Vi Anhöriga nr 2 2018

Vi Anhöriga Från Anhörigas Riksförbund I NR 2/ 2018

I

ISSN 2001-7863

Guide - Så

röstar du åt din närstående Anhörigriksdagen 2018

- så gick det Eurocarers konferens i italienska Modena

Reportage

Anna Clarén

När allt förändrades

Ledare

Därför behövs en

nationell anhörigstrategi

D

et behövs en nationell strategi för anhörigas rättigheter likt den som precis utarbetats för omsorgen om personer med demenssjukdom. En sådan strategi skulle utgöra underlag för såväl framtida lagstiftning som riktlinjer för kommunernas agerande. Den skulle bidra till större likvärdighet över landet.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har påbörjat arbetet och självklart är också vi i Anhörigas Riksförbund med.

Utgångspunkten är att anhöriga ska ha samma möjligheter i livet som andra. Vi måste slå fast att det är frivilligt att ta på sig att vårda och stödja en närstående. Det ska vara självklart att anhöriga ska samma möjligheter till utbildning, arbete och social delaktighet.

För att få en fungerande strategi behöver man hålla två tankar i huvudet samtidigt.

1.

Det måste alltid vara frivilligt att ta på sig att vårda och stödja en närstående.

Som anhörig ska man ha rätt att samtycka, inte påtvingas genom tysta förväntningar eller för att den offentliga omsorgen inte fungerar.

2.

Samhället kommer inte att klara sig utan anhörigas insatser. Många anhöriga är också beredda att ställa upp av kärlek till sin närstående. Det ska samhället ta vara på och ge möjligheter till. Men om det inte ska leda till att anhörigas hälsa, ekonomi

2

Vi Anhöriga

och livskvalitet urholkas måste det till stöd och rättigheter för anhöriga.

Ofta ställs de här sakerna emot varandra.

Som om vi måste välja mellan frivillighet och rättighet, men vi måste ha möjligheter till båda. Det tjänar alla på. De anhöriga kan bidra med det de kan och vill, utan alltför stora offer. De närstående kan få en god vård och omsorg i den form som är bäst.

Och samhället tar vara på människors kraft och vilja utan att skapa utslitna, frustrerade och ekonomiskt svaga anhöriga.

Nu är det snart val till riksdag, landsting/ regioner och kommuner. Alla tre nivåerna är berörda av och påverkar anhörigfrågorna.

Vad vill partierna göra för att förbättra villkoren för anhöriga? Vi är 1,3 miljoner anhöriga i Sverige – det är många röster det! Det ska vi använda till att pressa på för bättre villkor!

Ann-Marie Högberg Förbundsordförande

Innehåll

6

Vi Anhöriga 2/2018 6

8

Nyheter från kansliet Konferens i Modena Reportage Anna Clarén

17 Anhörigriksdagen 2018

Margareta Winberg 20 Guide

Så röstar du åt din närstående

8 20

17

Anhörigas Riksförbund är en ideell organisation för alla som delar vårt intresse för anhörigfrågan, oavsett partipolitisk och religiös tillhörighet. Förbundet består av 5000 medlemmar i omkring 60 lokala anhörigföreningar runt om i landet.

Vi Anhöriga, nummer 2 2018 Ansvarig utgivare: Ann-Marie Högberg ann-marie.hogberg@anhorigasriksforbund.se Chefredaktör/layout: Lars Tegermark lars.tegermark@anhorigasriksforbund.se Tryck: www.star-tryck.se Miljövänligt och klimatkompenserat papper

Vi Anhöriga ges ut av Anhörigas Riksförbund med 4 nummer per år. Tidningen finns även att läsa som pdf på www.anhorigasriksforbund.se

Anhörigas Riksförbund Härdgatan 23 432 32 Varberg

Anhörigas Riksförbund tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.

Telefon vxl: 010-155 70 60

Annonser: Åsa Jansson, telefon: 070-220 71 11 Prenumenera: info@anhorigasriksforbund.se Prenumerationspris: 375:-/år

Webb: www.anhorigasriksforbund.se E-post: info@anhorigasriksforbund.se eller fornamn.efternamn@anhorigasriksforbund.se Omslagsfoto: Anna Clarén

Vi Anhöriga

3

Nyheter från kansliet

Vi samarbetar med fler Som ny i rollen som kanslichef har jag haft en intensiv vår med många nya bekantskaper. Utöver att jag träffat er medlemmar på årsmötet, regionträffar och besök hos flera lokalföreningar, har jag ägnat en hel del tid åt att fördjupa samarbeten med andra organisationer.

I år har kansliet sommarstängt v.28 - 32

Det har till exempel inneburit möten med RBU och SPF för att hitta former för en gemensam kamp mot nedskärningarna i LSS och med Röda korset där vi nu skissar på flera gemensamma projekt.

Samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har fördjupats, bland annat genom ett webbsänt seminarium där jag berättat för deras personal om Anhörigas Riksförbunds alla lokalföreningar, de frågor vi driver och hur de kan stötta oss som förening. Ni som inte redan har kontakt med

SV, prata med dem om samarbeten kring studiecirklar, föreläsningar och andra kulturarrangemang.

De finns till för att hjälpa oss!

Kontakten med Nka har intensifierats. Vi har medverkat på varandras konferenser, haft ett gemensamt webbsänt seminarium, samt skrivit en gemensam projektansökan till jämställdhetsmyndigheten.

I maj antogs Anhörigas Riksförbund som partner i organisationen Ideell Arena som samlar ideella organisationer i landet. Och sist men inte minst, i juni deltog Lasse på en forskarkonferens i Italien som arrangerades av Eurocarers. Här ska vi återigen bli aktiva medlemmar!

Lina Brustad kanslichef

Ny arbetsgrupp. Vill du vara med?

En riksorganisation som Anhörigas Riksförbund behöver ett väl fungerande intranät för möten, samtal och utbyte av idéer.

På ett intranät ska det finnas verktyg som underlättar kommunikation och samarbete mellan medlemmar som är utspridda över hela landet.

4

Vi Anhöriga

För att bli effektiva i vårt arbete med att sprida kunskap om anhörigfrågan behöver vi allas engagemang och vi måste kunna bilda arbetsgrupper, delta i websända möten osv.

Vi söker nu medlemmar som vill vara med och utveckla ett bra och flexibelt intranät. Vi kommer dels

kika på de medlemssidor som finns idag, dels kommer vi utforska alternativa lösningar.

Du som är intresserad av att ingå i denna lilla arbetsgrupp/testgrupp hör av dig med ett mail till: lina.brustad@anhorigasriksforbund.se

GDPR - Vad är nu detta?

Den 25 maj trädde en ny lag i kraft som du säkert hört talas om.

GDPR heter lagen och syftet med den är att alla företag och organisationer ska ta hand om de personuppgifter de hanterar på ett bra och säkert sätt.

Du som får den här tidningen i brevlådan är förmodligen medlem i Anhörigas Riksförbund. Det innebär att du delat med dig av dina personuppgifter till oss. Dessa uppgifter består av namn, adress, telefonnummer och i vissa fall även personnummer och mejladress. Dessa uppgifter förvaras i vårt medlemsregister.

Personuppgifter är information om en person så som namn och kontaktuppgifter. Det omfattar

även bilder. En person äger sina egna personuppgifter, vilket i vårt fall innebär att Anhörigas Riksförbund varken kan ta eller få en uppgift utan att du sagt att det är ok. Vi lånar dem med samtycke från dig, och det för ett specifikt ändamål.

Om du av någon anledning inte skulle vilja detta kan du höra av dig och säga att du vill ha tillbaka dina personuppgifter. I så fall säger den nya lagen att vi ska veta var de finns så att vi snabbt och enkelt kan lämna tillbaka uppgifterna, vilket i praktiken innebär att vi raderar dem.

lagras så att ingenting gammalt finns kvar. Den nya lagen innebär också att vi ska veta varför vi har lånat en personuppgift och att den aldrig får användas till något annat än vad som var avsikten.

Vi får heller inte låna ut personuppgiften till någon annan utan att ha samtycke från den person som äger personuppgiften. I samband med införandet av den nya lagen har vi tittat över våra rutiner för hur vi hanterar våra medlemmars personuppgifter. Vår policy finns att läsa i sin helhet på vår hemsida, www.anhorigasriksforbund.se.

Detta kräver att vi har bra rutiner och vet hur och var personuppgifter

Har du frågor är du välkommen att kontakta kansliet.

Lina Brustad

vecka efter vecka och ibland år efter år. Anhörigföreningen i Solna är ett viktigt stöd för alla anhöriga och har på ett förtjänstfullt sätt lyft fram dessa viktiga insatser till allmänhetens kännedom //

Kristdemokraterna i Solnas ordförande Ansgar Toscha räckte över priset till Anhörigföreningen i Solnas Jan-Erik Larsson och Ulla Molin.

Lars Tegermark

Pris till Solna Anhörigföreningen i Solna tilldelas Kristdemokraternas Vitsippspris som uppmärksammar små och stora insatser som är viktiga för samhället, ofta utförda i det tysta.

Motiveringen lyder: // Anhörigföreningen i Solna är till hjälp både för sina medlemmar, dess anhöriga och för samhället.

De anhöriga gör en stor insats för att vårda sina nära och kära.

Anhörigvårdare gör nästan alltid sina insatser utan att någon annan ser det, och gör det dag efter dag,

Vi Anhöriga

5

Nyheter från kansliet

Anhörigas Riksförbund

Gilla Anhörigas Riksförbund på Facebook!

6

Vi Anhöriga

Den 5 - 6 juni representerade jag Anhörigas Riksförbund vid Eurocarers utbildningskonferens i Modena, en vacker stad i norra Italien med ett av världens äldsta universitet. Det var också här som vi höll till, på den juridiska fakulteten mitt i den medeltida stadskärnan.

Temat för besöket var europeisk lagstiftning, närmare bestämt en speciell lagstiftning kallad Discrimination by Association.

I korthet innebär denna lag att om exempelvis en funktionshindrad person blivit diskriminerad kan även dennes anhöriga dömas att ha blivit diskriminerad. Med andra ord öppnas en lång rad

möjligheter för vår organisation att driva fall där anhöriga indirekt utsatts för diskriminering.

Vi har under en tid teoretiserat om vi inte skulle kunna finna grund för att påvisa att anhöriga blir diskriminerade i Sverige.

Därför var denna konferens ett passande tillfälle att få ytterligare kunskap i frågan.

I och med den här konferensen blev det mycket tydligt att det europeiska samarbetet är viktigt för oss ur flera synvinklar. Att lyssna till representanter från exempelvis Bulgarien och Slovenien, där situationen är så mycket mer ansträngd för anhöriga, skänker

i Modena välbehövligt perspektiv till vårt eget arbete. Sedan är det ovärderligt att se att våra problem här i Sverige är desamma som de problem som våra europeiska systerorganisationer brottas med.

Anhörigas Riksförbund har historiskt sett varit en aktiv del av Eurocarers. Men under de senaste åren, med all turbulens som varit, har vi inte deltagit. Därför var det extra roligt att se att de verkligen välkomnade oss tillbaka. Vi kommer definitivt att få anledning att återkomma med fler rapporter från det internationella samarbetet.

Text och foto: Lars Tegermark

Ny infofolder Riksförbundet har tagit fram en ny folder för att tydliggöra de fem intressepolitiska frågorna som vi driver. Foldern kompletterar medlemsvärvarfoldern som presenterades i Vi Anhöriga 1/2018. Hela materialet kommer vara lika över landet och beställer gör du genom att kontakta kansliet: Telefon vxl: 010-155 70 60 E-post: info@anhorigasriksforbund.se Och som vanligt - kom ihåg att vara ute i god tid!

Vi Anhöriga

7

Anna Clarén

När allt förändrades Bild Anna Clarén Text Lars Tegermark

E

n familj. Mamma, pappa och två små barn, tre och ett och ett halvt år gamla.

Välutbildade, välmående med fin bostad på landet.

Mamma har precis slutat amma den minsta. Tillbaka på jobbet.

Kul! Inspirerande kreativitet.

Mamma gravid igen. Hur gick det till?

8

Vi Anhöriga

Livet fortsätter. Graviditeten går bra. Mycket bra. Det är rutin.

Alla är förväntansfulla. Alla längtar.

Dagen kommer. Förlossningen utan komplikationer.

En fin pojke. Han mår bra, tidig i all utveckling. Sträcker sig genast mot mobilen över babygymmet.

Tidiga ord, både mamma och katt.

Tydligt och varmt svarsleende.

Kärleken växer.

Men så en dag. Pojken är ett år.

Svarsleendet svalnar och försvinner.

Oroliga nätter. Pojken är vaken långa stunder. Gråter. Oro. Allt har förändrats.

Reportage // Kvinnan: jag tänker säga upp mig från mitt arbete.

Mannen: Du älskar ju ditt arbete!

Kvinnan: ja, jag vet, men jag måste orka räcka till för barnen på ett bra sätt, jag måste orka.

Mannen: Men, jag kan säga upp mig istället.

Kvinnan: nej, du måste arbeta // ur När allt förändrades

Anna Clarén är en av Sveriges mest erkända fotografer och arbetar som utbildningsansvarig på folkhögskolan Biskops-Arnö. Hon har gett ut flera böcker och det är med anledning av den senaste, När allt förändrades, som Vi Anhöriga träffar henne i familjens hem i Bålsta norr om Stockholm.

De har flyttat hit för att underlätta det liv som blev ny verklighet efter det att yngsta sonen Sam diagnostiserades med Autism Infantil.

Senaste boken, eller konstverket, handlar om hur livet förändras och verkligheten kan slås sönder och samman av att en familjemedlem drabbas av en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Tiden efter att Sam fick diagnosen var svår. Alla var ledsna, ingen sömn och ett allt mer svårlöst pussel.

–Det kändes som man inte räckte till någonstans. Inte på jobbet. Inte som vän. Inte som fru. Inte som mamma. Äktenskapet mår inte bra. Konflikter och frustration. Tårar och avsaknad av tårar.

Anna känner inte igen sig själv.

Samtidigt tvingas hon arbeta mot ett ständigt dåligt samvete. Dels för att inte räcka till för de andra två barnen. Dels för de tankar som dyker upp i huvudet.

–Det är så jobbigt att vara anhörig förälder. Man tvingas härbärgera två motpoler. Å ena sidan en enorm

och villkorslös kärlek till Sam. Å andra sidan, i de mörkaste stunderna… Jag kan inte nämna i ord vad jag tänkt. Det är omöjligt.

Vi lämnar det där, säger Anna och tittar ned i bordsskivan.

Anna har alltid fotograferat. Då hon tittar genom sökaren så är det personligt. Hon försöker att fånga det som är som närmast henne och de hon älskar. Den svåra tiden som de just då genomlevde var inget undantag. Det var när Anna tog fram bilderna från den perioden, började sortera upp dom på arbetsbordet som vändningen kom för henne. Allt blev tydligt. Plötsligt förstod hon hur hon kunnat känna som hon gjort. Hur hon kunnat säga alla elaka saker till mannen hon älskade. Varför orken tröt.

Ett antal förändringar kom sedan.

De flyttade från landet på BiskopsArnö in till en villa i Bålsta och med det fick livspusslet några färre bitar. Anna sökte tjänstledigt från sitt arbete och fick på så sätt mer tid för både familj och konstnärskap.

Men den verkliga hjälpen kom då de beviljades först avlösarservice och sedan en kontaktfamilj via LSS. Anna tycker att det är en fantastisk lag, men ansökningsprocessen var lång och snårig och hon inser samtidigt att hon är priviligierad.

–Hur skulle det ha gått om det inte var vi? Vi är båda högutbildade. Vi kan läsa lagtexter och formulera oss i skrift. Det måste vara otroligt Vi Anhöriga

9

// Habiliteringen. Broschyr efter broschyr. När ditt barn blir sjukt. När ditt barn får autism. När ditt barn bryter benet.

När ditt barn mår dåligt. När ditt barn...

Där och då tänker Anna: –Är det här mitt liv nu? Är det så här det blev? Jag vill inte! //

10

Vi Anhöriga

Vi Anhรถriga

11

svårt om man inte har de förutsättningarna, menar Anna.

Om de inte hade lyckats få den hjälpen hade det inte gått.

–Det hade inneburit en katastrof.

Utan den hjälpen kraschar familjer, säger Anna.

Idag mår familjen bra. Petra är Sams kontaktfamilj. Hon jobbade på Sams förskola och där knöt de ett speciellt band.

Varannan lördag är Sam och Petra tillsammans och han får där full uppmärksamhet och tid att upptäcka saker i sin egen takt.

Samtidigt får resten av familjen tid för varandra. Och tid till att längta efter Sam.

12

Vi Anhöriga

Anna har precis avslutat sin utställning på Fotografiska i Stockholm. Utställningen med samma namn som boken, När allt förändrades, blev en succé och har rosats av kritikerna Men många blev också provocerade av den näragågna berättelsen av Pojken i bubblan och hans familj.

Provocerade av konstnärens fokus på de anhöriga.

–90 procent av kommentarerna har varit kärleksfulla, hjärtan, värme.

Men tio procent har blivit oerhört kränkta av att jag fläker ut mitt och min familjs mest privata. De blir kränkta och känner att jag kränker alla autistiska barn genom att visa verkligheten, berättar Anna.

För Anna är det inte hennes familj som figurerar i boken och på utställningen. De färdiga bilderna föreställer inte henne och hennes familj.

–När de är tagna ur kameran och framkallade är de inte personliga längre. De är målningar, verk, förklarar Anna.

Kanske är det också därför hon skapar en distans mellan den egna familjen och personerna i boken genom att ge dom roller: Mannen Kvinnan Den stora lilla flickan Pojken i mellan och Pojken i bubblan.

// Kvinnan: gråter du aldrig?

Mannen: Jo. Kvinnan: det har jag aldrig sett.

Mannen: På väg hem från jobbet.

Jag brukar köra av på en avfart från motorvägen.

Jag tycker inte att det är något jag ska belasta dig med // ur När allt förändrades

Medlemserbjudande!

Just nu kan du som är medlem i Anhörigas Riksförbund köpa Anna Claréns bok När allt förändrades till specialpris på nätbokhandeln Adlibris. Bara 249:- (ord. 294:-).

Erbjudandet giltigt tom. 15 juli Använd länken: adlibr.is/annaclaren

Vi Anhöriga

13

Anhörigriksdagen 2018

Glädje och gemenskap

N

är vi ser tillbaka på årets Anhörigriksdag, den 20.e i ordningen, kan vi inte säga annat att det blev en succé. Men det började tufft. Stora störningar i tågtrafiken dagarna innan och sista-minuten avhopp från två (!) huvudföreläsare. Men då allt skulle sätta igång på tisdagen hade de allra flesta trotsat förseningar och inställda tåg och på något sätt tråcklat sig hela vägen till Varberg.

Christina Amundberg flyttades fram från ett av de parallella passen på onsdagen och hon lyckades fint i helsal där hon talade om Framtidsfullmakter och anhörigbehörighet. Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson från Nka och Martina Takter höll också sina föreläsningar som planerat.

Sedan följde en paneldebatt med representanter från samtliga

14

Vi Anhöriga

riksdagspartier förutom miljöpartiet, som i sista stund tvingades lämna walk-over. Som en joker i leken hade vi bjudit in Gudrun Schyman från Feministiskt Initiativ och det visade sig vara gott för debatten som följde. Många tänkvärda inlägg och tillfällen för skratt, mycket tack vare utmärkt modererande av Lisa Syrén. Under dagen hade besökarna fått skriva ned sina frågor i Anhörigas Riksförbunds monter.

Intresset var stort vilket även det gjorde debatten till den succé den blev.

Underhållningsinslagen var även de mycket uppskattade. Studieförbundet Vuxenskolan bjöd upp till Parkinsondans och Teater Halland visade Vem tar hand om mormor? – en sång och dansshow om verkligheten inom vårdsektorn.

Har du idéer inför Anhörigriksdagen 2019?

på årets Anhörigriksdag Dag två inleddes med en fin och nära berättelse från Lisa Syrén om hennes pappas sista tid i livet. Lisa lämnade över talarstolen till Margareta Winberg som talade om utredningen kring framtidens socialtjänst som hon leder. Även hon fick svara på deltagarnas frågor.

Enligt utvärderingen som alla fått fylla i efter Anhörigriksdagen så var detta ett av de absolut mest uppskattade inslagen. Läs Margaretas egna intryck i hennes egen text på nästa uppslag.

på utställarna själva. Nytt för i år var den separata delen bestående av ideella organisationer som för ett reducerat pris fick möjligheten att delta. Nytt var också den stora monter Anhörigas Riksförbund uppfört med bland annat fråga juristen Erik Ward och bokbord.

Hör av dig till Anett Karlsson på anett.karlsson@ anhorigasriksforbund.se

Vi på kansliet har nu börjat sammanställa utvärderingarna som kommit in och samtidigt satt igång planeringen inför nästa års riksdag.

För det kan vi lova – vi kommer att ses igen i Varberg 2019!

Text Lars Tegermark Foto Linnea Bengtssson

Sedan följde tre block med parallella seminarier och en avslutande standup show signerad komikern Eric Löwenthal. Lisa Syrén avrundade sedan på ett lika fint sätt som hon öppnat riksdagen ett drygt dygn tidigare. Tack Lisa!

Utställardelen blev även den mycket lyckad om man ska lyssna

Vi Anhöriga

15

Margareta Win

J

ag slutar aldrig att förundras, glädjas och bekymras.

Förundras över att flera hundra medlemmar i en förening avsätter två mycket soliga dagar för att diskutera viktiga frågor. Glädjas över att engagemang för medmänniskor fortfarande är så starkt. Bekymras över frågan; hur kommer det att bli i framtiden?

Jag talade på onsdagen på Anhörigriksdagen i Varberg.

Anhörigas Riksförbund är en rörelse som organiserar personer som ger omsorg till en medmänniska. På denna Riksdag samlas man för att stärka varandra, samla kraft och ny kunskap samt synliggöra sig själva och sina krav på samhället.

Programmet var imponerande!

Enligt deras egna siffror ger idag 1,3 miljoner anhöriga omsorg till en medmänniska! Det sparar, enligt deras beräkningar, 183 miljarder till samhället med sina 75% av all omsorg som utförs i hemmet.

Min insats var att prata om Framtidens socialtjänst generellt och försöka lägga ett anhörigfokus på arbetet. Lisa Syrén var en underbar moderator med egna erfarenheter från anhörigvård. Hon ställde många frågor till mig – inte egna – utan sådana som medlemmarna skrivit ner. Här kommer några exempel: • Hur ser du på att lagfästa VAN – vård av närstående?

16

Vi Anhöriga

nberg: Förundran, glädje och bekymmer

Foto Linnea Bengtsson

– starka intryck från Anhörigriksdagen

Mitt svar var tvekande. Jag förstår behovet men oroas över att anhörigvården ”institutionaliseras” dvs blir en självklar del av vården – det kan betyda att samhället drar sig undan.

• Boende för maka på särskilt boende – detta saknas i många kommuner – det är ovärdigt!

–Idag finns en rätt för den som har beviljats särskilt boende att kunna sammanbo med make eller sambo.

Rätten gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan varaktigt sammanbott.

Viktigt att kommunerna ser till att de kan erbjuda det lagen kräver.

Jag tror att färre och färre vill dela just denna boendeform i framtiden.

Men det är viktigt att det finns flera ”steg” på vägen där man kan bo tillsammans.

• När kommer Anhöriglotsen?

– vi kan omöjligt hålla kolla på allt och alla.

–Bra fråga, viktig att föra vidare!

• Det finns otroligt många barn som är anhöriga. Borde inte pengar ges till skolorna så att lärare och annan personal lär sig se tecken på när barn är anhörig?

–Som gammal lärare själv, ser jag det som en självklarhet att läraren ska känna sina elever så pass att detta kan upptäckas. Öronmärkta pengar är en egen diskussion…

• Hur får vi fler att arbeta i vård och omsorg?

(Frågan föranleddes av att jag beskrev de problem som finns och ännu mer kommer att finnas i framtiden.)

–Svårt att svara på – en del av lösningen är att vi betraktar människor från andra länder som den tillgång de kan vara…

Under resan hem i bil kändes jag en stolthet över människan. 1,3 miljoner. 183 miljarder. Och jag ställde till mig själv frågan högt i bilen: Varför har det varit så tyst om denna fantastiska grupp? Anhörigvårdare.

Margareta Winberg Regeringens särskilda utredare för översynen av socialtjänstlagen Vi Anhöriga

17

18

Vi Anhรถriga

Krönika

Knyt livets röda tråd

L

ivets röda tråd är ett uttryck som man ibland använder för att beskriva det mänskliga minnet.

Det låter poetiskt men är också träffsäkert. För vår minnesförmåga hjälper oss att navigera i vårt eget liv och historia. Hur snöflingorna singlade ner på min 6 åriga näsa, eller stunden då jag för första gången höll min förstfödde i famnen. Även om vi inte minns alla detaljer, eller till och med förvränger vissa, så är det ändå vår förmåga att minnas som är grundstommen i vår upplevelse av ”jag”.

eller avlägsen framtid.

Allt från att klura ut nästa schackdrag till att planera semesterresan. På så sätt binder livets röda tråd ihop det förflutna med framtiden och håller ihop en individs jagkänsla.

//På så sätt binder livets röda tråd ihop det förflutna med framtiden och håller ihop en individs jagkänsla//

Vid en demenssjukdom försvinner ofta både förmågan att plocka fram personliga minnen och Men det finns även förmågan att föreställa en annan kognitiv sig saker man ska vara funktion som är ett med om som ännu inte nödvändigt komplement hänt. Den röda tråden till minnesförmågan när finns inte på samma sätt det gäller att definiera som tidigare. Därför upplevelsen av det är det viktigt att stötta egna jaget. Nämligen båda dessa förmågor förmågan att föreställa sig med hjälp av olika saker på olika sätt. Det visuella ledtrådar. Att ge man på fackspråk brukar ledtrådar till personer beteckna mentalisering med demenssjukdom eller abstraktionsförmåga. i form av fotografier Det handlar om vår eller film för att väcka förmåga att reflektera minnen är nog relativt över det vi är med om, vedertaget. Däremot eller fundera över hur är det mer sällan vi vi ska göra i en viss ger vägledning som situation inom en snar hjälper personen att

föreställa sig vad den ska göra framåt i tiden.

Eftersom förmågan att föreställa sig saker är nedsatt kan vi inte använda verbala påminnelser. Istället kan ledtrådarna bestå av en tydlig omgivning som indirekt guidar personen.

//Istället kan ledtrådarna bestå av en tydlig omgivning som indirekt guidar personen// Ett exempel på detta är när personal på boendet hade på sig morgonrockar för att signalera att det var läggdags. Genom att stödja både tillgången till individen dåtid och framtid hjälper vi denne få fatt i livets röda tråd och känslan av det egna ”jaget”.

Beata Terzis Psykolog med specialinriktning på demens och kognition.

Arbetar vid Frösunda omsorg

Vi Anhöriga

19

Så hjälper du din närstående att rösta Rätten att få rösta via bud har funnits länge i Sverige och idag finns en lång rad personer som kan hjälpa till om den som vill rösta inte kan ta sig till vallokalen för egen maskin: Assistenter, Gode män, personal inom kriminalvården, lantbrevbärare och naturligtvis en anhörig. Giltiga orsaker till att få rösta genom bud är ålder, sjukdom eller funktionshinder. Men vad ska man då tänka på om man som anhörig har en närstående som behöver hjälp?

Åtta steg från idé till att rösten ligger i lådan:

1

Beställ speciellt budröstningsmaterial från kommunen eller valmyndigheten

4

Din närstående måste själv göra i ordning rösten i avskildhet. En valsedel stoppas i varje valkuvert, ett valkuvert för varje val och stäng sedan kuverten.

7

Därefter kan du som bud ta ytterkuvertet till något av följande ställen: * Din närståendes vallokal på valdagen eller * En lokal för förtidsröstning

20

Vi Anhöriga

2

Din närstående utser dig som bud.

Du måste själv vara röstberättigad.

5

Som bud måste du tillsammans med vittnet se när din närstående lägger ned valkuverten i det speciella ytterkuvertet för budröstning. Ytterkuvertet ska klistras igen. Därefter ska din närstående signera ytterkuvertet.

8

Du som bud måste visa giltig id-handling och din närståendes röstkort då du lämnar in rösten.

3

Din närstående måste också utse ett vittne att närvara vid röstningen. Det räcker om vittnet är över 18 år.

6

Du och vittnet intygar sedan med signatur på ytterkuvertet att allt gått till enligt ovanstående.

Systemet med budröster utnyttjas inte i någon större utsträckning.

2014 inkom knappt 32000 budröster vilket i sin tur betyder att gruppen väljare som är beroende av sina anhöriga har en sämre representation i politiken. Mer information finns hos Valmyndigheten på deras webb: www.val.se

Krönika

Beundransvärd i mina ögon

J

ag tycker att min storebror är beundransvärd. Oavsett hur många som dagligen blänger på honom eller kommenterar något elakt så är han oftast den som är gladast i rummet. Med ett skratt som kommer ifrån hjärtat och som verkligen smittar av sig. Han har ett väldigt stort hjärta. När vi sågs senast gick han igenom varenda kroppsdel på mig för att se så att jag inte hade ont någonstans.

innerst inne mår även bland andra människor. Utan jag vill mer lyfta fram att det finns så himla mycket i livet att känna en tacksamhet över. Att min storebror finns och är den han är gör än idag att jag kan se på andra människor och deras livssituation, likväl min egen,

Jag önskar att fler människor genom åren hade kunnat se bortom rullstolen, CPskadan, alla hans hjälpmedel och assistenter. Bortom alla fördomar. Istället sett till den fantastiskt fina människa som han är. Försökt lära känna honom först innan man valt att döma honom av

utifrån olika perspektiv.

olika anledningar. Jag önskar att samhällsklimatet hade varit mer inkluderande. Ett samhällsklimat som behöver personer som min storebror.

Som ler och sprider glädje och kärlek oavsett vad.

// När vi senast sågs gick han igenom varenda kroppsdel på mig för att se så att jag inte hade ont någonstans // Han satt dessutom utomhus i flera timmar och väntade på att jag skulle dyka upp. Min storebror kan absolut bli riktigt arg och är dessutom väldigt bestämd, likväl envis.

Men han är även väldigt omtänksam och rolig. Han visar en uppskattning och uttrycker en tacksamhet på ett sätt som väldigt få människor gör enligt mig. Oavsett hur mycket människor i hans omgivning klagar över hur olika saker ser ut i livet. Menar absolut inte att det är förbjudet att klaga eller att tillåta sig själv att må som man faktiskt

// Han får mig att se vad som är viktigt och vad som faktiskt spelar roll på riktigt // Han får mig att se vad som är viktigt och vad som faktiskt spelar roll på riktigt.

Jessica Lerner Föreläsare, krönikör och diplomerad coach.

Periodvis anhörig personlig assistent och ingår i Eurocarers Young Carers Working Group

Vi Anhöriga

21

Intervju

Svedalas Stefan Bauer

D

et dröjer inte länge innan jag från utsikten i Stefans lägenhet på fjärde våningen får en lektion i Svedalas långa historia. Drottning Margareta som under medeltiden styrde det enade norden från en borg i närheten.

Det gamla tegelbruket på andra sidan ån som nu är ett koloniområde.

Kunskapen är stor och viljan att förmedla den likaså.

Juryns motivering ”För hans stora insatser för att skapa fungerande nätverk kring personer som vårdar sina anhöriga.

Han har varit spindeln i nätet då det gäller såväl start som uppbyggnad av Svedala Anhörigförening, som med 380 medlemmar är en av landets största anhörigföreningar.

Stefan har medverkat till uppbyggnaden av ett omfattande samarbete med såväl kommunen och dess personal som med Röda Korset och Värby församling med flera i arbetet med att driva anhörigcafé och informationsträffar i både Svedala och Bara. Han har också lyckats bygga upp ett sponsornätverk med ett 50-talet företag som bland annat finansierar ett 10-tal årliga belöningar till anhörigvårdare.”

Svedala-Sturups Rotaryklubb

Stefan Bauer är en eldsjäl. Som om inte engagemanget i anhörigföreningen vore nog, anordnar han på ”fritiden” studiecirklar i offentlig konst, byggnader och platser i kommunen.

Och mycket mer.

– Ja, man kan ju inte bara sitta still, säger Stefan och ler på sitt lite finurliga sätt.

// Det är tydligt att Stefan Bauer vet vad han tycker och inte är rädd att uttrycka det // Det är tydligt att Stefan Bauer vet vad han tycker och inte är rädd att uttrycka det. Idéer stannar inte som idéer utan ska genomföras. Han drev länge frågan om att Anhörigas Riksförbund behöver ett bättre sätt att kommunicera mellan de aktiva, på olika nivåer i organisationen.

Frukten av arbetet är intranätet som lanserades 2017.

Under intervjun kommer vi tala mycket om de turbulenta år som Anhörigas Riksförbund har bakom sig och han döljer inte sin kritik.

22

Vi Anhöriga

Han tycker inte att förbundsstyrelsen lyssnat tillräckligt på vad lokalföreningarna har att säga och man har inte förstått att stora föreningar har andra behov än de lite mindre. Han menar att det är en av anledningarna till att föreningen i Malmö nu gått ur förbundet.

– Vi har haft och har fortfarande en fin kontakt och gott samarbete med Malmöföreningen. Men när vi motionerat till årsmöten och kongresser har vi alltid mötts av avslag och då tröttnar man till slut, menar Stefan och fortsätter: – Det var faktiskt nära att även vi hade gått ur förbundet men vi bestämde oss för att stanna kvar.

Han säger också att det aldrig är en part som är skyldig till en konflikt och att även Malmöföreningen begått misstag i samarbetet med förbundet.

2004 fick Stefans fru diagnosen Parkinson. Tack vare Stefans omvårdnad kunde hustrun bo kvar i hemmet flera år innan hon tvingades flytta till ett särskilt boende. Med anhörigskapet fick Stefan upp ögonen för det stora arbete som så många utför dagligen, i det tysta.

Och trots samhällets omsorg ställs stora krav på de anhöriga.

– De flesta vill ju ta hand om sina anhöriga men det ska vara frivilligt och under anständiga former, säger Stefan och fortsätter: – som det är idag tvingas de anhöriga att ge upp sitt hem som förvandlas till en vårdinrättning med den anhörige som jourpersonal

Årets nätverkare

dygnet runt. Stefan hänvisar till Martina Takters avhandling som tar upp just frågan om frivillighet, och vem som har rätten till det gemensamma hemmet.

från Stefans sida. Förutom att föreningen samarbetar med kommunen har man samlat ett 50-tal sponsorer vilka möjliggör en förhållandevis omfattande verksamhet.

Idag är Svedala Anhörigförening en av landets största med ca 385 medlemmar. Samtidigt är föreningen en välkänd företeelse i Svedala, mycket tack vare ett medvetet nätverkande

Och nu har Stefans hårda arbete uppmärksammats ytterligarre på orten. Tidigare i år prisades han för sina insatser i kommunen då han blev utnämnd till årets nätverkare

Har ni någon ni vill uppmärksamma i er förening? Kontakta kansliet via mejl eller direkt på telefon: 010-155 70 60

av den lokala Rotaryklubben.

– Det är klart att det är roligt att få ett erkännande men det är samtidigt otroligt viktigt att påpeka att jag inte är ensam. Utan alla andra som ställer upp och jobbar i föreningen skulle vi aldrig ha lyckats komma dit vi är idag, säger Stefan.

Text och foto Lars Tegermark Vi Anhöriga

23

Vi minns

Åke Fagerberg

Åke Fagerberg, vår ordförande mellan 2008 och 2012 och en drivande kraft bakom anhörigfrågans utveckling i Sverige, har lämnat oss.

Hans engagemang för anhöriga började i Norrköping där han i sitt arbete snabbt insåg vilken viktig resurs anhöriga är. Som den tänkande praktiker och praktiska tänkare han var startade han inte bara ett anhörigråd utan också en uppmärksammad krog för anhöriga på ett boende.

Saker stod aldrig stilla kring Åke.

Som fritidsledare, med ett förflutet som byggnadsingenjör med eget företag, tog han sig ofta an uppgifter på ett friare och mer kreativt sätt. Åke vågade sticka ut. Hans idéer var nytänkande och med en kombination av envishet, humor, sakkunskap och diplomati lyckas han också få med andra i båten.

Han var aktiv på många plan – som en god och inkännande lyssnare, i nätverk för anhörigkonsulenter till att vara en värdefull kompetens i internationella sammanhang.

24

Vi Anhöriga

I sin roll som anhörigkonsulent i Varberg satte han tillsammans med sitt team kommunens anhörigstöd på karten. Där togs initiativet till vår årliga anhörigriksdag – ett viktigt forum där forskning lyfts fram, människor träffas och idéer omsätts i praktiken.

Jag ser framför mig Åke stående på Portobello road en regnig dag i september 1998. Vårt studiebesök hos de brittiska anhörigföreningarna är på sin sista dag och vår grupp avslutar sin resa med vild shopping.

Som en klippa står Åke där, reslig med ett leende och håller upp sitt paraply för att ingen av oss ska tappas bort. Precis så kommer jag att minnas Åke – överblickande och omtänksam.

En person som aldrig förlorade fokus på att det är anhöriga själva som har den största kompetensen och som är bäst lämpade att föra anhörigfrågan framåt. Åke – du är saknad.

Gunilla Matheny, Hedermedlem Anhörigas Riksförbund

Kondoleanser Åke you were a great warrior for carers and a tireless worker. It was sad that your health interfered with your work but good to hear that you battled on to the end. There is no doubt that you challenged many around you in Sweden and at EU level in pursuit of the interests of carers and I valued your contribution and your company. You recognised the importance of engagement at local, regional, national and international levels in order to progress the concerns and issues of carers and the importance of research. My sympathies to all your family and my thanks for having the opportunity to work with you and to know you.

Frank Goodwin, Irland Tidigare ordförande i Eurocarers

Kära Åke, Tack för allt engagemang och arbete för att lyfta anhörigfrågan i Sverige och internationellt. Du hjälpte till att bygga upp Anhörigas Riksförbund, gjorde Anhörigriksdagen till en konferens dit alla med engagemang på anhörigområdet kommer.

Du har lobbat och arbetat hårt för att Nationellt kompetenscentrum anhöriga skulle bli till och gjort mycket för utvecklingen av dess arbete.

Men också på internationell nivå har ditt arbete betytt mycket. Du har varit med att bygga upp Eurocarers som idag är ett förbund med 64 medlemsorganisationer i nästan alla EU länder.

Du har alltid ställt upp för anhöriga som behövt stöd och fanns alltid tillgänglig på telefon. Mig personligen har du hjälpt att bli etablerad både här i Sverige och internationellt. Vårt samarbete har betytt mycket både för Lennart och mig och vi kommer att sakna dig enormt.

Elizabeth Hanson, Nka. Vice-ordförande i Eurocarers

från omvärlden Åke you were a gracious host but a steely campaigner. Fun to be with but firm in your commitment to improve the situation of carers.

I particularly recall the days in Varberg, seeing you orchestrate such a big event so effectively. You will be remembered and respected for your persistent efforts, your determined persuasion and your real achievements for carers in Sweden and at EU level. We shared a few beers and I will be raising a glass to you this evening!

I have such fond memories of working with you Ake and your true and unrelenting passion for the carers’ cause. You were so determined to make a change and progress matters – and I do think you have. My thoughts are with you and with your family.

I really liked you Åke and I was very impressed with your engagement - even when you were already ill. You gave us a lot of ideas, power to develop the movement for carers - in Europe and also in Germany especially.

Best wishes to your family from Germany too - combined with Christine Marking, Bryssel many thanks for having had the En av Eurocarers grundare opportunity to work with you.

Hanneli Dohner, Tyskland Tidigare vice-ordf i Eurocarers

Robert Andersson, Irland Tidigare ordförande i Eurocarers

Vi Anhöriga

25

Från anhörigföreningarna

Politikerdebatt i Göteborg

D

en 31 maj möttes representanter för samtliga regionpartier och NSPHiG:s brukar- och anhörigorganisationer i NSPHiG:s lokaler vid Järntorget i Göteborg.

Sonny Wåhlstedt, ordförande i NSPHiG, var dagens moderator.

I Västra Götalandsregionen finns cirka 1100 politiker. De är utsedda av regionfullmäktige och kommer från hela Västra Götaland. De flesta sköter sina politiska uppdrag på fritiden. Regionen har en grönblå samverkan med Moderaterna, Miljöpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna som styr i majoritet. Partierna har tillsammans 76 av de 149 mandaten i fullmäktige. Oppositionen utgörs av Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

NSPHiG står för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland, 26

Vi Anhöriga

och är ett nätverk av 13 patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området.

Anhörigföreningen Göteborg är en av medlemsföreningarna och därför blev vi inbjudna att vara med på utfrågningen. Vi hade förberett debatten genom att skicka in följande frågor till politikerna: Hur tänker ditt parti agera för: • att anhöriga ska bli mer involverade i vården?

• att anhörigas roll ska synliggöras i vårdpersonalens utbildning?

• att samordningen mellan kommun och landsting ska förbättras?

Under debatten fick först alla politiker presentera sig och sin hjärtefråga. Därefter fick vi föreningsrepresentanter ställa våra frågor. Det skulle bli en saklig debatt med en hel del konkreta förslag och idéer där man kunde

urskilja respektive partis politiska ståndpunkt. Det gav oss en god insikt i det politiska livet och diskussionen mellan partierna.

Jag kan verkligen rekommendera att anordna politiska debatter. Det ger träning i att ställa frågor och det är ett utmärkt tillfälle att lyfta anhörigperspektivet, som annars lätt glöms bort!

Syns man inte så finns man inte!

Lena Hultén Anhörigföreningen Göteborg

Franska klassiker hos Paraplyet

A

nhörigföreningen Paraplyets lunchkonsert torsdagen 12 april blev en ljuvligt varm nostalgitimme för de 50-tal medlemmar som lyssnade och njöt.

Stefan Widmark, piano och Maud Sparrman, sång hade komponerat ett program med texter och musik av Marguerite Monnot, Edith Piaf, Gilbert Becaud, Lars Forsell, Michel Legrand och Eric Satie.

Presentation och berättande är en viktig del i en konsert. Maud och Stefan är helt lysande att personligt och chosefritt ge publiken del av sina kunskaper kring textförfattare och kompositörer.

Edit Piaf, född 1915, försörjde sig i början som gatsångerska. Hennes liv var tufft och när hennes stora kärlek Marcel Cerdan omkom i en tragisk flygolycka blev hennes liv starkt präglat av sorg, droger och

alkohol. Efter att legat medvetslös några månader somnade hon in i oktober 1963. Hundratusentals personer följde begravningsprocessionen. Charles Aznavour berättade att den fått trafiken i Paris att stå fullkomligt stilla, första gången sedan andra världskriget.

Maud sjöng flera av de stora franska sångerna med svensk översättning.

Men bäst ändå när Maud på underbar franska sjöng på orginalspråket! La vie en rose, Et maintenant, Que reste-t-il, Moulin rouge, C ést si bon.

// La vie en rose, Et maintenant, Que reste-t-il, Moulin rouge, C ést si bon // Stefan talade om kompositören Erik Satie, född 1866 i Honfleur i Normandie. Satie är mest känd för sina korta pianostycken och

sin originalitet som person! Stefan berättade att han hade två flyglar i sin våning. Men ingen normal placering utan flygel nummer två var placerad ovanpå flygel nummer ett!

Han hade åtta olika paraplyer men inte för att skydda sig mot regnet, utan som spatserkäppar! Med tanke på hans fallenhet för att driva med olika företeelser har han benämnts Satieriker. Satie dog 1925. Stefan spelade ett par av Saties korta, vackra pianostycken Gymnopédie.

Maud och Stefan avtackades med franska ostar från Skärvången. Och det varmaste tack till Anders på Estrad Norr och Eva på Prästgatan 58 för härligt samarbete! Den förtjusta publiken fick två extranummer och uttryckte förhoppningen att få höra dem igen!

Eivor Comén Anhörigföreningen Paraplyet

Vi Anhöriga

27

Från anhörigföreningarna

Världens äldsta bloggerska gäst i Strömsund

D

en 30 maj hölls En dag för Anhöriga i vackra Strömsunds kommun.

Dagen arrangerades av kommunen, Studieförbundet Vuxenskolan, Röda korset Hammerdal, Svenska kyrkan RSMH Fjällsjö och Anhörigas Riksförbund.

Inbjuden gäst var ingen mindre än Dagny Carlsson, världens äldsta bloggerska (106 år), med egen erfarenhet av att vara anhörig.

Temat för dagen var Hur är det att vårda en närstående när man själv är över 90?

naturligtvis både om hennes blogg som har över 2,7 miljoner besök och hennes erfarenheter som anhörig.

Dagnys make drabbades av tjocktarmscancer och hon berättade om hur ensam och övergiven hon känt sig och att hon varken fått information eller stöd. Det slutade i en total kollaps en natt när hemsjukvården var på besök.

Den sista tiden beskriver Dagny som mycket påfrestande och att hon anser att anhöriga får ta ett allt för stort ansvar.

– Man gör ju allt för sin älskade make, förklarar Dagny.

Läs Dagnys egen berättelse från bloggen här längre ned på sidan. eller direkt på hennes blogg: http://www.123minsida.se/Bojan/99578363

Dagen började med besök på gymnasieskolans barn/fritidsprogram och vård/omsorgsprogram. Dagny berättade om hur det var att vara barn för över hundra år sedan och om sina erfarenheter som anhörig.

Det var en mycket gripande berättelse som inte lämnade någon oberörd.

Efter len god lunch var det dags att möta anhöriga på Allaktivitetshuset Saga. Samtalet med Dagny handlade Utdrag ur Dagnys bloggpost 30/5 2018: // Jag var i alla fall inbjuden av Strömsunds kommun som föredömligt tänker på hur anhöriga osjälviskt tar hand om sina sjuka och åldrande släktingar. Det kan bli mycket betungande även om man älskar den vårdbehövande och har dennes väl och ve för ögonen.

Jag har en del erfarenheter eftersom jag tvingades att vårda min cancersjuke man det sista halvår han levde. Jag var 91 år och min make var 90 år. Det var aldrig tal om att jag behövde avlastning. Efter en misslyckad tjocktarmsoperation behövde han komma till toaletten en gång i halvtimmen natt som dag. Han orkade inte ta sig dit ensam utan var hänvisad till min hjälp. Hemsjukvården besökte oss till och från och vid ett av deras nattliga besök bröt jag samman och bara storgrät. Då som först blev det bestämt att jag skulle få hjälp av hemtjänsten. Deras första besök blev också det sista. Det kom två flickor och frågade vad de skulle göra. Det borde de fått veta av sin ledning, tycker jag. Jag svarade att de skulle sköta makens morgontoalett, hjälpa honom att äta frukost o s v. När den ena flickan såg min man ligga sjuk och eländig i sängen sprang hon storgråtande ut i köket och gick sedan sin väg. Den andra följde efter. Deras besök hade det goda med sig att maken fick komma till KS. Det är faktiskt inte en dag för tidigt om samhället ägnar anhörigvårdare lite uppmärksamhet och ger dem stöd. Utan de anhörigas insatser räcker vården inte till. Jag fick applåder när jag berättat färdigt och jag blev mycket väl omhändertagen under vistelsen i Strömsund och det var en stor upplevelse att i ljuvligt sommarväder få vistas i ortens vackra omgivningar. // http://www.123minsida.se/Bojan/99578363 28

Vi Anhöriga

Korsord

Fyll i lösningen i de färgade rutorna och skicka till: Anhörigas Riksförbund, Härdgatan 23, 432 32 Varberg. Märk kuvertet ”Korsord”. Du kan också skicka ditt svar via mail till: info@anhorigasriksforbund.se. Senast den 3 september vill vi ha ditt svar.

Namn: Adress:

VINST

Tre trisslotter skickas ut till fem vinnare!

Lycka till!

Vi Anhöriga

29

Korsord

Korsordslösning 1/2018 De fem personer som vunnit tre trisslotter är: Aino Pääkkö, Solna Sonja Renman, Umeå Ingela Celius, Landvetter Barbro Wahlström, Hyltebruk Viveka Nordqvist, Svedala

TIPSA!

Vad vill du läsa om i Vi anhöriga? Finns det något ämne du tycker vi ska belysa?

Hör av dig till vianhoriga@anhorigasriksforbund.se

Lokalföreningar!

Skicka in era texter senast för publicering i Vi Anhöriga 3/2018

3 sep

30

Vi Anhöriga

Grattis till er!

Lösningen på korsordet i nummer 2/2018 av Vi Anhöriga är ÄR INTE SOLOKVIST och LEDMOTIV.

I nästa nummer

• Politisk analys - läget efter valet

• Reportage, Två systrar, en film - Hej! det var längesen...

• Anhörigsituationen i Grekland efter finanskrisen • Anhörigriksdagen 2019 - planeringsrapport

och mycket, mycket mer...

Vi Anhöriga 3/2018 utkommer

28 sep Vi Anhöriga

31

Returadress: Anhörigas Riksförbund c/o Åsa Jansson Gårdeby, Björnebo 614 95 Söderköping

Franciska har SmithMagenis syndrom och bor på serviceboende. Hon har inte velat duscha eller borsta tänderna på två veckor.

Vad gör du?

För vissa är lösningen att tvinga henne. Men så tänker inte vi. Vår idé är att kunderna ska få bestämma själva, något som är självklart i så gott som alla andra branscher.

Genom kunskap om kognition, kommunikation och gott bemötande går det att lösa svåra situationer. Det går att hitta ett sätt att kombinera att Franciska får leva som hon vill och så klart duscha och borsta tänderna. Läs mer om Frösundaidén på frosunda.se Sökes: Chefer som är bra på att lösa situationer utan enkla svar. Är du en sådan person ska du söka våra lediga tjänster på facebook.com/jobbapafrosunda

32

Vi Anhöriga