Vi Anhöriga nr 1 2018

Vi Anhöriga Från Anhörigas Riksförbund I Nummer 1/ 2018

I

ISSN 2001-7863

Anhörigriksdagen

- Hela programmet i tidningen

Intervju med vår nya

Anhörigminister

Reportage

Annas långa väg hem

Ledare

Om rätten till eget liv

Å

rets Anhörigriksdag har temat Anhörig med rätt till eget liv. Det är sannerligen ingen självklarhet.

Det finns många hinder för den rätten.

Om den närstående inte klarar sig själv ens ganska korta stunder, eller om hen behöver hjälp på natten – hur mycket eget liv blir det då? Man orkar inte hålla kontakt med vänner eller ägna sig åt intressen. Livskvaliteten sjunker rejält.

Kommunerna har skyldighet att ge stöd till anhöriga och de flesta erbjuder avlösning, men villkoren skiljer sig avsevärt. Ofta gäller hemtjänsttaxa, timmarna som tilldelas är få och ibland ska en biståndsbedömare avgöra om ens skäl är tillräckliga. Vi kräver ett minimum på 20 timmars avlösning i månaden och att det är den anhöriges behov som ska styra. Inte mycket begärt om man finns till hands månadens övriga 700 timmar!

Det ska vara frivilligt att vårda och stötta sin närstående. Men hur frivilligt är det när 25 procent av platserna på vårdboenden skurits ner under 2000-talet och hemtjänsten inte byggts ut? Eller när kommunerna bara har tre dagar på sig att ordna vården när man skrivs ut från sjukhus? Eller när möjligheterna att få

2

Vi anhöriga

assistans genom LSS dragits ner till ett minimum? Då är det inte så lätt att som anhörig säga att jag har rätt till ett eget liv.

Men hindren för ett eget liv ligger ibland inom oss själva. Anhöriga har ofta sin närståendes behov så i fokus att hen glömmer bort sina egna. Det är inte själviskt att begära hjälp. Det är sunt!

Ingen är hjälpt av att man som anhörig nästan går under.

Rätten till eget liv handlar också om att få fylla på själv ibland. Få dela sina erfarenheter med andra, knyta nya kontakter eller träffa gamla vänner. Detta sker vecka efter vecka ute i våra fantastiska anhörigföreningar runt om i landet.

Anhörigriksdagen är ett annat tillfälle.

Därför vill jag passa på att hälsa er välkomna till årets Anhörigriksdag! Låt oss kämpa tillsammans för de anhörigas rätt.

Att på rimliga villkor ge det stöd man vill och orkar – men också ha rätten till ett eget liv.

Ann-Marie Högberg Förbundsordförande

Innehåll

6

Vi Anhöriga 1/2018 6

8

Nyheter från kansliet Rapport från årsmötet Reportage Annas långa väg hem

12 Intervju

Anhörigminister Hallengren 18 Anhörigriksdagen 2018

Niklas Altermark

8

14

26 Vi minns

Bertil Björkström

26

18 Anhörigas Riksförbund är en ideell organisation för alla som delar vårt intresse för anhörigfrågan, oavsett partipolitisk och religiös tillhörighet. Förbundet består av 5000 medlemmar i omkring 60 lokala anhörigföreningar runt om i landet.

Vi Anhöriga, nummer 1 2018 Ansvarig utgivare: Ann-Marie Högberg ann-marie.hogberg@anhorigasriksforbund.se Chefredaktör/layout: Lars Tegermark lars.tegermark@anhorigasriksforbund.se Tryck: www.star-tryck.se Miljövänligt och klimatkompenserat papper

Vi Anhöriga ges ut av Anhörigas Riksförbund med 4 nummer per år. Tidningen finns även att läsa som pdf på www.anhorigasriksforbund.se

Anhörigas Riksförbund Härdgatan 23 432 32 Varberg

Anhörigas Riksförbund tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.

Telefon vxl: 010-155 70 60

Annonser: Åsa Jansson, telefon: 070-220 71 11 Prenumenera: info@anhorigasriksforbund.se Prenumerationspris: 375:-/år

Webb: www.anhorigasriksforbund.se E-post: info@anhorigasriksforbund.se eller fornamn.efternamn@anhorigasriksforbund.se Omslagsfoto: Roger Thuresson/DN

Vi Anhöriga

3

Nyheter från kansliet

Expertsvar i Vi Anhöriga

Dubbla exemplar?

Från nummer 2/2018 kommer vår jurist Erik Ward att besvara era frågor kring hans expertområde, socialförsäkrings- och assistansfrågor i vår nya satsning i Vi Anhöriga: Experten svarar.

Vi har fått rapporter om att det i vissa fall går ut två exemplar av Vi Anhöriga till hushåll med mer än en medlem. Detta kan visserligen vara trevligt om man nu vill läsa tidningen simultant, men ofta är det förmodligen bara till besvär.

Så skicka in din fråga innan 28 maj så kanske just din fråga publiceras i nästa nummer. Alla frågor kommer att besvaras, inte bara de som publiceras i tidningen. e-post: info@anhorigasriksforbund.se

eller via vanligt brev.

Under året planerar vi att presentera ytterligare experter som ni kan rådfråga i anhörigfrågor, som en medlemsförmån.

Hjälp från kansliet Vid årsmötet kom det önskemål om tips på saker som vi på kansliet kan hjälpa er med ute i lokalföreningarna. Därför vill vi nu ge ett exempel på vad vi kan ordna med.

Vid årsmötet hade Solna Anhörigförening fått ett skriftligt svar från omsorgsnämndens ordförande i staden. Hans svar replikerade på en interpellation från en oppositionspolitiker.

Vi kunde då på plats hjälpa anhörigföreningen att sålla fram argumenten som de i sin tur kunde svara nämndordföranden med.

Om ni i andra föreningar skulle hamna i samma situation mejla oss texterna så kan vi hjälpa till med att läsa och analysera byråkratiskan.

Om vi inte vet vad som händer hos er så kan vi inte hjälpa!

När vi kommer närmare valet kommer vi också att skicka ut insändartexter som ni kan lämna in till er respektive lokaltidning. Hör gärna av er om det händer något lokalt hos er som föranleder en reaktion från förbundet. Kan exempelvis vara en anhörig som det skrivs om i lokalpressen.

Ni är våra öron och ögon ute i landet!

4

Vi Anhöriga

Om ni råkat ut för detta och klarar er med en kopia per hushåll, kontakta då förbundskansliet så ser vi till att spara på såväl miljö som förbundets plånbok. telefon vxl: 010-155 70 60 e-post: info@anhorigasriksforbund.se

Nya föreningar Året har börjat bra med två nya lokalföreningar bildade. På Värmdö i Stockholms län hade Värmdö Anhörigförening sitt konstituerande möte den 5 april.

Sedan är det mycket glädjande att vi utökat med en förening i det annars så anhörigföreningsglesa Norrland. Där har nämligen Anhörigföreningen i Piteå slagit upp portarna.

Vi önskar dessa båda gäng hjärtligt välkomna till Anhörigas Rksförbund och hoppas att vi ses snart någonstans i landet.

Statistik Anhöriglinjen 2017 Anhöriglinjen är en av riksförbundets viktigaste verksamheter. Det ökande antalet samtal som kommer in till vår hjälptelefon belyser det stora behovet av att få prata om sin situation med en medmänniska som är bra på att lyssna och insatt i den aktuella problematiken.

Under 2017 hade vi 499 samtal till linjen, varav 115 kom in via e-post. Det är nära två kontakter om dagen.

Relation / % Förälder / 21 Barn / 19 Partner, make/maka / 18 Annan släkting / 10 Jobbar med anhörigfrågor / 2

Trenden med en allt större andel samtal som tar Ämne / % upp psykisk ohälsa fortsätter. Under Psykisk ohälsa / 45 2017 stod dessa Åldrandeproblematik / 18 för 45 procent, Missbruk / 10 eller 225 stycken.

Neuropsykiatri / 9 Utsatta barn I de flesta fall är det och unga / 7 en förälder som ringer, 104 stycken, därefter barn och partner/make/maka i fallande ordning.

I åldersgruppen 30 – 55 år finner vi majoriteten av inringarna, 271 stycken eller 54%. Anmärkningsvärt är att sju personer som sökte stöd var barn.

De allra flesta hittar till Anhöriglinjen via vår hemsida, 205 stycken, vilket visar på vikten av att bli ännu mer aktiv i digitala kanalerna.

Kön hos inringaren / % Kvinnor / 73 Män / 27

Anhöriges ålder / % 40 - 55 / 35 30 - 40 / 20 55 - 65 / 16 18 - 30 / 16 80 + / 2 0 - 18 / 1

Vi Anhöriga

5

Nyheter från kansliet

Rapport från ett årsmöte Nya telefontider i kansliets växel: måndag till torsdag

09.00 - 16.00

D

en 6 -7 april samlades Anhörigas Riksförbund till årsmöte. I år var det Lunds anhörigförening som stod värd, och gjorde det med den äran.

59 ombud från 32 anhörigföreningar tog in på Scandic Star Hotel i utkanten av staden för att under två dagar umgås och diskutera de frågor som aktualiserats av förbundsstyrelse och motionärer.

Första dagen veks helt åt det stadgeenliga mötet där dagordningen betades av i god takt.

I ordförandeklubban höll ett av Lunds verkliga politikerproffs och grand old lady: Tove Klette. Hon

6

Vi Anhöriga

gav prov på stor mötesvana och fin fingertoppskänsla i sin hantering av frågorna på dagordningen.

Tack Tove!

Inga hårdare konfrontationer finns att rapportera om från mötet. Mest tid ägnades nog åt frågan om hurvida medlemsavgifterna skulle höjas eller ej. Beslut fattades dock om att höja anhörigföreningarnas avgift till förbundet med fem kronor till totalt 15 kronor per medlem. Kostnaden för ett direktmedlemskap till riksförbundet höjdes från 100 till 120 kronor.

Det hördes också önskemål om att Anhörigas Riksförbund måste synas mer i debatten, speciellt inför

kommande valrörelse.

Förbundsstyrelsen och kansliet tog det till sig och lovade att opinionsbildningen kommer att prioriteras fram till valet i höst.

Första dagen avslutades sedan med en fantastisk måltid serverad på hotellet. En mycket uppskattad underhållning bjöds i form av ett två man och en kvinna starkt cover-band från orten.

Dag två inleddes med en föreläsning av Martina Takter som forskar om anhörigskap. Det blev en intressant och tankeväckande timma med samtal om anhörigas levnadsvillkor under rubriken Vem är den enskilde i ett gemensamt hem?

Martina kommer för övrigt att hålla en föreläsning även på Anhörigriksdagen i maj.

Det följdes av ett längre arbetspass där ombuden fick samtala i grupper kring olika områden som de själva fick bestämma. Ämnen som togs upp för diskussion var bland andra kvarboendeprincipen, samtycke, anhörigråd och medlemsrekrytering.

Dessutom delade man med sig av tips på allt ifrån

diskussionsämnen att ta upp med lokala politiker inför valet, till förslag på medlemsaktiviteter och olika ställen där det går att söka bidrag till lokalföreningarnas verksamheter.

Gruppdiskussionerna blev mycket uppskattade och resultatet från dessa kommer att sammanställas av förbundskansliet.

Lina Brustad och Lars Tegermark

Ny infofolder Riksförbundet har tagit fram en ny medlemsvärvarfolder som nu finns att beställa från förbundskansliet.

Foldern är först ut i en serie av infomaterial som ska tydliggöra vilka vi är och hjälpa oss att föra ut vårt budskap. Näst på tur är en affish i A4-format som ska komplettera foldern. Materialet kommer vara lika över hela landet.

Beställer gör du genom att kontakta kansliet: Telefon vxl: 010-155 70 60 E-post: info@anhorigasriksforbund.se Kom ihåg att vara ute i god tid!

Vi Anhöriga

7

????????????????

Reportage

Annas långa väg hem

8

Vi Anhöriga

?? ???????????

Text: Lars Tegermark Bild: Roger Thuresson/DN/TT

Vi Anhรถriga

9

Reportage

D Se filmerna om Anna och hennes väg tillbaka assistansfordig.se/en-annan-anna

et är den 19 december 2016. Lars och Margaretha Holmlund sitter i hemmet på Alnö utanför Sundsvall. De är båda pensionerade sedan några år tillbaka. De fyra barnen Kalle, Lisa, Pelle och Anna är utflugna. De har alla varit mycket aktiva inom olika idrotter och livet har varit fyllt av skjutsande till träningar och tävlingar för paret Holmgren.

Dottern Anna, ett sladdbarn, är fortfarande aktiv inom den alpina sporten skicross. Anna är en oerhörd talang som både vunnit den totala världscupen och tagit brons vid de olympiska spelen i Sotchi 2014. Hon är precis 29 år fyllda och det är nu som de stora segrarna ska komma.

huvudet före in i ett av banans hopp. Hon är svårt skadad.

Med det börjar ett nytt liv för Lars och Margaretha Holmlund. Ett annorlunda liv mot det som skulle ha varit. Nu skulle de ju få rå om varandra, leva ett aktivt liv tillsammans med familjen och de nio barnbarnen. Men allt förändras i ett skicross-hopp, preparerat så hårt att det i det närmaste kan beskrivas som en vägg av is.

Lars och Margaretha finns vid Annas sida redan dagen efter kraschen. Hon är kopplad till ett virrvarr av slangar och sladdar på det italienska sjukhuset. Anna hålls nedsövd. Det konstateras att hennes hjärnskada är en trea på den fyra gradiga DAI-skalan, där en fyra är lika med hjärndöd. Om Anna kommer vakna upp är det otvivelaktigt till ett liv med stora begränsningar. Frågan är bara hur stora. Ovissheten är total.

Efter hemkomsten till Sverige ligger Anna först på Karolinska Universitetssjukhuset, sedan på Danderyds sjukhus. Två månader går och hon är fortfarande medvetslös. Komplikationer med blodproppar och lunginflammatiner.

Bild: Todd Korol/Reuters/TT

Telefonen ringer hemma hos paret Holmlund. Det är landslagsläkaren Jakob Swanberg som ringer. Anna har kraschat under ett träningsåk.

I banans sista del har hon tappat kontrollen och i full fart åkt med 10

Vi Anhöriga

Men redan nu visar Anna att hon fortfarande har en kropp och ett kynne tillhörande en elitidrottare.

Trots att hon är medvetslös tränas hennes muskler i en motordriven cykelmaskin. Efter ett tag börjar maskinen låta konstigt och det visar sig att det är Anna själv som driver på pedalerna. Träningen skänker Anna lugn och efter drygt två månader vaknar hon upp ur sin koma.

Bild: Jonas Lindkvist/DN/TT

Lars och Margaretha är djupt engagerade i sitt anhörigskap. De är inblandade i snart allt som rör Anna. Ekonomi, planering av rehabilitering och assistans, hur hon lever och mår.

-Vi är föräldrar, gode män och anställda assistenter, förklarar Margaretha.

Sjukvården har hela tiden fungerat bra men det skulle visa sig vara en snårig värld att navigera för de anhöriga.

-Det är ibland omöjligt att veta vem man ska vända sig till. Vi har en rehab-läkare, en läkare på vårdcentralen och så en distriktssjuksköterska. Vem ska ta vad? Och då man frågar läkaren vet de ibland inte själva, säger Margaretha.

Paret Holmlund vet dock att de är lyckligt lottade jämfört med andra.

Efter långa karriärer inom offentlig förvaltning är de båda väl insatta i byråkratin. Vad man ska säga, hur man ska säga det och till vem.

Och de känner väl till vikten av att aldrig ge upp förrän man fått det man vill.

-Det måste vara fruktansvärt för alla de som inte är lika insatta, säger Margaretha.

kommunen hanterar dessa frågor.

-Okunnig personal som inte visade något intresse av att hjälpa oss.

Man kände sig som en presumtiv fuskare som bara ville åt pengar, förklarar Margaretha.

-Ja, vi kan ju det här, fyller Lars i och fortsätter: -Men jag har bestämt mig för att inte bli en arg gammal gubbe som bara gnäller, utan jag vill se möjligheterna istället för bekymren.

Hon menar att staten borde ta över ansvaret för assistansfrågorna.

-Det finns inte en chans att alla kommuner ska ha kompetens att göra bedömningar för alla som har behov av assistans. Den kompetensen måste samlas centralt, säger Margaretha.

// Det måste vara fruktansvärt för alla som inte är lika insatta // Pärmen som samlar alla dokument kring turerna med myndigheterna har blivit tjock. Första prövningen var då Anna inte beviljades assistans av kommunen.

-De ville att Anna skulle klara sig med hemtjänst men vi gav oss inte så efter ett tag ändrade de sig då de insåg hur stort Annas behov var, berättar Margaretha som inte har mycket till övers för hur

-På Försäkringskassan har de däremot varit helt fantastiska. De har hela tiden sett Anna och hennes behov och har aldrig bemött oss dåligt. Tvärtom har de visat stor kunnighet och det är vi jätteglada för, berättar Lars.

Paret Holmlund kompletterar varandra på ett bra sätt och det märks tydligt i hur de delat upp ansvaret kring anhörigskapet.

För att orka.

Vi Anhöriga

11

Bild: Roger Thuresson/DN/TT

Margaretha har tidigare berättat att hon i samma ögonblick som beskedet om Annas olycka kom, blev otroligt praktisk.

Dagboksanteckningarna från den tiden är konstiga att läsa, tycker hon.

Strikt rationella. Blomvattning, biljettbokning och packning. Få känslor. De kom senare.

// Dagboksanteckning-

arna från den tiden är konstiga att läsa. Strikt rationella.

Blomvattning, biljettbokning och packning. Få känslor.

De kom senare /

Lika metodiskt skötte Margaretha valet av assistansbolag. Hon satte först upp ett antal kriterier som 12

Vi Anhöriga

de kände var viktiga och efter en gedigen genomgång bestämde de sig för ett mindre, familjeägt bolag, Assistans för dig.

Media har varit Lars ansvarsområde.

Han initierade tidigt en idé om att göra filmer om Anna och hennes nya liv. Det slöts avtal om tolv femminuters instruktionsfilmer, som publiceras ett i månaden.

Assistansbolaget betalar filmerna och tanken är att de sedan ska klippas ihop till en dokumentärfilm som kan visas på assistansboenden och för andra i branschen.

De har också satt ihop en hemsida, Go Anna Go, där de beskriver Annas situation och söker pengar för hennes fortsatta rehabilitering.

Jag frågar Lars om det var självklart att göra allt så offentligt?

-Jag är 72 år och jag har inte så fasligt många år kvar. Men Anna har ju 40 – 50 år kvar. Så jag måste se till att Anna får det så bra som möjligt, säger Lars och förklarar: -Som elitidrottare har man ingen arbetsgivare utan man lever på prispengar och sponsorer. Vinner man inga tävlingar längre så blir det varken prispengar eller sponsorer.

Och utan arbetsgivare som betalat in till de allmänna försäkringarna saknas trygghet om något händer.

Både Sveriges Olympiska Kommitté, SOK och Internationella Skidförbundet har försäkringar som ska hjälpa om en aktiv blir skadad men de täcker oftast bara ett år.

-Men de har varit fantastiska och hjälpt till med vad de kan, förklarar Lars.

Reportage

Bild: Jonas Lindkvist/DN/TT

Anna är idag mer och mer medveten om sitt tillstånd. Det gör henne ledsen emellanåt. Men Anna är en elitidrottare och det är som en sådan hon tar sig an den tuffa rehabiliteringen. Lars stolthet över Anna känner inga gränser.

Det är lätt att se Lars framför sig, sittandes framför Tv:n och tårögd se sin dotter ta en OS-medalj.

Det är med precis samma stolthet han nu pratar om Annas framgångar i rehabiliteringen.

Det är ingen skillnad. Precis samma obändiga stolthet. Lars visar mig filmer på sin telefon då där åker bi-ski i slalombacken.

Han visar filmer då hon tränar knäböj med en av skidlandslagets

tränare. En stolt pappa som visar upp sin dotter.

-Det är fantastiskt att se Anna träna och hennes vilja att komma tillbaka, säger Lars och berättar: -Sedan Anna fick talet tillbaka så har hon sagt att hon vill hem. Vi runtomkring har frågat vad hon menar. Vart är det hon vill åka? Är det hem till oss på Alnö? Stugan i Duved? Hennes tidigare lägenhet i Östersund? Lägenheten på Stora Essingen i Stockholm? Men så får vi reda på det när Anna säger: -Gamla Anna. Gamla Anna är hem.

-Då får man energi. Då är det lätt att orka fortsätta, säger Lars

Fakta skicross •

Alpin freestylegren där fyra åkare startar samtidigt i en brant doserad bana med hopp och kurvor

•

Intensiv sport där kontakt mellan åkarna är vanligt

•

OS-gren sedan 2010

•

Svenskar regerande världsmästare i såväl dam- som herrklass genom Sandra Näslund och Victor Öhling Norberg

Länkar •

www.annaholmlund.se Annas egen webbsida

•

www.assistansfordig.se/en-annan-anna Här kan du se filmerna om Anna

•

www.dn.se/om/anna-holmlund DN:s Johan Esk har skrivit mycket och bra om Anna Vi Anhöriga

13

Intervju

Lena Hallengren: - Ingen ska behöva känna oro Bild: Pontus Lundahl/TT

D

en statliga assistansersättningen (LSS) är under utredning vilket väckt mycket oro. I ett första diskussionsunderlag föreslår utredaren bland annat att rätten till personlig assistans ska tas bort för barn under tolv år. Utredarens förslag är dock inget som regeringen tänker följa.

- När det gäller rätten till personlig assistans ska vi inte ta bort några rättigheter för barn under 12 år eller äldre över 80 år. Det ska man inte känna någon oro för, säger Lena Hallengren (S), barn-, äldreoch jämställdhetsminister.

Lena Hallengren har stor förståelse för att utredningen väcker oro.

14

Vi Anhöriga

- Många anhöriga till barn med funktionsnedsättning tar ett väldigt stort ansvar, ett ansvar som kan vara väldigt slitsamt för dem själva och inte heller speciellt synligt för omvärlden.

// Det är viktigt att lyssna på de anhöriga och ta del av deras erfarenheter // Lena Hallengren anser att anhöriga som grupp generellt sett bidrar stort till samhället. Såväl omsorgsmässigt och medmänskligt som ekonomiskt. Men att de anhörigas behov och kunskaper inte får den uppmärksamhet som de förtjänar.

- Det är viktigt att lyssna på de

anhöriga och ta del av deras erfarenheter, säger Lena Hallengren.

Hon framhåller också Nka:s roll i detta arbete och det var därför hon tackade ja till att vara inledningstalare på Nka:s konferens Livets Möjligheter. Där ska hon bland annat redogöra för hur man från regeringens sida ser på den framtida utvecklingen av anhörigstödet.

- I grund och botten handlar det om att alla ska kunna känna trygghet oavsett om man är barn, förälder eller äldre. Det gäller alla, även anhöriga, och stödet från samhället ska finnas där, det ska vara utformat efter individens behov och det ska vara långsiktigt, slår Lena Hallengren fast.

Hon påpekar att regeringen i det pågående budgetarbetet har utlovat miljardinvesteringar i välfärden.

En satsning där även stödet till de anhöriga ingår.

Under mandatperioden har regeringen aviserat elva miljarder extra årligen till välfärden. För den kommande mandatperioden räknar man med minst fem extra miljarder för att bibehålla och utveckla kvaliteten i välfärden. Men Lena Hallengren påpekar ändå att behoven är fortsatt stora och än mer resurser kommer att behövas framöver.

- Jag vet att det finns brister i samhällets stöd till familjer som har barn med funktionsnedsättning.

Inte minst bristen på samordning mellan kommun, stat och landsting. Där har vi något att jobba med.

// Jag vet att det finns brister i samhällets stöd till familjer som har barn med funktionsnedsättning // Socialstyrelsen utreder för tillfället hur samordningen ska kunna förbättras.

- Det är otroligt viktigt att satsa på - För mig är det viktigt att vi ser det och investera i välfärden, säger Lena som ett delat ansvar, till exempel är Hallengren och fortsätter: ju mycket av välfärden kommunal.

Så att de anhöriga får möjlighet att ta det ansvar de vill och kan och får det stöd som de behöver för att känna sig trygga.

Text: Erik Skogh

Den 23–24 april 2018 arrangeras konferensen Livets Möjligheter i Stockholm. En nationell konferens om personer med flerfunktionsnedsättning som riktar sig till anhöriga, personal och beslutsfattare.

Läs mer om konferensen och programmet på www.anhoriga.se

Lena Hallengren Född 1973 och bosatt i Kalmar tillsammans med sin man och två barn. Har en lärarexamen från högskolan i Kalmar men har aldrig jobbat inom yrket.

Blev 2002, efter en tid inom SSU och kommunpolitiken i Kalmar, Sveriges dittills yngsta statsråd med titeln biträdande utbildningsminister Valdes in i riksdagen 2006 och har varit verksam inom en rad utskott som miljö- och jordbruk, social- och utbildning.

Presenterades av Statsminister Stefan Löven som ny barnäldre- och jämställdhetsminister efter Åsa Regnér, den åttonde mars i år Driver privat Vallens Soppteater på Kalmar teater.

Vi Anhöriga

15

Tisdag 15 maj 08.00 - 09.30

Registrering och kaffe

09.30 - 09.50

Anhörigriksdagen öppnar

09.50 - 10.30

Wilhelmina Hoffman

Att inte själv bli patient

10.30 - 11.00 Elisabeth Hanson och Lennart Magnusson, Nka Anhöriga och anhörigstöd i ett livsloppsperspektiv

11.00 - 11.30

Fika

11.30 - 12.15

Niklas Altermark

nedskärningar och hur de motiveras

12.15 - 13.30

Lunch

13.30 - 14.00

Martina Takter

14.00 - 14.10

Paus

14.10 - 15.00

Politisk paneldebatt

15.00 - 15.30

Fika

Hur hamnade vi här? Om assistans-

Visst behöver anhöriga stöd, men varför?

15.30 - 16.30 Vem tar hand om mormor?

18.30 - 19.30

Mingel

19.30 - 22.00 Middag

16

Anhörigriksdagen

Vi Anhöriga

Onsdag 16 maj 08.30 - 09.00

Uppstart dag 2

09.00 - 09.15

Sammanfattning

09.15 - 10.15

Margareta Winberg

10.15 - 10.45

Fika

10.45 - 11.15

Parallella seminarier block 1

11.15 - 11.30

Paus

11.30 - 12.00

Parallella seminarier block 2

12.00 - 12.45

Lunch

Framtidens socialtjänst

12.45 - 13.15

Parallella seminarier block 3

13.15 - 13.30

Paus

13.30 - 15.00

Eric Löwenthal

15.00 - 15.30

Fika

15.30 - 16.00

Sammanfattning och avslutning

Fadern - en standupshow i Faderns, sonens och Försäkringskassans namn

2018

Vi Anhöriga

17

Wilhelmina Hoffman

Att inte själv bli patient

Att vara anhörig till en person med demenssjukdom innebär att hantera successiva förändringar i vardagslivet och i relationen. Ansvar för hem, ekonomi och vårdkontakter tar tid och kraft och att tänka på egen hälsa och välmående hamnar lätt i skuggan. Det kan dessutom upplevas som ett slag under bältet när någon säger att man i denna situation också måste tänka på sig själv. – Hur ska det gå till? Wilhelmina Hoffman beskriver möten med anhöriga med olika behov av stöd och förmedlar råd och tips.

Under de 30 år som geriatriker Wilhelmina Hoffman arbetat med demensfrågor har hon träffat många personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Wilhelmina har bedrivit utbildning för vårdmedarbetare och anhöriga och är idag chef för Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum

Lennart Magnusson och Elisabeth Hanson Anhöriga och anhörigstöd i ett livsloppsperspektiv Minst två tonåringar i varje skolklass ger betydande hjälp, vård och stöd till en förälder eller närstående. Minst 100 000 i yrkesverksam ålder har gått ner i arbetstid p.g.a. att de ger hjälp, vård eller stöd till en närstående. Var fjärde person över 65 år ger hjälp, vård eller stöd till i första hand en partner. Nka presenterar resultaten från tre projekt som alla syftar till att utveckla evidensbaserat stöd till såväl unga, yrkesverksamma, som äldre anhöriga.

Elizabeth Hanson, FoU-ledare och professor, Nka Lennart Magnusson, Verksamhetschef och docent, Nka

Niklas Altermark Hur hamnade vi här? - om assistansnedskärningarna och hur de har motiverats Under de senaste två åren har över tusen människor förlorat sin assistans, samtidigt som rekordfå nyansökningar beviljas. Vilken politik har lett till den här situationen och kan vi tro på de argument som används för att rättfärdiga besparingarna? Vilka kommer konsekvenserna att bli? Altermark talar utifrån sin forskning om hur assistanspolitiken motiveras med föreställningar om fusk samt om hur dessa har skapats av ett antal statliga utredningar som använder en mycket tveksam metod. Under det senaste året har han varit en tongivande kritiker av regeringens åtstramningar.

Niklas Altermark är fil.dr och forskare i statsvetenskap vid Lunds universitet.

18

Vi Anhöriga

Martina Takter Visst behöver anhöriga stöd, men varför?

Martina håller ett föredrag om anhörigskap och samhällets paradoxer. En studie presenteras som handlar om anhörigas möjlighet till frivilliga val, bevarad autonomi och personlig integritet sett ur biståndshandläggningens praxis. Martina Takters licentiatuppsats Vem är den enskilde i ett gemensamt hem är väl värd att läsa för alla som jobbar med anhörigstöd.

Martina Takter är närståendekoordinator vid Funktionsstödsavdelningen i Malmö och har en fil.lic i Socialt arbete.

Margareta Winberg Framtidens socialtjänst Margareta Winberg är Regeringens särskilda utredare för den översyn av socialtjänstlagen som skall vara klar i slutet av 2018. Hon kommer till Anhörigriksdagen för att tala om hur hon ser på framtidens socialtjänst och hur den ska utformas.

Tidigare har Margareta Winberg bland annat varit socialdemokratisk riksdagsledamot, statsråd samt Sveriges ambassadör till Brasilien

Eric Löwenthal Fadern – en standupshow i Faderns, sonens & Försäkringskassans namn Att ha ett barn med grav utvecklingsstörning och stora fysiska funktionsnedsättningar betyder att man är förälder till ett älskat barn som aldrig växer upp. Förutom kampen mot Försäkringskassans stelbenthet och kommunala nedskärningar, så möts dessa föräldrar ofta av okunskap och fördomar. Nu har ståuppkomikern Eric Löwenthal gjort en föreställning om sitt och sonens liv.

Eric Löwenthal är ett komikerproffs och har jobbat med humor sen 1998

Vi Anhöriga

19

Anhörigriksdagen 2018 Parallella seminarier

Block 1 1. Stöd till anhöriga i livets slutskede

Den sista tiden i livet är viktig, inte minst för personens anhöriga. Minnen man ska leva med resten av sitt liv.

Anhöriga betraktats ofta som en resurs i vården men blir sällan rådfrågade, utbildade eller tillfrågade om och hur de klarar vården. Under presentationen kommer olika stödformer att presenteras, baserat på relevant forskning och utveckling. Dessa riktar sig individuellt till anhöriga, till hela familjen eller till flera anhöriga till olika patienter ar rangerad som gruppträffar. HUR stödet ges, VAD som förmedlas och till, eller av, VEM? Joakim Öhlen, professor Göteborgsuniversitet

2. Framtidsfullmakt och anhörigbehörighet

Föreläsningen går igenom regelverken kring de två nya ställföreskapen: framtidsfullmakter och anhörigbehörigheter som införts sedan 1 april 2017. Alla frågetecken kring de nya begreppen rätas ut. Vilka behörigheter har anhöriga när någon i familjekretsen blir sjuk om det inte finns framtidsfullmakt och innan god man eller förvaltare utses.

Vem kan bli anhörigbehörig och vad kan man göra inom ramen för uppdraget? Vem kan granska vad en anhörig gjort?

Christina Amundberg är socionom och har arbetat inom socialtjänsten i drygt 40 år. Christina har egen erfarenhet som anhörigvårdare och är idag verksam inom Funktionsrättsrörelsen hos Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft.

3. Vårdens skyldigheter och barns rättigheter som anhöriga

En föreläsning om varför vi ska uppmärksamma anhöriga barn och goda exempel på hur man kan göra det. Psykatrin Hallands målsättning är att alla föräldrar och deras minderåriga barn som berörs av HSL 5:7 ska erbjudas möjlighet att få information, råd och stöd. För att nå dit behövs kunskap, rutiner och ledningens stöd.

Carita Carlsson är barnombud och sjuksköterska VPM Varberg, Anna-Karin Ljungblom är barnombud och kurator VPM Kungsbacka. Aslak Iversen är verksamhetschef för psykiatrin Halland, öppenvården.

4. Anhörigstöd i Upplands-Bro kommun

2010 utvecklades ett program i Upplands-Bro kommun för att nå personer med demenssjukdom så tidigt som möjligt. Mirjam Brocknäs berättar om vikten av att förebygga social isolering och ohälsa. Mirjam informerar även om hur kommunen arbetar med stödgrupper och om kampanjen ”demensvän”- en utbildningsinsats med syfte att sprida kunskap om sjukdomen.

Mirjam Brocknäs är enhetschef vid förebyggande enheten för äldre i Upplands-Bro kommun

20

Vi Anhöriga

Block 2 1. Apps for Carers- A4C

I det internationella projektet Apps for Carers görs en kartläggning av appar som vänder sig till anhöriga. Resultatet presenteras i en app som också innehåller enkel information om hur appar kan användas av anhöriga. Under seminariet får vi en demonstration av slutprodukten, appen A4C. Pauline Johansson, forskare/möjliggörare, Nationellt kompetenscentrum anhöriga

2. Försäkringskassan informerar

Försäkringskassan informerar om två nya ersättningar inom socialförsäkringen, Omvårdnadsbidrag och Merkostnadsersättning, som kommer att införas från och med november 2018 och ska ersätta vårdbidrag och handikappersättning. Särskild vikt kommer att läggas vid förändringar samt övergångsregler.

Susanne Lövgren är partnerstrateg inom Försäkringskassan

3. Att bli en fullt fungerande vuxen – med samhällets hjälp

Daniel hade aldrig blivit den han är idag, utan stöd och hjälp – både av sin mamma men också av samhället. Kerstin hade aldrig orkat vara så stark om hon tvingats ta allt ansvar ensam. En föreläsning från verkligheten, ur två perspektiv.

Kerstin och Daniel Nyberg, Optimal Potential npf

4. Rollförändring i familjen då en blir sjuk?

När kronisk sjukdom drabbar en familj så påverkas de invanda rollerna. Hur hittar man det nya sättet att leva tillsammans? Går det att få en fungerande vardag med skratt och gråt, hudnärhet och barnbråk?

Britta Hedefalk har arbetat på Cancerfonden i 23 år. Idag är Britta egenföretagare och konsult i psykosociala frågor med fokus på cancer

Block 3 1. Vägledande samspel – en röd tråd för hållbart föräldrastöd över tid

Genom en gemensam utbildningssatsning över förvaltningsgränserna och MVC/BVC erbjuder vi grupper och individuellt stöd till föräldrar med olika behov. Utgångspunkten är det gemensamma förhållningssättet som vi hämtar ur programmet Vägledande samspel/ICDP som vilar på FNs barnkonvention. Vi skräddarsyr grupper för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och grupper där föräldrarna har egen psykisk ohälsa. Välkommen att följa vår resa!

Eva Lethonen är anhörigsamordnare i Forshaga Kommun

2. Ännu mer – svaret på hur mycket man ska orka som anhörig

Som anhörig har man inte något annat val än att orka, oavsett hur trött man är. Och därefter måste man orka lite till.

Susanne Sela är ensamstående mamma till tre barn, varav två har diagnosen NPF. har Susannes vardag är som i en berg- och dalbana där hon stundtals får hålla i hårt för att inte ramla ur vagnen. Ännu hårdare har hon fått hålla i sitt barn för att inte tappa taget om honom.

3. Karins dröm

När Karin Jäverdal var 49 år drabbades hon av sin första stroke. 15 år senare hoppade hon ur en helikopter med Östersunds fallskärmsklubb. Lyssna till Karin Jäverdal, 66 år, är från Hammerdal när hon berättar om livet, familjen och betydelsen av rehabilitering. Hon har varit en av deltagarna i rehabiliteringsprogrammet RAS, Reaktivering i samverkan, som också såg till att Karins dröm blev verklighet.

4. Hej! Det var längesen…

Syskonen Caroline och Beatrice “Bea” Andersson berättar om en uppväxt tillsammans med en aggressiv alkoholist och med psykisk ohälsa ständigt närvarande inom familjen. Med sin film “Hej! Det var längesen” vill de bryta de tabun som råder kring ämnet. Ensam är inte stark.

Vi Anhöriga

21

TENA Tvättkräm rengör känslig hud varsamt och återfuktar 7 gånger mer än tvål och vatten* Äldres känsliga hud behöver extra omsorg. Att tvätta sig med tvål och vatten kan störa hudens eget skydd och den ömtåliga huden utsätts för större risk att brytas ner. Nu finns ett mildare alternativ för både intimtvätt och helkroppsrengöring: en sköljfri tvättkräm som rengör utan vatten.

TENA Tvättkräm är dermatologiskt testad och Svanenmärkt.

Köp TENA Tvättkräm på utvalda apotek eller i tenabutiken.se *SCA data on file 2014

22

Vi Anhöriga

Krönika

Titta åt rätt håll

V

arje dag sker fantastiska saker på många av landets LSS och Äldreboenden. Personer med olika kognitiva nedsättningar blir sedda som individer och inte som sina diagnoser!

Medarbetarna ser bortom diagnos och vet även att ett visst beteende inte beror på att någon är ”manipulativ” eller ”krävande”. Istället försöker man förstå orsakerna bakom beteendet för att kunna sätta in adekvata åtgärder.

// Istället försöker man förstå orsakerna bakom beteendet för att kunna sätta in adekvata åtgärder // Åtgärderna handlar i de flesta fall om att man som medarbetare måste förändra sitt eget beteende alternativt något i den omgivande miljön. Många gånger kan det även vara olika basala behov som inte är tillgodosedda hos personen t.ex. smärta, hunger, uttorkning, urinvägsinfektion eller

förstoppning. Alla detta påverkar hjärnan och leder till att individen blir ännu mer kognitiv sviktande och får olika beteendesymptom.

Exempelvis aggressivitet, apati, ångest, självskadebeteende eller vanföreställningar. Alla människor reagerar på detta sätt men är man skör redan innan så blir det extra besvärligt. Till sin hjälp har medarbetarna inom äldreomsorgen BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) och inom LSS finns motsvarigheten Funca. Båda är fantastiska arbetsredskap som tvingar oss att se bortom det manifesta beteendet. Allt beteende har en orsak och det är möjligt att förstå den bakomliggande orsaken bara man tittar åt rätt håll. Ett exempel: Kalle är aggressiv och slår sönder saker (manisfest beteende).

Den underliggande orsaken kan vara smärta, alternativt att kommunikationen eller situationen inte är tydlig för Kalle. Åtgärden bör då vara smärtlindring

eller ökad tydlighet från medarbetarnas sida alternativt att miljön blir mer tydliggörande t.ex. med symboler eller bilder. Om vi istället tolkat detta beteende som diagnosspecifikt eller orsakat av individens ”personlighet” har vi tittat åt fel håll, och åtgärden hade istället kanske varit en dos lugnande vidbehovsmedicin.

// Som anhörig är du en viktig samarbetspartner i detta arbete // Som anhörig är du en viktig samarbetspartner i detta arbete och kan bidra till ökat användning av arbetssättet. Gå gärna in och bekanta dig med BPSD resp Funca på hemsidorna: www.bpsd.se www.funca.nu

Beata Terzis Psykolog med specialinriktning på demens och kognition.

Arbetar vid Frösunda omsorg

Vi Anhöriga

23

Politik

Fler demenssjuka ger fler anhöriga

I

nom bara några år kommer antalet demenssjuka öka kraftigt i landet. Om tjugo år väntas vi ha mer än dubbelt så många demenssjuka som dagens nivå.

Orsaken är att den stora 40-talistgenerationen nu når 80-årsåldern.

Det kommer i sin tur innebära kraftigt ökade krav på de anhöriga.

Och bördan på anhöriga kommer

Sveriges Radio, svarar äldreminister Lena Hallengren på frågan om det inte är så att politikerna inte satsat tillräckligt på äldrevården: –Det kan man diskutera, men jag tror också att det handlar om en inställning, att många har velat bo kvar hemma. Då har man följt med i det, men man har gjort det för länge, och man har inte kunnat

Bild: Roos Koole / ANP / TT

inte bli lättare då antalet vårdplatser i äldreomsorgen minskat kraftigt sedan millennieskiftet. Då fanns 120000 platser i landet vilket är avsevärt fler än dagens 80000 platser, allt enligt siffror från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Orsakerna bakom den kraftiga neddragningen av antalet vårdplatser är oklara. I en intervju med Ekot,

24

Vi Anhöriga

stoppa den utvecklingen, att inte bygga tillräckligt många platser i särskilt boende, säger ministern till Ekot.

Ekvationen med ett ökat antal demenssjuka och kraftigt minskad kapacitet inom äldreomsorgen går naturligtvis inte ihop. Fler demenssjuka kommer helt enkelt inte få någon vårdplats vilket innebär

att allt fler, med allt svårare grad av demens, kommer finnas kvar i det egna boendet. Det betyder också att avsevärt fler kommer hamna i ett anhörigskap.

Lena Hallengren säger sig veta hur vi ska möta den analkande situationen: –Jag vill slå fast att det inte kommer finnas någon annan väg att möta detta än med mer resurser.

Det kostar med mer personal, mer kompetens hos de som redan jobbar och fler boendeplatser. Det går inte att möta något av detta med sänkta skatter, tvärtom behöver vi kraftsamla och prioritera välfärden i allmänhet, men också äldreomsorgen, förklarar hon för Ekot.

Men just kompetensen hos personalen i äldreomsorgen är också en del av problemet.

Samtidigt som antalet demenssjuka väntas öka, råder en stor kunskapsbrist bland de som arbetar i hemtjänsten. Få har faktisk utbildning i hur man tar hand om demenssjuka. I en rapport från Socialstyrelsen pekar man på bristen på kompetens inom hemtjänsten. Nästan var femte verksamhet saknar helt personal som genomgått de mest basala webbutbildningarna i ämnet, enligt myndigheten.

Lars Tegermark

Världens viktigaste människor

.

När någon i din direkta närhet är i behov av personlig assistans behöver man rätt stöd för att få livet att gå ihop. Vi vet hur det är att vara anhörig, att ha assistenter i sitt hem och känslan av att man inte riktigt räcker till. Vi på Särnmark har i över 25 års tid stöttat, avlastat och utbildat både våra kunder men också våra anhöriga och personliga assistenter.

Vår personliga assistans finns där för att underlätta din vardag.

Vill du veta mer om oss och hur vi kan vara ett stöd i din vardag?

Vi finns på plats på anhörigriksdag i Varberg 15–16 maj. Kom gärna och träffa oss där eller kontakta oss på det sätt du föredrar.

Personlig Assistans – Sedan 1992

Särnmark har kunder över hela landet med lokalkontor i Stockholm, Uppsala, Gävle, Västerås, Linköping, Karlstad, Visby och Höör.

www.sarnmark.se | 010-498 99 90 Vi Anhöriga

25

Från anhörigföreningarna

Vi minns

Bertil Björkström

A

nhörigas Riksförbunds hedersmedlem och grundare Bertil Björkström har avlidit 91 år gammal. Han var en drivande kraft bakom anhörigas rättigheter i Sverige.

Hans kunnande och engagemang inom anhörigområdet var gediget, inte minst utifrån den erfarenhet han själv fick, då han i över 40 år vårdade i hemmet.

Bertils banbrytande arbete bedrevs både på lokal och nationell nivå.

Bland annat genom samverkan med Svenska Röda Korset, däribland Nacka Rödakorskrets, vid uppstart av lokala anhörigföreningar. Men också som ordförande och initiativtagare till Anhörigrådet i Sverige, nuvarande Anhörigas Riksförbund. Idag finns 53 lokalföreningar spridda över landet.

1998 kontaktade Bertil och Anhörigrådet dåvarande socialminister Margot Wallström för att delge kunskap om anhörigas betydelsefulla insatser. Samtalen ledde till projektet Anhörig 300 där särskilt riktade medel gick till kommuner för forskning och utveckling av stödformer för anhöriga.

Bertil var en drivande person med

26

Vi Anhöriga

ett mycket varmt hjärta. Han har starkt bidragit till att anhörigfrågan satts på kartan. ”Syns du inte så finns du inte” var hans devis. Tack vare honom blev många anhöriga stärkta och synliggjorda!

// Tack vare honom blev många anhöriga stärkta och synliggjorda // Världen har mist en stark kämpe för de anhörigas rättigheter.

Vi minns Bertil som påläst, orädd och med en enorm förmåga att få människor att lyssna. Tankarna går till hans hustru Maj-Lis, barnbarn, släkt och vänner.

Gun Tornevik, ordf i Nacka Anhörigförening Ingrid Lundbäck, hedersmedlem i Anhörigas Riksförbund Gunilla Matheny, hedersmedlem i Anhörigas Riksförbund

Lokalföreningar!

Skicka in era texter senast för publicering i Vi Anhöriga 2/2018

28 maj

Vi minns

Anne-Sophie Pia Söderberg

V

isst var det som att tiden stannade upp någon sekund då vi nåddes av beskedet att vår hedersmedlem Anne-Sophie Pia Söderberg avlidit i en ålder av 89 år. Kanske tillät vi oss att låta beskedet sjunka in och förstå att det som kan vara väntat ändå kan vara lika oväntat när det väl sker.

Engagemanget för anhörigfrågorna hade sin upprinnelse under åren av omsorg om maken. Hon var en drivande kraft i bildandet av Anhörigföreningen Paraplyet i Östersund och dess ordförande fram till årsmötet i år. I samband med detta utnämndes hon till hedersmedlem.

// det som kan vara väntat ändå kan vara lika oväntat när det väl sker // Pia var en viktig kraft i förbundsstyrelsen. Alltid redo, nyfiken och påläst. Rustad för uppvaktningar hos myndigheter och departement lämnade hon

avtryck och kunskaper.

Anhörigföreningar och kommuner besöktes, alltid i syfte att inspirera och ge stöd.

Förbundets internationella arbete tog Pia ett särskilt ansvar för. Satte sig in i frågeställningar och deltog i internationella konferenser och möten. Förbundet hölls informerad om pågående internationellt arbete och blev en uppskattad samarbetspart.

Kunskap var viktigt för Pia. Den kunskap som har sin upprinnelse utifrån den verklighet som anhöriga befinner sig i. Vi är många idag som med ett leende kan minnas hur Pia delat ut Kunskapens äpple i samband med avtackningar. Alltid med glimten i ögat!

Det är en ”tuff brud” som har lämnat oss – men inte en ” tuff brud i lyxförpackning”. Nej, för Pia gällde väderanpassade kläder och fotriktiga skor. Ryggsäck på ryggen och resväska på hjul.

Tålmodig och utan stress. Alltid

med vänliga ord till människor hon mötte längs vägen.

// väderanpassade kläder och fotriktiga skor. Ryggsäck på ryggen och resväska på hjul. Tålmodig och utan stress // Kanske minns vi alla årsmöten och mötesdagar som avrundats på Pias sätt. Vi har uppmanats att resa oss, ta varandras händer, se på varandra och med en liten sång tacka för en bra dag. Vi sjöng; och tack ska du ha, och tack ska du ha… och vi skildes åt med ett leende på läpparna.

Låt oss göra det nu och den här gången riktar vi sången mot ett alldeles speciellt håll och kanske, kanske kan hon höra oss: Tack ska Du ha, Pia! Din röst har tystnat, men vi kommer att minnas Dig. Mailis Lundgren

Vi Anhöriga

27

Från anhörigföreningarna

Hattfest i Östersund

V

i firade kvinnodagen 8 mars med hattparad och lyxig smågottstallrik, allt tillverkat av pigga kvinnor i styrelsen. Arton personer gladdes och bland oss även tre trevliga herrar såg ut att trivas! Toivo i guldhatt och guldhängslen.

Maud iklädd hatt som påminde om Dawton Abbeys 20-tal. Brita i rosablommig solhatt. Eivor i lång klänning från Indien och med hatt från Estland! Den vackraste tovade hättan med blomma fanns i gömmorna hemma hos Dagny.

Marianne hade prytt sin hatt med finaste fräscha blommor och Ros-Marie vacker i hallonröd hatt med brätte.

Pia hade kolt och mössa i samiska färger. Hennes mamma hade sytt den till henne för femtio år sedan då Pia gick på Markaryds folkhögskola i Småland. I sin ungdom hade Pias svarta flätor. De fanns med, men inte i orginal!

Något utöver det vanliga var Sivs tovade poncho. Ett konstverk i tunn gles väv, lätt som ett dun och med det vackraste motiv i blått, turkost, rosa, grönt. Siv beskrev hur denna utsökta poncho blev till och alla moment för att Marianne hade prytt sin hatt med blommor lyckas. Imponerande!

Flera minnesvärda berättelser om Ponchon skulle definitivt platsat på hattar och klänningar delgavs oss.

Liljevahls vårsalong!

Dagny i sin vackra, handsydda klänning med klädda knappar, // Ponchon skulle puffärmar och vackert skärp. En definitivt platsat på klänning som hon efter gammal Liljevahls vårsalong // förlaga fick uppsytt till Östersunds 200-års jubileum 1986. Satt som Ljuvligast var ändå persianhatten gjutet på Dagnys eleganta som Dagnys småskollärinna hade uppenbarelse. haft på sig för 75 år sedan. Tillverkad

28

Vi Anhöriga

hos en körsnär i Skellefteå är det en hatt med många minnen för Dagny. På lustiga omvägar och till stor förundran, fick hon den som present på sin 60-årsdag av en väninna. Ja, det är fantastiskt hur livet kan te sig ? Tänk, vad denna lilla hatt kunnat berätta om sin ägare och vad som hänt innan den hamnade hos Dagny!

// Tänk, vad denna lilla hatt kunnat berätta om sin ägare // Vi njöt av att få mötas, ta del av varandras berättelser, godsakarna på tallriken och god dryck! Kvällen avslutades med kaffe , tuppkaka, grädde och en jordgubbe. Lite disk, småplock och sedan hem. Till Antikrundan och glädjas med dem som gjort häftiga loppisfynd.

Kanske upptäcka att det som vi gömt i skåp och på vindar var något att ta fram och njuta av?

En särskild eloge till landstingets tolkar som blixtsnabbt översätter prat och berättande till dem med nedsatt hörsel. Och tack till Prästgatan 58 för positivt stöd!

Eivor Comén Anhörigföreningen Paraplyet, Östersund

Korsord

TYPISK FÖR KÖNSMOGNADEN

STÅR STADIG STOL

FRYSES MOBBAD

FÖRSE OVANLIGT MED INGULLIG VÅNARE

BOMULLSTYG MED FYRSKAFTAD KYPERTBINDNING

KISTA GEGGIG

APPARAT FÖR SJÄLVSPELANDE KLAVER FÄRSRÄTT KÅRE

KAN VI LÖFTE INTA LOV SVARTKONST

GÖR EN HEL

PÅ SÅN LÄGGS SKRATT INMUNDIGA VAR VISST NÅT I DANMARK

BRATT & GUILLOUS AFFÄR

FÖRÖDMJUKELSE

ÄR ALLA GODA TING

MITTPINNAR

ETT AV

TYCKS GORDISK KNUT

LÄGGS PÅ LÅR

SKYDDAR MOT VAMPYR? BACILLGJORD LITEN KROPPSKNÖL ASTAT HAWKING & KING

PILKASTNING SAGOFIGUR

SPANSK SKINKA EJ RINGMÄRKT

KLAGOLÅT INPÅ

MUGG EFTER TUGG

BRUTEN PAINRICHE

TÄNJBAR SOM RÅTTA

FÅGEL MEXIKANSK MÅLARE

SKOGSSNUVA OLAT SKUMPADE

ATOM RYSKT LANTSTÄLLE

ARMGÅNG? BOLAG

VIDA PAPPLÅDA ORATOR FADER FOURAS

KONSERVERINGSMEDEL

SPINNREDSKAP

BLÅSES DET I BRASA

LASTDJUR 100

MUSIK VID VATTEN?

1 AV 12 KRING JESUS

KANALKROCKOBJEKT PROVA ERSÄTTS MED EN

HEKTOLITER

TRTR RTRT IFALL HALLLANDS LÄN

TRO OCH GODTA

SYRE

BEHAGLIG OCH TRIVSAM

Konstruktör: Lemur-kryss / www.lena-holmlund.com

Fyll i lösningen i de färgade rutorna och skicka till: Anhörigas Riksförbund, Härdgatan 23, 432 32 Varberg. Märk kuvertet ”Korsord”. Du kan också skicka ditt svar via mail till: info@anhorigasriksforbund.se. Senast den 28 maj vill vi ha ditt svar.

Namn: Adress:

VINST

Tre trisslotter skickas ut till fem vinnare!

Lycka till!

Vi Anhöriga

29

Korsord

Korsordslösning 4/2017

Sudoku 4/2017

De fem personer som vunnit tre trisslotter är: Patric Ericsson, Täby, Barbro Landén, Båstad, Birgith Lamberth, Forshaga, Björn Wiklund, Långserud och Ewa Forsvid från Varberg.

Grattis till er! Lösningen på korsordet i nummer 4/2017 av Vi Anhöriga är LYSANDE TIDER och DET RULLAR PÅ.

Lätt

Svårt

Prenumerera på Vi Anhöriga 375 kronor/helår e-post: info@ anhorigasriksforbund.se

30

Vi Anhöriga

Gilla Anhörigas Riksförbund på Facebook!

I nästa nummer

• Rapport från Anhörigriksdagen 2018

• Fotoreportage, Anna Clarén - När allt förändrades

• Valinformation för anhöriga - Så röstar du åt din närstående

• Premiär för experten svarar: Erik Ward, jurist med specialitet inom socialtjänstfrågor och Försäkringskassan svarar på dina frågor

Vi Anhöriga 2/2018 utkommer

22 juni Vi Anhöriga

31

Returadress: Anhörigas Riksförbund c/o Åsa Jansson Gårdeby, Björnebo 614 95 Söderköping

Medlemskort 2018 Anhörigas Riksförbund

Franciska har SmithMagenis syndrom och bor på serviceboende. Hon har inte velat duscha eller borsta tänderna på två veckor.

Vad gör du?

För vissa är lösningen att tvinga henne. Men så tänker inte vi. Vår idé är att kunderna ska få bestämma själva, något som är självklart i så gott som alla andra branscher.

Genom kunskap om kognition, kommunikation och gott bemötande går det att lösa svåra situationer. Det går att hitta ett sätt att kombinera att Franciska får leva som hon vill och så klart duscha och borsta tänderna. Läs mer om Frösundaidén på frosunda.se Sökes: Chefer som är bra på att lösa situationer utan enkla svar. Är du en sådan person ska du söka våra lediga tjänster på facebook.com/jobbapafrosunda

32

Vi Anhöriga