Andlig boning åt Gud

ANDLIG BONING ÅT GUD ANDERS ARBORELIUS KARIN JOHANNESSON argument

ANDLIG BONING ÅT GUD ANDERS ARBORELIUS KARIN JOHANNESSON

argument

© 2022 Anders Arborelius, Karin Johannesson och Argument Förlag Bibeltexter från Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons stiftelse) Foto, omslag: Magnus Aronson isbn: 978-91-7315-616-5 | Tryck: Dardedze holografija SIA, Lettland Argument Förlag | Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg Tel: 0340-69 80 00 | www.argument.se | info@argument.se

Ni har fogats in i den byggnad som har apostlarna och profeterna till grund och Kristus Jesus själv till hörnsten.

Genom honom fogas också ni samman till en andlig boning åt Gud. efesierbrevet 2:21–22

Förord....................................................................................8

Del 1 FÖRSTA STILLA DAGEN................................................... 12 Tema: Anden som kommer från Gud Helig Ande som en vätskekontroll i Vasaloppet............... 14 Vi kan erbjuda Gud en andlig boning i våra hem............. 19 Läsning........................................................................... 25

ANDRA STILLA DAGEN....................................................30 Tema: Levande stenar i ett andligt husbygge Silvernyckeln och guldnyckeln visar vägen....................... 32 Varje ögonblick kan vi börja på nytt................................ 37 Läsning........................................................................... 43

TREDJE STILLA DAGEN....................................................48 Tema: Jesus Kristus som hörnstenen Jesus som hela mänsklighetens hörnsten – och hårddisk....50 Vi är hans ögonsten ........................................................ 55 Läsning.......................................................................... 60

FJÄRDE STILLA DAGEN....................................................64 Tema: Anden som utforskar allt Vad har korviga strumpor med saken att göra?................ 66 Vi behöver omvända oss på livets alla områden................ 73 Läsning...........................................................................79

Del 2 STILLHET OCH DIALOG I................................................86 Tema: Hjälparens ankomst Första samtalet................................................................87

STILLHET OCH DIALOG II...............................................92 Tema: Den heliga andens tempel Andra samtalet................................................................94

STILLHET OCH DIALOG III...........................................100 Tema: Andens gåvor Tredje samtalet.............................................................. 102

STILLHET OCH DIALOG IV.............................................112 Tema: Maria, kyrkans moder Fjärde samtalet...............................................................114 Bakgrund............................................................................122

Förord Den åttonde dagen har en särskild betydelse i judisk och kristen tradition. Den åttonde dagen är nyskapelsens dag, den dag då solen går upp över det oändliga som ligger både bortanför och inuti de sju dagar som finns i våra almanackor. Den åttonde dagen är frihetens dag – den extra dagen som förbinder oss med evigheten.

Perioder på åtta dagar har också en särskild betydelse i kristen tradition. Efter kyrkoårets största högtidsdagar följer en efterfirningstid som kallas för en oktav. En oktav är ett slags festvecka då högtidsdagens tema sträcks ut under åtta dagar. På så sätt flätas julens, påskens och pingstens underverk samman med gråtrista måndagar och stressiga onsdagar. Vi får chansen att upptäcka vad det innebär att Gud är med oss i både vardag och fest.

Andlig boning åt Gud vill vara en hjälp på den upptäcktsfärden.

Boken innehåller bibeltexter, böner, reflektioner och frågor för begrundan. Materialet är tänkt att användas under åtta stilla dagar som genomförs på egen hand. Fyra av dagarna är uppbyggda

8

kring betraktelser (del 1) och fyra av dagarna är uppbyggda kring dialog (del 2). Tanken är att variationen ska berika.

De åtta stilla dagarna kan ligga intill varandra – och på så sätt bilda en oktavperiod – men de måste inte utgöra en sammanhängande helhet på det viset. Det går lika bra att ta en dag i taget och unna sig ett dygn av frihet när det behövs eller passar. Det sammanhållande tema som går som en röd tråd genom boken är insikten att människan är en andlig boning åt Gud. Tillsammans formar dagarna en festvecka som uppmärksammar pingstens underverk. I centrum står Anden. Anden är sigillet som utlovar frihetens dag åt oss (Ef 4:30).

Karin Johannesson och Anders Arborelius

9

10

DEL 1

11

FÖRSTA STILLA DAGEN Tema: Anden som kommer från Gud

»Och vi har inte fått världens ande utan Anden som kommer från Gud, för att vi skall veta vilka gåvor Gud har gett oss.« första korintierbrevet 2:12

12

låt er ande leda er

»Ni är ju kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din nästa som dig själv. Men om ni biter och sliter i varandra är det fara värt att ni gör slut på varandra.

Nej, säger jag, låt er ande leda er, så ger ni aldrig efter för köttets begär. Köttet är fiende till anden och anden till köttet.

De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill. Men om anden får styra er står ni inte längre under lagen.

Vad köttet ger är lätt att se: otukt, orenhet, liderlighet, avguderi, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp, dryckenskap, utsvävningar och annat av samma slag. Än en gång varnar jag er: de som gör sig skyldiga till sådant skall inte få del i Guds rike.

Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen.

De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med alla dess lidelser och begär. Om vi har andligt liv, låt oss då följa en andlig väg. Låt oss inte bli inbilska, inte utmana varandra, inte avundas varandra.« galaterbrevet 5:13–26

13

Betraktelse av biskop Karin

Helig Ande som en vätskekontroll i Vasaloppet Om man ska åka Vasaloppet krävs en viss uthållighet. Det förstår alla som någon gång har tittat på tävlingen på tv. Och alla som har åkt niomilafärder på skidor vet att man är ganska sliten när man kommer i mål – och faktiskt också långt innan dess.

Det är inte bara fysisk uthållighet som behövs om man ska åka Vasaloppet. Det krävs också psykisk sådan. Starten går i Sälen och loppet börjar med en lång uppförsbacke. I den är det alltid kö. Efter ungefär fyrtio eller fyrtiofem minuters åkning kommer man till toppen på backen som faktiskt också är Vasaloppets högsta punkt. Där uppe sitter en skylt som meddelar att nu är det bara 87 kilometer kvar till Mora. Det krävs en viss mental styrka för att man ska tolka det budskapet som ett glatt budskap.

Och samma sak gäller för alla kilometerskyltarna. Man måste

14

tolka dem positivt. Efter femton kilometer är det bara sju och en halv mil kvar till Mora.

I livet behöver vi också fysisk och psykisk uthållighet och vi behöver dessutom andlig uthållighet. Vi behöver orka hålla ut i det goda, och det gör vi inte på egen hand.

Fysisk uthållighet kan vi ofta träna oss till. Vi kan springa långt, simma regelbundet och gå på gymmet. Psykisk uthållighet kan vi delvis träna oss till, och här spelar vår personlighet en avgörande roll. Vissa av oss kommer att tröttna snabbare än andra.

Andlig uthållighet är däremot alltid en gåva, för Anden kommer från Gud. Gud skänker oss Anden – det är detta vi firar när vi firar pingst – och Anden gör att det börjar hända saker med oss, inom oss och omkring oss.

Jag har lätt att föreställa mig Anden som en kraftkälla som kan liknas vid en vätskekontroll i Vasaloppet. Då och då får jag stanna upp en stund, ta några djupa andetag och fylla på med lite blåbärssoppa eller andlig kraft. Det är egentligen ingenting fel med den bilden, men den begränsar perspektivet. Den heliga anden är så mycket mer, vilket vi påminns om när vi läser om Andens frukter i Galaterbrevet.

15

Bibelavsnittet har i Bibel 2000 fått rubriken »Lår er ande leda er«.

Låt den kontaktyta som Gud har skänkt dig vara vägledande i ditt liv. I Vasaloppet råder det ingen tvekan om vart man ska åka.

Banan är välpreparerad och tydligt markerad. I livet är vägvalen sällan lika tydliga. Därför blir vägvisaren så mycket viktigare. Låt er ande leda er, skriver Paulus, inte de krafter som står i motsats till Gud och det goda. Ibland kallas de krafterna för »köttet«. Vi skulle också kunna säga »ogudaktigheten« eller »oandligheten«.

Poängen är att det nedbrytande inte ska vara vår ledstjärna. Vi ska ledas av uppbyggelsens Ande.

När jag läser om Andens frukter går mina tankar till fotbollsplanen. Paulus beskriver hur Anden ger oss förmågan att läsa spel och samspel mellan människor, och det gör att vi kan bryta in med en snygg passning som öppnar för nya mål.

Jag har tränat barn i fotboll. Bland det första som man då måste ta itu med är att alla tenderar att vara på samma ställe på planen, nämligen där bollen finns. Det kan bli ganska trångt runt bollen och ibland blir det också konflikter. Någon får en armbåge i ansiktet, en annan blir trampad på tårna.

Som tränare ingriper vi så att spelet ska kunna bli någonting mer än en jakt på att själv få tag i bollen. Vi skickar ut Josef på vänsterkanten. Han klagar lite och säger att »ingen kommer ju att passa

16

till mig«. Som tränare lovar jag att det ska komma passningar, och när Maria får bollen ropar jag: »Spela nu till Josef! Han är fri på vänsterkanten.« På så sätt bygger vi upp ett spelsystem. Vi hjälper dem som finns på planen att bredda spelet så att de kan hitta luckor och nya ytor där snygga passningar kan slås.

Både som kyrka och som mänsklighet behöver vi bredda spelet.

Många människor riskerar att hamna utanför spelplanen om inte Gud griper in genom oss.

Anden som kommer från Gud är som en tränare som hjälper oss människor att bygga upp ett fruktbart spelsystem. Med Andens hjälp kan vi undvika eller omvända oss ur splittring, ofördragsamhet, intriger och maktkamp. Sådana underverk kan Anden åstadkomma både i det stora och i det lilla, både i världspolitiken och i våra vardagsliv.

Med Andens hjälp kan vi inse hur vi på bästa sätt ska hantera en sårande kommentar, ett påhopp i sociala media eller en utebliven passning. Anden kan hjälpa oss att avgöra när vi ska tala, vad vi ska säga och när det är bäst att hålla tyst. Anden låter oss förstå sådana saker som att min kollega var väldigt otrevlig för att hon var trött, att tonåringen lät så uppblåst självsäker för att han var rädd eller att debattartikeln var så onyanserad för att skribenten helt enkelt saknar djupgående kunskap i ämnet. Avsikten kanske

17

inte är så illvillig som jag frestas att tro. Kanske kan händelsen snarast tolkas som ett misslyckat passningsspel eller brister i lagkänslan. I så fall är lösningen knappast att sura och gå därifrån.

Det finns tillfällen när Anden måste vara en kraftkälla på ett sätt som påminner om en vätskekontroll i Vasaloppsspåret. Ibland behöver Anden styrka oss så att vi orkar lämna något nedbrytande och ogudaktigt. Men Anden sänder oss inte bara ut på kylslagna långturer i ensamhet. Anden för oss också samman på fotbollsplanen, in i ett lag som samspelar med varandra. När Anden leder oss kan vi läsa spelet, bredda det, hitta nya spelytor och slå välplacerade passningar i de luckor som öppnar sig.

Vi ber: »Kom, Guds egen andedräkt, kom, du rena, varma fläkt. […]

Kom med enhet, kom med frid, gör vår tid till hoppets tid.« ur medeltidshymnen »veni sancte spiritus«, i översättning av anders piltz

18

Betraktelse av biskop Anders

Vi kan erbjuda Gud en andlig boning i våra hem Vi behöver alla ett hem att bo i, någonstans där vi känner oss hemma. Egentligen har vi redan fått ett sådant hem, när vi fick vår existens som gåva av Gud. Vad som än händer är vi hemma hos honom som har skapat oss och ständigt vill ge oss sin kärlek.

Gång på gång får vi ta emot denna insikt, och det är så viktigt för oss alla att upptäcka att vi har vårt äkta, andliga hem hos Gud. Vad som än händer är vi hemma hos honom. Att tacka Gud för detta och allt annat kan förändra hela atmosfären. Att tacka Gud och vår nästa är andlig miljövård.

Det är så lätt att glömma det som är viktigt och ge efter för uppgivenhet och andra känslor. Därför behöver vi unna oss tider av stillhet och bön för att återvända till det som är bestående. Dessa stilla dagar vill hjälpa oss att bli mer övertygade om att vi redan

19

har vårt andliga hem hos Gud, men också att vi kan erbjuda Gud en andlig boning. Vi vill välkomna honom hem till oss, lyssna till hans ord och låta hans kärlek och sanning lysa upp vår boning.

All kärlek bygger på ömsesidighet, på dialog och relation. Så är det i Gud själv. Vi tror på en treenig Gud, där Fadern och Sonen lever i en kärlekens ständiga dialog, i Andens enhet. Genom vårt dop har vi blivit en boning, ett heligt tempel, där den treenige Guden lever som i sitt eget hem. Gud är oss närmare än vi anar.

Det är en stor gåva vi har fått, som vi ofta glömmer bort. Därför är det bra att unna sig några stilla dagar för att reflektera över detta. I tystnad, stillhet och ensamhet kan vi upptäcka nya perspektiv. När vi tycker att Gud är långt borta och håller sig undan, beror det egentligen på att vi längtar efter att komma honom nära. Sitter vi hemma och har det lite halvtråkigt, ja, då kan det vara ett uttryck för en fördold längtan efter Gud. Den heliga anden kan hjälpa oss att förstå att det vi upplever som Guds frånvaro kan vara ett tecken på hans närvaro, som vi aldrig kan fånga in med våra känslor. Vi måste acceptera att Gud är större än allt vad vi kan fatta och förstå.

I ensamheten och avskildheten kan vi i lugn och ro reflektera över kyrkan som ett mysterium, där Gud kommer oss till mötes med sin frälsning, sanning och barmhärtighet. Kyrkan är »den byggnad som har apostlarna och profeterna till grund och

20

Kristus Jesus själv till hörnsten« (Ef 2:20). Jesus binder ihop oss människor och gör oss till ett i sin kyrka. Tillsammans blir vi en byggnad åt Gud. Var vi än är, är vi hemma hos Gud och hos varandra. Det finns en osynlig gemenskap, där vi blir bröder och systrar, där vi blir byggstenar, levande lemmar. Oavsett vår nationella och sociala bakgrund binds vi samman till ett genom den heliga andens ständiga verksamhet. Vi får inte glömma att tacka och prisa Gud för detta varje dag på nytt.

Redan vid skapelsens början svepte Anden fram över vattnet som en gudsvind (1 Mos 1:2). Anden är utgjuten över allt skapat.

Anden är osynlig för vår blick, men genom trons gåva kan vi ana hur nära Anden har kommit oss. Allt som är sant och äkta, gott och riktigt kommer i sista hand från den heliga anden som aldrig är långt borta från någon människa. Anden vill ständigt inge oss goda tankar och inspirera oss till goda gärningar. Överraskningarnas Ande kan tala genom oväntade munnar, också genom vår egen lilla mun. Det gäller bara att lära sig att lyssna till Andens diskreta röst. Ofta vet vi innerst inne i vårt samvete vad Gud vill säga oss genom Anden, men det är inte alltid vi är lyhörda för samvetets stilla röst inom oss. Profeten Elia erfor Anden som en sakta susning. Anden är aldrig helt tyst, men vi behöver lära oss att känna igen denna stilla röst i tystnaden.

Försök öva upp den andliga hörseln.

21

Vid pingst kommer Anden som en stormvind som blåser nytt liv i lärjungarna och gör dem till ett i Kristi kyrka. Anden är som en eld som tänder kärlekens låga i våra hjärtan. Pingsten fortsätter. Anden fortsätter att samla människor av alla språk och folkslag och gör dem till ett. Även om vårt hem är en ostädad liten lägenhet så är det vårt hem på jorden, vår andliga boning, där vi är förenade med alla som tillhör Kristus – levande och döda, änglar, helgon och vanliga syndare. Både himmel och jord deltar i lovsången till Herren. Vi får delta i den, hemma i vår skönaste fåtölj eller på knä, hur vi vill. Det gäller att hitta sitt eget sätt att tillbe och lovsjunga.

Det är den heliga anden som kan göra oss andliga, ja, heliga.

Genom vårt dop har vi blivit Andens tempel, skriver Paulus.

Anden lever och verkar inom oss med outsägliga suckar. Djupt inom oss, i vår innersta helgedom, är vi bebodda. Hela Guds treeniga verklighet finns där. Som ett levande vatten strömmar Guds eget liv fram inom oss. Anden vill hjälpa oss att förvandlas inifrån av detta nådens livgivande vatten. Märkligt nog erfar vi det ofta som torka. Gud talar ofta till oss bakifrån, så att säga.

Torkan talar om Guds levande vatten. Frånvaron talar om hans fördolda närvaro. Gud vill bli allt för oss, men ofta känner vi ingenting, inte ett smack.

Men när vi börjar sörja över vår egen svaghet och synd, då är det ett tecken på att vi börjar närma oss Guds helighet, som

22

alltid är en förtärande eld som vill befria oss från allt vad synd heter. Tidigare intresserade vi oss mer för andras brister och fel.

Ju närmare vi kommer Gud, desto tydligare ser vi vår egen brist och blir samtidigt mer överseende gentemot vår nästa.

Paulus beskriver att vi genom dopet har fått en dynamisk kraftkälla. Källan yttrar sig i tre gåvor som hjälper oss att komma Gud närmare: tron, hoppet och kärleken. Det är genom dem som vi står i kontakt med Gud. De utgör ett andligt, övernaturligt organ. Våra vanliga sinnesförmögenheter kan aldrig nå fram hela vägen till Gud. Under dessa stilla dagar kan det vara bra att öva oss i tro, hopp och kärlek. Dessa tre teologala (gudomliga) dygder eller krafter förbinder oss direkt med Gud. Sakta men säkert hjälper de oss att bli mer samstämmiga med Gud. Vi lär oss att stå på samma våglängd som Gud och bli mer lika Jesus Kristus. Ju mer vi öppnar oss för Gud genom tron, hoppet och kärleken, desto öppnare blir vi också för vår nästa. Äktheten i vår kärlek till Gud yttrar sig alltid i en äkta kärlek till vår nästa, särskilt till de behövande och nödställda. Vår inrotade själviskhet kan brytas ner steg för steg, när vi låter den heliga anden leda oss in i efterföljelsen av Jesus. Jesus levde i ständig gemenskap med sin himmelske Fader, samtidigt som han tjänade sin nästa i hennes nöd. I vår bön får vi delta i denna kärlekens gemenskap mellan Fadern och Sonen. I tro får vi ta emot denna kärlekens nådegåva och förvandlas av den. Då kan vi också leva i hopp,

23

även i svåra omständigheter när vi är avskilda från våra medmänniskor och vår församling.

Hoppet driver oss framåt mot Guds eviga härlighet. Vårt definitiva mål i livet är det eviga livet. Detta evighetsperspektiv hjälper oss bli hemma i tid och rum. Det hjälper oss att inte fastna i det som är tungt och jobbigt. Det hjälper oss att ta till vara de små ljuspunkter som finns där och som är tecken på det stora Ljuset, Kristi ljus, som tänds på vår jord när Gud blir människa för att lära oss hur vi ska leva som människor för att komma Gud nära. »Gör som Gud, bli människa«, säger vi ibland som en påminnelse om att leva mer intensivt som sanna människor, som efterföljer den Gud som blev människa i Jesus Kristus för att bistå och rädda var och en.

24

Läsning »Gud är tystnadens vän – vi behöver lyssna till honom eftersom det inte är vad vi säger som är betydelsefullt, utan vad Han säger till och genom oss.« ur »hjärtats frid« av moder teresa

25

psaltarpsalm

»Alla sätter sitt hopp till dig du skall ge dem föda i rätt tid Du ger dem, och de tar emot, du öppnar din hand, och de äter sig mätta.

Du döljer ditt ansikte, och de blir förskräckta, du tar ifrån dem deras ande, och de dör och blir åter till mull.

Du sänder din ande, då skapas liv.

Du gör jorden ny.

Må Herrens ära bestå för evigt, må Herren glädja sig över sina verk.« psaltaren 104:27–31

26

moder teresas bön

Led mig från död till liv, från falskhet till sanning.

Led mig från förtvivlan till hopp, från rädsla till tillit.

Led mig från hat till kärlek, från krig till fred.

Låt friden fylla våra hjärtan, vår värld, vårt universum.

Frid, frid, frid.

Fred, fred, fred.

27

för egen reflektion

Tänk dig att du bjuder in Gud i ditt eget hem och låter Guds ord, kärlek och sanning lysa upp din tillvaro. Vad innebär det för dig att erbjuda Gud en andlig boning? Vad händer i mötet och dialogen med Gud? Vad behöver du för att öva din andliga hörsel? Vad är budskapet från Guds Ande till dig i dag – och vad är ditt svar?

28

29

Paulus skriver till de kristna i Efesos att de är »en andlig boning åt Gud«, och den beskrivningen gäller även oss. Vi är inte tomma och ihåliga, vi är ett heligt tempel där Gud lever och verkar.

Till vår hjälp har vi den heliga anden. Det är utgångspunkten för denna reflektionsbok av Karin Johannesson, biskop i Uppsala stift, och Anders Arborelius, biskop i Katolska kyrkan.

Boken innehåller bibeltexter, böner, reflektioner och frågor för begrundan. Materialet är tänkt att användas under åtta stilla dagar. Fyra av dagarna är uppbyggda kring betraktelser och fyra av dagarna är uppbyggda kring dialog mellan biskop Anders och biskop Karin.

Boken kan användas för andlig fördjupning i grupp eller på egen hand. Den kan användas när som helst under året, men med Anden som brännpunkt känns den särskilt aktuell i pingsttid.

www.argument.se