Uppdrag Mission nummer 4 2022: Skapelsens lovsång och nödrop

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 4 • 2022 • årgång 176

Skapelsens lovsång och nödrop AUSTRALIEN ”DET ÄR MYCKET ARBETE KVAR” 22 INDONESIEN SYNLIGA TECKEN 8 SVERIGE PETER HALLDORF: NÖDLÄGE OCH GLÄDJE 26

Missionsuppdraget i vår tid bygger på dialog och interreligiösa möten, långt från doktriner och regelverk men nära tron på människor och deras förmåga.

Lyfta blicken

Det är de rörelserna vi följer i Uppdrag Mission.

UPPDRAG MISSION www.uppdragmission.se

Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap, LMS,

i samarbete med

Act Svenska kyrkan

www.lundsmissionssallskap.se

ANSVARIG UTGIVARE Samuel Rubenson REDAKTÖR Anna Braw Storabackegatan 15C 216 15 Limhamn 073-998 23 27 red@uppdragmission.se REDAKTIONSRÅD Nicklas Fahlgren Agneta Hansson Per Kristiansson Johannes Zeiler GRAFISK FORM Maria Mannberg

ANNONSER annons@uppdragmission.se TRYCK Ljungbergs, Klippan issn 2001-0087 OMSLAG Emma Eriksson vann med sin jeansjacka den broderitävling som En värld av grannar arrangerade, ”Råg i ryggen”.

Bild: Magnus Aronson

2

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2022

BILD: SVENSKA KYRKAN I MALMÖ

PRENUMERATION pren@uppdragmission.se

jag sitter 12 496 meter över Svarta havet och färdas i en has­ tighet av 939 kilometer i timmen. Vad kan vara mer fel än skriva det här numrets ledare på en sådan plats? Har jag ingen skam i kroppen?

Som tonåring var jag med i Fältbiologerna. Vi pratade om ”resursslöseri i överflöd” och såg det som en stor seger när vi fick opinionen i Sverige att kräva oblekta kaffefilter och pappers­ industrin lyssnade.

Många av oss som har velat göra gott i världen har samlat in pengar till bland annat trädplantering och dammbyggen. Ibland blev det bra, många gånger fel. Nya tåliga trädsorter skapade nya problem, dammarna bevattnade en del marker och dränkte andra.

Nu talar vi i Sverige om hur elektrifieringen ska skapa det håll­ bara samhället, men mineralerna som behövs till batterierna bryts ofta i fattiga länder i syd. I bergen på ön Dinagat i Filippinerna har jag sett gigantiska öppna sår som bara har lämnats för att mineralerna är slut. Före jul kom en supertyfon, Odette, och de övergivna dagbrotten gjorde att hela bergssluttningar drogs med.

Allt i deras väg utplånades. Först nu i maj fick vi kon­ takt med en av våra vänner, prästen Fil, igen. Hon hade klarat sig, men Odette tog 410 människoliv.

Jag har fått lite svårt för ordet hållbart. Det som vi tror är hållbart i en tid eller på en plats kan visa sig vara ohållbart i ett annat sammanhang.

Därför är missionen och utbytet i den världsvida kyrkan så viktiga. Vi får möjlig­ heter att lyfta blicken från bara vår egen tid och vår egen plats och dela liv, tro och hopp med andra.

Därför sitter jag i ett flygplan på väg till Lunds stifts vänstift i Tanzania idag, och därför är Lunds Missionssällskaps arbete med att ge unga människor möjlighet till detta delande så värdefullt. n per kristiansson, sekreterare i Lunds Missionssällskap, stiftsadjunkt i Lunds stift och präst i Västra Skrävlinge

35 recension

BILD: KRISTOFFER LIGNELL

33 betraktelsen

BILD: MAGNUS ARONSON

alltid

4 krönikan

36

44 stipendierapporten 50 stipendiaten 51 om LMS

36 nytt mod i varje stygn

Integrationsarbete ger mycket

26

men kan också ta på krafterna.

Genom broderitävlingen ”Råg i

ryggen” har En värld av grannar fått hjälp att placera inspirerande ord i människors blickfång.

BILD: STUART BLANCH

26 nödläge och glädje

I juni promoverades Peter Halldorf

till teologie hedersdoktor vid Lunds universitet. Sin föreläsning ägnade han åt Philip Sherrard, en av den

22 ”det är mycket arbete kvar”

IL

H

30

Australien befinner sig både långt före och långt efter – före i den klimat­

utveckling som fler och fler i världen lägger märke till, efter när det gäller

medvetenhet och åtgärder. Det berät-

kommer det här numret för sent?

tar Stuart Blanch som är ordförande i

Ja, på två sätt – dels blev det flera veckors uppehåll i arbetet när jag blev sjuk och

tionen A Rocha Australia.

skapelsens nödrop mycket tidigare, läst på mer, bromsat vår egen konsumtion på ett

den ekumeniska naturvårdsorganisa-

8 synliga tecken

Studenterna fick stanna hemma

under pandemin. Högskoleområdet på STFT Jakarta var tomt. Då bad

rektorn Septemmy Lakawa dem att

skicka fröer, bönor och kärnor som kunde planteras och bli träd.

22

ÄRLDSRÅD AS V

IN

och berättar om hur barn inspirerar

varandra i kampen för klimat och miljö.

LE

RN

LB

rättigheter för Kyrkornas världsråd

RT

KO

:A

Frederique Seidel arbetar med barns

R KY

BI LD

30 ”barnen uppmanade oss att lägga till klimaträttvisa”

BILD: MARCELO SCHNEIDER, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

ekologiska teologins pionjärer.

8

hamnade på en hjärtavdelning, och dels borde många av oss ha uppmärksammat

mer kraftfullt sätt, samtalat mer, frågat fler, krävt bättre villkor för producenter i andra delar av världen, skrivit fler brev till politiker …

… och här är vi nu, en bra bit in i den så osannolikt vackra svenska sommaren.

Samtidigt pågår ett oöverblickbart förstörelsekrig i ett land som länge har kallats Europas kornbod.

Lovsången hörs, och nödropen. Det är sent, men kanske inte för sent ändå?

Visst finns det något för var och en av oss att be för och ta itu med?

ANNA BRAW, REDAKTÖR FÖR UPPDRAG MISSION

krönika

4

uppdrag mission nr 3

2022

BILD: PETRUS LILJA

krönika

Direktkontakt jag andas in den friska vårluften och tar en klunk av det svalkande vattnet. Sedan bäd­ dar jag om mig i sovsäcken och somnar stilla, i skenet från glöden, i väntan på soluppgång.

En sång som har följt med mig genom livet är ”Bara den som vandrar nära marken kan se dina under, Gud”. Den har fått en fördjupad betydelse de senaste åren. Så ofta jag kan pack­ ar jag ryggsäcken och beger mig ut i skogen, ut i tystnaden och den goda ensamheten.

Det var ett faktum: mina barn hade inte fått den erfarenhet av natur och friluftsliv som var helt självklar för mig. De hade inte vajat i toppen av ett träd, byggt kojor ovan mark och under mark eller fått känna värmen och ljuset av lägerelden.

Här fanns ett avstånd, en barriär, en djup klyfta som behövde överbryggas. Mina barn behövde direktkontakt med naturen – och det nu meddetsamma!

en sommar för några år sedan upptäckte jag mina barns märkliga beteende. De rörde sig runt stugan, varv efter varv. Trots att vi var på västkusten och hade nära till vackra bergssluttningar, sandiga stränder och trolska skogspartier höll de sig på tomten. Varför kom de inte längre bort än tio meter? Varför vand­ rade de inte bara iväg dit benen bar dem?

Sedan insåg jag det förfärliga: de är stads­ barn och har vuxit upp utan den självklara re­ lationen till skogens liv, utan att ha naturen runt hörnet. De saknade helt förmågan att gå ut i naturen, att nyfiket vandra i väg och låta fanta­ sin ta med dem på upptäcksfärd, upp på berget för att se om sjörövarna var i antågande eller till en tät och läskig djungel med giftiga kläng­ växter som man måste hugga sig igenom för att kunna ta sig ända fram till den gömda skatten.

Jag insåg att de aldrig hade hållit en Mora­ kniv i handen för att tälja ett grillspett till korv och pinnbröd eller för att snida till ett svärd som kunde besegra det elaka skogstrollet.

som den ansvarsfulla pappa jag är köp­ te jag Moraknivar till samtliga i familjen.

Genast började något av min egen uppväxt i det gröna och sköna väckas till liv igen. Min längtan efter förundran och efter att skapa band mellan mina barn och naturen gjorde mig uppmärksam på min egen bortvändhet från barndomens förtrollade värld.

Snart for vi som familj ut på dagsvandring­ ar till olika naturreservat, och snart övernatta­ de vi också för första gången i ett vindskydd i en småländsk skog, nära en liten sjö.

Jag letade fram mitt spritkök från Trangia, dammade av ryggsäcken från Haglöfs (den med aluminiumram) och började söka efter vackra vandringsstigar och natursköna platser på egen hand också. under vandringarna på egen hand och tillsammans med familjen började jag plocka fram mobiltelefonen för att fotografera och spela in små filmer. Jag ville visa mina föräldrar nr4

2022

uppdrag mission

5

krönika Direktkontakt

den metamorfos (förvandling) vi genomgick, kanske främst jag, men också vi som familj.

Med tiden blev filmerna fler och fler. Jag lärde mig att redigera och köpte en mikro­ fon för att fånga naturens ljud. Filmerna blev längre, och det gick inte skicka dem till mina föräldrar, så jag la upp dem på YouTube. Plöts­ ligt var YouTube-kanalen Papa Bear Outdoor Adventures ett faktum.

Nu, några år senare, finns det många filmer där, alla i ett slow-tv-format och nästan alla utan tillagd musik eller onödigt prat. Jag vill att naturen ska få komma till tals med sina ljud och genom sin magiska tystnad, och förutom djur och natur får du se mig när jag lunkar omkring i skogen, ensam eller i gott sällskap.

Jag slår läger, sågar ved, reser tält, hänger upp hängmattan, betraktar en nyckelpigas försik­ tiga färd, kokar vatten över den öppna elden och stirrar in i elden. eftersom jag är folkhögskolelärare för­ sökte jag skicka med mina barn några pedago­ giska verktyg och hjälpa dem att bli uppmärk­ samma under sina vandringar.

6

uppdrag mission nr 4

2022

Vad ser du? Lägg märke till färger, former och skiftningar. Iaktta både det lilla och det stora. Vänd blicken uppåt mot trädkronorna.

Lägg dig på knä och se ner på marken. ● Vad hör du? Vilka ljud finns nära dig, och vilka ljud kan du uppfatta långt borta? Är det ljud av liv och rörelse, väder eller vind, porlan­ de vatten, knarrande träd eller flygande fåglar? ● Vilka lukter känner du? Vilka dofter virvlar runt i luften? Kommer de från luften, vattnet, skogen eller jorden? Kommer de från nyutslagna blommor, bärfisar, lövträd eller tång? Hur smakar harsyran, lingonen och granskotten? Och hur luktar egentligen den förkolnade elden? ● Vad känner du med din kropp? Vad rör du vid med dina händer och fötter? Hur känns sanden mellan tårna, vassen när du drar med handen utmed stråna? Hur känns barken på den gamla tallen när du kramar den? Känner du vinden i ditt hår, solen som värmer din kind och svalkan av det kalla vattnet mot din panna? ● Vad känner du inom dig? Kan du lägga märke till din andning? Kan du känna hur dina tankar går och vilka känslor som poppar ●

krönika Direktkontakt

BILD: PETRUS LILJA

upp inom dig? Hur påverkar naturen din sin­ nesstämning? Vad känner du djupt inom dig? mina barn har blivit mer och mer hemma i naturen. Finns det någon plats som passar bättre än skogen för Minecraft-lekar, för att försvinna iväg in i Harry Potter, för att leka kurragömma, grilla marshmallows eller få sitt första skärsår av sin egen kniv?

Men vandringarna har också förändrat mig som teolog. Jag har plockat fram ”de gröna glasögonen” i min läsning av bibelordet, och min egen syn på skapelsen och människans del i den fick både omprövas och kalibreras.

För mig är det uppenbart att människan tappat förståelsen för naturen och banden till den. Allt omkring henne tenderar att för­ minskas eftersom hon alltid försöker inta den största och första platsen i tillvaron.

Jag ser mer och mer att vi lever i ett ömse­ sidigt beroende av varandra, skapelsen och vi människor. Den komplexa och färgsprakande jordklotet och himlarymdens oändlighet är för mig en föraning om att en fiffig och fantasifull kreatör, Gud själv, är konstnären bakom allt.

Det är Gud som är det sköna och vackra, och jag finns här tillsammans med skapelsen för att lovsjunga min Skapare.

När jag blickar upp mot en stjärnklar him­ mel, smakar en handfull blåbär, sitter i eldens värmande sken, håller en groda i sin hand, hör myggen svärma och känner doften av myrstack och barr gör det något inte bara med min rela­ tion till naturen utan med min relation till Gud själv. Naturen är inte längre något främmande – det jag upplever är beundran och förundran inför Skaparen som skapat jorden till vårt hem. ”Bara den som vandrar nära marken kan se dina under, Gud”, ber jag, och min bön fort­ sätter: ”Låt oss aldrig bli så stora att vi inte ser de små, larven som kryper, myran som stretar och barn som lär sig gå.”

Jag andas in den friska vårluften och tar en klunk av det svalkande vattnet. Sedan bäddar jag om mig i sovsäcken och somnar stilla, i ske­ net från glöden, i väntan på soluppgång.

petrus lilja är teolog, kurs­ samordnare på Bibelskola Nära samt studieledare på Akademi för ledarskap och teologi (ALT) vid Hyllie Park folkhögskola i Malmö. På Bibelskola Nära arbetar han bland annat med en serie distanskurser på folkhögskolenivå, där kursen ”Nära den goda jorden” ingår.

n FOTNOT: Sången ”Bara den som vandrar nära marken” är

skriven av Elisabeth Nordlander och Jan Inge Hall och finns

numera som nummer 787 i Den svenska psalmboken med tillägg. nr4

2022

uppdrag mission

7

intervju

BILD: STFT JAKARTA

Synliga tecken

8

uppdrag mission nr 4

2022

intervju Synliga tecken

När det inte gick att ses på högskolan i Jakarta under pandemin bad Septemmy Lakawa studenterna att skicka fröer. Nu växer trädplantor mellan byggnaderna. nnn INTERVJU DIANA OCH GÖRAN WIKING TRANSKRIPTION OCH BEARBETNING ANNA BRAW

– Om vi inte har fokus på ekologi i vårt arbete kommer vi inte att kunna bidra med något relevant, säger Septemmy Lakawa.

Hon är den första kvinnliga rektorn i den protestantiska teologiska högskolan Sekolah Tinggi Filsalat Theologi Jakartas snart 90-åri­ ga historia och har själv fått mycket av sin utbildning där. När hon tillträdde 2019 valde hon tillsammans med sina medarbetare tre fokusområden för högskolans framtid: en ekonomiskt hållbar utveckling, en undervis­ ning som bygger på digitala lösningar och en satsning på ekoteologi och miljöfrågor.

– Jag talade med både vår styrelse och tidi­ gare studenter om det – att det är nu vi måste göra det, det är vårt kairos, säger hon. Så kom pandemin. Men den gav oss också utrymme att gå djupare. Och vi fick tänka efter: vilka ska vi samarbeta med?

tättbefolkat område Jakarta, Indonesiens huvudstad, ligger på ön Java och har ungefär 10,5 miljoner invånare.

I hela storstadsregionen bor nästan 30 miljoner människor – det gör den till ett av världens folkrikaste områden. Sammanlagt bor nästan 275 miljoner på Indonesiens 13 000 öar, och den muslimska befolkningen är världens största.

– Vi har sex officiella religioner numera, berättar Septemmy Lakawa. Muslimerna är i majoritet nästan överallt. Protestantismen och

katolicismen räknas som två olika religioner här – det är lite konstigt – och så finns det hinduism, buddhism och konfucianism. Plus naturreligioner förstås.

Själv kommer hon från en kristen familj på ön Sulawesi. I generationerna före hennes finns familjemedlemmar som har varit med och grundat församlingar.

– Inspirationen till att arbeta med miljöfrå­ gor har alltid varit en del av mig, säger hon.

Min uppväxt i en liten stad vid havet har gjort att det är självklart för mig att leva tillsam­ mans med naturen.

”då existerar vi inte längre” Ungefär samtidigt som Septemmy Lakawa blev rektor på STFT Jakarta offentliggjordes rapporter om det ekologiska nödläget i In­ donesien.

– Vi fick veta att Jakarta kan kollapsa inom 15 år, berättar hon. Ibland säger jag till mina studenter att vårt val inte står mellan att upp­ märksamma den ekologiska krisen och att inte göra det – vårt val står mellan att uppmärk­ samma den ekologisk krisen och att inte finnas.

Vi kan inte välja bort det. Då existerar vi inte längre. Det finns bara en riktning att gå i.

En av de nya kurser som Septemmy La­ kawa har lagt till i utbildningen för de blivan­ de prästerna är feministisk ekoteologi. Hon använder vatten både som symbol och som nr4

2022

uppdrag mission

9

intervju Synliga tecken

BILD: ALBIN HILLERT, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

–Vårt val står mellan att uppmärksamma den ekologiska krisen och att inte finnas.

mycket konkret exempel på hur miljöförstö­ ring och orättvisor i samhället påverkar män­ niskors liv: – Jag har berättat för mina studenter om dricksvattenkranarna i de offentliga parkerna i Boston där jag läste ett masterprogram. De kan inte tro det: dricksvatten, gratis, tillgängligt för alla? Här köper vi det i flaskor. Och när vi kö­ per flaskorna ger vi våra pengar till de företag som säljer vatten, och många människor har inte råd att köpa vatten på det viset.

10

uppdrag mission nr 4

2022

ser sambanden När den första kursen avslutades bad Septem­ my Lakawa studenterna att utvärdera den. De berättade att de före kursens start hade varit helt omedvetna om att läget är så kritiskt.

– Jag frågade: finns det något som ni som individer känner att ni kan göra? Och de sa att när de duschar kommer de alltid att tänka på att vattnet måste sparas, och att när de diskar kommer de alltid att tänka på de människor som inte har tillgång till vatten på det viset.

intervju Synliga tecken

SEPTEMMY LAKAWA

2019 blev Septemmy Lakawa den första kvinnliga rektorn

på Sekolah Tinggi Filsalat

Theologi Jakarta. Hon läste

sin grundutbildning där på

1990-talet, prästvigdes för den protestantiska kyrkan och kombinerade försam-

lingsarbete och högskole-

undervisning under några

år innan hon läste ett mas-

terprogram i teologi i Boston.

Sin doktorsavhandling skrev

Också i andra sammanhang har hon frågat studenter och tidigare studenter om de i sina församlingar har stött på frågor som har med miljö och rättvisa att göra, och svaret har alltid blivit nej.

– Då säger jag: börja med att prata med barnen i söndagsskolan, börja med att prata om vattnet, säger hon. Våra studenter ser sam­ banden nu – jämställdhet och ekologi hör ihop.

hon om religionsmöten

i Indonesien – den heter

Risky Dialogue: Muslim and

Christian Women Practicing

Interreligious Hospitality in the Aftermath of Religious

Communal Violence in Indo-

nesia. Hon undervisar i bland

annat missionsvetenskap,

kontextuell teologi och fe-

ministisk ekoteologi. I början

av september föreläser hon

om traumabearbetning vid

Kyrkornas världsråds samling i Karlsruhe.

STFT JAKARTA

Sekolah Tinggi Filsalat Theo-

logi Jakarta (kallas ofta också

STFT Jakarta eller Jakarta

Theological Seminary) är den

äldsta teologiska högskolan i Indonesien – den grundades

1934 – och har 15 partnerkyrkor och synoder, däribland den lutherska Batakkyr-

kan HKBP. På STFT Jakarta

utbildas präster för den pro-

testantiska kyrkan, ungefär

trädlöftet Ett av resultaten av den ofrivilliga verksamhets­ pausen i början av pandemin blev att Septem­ my Lakawa bestämde sig för att knyta de nya prästkandidaterna till högskoleområdet på ett nytt sätt.

– Vi tar emot nya studenter i augusti varje år, och jag skrev till dem och talade med dem om något som jag kallar The Pledge for Trees (på svenska ungefär ”trädlöftet”, red:s anm).

Vi kunde inte samlas, men om vi vill överleva, överleva tillsammans, växa och blomma – kan ni skicka fröer till träd så att vi kan plantera dem här? Träden skapar ett grönt högskole­ område och blir vår fysiska närvaro. Det blir tydligt för alla att vi håller på att förvandlas.

En masterstudent ordnade kaffeplantor från Sumatra, och Septemmy Lakawa ser till att de är med i bild när hon leder lektioner och deltar i samtal på video. En annan student skickade avokadokärnor.

– Nu ska vi träffa en kristen familj som äger mark en bit utanför Jakarta och har en del ovan­ liga trädsorter, och jag hoppas att vi kan sam­ arbeta på något sätt, säger Septemmy Lakawa.

270 studenter fördelade på

certifikatprogram, kandidat-

program, masterprogram

och doktorandutbildning.

solpaneler Hon berättar om olika initiativ till samarbeten – med församlingar som ligger nära högsko­ lan, med de församlingar där studenterna gör

praktik, med andra teologiska utbildningsin­ stitutioner, med andra indonesiska högskolor i ett nätverk där STFT Jakarta är den enda med teologisk inriktning, med en muslimsk grupp som har tagit emot präststudenterna.

– Vi måste börja i liten skala, och jag gör det på det indonesiska sättet: man kan inte komma med något som är färdigt, utan jag har en idé, och jag tar kontakt och berättar och frågar om de vill vara med och om vi kan utveckla den tillsammans.

Synliga tecken på att något händer är vik­ tiga, framhåller hon, inte minst i området där högskolan ligger.

– Nu arbetar vi för att kunna installera sol­ paneler på en av byggnaderna på området, och i höst ska vi utbilda all personal och alla stu­ denter i hur man komposterar hushållsavfall.

förändrad livsstil STFT Jakarta har en plan för hur verksamheten ska utvecklas de närmaste tjugo åren, och än så länge är det den första femårsplanen som ska förverkligas. Samtidigt finns alltså hotet om att Jakarta kan försvinna i havet inom femton år – och samtidigt fortsätter den teologiska forskningen på högskolan.

– Under de här fem åren kommer lärarna här att skriva mer om ämnet, och jag har fyra studenter som vill arbeta med feministisk eko­ teologi som ämne för sina examensarbeten.

Jag vet att vi som institution måste ha fokus på det ekologiska nödläget – det kan inte bara vara ett par professorer och några studenter som har det, utan det är en överlevnadsfråga för oss alla. Men jag vill också gå längre än så.

Vi har identifierat ekologisk hållbarhet som ett av de områden där vår teologi måste vara re­ levant. Om vi vill vittna här måste vi förändra vår livsstil och våra vanor. Det är något som människor kommer att lägga märke till. n nr4

2022

uppdrag mission

11

enkät

”Vi kan höja våra röster” På vilka sätt finns frågorna om klimat, miljö och biologisk mångfald med i din vardag? Vad kan kyrkan och enskilda kristna göra för jordens framtid? Tretton personer med olika uppgifter och engagemang svarar.

Fridays for Future-

demonstration i Bonn uppdrag mission nr 4

2022

i Tyskland.

BILD: MIKA BAUMEISTER, UNSPLASH

BILD: KATJA BEXAR

BILD: MIKE DUBOSE, UM NEWS

enkät ”Vi kan höja våra röster”

HELENA LEDWON

JENNIFER SMITH

BOR I: ONSALA

BOR I: LONDON I ENGLAND

ÄGNAR MIG ÅT: ARBETAR SOM

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR PRÄST I

DIAKON I TÖLÖ, ÄGNAR MIN

WESLEY’S CHAPEL, EN AV LONDONS

LEDIGA TID ÅT FAMILJEN, TYCKER

METODISTKYRKOR

OM MUSIK – SJUNGER OCH SPELAR PIANO

n n n Jag tänker på miljön varje

dag, som en underliggande med­

vetenhet. Jag försöker dra mitt lilla

strå till stacken – jag slänger inte mat, köper bara kläder som jag

behöver och har börjat cykla till

jobbet. Jag tror inte att man kan

n n n Varje dag märker vi hur års­

tiderna förändras, och det påverkar oss på flera negativa sätt. I stads­

miljön är luften ofta dålig, och det

är ont om plats för naturen och

överhuvudtaget för djur och växter.

Vi kristna och kyrkor kan minska vårt eget koldioxidavtryck och arbeta

för grönare stadsmiljöer genom att

rå på klimatförändringarna som

se till att det finns plats för odling

det viktigt att stora organisationer,

återvinning och sänka vår energi­

en ensam individ, och därför är

som Svenska kyrkan, går före med

miljövänliga riktlinjer när det gäller resor, fastigheter, mark och annat.

och genom att odla, arbeta med

konsumtion. Det är en rättvisefråga

som berör alla!

strationer, namnunderskrifter och

debattinlägg i olika forum, och dels

genom politiska val. Men vi kan

också höja våra röster i bön till vår

Herre: Herre, förbarma dig! Vägled oss så att vi tar kloka beslut.

JACOB ÄMTERLIND BOR I: STARKERYD, UNGEFÄR FEM MIL SÖDER OM JÖNKÖPING ÄGNAR MIG ÅT: ÄR MILJÖVETARE OCH PASTOR, ARBETAR SOM GENERAL­S EKRETERARE PÅ SVENSKA ALLIANSMISSIONENS UNGDOM OCH SOM PROJEKT­ LEDARE PÅ DIAKONIA, ÄR FÅGEL­ SKÅDARE OCH ENGAGERAD I A ROCHA

n n n De är ständigt närvarande.

Dels för att jag undervisar en hel del i de frågorna och måste vara

ENKÄT ANNA BRAW BILDER PRIVATA DÄR INGET ANNAT ANGES

SYSTER RUTH

biologiskt rik trädgård som möjligt

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR LÄRARE

att leva ett hållbart liv utifrån våra

JORDBRUK

och samtidigt gör vad vi kan för

förutsättningar.

Kyrkan kan vara en enorm

kraft. Vi har en stolt tradition av

samhällsförändrande engagemang

uppdaterad, så det är mycket forsk-

BOR PÅ: ANAFORA I EGYPTEN OCH ANSVARIG FÖR ANAFORAS

n n n Klimatet, miljön och det bio-

logiska är själva kopplingen mellan

vår ande och Guds Ande. Naturen

när vi kommer samman. Och det

är Guds tempel, skapad av hans

enskild kristen kan göra: sluta

inte skada den eller använda den till

är kanske det viktigaste jag som

hand. Jag vill ta väl hand om den,

vara enskild! Det är ju inte så

något som bara är bra för mig och

församlingen är tänkt att fungera.

på kort sikt. Vi måste diskutera och

tillsammans och inspirera varandra,

utan att insekter äter upp våra

Istället bör vi prata om frågorna

lära oss hur vi kan odla ekologiskt

föregå med goda exempel och

tomater och gurkor. Jag har en låda

stora besluten. Vi kan tycka att det

jag får gödning därifrån, men jag har

påverka de människor som tar de pratas mycket om klimat, och till

viss del stämmer det, åtmins­tone

Som enskild kristen kan man alltid höja sin röst, dels genom demon-

ningsrapporter med mera. Dels för

att vi bor på landet, försöker få en så

där jag försöker odla daggmask, och

problem med att få maskarna att

föröka sig. Det är svårt med syre och

i perioder, i media. Men jag är över­

fukttillförsel i vårt ökenklimat.

mer på kyrkkaffet, vid frukostbordet

försöker sprida miljömedvetande

tygad om att vi skulle behöva prata

Vi i Anaforakommuniteten

hemma, i styrelserummet,

på olika sätt, men det behövs mer

har sin plats, men det är i det

nivå i samhället. Det kan kyrkan

utbytet vänner emellan vi har

som Gud har lärt oss, och som det

beteenden. Då är församlingen en

kan lära dig, himlens fåglar kan ge

i ungdomsgruppen. Utbildningar dagliga samtalet och erfarenhets­

störst chans att förändra våra nyckelplats.

information och kunskap på lokal

hjälpa till med. Vi ska verkställa det

står i Job 12:7–10: ” Fråga djuren, de dig svar. Fråga markens kryp, de kan

lära dig, havets fiskar kan upplysa dig. Finns det någon av dem som

inte vet att detta är Herrens verk?

Han har alla varelsers liv i sin hand, varje människas ande.”

nr4

2022

uppdrag mission

13

enkät ”Vi kan höja våra röster” BILD: ANNA BRAW

INA DANIELSSON BOR I: DEN LILLA BYN ÖRNTORP, ETT PAR MIL NORR OM KALMAR ÄGNAR MIG ÅT: ÄR FÖRSAMLINGS­ VÄRD OCH INFORMATÖR I SVENSKA KYRKAN, ÄR HOBBYODLARE, SJUNGER I TRE KÖRER I KALMAR MED OMNEJD, DRIVER BUTIKEN VITA KNUTAR

n n n Frågorna är ständigt närva-

rande! För ett drygt år sedan flyttade jag ”hem” till min barndomsby och fick en trädgård igen. Mycket

av det jag växte upp med – i stort

sett självhushåll hemma på gården

– försöker jag nu långsamt komma tillbaka till. Mitt mål är att bli mer eller mindre självförsörjande på

grönsaker men också på blommor.

Utan det vackra i tillvaro blir strävandena att bli självförsörjande på det

ätbara så fattiga – själen behöver sin

på att alla matinköp ska vara ekologiska och närproducerade, byta

när en förändring inte längre känns

som en uppoffring, ta då nästa steg.

Hur många larmrapporter som

kristna. ”Om än jorden skulle gå un-

LA KANADENSARE

solpaneler för el och värme, starta

der i morgon skulle jag idag plantera

odlingsgrupper, försöka tänka om

mitt äppelträd” – vi får plantera för

jag, till exempel när jag handlar

göra om delar av gräsmattor till

ORSI HARDI

detta utan att belasta miljö, klimat

tänka mer återbruk än nyproducerat, ängar som passar insekterna, och

våga visa på att vår konsumtions-

BOR I: TAIZÉ I FRANKRIKE ÄGNAR MIG ÅT: ARBETAR FÖR

hudvård, teer, choklad, praktiska saker

till hemmet och lite inredning. Ända

sedan vi öppnade har sortimentet

varit ekologiskt, helst svensktillverkat eller Fair Trade, i andra hand tillverkat

på ett sätt som vi kan stå för både medmänskligt och miljömässigt. uppdrag mission nr 4

2022

Jag tror att vi kan sporra varandra

genom att visa på goda exempel,

nivåer än idag.

OCH FLYKTINGMOTTAGANDE

strukturer förändras. På senare tid

varför allt detta är bra för klimatet

n n n I mitt arbete med flyktingar

Law, en pågående interreligiös

Det är viktigt att kyrkan talar om

BLAND ANNAT FAMILJEVECKOR

goda val, men framför allt behöver

har jag deltagit i Faith for Ecocide

och miljön och om hur det hänger

ser jag den hårda verkligheten – att

kampanj för att få till en ecocide-

politik – det är vårt ansvar som

niskor som flyr sina hemländer på

på ett par cykeldemonstrationer i

vårda skapelsen på bästa sätt och

i Mellanöstern och i andra delar

ihop med evangeliet. Det är inte

skapade varelser mitt i skapelsen: att

det saknas vilja att ta emot de män-

Men det är också oerhört viktigt

känslor för att de inte orkar göra allt detta själva. För mig som enskild

kristen är det viktigt att göra så gott

Göteborg, men jag vill göra mer!

i det enkla faktum att hon är så ut-

spridd och finns på så många ställen,

grupper att lämna sina hemtrakter

kunna skapa förändring underifrån

bosätta sig på. Mänskligheten borde

egen församling hade ett engage-

och leta efter någon ny plats att

förutse detta och vara redo för den

möjlighet att leva utan bil eller helt

kommer vi alla att misslyckas. Gör vi

enkelt inte har råd att byta till elbil,

men kanske kan jag välja ekologiskt

kaffe. Det låter som lite, men det spelar så otroligt stor roll för kaffeodla-

ren och naturen runt kaffeodlingarna.

Ta ett steg, en förändring i taget, och

Kyrkan har en oerhörd potential

att klimatförändringar kommer

jag kan och att välja en sak i taget att

förändra i mitt liv. Jag kanske inte har

lagstiftning, och jag har varit med

grund av krig och konflikter i Afrika,

att tvinga hela samhällen och folk-

handgjorda ekotvålar, kroppsvård och

och biologisk mångfald för mycket.

TAIZÉKOMMUNITETEN MED

måste läggas på betydligt lägre

att inte kyrkan ger människor skuld-

sju år. I den säljer vi bland annat

och reser, tänka på hur jag kan göra

nivå och levnadsstandard troligen

de kan få. För mig är det självklart

syster en liten hobbybutik sedan

n n n Som människa försöker

framtiden och be för framtiden.

av världen. Vid det här laget vet vi

Bredvid mitt hem har jag och min

OCH KYRKVÄRD, GILLAR ATT PADD-

när det gäller inköp överhuvudtaget,

att göra gott mot vår nästa.

att odla ekologiskt och naturligt.

BOR I: HAMMARKULLEN, ANGERED, GÖTEBORG ÄGNAR MIG ÅT: ÄR STIFTSADJUNKT

– det gäller både kyrkan och enskilda

se över om det går att satsa på

HENRIK FRYKBERG

än serveras får vi inte förlora hoppet

ut fossildrivna fordon mot el­drivna,

näring, för att inte tala om att bin

och andra insekter behöver all hjälp

14

Kyrkan kan gå före och visa på olika

sätt att bli mer klimatvänlig: satsa

utmaning som det innebär. Annars

tillräckligt? Definitivt inte!

Vi tillhör samma mänsklighet. Vi

kan inte fortsätta att tänka bara på

våra egna sammanhang, vi kan inte

fortsätta leva med våra privilegier

som är så orättvist fördelade.

nästan överallt. Hon skulle verkligen

om hon drog nytta av detta. Om min

mang i en sådan rörelse underifrån

så skulle jag som enskild kristen lätt kunna dras med i detta.

BILD:PIERRE ERIKSSON

BILD: ANNA BRAW

enkät ”Vi kan höja våra röster”

MAGNUS MALMGREN BOR I: ARLÖV ÄGNAR MIG ÅT: ÄR PILGRIMSPRÄST I LUNDS STIFT OCH SKRIVER UNDER LEDIGA STUNDER PÅ EN LITEN BOK OM ATT VARA PILGRIM I

skapelse. Inte minst ”Pilgrim’s Walk

LINDA SANDSTRÖM

ekumeniska pilgrimsarbete för

MED MIN MAKE DANIEL OCH STI-

For Future”, det gemensamma,

klimatet som tog form inför COP 26 i Glasgow, har betytt mycket för mig.

KLIMATKRISENS TID

n n n Som så många andra

försöker jag att på olika sätt

förändra mina livsmönster så att de blir mer hållbara, till

exempel genom att äta mycket

vegetariskt, sopsortera, återbruka,

resa kommunalt och begränsa

min konsumtion. Det viktigaste

tror jag ändå är att vara del av en

BOR I: HABO NÄRA JÖNKÖPING NA, 12 ÅR, OCH GUSTAV, 14 ÅR ÄGNAR MIG ÅT: ARBETAR SOM MU-

BOR I: KALMAR ÄGNAR MIG ÅT: LIVET, BÅDE I STORT OCH SMÅTT, I MITT ARBETE SOM PRÄST I NORRA KALMAR, SOM

får vi göra vårt bästa och ta hand om

skapelsen och varandra så gott vi kan.

SIKER I DALVIKSKYRKAN I JÖNKÖPING, SKRIVER OCH TONSÄTTER GÄRNA

SOFIA EKELUND FOGELSTRÖM

och att vi är i Guds händer vad som

än händer. Och den tid vi är på jorden

NYA PSALMTEXTER OCH SÅNGER FÖR BLAND ANNAT KÖR, ÄTER VEGETARISKT, VÅGADE STEGET OCH BLEV HUNDÄGARE UNDER PANDEMIN

KATJA HANDZIC BOR I: BRUNSKOG NÄRA ARVIKA ÄGNAR MIG ÅT: ÄR BARN- OCH UNGDOMSLEDARE I ARVIKA PASTORAT

n n n De finns i med i allt från

n n n De senaste åren har flera

att spara plättar med blommor vid

BOKLÄSARE OCH OTÅLIG AKTIVIST

min vardag – klimathotet, hur en

skog och mark med barnen, plocka

n n n Jag blir mer och mer medve-

oss och så nu hur krig i Europa

ENGAGERAD I FÖRENINGEN KLIMAT­ AKTION KALMAR OCH SOM TÖRSTIG

och svåra frågor landat i mitt liv och

pandemi kan verka och begränsa

gräsklippning via att vara mycket i

skräp från dikena vid hundpromenaderna, återvinna, återbruka och

ten om hur beroende vi är. Tidigare

påverkar oss alla. Den stora och

med fokus på tankar och ord och

alla hör samman och att när en del

Jag försöker handla efter säsong,

”Pilgrimens nyckelord” har blivit en

till jorden, djurlivet och naturen, men

omformulera min tro och hitta en

mycket vegetariskt från grunden och

livsmönster. För mig som pilgrim

system som vi har skapat och som vi

organiserad, gemensam kamp

för förändring. För mig som

pilgrimspräst i Lunds stift har dessa

frågor en helt avgörande betydelse. hjälp för att hitta ett ekologiskt

känns det naturligt att sträva efter

att lämna så små avtryck efter

har jag varit en typisk ”huvudfoting” dessutom stadsmänniska med långt

lider så lider alla. Jag har delvis fått

nu märker jag hur vi sitter fast i de

tillit även när världen gungar.

snabbt måste bryta för att tillsam-

kreativa, men framför allt tror jag

mans börja leva mer hållbart.

mig som möjligt och att vandra i

Som kyrka kan vi kan vi hjälpa

i att se Guds närvaro i naturens

Modet till det hittar vi i tron som vi

samklang med skapelsen. Jag övas skönhet, men också i det vardagliga, det fula och brustna. Att vara

kanske självklara insikten är att vi

Vi behöver hjälpas åt att vara

att vår uppgift som kristna nu är att

förmedla hopp och framtidstro och

varandra att tänka om och förändras.

föregå med goda exempel.

delar med allt levande i Kristus. När

och vår oro för framtiden i en av

En gång när vi talade om miljön

vi blir medvetna om och tar ansvar

barnkörerna sa en flicka ungefär så

kraften i förlåtelsen och hoppet om

här jorden och om vi nu förstör den –

annat att våga det obekväma, ge

bara flytta oss dit?” Jag tänkte att

tid det tar och vila i Guds välsignelse

som står i Bibeln. Vi får försöka lita

pilgrim är, som jag ser det, inte bara

för livet i och på vår planet lever vi av

här: ”Men om Gud har skapat den

vad som gör mitt eget liv hälsosamt

nytt liv. Så det vi kan göra är bland

kan inte Gud då skapa en ny jord och

tillbaka det vi tagit, låta livet ta den

hennes ord låg ganska nära de ord

något som kan få mig att upptäcka och hållbart. Pilgrimsvandringen

kan också få mig att se att jag är del av en gemenskap som bärs

av kallelsen att värna om Guds

varje ny dag.

till att Någon har allt under kontroll

köpa det som går second hand, till

att inte ta onödiga turer med bilen. lokalt och ekologiskt när det går, laga

stötta de organisationer som arbetar med klimatfrågor och miljöfrågor ekonomiskt.

Kyrkan borde ligga i framkant

och vara en förebild vad gäller bra

klimatsmarta och hållbara lösningar

för transport, återvinning och energiförsörjning. Som enskilda kristna kan

vi påminna varandra om vårt uppdrag

att ta hand om skapelsen och om att

vi är en del av den. Vi hänger ihop, och

vi kan föra jordens talan och engagera oss i klimatfrågor, miljöfrågor och

djurrättsfrågor. Vi kan vara goda

förebilder, helt enkelt.

nr4

2022

uppdrag mission

15

enkät ”Vi kan höja våra röster”

det är lätt att drabbas av oro. Därför är

gemenskapen livsviktig. Där kan man

uttrycka sin oro i bön och gudstjänstliv, men också uttrycka sin förundran och

tacksamhet för allt det fina i skapelsen.

Vi arbetar med ett projekt i Malmö:

vi skapar en naturstig. Det innebär

mycket praktiskt arbete, till exempel

BILD:KATJA BEXAR

plantering av växter, uppsättning av

holkar och anläggning av en äng. Jag

arbete som kristna att informera

THERESE LATIF

och inspirera andra till att ta hand

BOR I: LANDSKRONA ÄGNAR MIG ÅT: ÄR FÖRSAMLINGS­ PEDAGOG I LANDSKRONA FÖRSAMLING OCH SECOND HAND-FANTAST

MARTHA NETAY BOR PÅ: ANAFORA I EGYPTEN ÄGNAR MIG ÅT: ÄR ANSVARIG FÖR

n n n Jorden och dess resurser

börjar sina, och för mig är det viktigt

att skapa de bästa förutsättningar-

na för kommande generationer, att

EKONOMI OCH TRANSPORTER PÅ ANAFORA

n n n Vi minskar inköp och

de ska kunna på bo på jorden utan

användning av engångsplast här

ring, klimatförändringar och utrot-

exempel ersatt plastpåsar med

att behöva oroa sig för miljöförstö-

på Anafora – i vår butik har vi till

ning av den biologiska mångfalden.

papperspåsar och tygväskor. Jag och

Som privatperson försöker jag

dra mitt strå till stacken genom små

andra cyklar istället för att köra bil.

Vi har solpaneler, och mitt mål är att

förändringar till exempel genom

ha råd att köpa många fler för att

hand, sopsortera och gå istället för

till generatorer och våra inköp av

att handla närodlat, handla second

minska både vårt behov av bränsle

att ta bilen.

elektricitet. Solen är ren och gratis.

mål att bli en miljödiplomerad

minskar transporter och gifter i

På min arbetsplats har vi som

Vi odlar mer och mer själva – det

arbetsplats, och vi har bland annat

maten.

miljöfrågor som huvudtema. Som

oss, och det blir billigare.

mycket återvunnet material, under-

miljöfrågorna och klimatfrågorna,

utomhuspedagogik och försöker

här i Egypten vet inte ens att plast

precis haft två personaldagar med

församlingspedagog använder jag visar om miljöfrågor, arbetar med

Allt detta är bra för miljön och för I våra studier på Anafora ingår

och vi för kunskapen vidare. Många

inspirera de människor jag möter till

är dåligt för miljön. Prästerna som

Vi människor har fått i uppdrag

arna arbetar med frågorna lokalt.

att leva mer miljövänligt.

av Gud att förvalta Jorden. Vi måste ta detta på allvar. Kyrkan och en-

skilda kristna måste leva och agera

med detta i bakhuvudet. Jorden och dess arter är vårt ansvar! Det är vårt

16

om vår planet.

uppdrag mission nr 4

2022

kommer hit och deltar i utbildningGud skapade jorden, och vi fick

den som gåva. Om vi älskar Gud tar

vi hand om jorden, och gör vi inte det går vi emot Guds vilja.

ARNE MÖRNERUD BOR I: MALMÖ ÄGNAR MIG ÅT: SOM PENSIONÄR ÄGNAR JAG MIG ÅT EN FÖRENING SOM HETER KRINA (KRISTNA FÖR

tror att praktiskt arbete är viktigt – det

skapar gemenskap, ny kunskap och

exempel att utvärdera. Det är också en

stor hjälp att hantera oron för skapelsen. I projektet ingår också natur­

pedagogik, så jag producerar material,

NATURVÅRD)

formger skyltar till naturstigen och

n n n Som fågelskådare vill jag

vandring kan ge underbara naturupp-

skiftningar, se flyttfåglarna komma

kunskap och motion.

och gärna fotografera något av allt

in både oron och tacksamheten för

vara ute mycket, uppleva årstidernas

tillbaka och olika växters blomning

det sköna. Det är mitt sätt att njuta

av naturen, men det är också ett sätt att delta i en medborgarforskning –

guidar grupper i naturen. En natur-

levelser och samtidigt gemenskap, ny Varje kyrka kan i högre grad ta

skapelsen i gudstjänstlivet, i förbönerna och lovprisningen. Församlingens budskap till världen, Jesu ord, har en

jag är med och rapporterar om det

skarp udd mot girighet och korruption,

Jag är engagerad i KriNa, en

höver det för att komma tillrätta med

internationella kristna naturvårds-

surser. Den världsvida församlingen är

innebär att jag har lärt känna en rad

bistå människor som är utsatta och

som händer i min omgivning.

förening som är knuten till den

rörelsen A Rocha International. Det kristna naturvårdare, forskare och

teologer som har lång erfarenhet av

och det har en kraft att förändra. Vi be-

destruktiv exploatering av naturre-

ett fantastiskt nätverk – den kan både

bearbeta problemens orsaker.

Det är viktigt att kyrkan uppmunt-

att bevara värdefulla biotoper och

rar till en livsstil som främjar hållbar-

I vår förening kan jag med andra

att bidra med, till exempel scoutverk-

hotade arter i olika delar av världen. planera verksamhet, genomföra naturvandringar och arbeta praktiskt

med naturvård. Det är viktigt att få göra det tillsammans.

Jag tycker att det är viktigt att

studera de här frågorna så att

het. Kyrkan har viktiga erfarenheter

samhet som hjälper yngre grupper att uppleva naturen.

Många kyrkor äger fastigheter och

mark, och det är viktigt att de förvaltar

tillgångarna på ett hållbart sätt. Vi

måste upptäcka den plats som Gud

man kan fatta bättre beslut för

satt oss på, lära känna den, älska den

om biologisk mångfald, miljö och

tillsammans med myndigheter, mark­

framtiden. När man informerar sig klimat utsätter man sig för många

alarmerande forskningsresultat, och

och vårda den. Då blir vi aktörer som

ägare och andra kan bidra till arbetet

för den gemensamma platsen.

VANDRA PÅ SPELPLAN

Med Micael Grenholm som spelut-

vecklare och Elsa Nätterdal som illus-

tratör har scoutverksamheten inom

BILD: WIKIMEDIA COMMONS

kortkort Strålrudbeckia.

NATURSTIG OCH STADSÄNG

Alla nationella organisationer inom den kristna naturvårds­

rörelsen A Rocha driver egna

Svenska Alliansmissionens Ungdom

lokala naturvårdsprojekt, ofta med

arbetat fram ”Naturens skatter – ett

studiecenter i nära anslutning. Här

spel om allemansrätten”.

i Sverige håller det första projektet

– Det är en del av ett projekt

som Naturvårdsverket har stöttat,

BLOMMOR FÖR BIN

på att ta form i Malmö – i Hyllie

Park anläggs en naturstig och en

berättar Emma Andersson som

Under rubriken ”Plantera bivän-

stadsäng i samarbete mellan Kri-

arbetat med allemansrätten tillsam-

föreningen publicerat råd till alla

en blivande svensk gren av A Ro-

är scoutkonsulent på SAU. Vi har

liga blommor” har Naturskydds­

mans med barn och unga för att fler

som har möjlighet att odla på

ska trivas i naturen och för att risken

balkong, på uteplats, i trädgård och

för störningar och skador i naturen

på större ytor. Listan på växter som

ska minska.

delad dels i vårblommor, sommar­

skapsspel tänkt för barn från åtta år

blommor, kryddor och växter att

och vuxna.

undvika, dels i ett- och tvååriga

– Man utgår från en scoutstu-

växter, fleråriga växter, buskar och ris,

ga, och genom att samla olika

lök- och knölväxter och träd. En lista

”naturskatter” som blommor och

med själva bina skulle bli minst lika

bär, plocka skräp, slå läger och annat

lång – Sverige har 270 vilda arter!

som man kan göra i naturen lär man

”Vilda bin lever av pollen och

sig en del om hur allemansrätten

nektar och är därför helt beroende

fungerar, säger Emma Andersson.

av växter som blommar”, skriver

Eftersom projektet är finansierat

Naturskyddsföreningen. ”Både

med statliga projektmedel säljs

hanar och honor samlar nektar när

spelet till självkostnadspris, och man kan beställa det direkt från Svenska

vi har ett uppdrag berättar Sosthen

Amin Latti, präst i Lui stift i Syd­sudan, om livet i flyktinglägret i Kiryan-

dongo i Uganda. Dit har många

sydsudaneser tagit sin tillflykt under inbördeskriget i Sydsudan. Det är ett

stort landsbygdsläger som ligger på mycket fin odlingsmark, och med

rätt kunskaper och utrustning skulle många av flyktingfamiljerna kunna

odla mycket av sin mat själva på sina

tomter. Bland de utbildningar som

Sosthen Amin Latti och hans med-

arbetare har kunnat ordna finns en

om bevattningssystem, och det har

visat sig att drip irrigation systems,

en teknik där vattnet droppar sakta

direkt ner i jorden, skulle kunna fun-

gera bra i lägret. Tyvärr har konflikter om vattenkällorna i lägret inneburit

att bevattningssystemen inte har kunnat installeras i större skala.

Lunds stift har finansierat rap-

porten genom ett studie­stipendium

till Sosthen Amin Latti och översatt den till svenska. Den kan beställas

från Per Kristians­son, per.kristians-

son@svenskakyrkan.se. n

Ukraina har länge kallats ”Europas kornbod”, men också stora delar

av Afrika och Mellanöstern är

beroende av matimporter från Ukraina och Ryssland. De två

länderna har hittills stått för nästan en tredjedel av världens produktion

av vete och en femtedel av den

larver. (…) Bin har grunda munnar

basföda för miljarder människor.

blommor, medan humlor med sina

vetet därifrån.

och pollinerar därför helst grunda

BILD. SOSTHEN AMIN LATTI

VETE OCH MAJS

de besöker en blomma, och honorna

samlar dessutom pollen åt sina

Alliansmissionens Ungdom n.

I rapporten Vi är inte bara flyktingar,

cha), Hyllie Park Trädgård och LONA

(Lokala Naturvårdssatsningen).

bin kan tycka om är lång och upp-

”Naturens skatter” är ett säll-

BEVATTNING I FLYKTINGLÄGRET

Na (Kristna för Naturvård i Sverige,

långa tungor föredrar djupare.”

Bland de perenner som både bin

odlade majsen, två grödor som är

I Östafrika kommer 90 procent av Enligt FN-organet World Food

Program står 120 miljoner männi-

och humlor dras till finns kant­

skor bara i Afrika inför en matkris,

Kantnepeta lockar dessutom till

rekordhögt. Ungefär 45 miljoner

nepeta, kattmynta och myskmalva. sig de lite ovanligare vall- och back­

humlorna och blommar igen under

sensommaren om den klipps ner vid midsommar.

Om man odlar lungört, kantne-

peta, stjärnflocka, blod­näva, grek-

vädd, röd solhatt, veronika, anisisop,

och behovet av stöd från WFP är

människor i 43 länder riskerar att drabbas av svält.

– Konflikten i Ukraina är ka-

tastrofal för det ukrainska folket men också för människor tusen

kilometer bort, säger Anne Poulsen

som leder WFP:s arbete i Norden.

strålrudbeckia och kärleks­ört har

Störningar i exporten av mat till

mat från maj till september. n

förvärra ett redan pressat läge. n

KÄLLA: NATURSKYDDSFÖRENINGEN

KÄLLA: ARTIKEL I OMVÄRLDEN

man blommor som förser bina med

regionen [Östafrika] kommer att

nr4

2022

uppdrag mission

17

intervju

”Tåget tar inte tid, tåget ger tid”

Stoosbahn i Schweiz.

BILD: PATRICK ROBERT DOYLE, UNSPLASH

intervju ”Tåget tar inte tid, tåget ger tid”

Går det att ordna resor för församlingen utan att flyga? Ivar Karlsson på Centralens Resebutik i Kalmar arbetar med lösningar.

INTERVJU ANNA BRAW

Kustpilen från Kalmar till Linköping är inställd den här förmiddagen och ska ersättas med buss.

– Det ska nog gå bra, det brukar ta ungefär 20 minuter längre, säger Ivar Karlsson.

Så ringer hans telefon, och han sätter sig vid skrivbordet och förklarar hur en förbindelse en bit ner i Europa fungerar och när man kan boka biljetter där.

Ute vid disken tar två medarbetare emot kunder som frågar om länstrafikkort och vill köpa SJ-biljetter. nnn

nyanställer När SJ stängde sina biljettkontor på järnvägs­ stationer i många svenska städer tog Ivar Karlsson och några av hans kolleger över lo­ kalen i Kalmar. Den blev Centralens Resebutik och har fortsatt med den service som tågre­ senärer hade vant sig vid. Men när SJ la ner sin centrala utlandsbiljettförsäljning blev det tydligt att gruppen i Kalmar kunde erbjuda något som resten av Sverige i stort sett sakna­ de: de som arbetar här är specialister på hela Europas järnvägsnät och kan boka tågbiljetter åt grupper och enskilda till i stort sett varje liten järnvägsstation.

– Under de första månaderna av pandemin hade vi fullt upp med att avboka resor. Det tog all vår tid, och det blev inga intäkter, berättar Ivar Karlsson. Då fick vi säga upp flera av våra

säljare. De har hittat andra arbeten, så nu måste vi hitta nya och lära upp dem. Rese­branschen har bara utbildning för flyg. Det är ju lite omo­ dernt! Vi får göra det själva.

paketresa till nederländerna I takt med att allt fler svenskar har beslutat sig för att sluta flyga, eller åtminstone för att dra ner på flygandet, har en rad entreprenörer lanserat bokningswebbplatser och en grupp på Facebook, Tågsemester, har blivit mycket populär. Men försöken att koppla ihop järn­ vägsnäten digitalt har inte nått ändra fram, och fortfarande refererar många resenärer till ”Ivar i Kalmar” som den som verkligen kan boka vettiga resor.

– Jag började sommarjobba på SJ 1965 och fortsatte arbeta där fram till för åtta år sedan, berättar han. Jag har arbetat med många olika

Ivar Karlsson nr4

2022

uppdrag mission

19

BILD: JANITA TOP, UNSPLASH

intervju ”Tåget tar inte tid, tåget ger tid”

saker, bland annat fjärrtrafiken, och jag fick vara med och skapa förutsättningarna för tåg­ resor i Europa, bland annat Czardas-tåget i början av 1990-talet. Det var ett väldigt drag då! Men jag har haft Kalmar som bas hela tiden, och nu är jag detaljist igen.

Sin egen första utlandsresa gjorde han med sin mamma en sommar under mellanstadiet – då kunde man köpa en paketlösning, kliva på tåget i Alvesta, kliva av i Nederländerna och resa omkring med ett slags värdekuponger för övernattningar hemma hos vanliga holländare.

Nu bokar han och hans medarbetare resor åt många enskilda som vill återuppleva tonårens tågluffarliv eller resa ut för första gången men också åt bland annat konfirmandgrupper och andra församlingsgrupper.

halv miljon ungdomar – På den tiden när jag arbetade på SJ och det var katolska världsungdomsdagar i Europa ordnade vi resorna åt den svenska gruppen, berättar Ivar Karlsson. Jag var själv reseledare åt dem tillsammans med en från Snälltågen.

Gruppen som åkte till Köln var 500. En gång fick vi ändra hela planeringen veckan före, för en halv miljon ungdomar skulle lämna Kra­ kow med tåg under en enda dag.

20

uppdrag mission nr 4

2022

Konfirmander från församlingar i Svenska kyrkan har åkt till Assisi och till andra platser i Italien – då har de fått resa genom Österrike på det ena hållet och genom Schweiz på det andra för att få se mer.

– Jag har ofta byggt in Wittenberg också – det är enkelt eftersom det ligger mellan Berlin och München, säger Ivar Karlsson.

dagtåg enklast för grupper För den som vill resa ut i Europa med en grupp från hemförsamlingen eller från olika platser i Sverige finns frågor att ta ställning till tidigt i planeringen.

– Det är alltid mycket enklare att ordna gruppresor om man kan tänka sig att resa med dagtåg, säger Ivar Karlsson. Ofta räcker det med ett Interrail-kort med fyra resdagar på 30 dagar. Priserna kan variera lite, men ungefär 2 000 kronor per person kan man räkna med för ungdomar. När jag bokade åt en grupp från Göteborg nyligen kunde de köpa sina kort på rea och fick vart tionde gratis dessutom.

De åker dagtåg från Göteborg och nattåg till Hamburg, gör ett uppehåll på två och en halv timme och reser vidare till Basel för att vara med på ett internationellt scoutläger.

Det kan alltså gå att boka in grupper på nattågen också: – Det går att klämma in dem, det är bara svårare, och man måste ha bättre framför­ hållning. Man kan räkna med att biljetterna släpps ett halvår i förväg, men det stämmer inte när det planeras banarbeten.

intervju ”Tåget tar inte tid, tåget ger tid”

samling i järnvägsknut Och om man vill stämma träff med till exempel en internationell arbetsgrupp någonstans i Eu­ ropa – vilka platser är enklast för många att nå?

– Då skulle jag föreslå Mannheim! Det är en järnvägsknut där det är billigt att bo på hotell, för det finns många, och de konkurrerar. På 20 minuter är man i gamla stan i Heidelberg, och Neustadt an der Weinstraße ligger också nära. Det kommer tåg från Schweiz och Frank­ rike och norrifrån, och man kan ta sig dit med dagtåg från Skåne – det är fyra timmar mellan Köpenhamn och Hamburg och sedan fyra tim­ mar till Mannheim.

Men Ivar Karlsson rekommenderar också Hamburg, Berlin, München och Lyon, och om de flesta i gruppen bor i norra Europa ligger flera städer i Polen bra till.

BILD: SEBASTIAN MEIER, UNSPLASH

grupparbeten ombord Veckan före intervjun har han varit ute på resa med en samlad grupp visionärer i Sverige, en halv vagn full. Han har lett grupparbeten om­ bord på Öresundstågen – ”man får se till att boka platser med bord så går det bra” – och haft frågesport.

– När jag har rest med riktigt stora grupper har jag ibland fått göra utrop i tågets högtalar­­ system, berättar han. Man kan ju också ha myg­ ga med sig. Men oftast tycker jag att det går bra att stå i en vagn och tala och dela ut uppgifter.

De andra resenärerna får stå ut! Så vet jag att de gör med konfirmanderna också. När man åker tåg har man en helt annan rörelsefrihet än på buss, och om man åker buss i Tyskland ser man ju ändå bara motorvägen. Ibland går det att boka restaurangvagnen och äta i grupper också.

Han talar om effektiv restid – ”tåget tar inte tid, tåget ger tid” – och om möjligheten att dela upp resan i förberedelse ombord, ge­ nomförande och summering.

”många tänker om” Alla resor är ju en belastning för miljön, men enligt en kalkyl som forskaren Jörgen Lars­ son på Chalmers har gjort kan man göra ungefär 40 000 tågresor innan man är uppe i samma nivå som för en flygresa.

– Alla sådana uträkningar blir ju ifråga­ satta, men enligt en annan är det 30 000 …

Mycket har effektiviserats de senaste åren.

Eltågen har blivit mycket miljövänligare, Snälltåget går på grön el, DBS:s dieseltåg är så populära att miljöpåverkan blir ganska liten ändå. Dieseltågen är egentligen på väg bort, men det har blivit fördröjt eftersom tågen måste gå att köra på två olika spänni­ ngar. Färjor som inte är fullbelagda är inte miljövänliga, men när de är det är de ofta sto­ ra miljö­besparingar, särskilt naturgasfärjorna.

Snabb­färjorna är nästan borta nu.

De senaste åren har också företag börjat höra av sig till Centralens Resebutik i Kal­ mar och be om hjälp att lägga upp resrutter som kan göra att deras anställda kan sluta göra korta flygresor inom Europa vecka efter vecka.

– Vi har hjälpt en del med super-Interrailkorten så att de har fått ner sina resekostna­ der till en tiondel. Vanans makt är stor. Men många tänker om. n

BILD: SVEN MASUHR, UNSPLASH

nr4

2022

uppdrag mission

21

reportage

”Det är mycket arbete kvar” – skapelsevård borde vara en del av kyrkans mission. Det har satsats på läkare, lärare – varför inte naturvårdare? säger Stuart Blanch som leder

uppdrag mission Stuart Blanch.

BILD: A ROCHA AUSTRALIA

nr4

2022

BILD: STUART BLANCH, WWF AUSTRALIA

A Rocha Australia.

reportage ”Det ärmycket arbete kvar”

nnn INTERVJU: ANNA BRAW

– När jag stod vid havet här i Newcastle nyligen såg jag tre eller fyra kolfraktfartyg vid horison­ ten. Det är en indikation på att Australien fortsätter med sin kolindustri. Jag känner människor som arbetar i den, och jag undrar hur de rättfärdigar det. Jag ber för dem som arbetar ombord på fartygen – det är inte så att jag hatar det de gör, jag är mer ledsen och desperat.

Stuart Blanch hörde ordet klimatångest första gången för kanske fem år sedan. Han är ordförande i den australiensiska grenen av A Rocha, den kristna naturvårdsrörelse som grundades i Portugal för snart 40 år sedan och som nu finns i ungefär 20 länder. I Australien har A Rocha ett hundratal medlemmar ut­ spridda i alla delstater och arbetar med bland annat trädplantering, kartläggning av hotade arter, guidade vandringar och vassröjning.

– Vi har levt med klimatångesten långt innan det började talas om den, och med en ekologisk ångest och oro, ilska och frustration, säger han. Jag tänker inte på mig själv som en som lever med ångest, men vi förlorar så mycket, och vi har redan förlorat så mycket.

Det sörjer jag. Det gör mig arg.

första tecknen i fiskevattnet

WWF Australia är Stuart Blanchs arbetsgivare,

Koala får vård på

Strangford Station i Croppa Creek.

och hans yrkesarbete är sedan några år att leda kampanjer för återplantering av skog och mot avverkning av skog. Australiens natur har utgjort nästan hela hans vuxenliv – som stu­ dent läste han botanik, zoologi och ekologi, och efter ett masterprogram i miljölagstiftning doktorerade han i vattenväxters ekologi.

– Vi bodde i en stad vid havet när jag var liten, men på en gård, berättar han. Min pappa var bananodlare. Det var ett bekymmersfritt liv för mig då – jag fick en bra uppväxt fastän vi var fattiga.

I vattendraget där han ofta fiskade såg han de första tecknen på miljöförstöring under 1980-talet: avloppsvatten, erosion och sedi­ ment förorenade vattnet.

– Men jag fiskade också för mycket där, jag älskade att fiska ål – jag önskar att jag hade förstått att jag inte borde ha gjort så.

konsekvenser under lång tid Att själv vara en del av den pågående miljö­ förstöringen i Australien är något som Stuart Blanch återkommer till. De stora bränderna, arter som försvinner och skogar som huggs ner är inte bara andras fel eller något som andra borde göra något åt.

– Vi är alltid en del av problemet – vår mat, våra semestrar, våra bankkonton, säger han.

Vi är ett rikt land, men vårt sätt att leva nu kommer att ha konsekvenser under lång tid framöver. Vi upplever påverkan på klimatet före resten av världen, och samtidigt fortsätter vi att halka efter. Vi har inte lärt oss att leva på den här kontinenten.

Vad är det som ligger bakom problemen? Kan det till exempel vara det faktum att så många av Australiens första europeiska invånare blev deporterade dit och kanske såg tillvaron där som en kamp för överlevnad snarare än som ett framtidsprojekt?

– Jag tror inte att det är den viktigaste orsa­ ken, säger Stuart Blanch. Min fru och jag har fyra straffångar i släkten. Vi har brittiska och tyska rötter, och urfolksrötter. Det värsta som hände var nog när de brittiska kolonisatörerna kom med stora ingenjörsvisioner och genom­ förde dem utan att förstå att förutsättningarna här inte är samma som i Europa.

I arbetet för A Rocha har Stuart Blanch fått möjligheten att ”ha på sig alla sina tre hattar samtidigt”, förklarar han – han är kristen, han nr4

2022

uppdrag mission

23

reportage ”Det ärmycket arbete kvar”

A ROCHA AUSTRALIA

Stuart Blanch är ord­

förande i A Rocha Australia, den australiensiska grenen av den kristna

naturvårdsrörelsen

A Rocha som grundades

av Miranda och Peter Harris, ett anglikanskt präst-

par, i Portugal för ungefär

40 år sedan. I Australien

har rörelsen ett hundratal medlemmar och arbetar med bland annat träd-

plantering, kartläggning

av hotade arter, guidade vandringar och vassröj-

ning. Medlemmarna finns i alla de australiensiska

delstaterna och i en rad

olika kyrkor och samfund.

Ordförandeuppdraget i

A Rocha Australia är ideellt

– Stuart Blanch arbetar

som kampanjledare för

WWF Australia.

arbetar med opinionsbildning och lagändringar, och han arbetar praktiskt med naturvård.

– Jag känner mig nära Gud i naturen, och jag blir inspirerad av ekosystemen, säger han.

När jag arbetar mot skogsavverkningen är det inte alltid lätt att lyda Gud, det är inte enkelt att kombinera allt, men jag vill arbeta på ett sätt som är ärligt och sant, jag vill försona skapelsen med Gud. Så jag går här i mina tre hattar.

A Rocha Australias medlemmar finns i församlingar som tillhör pingströrelsen, den anglikanska kyrkan, den katolska kyrkan, den presbyterianska kyrkan och olika protestan­ tiska kyrkor.

– Några är studenter, de flesta är lite äldre.

Unga här kommer aldrig att få uppleva livet utan klimatförändringar – själv hade jag två decennier utan sådana ord, men de har klimat­ frågorna med sig hela tiden. Vi satsar på träd­ plantering, skolbesök, församlingsbesök och vandringar, praktiskt arbete tillsammans, och det är det jag vill med A Rocha. Men jag tror att de unga söker sig till påverkansgrupper snarare än till en miljövårdsrörelse. Många av dem är så engagerade och deltar i kampanjer.

otålig För några år sedan ledde Stuart Blanch en kam­ panj tillsammans med en ung kvinna. Hennes engagemang resulterade i mycket uppmärk­ samhet för opinionsarbetet, och hon blev förebild för andra unga i urfolksgrupper. När A Rochas podcast Field Notes nyligen gjorde ett avsnitt med honom om klimatångest berättade han lite om henne, om de stora framgångarna för kampanjen och om det som hände efteråt: hon tog sitt liv. Att arbeta för miljön och klima­ tet kan kosta på också när det ser ut att gå bra.

Ett delmål är trots allt bara ett delmål.

– Jag blir själv ofta väldigt trött, säger han.

För några år sedan sökte jag upp en kristen

24

uppdrag mission nr 4

2022

terapeut. Jag grät massor i en timme, det gick åt mängder med näsdukar, och sedan sa jag: ”Tack – jag är glad att det är över.” Då sa hon: ”Det är mycket arbete kvar.” Det är så många saker som får mig att bli otålig, jag blir arg, jag har många starka känslor.

en del av kyrkans mission De flesta av de nationella A Rocha-organisa­ tionerna har ett naturvårdscenter som också fungerar som utbildningscenter – i Frankrike finns Les Tourades och vid Kenyas kust Mwam­ ba, till exempel. A Rocha Australien har inte kommit så långt än.

– Jag är en som springer och springer och springer, men A Rocha arbetar på ett annat sätt, inte genom hög hastighet, och det hjälper mig.

Vi skulle behöva ett center här också, en plats dit människor kan komma för att lära sig mer om miljöfrågorna och klimatfrågorna, mötas, arbeta tillsammans. Jag tror att det är särskilt viktigt för de unga. Det behövs människor som kan hjälpa unga kristna att komma fram till vad de vill göra med sina liv, människor som arbetar med Bibeln och som ser hur Gud vill arbeta tillsammans med oss.

Något som Stuart Blanch säger att han saknar är ett tydligt engagemang från de olika kyrkorna i Australien: – Missionsorganisationer och teologiska utbildningsinstitutioner skulle kunna göra mycket mer här. Hur kan vi tjäna Herren när framtiden ser så mörk ut? Det finns kristna som tycker att de här frågorna är irrelevanta, men jag ser skapelsevård som en del av kyrkans mis­ sion. Det har satsats på läkare, lärare – varför inte naturvårdare? Vi och våra kyrkor måste sluta vara så giriga, sluta skada andra männi­ skor och naturen, älska mer. Vi är en del av det, allihop. Jag känner mig ofta som en hycklare, men vi måste försöka. n

reportage ”Det ärmycket arbete kvar”

Känguruhona och unge som överlevde

skogsbränderna i Mallacoota i Australien.

nr4 BILD: JO ANNE MCARTHUR, UNSPLASH

2022

uppdrag mission

25

intervju

Nödläge och glädje I juni fick Peter Halldorf ta emot en doktorshatt i Lunds domkyrka.

Sin hedersdoktorsföreläsning ägnade han åt Philip Sherrard, en av den ekologiska teologins frontgestalter.

BILD: KRISTOFFER LIGNELL

uppdrag mission nr 4

2022

intervju Nödläge

INTERVJU ANNA BRAW

nnn – nästa vecka åker jag till London med de äldsta barnbarnen, säger Peter Halldorf. Vi reser via Paris.

Han tar emot i en nyinredd källarlokal i den tidigare baptistkyrkan på Stora Badstu­ gatan i Linköping – vita valv, hyllor med hög­ ar av tidigare nummer av tidskriften Pilgrim, en samtalshörna med två fåtöljer och ett litet bord där några nyutkomna böcker får plats.

På markplanet och i en annan del av källaren driver hans svärdotter Lydia Halldorf Babettes Kafferi och Bageri tillsammans med vänner och anställda, och en dag som denna sitter många av gästerna också på uteserveringen.

– Baptistförsamlingen här i Linköping gick ihop med Equmeniaförsamlingen förra året, berättar han, och nu har vi flyttat in med Pil­ grims kontor och lager och med kommunite­ tens förlag. I juni inviger vi Johannesakade­ mins bibliotek och studiecenter en trappa upp.

”den andra världen är den här världen” Några dagar före den invigningen reser Peter Halldorf till Lund. Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet har utsett honom till hedersdoktor. ”Halldorf har länge varit en av de mest centrala gestalterna inom svensk ekumenik och en av svensk kris­ tenhets mest lästa författare och teologiska folkbildare”, lyder motiveringen. ”Förankrad i den svenska pingströrelsen och frikyrklig­ heten i allmänhet har han blivit en välkänd och uppskattad teolog även inom Svenska kyrkan, Stockholms katolska stift och de ortodoxa kyrkorna i Sverige, samt interna­ tionellt. Genom sitt redaktörskap, sin stora bokproduktion, men också sin omfattande föredragsverksamhet, har Halldorf haft ett stort genomslag i svensk kristenhet och vä­

sentligt ökat olika kristna gruppers förståelse för varandra.”

Den föreläsning som han har förberett för detta tillfälle har fått överskriften ”Den andra världen är den här världen – Philip Sherrards vision i ljuset av vår planets nödläge”.

Att det finns ett samband mellan barnbarns­ resan och en teolog som föddes 1922 är kanske inte självklart – men för Peter Halldorf börjar det med en sjukskrivning och en längtan efter att läsa profeten Jeremia.

östliga teologer – Jag hade önskat i många år att jag skulle få tid att närläsa profetlitteraturen, och jag hade samlat på mig böcker om den, berättar han.

2012 blev jag sjuk och var tvungen att tacka nej till alla uppdrag under ett halvår, och då började jag. Sedan läste jag Jeremia dagligen i sex års tid. Det satte sig i min kropp på ett sätt som jag inte var beredd på. Och när jag började skriva blev jag förvånad att det blev så politiskt. Det var naivt av mig.

Han beskriver Jeremias solidaritet med jorden, naturen och miljön som sin ingång till ämnet, och det var inte bara Jeremias egna ord eller den teologiska litteraturen som fick honom att fortsätta.

– Jag började lyssna på ett nytt sätt till de forskare som talade om klimatet, säger han, men det som har blivit tydligt för mig när jag har läst är också att en klimataktivism som är friställd från god teologi knappast blir mer än ett moralistiskt imperativ. Den kan bli för­ ödande. Så vad är egentligen kyrkans och trons bidrag? Jag har hittat det främst hos östliga teologer. Bryggan till teologer i vår tid finns i den grekiska patristiska traditionen, där an­ tropologin knyter an till kristologin. nr4

2022

uppdrag mission

27

reportage Nödläge

respons omgående Alla himlens fåglar har flytt – profeten Jeremia i sin egen tid och vår presenteras av förlaget som ”ett försök att läsa en av urtidens profeter, inte bara i den tid som var hans men också i den otyglade och komplexa tid som är vår” och kom ut hösten 2017.

Peter Halldorf berättar om studierna och skrivandet som ”ett akut behov” och säger att han föreställde sig att det kunde bli glädjande och uppmuntrande om någon ville ta del av hans tankar men att han inte skrev för att kom­ municera med andra, att det inte vore fruktlöst om ingen läste.

– För mig har det varit ett personligt arbete, och viktigt. ”Vem skulle orka läsa 800 sidor?” tänkte jag. Men det blev mycket respons om­ gående, och det mest slående är att många som inte är teologiskt skolade har läst och hört av sig, inte i första hand präster eller pastorer eller teologer – en del har sagt ”jag är inne på andra läsningen nu”. Man ska inte underskatta män­ niskors receptivitet.

Peter Halldorf och Jeremia

Efter Alla himlens fåglar har flytt – profeten Jeremia i

sin egen tid och vår (Artos) och Därför sörjer jorden

(Silentium) har Peter

Halldorf skrivit tre mindre

böcker som på olika sätt

anknyter till samma ämne: Själens spegel, Den svåra

kärleken och Den åttonde

dagen (även dessa på

Silentium).

28

uppdrag mission nr 4

2022

församlingsbesök Under pandemitiden arrangerades det läse­ cirklar med den bok som man kan kalla uppföl­ jaren till Jeremia-boken, Därför sörjer jorden.

Tack vare att de var digitala kunde Peter Hall­ dorf själv delta i flera träffar på olika håll, och nu har han också kunnat besöka församlingar.

– Läsecirklarna visade mig något som aldrig har varit så påtagligt för mig tidigare, säger han. Ämnet sätter igång väldigt mycket hos män­ niskor. Nyligen var jag i Betania i Östra Ryd. Det var så intressant – alla åldrar, många unga, samtal. Det här är frågor som har varit väldigt eftersatta i den del av kristenheten som jag kommer från. Det finns en stor tafatthet inför den enorma krisen, och vi är så djupt präglade

av ”himmel och jord ska brinna”-teologin,vi har matats med den förkunnelsen. Ibland möter jag människor som har varit tidigt ute – det var inte jag – och jag vet att det har funnits en föraktfull hållning gentemot vissa sådana grupper.

begränsning ger frihet Vad kan man göra när man har insett allvaret i situationen? Peter Halldorfs beslut att helt slu­ ta resa med flyg – resan till London går via Paris därför att det är en fin rutt för tågresenärer – resulterade hösten 2018 i en uppmärksammad artikel i tidningen Dagen.

– Begränsningen skapar en kreativitet och en frihet, säger han. Jag flög mycket innan dess, och det var en lättnad att välja bort det. De långa, långsamma resorna är en sådan glädje, och de hjälper mig. Jag reser med tåg till Bose i Italien, till exempel.

Att konsekvent resa med tåg istället för med flyg är en konkret förändring som också har blivit mycket uppmärksammad i bland annat sociala medier de senaste åren.

– Och det är ju en erfarenhet från hela den asketiska traditionen: att begränsningen är nå­ got som befriar dig och hjälper dig att säga ja eller nej. Den gör också annat möjligt, för allt som har att göra med fördjupning kräver begränsning. Men för mig är det viktigt att inte framställa mitt val som något som andra bör ta efter. Jag vill inte göra några listor. Det är så lätt att hamna i det moraliska imperativet.

Vi behöver inte en ny etik, vi behöver ett nytt etos. Vi kan inte rädda något som vi inte älskar, men om nödsituationen blir en insikt kommer den att påverka vårt liv. Allvaret är så stort.

Vi har i flera avseenden redan passerat vad planeten tål. Vad är vårt motiv, vår drivkraft för att ta ansvar?

reportage Nödläge

”Vi måste fortsätta att samtala om vad det innebär att leva sant …men det går inte att tala om de här frågorna eller få de här insikterna utan att det får konsekvenser i våra liv.”

BILD: ZANDRA ERIKSHED

konsekvenser Och Philip Sherrard och föreläsningen i Lund?

Också detta hör ihop med Jeremia.

– Jag upptäckte honom när jag läste om profetlitteraturen. Han dog 1995 och har inte varit så känd i Sverige, men han är en frontge­ stalt inom ekologisk teologi.

Philip Sherrard växte upp i England och kom som ung vuxen till Grekland strax efter andra världskrigets slut. Han kom att ägna sig åt bland annat översättning från grekiska till engelska, åt att återställa livsvillkoren på en ö där det fanns en övergiven gruvindustri, åt arkeologi – och åt livet i den grekisk-ortodoxa kyrkan.

– Jag vill utgå från hans teologiska vision så som han skriver om den i The Sacred in Life and

Art och i Human Image: World Image och i The Rape of Man and Nature. Han arbetar med den stora teologiska väven.

Och Jeremia-studierna och samlingarna som de i Östra Ryd kommer att fortsätta: – Jag har fått arbeta med profettraditio­ nen och Gamla testamentet på ett nytt sätt, och det har fört mig in på nya områden.

Vi måste fortsätta att samtala om vad det innebär att leva sant – i församlingar, ge­ menskaper, ungdomsgrupper och familjer.

Vi kan göra val som vi berättar om och val som vi inte berättar om, det är en avväg­ ning, men det går inte att tala om de här frågorna eller få de här insikterna utan att det får konsekvenser i våra liv. n nr4

2022

uppdrag mission

29

reportage Klimatprotestmarsch i New York i samband

med FN:s generalför­

samling före pandemin.

2022

BILD: MARCELO SCHNEIDER, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

uppdrag mission nr 4

reportage

”Barnen uppmanade oss att lägga till klimaträttvisa” Kyrkornas världsråds arbete för barns rättigheter har klimatet i fokus för ett av sina tre åtaganden .

TEXT AGNETA HANSSON

n n n ”Code red, the planet is burning! Chil­ tre fjärdedelar dren’s rights to a healthy, safe, and sustainable – 2015 började vi samarbeta med UNICEF environment in the midst of a climate crisis?” för att stötta kyrkornas arbete med barn och (ungefär ”Röd flagg, planeten brinner! Barns ungdomar, berättade hon. Året efter var det rätt till en hälsosam, trygg och hållbar miljö barnen och ungdomarna själva som uppma­ nade oss att lägga till klimaträttvisa som en under pågående klimatkris?”, red:s anm) – det huvudpunkt i The Churches’ Commitments to var namnet på den internationella konferens Children (ungefär ”kyrkornas åtaganden gent­ som sändes från Genève i maj med stadens universitet bland arrangörerna och FN:s barn­ emot barn”, red:s anm). Det är ett program rättskommitté som samarbetspartner. som vi har lanserat efter att ha konsulterat Frederique Seidel berättade för deltagarna barn och ungdomar själva och sakkunniga – politiker och tjänstemän, lärare, socialarbe­ från olika kyrkor och barnrättsorganisationer. tare, psykologer, läkare – om hur olika kyrkor Ett av de material som Kyrkornas världsråd använder sitt inflytande för att främja engage­ tagit fram för att främja klimatarbete för och mang och proaktivt arbete för klimaträttvisa med barn är kompendiet Climate Justice with och för att förbättra barns livsvillkor. and for Children and Youth in Churches: Get Hon är programansvarig för barns rättig­ Informed, Get Inspired, Take Action (ungefär heter på Kyrkornas världsråd och presentera­ ”Klimaträttvisa med och för barn och unga i de flera av de arbetsredskap som Kyrkornas kyrkor: Skaffa information, bli inspirerad, gå världsråd har utvecklat tillsammans med kyr­ till handling”, red:s anm). kor och samarbetsorganisationer för att kunna – Det är ett slags verktygslåda med exempel arbeta med barns rätt till ett hållbart klimat. och verktyg som tagits fram av barn över hela nr4

2022

uppdrag mission

31

reportage ”Barnen uppmanade oss att lägga till klimaträttvisa”

BILD: ALBIN HILLERT, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

Frederique Seidel.

världen när de har arbetat med att mobilisera sina hemorter och ledare för klimatlösningar, sa Frederique Seidel.

Hon talade också om klimatångest, en all­ varlig stressfaktor för många, inte minst värl­ dens ungdomar, och berättade bland annat: – 75 procent av alla barn och ungdomar i världen känner skräck inför klimatkrisen.

banker och hållbar framtid Under konferensen presenterade hon ytterligare ett kompendium, Cooler Earth – Higher Bene­ fits: Actions by those who care about children, climate and finance (ungefär ”Svalare jord – större nytta: Åtgärder bland dem som bryr sig om barn, klimat och ekonomi”, red:s anm).

– Många som befinner sig i beslutsfattande ställning är inte medvetna om hur mycket de­

32

uppdrag mission nr 4

2022

ras ekonomi och investeringar bidrar till glo­ bal uppvärmning, sa hon. Många unga öppnar sina första bankkonton utan att veta om deras bank bidrar till en hållbar framtid eller inte.

Därför har Kyrkornas världsråd samlat gratis resurser som är tillgängliga för alla som vill lära sig om klimatansvarig bankverksamhet och sparande.

Frederique Seidel berättade för konferens­ deltagarna att hållbara investeringar är ett vik­ tigt utvecklingsområde i Kyrkornas världsråds arbete. Bland dem som är med i det arbetet finns fler trosbaserade organisationer, bland andra Muslim Council of Elders och NY Bo­ ard of Rabbis, och Frederique Seidel betonade att samarbetet är avgörande: – Ansvar och hållbarhet i ekonomiska frå­ gor är ett moraliskt imperativ gentemot våra barn. n

betraktelse

Varje ögonblick att vara människa är och har alltid varit något tvetydigt. Vi är på samma gång över­ måttan underbara och djävulskt destruktiva, på samma gång syndare gentemot världen och, för Jesu Kristi skull, rättfärdiga inför Gud. Och detta är vad Gud är: alla goda gåvors givare. Allt det underbara vi tar emot har vi att tacka vår Skapare för. Gud skapar varje ögon­ blick och ser att jordens biosfär är god. Ett paradis är den, och i den sätter Gud människor som Gud formar. Gud skänker oss existens, skapar oss till att existera i shalom med var­ andra och alla levande varelser, i detta paradis.

Att leva i relation, i givande och tagande och tacksamhet.

Men ormen viskar: Har Gud verkligen sagt? Kanske undanhåller Gud något ännu bättre från oss? Och vi väljer – om och om igen – misstrons, våldets och överskridandets väg.

Det lömska med ondskan är att den parasi­ terar på det goda. Upplysning och industrialism har fört med sig ett välstånd som verkligen är gott, som minskar sjukdom och lidande, som förlänger liv och ökar livskvalité, som skänker frihet och upprätthåller trygghet. Men den av oss människor skapade utvecklingen har som vi nu vet ägt rum på bekostnad av vår planets paradisiska förutsättningar. Från den skapelse som brukat lovsjunga Skaparen hörs nu ett nödrop. Vi håller på att såga av den gren vi

sitter på, vi håller på att fördriva oss själva ur Edens lustgård.

I all välmening. Var och en genom att leva vanliga liv, som medborgare i det samhälle vi fötts in i.

Men inte bara i välmening. Egoism har med saken att göra. Pengar och makt. Girighet och bekvämlighet. Gudsfrånvändhet.

Och världsfrånvändhet. För om vi i verklig mening hade varit vända mot världen, då hade vi inte behandlat den så här.

Ja, att vara människa är och har alltid varit något tvetydigt. Och nu som alltid krävs daglig omvändelse. Att vi lyfter blicken från vår inkrökthet och vänder oss mot Gud och Guds skapelse.

Som Luther uttryckte det: den frihet vi fått från Gud är en frihet till att tjäna. För lagens krav gäller på samma gång som evangeliets frikännande. Rättfärdiggjorda inför Gud men fortfarande syndiga inför världen är vi kallade att bekämpa synden och dess konsekvenser, att tjäna vår nästa och hela skapelsen. n

fredrik seltman är präst i Svenska kyrkan och doktorand vid Enskilda Högskolan Stockholm. Hans avhandlingsprojekt har arbetstiteln Eco-Justification – Lutheran Doctrine in the Age of Climate Change.

nr4

2022

uppdrag mission

33

böcker

psykologer om klimatfrågor

ningar vi står inför.

som engagerar vår tids psykologer,

Frida Hylander och Kata Nylén, har

Det är inte bara klimatångest och oro terapeuter och psykiatriker – en del

oss att möta de stora miljöutmaTre psykologer, Kali Andersson,

tillsammans skrivit Klimatpsykologi

vattnet stiger

I romanen Bortom framtiden

(Ekström & Garay 2021) utforskar

Elisabeth Olin ett Stockholm som plötsligt inte längre är förskonat

i gemenskap med hela skapelsen

”Detta är en bok för dig som vill leva med hopp i klimatkrisens tid” – så

inleder Fredrik Ivarsson och Annika

av dem är också sysselsatta med

(Natur och Kultur 2020). De vill ge

från miljökatastroferna på det

Spalde presentationen av den bok

de alltmer synliga klimatproblemen

handlingsplan för hur vi kan agera

med. Tre vänner befinner sig på

levande varelser (Argument förlag).

till attitydförändringar, insikter och

skapa goda förutsättningar för ett

är huvudpersonen Aurora, som

kunskaper om människans beteen-

ser de hur Östersjön stiger flera

frågor om varför människor undviker och om vad som verkligen kan leda

en ”övergripande förståelse och

mer effektivt i klimatfrågan och

vaneförändringar hos många.

hållbart samhälle”, och redskapen är

och undervisar i miljöpsykologi

den, känslor och perception. ”Det här

Andreas Nilsson, som är professor

och socialpsykologi vid Göteborgs

är boken för dig som vill agera aktivt

universitet, skriver i Klimat och psy-

för klimatet i din roll som ledare,

de psykologiska mekanismer som

skriver de tre, ”för dig som är engage-

miljöfrågor och om hur det kommer

position i samhället med möjlighet

kologi (Studentlitteratur 2019) om

beslutsfattare och medmänniska”,

kan förklara människans agerande i

rad i miljörörelsen, för dig som har en

sig att vi inte verkar vara kapabla att

att påverka och för dig som själv

blem. Han ger exempel på hur psyko-

frustrerad över att kompisarna eller

hantera våra uppenbara miljöprologin kan leda oss framåt och hur

kunskaper om människan kan hjälpa

börjat göra förändringar men är politikerna inte gör sin del.”

u puppdprdarga g m im s si si o s ino n rn4r 4 2 022022 2

de har skrivit tillsammans, Med alla

en ö i skärgården – en av dem

”Hoppet säger inte att allt ordnar sig,

har bjudit dit de två andra. Nu

och att vi får gå åt det hållet.”

meter. Forskare har länge varnat

för att det skulle kunna hända,

men att det finns ljus någonstans De börjar boken med att bjuda

in läsaren att läsa Bibeln och se

människans relation till naturen och

och ändå är staden inte förberedd.

skapelsen i bibeltexterna, den andra

berättelsen om det som är bortom

kan göra för att öppna sitt hjärta för

”Bortom framtiden är bokstavligen vår erfarenhet, men också en

projektion av våra värsta farhågor

delen består av förslag på vad man

livets och livsglädjens andlighet, och del tre är en bönbok för daglig bön i

och samtidigt en tidlös fresk över

gemenskap med hela skapelsen.

i sin presentation av boken. n

boken med en samtalsguide. n

människans villkor”, skriver förlaget

Studieförbundet Bilda har försett

n

böcker 34

vis som vi har kommit att räkna

Elisbeth Olin.

Fredrik Ivarsson och Annika Spalde.

BILD: PIERRE ERIKSSON, ARGUMENT

recension BILD: WIKIMEDIA COMMONS

Elizabeth Gaskell.

vackrare och mer

God Jord har under de senaste

åren samlat kristna som ”med

ELIZABETH GASKELL NORD OCH SYD ÖVERSÄTTNING: ANNA-KARIN

Jesus som ledstjärna [vill]

MALMSTRÖM EHRLING

våra syskon i Bangladesh

MODERNISTA

ställa om till liv som värderar

OCH PER OVE EHRLING

lika mycket som grannen på gatan [och som därför vill]

leva radikala liv i efterföljelse

som gör skillnad för planeten vi lever på och våra globala

fritt fram att förundras

I september 1854 lanserade Charles

Dickens en ny berättelse i sin

till den fiktiva industristaden Milton Northern, och John Thornton,

mycket Elizabeth Gaskell la märke

till redan i mitten av 1850-talet. Hon

en framgångsrik spinneriägare.

skriver om luften på den engelska

sömniga södra England mot det

föroreningarna från textilindustrin

Elizabeth Gaskell ställer det

industrialiserade norra, den gamla

tiden mot den nya, arbetare mot

landsbygden och i industristaden –

tynger stadsborna, letar sig in

överallt, gör det omöjligt att hålla

industriägare och personliga

rent och påverkar allas hälsa. Hon

utvecklingen i samhället i stort.

industrilokalerna förstör arbetarnas

uppoffringar och tragedier mot

Nord och syd började publiceras

berättar om hur textilfibrer i lungor. Hon kan till och med

syskon”. Bland det som har

tidning Household Words. Tack

strax efter att Charles Dickens egen

förklara hur den framväxande

podcast, skräpplockning,

han upptäckt en ny författare,

och de båda berättelserna knyter

håller på att slå ut den brittiska och

skolekurs på distans, ”Nära

övertalat henne att skriva en roman

vare romanen Mary Barton hade

åstadkommits finns möten, bokbytardag, en folkhögden goda jorden”, och en

Elizabeth Gaskell, och nu hade han

an till varandra på flera sätt trots

i följetongsform.

mycket olika. Men Elizabeth Gaskells

Mary Barton hade väckt mycket

rad debattartiklar. Nu har

Johannes Widlund lämnat

hade tagit på sig att förmedla

vision i boken God jord – ett

nästan som ett reportage, för dess

eftersom de båda huvudpersonerna

personporträtts skull, som en

gradvis och motvilligt förstår att en

sig mycket åt diakonalt arbete,

utveckla sin och rörelsens

roman har också jämförts med

bodde i Manchester och ägnade

hann han sammanfatta och

ett perspektiv som inte många

göra industriägarna nästan lika

maktlösa som arbetarna.

Jane Austens Stolthet och fördom

som var gift med en unitarianpastor,

nordamerikanska bomullsindustrin

att författarnas temperament är

uppmärksamhet. Elizabeth Gaskell,

över ordförandeskapet till

Sandra Edin, och innan dess

följetong Hårda tider hade avslutats,

som först framstår som omöjlig kan bli den som öppnar en ny värld.

I den brittiska litteraturhistorien

Man kan läsa Nord och syd

många och mångfasetterade

ideologiskt färgad saga om hur

oväntade vänskaper kan förvandla

samhället, som en serie ovanligt

engagerande etiska dilemman, som

hållbart liv (Libris förlag 2021).

skönlitteraturläsare hade mött

har Elizabeth Gaskell blivit både

på oss Guds glasögon och

kvinna, drabbad av mycket sorg,

var mycket populär under de båda

som en av litteraturhistoriens stora

och med en enda chans till ett

lite pinsam. Nord och syd översattes

ny fart när BBC gjorde en tv-serie av

”Om vi kan öva oss i att sätta se ut över det skapade runt

omkring oss kommer det att

tidigare: hon berättade om en ung

omhuldad – hennes roman Cranford

recension omgiven av textilindustriarbetare

världskrigen – och betraktad som

bättre liv.

till svenska ganska snabbt efter att

och förmerar det som Gud har

valde titeln) har textilindustrin

men har inte funnits i någon svensk

pressmeddelande i samband

tillsammans med Margaret Hale, en

leda till att vi också längtar

efter att leva liv som förskönar

lagt grunden för”, sa han i ett

med att boken kom ut. n

en föraning av vad den industriella

revolutionen skulle leda till – och

I Nord och syd (Charles Dickens

också ett slags huvudroll, men nu

prästdotter som kommer flyttande

kärleksberättelser, något som tog

den i början av 2000-talet. Att den

den kom ut i bokform i England

har gjorts tillgänglig på svenska

utgåva på många år.

ANNA BRAW

igen är något att glädjas över. n

När den nu ges ut igen är det

fritt fram att förundras över hur

nr4

2022

uppdrag mission

35

reportage

Nytt mod i varje stygn textil och ord inspirerar integrationsarbetare TEXT MAGDALENA WERNEFELDT BILD MAGNUS ARONSON

broderitävlingen

■ ■ ■ Skulle någon vilja vara

med? Det var i mars 2021, och medarbetarna i Svenska kyrkans program Interreblivit en bok och en ligiös praktik för fred – En utställning. värld av grannar utlyste broderitävlingen ”Råg i ryggen”.

– I våra möten med människor som ville samverka över religionsgränser i olika sammanhang, upplevde vi att det fanns en trötthet och ensamhet, berättar Anna Hjälm som har varit programansvarig. När vi tog upp det i en avstämning med ärkebiskopen tyckte hon att vi skulle göra något för att ge oss alla ”råg i ryggen”. Efter livligt spånande landade det i en broderitävling.

”Råg i ryggen” har

inspiration till samverkan Var och en som ville vara med och tävla genom att brodera skulle välja ett av tolv citat från så olika källor som kyrkoordningen och den amerikanska spoken word-poeten Amanda Gorman. De hade samlats in från medarbetare och medlemmar i Svenska kyrkan – uppgiften

36

uppdrag mission nr 4

2022

var att förmedla inspiration till att samverka med människor av annan tro.

Att brodera knyter an till vår kyrkliga tex­tila historia och till syföreningarnas roll, men också till en ny våg av unga och äldre som använder broderi som uttryckssätt och påverkansmetod. Filosofen Immanuel Kant betraktade handen som ”en förlängning av den mänskliga hjärnan” och som en länk mellan kropp och själ. Modern forskning tycks stödja den uppfattningen. I en intervju i DN säger handkirurgen och professor emeritus Göran Lundborg att forskare inom biologi och neurovetenskap ser en tydlig koppling mellan handens och hjärnans utveckling.

leva med texten en stund Nu var det varken Kants filosofi eller neurovetenskap som låg till grund för beslutet att utlysa en broderitävling, men bland En värld av grannar-medarbetarna fanns det förhoppningar om att just handens och hjärnans arbete skulle hålla samtalet om medmänsklighet och interreligiös samverkan igång.

reportage Nytt mod i varje stygn

Emma Eriksson broderade

Jonas Löhnns ord på en jeansjacka.

nr4

2022

uppdrag mission

37

reportage Nytt mod i varje stygn Petra Hall i Piteå vann priset

för bästa tolkning.

Sonja Liew i Vetlanda fick Folkets pris.

Lena Lindblom i Skellefteå broderade ”Hela mänskligheten är Guds folk”.

Hon skrev: ”Jag har länge tänkt att vi behöver nya kud­ dar till vårt fikarum på Sankt Olovsgården, och nu blev det av. Jag har använt mig av ylle både i tyger och garn. Kanterna har jag sytt med langettstygn. Att få se dessa citat varje gång man ska ta en fikarast kan ju vara en god påminnelse när vi senare har våra olika möten med olika människor.”

– Själva broderandet är ett sätt att leva med texten en stund, säger Anna Hjälm. Att arbeta med en mening som sätter ord på något som är viktigt kan ge råg i ryggen både för den som broderar och för den som sedan får se alstret någonstans.

Programmet Interreligiös praktik för fred – En

värld av grannar fick i

uppdrag att arrangera

ett ärkebiskopens möte,

”A Week of Neighbours”,

som hölls digitalt 20–24

februari. Det hade temat

”det du ser hos andra finns hos dig” När tävlingen avslutades i juni hade 66 bidrag kommit in. Många tävlingsdeltagare hade skrivit något om det de hade skapat och om sitt val av ord att brodera. ”Jag är ingen broderare, men inspirerades av er tävling och gjorde ett försök ändå. Cita­ tet jag fastnade för tyckte jag passade bra på ryggen på en T-shirt, så att den som går bakom kan se det!” skrev Carina Kero Esberg i Kiruna.

Hon broderade orden ”Det du ser hos and­ ra finns hos dig”.

”Bevara vår mänsklighet” och samlade deltagare

från hela Europa. En del

programpunkter under A Week of Neighbours

spelades in och publiceras på programmets

webbplats, www.aworldofneighbours.org

Har inte den här

texten varierat mellan

gångerna?

38

uppdrag mission nr 4

2022

88 deltagare i ett bidrag Petra Hall i Piteå skickade in flera bidrag. Med ett korsstygnsbroderi med orden ”Du har en värld av grannar” vann hon kategorin Bästa tolkning. Hon berättar att hon började skratta när hon upptäckte att en annan deltagare tänkt i samma banor som hon själv: ”… samma tanke slog oss – när vi öppnar vår dörr så finns världen utanför huset.”

Maud Jonsson i Valla skrev: ”Kul med broderitävling! Jag valde ’Allt levande färdas i samma ark’ av Jonas Löhnn.

Väldigt talande för vår tid, tycker jag själv.”

Samma ord valde Emma ”Elmer” Eriksson i Hökarängen. Hon skrev: ”Ett bra budskap bör bäras med råg i ryggen.”

Med sitt broderi på baksidan av en jeans­ jacka vann hon i kategorin Mest kreativa bidrag.

reportage Nytt mod i varje stygn

Farsta församling vann i kategorin Bästa funk­ tion. Medarbetare besökte torg, parker och busshållplatser i församlingen och pratade med människor de mötte. Sammanlagt var 88 personer delaktiga på olika sätt i det collage av broderier som samtalen utmynnade i.

Farsta församlings bidrag var

ett kollektivprojekt.

Boël Östlund i Jönköping använde olika material

och tekniker.

integrationsmöjligheter Ann-Catrin Johansson är handläggare på en­ heten för kulturarvsstöd vid kyrkokansliet i Uppsala och utbildad yrkesvävare och lärare i svenska, matematik och hantverk. Hon får frågan vilka tankar som bilderna på tävlings­ bidragen väcker i henne.

– Det är fina tolkningar som visar på den härliga variation som finns inom det textila hantverksområdet när skaparglädje får fritt spelrum, säger hon.

Hon säger också att tävlingen ger en före­ ställning om de integrationsmöjligheter som hantverk och syföreningar kan innebära med möten över kulturgränser, åldersgränser och könsgränser.

– Textila traditioner har en lång historia där tekniker, materialframställning och motiv har färdats över territoriella gränser i alla tider. nr4

2022

uppdrag mission

39

reportage Nytt mod i varje stygn Fia Steimer i Höör fick ett

särskilt omnämnande för ett

lekfullt och kreativt bidrag.

visa utställningen

råg i ryggen –

broderi för religionsfred

Fotoutställningen består av tre fyrsidiga pelare i

kartong. Varje pelare är två meter hög och tar upp en

yta på 70 x 70 centimeter.

Utställningen är utformad för att kunna visas till

exempel i församlingshem,

i kyrkor och på bibliotek. Den viks ihop och fraktas i tre

lådor. Utställaren hämtar

utställningen på närmaste

Sensus regionkontor eller på

överenskommen plats och

köper också två exemplar

av boken, Råg i ryggen – broderi för religionsfred, som fungerar som

utställningskatalog.

fotoutställn i ngen bokas

via Sensus regionkontor. malmö :

jenny.prydal@sensus.se

växjö:

birgitta.axelsson.edstrom @sensus.se

göteborg:

mia.as@sensus.se

stockholm:

karin.sundin@sensus.se

uppsala:

magnus.andersson@sensus.se

örnsköldsvik:

Oavsett varifrån du kommer på vår jord kan vi förenas i olika delar av textila skapandepro­ cesser. Det går fint att kommunicera visuellt om läggsöm eller aviga maskor utan att vi talar samma muntliga språk eller har samma rötter i livsåskådningsfrågor.

noomie.wennstig@sensus.se

boken ges ut av Argument

förlag och går att beställa direkt

från förlaget och i bokhandeln.

40

uppdrag mission nr 4

2022

vinnare i fyra kategorier I augusti 2021 samlades juryn – biskop Karin Johannesson, Helena Ericsson som driver buti­ ken och webbshopen Brodera mera, Jonas Eek som är opinionschef på Verbum och stiftsdia­

kon Karin Ahlqvist från Växjö stift. De utsåg vinnare i kategorierna bästa tolkning, mest kreativa bidrag och bästa funktion. Ett bidrag fick ett särskilt omnämnande, och vinnaren av folkets pris utsågs genom en omröstning på tävlingens webbplats.

De vinnande bidragen och ett urval av de öv­ riga har fotograferats och blivit fotoutställning­ en ”Råg i ryggen – broderier för reli­gionsfred”.

Boken med samma titel ges ut på Argument förlag. Den fungerar som utställningskatalog och innehåller, utöver bilderna, korta reflektio­ ner över de broderade orden. n

reportage Nytt mod i varje stygn

Skapelseberättelsen och

filmserien Star Wars inspirerade Gunilla Gustafsson i Strängnäs.

nr4

2022

uppdrag mission

41

RECEPT OCH BILD ANNA BRAW

recept Ogräspiroger

42

uppdrag mission nr 4

Ogräspiroger n n n hör

du till dem som blir mörka i blicken av den här sortens grönska?

Det är alldeles sant att kirskål växer hej vilt lite överallt – men man kan påminna sig om att den kom till Sverige som grönsak och inte alls sågs som något problem till att börja med.

Ser man till att skörda bladen när de är små borde det vara lättare att hålla den i schack, eller hur?

Men en ännu viktigare fråga måste vara hur det kommer sig att vi köper färsk spenat och fryst spenat i affären när det finns så mycket som är minst lika gott och ger lika mycket näring gratis både i stadsmiljöer och på lands­ bygden.

Ett fint sätt att ta vara på gröna, tillagnings­ bara ”ogräs” är att använda dem som fyllning i pajer och piroger. Piroger är fina att ha i frysen och värma när någon behöver ett mättande mellanmål eller en snabb lunch, och de är un­ derbar utflyktsmat, och det är roligt att skicka med en påse hem som present. Här är degen en vanlig matbrödsdeg, men samla gärna in re­ 2022

cept från olika håll och prova dem – frasigare piroger av en deg som mer liknar pajdeg, eller till och med piroger av smördegsplattor, bru­ kar vara mycket populära!

Den mycket somriga svenska fyllningen kan man alltså göra av de översta bladen på kirskål men lika gärna av svinmålla, nässlor och andra gröna ogräs som passar att tillaga – och det går bra att blanda dem. Arbetar man med språkcafé, konfirmander eller barngrup­ per kan man ta vara på en allemansrätten- eller skapelsesamling och kombinera den med ge­ mensam plockning och bakning, eller också gör man pirogerna i förväg och serverar dem när det viktigaste är genomgånget.

Vill man ha en fyllning som håller ihop bätt­ re rör man ner riven ost, och vill man ha den krämigare kan man använda crème fraîche.

Fanns det inte så mycket grönt att plocka kan man öka mängden potatistärningar. Den som vill ha mer smak fräser lite vitlök tillsammans med löken eller smular fetaost i röran. Bra att veta: det gröna krymper drastiskt i stekpannan!

recept Ogräspiroger

ca 30 piroger Jäsning: ca 45 + 30 minuter Ugn: 225°, ca 15 minuter pirogdegen: 5 dl havregryn 1 dl rapsolja ½ dl honung 1 msk salt 1 l vatten 50 g jäst ca 2½ l vetemjöl eller rågsikt fyllningen: ca 6 l nyplockade nässlor/kirskål/ svinmålla (eller en blandning) 2 gula lökar rapsolja 2 stora potatisar salt peppar till pensling: 1 ägg

Mät upp havregryn, rapsolja, honung och salt i en degbunke, koka upp vattnet, häll det i bunken och rör om.

När blandningen har svalnat till fingertem­ peratur, smula ner jästen och rör ner mjölet.

Arbeta degen ordentligt i hushållsassistent eller för hand, täck över den och låt den jäsa i un­ gefär trekvart eller till dubbel storlek.

Rensa under tiden bladen (tunnare stjälkar kan vara kvar) och skölj dem noga. Hacka dem – enklast genom att klippa med en sax ner i skålen och röra om ibland så att allt blir klippt.

Hacka löken och fräs den glansig i olja i en stor stekpanna. Rör ner de hackade bladen (inte allt på en gång), salta och peppra och rör om. Blir det för mycket, så stek i omgångar och flytta till en bunke. Tärna potatisarna fint, rör ner dem också, vrid ner värmen och låt blandningen fräsa. Rör om ibland.

Ta upp degen på mjölat bakbord, arbeta in mer mjöl om det behövs och forma den till ungefär 30 runda bollar. Kavla ut varje boll till en tunn rundel, lägg en sked fyllning på ena halvan, vik den andra halvan över och tryck ihop kanten med fingrarna. Gör mönster med en gaffel. Lägg pirogerna på plåtar täckta med bakplåtspapper (överkurs: skär kanten på varje pirog jämn när den har flyttats till plåten) och låt dem jäsa under bakdukar i ungefär en halvtimme.

Pensla dem med uppvispat ägg.

Grädda dem i 225 graders ugnsvärme i ungefär en kvart eller tills de har fått fin färg. n nr4

2022

uppdrag mission

43

stipendierapport

Hjärtats ekumenik Emma Jansson och Sofie Halvarsson har läst en termin på det ekumeniska institutet i Bossey i Schweiz.

INTERVJU AGNETA HANSSON

nnn

– det går inte att gå tillbaka till hur det var tidigare, säger Emma Jansson. Ekumeni­ ken har förändrat mig. Att leva i relation med kristna från andra länder, kulturer och kyrkor har påverkat mig i djupet av mitt hjärta.

Från september förra året till början av ja­ nuari i år studerade hon och Sofie Halvarsson, båda präster i Svenska kyrkan, på det eku­ meniska institutet i Bossey i Schweiz. Det är en del av Kyrkornas världsråd och knutet till universitet i Genève men ligger i ett slott på landsbygden ett par mil från staden. Där har de också bott och delat livet och vardagen med andra studenter från flera världsdelar.

har fått lyssna till andra – Gemenskapen som blir i Bossey är väldigt speciell, berättar Emma Jansson. På ett sätt känns det svårt att hitta orden för att beskriva de här fem månaderna. Vi blev verkligen som en familj.

– Det kanske allra största jag tar med mig är att jag har blivit berikad med en familj från hela världen, säger Sofie Halvarsson. Jag har blivit berikad med nya relationer, och jag har fått lyssna till andras perspektiv och kloka insikter.

Vi har gått igenom det här tillsammans. Ingen annan än vi kan nog förstå vad vi har varit

44

uppdrag mission nr 4

2022

med om, den gemenskap vi har delat, humorn, kärleken, stöttningen och prövningarna. Jag är för evigt tacksam för alla relationer.

gävle och malmö Sofie Halvarsson kommer från början från Karlstad, prästvigdes för Uppsala stift och är nu komminister i Gävle församling. Hösten 2021 tog hon tjänstledigt för studier.

– Jag älskar teologi och vill gärna vidareut­ bilda mig och studera parallellt med att vara präst, berättar hon. Jag har besökt Bossey en gång tidigare, och sedan dess har jag velat stu­ dera där. Jag ville lära mig mer om ekumenik och teologi, och jag är intresserad av att möta, lära av och förstå människor från andra delar av världen och andra kyrkotraditioner.

Emma Jansson kommer från Lund och är präst i Malmö. Också hon sökte sig till insti­ tutet i Bossey för ekumenikens skull. Tidigare har det intresset tagit henne på flera resor för studier och praktik i Tanzania.

– Jag tycker att internationella frågor och ekumeniska relationer och relationer mellan kyrkor är viktiga, säger hon. Därför ville jag fortsätta att fördjupa mig med utbildningen i Bossey.

BILD: ALBERT HILLERT, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

BILD: XANTHI MORFI, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

stipendierapport Hjärtats ekumenik

nr4

2022

uppdrag mission

45

BILD: ALBERT HILLERT, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

stipendierapport Hjärtats ekumenik

46

ett klassrum präglat av mångfald Studierna innebar för Emma Janssons del bland annat kurser i ekumenisk teologi och ekumenisk socialetik.

– I ekumenisk teologi valde jag att fördjupa mig i ekumenisk andlighet, berättar hon. Jag undersökte Frälsarkransen och pilgrimsvand­ ringen i Svenska kyrkans kontext och frågade om den andlighet som är ekumeniskt inspi­ rerad också leder till fördjupade ekumeniska relationer.

I ekumenisk socialetik arbetade studenter­ na bland annat med hur olika kyrkor hanterar olika etiska dilemman.

– Det var allt från situationen med flyk­ tingar från Yemen i Sydkorea till klimatfrå­ gor i olika kontexter och HBTQ-frågan i den metodistiska kyrkan i Mexiko, säger Emma Jansson. Det var många olika perspektiv och frågor, och det var berikande att lära sig om sina studiekamraters kontexter, att vara i ett uppdrag mission nr 4

2022

klassrum med en sådan mångfald av erfaren­ heter. I ekumenisk socialetik skrev jag om be­ frielseteologen Leonardo Boff. Jag undersökte också hur samisk teologi och andlighet kan vara en resurs för vår relation till skapelsen.

lärjungaskap genom kärlek Terminen på Bossey erbjuder flera olika kurser, och var och en av studenterna väljer samman­ lagt 30 akademiska poäng. Alla läser en grund­ kurs i ekumenik med bland annat historiska perspektiv. I kursen praktisk teologi ingår att delta i och leda morgonbönerna. Studenterna får också möjlighet att uppleva ekumenik i praktiken genom besök i lokala reformerta församlingar och genom studiebesök i kom­ muniteten Taizé i Frankrike samt Vatikanen i Rom. Sofie Halvarsson valde kurser i ekumenisk teologi och ekumenisk hermeneutik, och i den

stipendierapport Hjärtats ekumenik

BOSSEY

The Ecumenical Institute at Château de Bossey

är Kyrkornas världsråds

studieinstitut och tillhör också universitetet i

Genève. Studenterna bor

tillsammans på slottet och

BILD: LUC HEGETSCHWEILER, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

läser för Complementary

Certificate (CC) in Ecume-

nical Studies, Master of

Advanced Studies (MAS) in Ecumenical Studies,

Certificate of Advanced

Studies (CAS) in Ecumeni-

cal Studies eller Certificate of Advanced Studies (CAS)

in Interreligious Studies. De

flesta studerar på institutet

sistnämnda fördjupade hon sig i ett bibelord, Johannesevangeliet 15:10: – Jag skrev om kärlek som tolkningsnyckel för att förstå bibelordet, om att bilden av vin­ trädet och grenarna handlar om lärjungaskap genom kärlek och aldrig ska förstås exklude­ rande, att poängen är att vi ska leva i och verka för enhet.

under en termin. I samarbete med den teologiska

fakulteten i Genève har

institutet också ett dokto-

randprogram i ekumenik.

Lunds Missionssällskap har beviljat stipendier till en

rad svenska Bossey-studen-

ter genom åren.

receptiv ekumenik Ett begrepp som har inspirerat både Sofie Halvarsson och Emma Jansson är receptiv ekumenik.

– Det är ett perspektiv som jag verkligen skulle vilja fortsätta att fördjupa mig i och

som jag tycker är användbart i relationer med andra kyrkor, säger Emma Jansson. Att se vad vi har att lära av andra och i mötet med dem – jag tror att det formar en ödmjukhet i eku­ meniska relationer. Den receptiva ekumeniken handlar också om att som kyrka våga visa upp sin sårbarhet inför en annan kyrka. Det bru­ kar kallas ”ecumenism of the wounded hands” [ungefär ”de sårmärkta händernas ekumenik”, red:s anm].

Sofie Halvarsson fortsätter: – Inom kursen i ekumenisk teologi utveck­ lade jag begreppet receptiv ekumenik utifrån perspektivet att ta emot den andres uppfatt­ ning om vad den håller för dyrbart i sin egen tro, det den uppfattar som trons kärna, och nr4

2022

uppdrag mission

47

stipendierapport Hjärtats ekumenik

48

uppdrag mission nr 4

2022

BILDER: IVARS KUPCIS, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

vad den är rädd att mista i den egna tron. De tankarna tillämpade jag på några av kom­ mentarerna till konvergens-dokumentet The Church Towards a Common Vision, och jag analyserade dem utifrån begreppen rädsla och kärna.

möten och relationer Det som framför allt verkar ha präglat tiden på Bossey, och som Sofie Halvarsson och Emma Jansson dröjer kvar vid när de berättar, är alla möten med människor.

– Ekumenik handlar om hjärtat, säger Sofie Halvarsson. Vid några tillfällen blev det diskussioner där några av oss studenter tyckte väldigt olika. Efteråt gick vi och åt mat tillsammans, och plötsligt satt man bredvid eller mittemot någon man egentligen blivit sårad av eller var frustrerad på och delade måltidsgemenskapen. Det var ett slags radikal måltidsgemenskap, det var viktigt att alla satt tillsammans och åt. Det fick mig att önska och reflektera över om vi kunde se nattvarden på samma sätt. Vi kan tycka olika, men vi får aldrig låta någon gå hungrig. Vi borde ha en radikal måltidsgemenskap där med. Oavsett hur oeniga vi är så är det viktigt att mötas vid

stipendierapport Hjärtats ekumenik

BILD: IVARS KUPCIS, KYRKORNAS VÄRLDSRÅD

samma bord och att alla får ta emot den ”mat” de behöver för att leva.

– Jag har fått leva ekumenik i min vardag, säger Emma Jansson. Jag känner hur ekumeni­ ken har förändrat mig inifrån, hur relationer­ na påverkat mig, öppnat mig och vidgat mitt perspektiv. Ibland har det varit spänt och svårt men samtidigt helt fantastiskt och berikande.

Susan Durber skriver om hur ”ecumenism of the heart”, hjärtats ekumenik, är att leva i djupare relationer med varandra och att dela varandras traditioner. Det speciella med Bossey är verkligen det gemensamma livet tillsam­ mans, att dela liv och leva ihop.

vännerna i ukraina När terminen i Bossey precis hade avslutats och kursdeltagarna hade rest hem invaderade Ryssland Ukraina. I klassen fanns studenter från Ukraina och Ryssland, och Emma Jans­ son och Sofie Halvarsson berättar hur den nya verkligheten i Europa har påverkat deras bild av tiden i Schweiz.

– Det visar vilken speciell gemenskap och plats vi skapade tillsammans under vår tid i Bossey, säger Emma Jansson. Tre av våra vän­ ner som vi studerade med är från Ukraina och

befinner sig där nu. I fredags kväll samlades vi på Zoom till en bön för fred i Ukraina och för våra vänner, och det var som att komma hem när vi möttes. Vi bad tillsammans för fred, människor från Ukraina, Ryssland, Kina, Mexiko, Indien, Sverige, USA och Tyskland. Vi skapade en gemenskap som går över gränser.

– Relationer är viktiga, säger Sofie Halvars­ son. När vi har setts digitalt för att be för fred är våra klasskamrater från Ryssland med och leder bönen. Jag inser att jag mellan mina ar­ betspass kollar mobilen för nyhetsuppdate­ ringar eller meddelanden från mina vänner i Ukraina och kommer på mig själv med att jag har riktigt nära vänner, eller delar av ett slags familj, som just nu befinner sig i krig. Därför är Bossey viktigt. Det som händer människor i andra delar av världen påverkar mig också, för att jag känner dem, har delat livet med dem, vill träffa dem igen.

Hon fortsätter: – Och precis som en gammal student på Bossey sa till mig när jag pratade om att jag tyckte det skulle bli så jobbigt att skiljas från mina klasskamrater och det ekumeniska sam­ manhanget: ”Sofie, det här är inte slutet, det är bara början.” Det önskar jag. n nr4

2022

uppdrag mission

49

stipendiaten Sofia Oreland

ATT DELA UT STIPENDIER FÖR RESOR OCH PROJEKT SOM

GENOMFÖRS HÄR HEMMA ELLER UTOMLANDS HÖR TILL LUNDS

MISSIONSSÄLLSKAPS MEST SYNLIGA

VERKSAMHETER..

SOFIA, I MAJ VAR DU I SYDAFRIKA

– BERÄTTA OM DITT

FORSKNINGSPROJEKT!

Jag undersöker religiös klimat­akti­ vism och jämför en svensk och en

sydafrikansk kontext. I Sverige har fokus legat på kristna klimatakti­

vister, men när jag kom till Sydafrika

mötte jag en muslimsk aktivist i

rörelsen Extinction Rebellion, och den organisation jag fann med

tydligast koppling mellan religion

Hantera konsekvenserna Sofia Oreland är doktorand i global kristendom (ämnet hette tidigare missionsvetenskap) vid Uppsala universitet och forskar i religiös klimataktivism.

och klimataktivism var interreligiös.

Så det blev naturligt att jag bred­ dade undersökningen.

Det jag är nyfiken på är hur den

inre andligheten och tron hänger

samman med den yttre gestaltade

aktivismen, det politiska påverkans-

arbetet.

En skillnad mellan Sverige

och Syd­afrika är att här i Sverige

är det fokus på att vi måste

ändra vår livsstil för att minska

klimatpåverkan. Sydafrika drabbas hårdare av klimat­­förändringarna,

så där är fokus också på att hantera klimat­konsekvenserna.

HUR VAR DIN RESA TILL SYDAFRIKA?

En sak som blev väldigt bra och

som jag inte hade tänkt på i förväg var att jag bodde på två väldigt

50

uppdrag mission nr

4 2022

olika platser: i Soweto, en kåkstad

utanför Johannesburg, och sedan i

och i Sydafrika använder religiösa

klimataktivister engelska som

en rik stadsdel i Kapstaden. I Soweto

språk – det underlättar. Jag har

hur de upplever klimatkrisen

med olika yrkesuppdrag, så jag

exempel problem med vatten- och

finns också en historia där religiösa

till klimatkrisen. Kapstaden gav mig

påverkansarbete, till exempel i

fick jag tala med människor om

och utmaningar i sin vardag, till

elförsörjning som är nära kopplade

andra perspektiv. Det berikade min

förståelse av klimatförändringarna att bo i så olika områden.

VARFÖR HAR DU VALT ATT STUDERA JUST SYDAFRIKA OCH SVERIGE?

än vad vi gör här. Medan jag var där var det både svår torka och en stor

översvämning där många människor

också varit där tidigare i samband

miste livet. Trots att de lever med de

vet lite om kontexten. I Sydafrika

i sin vardag var det ingen som talade

aktörer spelar en stor roll i politiskt

här konsekvenserna av klimatkrisen om klimatångest.

VAD KAN DET BERO PÅ?

kampen mot apartheid.

Jag tolkar det i ljuset av vad en 60-årig

FICK DU VETA NÅGOT OVÄNTAT?

svensk klimatångest och frågade om

möter här i Sverige kämpar med

berättade att hon tillhör Khoisanfolket.

Ja, många av aktivisterna jag

klimatångest – hur man ska förhålla

kvinna berättade. När jag talade om hennes tankar skrattade hon och

De har genomlevt tre folkmord, sedan

I mitt ämne, global kristendom, ska

sig till att framtiden ser så mörk ut.

apartheidtiden då hennes familj var

globala syd med i sin forskning. Jag

sydafrikanska klimataktivisterna,

”Jag tror att ni i Sverige kanske har levt

att göra en jämförande studie,

står mycket närmare klimatkrisen

man alltid ha ett perspektiv från tycker att det är mer intressant

Detta var inget jag märkte hos de och det är konstigt eftersom de

tvungen att fly, och nu klimatkrisen.

lite mer skyddat än vad vi har”, sa hon.

n

LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 3 • 2022 • årgång 176

Använd Uppdrag Mission i samtalen

en tidskrift från lunds missionssäl

I det här numret av Uppdrag Mission talar Peter Halldorf om hur samtal i olika

sammanhang kan bli avgörande för vad vi lär oss om av klimatnödläget och de

lskap • nr 2 • 2022 • årg ång 176

Hur mår själen?

SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONS­

SVERIGE ULLAKARIN NYBERG: ”ATT BERÄTTA HJÄLPER” 6 EGYPTEN ALLT ÄR INTE ORD 16 LATINAMERIKA SKAPA TRYGGHET TROTS HOT 24

en

ns ds missio från lun tidskrift

sällskap

SÄLLSKAPS STIPENDIER

ång 176 022 • årg • nr 1 • 2

personliga beslut vi fattar.

Lunds Missionssällskap delar varje

Använd Uppdrag Mission som en resurs i församlingen, och bjud in fler att

Solidaritet i pandemins sku gga

vara med och lyssna och dela med sig av sina tankar! Vill du ha en bunt av det

”En framtid för vår jord”, med reportage från bland annat miljövårdscentret

hand ungdomar under utbildning

MALMÖ ”LÖSNINGEN ÄR ATT MAN JOBBAR UGANDA FLYKTINGLÄ IHOP” 14 GRETS INVÅNARE ARBETAR MED FÖRSONING UMEÅ ENGAGEMA NG UTAN SLUT 24 8

här numret att dela ut eller använda i en grupp, hör av dig!

På tidskriftens webbplats finns också ett tidigare, liknande nummer,

år ut resestipendier till i första

och grupper vars resa är en del av

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 5 • 2021 • årgång 175

ett ömsesidigt utbytesprogram

glädje Återseendets

mellan kyrkor och ekumeniska

KYRKA 14 28 NYA BARN I NY GLÖMMER OSS” ÖRSUNDSBRO ATT DU INTE GREKLAN D ”HOPPAS DEL AV HELHETEN 24 VACKER SIGTUNA EN

Mwamba i Kenya. Sök på land eller ämnesord (till exempel miljö), och skriv ut de

artiklar du behöver eller skicka ut länkar.

organisationer. Sällskapet ger också

stipendier till vissa projekt, till

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 4 • 2021 • årgång 175

Uppdrag Mission kommer ut fem gånger om året. En helårsprenumeration kostar

studier och till tryckning av skrifter.

200 kronor inom Sverige – skriv till pren@uppdragmission.se. Naturligtvis är ni också

Ansökan ska vara väl förberedd,

En kyrka driven av mission

välkomna som medlemmar i Lunds Missionssällskap, antingen årsvis eller med

ingå i en långsiktig informations-

BISKOP JOHAN TYRBERG: HÄR BÖRJAR KYRKAN 4 HELSINGBORG: TABERNAKLET VID TEGELKYRKAN 30 ETIOPIEN: ÖVER ALLA GRÄNSER 42

livstidsmedlemskap. Tidskriften ingår i medlemsavgiften!

eller utbildningsverksamhet och

innehålla en realistisk budget för

Mission som vetenskap

genomförandet.

KRÖNIKAN ALLT ÄR INTE ALLTID SOM MAN HADE TÄNKT SIG 4 INDIEN ”GUDS FOLK MÅSTE SYNAS” 18 GUATEMALA FARLIG FÖRÄNDRING 30

GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE

och bidrag till projekt, studier och

utgivning med inriktning på utbild-

Ansökan görs via Lunds

I Malmö stöder sällskapet projekt

Missions­sällskaps ansökningsportal,

med inriktning på dialog och ökad

www.lundsmissionssallskap.se/

Lunds Missionssällskap

ning, integration och fredsarbete,

förståelse mellan olika religiösa

stipendier. Ansökningsportalen

äldsta missionssällskap. Missions­

mer, såsom musik, konst och film.

islam och kristendom.

15 april–15 maj, 15 juli–15 augusti

idag samarbeten, dialog och

KUNSKAPSUTBYTEN

arbetet har utvecklats och innebär arbete för fred och ickevåld i en

världsvid gemenskap. LMS har ett

nära samarbete med Act Svenska kyrkan, och biskopen i Lunds

stift är dess hedersordförande.

Sällskapet verkar ekumeniskt.

LMS förvaltar avkastningen på

gärna i en mångfald av uttrycksfor-

Lunds Missionssällskap arbetar med

fem noder:

I Hongkong ges stöd till ett

centrum för studiet av mötet mellan

kristen tradition och kinesisk kultur, men också till teologisk utbildning

för de många minoritetskyrkorna i

de gåvor som har testamenterats

Sydostasien.

året delas rese- och projektbidrag

The Desmond Tutu Chair vid

till sällskapet, och fyra gånger om ut till sökande från hela landet.

Antalet sökande har ökat markant under de senaste tio åren.

UNGDOMAR VIKTIGA

I första hand stöder LMS unga

I Kapstaden finansierar sällskapet

University of Western Cape.

I Jerusalem ges stöd till Svenska

teologiska institutet och dess

I Egypten stöder sällskapet

Fyll i ansökningsformuläret

VILL DU BLI MEDLEM?

enligt anvisningarna och skicka

sällskap, LMS, får du tidskriften

– ett svarsmeddelande bekräftar

Som medlem i Lunds Missions­

det genom att trycka på ”Skicka”

Uppdrag Mission (fem nummer per

att ansökan har kommit fram.

år). Du blir också kallad till årsmötet

Svar kan förväntas inom en

där ordförande och styrelse väljs.

månad efter att ansökningstiden

Medlemsavgiften är 50 kronor

gått ut för respektive period.

per år, alternativt en engångs­

summa på 500 kronor för livslångt

DOKUMENTATION

medlemskap.

När resan eller projektet har

lundsmissionssallskap.se!

stipendia­terna kunna dokumentera

Skriv till styrelsen@

avslutats ska stipendiaten/

sina er­farenheter i text och bild, rapporter som kan komma att

med Université Catholique i Lyon

kurs- och retreatcenter i samverkan och Helsjöns folkhögskola samt

Mariadöttrarnas arbete i Kairo.

ummer an t u äs

publiceras i Uppdrag Mission

och/eller på hemsidan. Skicka

30 september

text och högupplösta bilder till

te

ning på möten över kultur- och resebidrag för volontärinsatser

samt 15 oktober–15 november.

religionsteologi.

utbildningssatsningar på Anafora

religionsgränser. Sällskapet ger

är öppen 15 januari–15 februari,

arbete med religionsdialog och

människor som vill göra tjänst i

den globala kyrkan med en beto-

traditioner, framför allt judendom,

n

grundades 1845 och är Sveriges

rapport@lundsmissionssallskap.se!

nr4

2022

uppdrag mission

51

POSTTIDNING B

Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg

1 - 2 OKTOBER

I höst är det äntligen dags för Göra skillnad 2022! Helgen den 1–2 oktober fyller vi återigen Uppsala Konsert & Kongress med härliga möten, inspirerande samtal och hoppfulla berättelser från vårt världsvida sammanhang. Kom och möt några av Act Svenska kyrkans partner, mingla med andra engagerade, lyssna på spännande föredrag och delta i kreativa workshoppar. Det blir52 två inspiration, engagemang, musik, gudstjänst och gemenskap! u p pdagar d r a g m i sspäckade s i o n n r 4 2 0 2med 2

Anmäl dig här: www.svenskakyrkan.se/act/gora-skillnad

Foto: Magnus Aronson /Ikon

ANMÄL DIG TILL GÖRA SKILLNAD 2022