Möte med Markus

Mรถte med

MARKUS

Linda Alexandersson

ARGUMENT 195

Markus Mรถte med

Linda Alexandersson

ARGUMENT

KLIMAT­ SMART VAL

© 2013 Linda Alexandersson och Argument Förlag © Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet Faktagranskning: Håkan Bengtsson, doktor i Nya testamentets exegetik Omslagsfoto: © iStockphoto.com/fstop123 ISBN 978-91-7315-385-0 Tryck: InPrint, Lettland

Argument Förlag AB Annebergsvägen 4 432 48 VARBERG Tel 0340-69 80 00 www.argument.se order@argument.se

»Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son.« Mark 1:1

INNEHÅLL

Inledning

Vem är du, Markus?.......................... 6

Mark 1:1–20

Håll i er, nu kör vi!........................... 12

Mark 1:21–45

Vad har du med oss att göra?........... 18

Mark 2:1–12

Vad är svårast – att förlåta synder eller att hela?...... 24

Mark 2:13–3:6

Fel, fel, fel!........................................30

Mark 3:7–35

En växande rörelse...........................36

Mark 4:1–34

Äntligen talar Jesus!.........................42

Mark 4:35–5:43

Mäktiga krafter i rörelse................. 48

Mark 6:1–29

Ingen är profet i sin hemstad...........54

Mark 6:30–56

Är du mer än en profet, Jesus? ....... 60

Mark 7:1–23

Har du tvättat händerna?................ 66

Mark 7:24–37

Nu går du över alla gränser, Jesus!...72

Mark 8:1–21

Det finns inga gränser!....................78

Mark 8:22–9:1

Vem säger ni att jag är?....................84

Mark 9:2–29 Jag tror, hjälp min otro!.................. 90

4

Mark 9:30–50 Jag vill ha bästa platsen!.................. 96

Mark 10:1–31 Hur håller man fred?..................... 102

Mark 10:32–52 Barn och tiggare på hedersplatserna ........................108

Mark 11:1–25

Från ord till konfrontation............ 114

Mark 11:27–12:12 Det krävs tillstånd för att tala!.......120

Mark 12:13–34 Frågor för att fälla.......................... 126

Mark 12:35–13:2 Att se saker i ett annat ljus............. 132

Mark 13:3–37 Tar tiden slut nu?........................... 138

Mark 14:1–31 På gränsen till sammanbrott.........144

Mark 14:32–52 Antiklimax..................................... 150

Mark 14:53–15:20 Parodi och tragedi.......................... 156

Mark 15:21–38 Korsväg........................................... 162

Mark 15:39–16:8 Vilken väg väljer du?...................... 168

Mark 16:9–20 Att lägga till rätta........................... 174

Referenslista .................................. 183

5

INL

NG I N ED

Vem är du, Markus? »Vad sägs om att bli exeget? frågade en av mina lärare på Teologiska fakulteten i Uppsala. Jag minns att jag log åt förslaget. Just då läste vi Markusevangeliet på grekiska och översatte det till svenska. Det var döden. Grekisk grammatik är bland det tråkigaste jag vet och det mesta av den grekiska jag kunde då är som bortblåst. Men i samband med översättningsuppgiften läste vi också Morna Hookers The Gospel According to Saint Mark. Det var min räddning. För varje kapitel jag stavade mig igenom på gammalgrekiska belönade jag mig med ett kapitel av Hookers kommentar. Grekiskan blev aldrig någon aha-upplevelse, men Hooker öppnade Markusevangeliet och gjorde det spännande och tillgängligt. Det blev en resa tillsammans med Jesus där det han sa och gjorde inte längre bara var lösryckta händelser utan händelser i ett sammanhang.

6

Jag skriver den här boken för att jag hoppas att du ska få göra en liknande resa. Ofta läser vi eller lyssnar till en predikan över ett par bibelverser i taget. Samtidigt är vår förståelse av de olika texterna färgade av att vi har läst alla evangelier. Jul­evangeliet blir en blandning av Lukas och Matteus versioner där skattskrivning och stjärntydare mixas ihop till en gemensam berättelse.

Och när vi kommer till uppståndelsen har vi svårt att komma ihåg om det var en eller tre kvinnor, änglar eller vitklädda män, eftersom vi läst fyra olika versioner av berättelsen.

Nu ska vi läsa Markus, författare till Markusevangeliet. Han ska få berätta för oss om Jesus – som han minns det eller har fått det berättat för sig. Vi vet inte vilket, även om de flesta forskare utgår från att han inte har träffat Jesus. Det finns på det hela taget väldigt lite fakta om Markus, men desto fler teorier. En del tror att han var tolk åt Petrus1, andra att han samarbetade med Paulus2.

En del tror att han skrev sitt evangelium i Rom, andra att han skrev i Egypten3 eller Syrien, och åter andra att han skrev i Galiléen4. Allt är teorier, och bygger på olika historiska traditioner. Vi vet inte om författaren är man eller kvinna. Vi vet inte ens om han hette Markus. Evangeliet är skrivet av en anonym författare, och

Omkring år 140 skriver Papias, biskop i Hierapolis, att Markus var tolk åt Petrus.

Utifrån Apg 12:25.

3 Newsom och Ringe, s 351.

4 Moloney, s 12f redogör för de olika teorierna om varför Markusevangeliet skulle varit skrivet i Rom, Syrien och Galiléen.

1 2

7

titeln Evangelium enligt Markus har tillkommit i efterhand. Men för enkelhetens skull kallar vi honom ändå Markus, som traditionen bjuder.

Forskare är idag säkra på att han skrev sitt evangelium först av evangelisterna, och att Lukas och Matteus hade tillgång till hans evangelium när de skrev sina. Vi vet att han kunde grekiska och vi tror att han skrev någon gång mellan 60 och 75 e Kr.5 Jag skriver att vi ska läsa Markus, för tanken med den här boken är att den ska få vara en följeslagare i läsningen. Har du dessutom glädjen att läsa tillsammans med andra vill jag bara gratulera. Det finns samtalsfrågor till varje kapitel som kan bli utgångspunkt för många spännande samtal. Läser du ensam kan frågorna fungera som utgångspunkt för egna funderingar.

När du läser Möte med Markus måste du vara medveten om att jag berättar Markus evangelium så som jag har förstått det. Jag kommer inte att redogöra för vad världens samlade exegeter har för teorier om den ena eller den andra texten. Däremot har jag haft hjälp av många duktiga bibelforskare, och för mig har det varit viktigt att läsa exegeter som kan bidra med olika perspekPapias skriver att Markus skrev ner sitt evangelium efter en av Petrus predikningar i Rom. Eftersom Petrus dog runt 60 e Kr, betyder det i så fall att Markus skulle ha skrivit sitt evangelium i slutet på 50-talet. Få forskare menar dock att det är rimligt att Markusevangeliet skrevs så pass tidigt i sin slutgiltiga version.

5

8

tiv, eftersom vi ser olika saker och läser på olika sätt. Vill du läsa mer finns fotnoter och en referenslista i slutet av boken som kan hjälpa dig vidare.

Men jag är inte forskare. Jag är teolog, pastor och författare. Som kristen kommer jag inte att ge en objektiv bild av vem Jesus är, på samma sätt som Markus aldrig hade för avsikt att vara objektiv. Markus vill berätta om Jesus som Guds son. Han skriver för att den som läser ska tro, omvända sig och följa Jesus.

Markus menar att evangeliet har potential att förändra mig, dig och världen, om vi tar emot det och lever ut det.

Välkommen med på en spännande resa!

Linda Alexandersson

9

LÄS MER Har Markus skrivit Markusevangeliet?

I Apostlagärningarna och flera av breven i Nya testamentet nämns en Markus.6 Ibland står det bara Markus, ibland nämns en Johannes som kallades Markus. Om detta är en och samma person vet vi inte. Enligt dessa texter kände Markus både Petrus och Paulus, och följde med Paulus och Barnabas på missionsresor. Han var kusin med Barnabas och hans mor hette Maria. Så, vad talar då för och emot att denne Markus har skrivit Markusevangeliet?

För: ӹӹ Flera kyrkofäder – bland annat Papias av Hierapolis, Eusebios av Caesarea och Klemens av Alexandria – menar att Markus har skrivit Markusevangeliet.7 ӹӹ Den äldsta text som talar om Markus som medarbetare till Petrus och författare till Markusevangeliet är en text av Papias av Hierapolis som gått förlorad. Eusebios av Caesarea hade dock tillgång till den och citerar den i en av sina texter. I citatet framkommer att Papias har fått sina uppgifter från en Johannes, som kallades »den gamle«. Denne Johannes kan syfta på Jesu lärjunge, men Eusebios är inte säker eftersom Papias nämner två personer som heter Johannes. Om det är Jesu lärjunge Papias syftar på, skulle han ha fått informationen från 6 7

Apg kap 12, 13 och 15, Kol 4:10, 2 Tim 4:11, Filemon v 24 och 1 Pet 5:13.

Moloney, s 11 och Comfort, s 394.

10

en person som känner Petrus, och borde veta om han hade en tolk som heter Markus.8 ӹӹ Det finns ingen troligare kandidat till författarskapet.9 Emot: ӹӹ Kyrkofäderna hade behov av att tillskriva evangeliet någon som varit ögonvittne till Jesus eller som kände ett ögonvittne. Markus var ett rimligt val eftersom Petrus i Första Petrusbrevet talar om Markus som sin son. ӹӹ Att flera kyrkofäder nämner Markus som författare kan bero på att de läste varandras verk. De kan alltså inte betraktas som oberoende källor.10 ӹӹ Det kan mycket väl vara en Markus som har skrivit Markusevangeliet. Markus var dock ett så vanligt namn, att vi inte med säkerhet kan säga att det är Bibelns Markus.11 ӹӹ Papias av Hierapolis skriver att Markus uppmanades att skriva ner vad Petrus hade predikat om Jesus i Rom. Många forskare ifrågasätter idag både att evangeliet skulle vara skrivet i Rom och så tidigt att Petrus fortfarande var i livet.12 Stämmer inte detta, finns det anledning att betvivla även att författaren heter Markus.

Eusebios, 3.39.15.

Comfort, s 395.

10 Hooker, s 6f.

11 Moloney, s 12.

12 Hooker, s 5ff.

8 9

11

Ma

r

:1–20 1 k

Håll i er, nu kör vi!

Markus drar igång sitt evangelium som om han har bråttom. »Bara de här pappersrullarna«, tänker han kanske, »hur ska jag få plats?« Eller: »Bara nu inte Jesus kommer tillbaka innan jag är färdig, jag måste hinna sprida budskapet till så många som möjligt!« Av de fyra evangelisterna är han först med att skriva.

Vissa delar i de andra evangelierna kan vara äldre, men han är först med att skriva ner hela berättelsen om Jesus. »Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son.« Det är inte omöjligt att Markus riskerade livet för bara denna första mening. När Jesus dömdes av det judiska rådet var det för att han gjorde anspråk på att vara Guds son.13 Kanske tog Markus 13

Mark 14:61–62. Den Välsignades son är en omskrivning för Guds son.

12

en liknande risk genom att skriva sitt evangelium. Men Markus låter sig inte hindras, han går ut hårt. »Nu har jag sagt det«, tror jag han tänker. »Nu finns det ingen återvändo. Nu är det bara att berätta resten också.« Så är det som att han ändå hejdar sig lite. Innan han ska berätta om allt fantastiskt som Jesus sa och gjorde, behöver han ändå berätta något om förberedelserna och presentera de viktigaste aktörerna. Först kom Johannes, budbäraren. Det var han som ropade i öknen och banade väg för Herren. Det var han som samlade folkskarorna och förberedde dem på att något stort skulle hända. De behövde be om förlåtelse, sa han. De skulle omvända sig och låta döpa sig.

Det är så Jesus gör entré i Markusevangeliet. Han låter döpa sig av Johannes. Och när han gör det delar sig himlen och en duva kommer ner över honom. Det är så den heliga anden gör entré.

Så hörs en röst från himlen som talar om för oss att Jesus är Guds älskade son, Guds utvalde. Det är så Gud gör entré.

Nu är alltså de viktigaste aktörerna – Fadern, Sonen och Anden – på plats och samlade. Då presenteras motståndaren: Satan. För i förberedelserna ingår att Jesus ska prövas och motstå Frestaren.

Under 40 dagar får Satan fresta Jesus på flera olika sätt, men Jesus består proven.

13

Så är förberedelserna avklarade. Jesus har döpts, han har fått del av den heliga anden och Gud har deklarerat att Jesus är hans älskade son. Han har varit i öknen i 40 dagar och han har motstått Satans frestelser. Nu kan han börja sitt livsverk, och han gör det genom att börja predika. »Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet.« Det är nu, mina vänner, säger Jesus. Guds rike är nära nu.

Samma sak säger Markus till dig och mig som läser hans evan­ gelium. Det är nu Jesus kallar oss till omvändelse och tro. Inte konstigt att Markus gör en sådan rivstart. Han har bråttom att bli klar så att du och jag kan börja läsa. Han skriver inte för att vi ska få en stunds behaglig kvällsläsning, utan för att vi ska omvända oss, tro och följa Jesus.

Gör som Jesu lärjungar, uppmanar Markus. De bara lämnade näten och följde Jesus. Så drar han in även oss i berättelsen. Gudomligheten är närvarande, Satan är besegrad, Jesus har samlat sitt team och vi har allesammans möjlighet att tacka ja till erbjudandet om att få följa med på denna spännande resa.

14

Fundera vidare ӹӹ Vilken är den viktigaste anledningen för dig att följa Jesus? ӹӹ Vad betyder dopet för dig? ӹӹ Är det vi som ska följa Jesus eller Jesus som följer oss genom livet? Vad behöver vi lämna för att följa Jesus?

Försök vara så konkret som möjligt.

15

LÄS MER Fadern, Sonen och den heliga anden Jesu dop är enda gången i Bibeln där det uttryckligen beskrivs hur Fadern, Sonen och den heliga anden är på samma plats samtidigt och samverkar. Kriteriet för att ett dop ska kallas kristet är att man döper i Faderns och Sonens och den heliga andens namn.

Talet 40 Jesus var i öknen i 40 dagar. I Bibeln förknippas talet 40 med en viktig tidsperiod eller förberedelsetid. Mose och israeliterna vandrade i öknen i 40 år innan de nådde fram till Kanaan, och Mose var på Sinai berg i 40 dagar.14 Elia vandrade i 40 dagar och 40 nätter till berget Horeb.15 Mellan Jesu uppståndelse och himmelsfärd var det också 40 dagar. Kanske förknippades talet 40 med förberedelse eftersom en graviditet varar i 40 veckor.

Varför lät Jesus döpa sig?

En svår fråga för de tidiga kristna var varför Jesus lät döpa sig.16 Om man skulle döpas för att få förlåtelse för sina synder, behövde väl Jesus rimligtvis inte döpas om han var fri från synd?

Den här diskussionen pågick antagligen vid den tid då Johannes skrev sitt evangelium, eftersom han inte tydligt säger att Jesus lät döpa sig, utan bara att Anden kom ner över Jesus. I Matteus, Markus och Lukas är det däremot tydligt att Jesus lät döpa sig.

14 15 16

5 Mos 8:2 och 2 Mos 34:28.

1 Kung 19:8.

Brown, Fitzmyer och Murphy, s 559.

16

Även idag finns det bland teologer flera olika teorier om varför Jesus lät döpa sig.17 ӹӹ Vid dopet upplevde Jesus sin kallelse. Först då uppfattade han sig som utvald för ett gudomligt uppdrag. ӹӹ Dopet var en del av förberedelsen inför Jesu uppdrag.

Det viktiga är inte att han låter döpa sig, utan att han vid dopet får Andens kraft. Det är med Andens kraft som han sedan gör under och predikar. ӹӹ Jesus vet att han är Guds son som har kommit till världen för att kalla syndare. Han låter döpa sig för att visa att han identifierar sig med folket och som ett tecken på sin solidaritet med dem som omvänder sig och döps.

17

Beasley-Murray, s 56–57 samt Dunn, s 154.

17

Ofta möter vi bibeltexten genom enskilda verser eller kortare stycken och reflekterar över vad texten vill säga.

I Möte med Markus presenterar Linda Alexandersson Markusevangeliet som en helhet. Vad säger texten om Jesus och världen på Jesu tid? Vad säger den till oss som läser idag?

Boken är djupt förankrad i vad modern bibelforskning säger om Markusevangeliet, och presenterar tolkningsmodeller med en rad olika utgångspunkter. Samtidigt behåller Linda Alexandersson fokus på det som är hennes huvudsyfte: att lyfta fram vad bibeltexten kan betyda för den som vill följa Jesus här och nu.

Markusevangeliet presenteras kapitel för kapitel, och till varje avsnitt i boken finns reflektionsfrågor och fördjupningstexter.

Linda Alexandersson är pastor, författare och teolog. Hon har bland annat gett ut Älskad och utmanad samt Bortom bekvämligheten.

www.argument.se 194