Lär känna NT 2026
10 bibelverser i ett förklarat ljus red: kristina reftel
argument & svenska bibelsällskapet
Lär känna NT 2026
10 bibelverser i ett förklarat ljus
red: kristina reftel argument & svenska bibelsällskapet
© 2026 Argument förlag och Svenska bibelsällskapet
Texter ur Bibel 2000 och NT 2026 © Svenska bibelsällskapet
tryck Dardedze holografija sia, Lettland 2026 isbn 978-91-7315-733-9
Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) samt från Lindauers fond
Argument förlag | Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg 0340-69 80 00 | www.argument.se | info@argument.se
Svenska bibelsällskapet | Bangårdsgatan 4 A, 753 20 Uppsala 018-18 63 30 | www.bibelsällskapet.se | info@bibeln.se
I Jesus KriSTus namn
Apostlagärningarna 3:6
NT 2026
6Men Petrus sa: »Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I nasarén Jesus Kristus namn: res dig upp och gå!«
Bibel 2000
6Men Petrus sade: »Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I nasarén Jesu Kristi namn: stig upp och gå!«
Aili Lundmark berättar:
Att använda formerna Jesus och Kristus som genitiv känns förstås väldigt ovant för många. Ändå kom vi fram till att vi borde gå över till dessa former. Vi ser att »Jesus lärjungar«, »Jesus namn« och så vidare är det naturliga uttryckssättet för den yngre generationen.
Språkrådet bekräftade att det är dessa former som används i modern svenska utanför den religiösa sfären, även om de gamla formerna finns kvar i fasta uttryck som »Kristi himmelsfärdsdag«. Även i den kyrkliga sfären blir det vanligare med Jesus Kristus i genitiv. Det gäller till exempelvis i mycket av den kristna litteratur som är skriven av yngre författare. Det gör det tydligt att det är »Jesus Kristus« som kommer att vinna mark även i genitiv. Enligt översättningsprincipen om en modern språkdräkt blev det därför det naturliga valet.
Själv närmar jag mig 60 år. Jag säger »för Jesu Kristi skull«, det är den vackraste formen för mig och så kommer det nog alltid att vara. Och självklart kommer de gamla formerna att leva vidare parallellt med de nya ett bra tag.
Reflektionsfrågor
• Ska språket i Bibeln ligga nära vårt vanliga språk eller ska det vara formellare och högtidligare?
• Om du är van vid formen »i Jesu Kristi namn«, vilka känslor väcks i dig när du läser den nya översättningen »i Jesus Kristus namn«?
• Vilket namn på Jesus tycker du bäst om?
Visste du att …
Gustav II Adolfs bibel utkom 1618. Den innehöll inte en ny översättning, utan var en försiktig revidering av Gustav Vasas bibel. Ändå var några saker radikalt nya. I den här bibelutgåvan fanns för första gången en versindelning. (I Gustav Vasas bibel fanns bara kapitelindelning.) Alla bibelböcker placerades också i den ordning vi är vana vid i dag.
Slav
Galaterbrevet 1:10
NT 2026
10För är det människor jag nu försöker övertyga, eller är det Gud? Strävar jag efter att vara människor till behag? Om jag fortfarande var människor till behag, då skulle jag inte vara Kristus slav.
Bibel 2000
10Är det människor jag nu vill vinna för mig – eller Gud? Söker jag vara människor till lags? Om jag ännu ville vara människor till lags skulle jag inte vara Kristi tjänare.
Dan Nässelqvist berättar:
I grekiskan har vi ordet doulos som betyder slav och diakonos som betyder tjänare. Bibel 2000 har ändå översatt doulos med tjänare på flera ställen, framför allt när det handlar om oss själva. Det är enklare att beskriva andra människor som slavar.
En utmaning för oss att förstå ordet slav är att vi är starkt präglade av bilden av en 1800-talsslav som föraktades, utnyttjades och tvingades till hårt arbete. Den sortens slavskap fanns även i antiken, det ser vi till exempel i liknelsen om den obarmhärtiga slaven i Matteus 18. Men det fanns också slavar på högre positioner än fria människor, till exempel i Jesus liknelser i Matteus 24 och 25. Genom att vara konsekventa i översättningen, och inte dölja de senare bakom ordet tjänare, kan vi göra dåtidens kultur synligare.
När Paulus använder ordet slav är det inte i betydelsen att bli utnyttjad av någon som har makt över honom. Han vill säga att han är helt beroende av Gud, att han inte är helt fri att fatta alla beslut själv. Det kan sticka i ögonen på oss moderna läsare, men egentligen är det samma sak Jesus säger i Bergspredikan: »Ni kan inte tjäna
som slavar åt både Gud och Mammon.« Vi vill gärna tro att vi kan vara helt fria och göra vilka val vi vill. Men Jesus säger att vi kommer att stå i någons maktsfär. Synden, Mammon, kommer att gripa om oss om vi inte väljer att låta någon annan gripa om oss.
I Norge gjordes en ny översättning av Nya testamentet 2011. Då valde de slav i stället för tjänare på flera ställen, men inte där Paulus beskriver sig själv som slav. Det blev för provocerande. När det 2022 skulle göras en revidering ville översättningskommittén ta steget fullt ut och använda slav även i Paulusorden. Det orsakade en jättedebatt där till och med biskoparna argumenterade att det var att gå för långt. Men man enades till sist om den här översättningen, och det blev förstås ett stöd även för oss.
Ett undantag finns i Lukas 1, där »slavinna« skulle skava mot Marias frivilliga överlåtelse och tillit till Gud.
Reflektionsfrågor
• Hur känns det för dig att läsa Paulus ord om att han är »Kristus slav«? Skulle du kunna uttrycka dig så?
• Att dåtidens kultur blir synligare – gör det bibeltexten svårare att förstå eller intressantare att läsa, tycker du?
• På vilket sätt är en kristen beroende av Gud? Håller du med om Dan Nässelqvists beskrivning att Paulus (och alla andra kristna) inte är helt fria att fatta alla beslut själva?
Bröder och sySTrar
Första Korinthierbrevet 14:26
NT 2026
26Vad innebär då detta, bröder och systrar? Jo, när ni samlas har var och en något att bidra med: psalmsång, under visning, uppenbarelse, tungotal eller uttolkning. Låt allt bli till uppbyggelse.
Bibel 2000
26Vad innebär nu detta, bröder? Jo, att när ni samlas har var och en något att bidra med: sång, undervisning, uppenbarelse, tungotal eller uttolkning. Men allt skall syfta till att bygga upp.
Jonas Holmstrand berättar:
Grekiskan fungerar annorlunda än svenskan när det gäller tilltal av det här slaget. Grekiskan har i princip samma ord för bröder och systrar. Om ordet används om en grupp med enbart kvinnor förses det med en feminin ändelse. Om det används om en grupp med enbart män eller en grupp med både män och kvinnor förses det med en maskulin ändelse.
Grekiskan skiljer sig också från svenskan på så sätt att maskulinum och femininum är grammatiska genus och inte enbart används om sådant som är naturligt manligt eller kvinnligt. Det grekiska ordet som används här ger alltså inte entydigt associationer till en grupp av just manliga individer. Det svenska ordet bröder är mer exkluderande, och så är det också i många andra moderna språk. Därför är det numera vanligt i internationella översättningar att man har översatt det grekiska ordet enligt modellen »bröder och systrar«.
I de senaste norska översättningarna har man i stället översatt med syskon. Vi provade först att
göra så vi också, men det fungerade inte så bra. Dels för att syskon inte brukar användas metaforiskt på samma sätt som bröder och systrar. Dels för att syskon är neutrum och ersätts med pronomenet »det«, vilket ofta leder till otydlighet och dessutom ger ett opersonligt intryck. Därför översätter vi oftast med bröder och systrar, även om vi kan använda syskon ibland när det behövs variation. Undantaget är förstås situationer när det är uppenbart att tilltalet gäller enbart män, som när Stefanos talar till rådsförsamlingen i Apostlagärningarna 7.
Reflektionsfrågor
• Det här är ett exempel på ett inkluderande språk i NT 2026. Ett annat exempel är att det står »den som ber får« i stället för Bibel 2000:s formulering »den som ber, han får«. Är det viktigt för dig med den här sortens inkluderande språk? Varför eller varför inte?
• Hur mycket tror du att språket påverkar vår bild av världen?
• Vad får dig att känna dig inkluderad eller exkluderad?
Visste du att …
Staten tillsatte Bibelkommissionen 1972. Det var en styrelse med bred förankring: här fanns ledamöter från riksdagspartier, trossamfund och specialvetenskaper, samt översättare och författare med särskilt ansvar för det stilistiska.
Kommissionens mångsidighet syntes också i översättningsuppdraget: målet var inte att tolka bibeltexten från religiös utgångspunkt, utan att göra en neutral översättning som låg så nära originaltexten som möjligt. Ansvaret att läsa och tolka överläts till var och en.
Översättningen av Nya testamentet var klar 1981 och fick ett varmt mottagande. De följande 18 åren såldes ca 5,5 miljoner exemplar.
En ny bibelöversättning väcker alltid känslor. Nyfikenhet blandas med ett visst skav när välkända formuleringar plötsligt får ny form.
Lär känna NT 2026 tar oss med bakom kulisserna i det gedigna arbetet med att översätta Nya testamentet för en ny generation. Fem av medlemmarna i Svenska bibelsällskapets redaktionskommitté berättar om de utmaningar, vägval och kreativa lösningar som arbetet har inneburit.
Varför är det nu fullt i rummet för gäster i stället för i härbärget när Maria och Josef kommer till Betlehem? Varför kallar sig Paulus för Kristus slav i stället för Kristi tjänare? Och varför finns inte ordet församling kvar i den här översättningen? Allt detta och mycket mer får du svar på här.
Lär känna NT 2026 berättar om arbetet med tio olika bibelställen. Texterna i NT 2026 jämförs med Bibel 2000, och förklaringarna placerar de nya formuleringarna i sitt historiska, kulturella och teologiska sammanhang.