Svenska bibelsällskapet | Bangårdsgatan 4 A, 753 20 Uppsala 018-18 63 30 | www.bibelsällskapet.se | info@bibeln.se
Lär känna NT 2026
40 bibelverser i ett förklarat ljus
red: kristina reftel argument & svenska bibelsällskapet
Innehåll
Bibelordet i ett förklarat ljus
Kända bibelställen
10 • Julevangeliet – Kejserlig legat 12 • Julevangeliet – I rummet för gäster 14 • Julevangeliet – Människor som Gud vill väl 16 • Julevangeliet – Mager från Östern
18 • Jesus döps
20 • Bergspredikan 22 • Vår Far 26 • Herodes dotter
Språkliga val
Den lama mannen
Djävulen
Er rätta gudstjänst
I Jesus Kristus namn
Junia
Månsjuka
• Mörkret har inte fått grepp om det
Raká
Sa och ska
50 • Historiskt presens
52 • Poetisk uppställning
Begrepp
56 • Anden
58
• Barnaskap
60 • Befrielse
62 • Den Smorde
64 • Fred
66 • Församling
68 • Försoning
70 • Gehenna
72 • Horeri och män som låter sig utnyttjas
74 • Heder
76 • Hjärta
78 • Lagen
80
• I Kristus
82 • Mysterium
84 • Ordet blev kött
86 • Rättfärdighet
88 • Slav
90 • Trofasthet
Inklusivitet
94 • Bröder och systrar
96 • Färre han
98 • Andra folk
101 • Direktiv och principer för översättningsarbetet
JulevangeliET –I rummET för gäSTer
Lukas 2:6–7
NT 2026
6Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, 7och hon födde sin son, den förstfödda. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem i rummet för gäster.
Bibel 2000
6Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, 7och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
Mikael Winninge berättar:
Utgångspunkten i översättningsarbetet är hela tiden att göra rättvisa åt den bakomliggande grekiska texten. I det här fallet är det katalyma. Det är ett ord som betecknar ett utrymme avsett för inkvartering, exempelvis ett särskilt rum för gäster. Men det är inte samma ord som i Lukas 10, där den barmhärtiga samariern tar med en man som blivit överfallen till ett värdshus.
Då blir frågan – vad är detta för slags rum? Genom arkeologins framsteg och genom forskares analyser av det sociala livet vet vi i dag mer om hur folk bodde på den här tiden. Husen hade ett huvudutrymme där familjen höll till. I ett angränsande utrymme kunde djuren tas in för natten och där stod ofta en krubba. I ett större hus fanns också ett katalyma, ett rum för gäster att övernatta i.
Så vad är det som händer när Josef och Maria kommer till Davids stad, Betlehem? Om Josef sägs att han var »av Davids hus och släkt«. Enligt berättelsens interna logik har han rimligtvis släktingar i staden, så de behöver inte ta in på värdshus för att hitta någonstans att bo. Men han är kanske inte den enda släktingen som kommit till Betlehem för skattskrivningen, så rummet för gäster är redan fullt av andra besökare. Vad gör de då? Jo, då får de helt enkelt flytta närmare djuren. De använder det utrymme som finns tillgängligt.
Den här översättningen av katalyma ser vi på flera håll internationellt. New Revised Standard Version Updated Edition från 2021 skriver till exempel »the guest room«.
För en judisk åhörare kan Lukas beskrivning av Jesus födelse väcka associationer till Jesaja 1:2–3. »Barn har jag fostrat och vårdat, men nu har de brutit med mig. Oxen känner sin husbonde och åsnan sin herres krubba, men Israel känner inte sin herre, mitt folk har inget förstånd.« Lukas nämner inte oxen och åsnan, men han nämner krubban. Symboliken blir tydlig: djuren förstår att det är Messias, Frälsaren, som ligger i krubban, men människorna han kommit till förstår det inte.
Den lama mannen
Markus 2:5
NT 2026
5När Jesus såg deras tro sa han till den lama mannen: »Mitt barn, dina synder är förlåtna.«
Bibel 2000
När Jesus såg deras tro sade han till den lame: »Mitt barn, dina synder är förlåtna.«
Aili Lundmark berättar:
»Den lama mannen« illustrerar två förändringar som har skett, om vi jämför med Bibel 2000. Dels tillägget av »mannen«, dels a-formen på adjektivet.
Att bara skriva »den lame« blir att identifiera en person enbart med dennes sjukdom eller skada. Vi vill synliggöra att det handlar om en människa som är något mer än enbart lam. På ett sätt är detta ett enkelt beslut i en modern översättning. Men så har vi en översättningsprincip som säger att vi ska visa trohet mot den tidens kultur och föreställningar, och det gör att frågan ändå är komplicerad. Vi kan till exempel inte gå så långt att vi skriver »synskadad« i stället för »blind« eller »hörselskadad« i stället för »döv«, eftersom begreppen »blinda« och »döva« används både konkret och metaforiskt. Det kan också bli otympligt att sätta ut substantiv i uppräkningar, så vi skriver till exempel att folket såg »stumma tala, lytta bli friska, lama gå omkring och blinda se«. Vi har inhämtat synpunkter från en referensgrupp för synskadade och även från en expert på frågor om funktionsvariation.
A-formen på adjektiv krävde en hel del diskussioner. Många av oss är vana vid att adjektiv slutar på -e när de syftar på maskulinum och -a när de syftar på femininum. Men i dag har det blivit allt vanligare att a-formen används om både män och kvinnor. Det är också vad Språkrådet rekommenderar om man vill uttrycka sig könsneutralt. Därför valde vi att gå på den linjen, i enlighet med principen om att översättningen ska ha en modern språkdräkt.
Undantaget är formuleringar som är så etablerade att de inte går att förändra utan vidare. Vi kan inte kalla Jesus för den Smorda eller Djävulen för den Onda. Det är begrepp som har fått namnkaraktär, och därför har de fått stå orörda.
Den Smorde
Matteus 16:15–16
NT 2026
15Han frågade: »Och ni? Vem säger ni att jag är?« 16Simon
Petrus svarade då: »Du är den Smorde, den levande Gudens Son.«
Bibel 2000
15»Och ni«, frågade han, »vem säger ni att jag är?« 16Simon
Petrus svarade: »Du är Messias, den levande Gudens son.«
Dan Nässelqvist berättar:
I Johannesevangeliet förekommer både det grekiska ordet Christos, Kristus, och låneordet Messias från hebreiskan. Båda orden betyder »den Smorde«. Johannesevangeliet är den enda boken i Nya testamentet som använder Messias, och det händer bara vid två tillfällen. Båda gångerna förklaras ordet Messias med Christos. Lärjungen Andreas säger till exempel i 1:41: »Vi har funnit Messias (det betyder den Smorde).« Bibel 2000 översätter Christos med svenskans Messias på många ställen, men för oss väckte detta frågan om vi borde göra skillnad i översättningen.
För att besvara den frågan behövde vi gå tillbaka till gammaltestamentliga föreställningar om Guds »Smorde«. Att smörja någon innebar att hälla olja på någons huvud för att markera att personen var utvald av Gud till en särskild uppgift. De som smordes var kungar, präster och ibland profeter, och Jesus förenar alla de rollerna. Att genomgående kalla Jesus för Messias gör det svårare att se den kopplingen, eftersom ordets innebörd inte längre syns. Genom att skriva ut det vill vi alltså göra det lättare att se hur beskrivningen i Gamla testamentet appliceras på Jesus. Särskilt i Psaltaren finns referenser till den Smorde, och en kristologisk läsning av Psaltaren blir lättare att göra på det här sättet.
I NT 2026 används alltså Messias bara på de två ställen där det förekommer i grundtexten i Johannesevangeliet. I övrigt skriver vi Kristus där Christos förekommer ihop med Jesus och har namnkaraktär. I andra fall översätter vi Christos med den Smorde. Detta innebär inte att ordet Messias försvinner ur vårt religiösa språk. Det är fortsatt levande och betydelsefullt. Men genom att också använda uttrycket den Smorde vill vi göra dess innebörd och koppling till Gamla testamentet tydligare.
FöRSoning
Romarbrevet 3:23–25
NT 2026
23Alla har ju syndat och står utan Guds härlighet, 24men som en gåva blir de rättfärdiga av hans nåd, genom befrielsen i Kristus Jesus. 25Honom har Gud ställt fram som en plats för försoning genom den trofasthet som han har bekräftat med sitt blod och som visar hans rättfärdighet.
Bibel 2000
23Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud, 24och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus. 25Gud har låtit hans blod bli ett försoningsoffer för dem som tror.
Jonas Holmstrand berättar:
När det gäller grekiskans hilasterion finns det i princip tre olika översättningstraditioner, som speglas i de tidigare översättningarna. Karl XII:s bibel skriver nådastolen, 1917 års översättning använder försoningsmedel och Bibel 2000 skriver försoningsoffer.
Nådastolen är ett gammalt ord för locket på förbundsarken. Detta lock uppfattades som Guds tron och särskilda uppenbarelseplats.
Det är bakgrunden till benämningen nådastol. Vid den stora försoningsdagen beströks detta lock med blod för att rena det från den orenhet som Israels folks synder hade orsakat. Blodet innehåller så att säga livsprincipen och har en gudomlig kvalitet. Det kan därför ta bort det syndiga och smutsiga. Därmed blir nådastolen en plats för försoning.
Försoningsmedel är en ganska öppen formulering, men den för inte primärt tankarna till just den plats där försoningen sker. Bibel 2000 tar ännu ett steg bort från den rumsliga tolkningen genom att översätta försoningsoffer. Problemet med den tolkningen är bara att den typiska offerterminologin egentligen inte finns här. Det blir också lite märkligt att säga att det är Jesus blod som är offret.
Hilasterion används 24 gånger i Bibeln, och 23 av gångerna syftar det på förbundsarkens lock. Det blev ett starkt argument för att ställa oss i den översättningstraditionen. Det är dessutom så många av de stora kyrkofäderna har tolkat begreppet. Man kan också notera att den naturligaste översättningen i vers 24 är befrielsen i Kristus, vilket också talar för en rumslig tolkning. Men nådastolen är ett svårt uttryck. Därför valde vi att översätta »plats för försoning« i stället.
En ny bibelöversättning väcker alltid känslor. Nyfikenhet blandas med ett visst skav när välkända formuleringar plötsligt får ny form.
Lär känna NT 2026 tar oss med bakom kulisserna i det gedigna arbetet med att översätta Nya testamentet för en ny generation. Fem av medlemmarna i Svenska bibelsällskapets redaktionskommitté berättar om de utmaningar, vägval och kreativa lösningar som arbetet har inneburit.
Varför är det nu fullt i rummet för gäster i stället för i härbärget när Maria och Josef kommer till Betlehem? Varför kallar sig Paulus för Kristus slav i stället för Kristi tjänare? Och varför finns inte ordet församling kvar i den här översättningen? Allt detta och mycket mer får du svar på här.
Lär känna NT 2026 berättar om arbetet med 40 olika bibelställen. Texterna i NT 2026 jämförs med Bibel 2000, och förklaringarna placerar de nya formuleringarna i sitt historiska, kulturella och teologiska sammanhang.
