Dagboken 2024-25

Dagboken med

kyrkoalmanacka 2024–2025

ÅRETS TEMA: HOPP Med sju studiecirkelträffar Argument

Dagboken med

kyrkoalmanacka 2024–2025

Andra årgångens texter Markusserien

Argument

Innehåll

TEMA HOPP

ÅTERKOMMANDE INSLAG

Att sjunga ut sitt trotsiga hopp...........................17

Planeringskalender 2024–2025............................. 6

Clas Vårdstedt, låtskrivare och artist

»Utan hopp orkar vi inte ta tag i de globala problemen«...........................29 Intervju med Anna Rosling Rönnlund från Gapminder

Bakom kulisserna hos ärkebiskopen: »Detta uppdrag har ett speciellt syfte«..........26

Intervju med Mikael Stjernberg, ärkebiskopens pressekreterare

Så kan klagan mynna ut i hopp...........................44

Hoppets sånger behövs mer än någonsin....... 47

»Hoppet rymmer fler än bara mina vänner«.............................................66

Inre och yttre vandring på Birgittaleden......... 55

Göran Lindström, präst och författare

Jakob Wirén, professor i religionsteologi

Att predika hopp i en hopplös tid....................... 76 Helena Fhager, präst i Brunskog och Anneli Sandberg, pastor i Equmeniakyrkan

»Hoppet är som ett element i ett kallt rum«......................................................... 102 Intervju med Mikael Thorén, kyrkvaktmästare

»Hoppet är en gåva som kan drabba oss«....... 104 Intervju med Tobias Hadin, präst

Därför är framtidshopp en viktig folkhälsofråga för unga.....................118 Beatrice Erkers, Foresight Institute

Ragnar Håkanson, kyrkomusiker, teolog och författare Lovisa Göransdotter, volontär på Pilgrimscentrum

Kyrkföremålen berättar........................................64 Therése Alhult, redaktör och journalist

Brännande frågor i årets vinnarfilm................. 75 Magnus Sundell, kulturskribent

Kyrkvärdens tekniksidor, 2 sidor........................ 78 Pierre Eriksson, redaktö och jurnalist

Strävan efter enhet ................................................85 Carl Magnus Adrian, präst

Den åttonde dagen..................................................86 Petra Carlsson Redell, professor i systematisk teologi

Friskvård för kropp och själ: Ge ditt inre helig tid................................................ 115 Therése Alhult, redaktör och journalist

Bakgrund till de liturgiska anvisningarna..... 128 Nils-Henrik Nilsson, teologie doktor

Kyrklig ordlista........................................................ 130 Carl Magnus Adrian, präst

Psalmförslag.............................................................134 Kyrkoåret 2025–2026............................................ 144 4

Liturgiska rekommendationer i kyrkorummet Nils-Henrik Nilsson, teol dr

Psalmförslag

Ragnar Håkanson

Kyrkvärdens välkomstbön Sven Hillert, präst och ekoteolog

Livsgnistor

Erik Keijser, kyrkoherde i Moheda pastorat VT Carlheim, präst i Härlanda församling Antje Jackelén, ärkebiskop emerita och senior rådgivare vid Lunds universitet Caroline Krook, pensionerad biskop i Stockholms stift Andreas Sköldmark, pastor i Equmeniakyrkan i Kaxholmen

Borgåbönen För de församlingar som vill delta i Borgåkyrkornas förbön för varandra hänvisar vi till: www.svenskakyrkan.se/ forbonscykel-borgagemenskapen

Innehåll

SKRIBENTER PÅ SIDORNA FÖR SÖNDAGAR OCH HELGDAGAR

Rikskollekter På www.svenskakyrkan.se/gudstjanst/rikskollekt hittar du information om fastställda rikskollekter.

Läsningar Under kyrkoåret 2024–2025 används andra årgångens texter ur Evangelieboken. I högmässan läses tre texter.

Som gammaltestamentlig läsning kan dagens psaltarpsalm komma i fråga när predikan utgår från denna. Predikan utgår från en eller flera av de lästa texterna.

Används alternativ text som predikotext, läses denna i samband med predikan. I sådana fall utgår antingen den gammaltestamentliga läsningen eller episteln.

5

Planeringskalender 2024–2025

Katarina, Katja NOV 25 mån 2024 Linus 48 26 tis

DEC 49

50

6

51

16 Assar mån

2

6 Kasper, Melker, Baltsar mån Trettondedag jul

17 Stig tis

7 August, Augusta tis

27 Astrid, Asta ons

18 Abraham ons

8 Erland ons

28 Malte tors

19 Isak tors

9 Gunnar, Gunder tors

29 Sune fre

20 Israel, Moses fre

10 Sigurd, Sigbritt fre

30 Andreas, Anders lör

21 Tomas lör

11 Jan, Jannike lör

1 Oskar, Ossian sön 1 i advent

22 Natanael, Jonatan sön 4 i advent

12 Frideborg, Fridolf sön 1 e trettondedagen

2 Beata, Beatrice mån

52

23 Adam mån Drottningens födelsedag

3

13 Knut mån Tjugondedag jul

3 Lydia, Cornelia tis

24 Eva tis Julafton

14 Felix, Felicia tis

4 Barbara, Barbro ons

25 ons Juldagen

15 Laura, Lorentz ons

5 Sven tors

26 Stefan, Staffan tors Annandag jul

16 Hjalmar, Helmer tors

6 Nikolaus, Niklas fre

27 Johannes, Johan fre

17 Anton, Tony fre

7 Angela, Angelika lör

28 Benjamin lör Värnlösa barns dag

18 Hilda, Hildur lör

8 Virginia sön 2 i advent

29 Natalia, Natalie sön Söndagen efter jul

19 Henrik, Henry sön 2 e trettondedagen

9 Anna mån

1

30 Abel, Set mån

4

20 Fabian, Sebastian mån

10 Malin, Malena tis Nobeldagen

31 Sylvester tis Nyårsafton

21 Agnes, Agneta tis

11 Daniel, Daniela ons

JAN 1ons 2025 Nyårs dagen

22 Vincent, Viktor ons

12 Alexander, Alexis tors

2 Svea tors

23 Frej, Freja tors

13 Lucia fre

3 Alfred, Alfrida fre

24 Erika fre

14 Sten, Sixten lör

4 Rut lör

25 Paul, Pål lör

15 Gottfrid sön 3 i advent

5 Hanna, Hannele sön, Söndagen efter nyår Trettondedagsafton

26 Bodil, Boel sön 3 e trettondedagen

FEB

6

27 Göte, Göta mån

8

11

10 Edla, Ada mån

28 Karl, Karla tis Konungens namnsdag

18 Frida, Fritiof tis

11 Edvin, Egon tis

29 Diana ons

19 Gabriella, Ella ons

12 Viktoria, Regina ons Kronprinsessans namnsdag

30 Gunilla, Gunhild tors

20 Vivianne tors

13 Greger tors

31 Ivar, Joar fre

21 Hilding fre

14 Matilda, Maud fre

1 Max, Maximilian lör

22 Pia lör

15 Kristoffer, Christel lör

2 Kyndelsmässodagen sön Kyndelsmässodagen

23 Torsten, Torun sön Sexagesima

16 Herbert, Gilbert sön 2 i fastan

3 Disa, Hjördis mån

9

24 Mattias, Mats mån

12

17 Gertrud mån

4 Ansgar, Anselm tis

25 Sigvard, Sivert tis

18 Edvard, Edmund tis

5 Agata, Agda ons

26 Torgny, Torkel ons

19 Josef, Josefina ons

6 Dorotea, Doris tors

27 Lage tors

20 Joakim, Kim tors

7 Rikard, Dick fre

28 Maria, Maja fre

21 Bengt fre

1 Albin, Elvira

22 Kennet, Kent lör

2 Ernst, Erna sön Fastlagssöndagen

23 Gerda, Gerd sön Jungfru Marie bebådelsedag

8 Berta, Bert lör

MARS lör

9 Fanny, Franciska sön 5 e trettondededagen

7

17 Alexandra, Sandra mån

10 Iris mån

10

3 Gunborg, Gunvor mån

13

Planeringskalender 2025 20

5

24 Gabriel, Rafael mån

11 Yngve, Inge tis

4 Adrian, Adriana tis

25 Marie bebådelsedag tis

12 Evelina, Evy ons

5 Tora, Tove ons Askonsdagen

26 Emanuel ons

13 Agne, Ove tors

6 Ebba, Ebbe tors

27 Rudolf, Ralf tors

14 Valentin fre Alla hjärtans dag

7 Camilla fre

28 Malkolm, Morgan fre

15 Sigfrid lör

8 Siv, Saga lör

29 Jonas, Jens lör

16 Julia, Julius sön Septuagesima

9 Torbjörn, Torleif sön 1 i fastan

30 Holger, Holmfrid sön, Midfastosöndagen Sommartid börjar

7

Planeringskalender 2025

14

31 Ester, Noa mån

15

16

21 Anneli, Annika mån Annandag påsk

20

12 Charlotta, Lotta mån

1 Harald, Hervor

22 Allan, Glenn tis

13 Linnea, Linn tis

2 Gudmund, Ingemund ons

23 Georg, Göran ons

14 Halvard, Halvar ons

3 Ferdinand, Nanna tors

24 Vega tors

15 Sofia, Sonja tors

4 Marianne, Marlene fre

25 Markus fre

16 Ronald, Ronny fre

5 Irene, Irja lör

26 Teresia, Terese lör

17 Rebecka, Ruben lör

6 Vilhelm, William sön 5 i fastan

27 Engelbrekt sön 2 i påsktiden

18 Erik sön 5 i påsktiden

APR tis

7 Irma, Irmelin mån

18

28 Ture, Tyra mån

21

19 Maj, Majken mån

8 Nadja, Tanja tis

29 Tyko tis

20 Karolina, Carola tis

9 Otto, Ottilia ons

30 Mariana, Konungens födelsedag ons Valborgsmässoafton

21 Konstantin, Conny ons

1 Valborg

22 Hemming, Henning tors

11 Ulf, Ylva fre

2 Filip, Filippa fre

23 Desideria, Desirée fre

12 Liv lör

3 John, Jane lör

24 Ivan, Vanja lör

13 Artur, Douglas sön Palmsöndagen

4 Monika, Mona sön 3 i påsktiden

25 Urban sön, Bönsöndagen Mors dag

10 Ingvar, Ingvor tors

8

17

14 Tiburtius mån

tors MAJ Första maj

19

5 Gotthard, Erhard mån

22

26 Vilhelmina, Vilma mån

15 Olivia, Oliver tis

6 Marit, Rita tis

27 Beda, Blenda tis

16 Patrik, Patricia ons Dymmelonsdag

7 Carina, Carita ons

28 Ingeborg, Borghild ons

17 Elias, Elis tors Skärtorsdag

8 Åke tors

29 Yvonne, Jeanette, Veterandagen tors Kristi himmelsfärds dag

18 Valdemar, Volmar fre Långfredag

9 Reidar, Reidun fre

30 Vera, Veronika fre

19 Olaus, Ola lör Påskafton

10 Esbjörn, Styrbjörn lör

31 Petronella, Pernilla lör

20 Amalia, Amelie sön Påskdagen

11 Märta, Märit sön 4 i påsktiden

1 Gun, Gunnel

JUNI sön Söndagen f pingst

24

2 Rutger, Roger mån

23 Adolf, Alice mån

29

14 Folke, Kronprinsessans födelsedag mån

3 Ingemar, Gudmar tis

24 Johannes Döparens dag tis

15 Ragnhild, Ragnvald tis

4 Solbritt, Solveig ons

25 David, Salomon ons

16 Reinhold, Reine ons

5 Bo tors

26 Rakel, Lea tors

17 Bruno tors

6 Gustav, Gösta fre Sveriges nationaldag

27 Selma, Fingal fre

18 Fredrik, Fritz fre

7 Robert, Robin lör Pingstafton

28 Leo lör

19 Sara lör

8 Eivor, Majvor sön Pingstdagen

29 Peter, Petra sön 2 e trefaldighet

20 Margareta, Greta sön Apostladagen

9 Börje, Birger mån Annandag pingst 10 Svante, Boris tis

25

26

27

30 Elof, Leif mån

30

21 Johanna mån

1 Aron, Mirjam

22 Magdalena, Madeleine tis

11 Bertil, Berthold ons

2 Rosa, Rosita ons

23 Emma, Emmy ons

12 Eskil tors

3 Aurora tors

24 Kristina, Kerstin tors

13 Aina, Aino fre

4 Ulrika, Ulla fre

25 Jakob fre

14 Håkan, Hakon lör

5 Laila, Ritva lör

26 Jesper, Jasmine lör

15 Margit, Margot sön Heliga trefaldighets dag

6 Esaias, Jessika sön 3 e trefaldighet

27 Marta sön 6 e trefaldighet

16 Axel, Axelina mån

JULI tis

28

7 Klas mån

31

Planeringskalender 2025

23

28 Botvid, Seved mån

17 Torborg, Torvald tis

8 Kjell tis

29 Olof, Olle tis

18 Björn, Bjarne ons

9 Jörgen, Örjan ons

30 Algot ons

19 Germund, Görel tors

10 André, Andrea tors

31 Helena, Elin tors

20 Linda fre Midsommarafton

11 Eleonora, Ellinor fre

21 Alf, Alvar lör Midsommardagen

12 Herman, Hermine lör

2 Karin, Kajsa lör

22 Paulina, Paula sön Den helige Johannes döparens dag

13 Joel, Judit sön 4 e trefaldighet

3 Tage sön Kristi förklarings dag

1 Per

AUG fre

9

Planeringskalender 2025

32

33

34

10

4 Arne, Arnold mån

35

25 Lovisa, Louise mån

38

15 Sigrid, Siri mån

5 Ulrik, Alrik tis

26 Östen tis

16 Dag, Daga tis

6 Alfons, Inez ons

27 Rolf, Raoul ons

17 Hildegard, Magnhild ons

7 Dennis, Denise tors

28 Fatima, Leila tors

18 Orvar tors

8 Silvia, Sylvia fre Drottningens namnsdag

29 Hans, Hampus fre

19 Fredrika fre

9 Roland lör

30 Albert, Albertina lör

20 Elise, Lisa lör

10 Lars sön 8 e trefaldighet

31 Arvid, Vidar sön 11 e trefaldighet

21 Matteus sön 14 e trefaldighet

11 Susanna mån

Samuel, Sam SEPT 1mån 36

39

22 Maurits, Moritz mån

12 Klara tis

2 Justus, Justina tis

23 Tekla, Tea tis

13 Kaj ons

3 Alfhild, Alva ons

24 Gerhard, Gert ons

14 Uno tors

4 Gisela tors

25 Tryggve tors

15 Stella, Estelle fre

5 Adela, Heidi fre

26 Enar, Einar fre

16 Brynolf lör

6 Lilian, Lilly lör

27 Dagmar, Rigmor lör

17 Verner, Valter sön 9 e trefaldighet

7 Kevin, Roy sön 12 e trefaldighet

28 Lennart, Leonard sön 15 e trefaldighet

18 Ellen, Lena mån

37

8 Alma, Hulda mån

40

29 Mikael, Mikaela mån

19 Magnus, Måns tis

9 Anita, Annette tis

30 Helge tis

20 Bernhard, Bernt ons

10 Tord, Turid ons

21 Jon, Jonna tors

11 Dagny, Helny tors

2 Ludvig, Love tors

22 Henrietta, Henrika fre

12 Åsa, Åslög fre

3 Evald, Osvald fre

23 Signe, Signhild lör

13 Sture lör

4 Frans, Frank lör

24 Bartolomeus sön 10 e trefaldighet

14 Ida, Ronja sön 13 e trefaldighet

5 Bror sön Den helige Mikaels dag

OKT

1 Ragnar, Ragna ons

6 Jenny, Jennifer mån

44

17 Naemi, Naima mån

28 Simon, Simone tis

18 Lillemor, Moa tis

8 Nils ons

29 Viola ons

19 Elisabet, Lisbet ons

9 Ingrid, Inger tors

30 Elsa, Isabella tors

20 Pontus, Marina tors

10 Harry, Harriet fre

31 Edit, Edgar fre

21 Helga, Olga fre

1 Allhelgonadagen

22 Cecilia, Sissela lör

2 Tobias, Tim sön Söndagen efter alla helgons dag

23 Klemens sön Domssöndagen

NOV lör Alla helgons dag

12 Valfrid, Manfred sön Tacksägelsedagen

43

47

7 Birgitta, Britta tis

11 Erling, Jarl lör

42

27 Sabina mån

13 Berit, Birgit mån

45

3 Hubert, Hugo mån

48

24 Gudrun, Rune mån

14 Stellan tis

4 Sverker tis

25 Katarina, Katja tis

15 Hedvig, Hillevi ons

5 Eugen, Eugenia ons

26 Linus ons

16 Finn tors

6 Gustav Adolf tors Gustav Adolfsdagen

27 Astrid, Asta tors

17 Antonia, Toini fre

7 Ingegerd, Ingela fre

28 Malte fre

18 Lukas lör

8 Vendela lör

29 Sune lör

19 Tore, Tor sön 18 e trefaldighet

9 Teodor, Teodora sön, 21 e trefaldighet Fars dag

30 Andreas, Anders sön 1 i advent

20 Sibylla mån

46

10 Martin, Martina mån

DEC 49

Planeringskalender 2025

41

1 Oskar, Ossian mån

21 Ursula, Yrsa tis

11 Mårten tis

2 Beata, Beatrice tis

22 Marika, Marita ons

12 Konrad, Kurt ons

3 Lydia, Cornelia ons

23 Severin, Sören tors

13 Kristian, Krister tors

4 Barbara, Barbro tors

24 Evert, Eilert fre FN-dagen

14 Emil, Emilia fre

5 Sven fre

25 Inga, Ingalill lör

15 Leopold lör

6 Nikolaus, Niklas lör

26 Amanda, Rasmus sön, 19 e trefaldighet Sommartid slutar

16 Vibeke, Viveka sön Söndagen före domssöndagen

7 Angela, Angelika sön 2 i advent

11

PLANERING ADVENT

Planering advent

12

1/12

Första söndagen i advent inleder det nya kyrkoåret. Den kors­ krönta kronan påminner om kyrkans Herre, världens konung.

Denna dag får han den hyllning som han är värdig: Hosianna, Davids son. Han är med oss i varje gudstjänst på vägen till korset, uppståndelsen och livet.

Vårt kyrkoår Kyrkoåret inleds fyra söndagar före juldagen med första advent. Adventsfirandet har sina rötter i adventsfastan, som motsvarar påskfastan som förberedelsetid. Ordet advent är en förkortning av latinets adventus Domini, som betyder Herrens ankomst.

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Vit. Den vita färgen byts till violett eller blå efter klockan 18.

Altaret: Sex altarljus. Vita altarblommor. Adventsstaken med fyra ljus placeras på lämplig plats framme i koret och har ett brinnande ljus.

Ekoblomster från första advent fram till askonsdagen: Vita/röda nejlikor eller tulpaner, vita krysantemum, ranunkler, anemoner och fresia.

Stomme: Vintergröna träd och buskar/tall, gran, harginst. Övrigt: Denna söndag till och med femte söndagen efter trettondedagen används julseriens musik.

Psalmförslag 39:1–3, 103, 104:1–7, 105, 106:1–4, 107, 108, 111:1–4, 421, 422, 423, 609, 736, 857; Kyrksång 56, 65. Se även sida 134.

................................................................................................................ ................................................................................................................ ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ................................................................................................................ * 1 december, första advent, inleds Act Svenska kyrkans julinsamling, som pågår till och med trettondedag jul. Läs mer om temat för årets insamling på www.svenskakyrkan.se/act.

................................................................................................................

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, låt oss i denna gudstjänst ta emot din nåd för att visa den för andra.

I Jesu namn. Amen.

December 2024

Första söndagen i advent Ett nådens år

Dagens texter Gamla testamentet: Sakarja 9:9–10.

Epistel: Uppenbarelseboken 3:20–22.

Evangelium: Matteusevangeliet 21:1–9.

Alternativ text: Johannesevangeliet 18:36–37.

Om helg­dagar med alternativ text, se sida 5.

Psaltarpsalm: Psaltaren 24.

Livsgnista Jesu rike hör enligt dagens alternativa evangelietext »inte till denna världen«.

Det är sagt inför Pilatus som företrädde den tidens militära supermakt: romarriket. För romarna var det sant att den som kunde använda våld för att tvinga andra till underkastelse också bestämde vad som var sant. Jesus pekar på ett rike där det inte fungerar så. Där är sanningen grunden, och Jesus själv är sanningen. Å ena sidan lugnar han Pilatus: jag har inte kommit för att göra revolution med vapen. Å andra sidan kommer han med det som inga jordiska vapen biter på: kärlek, barmhärtighet och ödmjukhet.

Jesus är kungarnas kung. I stället för att hävda sin makt på jordiskt sätt visade Jesus vem han är och vad hans rike är genom barmhärtighet gentemot syndare, helande av sjuka och genom att upphöja dem som världen såg ned på. Genom dessa handlingar visade han på ett rike där värderingarna inte speglar världens hierarkier, utan snarare en gemenskap där alla är älskade och värdefulla.

Erik Keijser

sön 1* Oskar Ossian

mån 2 Beata Beatrice

tis 3

Lydia Cornelia

ons 4

Barbara Barbro

tor 5 Sven

fre 6

Nikolaus Niklas

lör 7

Angela Angelika

13

8/12

December 2024

Andra söndagen i advent Guds rike är nära Budskapet om att tiden är nära, att Guds rike står för dörren, återkommer ofta i evangelierna. Under julens förberedelsetid blir detta tydligt i kyrkan: Herren är nära, han kommer till sin kyrka, var beredd att möta honom! Hur kommer det att vara den dagen, hur ser Guds rike ut? En bild av Guds rike är den av en stad, det nya Jerusalem, som sänks ner från himlen. Den återfinns tidigt i kyrkans historia.

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Violett eller blå. Den blå färgen är en särtradition i Norden.

Altaret: Två altarljus, vilka symboliserar lag och evangelium. Violetta altarblommor (se också sida 13). Adventsstaken har två brinnande ljus.

Psalmförslag 39:1–3, 107, 174, 422, 423, 424, 425, 490, 609, 637, 651, 856; Kyrksång 59, 64. Se även sida 134.

................................................................................................................ sön 8 Virginia

mån 9 Anna*

tis 10

................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................

Malin Malena

................................................................................................................

ons 11

................................................................................................................

Daniel Daniela

tor 12

................................................................................................................

Alexander Alexis

................................................................................................................

fre 13*

................................................................................................................ * Anna (9 december) är enligt traditionen namnet på jungfru Marias mor. Hon är blivande mödrars

lör 14

��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� * 13 december är luciadagen. Lucia levde på Sicilien i slutet av 200-talet. Hon led martyrdöden efter

Lucia

Sten Sixten

14

skyddshelgon.

att hennes försmådde friare angav henne för kejsaren. Enligt en av de många legenderna om henne stack hon ut sina ögon, och hon är därför skyddshelgon för synskadade.

................................................................................................................

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, låt ditt rike bli synligt i vår gudstjänst och i vår värld.

I Jesu namn. Amen.

Dagens texter Gamla testamentet: Jesaja 35:1–10.

Epistel: Jakobsbrevet 5:7–11.

Evangelium: Matteusevangeliet 13:31–34.

Psaltarpsalm: Psaltaren 85:9–14.

Livsgnista Jesus liknar himmelriket vid en surdeg. Kraften i sur­ degen, i sig själv osynlig för det mänskliga ögat, har förmågan att genomtränga och förändra hela degen.

Det finns en tydlig plats där den här liknelsen blir konkret för mig, nämligen nattvarden. När vi deltar i nattvarden blir vi en del av något större. Vi blir det vi äter: Kristi kropp. Att äta och dricka är att tillåta att Kristus genomtränger vårt inre, på samma sätt som surdegen sprids genom degen. Det är en andlig förvandling där vi, som deltagare i nattvarden, förenas med både gåvan och gåvans givare – och i förlängningen med varandra.

Inte nog med att det är en inre omvandling: genom processen kommer degen som var en platt liten bulle att resa sig till ett präktigt bröd. Ibland gör den inte det på en gång. Så ge inte upp om den inte har jäst än. Brödet i nattvarden må vara ojäst, men om du bakar in mer i din inre deg kommer jäsningen att ta sig – när Gud vill.

Erik Keijser

15/12

Johannes döparen är budbäraren, vägröjaren, som profeterna förutsagt. »En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör hans stigar raka.« Han predikar omvändelse och bereder väg för Messias, Herren. Till folket som kom för att döpas sa Johannes: »Redan är yxan satt till roten på trädet. Varje träd som inte bär god frukt skall huggas bort och kastas i elden.« Så blir yxan och trädet symbolen för tredje söndagen i advent, vägröjarens redskap.

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Violett eller blå.

Altaret: Två altarljus. Violetta altarblommor (se också sida 13). Advents­ staken har tre brinnande ljus.

Psalmförslag 39:1–3, 103:2–4, 106, 107, 111, 331, 421:3–5, 426, 609, 856, 893; Kyrksång 61, 64. Se även sida 134.

................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������������������������������

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, låt julens under göra oss modiga mitt i rädslan och starka mitt i svagheten.

I Jesu namn. Amen.

December 2024

Tredje söndagen i advent Bana väg för Herren

Dagens texter Gamla testamentet: Malaki 4:4–6.

Epistel: Andra Petrusbrevet 1:19–21.

Evangelium: Matteusevangeliet 11:12–19.

Psaltarpsalm: Psaltaren 146:3–9.

Livsgnista Inför Jesu konstaterande att somliga söker rycka till sig himmelriket med våld kommer jag att tänka på Martin Luthers lilla katekes. På frågan om vad det betyder att be om att Guds rike ska komma lyder svaret i den senaste översättningen: »Guds rike kommer väl av sig självt, utan vår bön, men vi ber i denna bön att det skall komma också till oss.« Det är knappast någon slump att Jesus, när han lär lärjungarna att be, placerar raderna om att riket ska komma och att Faderns vilja ska ske efter varandra. Det är olika sidor av samma sak. Visst ska vi bereda väg för Guds rike. Men både den som vill allas goda och den som bara vill sitt eget goda kan lätt förivra sig och hamna snett. Vi behöver börja i bönen och sökandet efter inte bara vår egen djupaste vilja utan också Guds.

Erik Keijser

sön 15 Gottfrid

mån 16 Assar

tis 17 Stig

���������������������������������������������������������������������������������������������������������������

ons 18

���������������������������������������������������������������������������������������������������������������

tor 19

................................................................................................................

fre 20

................................................................................................................ ................................................................................................................

Abraham Isak

Israel Moses

lör 21 Tomas

15

22/12

December 2024

Fjärde söndagen i advent Herrens moder Maria står närmast firandet av Jesu födelse. Tillsammans med Johannes döparen bildar de porten till det nya förbundet. Denna Mariabild är från Västerås stift. Hon står på en månskära. Liksom månen bär fram ljuset från solen när det är som mörkast, bär Maria fram Sonen och visar på att det finns hopp om att ljuset ska komma till alla. Solens strålar omger henne i glorian som tecknats runt hennes gestalt. Eftersom Maria ska föda konungarnas konung bär hon en drottningkrona på huvudet.

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Violett/blå eller himmelsblå – Marias liturgiska färg.

Altaret: Fyra altarljus. Vita altarblommor (se också sida 13). Adventsstaken har fyra brinnande ljus.

Psalmförslag 164, 400, 422:1–3, 432:3–4, 478:2–4, 480, 481, 533:4–6, 609; Kyrksång 62, 101. Se även sida 134.

................................................................................................................ ................................................................................................................ sön 22 Natanael Jonatan

mån 23 Adam

tis 24 Eva

ons 25* Juldagen

tor 26

................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................

Stefan Staffan

���������������������������������������������������������������������������������������������������������������

fre 27

................................................................................................................ * 25 december infaller chanukka, den åtta dagar långa judiska tempelinvigningsfesten. Varje dag

Johannes Johan

lör 28* Benjamin

16

tänds ett ljus i den åttaarmade ljusstaken till minne av hur Judas Mackabaios återtog Jerusalems

tempel från fienden. ................................................................................................................ * 28 december firas Värnlösa barns dag till minne av de barn som dödades på kung Herodes befallning.

................................................................................................................

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, möt oss med den kärlek som bär oss genom livet och öppnar oss mot världen.

I Jesu namn. Amen.

Dagens texter Gamla testamentet: Sefanja 3:14–17.

Epistel: Filipperbrevet 4:4–7.

Evangelium: Lukasevangeliet 1:30–35.

Psaltarpsalm: Psaltaren 145:8–13.

Livsgnista Om jag skulle ge ett tillspetsat råd till den som ska predika på fjärde advent skulle det låta så här: Om du verkligen vill göra dina lyssnare besvikna, håll en predikan som försöker reda ut om jungfrufödseln var på riktigt eller inte. Det mest sannolika utfallet är att skeptikerna kommer att tycka att du är för trosviss, och de trosvissa att du är för skeptisk. Har du någon mer poäng efter det har de förmodligen slutat lyssna vid det laget.

I stället tror jag att det som gäller är radikal förundran. Om Gud inte finns, kan det förstås inte vara tal om att Guds son blir till utan en mans medverkan. Om Gud finns, kan vi i stället konstatera att för oss är det ett under, men för Gud är det mer som en särskilt spännande dag. Då är det mer intressant att ta Marias perspektiv: att bli förälder är alltid att säga ja till mer än vad som går att förstå innan man har barnet i sina armar. Det törs Maria säga ja till. Maria säger också ja till något mer: hon säger ja till att bli Herrens moder. Vad av det kunde hon förstå och vad var något att upptäcka med tiden?

Här finns en chans att hålla ihop jul och påsk: kanske förstod Maria först när hon fått se Jesus dö och möta honom uppstånden?

Erik Keijser

text: clas vårdstedt, låtskrivare, artist och författare

Musikern och låtskrivaren Clas Vårdstedt har gett ut sju soloalbum och skrivit runt 150 sånger där hopp är ett ofta återkommande tema. »Under mina första 34 år som resande i sång och musik har jag försökt måla den bild av Gud som är sann för mig.

På gator och torg, i arenor och kyrkor, har jag sjungit om det hopp som bär oss, och – som en trotsig motståndsrörelse till allt ont som sker – bekänt Guds löften och trofasthet genom allt«, skriver han i denna text om hoppets betydelse.

Det var en vacker eftermiddag i slutet av augusti. Jag sprang för allt jag var värd. Satte för stunden allt mitt hopp till den röda väskan jag hade slitit med mig i farten och försökte de sista tvåhundra metrarna förbereda mig mentalt på det som väntade, det jag egentligen inte hade en aning om. Det enda jag med säkerhet visste var att det handlade om en människa med ett befarat hjärtstopp. Någon behövde akut hjälp. Adrenalinet slog till i min kropp, och jag var fokuserad och lugn på ett sätt som jag bara blir i sådana här situationer. Väl framme satte jag mig på knä bredvid personen på marken, öppnade den röda väskan, frigjorde överkroppen från baddräkten, aktiverade hjärtstartaren och satte fast elektroderna. Analysen startade omedelbart. Framför mig låg en flicka i yngre tonåren som omedvetet kämpade för sitt liv medan hjärt- och lungräddningen pågick, och jag hoppades verkligen att hon skulle överleva.

Perspektivet blir större Hopp är en väsentlig del av vårt psykologiska och känslomässiga välbefinnande. De flesta av oss strävar efter att hitta och behålla något slags hopp under hela livet. Hur ofta har vi inte hört sägas att hoppet är det sista som överger människan? Hopp är den orubbliga tron ​​på att bättre dagar väntar, att utmaningar kan övervinnas och att morgondagen har löften om något vackert. Vi hoppas att det ska bli fint väder, att pengarna ska räcka månaden ut, att mamma ska bli friskförklarad och att det ska bli fred på

jorden. Men det är som om det alltid finns två svar eller tankar kring det allmänna hoppet. Som om det alltid finns två alternativ.

Ett »kanske« och ett »kanske inte«. Det kristna hoppet däremot innebär en trygg förväntan, ett hopp om att något bra kommer att hända. Det hjälper oss att lyfta blicken lite högre, lite längre.

Det är som om perspektivet blir större.

TEMA HOPP

Att sjunga ut sitt trotsiga hopp

En ständig följeslagare Som en grundläggande del av den mänskliga naturen är vi från födseln marinerade i hoppet. Det är en glimt av förväntan i ett barns ögon som är ivriga att utforska den nya världen och upptäcka alla dess underverk. När vi växer mognar hoppet med oss​​ och anpassar sig till våra föränderliga drömmar och ambitioner.

Oavsett om det är hoppet om skapliga betyg i skolan, en givande karriär, hoppet om evig kärlek eller hoppet om en bättre framtid för våra barn, förblir det en ständig följeslagare på vår livsresa. »Det här är på riktigt« Jag var mitt i tonåren och befann mig ensam i en äldre kompis lägenhet. Stefan hade en imponerande samling vinylskivor och jag lyssnade med stort intresse. Där fanns en skiva som var inspelad live i Scandinavium med bland andra sångaren Andrae Crouch.

Jag vek upp dubbelomslaget, plockade ur skivan ur det tillhörande vita, glansiga omslagspappret och lade skivan på spelaren och lät nålen falla ner mjukt på den svarta plasten. I knastret som övergick till ljuvaste musik på trettiotre varv, hörde jag Andrae Crouch brista ut i den hoppfulla och välkända refrängen: »Jesus is the answer for the world today.« Jag minns hur de fjuniga håren på mina smala tonårsarmar reste sig och hur jag för allra första

»Som en grundläggande del av den mänskliga naturen är vi från födseln marinerade i hoppet.« 17

TEMA HOPP

gången upplevde att Gud rörde vid mig. Jag kände att »det här är på riktigt« och hur Gud i den där anspråkslösa lägenheten i Motala såg till mig, just där och då. Jag spelade sången om och om igen samtidigt som tårarna rann nerför mina kinder. Allt sedan dess är jag tacksam över att få ha tunn hud inför Gud – att tillåta mig bli berörd och vara beroende av honom. Att genom allt hoppas på honom. Under mina första 34 år som resande i sång och musik har jag i både färg och grafitgrått försökt måla den bild av Gud som är sann för mig. På gator och torg, i arenor, kyrkor och på kaféer, har jag sjungit om det hopp som bär oss och – som en trotsig motståndsrörelse till allt ont som sker – bekänt Guds löften och trofasthet genom allt.

En ljusfyr som lyser upp I en värld som så ofta präglas av osäkerhet och gigantiska utmaningar, förblir hoppet en viktig kraft som ger bränsle till vår beslutsamhet, ett slags injektion som höjer vårt humör och formar vår framtid. Det påminner oss om att hur tuff resan än är så finns det ett ljusare mål vid horisonten. I stunder av osäkerhet fungerar hoppet för de flesta människor som en ljusfyr som lyser upp vägen framåt när det verkar mörkt av tvivel, oro och rädslor.

Det uppmuntrar till att hålla ut när omständigheterna utmanar beslutsamheten och påminner om att livet trots oddsen kan övervinna. Tron på att en positiv förändring är möjlig driver fortsatt religiösa, sociala och politiska rörelser. Den motiverar forskare att söka efter botemedel och inspirerar konstnärer att skapa nya mästerverk. Trots livets omständigheter och att hela världen just nu står i brand uppmuntrar det kristna hoppet oss att drömma, att sträva och att tro att det bästa ligger framför oss och att våra liv för alltid är i tryggt förvar.

Framrutan är viktigast I tryggt förvar är titeln på den sång som jag skrev i samband med min 50-årsdag. Det var dags att summera livets första halvlek. Jag lever med en bild som en god vän delade för flera år sedan medan vi var ute och åkte bil runt om i Sverige. Bilden om livet just utifrån en bilresa, där backspeglarna är betydelsefulla. De som ger oss insikt om det som ligger bakom, om allt det vi passerat.

Allt det ljusa och färgglada som vi kan minnas med glädje och vara tacksamma för, men också det som målat historien med mörkare nyanser och som vi ibland bara vill glömma och aldrig

18

någonsin återse. Men när allt kommer omkring, är det bara det lilla perspektivet. Framrutan är så mycket större, och det är med blicken vänd i den riktningen som livet ger oss det större och bredare perspektivet. Och visst är det så, djupast sett, att för alla som äger och bekänner sig till det himmelska hoppet ligger sannerligen det bästa framför. Vi äger ett evigt hopp!

Den ultimata navigatorn Att sätta sitt hopp till Gud innebär att inse att han är den ultimata navigatorn, källan till vägledning, trygghet och stöd. Ett spår att följa. En trygg hand att hålla i. Det handlar om att ge upp kontrollen och lita på hans väg för mitt liv, även när jag kanske inte helt förstår den. Genom att sätta mitt hopp till Gud har jag flera gånger funnit styrka och tröst under svåra tider och stunder. I en generös, kärleksfull och stödjande gemenskap med andra troende förstärks denna känsla. Hoppet stärks och tron växer.

När jag sätter mitt hopp till Gud tränar och utvecklar jag mitt tålamod och min uthållighet. Jag förstår att Guds tajming kanske inte alltid överensstämmer med min egen, men lika fullt litar jag på att den är alltigenom perfekt. Att sätta mitt hopp till Gud leder dessutom ofta till att jag fylls av innerlig glädje och tacksamhet.

Att kunna känna igen välsignelserna i mitt och andras liv, både stora och små, och att tillskriva dem Guds oändliga nåd.

Hopp som räddar liv Vid en av mina kvällskonserter i södra Sverige dröjde sig en man i min egen ålder kvar. Kön av människor som ville tacka eller köpa med sig böcker och skivor tog slut och han kom fram till mig.

Mannen beskrev sig själv som en social människa men berättade att han nästan inte hade några vänner. Pandemin som vi då var på väg ut ur hade gjort hans ensamhet total. För ett kort ögonblick stannade jag vid tanken på det han sa. Att människor som rör sig i våra sammanhang lever sina liv i ensamhet. Hur kan det vara så?

Nu berättade han att han vid en tidpunkt bestämt sig för att inte leva längre. Livslusten hade tagit slut och han kände att det liv som han levde inte hade någon djupare mening, att ingen över huvud taget skulle sakna honom om han inte fanns.

Planen var klar. Allt var förberett. Han hade bestämt vilken dag det skulle ske, var och hur han skulle utföra det.

Dagen kom. Nu var det bara det att hans mobiltelefon vibrerade och han tog emot ett sms med en länk till YouTube. Någon hade

TEMA HOPP foto: carolina byrmo

den där morgonen fått en tanke – och jag vill påstå en Guds ingivelse – att skicka det där meddelandet till honom. YouTube-klippet var från en kyrka i Stockholm, som likt många andra streamade sina gudstjänster. Musikledaren sjöng en av mina sånger, Du har mitt liv i din hand.

Hela mannens plan gick om intet. Han berättade för mig att han såg det där klippet fyrtio gånger, sedan valde han livet. Han fylldes åter av hopp. Någon blev en hoppets budbärare i en konkret situation. Vi får alla vara med och göra skillnad i den här världen. Är det något som behövs just nu, så är det hopp. När andra runt omkring oss slutar hoppas är det du och jag, trons folk, som trotsigt behöver ge vidare den gåvan vi fått. Tro föder nämligen tro.

»I en värld som så ofta präglas av osäkerhet och gigantiska utmaningar, förblir hoppet en viktig kraft som ger bränsle till vår beslutsamhet, ett slags injektion som höjer vårt humör och formar vår framtid. Det påminner oss om att hur tuff resan än är så finns det ett ljusare mål vid horisonten«, skriver Clas Vårdstedt, artist och sångförfattare.

»För alltid i hans hand« Tillbaka till sommardagen i augusti. Ambulansen var äntligen framme och jag lämnade över till personalen. Flickan fick nu den bästa av behandlingar. Dessförinnan hade jag två gånger fått defibrillera, skicka stötar till hennes kropp, i hopp om att få hjärtat att slå normalt igen. I efterhand visade det sig att det var helt avgörande. I dag har jag kontakt med en hel och lycklig familj som har ytterligare en födelsedag att fira. För det är jag innerligt glad och tacksam.

Mitt hopp den där dagen sträckte sig såklart inte bara till en röd väska och ett slags allmänt önsketänkande om att allt skulle gå bra. Hoppet är inte, och kommer aldrig någonsin vara, det sista som överger människan. Gud är hoppets Gud och han överger aldrig någon enda av oss. Hoppet bor i oss. Varje andetag vi tar, varje hjärtslag i oss, är en ständig påminnelse om att han aldrig släpper taget om oss. Vi är för alltid i hans hand. Det är vårt fasta hopp. Immanuel – Gud med oss!

■

Det bästa ligger framför, jag sträcker mig mot det och släpper aldrig taget om det band som binder mig vid alla dina löften och längtan som finns kvar i hoppet som du gav mig, det dyraste jag har.

Jag är i tryggt förvar.

19

PLANERING JULTIDEN

Planering jultiden

20

24/12

»Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus.« Julens stjärna lyser för alla över stallet i Betlehem. Kristus är det ljus som kan vägleda och lysa upp natten för jordens alla folk. Gud har blivit människa i honom som själv är »den strålande morgonstjärnan«. Tillsammans med Kristusmonogrammet är morgonstjärnan en symbol för julens under. Ett ljus har tänts som driver undan mörkret. Stjärnan i symbolen är hämtad från Uppsala domkyrka.

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, hjälp oss att tända tusen juleljus för alla som behöver.

I Jesu namn. Amen.

Julkrubba och julbön I många kyrkor finns traditionen att ställa fram julkrubban på julaftonens förmiddag vid en samling med de mindre barnen i församlingen.

Ordningen för julbön bör vara enkel med högst två textläsningar och kort predikan. Gärna körsång i gudstjänsten. Om julnattsmässa firas i församlingen kan julbönen bli avslutning på adventstiden och därmed prägla text- och psalmval.

Julbönen får i detta fall sitt tema från adventstidens profetior eller från fjärde söndagen i advent. Adventsstaken med fyra tända ljus kan då finnas kvar i kyrkan.

Om julnattsmässa inte firas kan julbönen bli inledning till julfirandet och präglas mer av lovsång. Många kyrkobesökare väntar sig att få höra julens evangelium ur Lukas andra kapitel. Om julbönen avslutar adventstiden kan inledningen till detta evangelium ändå läsas, men då efter textläsning och predikan om de profetior som föregått julnattens händelser.

Livsgnista Ikon betyder avbild. Men ikonen är inte enbart en avbildning, åtminstone inte om vi får tro ortodox teologi – ikonen står i kontakt med det den avbildar.

Skulle vi inte då kunna betrakta och använda julkrubban som ett slags ikon? Det första steget är att ta julkrubban på sådant allvar att den efter att den satts upp får bli välsignad i församlingens gudstjänst. Det andra steget är att inom gudstjänstens ram bjuda in till att tillbe Jesus genom att närma sig och betrakta julkrubban. Att stanna upp i vördnad, kanske till och med falla på knä, inför Jesus som ligger där lindad i krubban. Är församlingen föredömligt noggrann är det först vid julens gudstjänster som det ligger ett barn i krubban. Sådan noggrannhet med kronologin ger möjlighet att bygga en dramaturgi som kan inspirera den som brukar placera barnet i krubban långt tidigare att faktiskt stanna upp. Att gripa tillfället i gudstjänsten kan göra människor varse att de – oavsett när de nu ställer fram krubban – har en ikon hemma att stanna upp inför i vördnad.

Erik Keijser

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Violett eller blå om julbönen knyter an till adventstiden. Om samlingen vid krubban/julbönen är inledningen till julfirandet kan den firas med vit liturgisk färg, sex altarljus, vita och röda blommor – ingen adventsstake.

Altaret: Två altarljus. Violetta altarblommor (se också sida 13). Adventsstake med fyra brinnande ljus.

December 2024

Julafton Samling kring krubban, julbön Inför Jesu födelse

Dagens texter Att välja fritt.

21

24/12

December 2024

Julnatten Den heliga natten Julnattsmässan

Korset som växer upp ur månskäran är en symbolisk framställning av att Jesus föddes av jungfru Maria. Den havande kvinnan som står på månen i Uppenbarelseboken 12 har tolkats som Maria. Månskäran har blivit hennes symbol. Om Jesus sägs det: »Han skall komma ner till oss från höjden, en soluppgång för dem som är i mörkret och i dödens skugga.« Korset och månskäran blir ett ankare – hoppets tecken. Korset påminner om att Jesu födelse är Guds första offer för människans frälsning.

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Vit. Altaret: Sex altarljus. Vita och röda altarblommor (se också sida 13).

Psalmförslag 113, 114, 115, 116, 117, 123, 128, 129, 392, 427, 429, 432, 433, 736, 737, 829, 860, 861, 934. Se även sida 134.

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, möt oss i natten och följ oss alltid med ditt underbara ljus.

I Jesu namn. Amen.

Dagens texter Gamla testamentet: Jesaja 9:1a, 2–7.

Epistel: Hebreerbrevet 1:1–6.

Evangelium: Lukasevangeliet 2:1–20.

Psaltarpsalm: Psaltaren 108:2–7.

................................................................................................. ................................................................................................. .................................................................................................

22

Julottan Inkarnationens mysterium Julottan

En ljusstake med sju ljus för tankarna till den ljusstake i templet som talade om Guds närvaro i historien. De sju ljusen är fullkomlighetens symbol – den sjunde dagen fullbordade Gud skapelseverket. Den liksidiga triangeln med spetsen uppåt syftar på den treenige Gud som med Ordet och Anden gav ljus och liv åt världen. När Jesus föds den första julnatten blir Ordet människa. I honom kan mänskligheten se livets fulländning.

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Vit. Altaret: Sex altarljus. Vita och röda altarblommor (se också sida 13). Övrigt: Om julnattsmässa inte hållits kan denna gudstjänsts texter användas. Ordning för julotta ingår i Kyrkohandbok för Svenska kyrkan och kan användas som huvudgudstjänst.

Juldagens mässor

Sedan gammalt har tre mässor firats på juldagen. Detta är en tradition som verkar ha uppkommit i församlingen i Jerusalem och under 500-talet nått Rom och därifrån övriga västvärlden. Dessa tre mässor har omgivits av många namn och tolkningar. I folkmun kallades ofta midnattsmässan för änglamässan (missa angelorum), ottemässan kallades morgonrodnadens mässa (missa aurorae) eller herdemässan, och juldagens mässa, som alltid ansetts vara julfirandets främsta gudstjänst, kallades helt enkelt högmässan. Under medeltiden ansågs de tre mässorna syfta på Jesu trefaldiga födelse: född av Fadern före all tid, född av Maria i tiden, född av Anden i de troendes hjärtan.

Det budskap som stått i centrum för julfirandet har uttryckts med orden ur den latinska översättningen av Johannesevangeliet: Verbum caro factum est – Ordet blev människa (egentligen: kött).

Detta sammanfattar inkarnationens mysterium.

25/12

En sol och en krubba visar på juldagens budskap. Det barn som föds denna dag är världens ljus som tänds för det folk som vandrar i mörkret – hela mänskligheten. I det romerska imperiet firades 25 december den obesegrade solens dag, Sol Invictus, vilket underlättade för kyrkan att börja fira Jesu födelse denna dag. Solen i dagens symbolbild finns i Göteborgs stiftsvapen.

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Vit. Altaret: Sex altarljus. Vita och röda altarblommor (se också sida 13).

Psalmförslag 73, 113, 119, 120, 121, 122, 124, 125:13–15, 127, 391, 430, 431, 858, 933. Se även sida 134.

................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ................................................................................................................

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, låt oss känna din närhet i denna gudstjänst, i julens under och i allt som är.

I Jesu namn. Amen.

December 2024

Juldagen Jesu födelse

Dagens texter Gamla testamentet: Jesaja 9:2–7.

Epistel: Första Johannesbrevet 1:1–4.

Evangelium: Lukasevangeliet 2:1–20.

Alternativ text: Johannesevangeliet 1:1–14. Om helgdagar med alternativ text, se sida 5.

Psaltarpsalm: Psaltaren 72:1–7.

Livsgnista På samma sätt som många på juldagen hunnit bli lite mätta på julmaten tror jag att många gudstjänstbesökare nu hunnit möta julevangeliet flera gånger. Därför finns det all anledning att den andra årgången faktiskt läsa och ta sig an den alternativa evangelietexten: inledningen till Johannesevangeliet. Den texten är i och för sig inte mindre mastig än ett julbord. Det gäller att koncentrera sig på en rätt.

Det tål att tänkas vidare på detta med ljuset. De tusen juleljus som tänds hör ju ihop med ur-ljuset: Jesus Kristus. Under julen – ja, vid varje ljuständning – har vi en chans att visa att vi inte tänder ljus så där i största allmänhet, utan att vi gör det för att peka på världens ljus.

För den som hunnit tröttna på de vanligaste julpsalmerna går det att göra ett potpurri. Börja i de tusen juleljusen (Sv Ps 116) och låt sången glida över i Sv Ps 61.

Där sjunger vi: »Lågorna är många, ljuset är ett, ljuset Jesus Kristus.« Erik Keijser

................................................................................................................ ................................................................................................................

23

26/12

December 2024

Annandag jul eller den helige Stefanos dag Martyrerna Det uppspruckna granatäpplet är en gammal symbol som tidigt började användas i kristen konst. Under medeltiden framställs ibland Jesusbarnet med ett granatäpple i handen som visar på Jesu kommande lidande och uppståndelse med oräkneliga frön som ger nytt liv. Äpplets saft påminner om blod. Många kristna har genom historien med sitt blod fått vittna om Jesus. »I går blev Kristus född på jorden, för att Stefanos i dag skulle födas i himlen.« Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Röd.

Altaret: Fyra altarljus (symboliserar de fyra evangelierna). Röda altar­ blommor (se också sida 13). Övrigt: De åtta dagarna från juldagen till nyårsdagen har vit liturgisk färg, utom Stefanos dag och värnlösa barns dag som har röd. Annandag jul är Stefanos – den förste martyrens – himmelska födelsedag, alltså dödsdag.

Psalmförslag 1:3 alt 7, 30, 49, 53:3–4, 88, 119:3–4, 163, 172, 272:6–9, 393, 477, 720:1–3. Se även sida 134.

................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................

24

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, ge oss här i dag modet att säga ifrån och gripa in när livet står på spel.

I Jesu namn. Amen.

Dagens texterv Gamla testamentet: Jeremia 20:7–11.

Epistel: Apostlagärningarna 7:55–8:8.

Evangelium: Lukasevangeliet 12:49–53.

Psaltarpsalm: Psaltaren 46:2–8.

Livsgnista För varje år ett nytt lager med vit täckfärg: gudstjänster med julens sånger och psalmer och mera sådant. Annandag jul, den helige Stefanos dag med temat Martyrerna blir samtidigt mer och mer angelägen för varje år.

Också vår tid är en martyrtid. Många lider och dör för sin kristna tros skull.

Den som inte är insatt i kyrkoårets färger kan lätt tolka dagens röda liturgiska färg som att kyrkan gjorts julfin. I själva verket står den röda färgen för martyrernas blod.

Julen pågår ju minst fram till trettondagen, och efter den strålande ljusa öppningen bidrar mörkret och allvaret i annandag juls firningsämne med en viktig kontrastfärg. Genom läsningarna finns det djupt röda alltid där, och passar vi inte in det i den gudstjänst som firas så skär sig färgmötet mellan rött och vitt.

Martyrernas blod låter sig inte målas över med julens vita färg. Båda färgerna blir klarare och starkare om det röda inte målas över utan tas i tjänst för att framhäva julen i dess bredd och djup.

Erik Keijser

29/12

Stjärnan över Betlehem – här som en Davidsstjärna – är ett hoppets tecken. Den påminner om att han som vilar i krubban är en furste av Davids hus. Hoppet innebär att det nyfödda barnet, liksom alla barn, kommer att föra med sig nya möjligheter för mänskligheten. Samtidigt påminner Davids stjärna oss om alla som har förföljts i mänsklighetens historia. Den är ett tecken som vill väcka hopp om en bättre värld.

Liturgiska anvisningar Liturgisk färg: Vit. Altaret: Sex altarljus. Vita altarblommor (se också sida 13). Övrigt: Söndagens liturgiska karaktär präglas av juldagens oktav. En helgdag med oktav firas under åtta dagar.

Psalmförslag 34:1–2, 41, 115, 119:2–3, 122:1–3, 123, 125:5–8, 366:1–5, 378:1–2, 432, 645, 736, 858, 861; Kyrksång 183, 199. Se även sida 134.

................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................ ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ................................................................................................................ ................................................................................................................ ................................................................................................................

Kyrkvärdens välkomstbön Gud, i din närhet vill vi be för alla jordens barn och alla världens folk.

I Jesu namn. Amen.

December 2024

Söndagen efter jul Guds barn

Dagens texter Gamla testamentet: Andra Moseboken 1:15–21.

Epistel: Andra Timotheosbrevet 3:14–15.

Evangelium: Markusevangeliet 10:13–16.

Psaltarpsalm: Psaltaren 71:2–6.

Livsgnista Dagens evangelietext om Jesus och barnen sätter barnen i centrum. Men synen på barnen har förändrats från när Jesus gav instruktionen: »Låt barnen komma till mig«.

Då hade barnen betydligt lägre status i samhället. (Mötet utspelar sig ju också ungefär 1 960 år innan FN antog barnkonventionen.) Barnen ansågs av lärjungarna inte värda att ta upp mästarens tid och uppmärksamhet.

I dag är detta liksom ställt på huvudet. Barnen är i centrum, medan Jesus trycks längre och längre ut i samhällets och ibland kanske rentav i kyrkans periferi.

För bara en generation sedan var det självklart att vi kunde nå fram till föräldrar genom att barnen gärna fick komma till Jesus. Här tror jag att vi behöver få upp ögonen för att det i dag många gånger kan vara så att vi först måste nå fram till och in i föräldrarna för att barnen ska få komma till Jesus. Om det är sant, vad behöver vi förändra i vårt sätt att tala och arbeta?

Erik Keijser

sön 29 Natalia Natalie

mån 30 Abel Set

tis 31

Sylvester

ons 1

Nyårsdagen

tor 2 Svea

fre 3 Alfred Alfrida

lör 4 Rut

25

Bakom kulisserna i Svenska kyrkan 26

Mikael Stjernberg om sin roll som pressekreterare åt Martin Modéus:

»Detta uppdrag har ett speciellt syfte« text: therése alhult, redaktör och journalist

Hur är det att vara pressekreterare åt ärkebiskopen i Svenska kyrkan? Hur kan en typisk arbetsdag se ut? Argument följde med bakom kulisserna och fick bland annat vara med när Martin Modéus intervjuades i Sveriges Radio.

Klockan är 13:22 när taxin svänger in på Maria Trappgränd på Södermalm i Stockholm.

En något jäktad ärkebiskop kliver ut ur bilen, tätt följd av sin pressekreterare Mikael Stjernberg som diskret torkar svetten ur pannan.

De hälsar på producenten Filip Bohm som släpper in dem genom en kraftig trädörr.

En trappa ned ligger studion där Söndagsintervjun i P1 spelas in. Den här dagen är det Martin Modéus tur att bli intervjuad av programledaren Martin Wicklin.

Tidigare under dagen har ärkebiskopen medverkat i en sammankomst på Utrikesdepartementet och haft ett möte i Bonnierhuset. Intervjun med Martin Wicklin blir alltså dagens tredje programpunkt. Ärkebiskopen hinner dricka några klunkar kaffe i det trånga pentryt innan det är dags att ta plats i studion. Han tar på sig de stora hörlurarna och tar plats mitt emot Martin Wicklin som väntar på att få dra i gång intervjun. Det 70 minuter långa samtalet mellan dem båda ska sedan klippas ned till ett cirka 50 minuter långt program.

Inga utomstående får vara med, inte heller Arguments utsända.

– Vi vill ha kontroll över materialet, förklarar producenten. Ärkebiskopens pressekreterare får dock vara med i kontrollrummet under intervjun och kommer därmed att kunna ta del av allt som sägs. Nu vankar han lite fram och tillbaka, tar några bilder och dricker kaffe medan ärkebiskopen och programledarMartin spelar in en trailer innan den riktiga intervjun börjar.

Gäst i Söndagsintervjun Det ligger en spänd förväntan och viss anspänning i luften. Söndagsintervjun i Sveriges Radio är en institution i mediesammanhang. Det som sägs i dessa intervjuer får ofta bäring på andra radioprogram och tidningsartiklar, så det gäller att välja sina ord.

Martin Modéus verkar dock samlad och ser lugn ut. Han har med sig sin svarta anteckningsbok där han har skrivit ned några lösa tankar om ämnen och frågeställningar som skulle kunna komma på tal. Varken ärkebiskopen eller hans pressekreterare har fått några frågor i förväg inför dagens intervju.

90 minuter senare öppnas dörren till studion och Martin Modéus tar av sig hörlurarna. Han ser glad ut. Martin den yngre frågar hur det kändes, varpå Martin den äldre kontrar med att berömma Martin Wicklin för att han är en så duktig intervjuare.

Sedan är det dags att ta en bild till Söndagsintervjuns Instagramkonto. Likt många av personerna som intervjuats i programmet tidigare, blir Martin Modéus fotograferad på innergården, omgiven av gula husväggar.

– Sveriges mest fotograferade innergård, som Filip Bohm skämtsamt konstaterar.

Mikael Stjernberg passar också på att ta några bilder. Även ärke­ biskopens sociala medier-konton behöver fyllas med innehåll. »Hur gick det här då?« Vi promenerar sedan den korta sträckan till Slussen för att ta tunnelbanan till Centralen. Därifrån ska Martin Modéus ta tåget hem till Uppsala. Under den korta resan hinner de avhandla fragment av intervjun.

– Hur gick det här då? frågar Martin, uppriktigt nyfiken.

Intervjun visade sig handla en hel del om arbetsmiljön i Svenska kyrkan, vilket varken Martin Modéus eller Mikael Stjernberg var beredda på, trots att de hade försökt förbereda sig på alla möjliga sorters frågor.

Pressekreterare Mikael Stjernberg är alltid redo att föreviga ärkebiskop Martin Modéus förehavanden, som här under en fotografering i samband med att ärkebiskopen medverkade i Söndagsintervjun i Sveriges Radio i mars 2024.

Bakom kulisserna i Svenska kyrkan

Strategier och påverkan Efter att vi har vinkat adjö till ärkebiskopen på Stockholms central styr vi stegen mot ett närliggande kafé. Mikael Stjernberg beställer in en semla och en kopp kaffe och slår sig ner i en soffa.

Han har inte riktigt hunnit samla tankarna efter ärkebiskopens medverkan i P1; säger att han brukar behöva processa en sådan här sak en stund och låta det sjunka in.

– Jag behöver lyssna på intervjun i sin helhet och ta till mig vad som faktiskt gick bra. Det är lätt att man fastnar i tankar kring vad som eventuellt inte blev bra och om vi borde ha förberett oss på ett annat sätt.

Han syftar på den del i intervjun som kom att handla om påstådd dålig arbetsmiljö i Svenska kyrkan. Mikael och ytterligare en kollega i ärkebiskopens stab ägnade ett par timmar inför intervjun åt att identifiera frågor som skulle kunna komma. De funderade på om det fanns någon aktuell statistik som skulle kunna vara bra för ärkebiskopen att läsa in sig lite extra på. Arbetsmiljön hade de alltså inte förutsett. Däremot kom det många frågor om påsken, precis som de hade anat och hoppats.

Martin Modéus fick möjlighet att prata om hur han firar påsk och fick också svara på frågor om hur han ser på uppståndelsen.

Han pratade om att befinna sig i mysteriets gränsland och om sin förundran inför sådant som är större än han själv. Och han fick lov att tala till punkt.

– I dag blev det mitt i prick, konstaterar Mikael Stjernberg nöjt.

En av hans viktigaste uppgifter som ärkebiskopens pressekreterare är just att skapa förutsättningar för olika sammanhang där

foto: therése alhult

De enas om att det ändå gick bra och att Martin Modéus också fick möjlighet att prata ganska mycket om några av sina favoritämnen: den lokala församlingen och den personliga tron.

– Ska vi lägga ut något i sociala medier om din medverkan i Söndagsintervjun redan nu? undrar Mikael.

– Nej, det tycker jag inte, vi väntar till programmet är publicerat, svarar Martin medan Gamla stan svischar förbi utanför tunnelbanefönstret.

De fortsätter att analysera intervjun medan vi tar rulltrapporna upp till Centralstationen. De hinner även avhandla några av veckans övriga programpunkter.

Vid tiden för denna intervju står påsken för dörren och flera andra mediebesök är inplanerade, bland annat i Aftonbladet tv, Mix Megapol och i TV4:s morgonsoffa.

»kemin stämmer« och Martin Modéus får ägna sig åt ämnen han trivs med. Det kan handla om intervjusituationer, om debatt­ artiklar i »rätt« publikationer eller att besöka personer och platser vid bästa möjliga tidpunkt.

Mikaels uppgift handlar också om att hjälpa ärkebiskopen att sovra och prioritera bland alla förfrågningar. Att vara pressekreterare handlar däremot inte så mycket om att skriva pressmeddelanden.

– Mitt jobb handlar väldigt mycket om strategier och om påverkan. Som kyrka har vi ett tydligt uppdrag. En del av det kan handla om att medverka i Söndagsintervjun eller i DN, men det kan lika gärna handla om att delta i en uppvaktning av ett statsråd eller att vara ute och lyssna i en lokal församling. Allt hänger tydligt samman.

Han konstaterar att det finns många förväntningar på vad en ärkebiskop ska kommunicera kring, och det finns många människor att förhålla sig till, däribland kyrkomötet och kyrkostyrelsen.

Lagom mycket medieträning Inför högtider som jul och påsk arbetar han och staben mer proaktivt och funderar på vad de – eller rättare sagt Svenska 27

foto: karl gabor

Bakom kulisserna i Svenska kyrkan 28

kyrkans främsta företrädare – vill tala i konferensen Folk och försvar i Sälen. om, och hur man bäst gör för att nå ut.

Därutöver blir det regelbundet många Inför påsken 2024 var de överens om att kortare resor runt om i stiftet och övriga försöka få mycket medieutrymme för landet. Men Mikael Stjernberg klagar att sprida påskens och kyrkans budskap inte – tvärtom. om hopp och landade i att kontakta ett – Det är ett privilegium att få göra antal redaktioner, bland annat TV4, dessa resor och jag älskar variationen i Dagens Nyheter och Mix Megapol. mitt arbete. Jag träffar otroligt mycket Även kring ärkebiskopens sociala intressanta människor. medier finns ett strategiskt tänk, berättar Mikael Stjernberg.

Vilka egenskaper krävs för att klara När det gäller sociala medier tar Miav jobbet som pressekreterare? kael ofta fram förslag och hjälper till – Man måste givetvis kunna det journamed faktaunderlag, men det är ärkelistiska hantverket och förstå medielobiskopens konton och han som lägger giken. Framför allt behöver man förstå ut de flesta inläggen. kyrkans uppdrag. Man ska nog gilla – Även om jag kommer med förslag Mikael Stjernberg beskriver arbetet som pressekreterare nätverk och relationer eftersom det är åt ärkebiskopen som intensivt, spännande, omväxlande så är Martin noga med att göra ma- och viktigt. Ingen dag är den andra lik och han tvingas en stor del av jobbet. terialet till sitt, understryker Mikael ständigt vara på tårna. »Det här är ett drömjobb.« Han konstaterar själv att det här inte Stjernberg. är något vanligt »8 till 5-arbete« och att I pressekreterarens arbete ingår att medieträna ärkebiskopen. det blir något av en livsstil att alltid vara standby och insatt i en Det är en delikat uppgift eftersom konstruerade svar inte är något mängd olika frågor. att eftersträva.

Mikaels mobil plingar till.

– Hur medietränar man en person på ett lagom sätt? Hur hittar – Det är Martin som sms:ar. Han kommenterade en sak om vi ärkebiskopens absolut bästa kompetenser där vi kan utveckla intervjun i P1, ursäktar sig Mikael. vissa delar? Det finns ju ingen som vill att han ska bli någon annan Han har vant sig vid att ständigt vara nåbar och medger att han än den han är. Om vi skulle göra om honom skulle det ganska har svårt att släppa jobbet, även om hans kollegor i pressenheten snart lysa igenom och bli något väldigt negativt. Här finns en turas om att ha pressjour. Han kollar ändå jobbmobilen det sista spännande utmaning. han gör på kvällen och det första han gör på morgonen.

Mikael konstaterar att det tar tid att lära sig hur en person – Det blir ett sätt att leva. Jag måste ha koll. uttrycker sig.

Efter olika framträdanden eller intervjuer brukar de tillsammans Vad driver dig? gå igenom vad som gick bra och vad som kunde ha gjorts bättre. – Det handlar ju ändå om någon form av kallelse: Hur når vi ut Mikael för även noggrann statistik över räckvidd och omfång på med kyrkans budskap, hur når vi ut med evangeliet? Det här uppinlägg i sociala medier och följer upp reaktioner på debattartiklar. draget har ett speciellt syfte. Utan den kallelsen skulle jag inte ha – I min roll kan man inte bara vara en ja-sägare som säger att det här jobbet som kräver så pass mycket, svarar Mikael Stjernberg. allt är bra. Och det gäller ju från båda håll. Det är a och o att vara Han fortsätter: tydlig i relationen. Jag har självklart respekt för själva ämbetet, – Martin och jag påminner ofta varandra om varför vi gör men en del av den respekten handlar om att vara tydlig. det här. Det handlar om något djupare än att det ska bli en bra För en ärkebiskop och dennes pressekreterare blir det många intervju. Vi brukar ofta be en bön tillsammans inför olika möten resor i tjänsten. Bara under det senaste halvåret har de besökt Po- och uppdrag. I dag, till exempel, bad vi i taxin på väg till studion. len, Schweiz, Israel och Palestina och Guatemala och även deltagit Vi har en extra superkraft att tillgå.

■

»Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, ge mig ett nytt och stadigt sinne.« Psaltaren 51:12

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0904

E T

S

WWW.ARGUMENT.SE