Uppdrag Mission 2 2019: Kreativitet

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 2 • 2019 • årgång 173

uppdrag

Kreativitet SIERRA LEONE: FÖREBILD I RELIGIÖS TOLERANS 26 VÄXJÖ STIFT: EFTERFRÅGAD KURS I UNGDOMSSJÄLAVÅRD 21 INDIEN: FÄRGSTARK SAMEXISTENS 8

Näckrosornas rötter

Missionsuppdraget i vår tid bygger på dialog och interreligiösa möten, långt från doktriner och regelverk men nära tron på människor och deras förmåga.

26 Stipendierapporten

UPPDRAG MISSION www.uppdragmission.se

Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap, LMS,

i samarbete med Svenska kyrkans internationella arbete

www.lundsmissionssallskap.se

ANSVARIG UTGIVARE Samuel Rubenson REDAKTÖR

Anna Braw

red@uppdragmission.se

REDAKTIONSRÅD Åsa Egnér Mika Vähäkangas

Agneta Hansson

Jenny Zetterqvist GRAFISK FORM Maria Mannberg PRENUMERATION pren@uppdragmission.se ANNONSER annons@uppdragmission.se

0704-81 80 85

TRYCK Ljungbergs, Klippan ISSN 2001-0087

OMSLAG Självporträtt av ett barn som deltog i konsttrycks­work­-

shop på We Yone Child Foundations skolor i Freetown.

2

Foto: Jeremiah Cothren uppdrag mission nr2

2019

FOTO: SVENSKA KYRKAN I MALMÖ

Storabackegatan 15C 073-998 23 27

24 Recensioner 25 Betraktelse

Det är de rörelserna vi följer i Uppdrag Mission.

216 15 Limhamn

6

alltid

4 Krönikan

ibland tänker jag på cecilia. Hon var kanske tio år äldre än jag, och på den tiden innebar det att jag uppfattade henne som väldigt vuxen och beundransvärd. Hon var inte alls gammal egentligen, några och tjugo kanske. Men hon var verkligen beundransvärd.

En gång stod Cecilia ensam framme i koret i vår gamla kyrka med en tavla. Vi visste att hon var sjuk, de vuxna säkert också att hon skulle dö. Tavlan föreställde ett mörkt vatten med lysande vita näckrosor som flöt på ytan. Cecilia pratade om näckrosornas rötter. Hur de inte syns på ytan, i det vita soliga, men hur de är starka och håller fast genom det mörka vattnet.

Efter kvällsandakten på vårt församlingsläger bad vi för Cecilia. När bönen slutat var det tyst. Ingen kunde säga nå­ got. Hur bryter man upp ur det här? Då hördes plötsligt en röst. ”Bred dina vida vingar, o Jesus, över mig.”Alla stämde in. Så bar sången det som inte gick att säga, och som var för tungt att ensam bära med sig till läggdags.

Alla de där frågorna, om lidande, Gud och allsmäktig­ het, och ”hur kan det få vara så orättvist” som Skorpan gråter i de första kapitlen av Bröderna Lejonhjärta, de har inte förändrats under åren som gått. Obegripligheten i sorgen och mörkret som plötsligt drabbar och som är del av människans villkor är inte lättare att acceptera. Men näckrosmålningen och psalmen, de finns där. De uttryck för liv, övergivenhet, meningslöshet, jubel och rädsla som all kreativitet är framträder som livsviktiga. Penseln, stråken, färgsprayburken eller scenen; vi har utrustats med någon­ ting som vi kan använda till flykt eller till svärd, som skydd från eller i strid mot hopplöshet. De kreativa uttrycken, egna och andras, som gör oss till aktiva subjekt, inte passiva åskådare, som låter oss bli skapare i Skapelsen. ■

30 Stipendiaten 31 Om LMS

6 lunch för två

Hanna Wapenaar är gatupastor i

Amsterdam. Hon köper med sig två portioner lunch och går ut i staden

8

för att hitta någon att äta med.

21 unga behöver vuxna Församlingsmedarbetare i Växjö

stift vill bli bättre på att samtala

med ungdomar. Det blev fröet till en folkhögskolekurs.

8 heliga bilder och möten

Ikonmålaren och konstvetaren

26

Lars Gerdmar förverkligade en dröm: han reste till Indien för att se heliga bilder och möta de människor som målar och som ber.

26 ”ja, så är det här” Hur kan det komma sig att kristna och muslimer lever

tillsammans i sådan harmoni i

lite för ofta använder jag ordet ”inspiration” – men

kan det finnas något bättre? Det som händer när någon blåser in i, tänder, andas på en människas inre?

Freetown? Marcus Olsson blev

Det har varit ännu mer spännande än vanligt att samla

för att försöka uppmärksamma

kyrkor behöver kreativiteten, kanske mer nu än någon gång

fascinerad och bestämde sig deras exempel.

in svaren till det här numrets enkät. Vår värld och alla dess

tidigare, och den kan ta sig så många uttryck. Silke i Tyskland

berättar om en strokepatient som hittar ett nytt sätt att ta på

sig skorna, Pauline i Kenya om hållbara lösningar, Hejin Yoo i Korea

om relationer. Och Bengt i Arvika tänker på brödet och fiskarna i

Johannesevangeliets sjätte kapitel.

Lunds Missionssällskap är ofta med och förverkligar kreativa

idéer. I det här numret får två av stipendiaterna extra mycket

utrymme: Lars Gerdmar, som har gjort en konstnärlig och andlig resa

agneta hansson suppleant i Lunds Missionssällskaps styrelse och med i redaktionsrådet för Uppdrag Mission

i Indien, och Marcus Olsson, som fick idén att göra ett konstverk för

att uppmärksamma att kristna och muslimer lever tillsammans i Freetown, Sierra Leones huvudstad.

Skapandet fortsätter.

ANNA BRAW, REDAKTÖR

krönika Att få syn på det jag redan ser

Att få syn på det jag redan ser

Vad livet vore fattigt om inte språket fanns, där tankar prövas, formas och orden får substans, där dikt och prosa ständigt ger nya perspektiv åt detta sköna, sköra, som vi benämner LIV. Vad livet vore inskränkt om inte konsten fanns, där färg och former blandas för själens stimulans, där skönheten får blomma, revoltens glöd berör.

I skaparkraften väcks det som hänför och som stör.

”I skaparkraften väcks det som hänför och som stör”

FOTO: PRIVAT

”det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.”

Detta är ett av många tänkvärda citat av Albert Einstein, som bland annat står bakom den inom fysiken så revolutionerande relativi­ tetsteorin. Av många anses han ha haft ett av de mest kreativa intellekten någonsin. Vad gjorde honom till kreativitetens mästare?

Ytterligare ett citat av honom kan ge en an­ tydan till svar: ”När vi accepterar våra gränser kan vi passera dem.” Han ger även ord åt en erfarenhet som alla kreatörer har erfarenhet av, nämligen misstagens betydelse i kreativitetsprocessen: ”Den som aldrig gjort ett misstag har aldrig prövat något nytt.”

Ordet kreativitet definieras enligt Natio­ nalencyklopedin som ”förmåga till nyskapan­ de, till frigörelse från etablerade perspektiv”.

Detta kan vi känna igen när nya ”einsteinare” plötsligt dyker upp på lokala eller globala arenor och hjälper oss att vända blickarna från de etablerade perspektiven till nya, hoppfulla sådana.

Ett bra exempel är na­tur­ligt­­vis Greta Thun­berg, som fredag efter fredag skolka­

4

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

Vad livet vore tråkigt om ej musiken fanns som med sin här av rytmer i oss får resonans.

I ord och toners mångfald får maktlöst liv nytt hopp, får tröst och glädje spelrum i ande, själ och kropp. de från sin skola och satte sig utanför riksda­ gen i Stockholm med sitt plakat: ”Skolstrejk för klimatet”. Hennes uthålliga agerande blev startpunkten för en tonårsrörelse över hela världen, där unga generationer högljutt nu utmanar politiker och industriledare att ta ansvar för jordens överlevnad.

Genom vår historia har några av de viktigaste kreatörerna varit författarna, poeterna, konst­ närerna och kompositörerna, som oupphör­ ligen hjälpt oss att se och tolka verkligheten med nya perspektiv. För några år sedan kom det ut en serie böcker med grundfrågan och titeln Vad är konst (eller musik, pengar, tid, politik …) – och 100 andra jätteviktiga frågor.

Upplägget var att respektive författare formu­ lerade olika frågor kring sitt ämne och sedan gav ett kort samt ett lite längre svar.

Den underfundige och ofta mycket kloke konstnären Ernst Billgren ställde frågan ”Vad är kreativitet?” i sin bok Vad är konst?. Det korta svaret han gav tilltalar mig: ”Att få syn på det man redan ser.” Det vill säga: Vidga perspektiven!

Men det är svårt. En gammal sentens från Talmud säger: ”Vi ser inte verkligheten som den är utan som vi är.”

Kombinationen av ord och toner har för mig personligen varit de två språk genom vilka jag försökt tolka min och vår stund på jorden, än i förundran och tacksamhet, än i vrede och oro, och ständigt med viljan att ”få syn på det jag redan ser”, men på ett nytt sätt. Under drygt femtio års tid har det blivit över 900 sånger och psalmer. Och så gott som varje tillkomst­ process har inneburit mycken födslovånda och många ”kill your harlings”.

Ofta, ofta har den stora tveksamheten in­ trätt: Nog borde någon ha gjort detta tidigare, vare sig det handlar om ordens eller tonernas kombination? Stundom inträder den dövande, dödande tomheten och den förfärande käns­ lan av att man inte har något mer att kreera, det där som en del kallar för skrivkramp.

Detta hände mig för några år sedan. Jag var tom.

Till sist var jag tvungen att sätta mig ner och förtydliga för mig själv varför språket och tonerna varit en så viktig del av mitt liv, liksom min kärlek till konsten, ja, till kreativiteten överhuvudtaget. Följande flödade ur min pen­ na och blev en viktig vändpunkt för min egen fortsatta kreativitet:

Vår existens blir torftig om ingen skapar mer, om ingen fångar livet och tolkar det som sker i ord, i konst, i toner där själen tillåts gro, där friheten kan andas och oron finner ro.

O, människa, grip tag i din egen skaparkraft, där ljusets klarhet strömmar ur själens dunkla natt, där livet får sin mening och ytan finner djup, där tro och kärlek spirar och hoppet håller ut.

■

Psalmvaro 47 psalmer

Text och musik:

Per Harling

W

WESSMANS

W

krönika

MUSIKFÖRLAG 201906

per harling prästvigdes för tjänst i Svenska kyrkan i mitten av 1970-talet och har sedan dess arbetat på Stiftsgården Rättvik, på Kyrkokansliet, för Kyrkornas Världsråd, i Björklinge nära Uppsala, i Lausanne och i många olika sammanhang, ofta med gudstjänstmusik.

Han har gett ut flera böcker med och om sånger – de senaste åren bland annat barnsångboken tack ska du ha! (Argument förlag) och för livets skull (egen utgivning) som innehåller berättelser om en rad av hans egna sånger och psalmer. I år ger Wessmans förlag ut psalmvaro – 48 psalmer.

n r 2

2019

uppdrag mission

5

reportage

reportage

Lunch för två

Att lyssna till ”berättelserna om livet” är mitt arbete.

TEXT HANNA WAPENAAR ÖVERSÄTTNING ANNA BRAW BILD MAARTJE GEELS

Hanna Wapenaar är den

protestantiska nederländska

6

kyrkans gatupastor i Amsteru p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

dam sedan snart ett år. Tidigare

har hon arbetat i Sydafrika.

■ ■ ■ Sedan mars 2018 är jag den protestan­ tiska nederländska kyrkans gatupastor i Amsterdam. Att lyssna till ”berättelserna om livet” är mitt arbete. Jag är ofta ute på gatorna och i parkerna i Amsterdam och lyssnar, iakt­ tar och delar min lunch och min tid med män­ niskor som inte har någonstans att ta vägen.

Människor lever som hemlösa på grund av sjukdom, skilsmässa, beroende, arbetslöshet – var och en som jag möter har något att berätta.

Det finns många orsaker till att människor inte passar in i samhället. Eller de knuffas ut i mar­ ginalerna eftersom deras uppsyn, deras språk eller deras beteende inte passar in i ”normalfacket”.

Utöver att lyssna är det mitt arbete att ta med berättelserna till kyrkorna och till lokal­ politiker och samhällsinstanser. Jag försöker att alltid göra det tillsammans med de männi­ skor som har berättat, aldrig utan dem.

För att komma i kontakt med människor startade jag ett litet projekt som heter Lunch For2. En gång i veckan tar jag med två por­ tioner mat och letar efter någon att dela min lunch med. Det kan vara vem som helst som råkar sitta ensam på en bänk. Människor blir ofta förvånade över att jag har lunch åt dem.

Till och med de som tackar nej frågar varför jag har det, och vi pratar lite om ensamhet i Amsterdam och om hur människor alltid har

bråttom och glömmer kontakten med sina medmänniskor.

En annan aspekt av mitt arbete är att ordna samlingar – till exempel en filosofigrupp, en kvinnogrupp och en gatukör – för att män­ niskor ska kunna träffas på ett positivt sätt.

Vi delar livet, vi skrattar, vi gråter, vi hjälper varandra, vi kramas, ibland bråkar vi. Konti­ nuitet är något mycket viktigt för de männi­ skor som inte har något socialt skyddsnät eller någon plats som är ”hemma”. Kören sjunger i kyrkor och på andra platser för att visa vårt arbete och knyta ihop gatans berättelser med medelklassens.

En av orsakerna till att det finns en gatu­ pastor är att när hemlösa dog hade deras vän­ ner ingenstans att gå. Rädslan för att dö ensam, för att förlora någon man älskar, för att inte klara att ställa saker tillrätta eller ta farväl gjorde att det behövdes någon som kunde vara deras pastor och ge dem liturgin.

Jag tror att det är viktigt att alla vi kristna gemenskaper skapar utrymme för människor att bara vara – trygga platser där det finns tid och kaffe (gott kaffe) så att man kan berätta för varandra om det som är svårt och det som är vackert, möta livets inte så perfekta sidor, sårbarheten och trasigheten. En plats där det finns kärlek för varje människa eftersom vi alla är Guds barn. ■

n r 2

2019

uppdrag mission

7

reportage

reportage Bilder för bön

Bilder för bön

Fyra månaders möten med indiens människor och heliga bilder – det var ett drömprojekt för ikonmålaren Lars Gerdmar.

Människomyller och barfota vördnad

TEXT LARS GERDMAR BILDER PRIVATA

Genom min resa i Indien – drygt fyra månaders upptäcktsfärd under 2017 och 2018 – blev en gammal dröm verklighet.

Indien är sedan årtusenden det multireli­ giösa och mångkulturella landet framför alla andra med en hänförande natur och kultur, men också med underbara människor, mer än 1,3 miljarder.

Framför allt har hinduisk, buddhistisk och muslimsk tro i färgstark samexistens präglat det dagliga livet och genomsyrar det alltjämt.

Men här finns också sikhisk och kristen tro.

Jag hade tänkt mig att resan skulle vara lite som att ta steget in i antiken, det gamla gre­ kisk-romerska samhället med dess storslagna mytologi om gudar och gudinnor, in i en värld där religionen fortfarande utgör navet. Och så blev det, även om det indiska Pantheon, med sitt myller av berättelser, är något helt annat.

■ ■ ■

En av Tenzin Norbus elever

8

målande en tangkas. u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

Utbildningen i denna konst

tar minst sex år i anspråk.

dharamsala är Dalai lamas tibetanska enklav i Himalayas svindlande sköna berg­ landskap. Där mötte jag Heun Samdup, munk och professor i buddhistisk filosofi, för att sam­tala om bildens roll inom buddhistisk

fromhet. Jag hade också ett ”stå-upp-semi­ narium” tillsammans med landets främste thangka-målare, Tenzin Norbu, om vad som kreativt och måleritekniskt förenar skapandet av kristna ikoner med det uråldriga tibetanska sättet att måla buddhistiska heliga bilder på tyg med naturfärger. sri harmandir sahib, det gyllene tem­ plet i Amritsar, sikhernas allra heligaste, är en sagolik plats fylld av fromma pilgrimer från världens alla hörn i turbaner och färggranna saris. Det har en andlig atmosfär av innerlighet och charm. ajanta och ellora hör till de viktigaste kulturarvsplatserna i Indien och ligger i delstaten Maharashtra. Mer än 60 buddistiska och hinduiska tempel är uthuggna ur bergs­ massiven. De är utsmyckade med skulptu­ rer och muralmålningar från tidig medeltid, konst­närligt fulländade och i förvånansvärt välbevarat skick. Att träda in i dessa helge­ domar var ett andligt äventyr. varanasi är Indiens heligaste stad, och där fick jag initierad guidning i templen, också de buddistiska templen i sarnath i stadens

n r 2

2019

uppdrag mission

9

reportage Bilder för bön

En kvinna utför sin puja.

BILD: OLLI PELTOLA

reportage Bilder för bön

Hinduiskt tempel Soluppgång över den heliga

floden Ganga i Varanasi.

Himalayas bergslandskap

Lars Gerdmar tillsammans

nära den lilla staden

utkant där Buddha höll sina första predikningar.

En morgon, i gryningen, fick jag också segla på den heliga floden ganga. Precis som på alla platser i Indien fick jag rika tillfällen att på nära håll uppleva det andliga livet. Puja är den hin­ duiska gudstjänsten med böner, rökelse, blom­ mor och fruktoffer. Darshan är den enskildes möte med gudabilderna. Jag fick samtala med människor om deras tro och träffa konstnärer som framställer skulpturer för rituellt bruk till tempel och privata andaktsplatser. jaipur är huvudstaden i rajasthan, ett viktigt centrum för indisk miniatyr alltsedan mogultiden (1526–1857). Där såg jag vack­ ra exempel på denna konst, ett sofistikerat akvarellmåleri på papper med motiv ur den religiösa mytologin.

Jag mötte också mästaren Ramu Ramdev, som tillhör femte generationen miniatyrmålare

Dharamsala.

10

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

i sin släkt. Han tillverkar egna penslar och använder jordfärger och pigment av halvädel­ stenar, alldeles som inom ikonmåleriet. När han fick se foton av min Franciskusikon till påven målade han i tusch på några minuter ett miniatyrporträtt av en ung dams ansikte, och sedan gav han det till mig med ett stort leende. tamil nadu ligger på Indiens sydspets och är känt för sina undersköna, hinduiska tempel, smyckade med skulpturer både utanpå och inuti. Det mest imponerande var Meenakshi Temple i madurai, som vissa anser är ett av jordens sju underverk.

I skydd från den stekande solen vandrade jag barfota – som man gör i respekt för plat­ sens helighet – genom stora, svala salar och såg de många suggestiva kapellen med skulpturer av gudar och gudinnor, utmejslade i sten och

med sikhiska pilgrimer vid det gyllene templet i Amritsar.

gjutna i metall. Jag hörde sången och små tempelklockor som ringde, och jag andades in doften av rökelsen och offerblommorna. Här mötte jag också de troendes fromhet, rörande ödmjukhet och allvarliga ansikten, varmt be­ lysta av oljelamporna, såg hänförelsen hos gamla män och kvinnor, mammor och pappor och glädjen i barnens blickar. Och jag hörde deras skratt. Allt detta var lärorikt och magiskt, ja, oförglömligt.

Det som förde mig till detta stora land i öster var det indiska miniatyrmåleriet. Under många år har jag som ikonmålare och konsthistoriker längtat efter att få studera det närmare, särskilt de enastående vackra verken från mogultiden.

Med sina sofistikerade färger, linjer och former och sitt ömsint koncentrerade porträttmåle­ ri påminner de – även om det historiskt inte

finns någon förbindelse – om det klassiska ikonmåleriet.

Men mitt främsta syfte med resan var forskning inriktad på religiös konst inom hinduism och buddhism, de rituella bilderna i de indiska templen och hemmen. Jag ville veta mer om bildernas estetiska uppbyggnad och konstnärliga tillblivelse och förstå den roll sakral konst har för rituellt bruk inom indiernas fromhetsliv och för deras förståelse av Gud. Vad betyder dessa heliga bilder för ”självbilden” hos de människor som regelbun­ det står inför dem i bön? Går det att jämföra detta med den betydelse ikonerna har för oss kristna?

Detta fick jag rika tillfällen att uppleva tillsammans med nya vänner och i möten med indiska studenter. Mitt forskningspro­ jekt var knutet till Nordic Centre in India i new delhi, en sammanslutning av skandi­ naviska universitet. I dess regi föreläste jag om ikonkonst på åtta av landets universitet, och

n r 2

2019

uppdrag mission

11

reportage Bilder för bön

reportage Bilder för bön Rana Shibashish under

Heun Samdup, tibetansk

inför hinduiska gudabilder,

buddhistisk filosofi, och

morgonbön, darshan,

vid sin privata andaktplats i Shantiniketan.

INTERRELIGIÖSA KONSTUTSTÄLLNINGAR ANSIKTE MOT ANSIKTE

Lunds domkyrka 27 april–3 juni

Ikoner målade av Lars Germar KONST OCH RITUELLA FÖREMÅL FRÅN DE STORA VÄRLDSRELIGIONERNA

Domkyrkoforum i Lund 27 april–17 maj

Vernissage 27 april

Föredrag av Lena Sjöstrand,

teol dr och domkyrkokaplan

Catharina Raudvere, professor i religionshistoria

Antoon Geels, professor i religionspsykologi

Lars Gerdmar, ikonmålare

och fristående forskare

i konsthistoria

MER INFORMATION om

vernisagen och utställningarna

finns inom kort på

domkyrkoförsamlingens

webbplats!

12

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

frågestunderna efter föreläsningarna ledde till ytterligare insikter.

Under tre veckor var jag i bangalore på Ecumenical Christian Centre (ecc), som grundades 1963 av den protestantiske pastorn M A Thomas. Det är en plats där människor från skilda konfessioner möts och en plats för religionsdialog. Det leds av en karmelitmunk, Mathew Chandrankunnel, som också är pro­ fessor i kvantfysik, filosofi och teologi. Här fick jag bo gratis mot att jag höll ytterligare föreläsningar. Under vistelsen där målade jag några mindre, beställda ikoner som delfinan­ sierade resan.

Vi lever i en tid då religion och politik på gott och ont är sammanflätade. Genom migration och globala nätverk (inklusive internet och sociala medier) tillhör vi en värld, ett Europa och Sverige, multikulturella och multireligiösa sammanhang som inte längre begränsas till

munk och professor i

Lars Gerdmar i samtal i Dharamsala.

nationer. Avsaknaden av djupare förståelse för varandras kulturer och för varandras historiskt och religiöst betingade synsätt leder till xeno­ fobi, hat och konflikter. Fördjupade kunskaper och personliga erfarenheter av andra kulturer och religioner motverkar främlingsfientlighet i social, religiös och politisk mening och upp­ muntrar till kreativ gemenskap.

Tiden i Indien var fantastisk och fick mig att förstå hur mycket vi över religionernas gränser – trots att vi på flera sätt skiljer oss åt i tron – har gemensamt, kan lära oss av och dela med varandra. Inte minst gäller detta på konstens och skönhetens områden, i de and­ liga och mångkulturella sammanhang där ord är otillräckliga. ■

FOTNOT

Lars Gerdmars resa i Indien finansierades delvis med ett

stipendium från Lunds Missionssällskap. Ett webbgalleri

med ikoner målade av honom finns på www.larsgerdmar.se

n r 2

2019

uppdrag mission

13

BILD: BOJAN GAGIC

BILD: EDITH SAHLBERG

enkäten En väg framåt

BILD: PAUL GÜNTHER

enkäten

NAMN: DAN-ERIK SAHLBERG

NAMN: KAROLINA RUGLE

NAMN: Hanna M Westesson

BOR: I ÖREBRO OCH SIGTUNA

BOR: I ZAGREB I KROATIEN

BOR: I MALMÖ

ÄGNAR MIG ÅT: ATT PLANERA

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR MUSIKVETARE,

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR VIOLINLÄRARE,

ASSISTERANDE KONSTNÄRLIG LEDARE

VIOLINIST, BAROCKVIOLINIST,

FÖR EN FESTIVAL, PROGRAMLEDARE

SMYCKESKONSTNÄR, KERAMIKER,

SJUNGA OCH SKRIVA LÅTAR

I RADIO, DÅ OCH DÅ MUSIKER OCH

HOBBYFOTOGRAF

ugn och försäljning av halsband

■ ■ ■ Jag tycker om att tänka

skickligare och mer proffsig med

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

FRIVILLIGGRUPPER SOM ARBETAR MED FLYKTINGAR

att det är just skapandet och

något i det? För mig hänger i alla

■ ■ ■ Jag ser kreativiteten som

människor. Djuren har känslor,

fall min kreativitet som musiker

en konstant pirrande krydda i alla

träning. Ju säkrare jag kan hantera

jag försöker vårda, men den har

mer kreativt kan jag använda den.

arbetar på ett område som är rotat

hitta mönster, den är helt enkelt lat

sätt att uttrycka sig i andra sfärer

kreativiteten som gör oss till sanna

tankar och språk som vi, men

delar av livet. Den är något som

skapandet är kanske det som gör

ofta sina egna vägar. Trots att jag

avbild?

i kreativitet hittar den ibland bättre

arbetar mest som violinlärare på

i livet. Kanske är de tillfällen som

5 och 36 år. För mig är det viktigt

den att gå på autopilot. Därför har

situationer inspirerar till kreativitet

för min egen inspirations skull och

som tvingar mig att tänka utanför

gester blir något mer tack vare en

min musikaliska verktygslåda, desto

14

KÖRLEDARE – MEN MEST LEDER JAG

kreativitet inte är en förmåga utan

ihop med övning och målmedveten

Vad betyder kreativitet för dig? Den finns överallt och i så många olika former – så när fjorton personer svarar på frågan blir det också inspiration som pekar i många riktningar.

på med stengodskeramik. Nu har jag

OCH GENOMFÖRA PROGRAM PÅ

en arbetsmetod. Kanske ligger det

Kreativitet för glädje och aha-upplevelser

drivved och andra ”fynd”, och sedan

gymnasietiden har jag också hållit

SIGTUNASTIFTELSEN SAMT ATT SPELA,

■ ■ ■ John Cleese lär ha sagt att

En väg framåt

blanka pärlor med rostiga spikar,

Vår hjärna är programmerad för att och försöker alltid att hitta minsta

motståndets lag. Framför allt gillar jag också lärt mig en del metoder

får mig att le mest är när enkla

i vardagen, eller när små vänliga

ramarna, till exempel att göra gamla

kreativ gnista. När jag saknar den

då jag kommer på nya uppslag och

mänsklig spontanitet.

saker på ett nytt sätt. Det är oftast idéer.

letar jag efter den i naturen och i

människan till Guds, Skaparens, Musiken är mitt yrke – jag

en egen liten verkstad med drejskiva, och keramik och jobbar på att bli

tiden. Mycket av min inspiration

kommer från naturen. Jag hoppas

att min kreativitet ska göra mina

medmänniskor glada, ge upplevelser och inspirera till eget skapande – jag

räddar inte liv som en läkare men hoppas ändå kunna bidra med något gott!

en kulturskola med elever mellan

att också få vara utövande musiker,

för att vara en förebild för mina

elever. Förr hade jag dåligt samvete

för att jag inte satsade all min tid på violinspelet utan höll på med en massa andra kreativa saker

samtidigt, men nu har jag nog mer försonats med att det är så jag är och att det inte är någon idé att

kämpa mot sin natur, eller är det rentav en kallelse? Så länge jag ENKÄT ANNA BRAW BILDER PRIVATA

minns har jag gjort halsband i olika

material och tekniker, blandar gärna

n r 2

2019

uppdrag mission

15

enkäten En väg framåt BILD: MONICA NJAMBI

enkäten En väg framåt

NAMN: FRIEDEMANN TRUTZENBERG BOR: I BERLIN I TYSKLAND, MEN JUST NU I BARCELONA I SPANIEN ÄGNAR MIG ÅT: STUDERAR PSYKOLOGI, LEDER EN KÖR I BERLIN, SAMORDNAR ETT TYSK-POLSKT MUSIKSAMARBETE

NAMN: JOHAN HESSELSTRAND BOR: I VADSTENA

NAMN: PAULINE MHAMBI BOR: I WATAMU I KENYA

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR ILLUSTRATÖR

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR GÄSTHEMS­

■ ■ ■ Kreativitet är aha-upplevel­

ORGANISATIONEN A ROCHAS

ser. Som illustratör utmanas jag

ofta att vara kreativ. När jag får fria

FÖRESTÅNDARE PÅ MILJÖ­ MILJÖCENTER MWAMBA NÄRA MALINDI

■ ■ ■ För mig är kreativitet att

händer fungerar skapandet bäst. Vid

gör” och våga se på livet ur ett annat

Inte för att det är dåliga förslag, men

nytt eller olikt det vanliga – även

inte hindras att ge en egen tolkning.

om att skapa nya relationer, särskilt

vara öppen för saker som ”man inte

perspektiv, öppna de avgränsningar

som finns i vår hjärna och föra samman saker som vår kultur

har lärt oss inte hör ihop. Kanske

att göra en god sallad av det som

motsatsen kan det låsa sig totalt.

jag vill ha respekt för min gåva och

Tidspress ger mig koncentration.

Så har det varit nu under senare tid med mitt Instagram-projekt

deras och våra gåvor, vår egen

vara att göra bästa möjliga med de

begränsade men helt obegränsat givande tillgångar vi har?

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR

ÄGNAR MIG ÅT: ARBETE SOM

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR

KERAMIKER OCH ARBETAR NU

FÖRSAMLINGSPRÄST, MÅLAR

DISTRIKTSLÄKARE PÅ MOTTAGNING

FOLKHÖGSKOL­LÄRARE PÅ

OCKSÅ SOM ARBETSTERAPEUT

OCH LEDER RETREATER

(HAR OCKSÅ I 25 ÅR ARBETAT PÅ

BOTKYRKA FOLKHÖGSKOLA

PÅ ETT LASARETT

■ ■ ■ För mig är kreativitet

■ ■ ■ För mig hör kreativiteten

arbetsplatser eller institutioner

UMGÅS MED MIN FAMILJ SOM

heten. När jag ska åstad­komma

särskilt när man har gemensamma

TRE BARNBARN

medmänniska.

Det är lite som att ett plus

är bra för människan. Och så vill

jag skapa hållbara lösningar. I vårt

samhälle är det så många som ber

om pengar, och jag ger pengar, men

Första Moseboken 1:21 (Bibel 2000)

små barn och äldre människor finna

aktiviteter … När man ser andra

menar och önskar. Kreativitet är

möjliggörare växer både resurser

foton, virka sjalar, sticka tröjor, laga

försvinna in i färgerna, vindarna

Jesus välsignar en främmande ung

framåt i livet när allt känns tungt

På sjukhuset arbetar jag med

Johannesevangeliets sjätte kapitel.

sammanhang som gemensamma

kommer ofta från olika världar,

Gud skapade de stora havsdjuren och alla olika arter av levande varelser som vattnet myllrar och vimlar av och alla olika arter av fåglar. Och Gud såg att det var gott.

föreläsningsserier, skaparverkstäder,

kreatören – ingen annan kunde

folkhögskolan där jag jobbar. Vi men om och om igen överraskas jag av den skaparkraft som

frigörs när vi tillåter oss att se och lyssna på varandra.

■ ■ ■ Kreativitet är för mig

se problemen ”utifrån” med nya

sportlovs­aktiviteter, frilufts­

Inte sällan händer det i

BESTÅR AV MAKE, TRE BARN OCH

socialförvaltning, kyrka-skola. Målet

planerat, men vackert och oväntat.

mötet med mina deltagare på

FLYKTINGFÖRLÄGGNINGAR) SAMT

att våga tänka i nya banor, hitta

Möjligheter som aldrig hade

göra frivilliginsatser på sjukhus, vara de utsattas röst och hjälpa dem att

måste förstås bejaka varandra och

HÄKTE OCH FÄNGELSER SAMT

förstå att samverkan gagnar bägge

hända. Det är klart att jag har en idé

är människors väl, medlen kan växla:

som sätter press på mig. Det arbetet

vara med i naturvårdsarbete – det

projekt. De olika sammanhangen

höver bara dra linjen med penseln …

uppstått för mig på egen hand.

har tränat min kreativa förmåga.

ro i mitt inre och bara låter saker

uppstår ofta ett kreativt mellanrum,

och längtan, uppstår möjligheter

att tänka och göra nytt.

i vardagen, till exempel genom att

något fungerar det bäst om jag har

■ ■ ■ I mötet mellan olika

”kulturerna”: kyrka-bibliotek, kyrka-

bryr sig om medlemmarnas hälsa

är bara jag själv och mina följare

ihop med det inre livet och enkel­

NAMN: EVA MARKLUND

i förväg, men den är öppen. Någon

människor möts, var och en med

utan en direkt uppdragsgivare, det

till nästa generation, till exempel

2019

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR FRÅN BÖRJAN

det där utrymmet som ofta

att hjälpa till med hälsofrågor, och

av kunskaper eller färdigheter, gärna

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

BOR: I ÖREBRO

STOCKHOLM

sin egen historia, livs­erfarenhet

jag vill mycket hellre dela med mig

16

BOR: I ARVIKA

möta människor som är beroende

jag drömmer om en kyrka som

historia. Och kanske kan kreativitet

NAMN: BENGT LARNE

BOR: I BONN I TYSKLAND

uppstår i mötet med en

av mitt arbete här på centret är att

att rita fem aktuella bilder i veckan,

våra vänner, människor runt oss,

NAMN: SILKE GOLDAMMER

BOR: I SALEM, SÖDER OM

ett blir tre. När två – eller flera –

perfekt, vi har alla begränsade

roll? Vi har alla våra olika tillgångar:

driver tillsammans, så att de inte ska

behöva vara direkt beroende av mig.

NAMN: ROBERT ODÉN

att möta nya människor. En stor del

av det jag kan. Jag tycker också om

möjligheter. Men spelar det någon

en inkomst. Nyligen öppnade jag en

klädaffär som en vän och min familj

om skillnaden är liten. Jag tycker

”Betraktelser av samtiden” som blev bok i december. Utmaningen är

med dem om hur man kan generera

■ ■ ■ Att skapa något som är

råkar finnas i kylskåpet, utan att gå och handla! Vår situation är aldrig

genom att ta mig tid att möta

arbetslösa ungdomar och prata

eller något målar åt en – man be­

Det blir kanske inte alltid som man För mig är Gud den största

ha målat den här världen lika bra.

Ibland är den så vacker att jag vill och ljuden.

bland annat strokedrabbade

och kontakt­ytor. Ungefär som när

mans matsäck – brödet och fiskarna i

lösningar på problem och försöka ögon. Det är att i kontakt med både

vägar att umgås och förstå vad de

också eget skapande: att ta vackra

god mat – och att finna en väg och svårt.

patienter, och en av mina uppgifter

är att hjälpa var och en att hitta sin

egen väg tillbaka till uppgifter som

att ta på skorna, kanske bara med en

arm. Det är alltid en överraskning när de släpper tankarna på hur de har

gjort saker förr och hittar möjlig­

heterna – kreativitetens nya väg.

n r 2

2019

uppdrag mission

17

enkäten En väg framåt

intervju ”Vi behöver bli fler som vågar”

BILD: CATHY CIAO CHEN

intervju

”Vi behöver bli fler som vågar” Utbildning i ungdomssjälavård för Växjö stift

NAMN: MARY HEJIN YOO BOR: I YONGIN I SYDKOREA

NAMN: JOHAN DANELL

NAMN: IMAD ELABDALA

BOR: I MARMOUTIER, FRANKRIKE

BOR: I STOCKHOLM

ÄGNAR MIG ÅT: TRÄSNITT,

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR SOCIAL

MUSIKER OCH LÄRARE (OCARINA),

KOMMUNITETS­L IV I TAIZÉ­

ENTREPRENÖR, HÅLLER FÖREDRAG

STUDERAR MUSIK

KOMMUNITETEN OCH

OCH SKRIVER

ÄGNAR MIG ÅT: FRILANSAR SOM

FÖRSAMLINGS­LIV I MARMOUTIER

■ ■ ■ Kreativitet är ett fantastiskt

ord. Det kan vara allt vi gör! Jag tror

och få dem att passa bättre för

hitta återbruksmöjligheter med

skapa mycket: tiden själv, samtal,

träsnitt, så svarade jag först: ”Jag

människor och natur. Den börjar i

upplevelser. Jag tycker om att skapa

han svarade: ”Stephen kan visa dig

tankar och känslor för att skapa

långt kan jag väl gå.” Broder Stephen

empatinivå med den varelse eller de

relationer, direkta och indirekta

positiv energi och relationer mellan

människor! Det kan vara med musik, konst, bön, djupa samtal eller vad

som helst.

Kreativitet är också ett vackert

ord! För att svara på den här frågan

kan ingenting om träsnitt!” Men hur man gör.” Så jag tänkte: ”Så

visade mig, gav mig verktyg och

brädbitar och sa: ”Försök!” Jag

försökte, och Stephen tyckte att det

inte blev så tokigt. Med åren har det

blev jag tvungen att tänka på det, och

blivit flera tusen träsnitt. Men jag

vi inte skapa mer runtomkring oss?

nytt, att vara kreativ.

nu tycker jag ännu mer om det. Kan

■ ■ ■ Musicera: spelar bland

kasta om det planerade och gå

intentionen att göra saker vackrare

kunde tänka mig att börja göra lite

LÄRARE VID LINNÉUNIVERSITETET

in i uppgifter och utmaningar med

Roger en dag frågade mig om jag

möta människor är ett bra sätt att

tänker, hur vi möter människor … Att

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR FORSKARE OCH

annat till gospelkör och solister.

att våga tänka annorlunda, att gå

själv som kreativ, och när broder

BOR: I VÄXJÖ

■ ■ ■ Kreativitet betyder för mig

■ ■ ■ Jag har aldrig tänkt på mig

att det kan vara en attityd: hur vi

NAMN: DANIEL SUNDBERG

vår tros kärna och går genom våra

något nytt. Kreativitet kräver en hög delar av naturen som utmaningen

Man får alltid vara beredd att

på känn. Möbelrenovering: att

gamla möbler. Istället för att köpa

nya prylar kan man nästan alltid

hitta lösningar med återbruk om

man prövar sig fram lite och letar i

förråden ...

gäller. Allt börjar med kärlek och

med att se en mer av färgerna i den värld som omger oss.

Signaler om ett stort behov av ungdomssjälavård i Växjö stift har resulterat i en ny utbildning för pedagoger, diakoner och präster.

INTERVJU ANNA BRAW BILD VÄXJÖ STIFT OCH SUSANNE ÖNDER

har fortfarande svårt att hitta på

■ ■ ■

... gläd er och jubla för evigt över det som jag skapar.

Jesaja 65:18

18

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

– Ofta behövs det bara en vänlig fråga: Hur mår du idag? Och: Jag har tid, och jag lyssnar.

Karin Ahlqvist är en av stiftsdiakonerna i Växjö stift och blev en av Svenska kyrkans ”nät­ vandrande” diakoner under de år när Lunar­storn var svenska tonåringars favoritplats på internet. Nu rör sig diakonerna i andra sammanhang, bland annat på Instagram, med

spårbara profilbilder där deras gröna skjortor och vita kragar syns tydligt och med ordet ”diakon” i användarnamnet. Ungefär två tim­ mar i veckan lägger de på nätvandrandet.

– Tanken är att aktivt vara på arenor där unga är och att ställa öppna frågor, säger Karin Ahlqvist. Bakom skärmen vågar många av dem uttrycka mer, och det är otroligt vilka miljöer unga människor finns i.

I höstas bjöd Växjö stift och en av dess folkhögskolor, S:t Sigfrids som ligger några kilometer från stiftsstaden, in till en ettårig kurs för församlingsmedarbetare som vill lära sig mer om själavård för ungdomar. Kursen består av fem tvådagarsträffar på folkhögskolan och självstudier däremellan.

– Pedagoger och diakoner i stiftet berättar att de får fler och fler själavårdssamtal, och kursen vänder sig till människor som är yrkes­ verksamma i kyrkan – vilket yrke spelar ingen

n r 2

2019

uppdrag mission

19

intervju ”Vi behöver bli fler som vågar”

intervju ”Vi behöver bli fler som vågar”

KARIN AHLQVIST

MIMMI LIND

UR KURSLITTERATUREN: Elin Santell och Christina

Zaar: Samtal med unga på liv

och död (Verbum 2016)

Thérèse Eriksson: Möt mig

som jag är – hur vuxna i

kyrkan kan stötta unga som

skadar sig själva (Libris 2014) Sofia Camnerin: När livet stramas åt skärps blicken

roll, säger Karin Ahlqvist. Det som ungdomar idag behöver är trygga vuxna, och vi behöver bli fler som vågar finnas där och lyssna.

Hennes stiftsdiakonkollega Monica Sölves­ dotter och Mimmi Lind, som är skoldiakon och kurator på folkhögskolan, är två av dem som har varit med i planeringsarbetet.

(Verbum 2016)

Ulrica Stigberg: Mitt ibland

oss – kyrkans utmaning kring

nätpornografi (Libris 2018)

20

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

tystnadsplikten – Jag arbetade med ungdomar när jag hade tjänst i församling, och nu har det blivit ännu mer här på folkhögskolan, säger Mimmi Lind.

Det finns prestationsångest, många fundering­ ar kring livet och relationer, stress och myck­ et psykisk ohälsa. Kyrkan möter så otroligt många människor, och alla måste få komma och vara ”en bland alla” ibland, inte ”den som är sjuk”. Så hur hanterar vi det i ledargänget om vi har en grupp där någon mår dåligt?

Hon berättar om de fem träffarnas innehåll – en av dem handlar bland annat om handled­ ning, om hur man stödjer en ledargrupp och hjälper alla att stödja varandra. Samtalsme­ todik, funktionsvariationer, suicid, självskade­ beteende, anmälningsplikt och tystnadsplikt finns också med som kursmoment.

– Vi behöver gå igenom tystnadsplikten or­ dentligt, och hur det fungerar när man arbetar i grupper, säger Karin Ahlqvist. Dessutom är det ju så att vi alla har anmälningsplikt när vi ser att barn far illa.

”hur kan vi bäst hjälpa?”

– Jag har varit på många utbildningar, och jag upplever dem mest som ”informationer”, säger Mimmi Lind. En och en halv dag, det blir ingen process. Tanken med den här kursen är annor­ lunda. Man ska hinna växa som människa

under den, hinna bygga ett nätverk och hitta människor som man kan höra av sig till när man behöver det.

23 församlingsmedarbetare samlades för första gången i slutet av januari.

– De vill förkovra sig för att på ett ännu bättre sätt kunna möta unga som är i behov av samtal och stöd, säger Mimmi Lind.Det som är spännande med en sådan här kurs är att alla som anmäler sig är intresserade av samma tema, och därför kommer man nära varandra väldigt snabbt. Efter första dagen sa flera av dem att det kändes som om de hade varit på kursen längre än en dag. De talade också om värdet av de samtalsgrupper vi har under kursen, både för samtalen om kurslitteraturen och för att de kan dela erfarenheter med varandra där. Jag ser fram emot att möta dem igen i mars!

– I arbetet med själavård för unga kan man inte ha någon prestige, säger Karin Ahlqvist.

Ibland kan det vara någon som söker den abso­luta tystnadsplikten, och då får man ha en dialog om det, men ibland kan man behöva vara två vuxna som lyssnar. Frågan måste hela tiden vara: Hur kan vi bäst hjälpa?

Ibland, betonar hon, kan uppgiften vara att slussa vidare till vården.

Vad är det då som kyrkan har att erbjuda tonåringar och unga vuxna?

– Hopp, säger Karin Ahlqvist. Det är oer­ hört väsentligt. Hopp för livet, hopp om en förändring eller förbättring. Vi ser inte till prestationen utan till människan. Vi får för­ medla Guds kärlek rent konkret. Och en sak som skiljer oss från andra instanser är bönen.

Ibland är det läge att be tillsammans i mötet, men vi kan alltid be efteråt.

■

n r 2

2019

uppdrag mission

21

notiser ”Otaliga är dina verk, o Herre!

notiser ”Otaliga är dina verk, o Herre!

”Otaliga är dina verk, o Herre!

Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du skapat.”

skapande händer

I månadsskiftet april–maj leder

Elna Axelsson, en av studieförbundet Bildas resepedagoger, en studieresa

till Israel och Palestina med hantverk och kultur som tema. Programmet

Psaltaren 104:24 (Bibel 2000)

innehåller ett besök i tovnings-

verkstaden på Maan Lil Hayat som

Åsa Hofverberg

kreativitet creativity [ˌkriːeɪˈtɪvəti]

Nyskapande aktivitet eller förmåga.

I det kreativa tänkandet kan man

urskilja fyra komponenter: (a) lätthet

att komma på nya idéer, (b) rörlighet,

(c) originalitet och (d) konstruktiv

vet vad jag längtar efter längre, eller ens vad jag tycker är kul att göra.

Något annat som påverkar inflödet

är min inre kritiker som ibland är

så sparsmakad att inflödet stryps nästan till noll.

Våren 2013 förändrades min

bearbetning.

bild av kreativitet från något

och vilja att överge konventionella

självförverkligande – till något som

Kreativa människor har förmåga

bilder av verkligheten och

aktivt pröva andra bilder och

perspektiv, dvs förmåga och vilja

till alternativseende. Ett kreativt

arbetsklimat utvecklas i en

tillåtande miljö som utmärks av

öppenhet och trygghet. Kreativitet

stimuleras av humor och lekfullhet medan byråkrati, stelbenthet och

stress verkar hämmande. ■

UPPSLAGSORDET ”KREATIVITET” I NATUR OCH KULTURS PSYKOLOGI­ LEXIKON

ganska egocentrerat – i stil med

Gud har tänkt för både världen

åren. Hon berättar:

”Jag tänker mig kreativiteten som

en källa. Den ligger någonstans nära

kroppspulsådern och är snudd på

lika viktig. Men det finns saker som

hindrar flödet. Skam, jämförelse,

rädslor ... Och tidvis är det sisådär

med källans inflöde. Jag är bra på att

stänga av kranen. Ignorerar min inre längtan. Till den grad att jag knappt

22

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

sedan modifiera den rimliga

människa intar sin plats som

är något som blir lidande i det

ekorrhjul vi lever i, inte minst i vårt

skärmanvändande som pumpar ut information i varje paus. Vrålar ut

tomma bekräftelser som triggar

skämbegäret ännu mer. Jag skulle

och hade min första. Den fick namn

efter Julia Camerons bok: ’Öka din

kreativitet’. Namnet skrotade jag redan till kurs nummer två. Det

handlade nämligen inte om att

’öka kreativiteten’ utan snarare om

att upptäcka vad vi redan har. Sätta på kranen till den där källan jag

skrev om i början. Få hjälp att få syn på en del hinder och kanske till och med bli av med dem. Så att källan

får flöda fritt, så som Skaparen hade tänkt.” ■

snidare i Beit Sahour och matlagning tillsammans med kvinnor flyktinglägret Aida i Betlehem.

– Vi reser för att möta olika hant­

verk, slöjdare, hantverkskollektiv och

uppfinning – det är en metafor’.

Gruppen besöker platser som

organisationer, säger Elna Axelsson.

draglok för kirchentag Kirchentag, som förväntas samla un-

gefär 100 000 deltagare i Dortmund i

mitten av juni, har några ord ur Andra Kungaboken som tema: ”Was für ein

Vertrauen” (Bibel 2000: ”Hur kan du vara så säker?”). I mitten av januari

rullade ett specialdekorerat lok ut i det

tyska järnvägsnätet med de orden och

Men att använda ordet ’uppfinning’

har stora konstskatter och heliga

Kirchentags logotyp på.

Det betyder det som det betyder –

kristendom, judendom och islam.

en också – det är logiskt och det är

här är inte att använda en metafor. tillsammans skapade människor

Vad är en uppfinning? Det är något

avbild och förvaltare. Kreativiteten

funktionsvariationer, möte med trä­

bedömningen genom att säga

’men egentligen är det inte någon

en upprättad skapelse där varje

är klart att Skaparen längtar efter

Våren 2017 slängde jag mig ut

studiecirklar i kreativitet de senaste

som ’en uppfinning’, bara för att

symboler, grammatik och språk där

kreativitet, tänkte jag.

Författaren Åsa Hofverberg har lett

”[en del författare] har kategoriserat språket

och varje enskild människa. Det

vilja ha något slags studiecirkel i

upptäckarkurs

är ett dagcenter för personer med

ingendera tidigare hade funnits.

platser som har stor betydelse för Det finns tid avsatt för reflektion

för årets konferens, journalisten Hans

människor som lever i en av vår tids

för allmänheten. ■

Hur påverkar det människors vardag

NYHETSBREV

– Resan blir också ett möte med

stora konflikter, säger Elna Axelsson.

glödlampan – han var beroende

att leva i skuggan av den mur som

av Franklins nästan 200 år gamla elupptäckter. Ingen människa

uppfinner något. Alla tillhör en

kultur och är en del av varandras

kreativitet, idéer, tidigare försök och kunskapsvärld. Varje uppfinning tar

i boken How Language Began –

The Story of Humanity’s Greatest Invention (Profile Books) ■

Leyendecker, när loket presenterades KÄLLA: KYRKORNAS VÄRLDSRÅDS

skiljer Israel och Palestina åt? Trots allt finns det mycket framtidstro,

och vi kommer att möta människor

Tråd att följa

mellan två folk. ■

in till textilhantverkssamlingar sju

som arbetar för att bygga broar

I Stenkil bjuder Equmeniakyrkan

kvällar i vår med rubriken ”Livstråden”.

Lappning, lagning, omskapande och

tid och byggs steg för steg. Språket

är inget undantag.” – David Everett

klimatvänligt”, sa den högste leda­ren

och slöjdworkshops.

som skapas i eller av en kultur. Det

var inte Edison ensam som uppfann

”Kirchentag tar tåget den här gång-

”Du sänder din ande, då skapas liv.

Du gör jorden ny.”

Psaltaren 104:30 (Bibel 2000)

stickning är exempel på vad man kan ägna sig åt – strykbräda, strykjärn,

ung vänskap

symaskiner och fika finns framdukat,

Den 22–25 augusti i år bjuder kommuniteten i Taizé i Frankrike återigen

avslutas med andakt i kyrkan. ■

Målgruppen är främst unga vuxna mellan 18 och 35 år, kristna och

och samtal utlovas. Kvällarna

in till en helg för vänskap mellan unga kristna och unga muslimer.

muslimer, men andra är också välkomna. ”Om du har varit i Taizé många

gånger tidigare, berätta för dina muslimska vänner om helgen”, står det i

inbjudan. ”Utöver det vanliga programmet under möten i helgen kommer de här dagarna att innehålla workshops och samlingar som handlar om

ömsesidig förståelse mellan kristna och muslimer.”

Den första vänskapshelgen ägde rum förra året, parallellt med Taizés

vanliga interkontinentala möten för unga vuxna liksom den här, och samlade deltagare från många länder. ■

KÄLLA: TAIZÉKOMMUNITETENS WEBBPLATS

n r 2

2019

uppdrag mission

23

betraktelse Luften bär mig

gas på det viset, lite i taget. Om Linnea

Larssons bok provocerar en aning, till exempel därför att hon inte bryr sig om att ta vara på hela plaggen, då

kan det också vara en poäng. Man kan gärna lägga sin egen kreativitet till

hennes och komma på något ännu roligare, smartare, vackrare.

Problemet är att boken är lite väl

GÖRAN LARSSON JUDARNA, ERS MAJESTÄT! ARCUS FÖRLAG 2018

perspektiv på judisk tro

retorisk och resonemangen förda på

medicinen vara praktisk handling i

motargument i första stadiet syns

inget – men när händerna arbetar

ett sätt som verkar så självklart att

också kan vara ersättningsteologisk

annorlunda.

ligen hoppfull för alla? Den bygger

började sy barnkläder när hon blev

tas ner. Den skildrade missionsarbetet

inte ändrar sig? Finns det inte sätt

att hon hade oanade skatter hemma:

ett omdöme. ”Ett mästerverk” kallades

längre men som kunde förvandlas

ut boken Uppdrag Kongo – berättelsen

och mycket annat, först till sonen

kväll där flera av bokens författare be-

Larssons personliga skrift om kristnas

på sitt sätt? Och är hans teologi verk-

Göran Larsson låter oss följa

med i insikter från när han först

ju på att Gud (eller bilden av Gud)

nytt i det vanliga, eller fokusera Arkitekten Linnea Larsson

mamma, och snart upptäckte hon

att Sigfrid Södergrens 18 meter långa

i Kongo. ”Kränkande och rasistisk” var

den också. Förra året gav försam­lingen

att uttrycka ödmjukheten gentemot

och lättfattligt får vi läsa mer om

andra troende så att den inkluderar

till pyjamas, mössa, byxor, skötväska

komplexitet får inte plats.

Knut och sedan till dottern Maj.

rättade om målningen och konstnären

sant och utmanande att läsa

35 modeller, de flesta av dem med

Janarv är bokens redaktör, och bland

Men man bör problematisera dess

klippt i vuxenplagget för att göra

Vida Attah Afua, Johnny Jonsson, Kimy

förhållandet till den gemensamma

texten, det Gamla testamentet, om

förbundstecken och om andra sätt att förstå hur vi som kristna kan relatera till våra judiska syskon.

Larsson lyckas, på ett intressant

och retoriskt skickligt sätt, beskriva

de problem som uppstår i klassiska

kristna tolkningar enligt vilka Jesus

ersätter den judiska tron, underför-

stått med något nytt och bättre. Han

Guds relation med judarna och med

fler? Jag tror det. Men dessa frågors Judarna, Ers Majestät! är intres­

till­sammans i en bibelstudiegrupp.

slut­satser och diskutera frågorna på

kläder som hon själv inte använde

I boken Go recreate! visar hon

bilder där det syns hur hon har

de medverkande finns Gunilla Gunner,

pärmar, och flera modeller består av

på andra sidan om kriget

som när den blir antijudisk.

kombinationer av grunddelar.

■ MALIN PIHLGREN NYLANDER

och om mission idag. Görel Byström

Konde och Marco Helles.

kalkera från insidorna av bokens

att teologin kan bli närapå lika farlig

om ett konstverk och bjöd in till en

det nya. Mönsterdelarna finns att

ett djupare plan. Annars är risken

Har inte föräldrar och mor- och

Krigsscenerna är inte många i

Beskyd­darna, Xavier Beauvois nya film

farföräldrar runtom i världen gjort

(tidi­gare har han regisserat Gudar

är väl att det nästan har glömts bort i

Frankrike under första världskriget,

under de senaste decennierna. Kläder

är de som är kvar på en gård medan

NORSTEDTS FÖRLAG 2018

skickar de överblivna till destruktion

dem är den före detta bonden, vars

bygga en sund teologi i relation till

det som redan finns

textil­­industriarbetare i andra delar av

bidrar med flera goda poänger.

kilo kläder varje år, meddelade SVT

granskar och underkänner denna typ

av tolkning och ger istället läsaren nya kunskaper om och perspektiv

på judisk tro och visar hur man som

KOMMINISTER I LANDSKRONA OCH LEDAMOT I LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS STYRELSE

kristen kan ha en teologi som inte

bygger på en skadlig bild av den andre.

Som religionsdialogsivrare är det

spännande att läsa om hur vi kan

andras tro, och Judarna, Ers Majestät!

Larsson har en tydlig agenda. Han vill

lyfta fram en teologi som inte bygger

på tanken att kristen tro ersätter

judendomen, och det är gott. Jag

uppskattar att han försöker ta tag i den skadliga teologin.

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

LINNEA LARSSON, GO RECREATE!

Genomsnittssvensken slänger åtta

Nyheter i början av år 2016. Nästan

två år senare kom nyheten att

såhär i alla tider? Jo, och det osannolika Sverige och andra välbeställda länder

och människor). Den utspelar sig i

men de människor som man får följa

har blivit så billiga att butikerna hellre

alla unga män är ute i kriget. En av

än ger dem vidare, så billiga att

förvärkta händer gör att han knappt

världen inte kan överleva ens om de

hans fru Hortense och hans dotter. När

arbetar 18 timmar om dagen.

De stora problemen får inte sin

lösning genom att några tusen

kan hålla i en pinne. De som arbetar är Hortense förstår att hon inte kommer

att få tag på någon dräng tackar hon

ja till en duktig piga istället – Francine.

ungefär 80 000 ton kläder eldas upp.

svenskar tar fram symaskinen och

Xavier Beauvois säger: ”Beskyddarna är

brukade plagget” årets julklapp.

med kläder av material som redan

tog hand om arbetet. (…) De visade sig

Men julen 2018 blev ”det åter­

Många har vittnat om att där hopp-

förser en nära eller okänd nyfödd

finns – men hoppfullheten kan byg-

”Att hålla sig fast är att aldrig våga ta ett enda kliv Jag håller så hårt i det fuktiga och kalla lever jag mitt liv Väntande i mörkret här Jag känner hur jag vill ta spjärn för varje andetag …”

väggmålning i Immanuels­kyrkan i

Stockholm, färdigställd 1974, skulle

kom till Jerusalem och mötte

den levande judendomen. Enkelt

24

borta men dokumenterad

2016 meddelade tidningen Dagen

kan blicken riktas om, eller upptäcka

bekräftelseteologi han förespråkar

relation till det judiska folket.

det lilla. I sig förändrar den nästan

■ ANNA BRAW

omöjliga. Men är det inte så att den

Den nätta boken Judarna,Ers Majestät!

är en omarbetad nyutgåva av Göran

lösheten breder ut sig kan den bästa

Luften bär mig

en film om hur det var när kvinnorna

vara mer än kapabla.”

själva livskraften, mitt ”go”. Jag har mött och inspirerats av psalm­ författare som Fanny Crosby, Lina Sandell, Emil Gustafsson. De kämpade på i person­ liga svårigheter och skrev fantastiska sånger som fortfarande sjungs i kyrkan och talar till nutidens människor. Ett för mig särskilt drab­ bande möte var med en kvinna som levde för 900 år sedan.

Hildegard av Bingen, 1100-talsnunnan, var oerhört kreativ, hon var författare, visionär, abbedissa, politisk rådgivare till påvar och härskare. Och hon skrev musik. Som kom­ positör är Hildegard originell, hennes liturgis­ ka sånger skiljer sig markant från den vackra, men mer likriktade gregorianska sången som skrevs av hennes kollegor. Hon skriver drama­ tiskt, med halsbrytande språng och krumbuk­ ter, och hennes ord är djärva, fylld av käns­ losamma utbrott. Där andra komposi­törer använder små intervaller och ett litet omfång gör hennes sånger stora språng, och de kan spänna över två och en halv oktav.

Att lära sig sjunga dem tar tid och tålamod, latinet känns ovant, fraserna långa och sångar­ na lämnas andlösa. ”Det är så roligt med något som vi får kämpa med”, sa en av mina elever, och det är förvisso en kamp. Så svårsjunget, och ändå ska sången sväva lätt. Hildegard ut­ trycker det själv: i mitt liv är kreativitet

”Det fanns en gång en konung som satt på sin tron. Runt honom stod väldiga och underbart vackra pelare med elfenbensornament, som bar kungens banér med stor stolthet. Så be­ hagade det konungen att lyfta en liten fjäder från marken, och han befallde den att flyga.

Och fjädern flög, inte av egen kraft, utan därför att luften bar den. Sådan är jag… en fjäder på Guds andedräkt.”

Inte ett ögonblick inbillar jag mig att det var lättare att leva under medeltiden, eller i ett kloster för den delen. Hildegard av Bingen led mycket av sjukdom och verkar ha kämpat en hel del med vad hon skulle göra av sitt liv. Ändå är hon en stor förebild, hennes starka personlighet fick verkligen ta sig uttryck (en tidig feminist om man så vill), och hon tycks ha varit sann mot sig själv och sina gåvor. ”Sann mot sig själv-kampen” utkämpar jag varje dag. Jag vill vara en sann konstnär genom att vara en sann människa. Och det är svårt.

Alltför ofta känner jag mig som det där fröet som inte vågar lämna mörkret. Men varje gång jag lyssnar till Hildegards musik, dess höga valv och hisnande löpningar, påminns jag om hennes ord. Jag flyger inte av egen kraft utan för att luften bär mig. ■

är producent och programledare för Andliga sånger i Sveriges Radio och arbetar också med radiogudstjänster. Hon är sångpedagog och leder musikallinjen på Örebro Kulturskola, och hon har arbetat mycket med gospelmusik och sjunger nu egen musik i Katarina Josephsson Trio. katari na josephsson

n r 2

2019

uppdrag mission

stipendiatrapport

stipendiatrapport ”Ja, så är det här”

Marcus Olsson blev fascinerad av hur Freetowns kristna och muslimer lever tillsammans. Nu gestaltas deras gemenskap och tolerans i ett gatukonstprojekt.

INTERVJU ANNA BRAW BILD JEREMIAH COTHREN

från en mur i freetown tittar två barn rakt in i ögonen på alla som stannar upp – om åskådarna är tillräckligt långt bort. Ansiktena är flera meter höga.

Den som går nära kan också se varför de är där och vilka de är: gatukonstnären Vhils har huggit fram en bror och en syster, tillsammans en symbol för den tolerans som finns mellan två världsreligioner i Sierra Leones huvudstad.

Paul är kristen, Alfreda muslim. De finns på riktigt och växer upp tillsammans, fast deras namn står inte på den lilla skylten.

”Ja, så är det här”

Sierra Leone – en förebild i religiös tolerans

26

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

Det var för ebolaepidemins skull som Marcus Olsson, just klar med studier vid Linnéuni­ versitet, kom till Sierra Leone första gången.

– Den var nästan över, men det var fortfa­ rande en krissituation, berättar han. Jag skulle arbeta som volontär för en liten organisation som heter We Yone Child Foundation – en av mina uppgifter var att utveckla en skola som de har, och en annan var att informera män­ niskor om epidemin och om hygien. Huset där jag fick bo ligger i Freetown. Jag märkte att kristna och muslimer var gifta med varand­ ra och att barn rörde sig mellan religionerna.

Jag hörde om muslimer som hade hjälpt till med att bygga kyrkor. Och jag undrade: Sierra

Leone är ett av världens fattigaste länder, så hur kan religionsfrihet och trosfrihet fungera så bra där?

En annan av Marcus Olssons erfarenheter var från Röda korset, där han hade arbetat med verksamheten ”På flykt”.

– Jag funderade på om till exempel Mal­ mö skulle kunna inspireras av Freetown, och jag skrev en uppsats om det vid Institut for Menneskerettigheder i Köpenhamn, men det är ju inte så många som läser en uppsats, säger han. Och jag har alltid varit intresserad av gatukonst.

Idén var ganska självklar när han skrev till Vhils och presenterade den: om han på en central plats i Freetown skulle kunna göra ett konstverk som symboliserar invånarnas gemenskap och religiösa tolerans och befäster den kultur som har funnits där i flera hundra år – då skulle den också kunna uppmärksam­ mas på ett nytt sätt eftersom Vhils konst är något som många i andra delar av världen är intresserade av.

Vhils svarade: ”Om du fixar biljetter och visum kommer jag!”

Marcus Olsson och vänner på We Yone Child Foundation och i Sverige pratade och utvecklade projektet: konstnärliga workshops på tre av wych:s skolor, med samhörighet, to­ lerans och gemenskap som tema, blev en del av projektet. Samarbete med fn-organisationen ohchr och fn-initiativet Faith for Right, som arbetar för att få religiösa grupper att arbeta med mänskliga rättigheter, lades till. Då blev det också nödvändigt att fotografera och filma arbetet, och två vänner från New York tog på sig det uppdraget. En annan vän berättade om Lunds Missionssällskaps resestipendier, och Marcus Olsson sökte och fick pengar, först en gång och sedan två gånger till.

n r 2

2019

uppdrag mission

27

stipendiatrapport ”Ja, så är det här”

stipendiatrapport ”Ja, så är det här” SIERRA LEONES HUVUDSTAD FREETOWN har ungefär

en miljon invånare och

är en viktig hamnstad på

Atlantkusten. Namnet

kommer av att befriade

slavar bosatte sig här i slutet av 1700-talet, och under

större delen av 1800-talet

var Freetown huvudstad i

Brittiska Västafrika. Under andra världskriget hade

Storbritannien en örlogsbas i

staden. Nu rymmer Freetown

flera universitet, fiskindustri, diamantslipning och

oljeraffinering, bland annat.

I Freetown är de flesta

invånare antingen kristna eller muslimer.

REPUBLIKEN SIERRA LEONE

blev självständig 1961 och

förvandlades sedan till en

enpartistat 1978. Under hela

1990-talet pågick ett inbördeskrig där civilbefolkningen blev utsatt för brutala övergrepp, och FN gjorde en rekordstor

insats för att sätta stopp för

kriget. Nu uppmärksammas

bland annat mötesfrihet och sexuellt våld mot kvinnor – i december 2018 lanserade

presidentfrun Fatima Bio till-

sammans med kolleger i fem

grannländer initiativet ”Hands

Off Our Girls”.

Ett stort antal bistånds­

organisationer och missions-

organisationer är verksamma

Att hitta en lämplig plats visade sig vara svårt, och eftersom Vhils inte målar utan hackar eller hugger fram sina motiv behövdes det material som var svåra att få fram i Sierra Leone.

– Många förstod inte vad gatu­konst är, och det blev mycket tjafs om pengar. Till slut fick vi en vägg gratis. Måtten verkade bra, men den var mätt i fot och tum och inte i meter, och då var det panik ett tag. Jag pratade med borgmästaren hur många gånger som helst, och det löste sig: mittemot Fredsmuseet finns det ett slags mur som är flera meter hög och flera hundra meter lång, och vi kunde använda en bit av den. Tre veckor innan vi skulle komma blev det klart!

Det interreligiösa rådet i Freetown leds av en imam och en biskop som var två av fredsförhandlarna i inbördeskriget, och Mar­ cus Olsson har haft kontakt med dem och med fn:s specialrapportör för religions- eller trosfrihet, Heiner Bielefeldt, som var i Sierra Leone 2013 och har berättat om sina intryck från den resan. När han fyllde 60 bad han sina vänner att stötta gatukonstprojektet, och på det viset kom ytterligare ett bidrag.

i Sierra Leone. De flesta av de ungefär 7,5 miljonerna

invånare är antingen kristna

eller katoliker. Det finns också en liten grupp som beskriver

sig som båda delarna, och

5–6% som tillhör traditionella västafrikanska religioner.

28

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

– Medan vi arbetade stannade många till för att titta, berättar Marcus Olsson. De kom och pratade och frågade. Det var väldigt socialt!

För att alla 439 barn på wycf:s skolor skul­ le få delta i workshops kom två Malmökonst­ närer från organisationen Maracana med.

– Det finns så otroligt mycket kreativitet bland barnen, säger Marcus Olsson. De ritar och bygger egna leksaker. Med det material som de har eller hittar kommer de på så mycket.

För att anknyta till Vhils konstverk hade vi workshops där de fick lära sig ett slags tryck­ teknik och göra självporträtt. De barn som ville fick ta hem sina, och de som ville fick lämna sina till ett gemensamt konstverk som ska sättas upp under tak på en av skolorna – det blir flera hundra ansikten där.

Nu är Marcus Olsson på väg ut till ett två­ årigt uppdrag som fn-anställd i Sudan. Tan­ ken om religiös tolerans och konst har vuxit, så samtidigt har han och hans vänner bildat Affixed Productions och börjat planera för en förlängning av konstverket i Freetown, för väggmålning i Malmö i sommar och för ett liknande projekt i Libanon i slutet av året.

– En av de första jag lärde känna i Sierra Leone var Santigie som arbetar på wycf och som hade varit barnsoldat. Jag frågade honom om det jag såg. ”Ja, så är det här”, sa han. Jag bad honom att berätta mer. ”Vi bryr oss inte riktigt”, sa han. Men toleransen är också något som många är stolta över. Heiner Bielefeldt beskriver den som att människor har öppna hjärtan och är intresserade av varandras tro.

■

n r 2

2019

uppdrag mission

29

GLOBALT NÄTVERK STÖDER

KUNSKAPSUTBYTEN

VILL DU PRENUMERERA PÅ

SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONS-

med fyra noder:

Tidskriften kommer ut fem gånger

Lunds Missionssällskap delar varje

centrum för studiet av mötet mellan

temanummer under sommaren).

men också till teologisk utbildning

200 kronor inom Sverige, 300 kronor

sesidigt utbytesprogram mellan kyr-

arbeten, dialog och arbete för fred

Sydostasien.

i övriga världen. Skriv till pren@

Sällskapet ger också stipendier till

skap. Lunds Missionssällskap har

The Desmond Tutu Chair vid Univer-

EKUMENISKT ARBETE

LMS grundades 1845 och är Sveriges

äldsta missionssällskap. De första

svenska missionärerna i Indien och Kina kunde resa ut på uppdrag av

sällskapet. Missionsarbetet har

och ickevåld i en världsvid gemen-

Arik Ascherman

Vila i gräset

av rivning utan även av fördrivning.

Hittills har hoten kunnat avvärjas,

och det beror mycket på samarbe-

Dagar för fred på Sjöviks folkhögskola

tet mellan palestinier, israeler och internationella aktivister.

Kunde Sjöviks folkhögskolemiljö

TEXT: ANNA BRAW BILD: KAIROS PALESTINA – SVERIGE

inspirera er på något vis?

Många unga kvinnor på Gaza­

ATT DELA UT STIPENDIER FÖR RESOR OCH PROJEKT SOM GENOMFÖRS HÄR HEMMA ELLER UTOMLANDS HÖR TILL LUNDS MISSIONSSÄLLSKAPS MEST

SYNLIGA VERKSAMHETER .

130 personer samlades den 15–17 juni 2018 på Sjöviks folkhögskola

i Kairos Palestina – Sveriges regi.

Anna Karin Hammar är ekumenisk

Sjöviks folkhögskola, har utvecklat

läggningar. Tack vare stödet från

är talesperson för den rivnings­

ge unga kvinnor som har missat

lighet att bjuda in fem inspirerande

han gjort konkret motstånd mot

gemensamma måltider och över-

Lunds Missionssällskap hade vi möj-

Anna Karin, vad är Kairos

föreläsare från Palestina och Israel.

Palestina – Sverige?

Vårt syfte med att möta dem här var

som är förbundet med de pale­

av kristna, judar och muslimer.

stinska kristna och Kairos Palestinadoku­mentet från år 2009 och som

arbetar för att främja en rättvis fred i Palestina/Israel. Till våra dagar i

Sjövik bjöd vi in judiska, muslimska och kristna organisationer som

att bygga en gemensam fredsrörelse

En helg tillsammans består ju av

en fredagskväll, en lördag och en

söndag – hur blev det?

Rabbinen Arik Ascherman talade utan mikrofon, eftersom det var

års tid byggt upp och lett Rabbiner mans med Nasser Nawaja, som

Lönnqvist, som har varit rektor på ett koncept som skulle kunna

hotade palestinska byn Susiya, har

skolutbildning en ny chans.

rivnings­planerna och ofta deltagit

Vad planerar ni nu?

juridiska kamp som förs för att räd-

kultur­festival, eftersom kulturen

i manifesta­tioner i Susiya och i den

da byn. Det var starkt att se dem vila

sig i gräset i södra Dalarna!

Vad berättade Nasser Nawaja om?

Om den kamp som förs för att rädda

Susiya och en annan by, Khan al

Ahmar, som också hotas, inte bara

Under år 2020 vill vi anordna en

VILL DU BLI MEDLEM?

enligt anvisningarna och skicka

skap, LMS, får du tidskriften Uppdrag

– ett svarsmeddelande bekräftar

hela landet. Antalet sökande har ökat markant under de senaste

2019

är öppen 15 januari–15 februari,

samt 15 oktober–15 november.

Fyll i ansökningsformuläret

gränser. Sällskapet ger resebidrag

per år, alternativt en engångs­

för volontärinsatser och bidrag till

projekt, studier och utgivning med

inriktning på utbildning, integration och fredsarbete, gärna i en mång-

fald av uttrycksformer, såsom musik,

att ansökan har kommit fram.

också kallad till årsmötet där ord­

förande och styrelse väljs.

möten över kultur- och religions-

det genom att trycka på ”Skicka”

Mission (5 nummer per år). Du blir

globala kyrkan med en betoning på

Svar kan förväntas inom en

månad efter att ansökningstiden

Medlemsavgiften är 50 kronor

gått ut för respektive period.

summa på 500 kronor för livslångt

DOKUMENTATION

medlemskap.

När resan eller projektet har

Skriv till styrelsen@

avslutats ska stipendiaten/

lundsmissionssallskap.se!

stipendiaterna kunna dokumentera sina erfarenheter i text och bild,

konst och film.

rapporter som kan komma att publiceras i Uppdrag Mission

är en av de få positiva utvecklings­

och/eller på hemsidan. Skicka

linjerna i Palestina. Vi hoppas också

kunna samlas på Sjöviks folkhög-

MISSIONS SÄLLSKA T FRÅN LUNDS EN TIDSKRIF

• 45 KR • ÅRGÅNG 172 P • NR 1, 2018

skola igen, tillsammans med kristna, muslimska och judiska ungdomar

LUNDS EN TIDSKRIFT FRÅN

EN TIDSKRIFT FRÅN LUNDS MISSIONS SÄLLSKAP • NR 3, 2018 • ÅRGÅNG 172 • 45 KR 172 • 45 KR • NR 2, 2018 • ÅRGÅNG MISSIONSSÄLL SKAP

EN

MISSIO NSSÄLL FRÅN LUNDS TIDSKR IFT

ÅRGÅN G 4, 2018 • SKAP • NR

172 • 45 KR

GÄSTFRIH ET

som vill arbeta för en rättvis fred i Israel/Palestina. ■

KVINNORS HÄLSA I VÄRLDEN

Ba rn DEN? 4 NTIONEN – BEHÖVS KRÖNIKA BARNKONVE 18 VÄNDA HIERARKIN BRASILIEN DEN UPPOCHNER 8 KENYA ETT STORT KALAS

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

traditioner, framför allt judendom,

Som medlem i Lunds Missionssäll-

I första hand stöder LMS unga

A 18 KANDES NYFÖDD KET TILL ASYLSÖ 4 FINLAND STARTPA FRAMTIDEN A GE HOPP FÖR 26 KRÖNIKA FÖRSÖK EN KOPPLING!” IGT FANNS DET KINA ”PLÖTSL

30

www.lundsmissionssallskap.se/

15 april–15 maj, 15 juli–15 augusti

människor som vill göra tjänst i den

för mänskliga rättigheter. Tillsam-

sionssällskaps ansökningsportal,

islam och kristendom.

dröm hon har om en kvinnornas

in till ett möte här i Sverige?

dig till red@uppdragmission.se!

Ansökan görs via Lunds Mis-

projektbidrag ut till sökande från

fyra gånger om året delas rese- och

tuffa situation som fredsrörelsen i

Våra dagar bestod av samtal, studier,

tisk budget för genomförandet.

stipendier. Ansökningsportalen

Vad kan man göra för freden

folkhögskola i Gaza. Hon och Lena

intervju eller bidra till Uppdrag

förståelse mellan olika religiösa

UNGDOMAR VIKTIGA

Israel står inför. Han har under tjugo

informations- eller utbildnings­

verksamhet och innehålla en realis-

testamenterats till sällskapet, och

under kriget 2014. Fariza Besasio

samordnare för nätverket.

Det är ett ekumeniskt nätverk

med inriktning på dialog och ökad

skapelsen låta sig skapas, vara

i Palestina/Israel genom att bjuda

väl förberedd, ingå i en lång­siktig

avkastningen på de gåvor som har

oberoende organisationer.

från Gaza berättade om den

vissa projekt, till studier och till tryck-

VILL DU MEDARBETA?

Mission på något annat sätt? Hör av

I Malmö stöder sällskapet projekt

kor och ekumeniska organisationer.

ning av skrifter. Ansökan ska vara

teologi.

Lunds Missionssällskap förvaltar

grupper vars resa är en del av ett öm-

uppdragmission.se!

ekumeniskt.

med religionsdialog och religions­

ungdomar under utbildning och

inom övriga Europa och 350 kronor

Vill du recensera en bok, göra en

hedersordförande. Sällskapet verkar

år ut resestipendier till i första hand

En helårsprenumeration kostar

teologiska institutet och dess arbete

tio åren.

mottagande. Han berättade om den

I Kapstaden finansierar sällskapet

SÄLLSKAPS STIPENDIER

om året (inklusive ett tjockare

och biskopen i Lunds stift är dess

remsan förlorade sin chans till

utbildning när skolor bombades

för de många minoritetskyrkorna i

I Jerusalem ges stöd till Svenska

sabbat, och då ska allt vila och

människan tillsammans med hela

kristen tradition och kinesisk kultur,

sity of Western Cape.

ett nära samarbete med Svenska

kyrkans internationella arbete,

arbetar för fred och rättvisa, och

vi bjöd också religiöst och politiskt

I Hongkong ges stöd till ett

PAKISTAN GUNILLA HALLONSTEN OM ASMA JAHANG INTERVJU ELSE IR 24 BERGLUND OM PSYKOSOCIALT KRÖNIKA ANSVAR STÖD 18 ET FÖR BERÄTTE LSEN 4

DEMO KRATI R” R BER, JAG RÖSTA TEMANUMME MTATA: ”JAG KENNETH RK 8 ZIMBABWE BYGGER NÄTVE ER 34 ORNA SOM N GENERATION USA NUNN RATION MELLA LONDON INTEG

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 1 • 2019 • årgång 173

uppdrag Att stötta unga

40

KENYA: ”KYRKORNA MÅSTE TA SITT ANSVAR” 17 JERUSALEM: SKOLDAGEN BÖRJAR MED ÖPPET SAMTAL 6 HONGKONG: ”DET VIKTIGASTE ÄR ATT LYSSNA” 20

n

Fariza Besasio

utvecklats och innebär idag sam­

UPPDRAG MISSION?

Lunds Missionssällskap arbetar

ä

a st

nummer

text och högupplösta bilder till

u

26 april

rapport@lundsmissionssallskap.se!

te

LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP

stipendiaten Vila i gräset

n r 2

2019

uppdrag mission

31

POSTTIDNING B

Samma himmel.

Samma rättigheter.

Verkligheten ser olika ut.

Var med i kampen för människors rätt att få resa sig starkare ur en katastrof.

Swisha din gåva till

32

900 1223

svenskakyrkan.se/fastekampanjen

u p p d r a g m i s s i o n n r 2

2019

foto: magnus aronson/ikon

Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg