Bli stress-smart

Mia Bรถrjesson BLI STRESS-SMART

BLI STRESS-SMART Mia Bรถrjesson

ARGUMENT

KLIMAT­ SMART VAL

© 2018 Mia Börjesson och Argument Förlag Foto © Shutterstock.com Tryck: Dardedze holografija SIA ISBN: 978-91-7315-536-6 Argument Förlag, Annebergsvägen 4, 432 48 VARBERG www.argument.se | info@argument.se Tel: 0340-69 80 00

»När jag gick i nian kändes det som om jag måste hinna allt och göra allt inom några år. Tiden kändes kort och jag tänkte varje dag att jag kommer aldrig hinna allt jag vill.

Det skapade en tyngd i mig och det var som en tung väska jag bar med mig hela tiden. Hur mycket jag än gjorde kändes det som om jag var efter och att listan med saker som skulle göras aldrig tog slut. Jag önskar att någon berättat när jag gick på högstadiet att det blir bättre med tiden och att man har tid på sig för att göra allt det där man vill.« [Karolina, 22 år]

3

4

STRESS Stress är en del av livet. När vi levde som samlare och jägare på savannen i Afrika mötte vi en mängd hot, exempelvis farliga rovdjur. Då hjälpte stressreaktionerna oss att överleva. Vid stress reagerar kroppen med att hjärtat slår fortare, andningen går snabbare och musklerna spänns. Det är kroppen som förbereder sig på att agera för att möta hotet.

Stress fyller alltså en viktig funktion för vår överlevnad. Kortvarig stress i en akut situation gör människan smartare, starkare, piggare och uthålligare.

I vardagen kan stress hjälpa till att få saker gjorda, du får ett extra energipåslag för att kunna anstränga dig. Om du till exempel ska göra en presentation i skolan kanske du blir både spänd och nervös. Stressen gör att du får kraft och fokus att förbereda uppgiften, och på så sätt gör du ett bra framträdande.

5

Men vårt stress-system är byggt för kortvariga hot. Dagens hot ser annorlunda ut. I dag är vi oroliga för att inte duga till eller bli utanför. Vi blir stressade av att alltid vara nåbara och av alla krav och all information vi behöver hantera varje dag. Det triggar samma stressreaktioner i kroppen, men de här hoten försvinner inte lika snabbt som rovdjuren gjorde när vi skrämt bort dem. Stresspåslaget är kvar i kroppen under lång tid, vilket innebär stora påfrestningar för kroppen.

Stress utan återhämtning kan leda till att hjärnan tar skada. Psykologen Anna Bennich Karlstedt beskriver i sin bok Sjukt stressad att kroppen kan reagera med sömnsvårigheter, magproblem, minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Du kan gå runt med en konstant känsla av att aldrig vara nöjd, känna dig irriterad och nedstämd hela tiden och ha nära till gråt. Då är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och inte fortsätta i samma tempo.

Kroppens varningssignaler är till för att visa oss när det krävs en förändring för att vi ska må bra.

6

Den äldsta delen av vår hjärna brukar kallas reptilhjärnan och den är förprogrammerad att se risker och hot som närmar sig. Reptilhjärnan är bra på att ta snabba beslut och gör att vi får tunnelseende, så att vi bara fokuserar på faran.

Det händer automatiskt när hjärnan registrerar att något okänt eller farligt är på gång, eftersom reptilhjärnans huvuduppgift är att se till att vi överlever. »Det är konstigt men varje gång jag hör en motorcykel komma farande så reagerar kroppen med stress.

Den minns att jag en gång blev påkörd. Det var när jag var liten, men eftersom jag har flera stora ärr på benen så tänker jag på det varje dag. Hjärnan säger till kroppen att den ska sticka därifrån, långt bort från motorcykeln.« [Sebastian, 19 år]

Stressen vi upplever vid fara är energikrävande.

Den kostar på för kroppen. Om alarmsystemet i kroppen är i gång hela tiden, för att signalera att du är i fara, blir det väldigt ansträngande för kroppen.

7

»Det är skitjobbigt varje gång jag ska gå in i skolan.

Jag får för mig att alla tittar och att det de ser inte är tillräckligt bra. Jag vet att det är en idiotisk ide. Att jag inte är så intressant, men det hjälper inte. Så varje dag är det en kamp när jag ska gå in i skolan. Jag blir spänd och nu har jag fått ont i ryggen. Det beror säkert på att jag inte kan slappna av.« [Moa, 16 år]

Stressen gör också att vi bli sämre på att tänka positivt och hoppfullt. Vi blir till och med sämre på att tänka logiskt. Kroppens resurser är inställda på överlevnad.

RÖDA OCH GRÖNA LINJEN

Ett annat sätt att beskrivs stress är att utgå från två system i kroppen. Det ena systemet är vårt hot- och försvarssystem, det kallar vi den röda linjen. Det andra systemet är vårt trygghetssystem, det kallar vi den gröna linjen.

På den röda linjen finns känslor som rädsla, sorg, ilska, skam och avsky. Dessa känslor kan ta sig uttryck i bland annat oro, ängslan och osäkerhet. Känslorna kan variera i styrka, från lite oro till stark ångest.

8

RÄDSLA oro

överlevnad

tvivel ängslan

misstänksamhet osäkerhet

hopplöshet stress

ångest

På den gröna linjen finns känslor som glädje, humor, intresse/nyfikenhet och förundran. De kan ta sig uttryck i bland annat hopp, optimism, tillit och lugn. Även den gröna linjens känslor kan variera i form och i styrka, och vi upplever dem på olika sätt varje dag.

GLÄDJE ro

kärlek begriplighet hopp

kontroll makt framtidshopp frihet optimism säkerhet tillit tilltro

frid

Linjerna får också symbolisera olika sorters stress. Stress på den röda linjen kallar vi röd stress. Vi upplever röd stress varje dag, och så behöver det till viss del vara. Hot- och försvarssystemet skyddar oss och ger oss information om en situation är farlig. Då kickar den röda stressen i gång för att vi ska kunna skydda oss.

Stress på den gröna linjen kallar vi grön stress.

Den upplever vi när vi ska göra färdigt en upp9

gift, träffa en kompis, hinna med bussen och liknande. Den gröna stressen ser till att vi får energi till att utföra uppgiften, anstränger oss för att hålla kontakten med kompisen och skyndar oss till bussen så att vi inte missar den. Den här sortens stress ser till att saker blir gjorda utan att det kostar särskilt mycket för kroppen.

När vi ska göra något svårt, utmana oss själva, klara av något tungt eller göra något vi är rädda för får vi ett litet påslag av röd stress. Det kan vi kalla rosa stress. Det kostar lite för kroppen, men så länge det är en kortvarig stress och leder till ett mål som du upplever som en vinst är den positiv. »Jag var skitnervös för att göra min presentation.

Men jag tvingade mig. Övade hemma innan, och när jag kom till skolan så fantiserade jag om att jag stod hemma och gjorde presentationen. Det gick bra. Inte skitbra men helt okej. Jag är superstolt över mig själv att jag gjorde något jag egentligen inte vågar.« [Sofia, 15 år]

När vi ska lära oss att hantera stress behöver vi göra skillnad på röd stress, grön stress och rosa

10

stress. Den gröna stressen ger oss kraft att göra saker vi vill och behöver. Det kräver ingen särskild stresshantering. Den rosa stressen är bra, så länge den är kortvarig. Den röda stressen ska fungera som beskydd, men inte som en broms för att göra det vi vill. För mycket röd stress är mycket ansträngande för kroppen och den klarar vi inte av under för lång tid.

Stresshantering ska inte handla om att plocka bort den rosa stressen eller den gröna, för den finns i aktiviteter fulla av engagemang, glädje och positiva utmaningar. Tar du bort aktiviteter du älskar att göra och säger nej till sånt du verkligen vill för att hinna med det du tycker är mindre kul eller rent av trist kommer det inte att hjälpa dig bli mindre stressad.

Stress kan alltså orsakas av många olika saker.

Att ha mycket att göra, många att möta och storslagna drömmar att uppnå kan vara både kul och spännande men samtidigt också arbetsamt. Att ha för lite att göra, ingen att träffa och inte våga drömma om något kan vara minst lika stressande.

11

Så vad kan bidra till att minska stressen? Vi ska återkomma till det, men redan nu är det värt att nämna att det finns mycket forskning kring stress och stresshantering. De här tipsen har visat sig fungera bra för många som vill minska stressen i sina liv.

• Fysisk träning. Att träna är ett av de enklaste sätten att få stressnivån att sjunka.

• Acceptera dina känslor. Känslor kommer och går. Skuldbelägg inte dig själv för de känslor du har, utan acceptera dem och var medveten om att de kommer att passera.

• Gå ut i naturen. Ta en skogspromenad eller sätt dig på en klippa i havet. Att vara i naturen är lugnande.

• Välj sammanhang som ger dig energi. Även om du är trött, gör det där som du tycker om och blir glad av.

• Ta pauser under dagen. De kan vara korta om du har ont om tid, men stanna upp och andas en stund.

• Fokusera på nuet. Gräv inte ner dig i tankar om vad som gick fel förut och vilka problem

12

som kan dyka upp framöver. Använd din energi till det som pågår här och nu.

• Lyssna på kroppens varningssignaler. Om kroppen inte mår bra behöver du göra en förändring.

• Förändra din livsstil. Om du känner att din stressnivå ökar hela tiden, och inga andra knep hjälper, behöver du göra en radikal förändring. Det kan kännas svårt, men var inte rädd för att be om hjälp. Din hälsa är viktig!

13

Har du svårt att få tiden att räcka till?

Brottas du med negativa tankar som hindrar dig från att göra det du vill? Är du pressad av krav från dig själv och andra?

Då behöver du bli stress-smart. Stress är en naturlig del av livet som hjälper oss i många situationer. Men långvarig stress utan återhämtning är skadlig för kroppen. Därför är stresshantering ett viktigt verktyg.

I det här häftet får du lära dig mer om stress, hur du kan väga upp de negativa tankarna och vad du kan göra för att hitta återhämtning. Och så får du veta vad »ödlan i huvudet« är bra och dålig på!

www.argument.se