Konst i kyrkorummet

I KYRKORUMMET

KONST

TEOLOGI OCH PRAKTIK

MATS HERMANSSON ARGUMENT

KONST I KYRKORUMMET TEOLOGI OCH PRAKTIK

MATS HERMANSSON

ARGUMENT

Innehåll

12 16

19

Inledning 1. Det handlar om språk — ytterligare ett uttryck 2. Grundtankar

Den andres tolkning • En historisk religion • Kyrkans viktigaste tid • Kyrka för världen

24

3. Kyrkan möter framtiden — öppen för det som kommer

Nedåtgående statistik är ingen naturlag • Modernt sökande • Naturen kan vara en väg • Relevant församling – ständig reformation • Söndagens gudstjänst

30

4. Kyrkan och konsten — en relation, en möjlighet

Konsten och tron är syskon • Konsten som samtalsstartare • Hjälp med nutidsanalysen • Kyrkan är ett besöksmål • Allas rum

39

5. Att starta en utställningsverksamhet — intern förankring

Framgångsfaktorer • Varför konst i kyrkorummet? • Involvera många • De förtroendevalda • Anställda medarbetare • Andra medarbetare • Hela församlingens angelägenhet • Studiearbete • Starta en konstgrupp • Var beredda på förändring

48

6. Att starta en utställningsverksamhet — extern förankring

Konstlivet på orten • Konstskolor • Mediakontakter • Var proaktiva

54

7. Utställningsanpassning — några exempel

Starta med det ni har • Skräddarsydda lösningar • S:t Nicolai kyrka, Örebro • Visby domkyrka • Andra exempel • Olika utmaningar • Utforska rummet

69

8. Utrymme för konst

Tips på hängplatser

84

9. Frågor för församlingen Vad händer egentligen? • Vilka utställningar? • Vilken konst? • Hur många utställningar? • Konstnärlig kvalitet? • Opassande konst? • God konst? • Vill konstnärerna bråka? • Kristna konstnärer?

93

10. Viktiga sammanhang för församlingen Kulturveckor, kulturnätter, öppna ateljéer med mera

94

11. Kontakt med konstnären Konstnärens perspektiv • Konstnären forskar

98

12. Tydligt arrangörskap Utställningspolicy • Hur relatera konsten till församlingens liv?

101

13. Att hantera kritik Höj beredskapen • Konstidé och kyrkosyn • Samtala • Positiv på felaktig grund

107

14. Några praktiska frågor Försäkring • Ekonomi • Utställningsersättning • Eventuell försäljning • Procent av försäljningen?

112

15. Drömutställningar — några projekt som genomförts Kvinnobilder • Hemlösa kvinnor • Att arbeta mot mobbning bland sjätteklassare • Madonnor i konsthistorien • Påsk i ny tappning

120

16. Drömutställningar — idéer för framtiden Pappautställning • Den fula staden • En skapande dag ger en utställning • Olika yrkesgrupper får ta plats • Gammal kyrkokonst • Kyrkorummet berättar om tro • Församlingsbornas ansikten

129

17. Tala konst, tala liv — en metod för ett fördjupat samtal

131

Kortversion: Tretton anledningar att visa konst i kyrkan

133

Bilaga 1: Utställningspolicy Visby domkyrkoförsamling

136

Bilaga 2: Förslag till överenskommelse mellan konstnär och församling

142

Om författaren

10

11

Inledning Jag har länge saknat en liten bok, en handbok i hur en församling kan tänka om utställningar i kyrkorummet och konkret kan gå till väga för att visa konst i sin kyrka. Jag tror att konsten kan vara med och ytterligare öppna kyrkan mot sin samtid. Kanske handlar det om mission i vår tid?

Boken fokuserar på tre områden: • en teologisk motivering för att öppna upp kyrkorummet för konst • hur hela församlingen kan bli bärare av idén om ett närmande mellan konsten och kyrkan • hur man praktiskt möjliggör konstutställningar i kyrkorummet.

Med andra ord handlar den här boken om hur en församling kan göra för att utställningsanpassa kyrkorummet, ett arbete som är såväl praktiskt som psykologiskt och teologiskt, och den innehåller rikligt med goda exempel från olika församlingar och kyrkorum.

Framför allt vill jag visa hur konst och utställningar kan skapa nya kontaktytor med det omgivande lokalsamhället. Att regelbundet ställa ut konst är kontaktskapande och församlingsbyg-

12

gande. Det är i många fall en outnyttjad resurs för församlingen då den vill närma sig lokalsamhället och sin samtid, alltså bredvid gudstjänster, kyrkliga handlingar och konserter. Konstutställningar i kyrkan är ett sätt att öppna en stor dörr till många människor och ett sätt för församlingen att ytterligare utforska tidens frågeställningar.

Jag har märkt att många församlingar är positiva till att ställa ut konst i sina kyrkorum, men de vet inte riktigt hur de ska göra. Denna handbok är skriven för dem. Den tar upp avvägningar, olika typer av hänsyn och eventuella intressekonflikter som måste beaktas när man arbetar med konst i kyrkorummet.

Men först och främst pekar boken på de positiva möjligheterna med utställningar av nutida konst i kyrkorum.

Uppsala sommaren 2022 Mats Hermansson teolog och konstnär PS: På www.argument.se/konst-for-kyrkorummet finns samtalsfrågor, framtagna av Sensus, att utgå från.

13

Drunkna inte i orden — sätt i gång!

I ambitionen att stötta och peppa församlingar att börja arbeta med bildens möjlighet blev det många ord. En hel bok. Jag ber om ursäkt för det. Kanske kan de många or­ den, de många turerna, den till synes oändliga och krång­ liga processen få någon brinnande att slockna. Bara bo­ kens omfång kan ju verka avskräckande även på den mest entusiastiska läsare.

Till er som liksom stannar upp inför de många orden och tänker: »Det är för krångligt och för mycket arbete för vår församling« vill jag säga: »Kör i gång!« Det är fullt möjligt att börja i liten skala, göra det man orkar. Så kan det sakta växa vidare från det.

Börja med det utan konkurrens viktigaste: Ta tillvara en­ tusiasmen, nyfikenheten och viljan att nå ut. Låt den goda viljan vara plattformen för att starta upp ett konstarbete i församlingen som också inkluderar kyrkorummet. Både kyrkoherde och kyrkoråd måste vara med på tåget. Men förutom det är det bara att börja.

Att hänga en utställning i kyrkan behöver inte betyda att arbetet ska manglas genom budgetberedning, att en utställningspolicy måste tas fram och antas av kyrko­

14

rådet, att länsstyrelsen ska dras in och att utbildningsda­ gar måste hållas med alla förtroendevalda och anställda.

Man kan i stället låta verksamheten komma i gång, starta med det man har närmast till — och sedan eventuellt växa.

I sådant arbete kan denna bok ses som en plocklåda, en erfarenhetsbank. Du som läsare kan hämta det som är relevant för arbetet i just din församling. Dra nytta av andras erfarenheter, låt dig inspireras av vad en annan församling tänkt och gjort.

15

1

Det handlar om språk — ytterligare ett uttryck Ordet, det talade och skrivna, har kommit att dominera över andra språk och uttryck i kyrkan, särskilt i den kyrkotradition som fått fäste i norra Europa. Reformationen och sedan frikyrklighetens framväxt har poängterat ordet. Att enbart använda ord för kommunikation om det transcendenta, tron och Gud begränsar i mötet med människor som söker det outsägliga. På många håll i Kyrksverige har man förstått att tiden har kommit för att damma av ett annat språk.

Ord är ofta alltför trubbiga när man vill uttrycka trons mysterium. Med en större mångfald av språk kan det andliga få en större plats i kyrkan. Tack och lov har vi i kyrkan ett rikt musik­liv. Många människor kan vittna om hur musiken burit dem genom svåra passager i livet. Det är säkert ingen slump att våra kyrkorum ofta fylls till brädden när församlingen inbjuder till konsert. Tonerna bär långt och ger också utrymme för människans egna tolkningar. Musiken ger plats för människan, för individen, på ett sätt som prästens ord inte klarar av att göra.

16

Det skulle vara bra att komplettera det konstnärliga uttrycket Musik med ytterligare ett språk: Bilden. »Att Guds ord framställs på så mångahanda sätt är människor till godo, ty hon tröttnar snart på ett sätt. Och Gud, som i allt söker hennes bästa, har därför låtit henne få veta sin vilja på mångahanda vis«, skriver reformatorn Olaus Petri. Denna 1500-talsmänniska, som ofta tas som förevändning för en oföränderlig och tillbakablickade kyrka, öppnar med dessa ord i själva verket för en sökande teologi – som också behöver bilden.

Kyrkan är satt i världen för att kommunicera det outsägliga.

Det är då lite märkligt att vi så ensidigt valt att använda orden.

Det blir lätt lite fattigt och kantigt med ord. Inga ord, hur ordrik predikanten än är, kan fånga in kyrkans uppdrag. Det underlättar för den församling som vill finnas i dialog med sin samtid att tala flera språk. Ju fler språk, desto bättre. Det menade redan reformatorn Martin Luther på sin tid.

17

18

Man kan ofta använda en kororgel som hängplats.

Ullervads kyrka utanför Mariestad.

2

Grundtankar

Fyra tankar kan sägas vara ett slags grund för denna bok, men de kan också tjäna som grund i ett församlingsarbete med att utställningsanpassa kyrkan.

Den andres tolkning Tre större vandringsutställningar med konst från våra partner i den världsvida kyrkan har tagit plats i många kyrkorum runt om i Sverige under de senaste tjugo åren. Dessa utställningar, med Världens Kristus som den första, är exempel på att låta »den andres« röst och tolkning ta plats i våra kyrkorum, i vår kyrkotradition. Konstnärer från andra traditioner inbjöds att visa sina bilder av Jesus i svenska kyrkor. Det provocerade en del. »Provocera« betyder ungefär framkalla, reta, utmana. Så om någon människa blev lite provocerad av konst som uttryckte kristen tro i ett bildspråk som vi i höga nord kände oss lite omtumlande inför, så var det bara bra – det var själva syftet.

Att låta den andres tolkning och tänkande få ta plats och utrymme är en viktig del av att inbjuda konstnärer att ställa ut sina bilder i kyrkans rum. Konstnären behöver inte komma från

19

Indonesien, Etiopien eller Peru, som var fallet när det gällde utställningen Världens Kristus. Konstnären med det berikande andra perspektivet kan bo granne med församlingens kyrka. Att öppna upp för andra röster, andra perspektiv och andra traditioner är något som vi i vår kyrka behöver bli bättre på. Att låta andra än prästen ta till orda i kyrkorummet, att låta konstnärer som inte är bekännande kristna få ta ton är en av kyrkans stora utmaningar.

En historisk religion Ibland presenteras kristendomen som en historisk religion. Med det vill man säga att tron yttrar sig i historien. Jesus är en historisk person, precis som lärjungarna, Augustinus, Heliga Birgitta, Nathan Söderblom, helgon och kristna i alla tider. De har delat denna jord med resten av mänskligheten. Tron tar sig uttryck i den mänskliga historien. Och det är vackert. I alla fall om man tolkar ordet »historisk« på detta sätt. Men det finns en risk att man gör en helt annan tolkning av begreppet »historisk religion«, att man förstår det som något som varit, en företeelse som var aktuell för många hundra år sedan, kanske när bygdens kyrka tog form. Då blir kristen tro lika passé som dinosaurier och Gustav Vasa, lika relevant för dagens människa som vikingagravfält och slaget vid Lützen den 6 november 1632. En historisk kyrka i den betydelsen blir lätt statisk och orörlig, som ett monument över en svunnen tid. Detta är inget som attraherar dagens människor.

20

Församlingen behöver arbeta med vad det betyder att vara ett uttryck för en historisk religion, vad det kan innebära att tron är relevant i varje historisk tid. Kristus kommer oss till mötes från framtiden, drabbar oss som lever nu, mitt i vår egen och mänsklighetens historia. I kyrkorummet får alla tider rum, också vår egen. Ett sätt att låta nutiden tydligt ta plats – och därmed berätta för dagens människor att kyrkan är relevant också i dag – är att ta hjälp av konstnären och hens skapande.

Kyrkans viktigaste tid Vid visning av kyrkorum är det intressant att ställa frågan till den besökande skolklassen eller turistgruppen: Vet ni vilken som är denna kyrkas viktigaste tid?

Frågan väcker ofta en febril tankeverksamhet, och svaren låter inte vänta på sig: – När kyrkan byggdes.

– När kungen var här.

– När det är prästvigning.

Det rätta svaret är alltid: – Nu! Varje kyrkas viktigaste tid är alltid nu. I varje tid, i varje nu fullföljer kyrkorummet sin mission från dess invigning: att tjäna människorna som en mötesplats mellan Gud och människa. Det handlar aldrig om då, det får heller aldrig bara handla om sedan, utan kyrkorummets mission fullbordas i varje nu!

21

Kyrkorummets viktigaste tid är när skolklassen står där på golvet och nyfiket blickar upp mot valven. Kyrkorummets viktigaste tid är när de två kära står vid altaret och växlar ringar och lovar varandra evig trohet. Kyrkorummets viktigaste tid är när vi i mäss­ ans mysterium delar bröd och vin. Kyrkorummets viktigaste tid är nu. Så har det alltid varit, och så kommer det alltid att vara.

Konsten kan fungera som en hjälp att hålla nuet aktuellt och levande i kyrkorummet. Den aktuella konsten är nurelaterad mer än det mesta i vår tid. Därför kan konstnären vara en ovärderlig vän till en församling med ett kyrkorum som har så många årsringar att nuet kan ha svårt att ta plats.

Kyrka för världen Det som händer innanför kyrkans väggar ska handla om livet, det som levs utanför kyrkan. Gudstjänsten – predikan, sången, bönen och brödsbrytelsen – relaterar till varje människas liv.

Om den kopplingen inte är tydlig, är det fara å färde. Kyrkans uppdrag finns alltid utanför henne själv. Kyrkan finns till för att världen ska leva, så har kyrkans kallelse sett ut i snart 2 000 år.

Befrielseteologerna i Latinamerika betonar att det är samtiden och människorna som skriver kyrkans agenda. Den församlingsgemenskap som tar det på allvar är noga med öppenhet, inkluderande och allas lika värde. I den gemenskapen får sökande och tvivel rum. I den församlingen är dialogen med det omgivande samhället central.

22

En konstnär dokumenterar äldreomsorgen. Församlingen ställer ut bilderna i kyrkorummet och får på så sätt anledning att väcka frågor om hur samhället behandlar våra äldre. I samband med utställningen ordnas panelsamtal med de politiska partierna om äldreomsorgen i kommunen.

En grupp konstnärer har arbetat tillsammans med nyanlända flyktingar, någon konstnär är mycket engagerad för klimatet, några andra för freden …

Olika konstnärskap kan hjälpa församlingen att på ett tydligt sätt lyfta fram evangeliets frågor om alla människors lika värde, om skapelsens okränkbarhet. För den församling som vill öppna upp och släppa in samtiden och vara en aktör i det lokala samhället kan den aktuella bildkonsten spela en avgörande roll.

23

Det här är en handbok för den församling som vill vända sig tyd­ ligare mot sin samtid genom att visa konst i kyrkorummet.

Boken fokuserar på tre områden: • Varför visa konst i kyrkorummet — vad är den teologiska grun­ den?

• Hur kan hela församlingen bli bärare av visionen att använda konsten för att skapa kontaktytor mot lokalsamhället?

• Hur går man praktiskt till väga för att möjliggöra konst­ utställningar i kyrkorummet?

Boken ger mängder av konkreta tips och grundläggande råd så att även den som inte har någon tidigare erfarenhet från konstvärl­ den kan våga ta steget att pröva. Här finns rikligt med exempel från författarens konstutställningar i olika kyrko­rum och berät­ telser från flera församlingar om hur de har arbetat med konst i sin kyrka.

Genom att öppna kyrkorummet för konstutställningar får kyrkan nya vänner och kan arbeta med de angelägna samhällsfrågorna och de djupaste livsfrågorna på ett sätt som berör många.

www.argument.se

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0971

E T

S

Mats Hermansson är präst och konstnär med 30 års erfarenhet av att arbeta med konst i kyrkan. Han har bland annat ställt ut sina presenningsikoner i över 100 kyrkor. »Jag brinner för att kommunicera kyrka och tro i samtiden«, skriver han i boken. »Min plats i kyrkan, min väg genom livet kan skifta — men orubbat står min önskan till kommunikation, att bryta ny mark, att nå utanför murarna.«