Herrgården i Björneborg och dess historia

Herrgården i Björneborg och dess historia

Den vackra gula byggnaden märks knappt för den oinvigde som kör igenom samhället men den har en 200-årig historia. Bruket grundades redan den 12 november, 1656 av Olof PerSon (OPS) men herrgårdsbyggnaden kom inte till förrän 1758. Dess storhetstid började emellertid på 1800-talet under ledning av brukspatronen Olof Nordenfeldt. Familjen var mycket bildad. Olofs far skrev dagbok, som sonen fortsatte med, vilket refereras till i bl.a. boken ”Björneborgs Bruk”¹ samt böcker i Herrgårdens bibliotek. Fadern dog när Olof var 4 år gammal, varför modern flyttade till sitt föräldrahem i Riseberga nära Riseberga Kloster, inte långt från Örebro. Modern gifte om sig med greve Rudenschöld och det blev ett mycket lyckligt äktenskap. Pojken fick en gedigen utbildning; han studerade i Uppsala och lärde sig spela piano under ledning av Erik Gustaf geijer, den store värmländske diktaren² .

¹ Skriven av hans Lennart Lundh, Göteborg 1959

² Professor i hostoria vid Uppsaka Universitet

Olof älskade böcker och musik och var liksom sin far mycket duktig i målning och teckning. I Uppsala hade han ett gediget umgänge. Efter sitt studium blev han Kungl. Sekreterare i Kabinettet i Stockholm och senare diplomat i Köpenhamn, Berlin och Wien, men hemlängtan fanns alltid där, liksom planerna för bruket.

Under tiden förvaltades Herrgården och Bruket av hans farbror, Johan Niklas Nordenfeldt, som gifte sig med den blott 16-åriga friherrinnan Anna Posse. Paret fick 12 barn, varav 10 överlevde, som gav liv åt både Herrgården och samhället.

Bruket drevs som familjebolag, med bl.a. 2 stångjärnshammare med smidesrätt av 1800 skeppspund (ca 306 ton)³ per år. Regelbundna transportförbindelser med Göteborg och Trollhättan hörde till. Vid sin expansion 1836 fick bruket 2 nya hamrar och privilegier med tillhörande smidesrätt.

³ 1 skeppspund = 400 skålpund = 170kg

Till ägorna hörde också ett omfattande jordbruk och sedan 1811 ett antal mindre gruvor norr om Örebro samt fastigheter i Kristinehamn.

1821 kom Olof Nordenfeldt hem för gott och moderniserade Bruket och Herrgården. Han anlade en vacker trädgård i Versailles-stil och det finns idag ett säreget träd, en krusalm, kvar på baksidan av Herrgården. Under denna expansiva tid, byggdes vägar och en allé. Skogsälven Vismans lopp rätades och över älven byggdes en stenbro.

På Herrgården träffades diktare och konstnärer som Esaias Tegnér4 och Erik Gustaf Geijer och huset blev säte för Götiska Förbundets5 sammankomster. Tiderna förändrades emellertid och 1893 fick bruket säljas till Bofors-Gullspång, dvs. Alfred Nobel, med skog och fastigheter.

4 Värmlänning, Prof. i Lund och biskop i Växjö

5 Grundades 1811 för att återuppliva gamla fornnordiska ideal

I början av 1920 lånades Herrgården till inspelningen av filmen ”Flickorna på Björneborg” med den i

Sverige kände värmländske skådespelaren Fridolf Rudin.

Herrgården

Herrgården beboddes under årens lopp av olika ägare och bruksdisponenter och den siste disponenten, Nils Årman bodde där 1942 till 1965 med sin familj. Byggnaden renoverades 1965 och moderniserades med nytt kök, badrum och bastu. Idag brukas byggnaden, under ledning av koncernchefen, för

Björneborg Steel’s gäster vid olika sammankomster. Herrgården värderas som en stor tillgång.

Entrén

Entrén domineras av en magnifik trätrappa, som istället för ett räcke har en dold ränna för blommor och ljusarrangemang vid speciella festligheter. Mittemot ingången pryds golvet av en mycket gammal brudkista i trä och läder från den tiden då man färdades med häst. Ovanför hänger vackra jakttroféer.

Intill denna står två kanoner, fullt brukliga vid festliga tillfällen. Till vänster kan gästerna rätta till sin klädsel i en ganska unikt designad inbyggd spegel från den tiden huset byggdes. Längre in, i den lilla möblerade hallen står en stor järnspis med initialerna OPS, gjord på bruket, och ovanför bordet hänger en järnhållare till lampan.

Bottenvåningen

Bottenvåningen domineras av av den stora matsalen. I panelen runt väggarna hittar vi en vacker glasvitrin, som döljer en gammaldags tygtapet. I högra hörnet står, kringbyggd i modern tappning, en gammal järnspis från 1600-talet, då bruket ägdes av Olof Person. Längs en annan vägg står ett fint gammalt barockskåp och pryder rummet. På ena väggen hänger också två barocklampetter med den karakteristiska initialen OPS. En likadan lampett återfinns i Kristinehamns Kyrka; en donation från Bruket.

Några rum har renoverats och fått en nygammal prägel. I ett av bottenrummen bodde ofta de svenska finansbröderna Wallenberg, varför rummet också kallas Wallenbergrummet.

Trappan

Vid den första trappavsatsen återfinns på väggen en tapetmålning av den förste brukspatronen, Olof Person. Baksidan av andra våningens trappa pryds av gjutna bilder från brukets verksamhet. På trappavsatsen finns inbyggd i trä en gammal lädersoffa. Den vackra trätrappan till tredje våningen tillkom först i mitten av 1800-talet.

Andra våningen

Här kan gästerna koppla av vid en kopp kaffe i den stora vackra salongen eller spela något avkopplande av Chopin på den från Wien importerade vackra flygeln. Den stressade gästen finner säkert några minuters ro och eftertanke vid utsikten över trädgården och låter blicken vandra längs den gamla allén.

En middag för ett mindre sällskap serveras gärna i den tjusiga matsalen på andra våningen, som förutom sina fina möbler också har vackra konstverk av skulptören och arkitekten Rafael Rådberg6 från Kristinehamn.

Biblioteket

Husets stolthet är emellertid biblioteket, som innehåller böcker från 1700-talet. Där finns många rariteter som beskriver järnhanteringen på svenska, engelska och tyska. Oavnför den öppna spisen hänger ett privilegiebrev från drottning Kristina7 och nedanför står ett plättjärn, ett s.k. Lancashiresmide från

1700-talet. På väggen bredvid hänger ett fotografi med Olof Nordenfeldt, som önskar oss välkommen.

6 Värmlänning, Prof. i Lund och biskop i Växjö

7 Grundades 1811 för att återuppliva gamla fornnordiska ideal

Tredje våningen

Här skall det åter arbetas, eftersom husets konferensrum finns på denna våning; spartansk till sin utstyrsel som sig bör. Efter dagens vedermödor uppskattas säkert en stunds samvaro och då kan huset bl.a. erbjuda ett avkopplande bastubad på samma våning.

Oktober 1999

1661 Brukets första privilegiebrev

1656 Olof Person (OPS) grundade Bruket

1687 Brukets andra privilegiebrev

1757–1790 Olof Gabriel Nordenfeldt d.ä.

1790–1843 Olof Nordenfeldt

1758 Herrgården byggdes i två våningar

1840 Ombyggnad till nuvarande utseende

1893 Herrgården och Bruket köps av Bofors-Gullspång, Alfred Nobel

1762–1967 Herrgården permanent bostad

1800-talet Säte för Götiska Förbundets sammankomster

1920–talet Filminspelning

1965 Ombyggnad och modernisering