matt 26:1–13 Gud visar sin plan.................................. 228

Matt 26:14–29 Ett nytt förbund.......................................234

Matt 26:30–75 Hörnsten och stötesten..........................240

Matt 27:1–31 Att avsvära sig skulden.......................... 246 Matt 27:32–56

Att ta på sig världens synd.....................252

Matt 27:57–28:15

En tom grav..............................................258

Uppdraget väntar!.................................. 264

Matt 28:16–20

Referenslista.............................................272

5

I NLE

N I N D

G

På resa med Matteus Detta är mitt segertåg! De senaste åtta åren har jag ägnat åt att på nytt erövra de goda nyheterna om Jesus Kristus, tillsammans med en evangelist i taget. Jag började resan tillsammans med Markus och fortsatte med Johannes. När Lukas blev mitt resesällskap insåg jag att jag inte kunde göra hans berättelse rättvisa utan att ta med både Lukasevangeliet och Apostlagärningarna. Och nu, den sista tiden, har jag rest tillsammans med Matteus. Resultatet av den resan håller du i din hand.

Mitt mål med böckerna har varit att göra bibelläsningen än mer spännande och intressant och teologin mer tillgänglig för människor som vill förstå Bibelns budskap och följa Jesus. Jag har försökt använda ett enkelt och modernt språk, men undvika förenklad teologi. Och för att kunna berika läsaren med flera perspektiv har jag läst teologer från olika delar av världen och från olika kristna traditioner.

6

Kapitlen är inte längre än att man kan läsa dem högt i en bibelgrupp och till varje kapitel finns samtalsfrågor. Samtidigt går böckerna lika bra att läsa enskilt för den som vill fördjupa sig eller söker inspiration till predikningar och bibelstudier.

När jag har skrivit de här böckerna har jag haft några riktlinjer som kanske kan bli till hjälp också för dig i din läsning. ӹӹ Jag har valt att lyssna på en evangelist i taget, och jag har valt att inta en lyssnande hållning snarare än en granskande. Att läsa teologi på högskola eller universitet innebär att bli skolad i att granska bibelordet kritiskt. Jag har därför behövt öva mig i att faktiskt lyssna igen. ӹӹ Jag har valt att inte misstro evangelisten. Det finns en del faktafel i evangelierna, och jämför vi berättelser som finns i flera evangelier är inte alla detaljer lika. Det måste inte betyda att evangelisterna medvetet har försökt vilseleda oss. Jag tror att de har skrivit efter bästa förmåga utifrån den information de haft för att vi ska få så riktig information om Jesus som möjligt.

Mina övergripande frågor under hela arbetet har varit: Vad vill den här evangelisten berätta för mig om Jesus och hur vill han att det jag läser ska påverka mitt liv och min efterföljelse?

Så nu ska vi lyssna till Matteus! De flesta bibelforskare tror att han befann sig antingen i Galileen eller Syrien när han skrev sitt evangelium. Han skriver till en läsekrets som är väl förtrogen med de judiska texterna och placerar därför Jesus i den judiska histori-

7

en.1 De teologer som försökt datera evangeliet ger olika förslag men de flesta menar att det är skrivet någon gång 60–90 e.Kr. Mer än någon annan av evangelisterna agerar Matteus som en redaktör. Han har tillgång till Markusevangeliet och flätar in ungefär 90 procent av Markus berättelse i sin egen men ser inga problem med att klippa och klistra och stuva om Markus material.2 Han kan också ha tillgång till det material som inte hittats men som forskare brukar benämna Q-källan, eftersom Matteus och Lukas också har en hel del berättelser och Jesusord gemensamt. Alternativt har antingen Matteus eller Lukas tillgång till den andres evangelium.3 Enligt traditionen är Matteus dessutom en av Jesu lärjungar och bör därmed ha en hel del ögonvittnesskildringar.

Matteus sätt att ordna sitt material får mig att tro att han gillar att kategorisera. I kapitel åtta och nio redogör han för tio av Jesu underverk på raken. I kapitel tretton har han samlat väldigt många liknelser och i kapitel 24 och 25 kommer i stort sett all Jesu samlade undervisning om tidens slut och domen. Jag har därför på nästa uppslag gjort ett schema över Matteus struktur som jag uppfattar den, och jag hoppas att det kan bli till hjälp att ibland gå tillbaka till det för att se vilka teman och frågor Matteus berör och besvarar i olika delar av evangeliet.4

Levine (1998), s. 339.

Gabel, Wheeler och York, s. 227.

3 Knight, s. 13ff.

4 Mängder av teologer har gjort andra uppdelningar. Den mest kända uppdelningen står Charles H Lohr för, och den utgår från de fem längre talen Jesus håller i Matteusevangeliet. Jag följer den delvis.

1 2

8

Slutligen vill jag passa på att tacka Tord Fornberg och Håkan Bengtsson, docenter i Nya testamentet, som varit mina ständiga vapendragare genom hela detta projekt. De har aldrig funnits längre bort än ett mejl eller ett telefonsamtal med sina kloka synpunker och sin beredvillighet att förse mig med litteraturtips och källhänvisningar. Håkan har dessutom faktagranskat samtliga böcker.

Både Tord och Håkan var mina lärare när jag studerade grekiska och nytestamentlig exegetik vid Uppsala universitet. Jag led mig genom grekiskan men älskade hur de förgyllde lektionerna med att hela tiden ge oss aha-upplevelser och glimtar av guld ur evangelierna. Nu är min förhoppning att i samma anda få ge detta vidare till dig som läsare!

9

Matteus struktur Matt 1:1–3:12 ӹӹ Innehåll: Födelseberättelsen och Johannes döparens tal ӹӹ Tema: Jesus ӹӹ Fråga: Vem är han?

Matt 3:13–7 ӹӹ Innehåll: Berättelser om hur Jesus inleder sitt uppdrag samt bergspredikan ӹӹ Tema: Rättfärdighet ӹӹ Fråga: Hur vill Jesus att vi ska leva?

Matt 8–10 ӹӹ Innehåll: Underberättelser och utsändningstalet ӹӹ Tema: Under ӹӹ Fråga: Vad kan Jesus göra och vad kan vi göra i hans namn?

Matt 11–13 ӹӹ Innehåll: Berättelser om tro och misstro, samt liknelsetalet ӹӹ Tema: Tro ӹӹ Fråga: Är vi beredda att ta emot budskapet och tro på Jesus?

10

LÄS MER Matt 14:1–16:12 ӹӹ Innehåll: Berättelser om Guds rike och den här världen, samt talet om rent och orent ӹӹ Tema: Guds rike ӹӹ Fråga: På vilket sätt är det annorlunda?

Matt 16:13–20 ӹӹ Innehåll: Berättelser om efterföljelse och talet om kristen gemenskap ӹӹ Tema: Efterföljelse ӹӹ Fråga: Är vi beredda att omsätta vår tro i handling?

Matt 21–25 ӹӹ Innehåll: Berättelser om ödesfrågor och talet om tidens slut ӹӹ Tema: Dom ӹӹ Fråga: Hur dömer Gud och vad händer vid tidens slut?

Matt 26–28 ӹӹ Innehåll: Passionsdramat och missionsbefallningen ӹӹ Tema: Frälsning ӹӹ Fråga: Vad har Jesus gjort för oss och vad ber han oss att göra?

11

MAT

17 – 1 : T1

Stoppkloss eller ögonöppnare I dag skulle nog få inleda en bok med en släkttavla. Det gäller ju att fånga läsarens intresse från början, då kan man inte ha en sådan stoppkloss i vägen! De flesta av oss hoppar nog helt sonika över släkttavlan som inleder Matteusevangeliet eller skummar igenom den så snabbt som möjligt.

Men tänk om Matteus tänkte precis som nutida författare, att han ville börja med något som verkligen skulle fånga läsarens intresse? De flesta biografier över viktiga personer i antiken inleds med släkttavlor.5 Det signalerar att den här boken kommer att handla om en mycket betydelsefull person.

Tittar vi lite noggrannare på släkttavlan finns det faktiskt flera spektakulära saker som måste ha fångat den samtida läsarens uppmärksamhet. Redan innan Matteus börjar rada upp namnen i 5

Luz, s. 23.

12

släkttavlan nämner han de två allra viktigaste: Jesus är son av David och son av Abraham. Vi får alltså veta direkt att han har judisk bakgrund och båda namnen andas dessutom framtida förväntningar.

Abrahams ättlingar skulle någon gång i framtiden bli till välsignelse för alla folk och David fick av Gud löftet om en framtida arvinge som skulle regera för evigt.6 Kan det vara den personen den här boken ska handla om?

Så börjar uppräkningen av förfäder – eller vänta nu! Som namn nummer sju dyker det upp en kvinna. Och hon är inte ensam. Läser vi hela släkttavlan finner vi sammanlagt fem kvinnor. Det här är mycket ovanligt i antika släkttavlor.7 Släktleden räknades bara på mannens sida. Kvinnorna i den här släkttavlan förändrar inte det, de står med som mödrar till olika män som för släkten vidare.

Likaväl nämns de. Varför då?

Det enklaste svaret på den frågan är att Maria måste in på slutet eftersom Jesus inte är Josefs biologiska son. Men det svaret räcker inte, för Matteus hade kunnat nöja sig med henne och haft med henne som en parentes. Nu har hon i stället sällskap av Tamar, Rachav, Rut och Batseba. Varför just dessa kvinnor?

Alla kvinnor utom Maria hade antagligen hednisk bakgrund.

Rachav är kanané och Rut moabit. Batsebas första man Uria är hettit, vilket gör det troligt att hon också är det. Om Tamar står det i Jubiléerboken, som cirkulerade på Matteus tid, att hon är aramé.8 Matteus hade kunnat välja andra mer betydelsefulla judiska kvin-

6 7 8

Apg 3:25 samt 1 Krön 17:11–14.

Ehrman, s. 89.

Jubiléerboken 41:1. http://www.pseudepigrapha.com/jubilees/41.htm (hämtad 18-08-31).

13

nor om han ville ha med fler kvinnor än Maria. I stället tar han med de utländska kvinnorna, som för att påtala att både judar och hedningar finns där i historien som en del av Guds plan. Är det något vi ska förvänta oss framöver också?

Flera av kvinnorna i släkttavlan har dessutom fattat rätt kontroversiella beslut, som i slutändan lett till att släkten förts vidare och Guds stora frälsningsplan därmed bevarats. Tamar, som är barnlös, lurar sin svärfar att ha sex med henne genom att klä ut sig till prostituerad. Rachav är prostituerad och hjälper de judar som är på väg att inta hennes stad Jeriko i utbyte mot löftet att de ska spara hennes och hennes familjs liv. Rut lägger sig helt sonika under Boas täcke när han lagt sig för att sova vid tröskplatsen.

En del läsare kommer att chockas av berättelsen om den man som Matteus menar att Gud sänt till vår räddning. Den som fortsätter att läsa kommer att möta ett kontroversiellt budskap som män och kvinnor, judar och hedningar arbetar för att sprida. Kanske är det därför Matteus redan i släkttavlan vill påvisa att Gud även tidigare i historien har använt många olika människor och en hel del kontroversiella metoder för att frälsningsplanen inte skulle gå om intet.

Allra sist i släkttavlan stöter vi på ytterligare något märkligt. Ingenstans står att Jesus är Josefs son, utan bara Marias. Är detta också ett tecken på utomäktenskapligt sex? Och om Jesus inte är Josefs biologiska son, hör han då över huvud taget hemma i den här släkttavlan? Klart att läsaren blir nyfiken och måste läsa vidare!

14

FUNDERA VIDARE ӹӹ Vad vet du om den släkt du tillhör? Känner du stolthet, sorg eller något annat när du tänker på din släkt? ӹӹ Hur ser din släkt på den kristna tron? På vilket sätt har det påverkat din tro? ӹӹ Vad vill du ge vidare till nästa generation i din släkt? Vad vill du bevara dem ifrån?

15

Släkttavlans funktion Rent faktamässigt finns det en del svårigheter när det gäller Jesu släkttavla. De släkttavlor som Lukas och Matteus presenterar stämmer inte helt överens med varandra, och det finns dessutom släkttavlor i Gamla testamentet med avvikande information.9 Matteus gör en poäng av att det är fjorton generationer mellan viktiga händelser i Israels historia, men i den sista avdelningen finns bara tretton generationer.

Här behöver vi veta att släkttavlor framför allt byggde på muntlig tradition. Det finns många exempel i antiken på att släkttavlor varierar och att olika traditioner kan leva sida vid sida utan att det verkar ha varit något större problem. Det var helt enkelt möjligt att minnas fel eller olika.

Vi behöver också förstå att släkttavlor inte i första hand skrevs ner för att bevara historisk faktainformation. Släkttavlor berättade framför allt något om den person man ville porträttera. Den visade på personens status och ställning men gav också juridisk, politisk och religiös information.

Genom släkttavlan vill Matteus framför allt berätta om Jesus att han: ӹӹ är son till David och Abraham ӹӹ är djupt förankrad i Guds folk och Guds historia ӹӹ är sänd av Gud till världen i rätt tid ӹӹ juridiskt sett är Josefs son, trots att han blivit till genom helig Ande.10 9 10

Se Luk 3:23–38, 1 Krön 2–3, samt Rut 4:18–22.

Harrington, s. 31ff.

16

LÄS MER Talet fjorton Enligt Matteus är det fjorton generationer mellan Abraham och David. Därefter är det ytterligare fjorton generationer fram till fångenskapen i Babylon och slutligen fjorton generationer fram till Jesus som potentiell befriare och frälsare.

Oavsett räknefelet med bara tretton generationer mellan den babyloniska fångenskapen och Jesus förstår vi att Matteus ser det som om Israels historia går i cykler och att något viktigt händer var fjortonde generation. Är det då också något speciellt med just talet fjorton?

En teori utgår från talet sju som är frekvent återkommande i Bibeln och som symboliskt kopplas till sådant som helighet, gudomlighet, perfektion, helhet, allt och alltid. Eftersom 7 + 7 = 14 kan talet fjorton stå för dubbel perfektion.

Förutom att vissa siffror hade symboliskt värde kopplades siffror också ihop med bokstäver. Talvärdet av kung Davids namn är 14.11 Matteus skulle därför också kunna se de fjorton generationerna som ett tecken på att Jesus är den Messias Gud skulle sända ur Davids ätt.12

11 12

På hebreiska stavas namnet DVD. Talvärdet för D är 4 och V har talvärde 6.

Ehrman, s. 87.

17

MATT

– 8 1 : 1

25

Katastrof eller underverk Även om Maria med tiden kom att helgonförklaras måste det faktum att hon var gravid redan under trolovningen ha skapat en del rykten och vanhedrat släkten. För Josef orsakar det en livskris. Det står att Josef tänkte skilja sig från henne i tysthet. Grundordet betyder begrundade och övervägde. Men ordet har också samma rot som det ord som används längre fram i berättelsen när Herodes blir upprörd över att en kung är född och senare även om folkets känsla när de vill stena Jesus efter att han predikat i Nasarets synagoga.

Det hjälper oss att bättre förstå vilka känslor Josef hade inför att kvinnan han var förlovad med var gravid. Han var bestört och förvirrad. Ställd inför faktum tvingas han nu överväga olika alternativ.

Han har lagen på sin sida – han kan stena henne. I Femte Moseboken beskrivs hur man ska hantera förlovade kvinnor som visar sig vara med barn. Bor hon i en stad ska både hon och den man som haft sex med henne stenas. Bor hon på landet ska bara man18

nen som haft sex med henne stenas, eftersom det inte är säkert att någon hörde hennes rop på hjälp.13 Notera att det i båda fallen alltså verkar handla om våldtäkt, men att en stadskvinna borde ha kunnat förhindra förloppet genom att protestera tillräckligt högljutt.

Maria bor i en stad, så Josef har rätt att stena henne. Han har också rätt att skilja sig från henne. Han kan göra stor eller liten sak av det, men förr eller senare skulle det ändå framkomma att Maria är med barn, vilket skulle dra vanära över hennes familj. Josef, som beskrivs som en rättfärdig man, beslutar sig för att skilja sig i tysthet.

Då uppenbarar sig en ängel från Gud för honom i en dröm. Ängeln berättar att barnet i Marias mage blivit till genom den heliga anden. Han ska därför ta hem Maria och gifta sig med henne. Barnet ska han ge namnet Jesus, som betyder Gud hjälper och Gud räddar.

Det här barnet ska nämligen enligt ängeln rädda sitt folk från deras synder.

Så vaknar Josef. Ingenstans i lagen finns detta som alternativ – att ta hem Maria och gifta sig med henne trots att hon är gravid utan att han rört henne. Att göra det är utifrån lagen inte att göra rätt eller att handla rättfärdigt, det är att handla fel. Om det nu inte vore för att ängeln förmedlat Guds plan om Guds son som ska födas till jorden för att Gud vill rädda oss och vara med oss. I det fallet är det som om lag och rätt får stå åt sidan. Ska Guds plan gå i uppfyllelse måste Josef i stället lita på Gud och välja nåd och barmhärtighet.

Så han tar hem Maria och gifter sig med henne. Säkerligen började ändå en del rykten att cirkulera. Långt senare skriver kyrko­ fadern Celsus att ett sådant rykte var att Jesu pappa var en romersk 13

5 Mos 22:23–27.

19

officer.14 Men Josef väljer att tro på ängeln och på Maria. När barnet föds ger han honom namnet Jesus. Det är visserligen Gud som bestämt namnet, men det är Josef som ska ge honom det. Namngivandet innebär att Josef adopterar Jesus.15 På så sätt bli Jesus Josefs arvtagare,16 och därför är det inte något problem för Matteus att inkludera Jesus i Josefs släkttavla. Jesus är både Guds son genom helig ande och Davids son genom Josef. Den Messias Gud har lovat sända är född. Berättelsen om honom är evangelium – goda nyheter. Men kanske inte för riktigt alla …

Meerson och Schäfer, s. 45. Kyrkofadern Tertullius redogör för ett annat rykte om att Jesus skulle ha blivit till i mötet mellan en snickare och en prostituerad.

15 Luz, s. 34.

16 Andersson, s. 32.

14

20

FUNDERA VIDARE ӹӹ Är tanken på jungfrufödsel komplicerad för dig eller inte? Hur tänker du? ӹӹ Josef hamnar i kris när det visar sig att Maria är gravid.

Vad har du själv upplevt av kriser och tvära kast i livet? ӹӹ Med drömmen blir Josef tvungen att omvärdera sitt beslut. Har du någon erfarenhet som gjort att du omvärderat eller ändrat dig i en viktig fråga?

21

Trolovning Trolovning togs på stort allvar och var juridiskt bindande, till skillnad från vår nutida förlovning. Vanligtvis var det föräldrarna som valde partner och arrangerade trolovningen för sina barn. Lägsta ålder för trolovning var enligt rabbinska källor tretton för pojkar och tolv för flickor. Det kunde dock gå flera år mellan trolovning och bröllop.

Själva trolovningen ägde rum i flickans föräldrahem där flickan sedan stannade fram till bröllopet. Till trolovningen hade brudgummen med sig äktenskapskontrakt och brudpeng som presenterades för bruden och hennes far. I samband med bröllopet flyttade sedan bruden hem till brudgummen.17

Rättfärdighet När Matteus berättar om Josef påtalar han att Josef är en rättfärdig man. Så vad är rättfärdighet? Just den frågan kommer att finnas med som en röd tråd genom hela Matteusevangeliet, och Matteus introducerar temat genom att berätta om Jesu födelse ur Josefs perspektiv. Josef har enligt lagen rätt att lämna eller stena Maria. När Josef bestämmer sig för att skilja sig från henne i tysthet ligger hans syn på rättfärdighet nära den lidande tjänarens som Jesaja berättar om. Josef väljer att inte bryta av det knäckta strået.18 Just detta citat kommer Matteus längre fram att använda när han berättar om hurdan Jesus är. Men inte ens att skilja sig från Maria i tysthet vore rätt i det här fallet. Det är därför en ängel måste uppenbara sig för Josef, 17 18

Harrington, s. 36f.

Jes 42:3.

22

LÄS MER eftersom Guds vilja nu går utanför det man kan läsa sig till i lagen.

Redan från Matteus första kapitel får vi alltså veta att det inte räcker med skriften för att vi ska göra Guds vilja.19 När Gud sänder sin son till världen går vi in i ett nytt skede i frälsningshistorien som kräver ny uppenbarelse från Gud i form av änglar, drömmar och genom det budskap Jesus kommer för att förmedla.

Jesus och Immanuel Ängeln uppmanar Josef att ge barnet som Maria väntar namnet Jesus, eftersom detta barn ska rädda sitt folk från deras synder. Jesus betyder, som tidigare nämnts, Gud hjälper eller Gud räddar. Samtidigt förklarar Matteus för oss att allt detta sker för att profetian om en jungfru som blir havande ska gå i uppfyllelse, och den profetian säger att barnet ska kallas Immanuel. Matteus verkar inte se någon motsättning i detta. Immanuel betyder Gud med oss. Båda namnen berättar något om Jesus. Han är sänd av Gud för att rädda oss och genom honom kommer Gud att vara med oss.

19

Patte, s. 155.

23

I Möte med Matteus visar Linda Alexandersson hur Matteus genom sitt sätt att sortera och samla ihop berättelserna om Jesu liv vill uppmärksamma oss på viktiga teman och frågeställningar. Vem är Jesus? Vad kan Jesus göra och vad kan vi göra i hans namn? På vilket sätt är Guds rike annorlunda?

Vad har Jesus gjort för oss och vad ber han oss att göra?

På ett lättillgängligt sätt presenteras vad en mångfald av teologer och bibelforskare säger om Matteusevangaliet, och författaren knyter ihop detta med egna reflektioner om vad texten kan betyda för oss i dag.

Till varje avnsitt finns reflektionsfrågor och fördjupningstexter. Boken fungerar både för enskild läsning och i grupp, och är ett bra underlag för bibelstudium och predikan.

Linda Alexandersson är pastor i Equmeniakyrkan, författare och teolog. Hon har bland annat gett ut Älskad och utmanad samt Bortom bekvämligheten.

www.argument.se