2. Att vara en skrivstärkande skola

En skola med skrivstärkande arbetssätt bygger på några grundförutsättningar. Eleverna bör erbjudas tid och rum att skriva mycket och ofta, utan att bedömning sker. Skrivandet handlar om att skriva för att upptäcka och lära framför att prestera och bli bedömd. Lärarna drar nytta av samsyn och samarbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för trygga och tydliga ramar för de unga skrivarna.

Vad gör vi åt våra elever om vi inte förväntar oss att de både läser och skriver olika typer av texter? Att vi inte utmanar dem?

lärare i en av projektskolorna

I en skrivstark skola ser pedagogerna skrivstärkande möjligheter i en enskild och till synes futtig och harmlös skrifthändelse. En sådan skrifthändelse i skolvardagen och utanför bedömningskontexter kan vara ett Wilma- meddelande14 från grupphandledare till elever. En gymnastiklärares Whatsapp-meddelande om ändrade lektionsplaner fungerar språkfostrande genom att vara skrivet på standardiserat skriftspråk och inte det talspråk som annars präglar chattar. I det skriftliga mötet med eleven har alla lärare chanser till skrivstärkande. Läraren agerar genremedvetet genom att själv välja och uppmuntra till standardiserat språk15 i stället för talspråkskoder som dialekt, slang och blandspråk. Läraren skrivfostrar med hälsnings- och avskedsfraser, samt visar på förmågan att klä situationer som eventuellt kräver problemlösning i konstruktiva ord.

I en skrivstärkande skola utmanar lärarna eleverna i skrivsituationer, det sker ofta och i alla läroämnen. Skrivandet sker också odramatiskt och utanför bedömningssituationer. Skrivandet finns därmed till för att processa kunskap och lära sig, för att anteckna, för att kommunicera med andra, för att informera, instruera och uppnå överenskommelser. Själva skrivhandlingen, att komma i gång, genomföra och slutföra ett skrivuppdrag hör till skolans vardagliga och naturliga verksamhetskultur.

En skrivstärkande skola

• har en syn på skrivandet som funktionellt och kopplat till genre (typ av text) och kontext (sammanhang), skrivandet är multimodalt och inkluderar andra modaliteter som ljud, film och bild

• utgår från att skrivandet är en process, där skrivpedagogiska modeller som cirkelmodellen utgör en stöttande bild i lärarnas planering av en mer explicit skrivundervisning i alla ämnen

• strävar efter genremedveten och kollegial samsyn kring texter och skrivuppgifter

• erbjuder materiella skrivstöd som lärarna använder i alla ämnen och över hela skrivstigen från förskola – årskurs 9 och vidare till andra stadiet

• betonar att de materiella skrivstöden bör föregås och omringas av lärarens stöttning, vilket också gäller för allt textarbete, såväl läsandet som skrivandet

• stärker lärarnas skrivpedagogiska medvetenhet i instruktioner och uppgiftsverb inför skrivuppgifter

• betonar att kamrat- och lärarrespons bör vara formativ, ges under skrivprocessen och inte enbart på slutprodukten

• fångar upp chanser till språkstärkande i vardagliga och praktiknära textsammanhang som presentationer och Wilmameddelanden, instruktioner och allmänt språkbruk i skolans verksamhetskultur

• ser alla vuxna, lärare och övrig personal på skolan men också hemmet och vårdnadshavarna som viktiga skrivande och läsande förebilder.

14Begreppet

15Tips