Issuu

Vi anhöriga FRÅN ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND I NR 3/ 2015

”Anhörigas kunskap måste tas till vara på”

H.M. Drottning Silvia besökte Internationella anhörigkonferensen

ISSN 2001-7863

Nu kör vi, tåget går! Tule mukaan, juna lähtee!

Anhörigmanifestation 6 oktober

TEMA Relationer

Ledare

Ann-Marie Högberg Förbundsordförande

Relationer är inte alltid lätt

elationer är inte lätt. De är en av våra absolut viktigaste källor till stimulans, energi och glädje – men också sorg, ilska och rädsla. Om någon blir sjuk eller får ett funktionshinder påverkas också ofta relationerna. Rollerna i familjen kanske ändras. Man blir mer beroende av hjälp och även den anhöriga drabbas både av mer arbete, oro och sorg över förändrade livsvillkor. Ibland går det helt överstyr med misshandel som följd. Den kan vara såväl fysisk som psykisk. Den kan ha många olika orsaker. Det kan t.ex. handla om sjukdom, missbruk, funktionsnedsättning, nedstämdhet eller överansträngning om man ser det ur ett anhörig – närståendeperspektiv. Men det är aldrig acceptabelt att någon ska behöva leva under sådana förhållanden och känna sig förnedrad och rädd och kanske t.o.m. bli skadad. Skam och rädsla är vanliga skäl till att man inte heller ber om hjälp. Omgivningen måste därför vara mycket mer observant och ingripa om man misstänker misshandel. Det gäller för oss alla, även om det är grannlaga och svårt. Men alldeles särskilt gäller det förstås de som professionellt möter människor i vård och omsorg eller utbildning. Att vara medveten om risken för övergrepp och misshandel, att våga se det och våga fråga är en viktig del av anhörigstöd. Därför måste anhörigstöd vara mycket mer flexibelt än idag. Det får inte bara vara avlösning eller stan-

dardiserade aktiviteter, även om det givetvis är viktiga insatser. Kommunerna har en skyldighet att ge stöd till anhöriga – och det gäller alla grupper inte bara för dem som vårdar äldre, vilket fortfarande många kommuner är inriktade på. Stödet måste vara flexibelt och ska utgå från den anhöriges behov. Skulle situationen vara så allvarlig att någon är utsatt för misshandel måste man börja där förstås. Det kräver att man skapar förtroende och vågar fråga. Även sjukvården måste bli mer uppmärksam på de anhörigas situation. Det här är två av de frågor som vi driver från Anhörigas Riksförbund: Att kommunerna måste leva upp till lagen om alla gruppers rätt till anhörigstöd när man vårdar eller stödjer en närstående och att hälso- och sjukvården ska involvera anhöriga i planeringen. Det är förstås inte främst för att upptäcka misshandel, men med inriktningen att se hela situationen för både anhöriga och närstående kan många svårigheter lösas – och det allra värsta uppmärksammas. I en svår situation behöver man ha någon att vända sig till. Vi har två kanaler i Anhörigas Riksförbund, som kan vara en första kontakt. Det är Anhöriglinjen (0340-154 40), dit du kan ringa och få råd och stöd och det är Anhörighandboken (www.anhorighandboken.se) som på ett enkelt sätt förklarar vad du kan vänta dig som anhörig och vart du kan vända dig för att få mer kunskap och hjälp.

Vi anhöriga ges ut av Anhörigas Riksförbund och kommer ut med 4 nummer per år. Tidningen finns även att läsa på www.ahrisverige.se, Redaktionen ansvarar ej för obeställt material, och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Anhörigas Riksförbund tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. Ansvarig utgivare: Ann-Marie Högberg ann-marie.hogberg@anhorigasriksforbund.se Chefredaktör: Emma Aronsson emma.aronsson@anhorigasriksforbund.se Redaktionskommitté: Mailis Lundgren (mailis. lundgren@anhorigasriksforbund.se), Anne-Sophie Söderberg (pia.soderberg@telia.com), Berith Löfgren Andersson (berith43@hotmail.com), Malin Forsberg (milla.forsberg@gmail.com), Birgitta Odelstierna (birgitta@odelstierna.se), Anett Karlsson (anett.karlsson@ anhorigasriksforbund.se), Karin Thomasdotter (karin. thomasdotter@anhorigasriksforbund.se), Maud Raask (maud.raask@anhorigasriksforbund.se)

Vi anhöriga

Anhörigas Riksförbund Norrhultskansliet: Norrhultsvägen 44B, 360 71 Norrhult Varbergskansliet: Härdgatan 23, 432 32 Varberg Telefon: 010-207 97 90 Hemsida: www.ahrisverige.se E-post: info@anhorigasriksforbund.se Prenumerationer: vianhoriga@anhorigasriksforbund.se Prenumerationspris: 200:-/år Miljövänligt och klimatkompenserat papper Tryck: www.star-tryck.se Grafisk form: Emma Aronsson Annonser: Åsa Jansson, telefon: 070-220 71 11 asa.jansson@anhorigasriksforbund.se

Anhörigas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation som stödjer anhöriga och anhörigvårdare oavsett ålder, kön eller diagnos hos den som vårdas. Anhörigas Riksförbunds styrelse: Ordförande Ann-Marie Högberg, Pontus Oscarsson, Sixten Nylin, Ann-Katrin Lindgren, Seved Johansson, Ingela Månsson, Maud Raask, Gun-Britt Björevall, Ingrid Törnqvist. E-postadresser: fornamn.efternamn@anhorigasriksforbund.se Omslagsfoto: Svante Örnberg, www.svanteornberg.se. På omslaget: Käthe Sörensson Wiman och hennes son Jonas Wiman. Fotot togs inom ramen för ”Arbetsgivare för anhöriga” 2014.

12 4

Innehåll nummer 3 2015 4 Nyheter från förbundet Anhörighandboken, Anhörigpodden, Anhöriga Norrland,

Kompetensutveckling, Nationella Anhörigdagen m.m.

6 Internationella Anhörigkonferensen Bilder och artiklar från konferensen som ägde rum i

Göteborg 3-6 september

8 Våld i nära relation Elin Börestam, psykolog skriver om att det är viktigt att

ställa frågor om våld och vi uppmärksammar statistik

16 Debattartikel Per Johan Ekelöf, Anhörigföreningen Göteborg delar med sig av

sin debattartikel ”Rör inte anhörigstödet i demensvården”

21 Korsordstävling Vår populära korsordstävling. Denna omgång är det tio

deltagare som vinner var sin förbundsnål ”Droppen”

Kommunikation

et finns inget viktigare än kommunikation. Om det så är på arbetsplatsen, mellan politiker och samhället, mellan dig och boendet där din närstående vårdas eller mellan dig och din partner. Kommunikation bygger relationer och om inte kommunikationen fungerar, hur går det då med relationen? Jag tar tillfället i akt att belysa mig själv för ett ögonblick. Jag är kommunikatör. Jag har läst en treårig utbildning på universitetsnivå och har en filosofie kandidatexamen inom medie- och kommunikationsvetenskap i mitt bagage. Det kanske låter fint, men nu ska vi vara realistiska. Det är tre år sedan jag tog min examen och i dagens informationssamhälle är min utbildning inte mycket att hänga i julgranen. Men det finns ändå en grund att stå på som härstammar från mitten på 1700-talet då Immanuel Kant filosoferade kring begreppet. I slutet på 1800-talet började sociologerna Pierre Bourdieu och Max Weber att intressera sig i ämnet och därav kom många kommunikationsteorier till som vi än idag tillämpar i kommunikationsarbetet. Grunden till kommunikation är alltså sociologi. ”Sociologi är en vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och social handling i vid bemärkelse. Speciell vikt lägger sociologin vid att försöka förklara och förstå människors handlingar och sociala identiteter; grupprelationer och -processer; social skiktning och sociala systemprocesser, samt vilka kulturella strukturer och processer som präglar moderna samhällen” (Wikipedia). Detta nummer har temat ”Relationer”. Vi har valt att ta upp ämnen som många kanske tycker är tabu. Men vi tycker att det behöver uppmärksammas. Numret innehåller även flera aktuella frågor att debattera om. God läsning! Emma Aronsson Chefredaktör Vi anhöriga

NYHETER FRÅN FÖRBUNDET

Anhörigriksdagen Redan nu är planeringen för Anhörigriksdagen 2016 igång. Temat är bestämt till ”Anhöriga i rörelse - med sikte framåt!”. Som vanligt kommer Anhörigriksdagen att vara fullspäckad med intressanta föreläsningar och Lisa Syrén kommer att guida oss genom dagarna. Eftersom förbundet firar 20-årsjubileum kommer Anhörigriksdagen även att innehålla olika festligheter. Boka in 10-11 maj 2016 i almanackan nu! Vi kommer att förse er med mer information fortlöpande.

Anhörighandboken

Handbok för anhöriga är omdöpt och heter numera Anhörighandboken. Arbetet med att fräscha upp Anhörighandboken har pågått under året och har inneburit att uppdatera informationen och lägga till nya aktuella områden. Anhörighandboken har även fått ny kostym – en ny tilltalande hemsida som förhoppningsvis gör det enklare för anhöriga att söka och hitta nödvändig information. Anhörighandboken anpassar sig också efter vilken enhet du surfar ifrån. Välkommen att besöka Anhörighandboken på www.anhorighandboken.se

Anhörigpodden Anhörigas Riksförbunds egen podradio finns nu att ANHÖRIGPODDEN lyssna på. Du hittar länk till Anhörigpodden på vår hemsida www.ahrisverige.se men du kan också lyssna på den via iTunes i din smartphone, dator eller surfplatta. Första avsnittet kommer ut under Nationella anhörigveckan och kommer att handla om förbundet. I efterföljande avsnitt kommer vi bland annat att få höra personliga berättelser från anhöriga, intervjuer med till exempel politiker, tjänstemän och företag samt mycket annat spännande! 4

Vi anhöriga

Anhörigdagen firar 10 år I tio års tid har föreningar, kommuner och förbundet uppmärksammat Anhörigdagen den 6 oktober. Under hela veckan då den 6 oktober infaller så anordnas det aktiviteter runt om i Sverige för att uppmärksamma anhöriga. Vi kommer att medverka på flera platser under veckan, bland annat: Malmö, Åseda, Stockholm, Göteborg och Visby. För att få en översikt över aktiviteterna så rekommenderar vi att ni går in på Anhörigårets webbplats eller söker på er kommuns hemsida. Kanske anordnas en aktivtet nära dig? Hurra hurra hurra hurra för Anhörigdagen. Må du leva i hundrade år.

Kompetensutveckling Vi har under september månad skickat ut en enkät till varje lokalförening med syftet att få en uppfattning om organisationens mångfald och kunskap samt att upptäcka behov av kompetensutveckling. Lokalföreningarna är förbundets största resurs och utan dem hade vi inte kunnat åstadkomma det vi har lyckats med hittills. Vi måste försöka skapa de bästa förutsättningar för att lokalföreningarna ska kunna göra det arbete de gör. Vi har fått in många värdefulla svar och fått information om att fler är på väg att svara. Vi kommer nu att gå igenom och återkoppla till er. Tanken är att utforma en plan om hur vi som organisation kan utvecklas och gå framåt. Har du frågor eller vill veta mer? Kontakta projektkoordinator Karin Thomasdotter på 0340-153 40 eller karin.thomasdotter@anhorigasriksforbund.se

Projektet Anhöriga Norrland Projektet Anhöriga Norrland rullar på. I höst sker flera anhörigträffar i Norrland där förbundet deltar. På flera ställen finns intresse för att bilda anhörigföreningar och det är med gott mod som vi fortsätter arbetet med att infiltrera Norrland med kunskap om anhöriga. På sidan 15 kan ni läsa Anja Tuikkanens berättelse om hur det är att vara anhörig i Haparanda. Vill ni veta mer om projektet eller har frågor. Kontakta Karin Thomasdotter som är projektkoordinator på telefon: 0340-153 40 eller e-post: karin.thomasdotter@anhorigasriksforbund.se

ANHÖRIGÅRET 2015

Inskickade bilder: TEXT: Alf Andersson

fter en naturlig nedtrappning i verksamheten under sommaren och välbehövlig återhämtning av krafterna har aktiviteterna kommit igång på allvar. Anhörigåret 2015 har fått en stor genomslagskraft som återspeglas i en mängd olika aktiviteter som sker runt om i landet. Aktiviteter som genomförs av förbundets lokalföreningar i egen regi men även i samverkan med respektive kommun. Även i kommuner där inga lokalföreningar finns genomförs särskilda aktiviteter varav många under Nationella Anhörigveckan i oktober. Alla inrapporterade aktiviteter dokumenteras på Anhörigårets webbplats www.anhorigaret2015.se Bland dessa kan noteras följande: Anhöriga i rörelse För att stimulera anhöriga till hälsofrämjande aktiviteter har förbundet haft möjlighet att återbetala deltagaravgiften för deltagande i olika arrangemang. Deltagande har skett i aktiviteter som Blodomloppet, Vårruset, Linnémarschen, Tjejmilen m.fl. varvid alla bar en orangefärgad tröja med budskapet ”Jag uppmärksammar anhöriga genom rörelse”. Lokalt har även flera anhörigföreningar arrangerat eller deltagit i skilda hälsofrämjande aktiviteter och på så sätt spridit samma budskap. Bellmanstafetten i Stockholm Den 22 augusti genomfördes den årliga Bellmansstafetten på Norra Djurgården i Stockholm med ca 4 000 deltagare som i det vackra vädret satt utplacerade i grupper över hela området. Anhörigas Riksförbund fanns på plats och fick tillfälle att möta många av deltagarna och informera om förbundets verksamhet och samtidigt överlämna

aktuell information. Alla som tog emot förbundets information fick en vattenflaska och tablettask med förbundets logotype. Det senare möjliggjordes genom stöd av Frösunda Omsorg. Anhörigmanifestation Under Nationella Anhörigdagen den 6 oktober arrangerar Anhörigas Riksförbund en Anhörigmanifestation på Sergels torg, Plattan klockan 11.00. Förbundsordförande Ann-Marie Högberg kommer att hålla ett anförande under temat ”Utan anhöriga stannar Sverige”. Ett samtal mellan förbundsordförande och en representant från Socialutskottet kommer att ingå i programmet under temat ”Anhörigas behov och framtida utmaningar” samt ett inslag om ”föräldrar till barn i behov”. Efter Anhörigmanifestationen finns möjlighet att gå vidare till Kulturhuset som ligger i anslutning till Sergels torg. Där arrangerar Stockholms stads äldreförvaltning ”En dag för anhöriga” med utställare och ett brett utbud av föreläsningar. Anhörigas Riksförbund har deltagit i planeringen av programmet. Bl.a. kommer förbundets ordförande Ann-Marie Högberg att delta med ett par anföranden och förbundet finns på plats som utställare. Intressepolitiska insatser En arbetsgrupp jobbar med att förtydliga och konkretisera förbundets långsiktiga mål. Målsättningen med detta är att ge en grund för de fortsatta intressepolitiska insatserna i form av uppvaktningar med förslag till åtgärder. Bl.a. gäller det att lyfta frågan om ersättning vid Vård av närstående samt en komplettering av Hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen beträffande anhörigas roll.

Bildtext: Anhörigföreningen i Hörby deltog i Marknadsloppet i Hörby. Styrelsen deltog tillsammans med medlemmar, totalt 19 personer. – Det var underbart att höra publiken skrika ”Heja Anhörigföreningen”, meddelar Ingrid Sandelin som är ordförande för Anhörigföreningen i Hörby.

Bildtext: Arboga musikförening tillsammans med Arboga kommun arrangerar årligen nationaldagsfirande med b.la. en marsch genom stan. 11 personer från anhörigvårdarföreningen i Arboga deltog i marschen. Strax innan så stod regnet som spön i backen men sedan var det uppehåll.

Bildtext: Lördagen den 29 augusti deltog tio medlemmar från Anhörigföreningen i Trelleborg i Trelleborgsloppet. Efter att ha avverkat fem kilometer och fått medaljer ses alla stolt posera i solskenet, berättade Anita Toth från Anhörigföreningen i Trelleborg. Vi anhöriga

INTERNATIONELLA ANHÖRIGKONFERENSEN

Internationella Anhörigkonferensen TEXT: Emma Aronsson

Den 3-6 september samlades anhöriga, anhörigorganisationer, tjänstemän och politiker m.m från hela världen i Göteborg för att dela kunskap och erfarenheter inom anhörigområdet. Det var ca 600 besökare från 23 olika länder som deltog. Under den första dagen så öppnades utställningen och besökarna fick mingla bland utställarna. Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka höll ett inledningstal. På fredagen öppnades dörrarna tidigt och många som inte hade varit på plats dagen innan anslöt sig. Klockan 10.00 öppnade Elizabeth Hanson, FoU-ledare på Nka konferensen och bjöd sedan upp H.M. Drottning Silvia på scenen som höll ett invigningstal där hon bland annat påpekade att det arbete som anhöriga gör inte kan överskattas. Sedan höll Åsa Regnér, barn- äldre- och jämnställdhetsminister sitt inledningstal som menade att regeringen kan göra mer men att de behöver mer kunskap. Den tredje inledningstalaren var Baronessan Pitkeathleys som är vice ordförande i CarersUK. Hon påpekade att anhörigas situation är en global angelägenhet. Därefter tog konferensen vid och alla spreds åt olika håll. På nästa sida kan du läsa mer ingående om några av de föredrag som hölls under de tre dagarna. Vi som medverkade från förbundet tyckte att det var en givande konferens med ny kunskap att ta till sig.

Bildtext: Vi som bemannade montern var Emma Aronsson - kommunikatör, Åsa Jansson - Ekonomiansvarig, Anett Karlsson - Organisationsombudsman, Eva Wiman - Malmö Anhörigförening och Ingrid Sandelin - Anhörigföreningen i Hörby Foto: Karin Thomasdotter

Bildtext: Åsa Regnér, Sveriges barn- äldreoch jämnställdhetsminister och Guy Lööv från Socialdepartementet medverkade i en pressträff. Som ni ser fick även Åsa Regnér en droppe av Ann-Marie Högberg Foto: Emma Aronsson

Bildtext: H.M. Drottning Silvia besökte vår monter och förbundsordförande Ann-Marie Högberg överlämnade en mapp med material från förbundet samt förbundsnålen ”Droppen” som H.M. Drottning Silivia sedan bar resten av konferensen. Foto: Eva Wiman Bildtext: Förbundets internationella kontaktperson Ann-Sophie ”Pia” Söderberg var självklart på plats och minglade. Hon deltog även i Eurocarers samt IACO:s årsmöten som ägde rum i anslutning till konferensen.Tyvärr hade någon kastat om bokstäverna på hennes namnbricka, så det stod ”Riskförbund” Foto: Emma Aronsson Bildtext: Ann-Marie Högberg, Lennart Magnusson - Nka, Åse-Lill Törnqvist (MP) förste vice ordförande i Göteborgs kommunfullmäktige och Heléna Herklots - CarersUK minglade runt bland konferensdeltagare och utställare. Foto: Cicci Jonson, Bilduppdraget, www.anhoriga.se

Stöd Anhörigas Riksförbund med en gåva Bankgiro: 5979-4743 Märkes med ”gåva”

Vi anhöriga

INTERNATIONELLA ANHÖRIGKONFERENSEN

Svep från den Internationella anhörigkonferensen Fokus: Unga anhöriga Text: Karin Thomasdotter Feylyn Lewis från USA blev anhörigvårdare när hon var 11 år gammal. Efter att hennes mamma genomgått en felaktigt utförd ryggradsoperation blev vardagen aldrig lik sig igen. Operationen resulterade i kronisk smärta, vilket gjorde det omöjligt för mamman att gå tillbaka till arbetet som sjuksköterska. Feylyns bror tvingades hoppa av sin universitetsutbildning och flytta hem för att ta hand om familjen på alla tänkbara sätt. Även om det var ett frivilligt åttagande gjort av kärlek har det resulterat i att brodern gått miste om erfarenheter och utbildning. - Det kändes som om vi var de enda som gick igenom det här, säger Feylyn. Idag är Feylyn doktorand på University of Birmingham och

forskar på hur ett anhörigskap i ung ålder påverkar ens identitet som vuxen. Även om hon har gjort mycket arbete och djupintervjuat över 50 personer runt om i Europa är hennes forskning långt ifrån klar. - Nu i höst ska jag åka till USA och Kanada och göra minst lika många intervjuer. Något hon redan har sett i sin forskning är till exempel att unga anhöriga tenderar att i vuxen ålder välja ett yrke som är långt ifrån vad ett anhörigskap innebär. - Om man hjälper och vårdar någon hemma, vill man inte fortsätta ta hand om någon på jobbet” berättar Feylyn. Genom sin forskning hoppas Feylyn att unga anhöriga blir synliggjorda i större utsträckning och att de i framtiden får mer stöd från omgivningen att klara av påfrestningen som det innebär att vara anhörig.

Fokus: Förvärvsarbetande Text: Emma Aronsson Japan är det mest åldrande samhället i världen. En fjärdedel av befolkningen är äldre än 65 år. Att kombinera arbete med anhörigomsorg har blivit en social fråga, framförallt för medelålders kvinnor som är de som står för den största delen av vården. Samtidigt som den äldre populationen ökar så minskar antalet yngre. Ungefär 100 000 personer har tvingats sluta arbeta på grund av anhörigomsorg. Även om den japanska regeringen, tillsammans med företagen, satsat på ett system där förvärvsarbetande anhöriga kan få ledigt. I stället önskar anhöriga en mer flexibel arbetstid. Om man är borta en längre period från jobbet är inte syftet att vårda sin närstående, utan snarare att planera och arrangera vården. Ledigheten är obetald, vilket innebär att det är väldigt få som utnyttjar den.

Fokus: Ekonomi Text: Karin Thomasdotter Anne Corden, medlem i Social Policy Research Unit vid University of York, presenterade resultat av forskning gjord i Storbritannien om hur anhöriga påverkas ekonomiskt när deras närstående har gått bort. Anne berättar om att de system som finns i Storbritannien gör det svårt för anhöriga att klara vardagen ekonomiskt när den närstående gått bort. Till exempel så finns det laglig rätt för hyresvärdar att höja hyran om man bor större än vad man ”behöver”. Det resulterar i att anhöriga ofta inte har råd att bo kvar i sin bostad. Att begravningar i Storbritannien på senare tid blivit orimligt dyra är ett annat faktum som inte gjort det enklare för anhöriga att klara sig ekonomiskt. En orsak till att anhöriga drabbas extra hårt är att en majori-

Bildtext: Feylyn Lewis från USA som forskar om unga anhöriga. Foto: Karin Thomasdotter

tet inte gör de nödvändiga förberedelserna innan den närstående går bort. Anledningen, enligt Anne är att det finns en väldig ovilja att tänka på och prata om döden. - Döden är det enda vi säkert vet inträffar och är således en väldigt realistisk del av en relation. Men det är också ett ämne man inte vill ta upp, troligtvis även i andra delar av världen. Vi måste bli bättre på att prata om det som är jobbigt för att kunna skapa bättre förutsättningar för anhöriga vars närstående gått bort, avslutar Anne sin föreläsning. Du hittar fler bilder och sammandrag från många olika föreläsningar på Nkas hemsida. Där hittar du även inspelade intervjuer och seminarier. www.anhoriga.se Vi anhöriga

TEMA RELATIONER

Ställ frågorna om våld

åld. Ett ord, många associationer. Många för nog tankarna till brutalitet som leder till kroppslig skada. Och det är sant. Det är en typ av våld. Men våldsbegreppet inbegriper även annat än blod, blåmärken, jack i huden, värkande armar, haltande ben. Det kan vara sårande eller hårda ord, manipulerande grepp eller något mer subtilt, som i relation till annan ger upphov till oro, ångest, rädsla, nedstämdhet, social isolering, skam och kanske självförakt. Bara för att nämna några konsekvenser våld i nära relation kan föra med sig. Det kan också vara hot om våld; fysiskt, psykiskt, sexuellt. Att bli utsatt för frihetsinskränkningar, vanvård eller försummelse kan också vara våld. För några månader sedan var jag på ett heldagsseminarie med rubriken ”Våga fråga om våld” där Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) var inbjudna på uppdrag av Landstinget Kalmar. Det var en uppväckande dag kan man säga. Siffror hit och siffror dit. Alla tycktes dem för höga och omfattande för att begripa, ta in. Det blir lätt så när det finns något som pågår, varje dag, varje sekund men helt eller delvis utan att synas. Att bli utsatt för våld, fysisk som psykisk, är tyvärr inte ovanligt. Faktum är att det enligt all statistik är betydligt mer sannolikt att du kommer att bli utsatt för våld i eller nära hemmet, av någon du känner väl. Det synliga våldet som det rapporteras om i medier, hur omfattande och hemskt det än må vara, utgör en bråkdel av det våld som föresegår bakom stängda dörrar, i osynligheten. På det seminaret jag deltog i presenterade man resultatet av en undersökning man gjort inom 8

Vi anhöriga

hälso- och sjukvården. Man ville bl.a. studera hur ofta hälso- och sjukvårdspersonal frågade sina patienter huruvida de blivit utsatta för våld i nära relation. Under seminariets muntliga återgivning av rapporten framkom det att detta nästan aldrig skedde. Bland annat berodde det på att personal inom vården ofta är rädda för att ”ta fel”, ”trampa någon på tårna”, ”lägga sig i”, men också för att personal inte visste vad man skulle göra om man faktiskt fick ett jakande svar på sin fråga. Många tyckte också det kändes svårt att formulera en fråga i detta syfte. Frågan tycktes också vara särskilt svår att ställa om det inte fanns någon yttre skada på patienten som man kunde härröra frågan till. Det som inte syns, men som kanske på annat sätt märks eller ger upphov till oro, är svårare att angripa. Under en period ska sjukvårdspersonal sedan konsekvent vid varje patientkontakt ha frågat vederbörande om denne var utsatt för våld. Sedan lät man undersöka hur de tillfrågade hade upplevt att få frågan ställd. Nästintill uteslutande alla av de tillfrågade ansåg att det var postivt att få frågan ställd, helt oberoende av om de faktiskt var eller hade blivit utsatta för våld i nära relationer eller inte. Vad kan vi lära oss av detta? Att det är bättre att fråga än att avstå och det är viktigt att fråga. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysiskt, psykiskt och sexuellt våld har negativa effekter på den kroppsliga såväl som mentala hälsan. Får du ett jakande svar, finns hjälp att få. I Sverige finns otaliga organisationer, förbund och föreningar som på olika sätt kan hjälpa de som är eller har va-

rit utsatta för våld i nära relation. Kvinnofridslinjen är t.ex. en verksamhet som ger stöd till våldsutsatta kvinnor och män. De har även en samordnad funktion. Det betyder att du kan få hjälp att bli kopplad vidare till annan förening, organisation eller instans som kan hjälpa dig utifrån det du beskriver. Glöm inte bort att goda initiativ för att förebygga och upptäcka våld i nära relationer också kan initieras hos dig och mig. Ett mycket bra exempel på ett sådant initiativ är Huskurage. I över ett års tid har Huskurage levt och utvecklats. Huskurage, som skapades av två samboende medmänniskor, vill vara ett initiativ kring hur vi kan förhindra våld i nära relation genom att få grannar att agera. Huskurage har nu skapat en policy och rutin för hur alla som lever tillsammans som grannar ska agera vid oro för våld i nära relation. Du kan själv gå in på Huskurages hemsida www.huskurage.wordpress. com och ladda ner policyn som din bostadsförening eller grannskap tillsammans kan skriva på, jobba och agera utifrån. Jag upprepar; du kan hjälpa till. Och till dig som behöver hjälp: Hjälp finns att få. Tveka inte att ringa. Tveka inte att fråga. Var rädd om och ta hand om varandra. Elin Börestam Psykolog

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 Ditt samtal syns inte på telefonräkningen www.kvinnofridslinjen.se

TEMA RELATIONER

Våld i nära relation - statistik TEXT: Karin Thomasdotter

arje år utsätts över 600000 personer för våld i nära relation. 15 procent har blivit utsatta för misshandel av en närstående. Att gärningspersonen är en närstående gäller för kvinnor i 29 procent av händelserna, medan

motsvarande andel för män endast är 6 procent (Diagram, NTU 2014). Det vanligaste för män är att gärningsmannen är helt okänd. Det vanligaste är systematiska kränkningar och försök att inskränka friheten. En del utsätts för både

fysiskt och psykiskt våld inom relationen. Som anhörig befinner man sig i en utsatt situation.

Socialstyrelsen definierar våld i nära relationer som ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån knappt märkbara handlingar till grova brott. Det kan vara både fysiskt, sexuellt och

psykiskt våld. Till exempel kan det handla om knuffar, påtvingade sexuella handlingar, direkta eller indirekta hot eller förlöjligande, frihetskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träf-

fa andra eller att delta i aktiviteter. Det kan också handla om vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost.

Fakta - Drygt var femte person i befolkningen har någon gång i sitt liv utsatts för brott i en nära relation (Brå 2014). - 6,8 % av befolkningen uppger att de utsattes för brott i en nära relation under 2012. (Brå 2014) -15 procent av de som blivit utsatta för misshandel uppger att gärningspersonen var närstående (NTU 2014).

Vad innebär God man? TEXT: Emma Aronsson

n god man eller en förvaltare har ett uppdrag som kan bestå av en, två eller tre olika delar. Uppdraget delas in i delarna: - Bevaka rättigheter - Förvalta egendom - Sörja för person Den som har en god man eller förvaltare kallas för huvudman. Att ”bevaka rättigheter” innebär att bevaka och tillvarata rättigheter och till exempel se till

att personen i fråga får vårdinsatser och bidrag som huvudmannen har rätt till. Att ”förvalta egendom” innebär att sköta om ekonomin, till exempel betala räkningar eller se till att huvudmannen har fickpengar att röra sig med. Med ”sörja för person” menas att den gode mannen eller förvaltaren ska se till att huvudmannens intressen bevakas till exempel så att huvudmannen får den vård eller fritid som den har rätt till. Personer med utvecklingsstörning, psykiska funktionshinder, allvarlig sjukdom eller demens och

personer under 18 år som saknar vårdnadshavare är exempel på grupper som ibland kan ha behov av stöd av en god man eller förvaltare. LÄS MER I Föräldrabalken 11 kap 4§ eller Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetares webbplats www.rfs.se Du hittar även mer information hos t.ex. Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se Vi anhöriga

TEMA RELATIONER

Godmanskap

TEXT: Berith Löfgren Andersson

ilka förutsättningar finnsför att få god man? Godmanskapet bygger på frivillighet. Det måste finnas ett samtycke från den som ska ha god man, om personen har förmågan att uttrycka sig. Om denna förmåga saknas måste det styrkas av ett läkarintyg. Det finns fem områden av kriterier som öppnar för möjligheten att få god man. 1. Sjukdom Det ska röra sig om svåra sjukdomar som påverkar den enskildes förmåga att fatta beslut i egna angelägenheter, till exempel demenssjukdomar. 2. Psykisk störning Det handlar här om diagnostiserade psykiska sjukdomar. Om en person vårdas enligt LTP (lagen om psykiatrisk tvångsvård) finns ofta förutsättningar för att anordna god man. 3. Försvagat hälsotillstånd Härmed avses främst ålderdomssvaghet. 4. Liknande förhållande Här ingår problem som kan anses likna de ovan nämnda, till exempel olika funktionsnedsättningar. Om en person ingår i den personkrets som omfattas av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) så är det en indikation på att god man kan anordnas. I detta område ingår även missbruksproblematik av olika slag. Om en person är föremål för tvångsvård (lagen om vård av missbrukare) så är det sannolikt en situation som föranleder inrättande av god man. 5. Hjälpbehov Hjälpbehovet måste vara kopplat till en nedsättning av förmågan

Vi anhöriga

att klara sig själv. Det ska också finnas ett orsakssamband mellan grundproblematiken och behovet av hjälp.

Innan man tillsätter en god man söker man först alternativ till detta. Exempel på detta kan vara flera insatser och åtgärder som till exempel: fullmakt, advokat, banktjänster, socialtjänsten och personligt ombud. Hur man får god man Den enskilde eller dennes anhöriga kan anmäla till överförmyndaren att man upplever ett behov av god man. Socialtjänsten och sjukvården har skyldighet att anmäla till överförmyndaren om någon enligt deras mening behöver god man. Överförmyndaren tar därefter ställning till om det ska göras en ansökan om god man till tingsrätten. I anmälan till överförmyndaren ska ingå: social utredning, personbevis, den enskildes samtycke, alternativt läkarintyg, information om den enskildes inkomster och utgifter, tillgångar och skulder, uppgifter om den enskildes bostadssituation, sjukdom, funktionshinder, social situation och släktingar, uppgift om hur den enskilde fungerar i sin vardag och på vilket sätt denne saknar förutsättningar att själv ta ansvar för sina angelägenheter, uppgift om vad den enskilde behöver hjälp med. Beslut Det är tingsrätten i den kommun där huvudmannen är folkbokförd som prövar om förutsättningarna för godmanskap är uppfyllda. När tingsrätten anordnar ett godmanskap ska den också förordna någon som god man. Tingsrättens beslut kan överklagas till hovrätten eller Högsta domstolen.

Foto: smalandsbilder.se Vem kan bli god man? Ingen formell utbildning eller erfarenhet krävs för att bli god man. Enligt lagen finns dock fyra förutsättningar för detta uppdrag: 1. Rättrådig Överförmyndaren begär normalt sett ett utdrag ur belastningsregistret för att kontrollera om en person som vill bli god man är ”rättrådig” på så sätt som krävs. Det är dock inte alla former av brottslighet som diskvalificerar en person från att bli god man, till exempel vissa trafikförseelser är inte intressanta i dessa sammanhang. 2. Erfaren Rent allmänt behöver den gode mannen ha goda kunskaper om hur samhället fungerar. För att på bästa sätt kunna företräda sin huvudman inför myndigheter och banker bör den gode mannen tala och skriva på god svenska. När det gäller specialkunskaper som kan behövas räcker det normalt med att den gode mannen har det goda omdömet att ta hjälp av sakkunniga personer när det behövs. 3. I övrigt lämplig Om huvudmannen själv har föreslagit en person ska denna person få uppdraget förutsatt att den är lämplig enligt gällande kriterier.

TEMA RELATIONER

En släkting eller annan närstående kan ibland vara lämplig att bli god man. Om densamme samtidigt är arvinge till huvudmannen måste man dock kunna hantera de intressekonflikter som eventuellt kan uppkomma. Det kan dock vara lämpligt med en utomstående god man, till exempel om det i en syskonskara med en äldre förälder finns motstridiga viljor angående hur förvaltningen av dennes egendom bör skötas. För att vara lämplig bör man ha en god ekonomi och inte vara aktuell hos Kronofogden eller hos Socialtjänstens försörjningsstöd. Formella förutsättningar för att kunna bli god man är ett måste: man ska själv vara myndig och får inte själv ha förvaltare. Förvaltarskap Förvaltarskapet är en tvångsåtgärd som kan genomföras mot huvudmannens vilja. I de flesta fall uppkommer fråga om förvaltarskap då ett godmanskap inte fungerar. Grundförutsättningarna är samma som för att få god man. För att förvaltarskap ska bli aktuellt måste det finnas en risk för att den enskilde företar vad som skulle kunna beskrivas som ”skadliga rättshandlingar”. Det är tingsrätten som beslutar om förvaltarskap efter ansökan av överförmyndaren. Uppgifterna är hämtade ur ”Gode mannens ABC”, Författare: Jan Wallgren, Förlag: Norstedts Juridik

Frågor och svar Att ha uppgiften som god man kan se väldigt olika ut beroende på vem uppdraget gäller. Erfarenheterna av myndighetsbemötande kring detta uppdrag kan också variera väldigt mycket. Berith har ställt några frågor till personer med olika erfarenheter av begreppet god man. Svaren är anonyma.

1. Är du, eller har du varit, god man för en närstående? 2. Vad är dina erfarenheter av detta? 3. Hur har du som anhörig och god man upplevt bemötandet av myndigheter? 4. Har du andra erfarenheter av uppdraget som god man?

Svar person A: 1. Nej.

”

2. Inga erfarenheter.

Det gäller att skapa goda relationer med de tjänstemän man har kontakt med.”

3. Se föregående fråga.

Svar person B:

4. Jag har sedan många år haft olika uppdrag som god man i kommunen. En gravt mentalt funktionsnedsatt person har jag varit god man för i över 40 år. Han har under denna tid flyttats mellan olika institutioner och jag har efter bästa förmåga bevakat hans rättigheter eftersom han inte har några anhöriga. I ett annat uppdrag var det en åldrad förälder med barn och barnbarn som inte var överens om hur förälderns ekonomi skulle skötas. Därför behövdes det en extern god man. I ett annat uppdrag har jag gjort flera insatser som avser överklaganden av socialförvaltningens beslut. Där handlar det mycket om täta kontakter med anhöriga och assistenter som ibland kan ha olika uppfattning om behoven hos huvudmannen. Huvudmannen har själv mycket begränsad förmåga att uttrycka sin egen vilja. Det vore önskvärt med en tätare kommunikation mellan Överförmyndare/ tjänstemän och god man för att kunna diskutera olika frågeställningar som dyker upp. I stort sett fungerar myndighetskontakterna bra för min del. Det gäller att skapa goda relationer med de tjänstemän man har kontakt med.

1. Ja 2. Årsredovisningen är alltid en stor utmaning att genomföra. 3. Överförmyndarens krav är att årsredovisningen för föregående år ska lämnas in senast den 28 februari. Godkännande av redovisningen kommer däremot först i slutet av året, jag har flera gånger fått den först i december månad. Det är då omöjligt att för innevarande år rätta till eventuella påpekanden i redovisningen. Detta har jag framfört vid upprepade tillfällen till Överförmyndaren, ändå händer samma sak igen. Andra i min närhet som är gode män får sin redovisning godkänd betydligt tidigare under året. Jag undrar faktiskt om man sparar anhörigas redovisningar till sist? De lär ju inte avsäga sig uppdraget även om de inte får ett korrekt bemötande av myndigheterna. 4. Nej. Har du egna erfarenheter? Skicka in svar på frågorna till tidningens redaktion: Anhörigas Riksförbund, Härdgatan 23, 432 32 Varberg eller vianhoriga@anhorigasriksforbund.se så publicerar vi dessa i nästa nummer! Vi anhöriga

Anhörigåret 2015

Hallå där! Sofia Lind Brand Manager SCA TENA

Mindfulness -balans i vardagen

rösunda och Anhörigas Riksförbund bjuder in anhöriga till en kurs i Mindfulness - för att främja hälsa i vardagen. Kurserna hålls i Sundsvall och Uppsala under hösten. Alla människor har utmaningar och krav i vardagen. Har man en närstående som är i behov av stöd, kan utmaningarna vara ännu större. Innehåll och syfte med kursen Kursen syftar till att du ska få verktyg att lättare hantera stress, smärta, sjukdom, utmaningar och krav i vardagslivet. Vi vill med detta ge dig möjlighet att göra något för dig själv, som bara du kan göra. I kursen varvas teori med praktiska övningar och innefattar: - Hur kan tankar, känslor och förnimmelser skapa stress. - Hur kan vi bli medvetna om våra signaler på stress. - Medveten närvaro: ett verktyg för att leva livet fullt ut! - Verktyg för att prioritera det som är viktigt i vardagen. - Medkänsla: med dig själv och andra. Fokus ligger på upplevelsebaserade övningar i mindfulness meditation, kroppscanning, enkel yoga samt reflektioner i grupp och hemupp12

Vi anhöriga

gifter. Fakta om kursen Omfattning: 6 grupptillfällen på 2,5 timmar och en hel dag. Antal: 10-30 deltagare. Kostnad: Kursen är kostnadsfri för anhöriga inom Frösunda. Övriga betalar 100 kr för hela kursen. Kursansvarig: Smaroula Gabrielsson - beteendevetare, lärare i Mindfulness, MBSR Mindfulnessbaserad Stressreduktion och i ACT, Acceptance Committment Therapy. Kontaktperson: Smaroula Gabrielsson, smaroula.gabrielsson@ frosunda.se, tel: 010-130 33 84. Hör av er till Smaroula om ni vill veta mer eller anmäla er.

OM FRÖSUNDA OMSORG Frösunda är en koncern med fristående dotterbolag som har verksamhet inom personlig assistans och stöd och service. Frösunda erbjuder ett brett och unikt tjänsteutbud av: personlig assistans, daglig verksamhet, boende, skola, äldreomsorg, coachning, korttidsvistelse och stöd till barn och ungdomar med social problematik. Frösunda är huvudsamarbetspartner i Anhörigåret 2015

Hur gör jag för att bli TENAambassadör? Det är enkelt. Fyll i talongen på nästa uppslag och skicka till SCA Hygiene Products AB, Provlagret, 408 00 GÖTEBORG (Uppge Frisvar!). Alternativt maila till provlagret@sca.com. Det går också bra att kontakta Monica på TENA Produktrådgivning på telefon: 020 – 27 20 20. Vad händer när jag visat intresse? Vi skickar en kasse med informationsmaterial som du själv kan ta del av, men även dela ut till andra. I kassen finns även produktprover på inkontinensskydd samt hudvårdsserien för äldre hud. Behöver du fler prover, informationsmaterial eller rådgivning, så kan du ringa TENA Produktrådgivning. På TENAs hemsida finns också en flik som riktar sig till Anhöriga – www.tena.nu/anhoriga. Här finns bl.a. en presentation om orsakerna till urinläckage, hur man får inkontinensskydd förskrivet och sortiment. Presentationen kan du själva använda när du träffar andra anhörigvårdare. Varför vill ni ha fler TENAambassadörer? Över en halv miljon människor i Sverige har besvär med urinläckage. Bland personer över 65 år är det mellan 30-40 % som någon gång drabbas av urininkontinens. Trots att det är så vanligt är det många som har svårt att tala om det och många känner sig ensamma om sitt problem. En del vill inte ens gå hemifrån för att

Anhörigåret 2015

de är rädda att det ska läcka, lukta eller synas. Resultatet blir försämrad livskvalitet, som även drabbar den anhörige. Det är viktigt att man söker hjälp och talar med sin distriktssköterska på vårdcentralen eller hemsjukvården. Om vi är fler som bryter tabun och pratar om urinläckage i samhället, så kommer också fler att bli hjälpta och på så vis få en ökad livskvalitet! Hur många är TENA-ambassadörer idag? Under Anhörigriksdagen märkte vi ett stort intresse bland t.ex. Anhörigkonsulenter att få mer information. Ett behov av kunskap som de kunde föra vidare. Totalt så har vi skickat ut mer än 100 kassar i Sverige! Vad förväntas av mig som TENA-ambassadör? Som TENA-ambassadör så hoppas vi att du känner dig lite säkrare än många andra i ämnet och vågar prata om urinläckage och inkontinensskydd, så att fler söker och får hjälp. Du blir en kunskapsspridare helt enkelt. Vilka fördelar är det med att bli TENA-ambassadör? Du hjälper andra anhörigvårdare genom att sprida information och på så vis bidrar du till att fler får en enklare vardag och ökad livskvalitet.

OM TENA TENA är världsledande inom inkontinensvård och levererar hygienprodukter och tjänster till konsumenter och vården i cirka 100 länder. TENA ingår i SCA-koncernen. Mer information finns på www.tena.nu. Tena är huvudsamarbetspartner i Anhörigåret 2015

Bli TENA-ambassadör! TEXT: Birgitta Odelstierna

ör flera år sedan fick vi i styrelsen i Kungsbacka besök av en försäljare från TENA. Det var en man med glatt prat och full av idéer. Han ville visa TENAs senaste produkter trots att han visste att Kungsbacka kommun inte hade upphandlat från TENA. Alla i styrelsen, både herrar och damer, var aktiva anhörigvårdare på den tiden och kände väl till alla “blöjor” och deras klistriga fastsättningar runt midjan och i byxan. - Är det så jobbigt då gör ni fel. Så här skall ni göra, sade denne glade man och satte på sig en “blöja” utanpå sina långbyxor. Det såg verkligen dråpligt ut. Efter det så blev allt fniss som bortblåst och vi talade ingående om både damers och herrars inkontinensprodukter, inkontinensproblem, knipövningar samt för- och nackdelar. Min man Detlof, var sjuk hemma ända till sitt slut. Många från hemtjänsten vandrade ut och in hemma hos oss. Jobbigaste tiden var sommarmånaderna då de unga vikarierna kom. De hade inte ett naturligt förhållande till kiss och bajs hos vuxna, märkte jag snart. Jag visade dem hur man satte på en “blöja” modell mycket stor och fick den att sitta rätt så att det inte läckte runt benen. Jag fick tala med dem om att kiss är lika naturligt som snuva och saliv och att bajs är den fasta restprodukt som kroppen inte behöver. Vi äter och dricker genom munnen. Vi svettas genom huden och spottar och fräser och kissar

och får på så vis bort allt det rinnande som kroppen inte behöver för att leva. Det fasta som blir kvar av allt vi har stoppat i oss måste ju också ut ur kroppen, annars spricker vi invärtes och blir förgiftade. Och då dör vi. När jag hade tränat mig på dessa ungdomar så tog jag upp detta ämne i de samtalsgrupper med anhörigvårdare som jag besökte. Det gick rysligt lätt att prata med blandade grupper utan att de såg besvärade ut. Sedan kom Sofia och TENA och frågade om jag kunde tala om inkontinens i samband med att jag visade hjälpmedel av annat slag. De hade sett mig i aktion på en föreläsning på Anhörigriksdagen för några år sedan och plötsligen var jag ambassadör. För en tid sedan kom det en bok som heter “Charmen med tarmen”. Den är skriven av en ung tysk kvinnlig läkare. Bilderna i boken är många och ritade av hennes syster. Boken gör dundersuccé. Jag har varit och pratat på äldreomsorgens träffpunkt och i Tvååker anhörigförening och som sagt i ett par samtalsgrupper. Men annars är det skralt med mina framträdanden. Den 14 oktober skall Göran Granerus bl.a. prata om njurar och dess funktion på ett föreningsmöte här hos oss i Kungsbacka. Då kommer jag att tala om inkontinens och även ställa frågor till Göran. Jag misstänker att det blir fler än jag som kommer att fråga honom om vårt inre. Jag lägger inte ned så mycket tid på detta arbete. Egentligen ingen tid alls. Bara den tid det tar att visa och prata om produkterna. Dessutom tycker jag det är jätteroligt att stå inför publik och prata om något så väsentligt som detta är. Vi anhöriga

TENA Ambassadör TENA är stolt huvudsamarbetspartner till Anhörigas Riksförbund under Anhörigåret 2015. Du är viktig för oss och för alla anhörigvårdare! Vill du öka livskvaliteten och förenkla den anhöriges vardag genom att informera och sprida kunskap om inkontinens och hjälpmedel? V.v. fyll i dina uppgifter så hör vi av oss till dig! Namn: Titel: Adress:

E-post: Telefon: Maila dina uppgifter till: provlagret@sca.com alt. skicka per post SCA Hygiene Products AB, Provlagret, 408 00 GÖTEBORG – Uppge FRISVAR på kuvertet! Vi ser fram emot ett samarbete!

OMVÄRLDEN

Medberoende - en destruktiv relation

edberoende är ett tillstånd som kan drabba vem som helst som lever nära en person med ett missbruk eller beroende. Ett medberoende innebär inte att man själv blir missbrukare eller beroende utan innebär ofta att tona ner allvaret av ett skadligt beteende, för sig själv och för andra. Ofta kan medberoende förväxlas med medkänsla, men medberoende resulterar i en destruktiv relation där alla parter mår mer eller mindre dåligt. Det är förknippat med en känsla av ansvar för den närståendes tillstånd och till en början ofta omedveten anpassning till andras behov. Ur en anhörigs berättelse om sitt liv tillsammans med fyra män med alkoholmissbruk:

”Snart träffade jag M på en privat

fest. Vi kände till varandra sedan tidigare och som ung tyckte jag att han var så snygg. Liknade Mel Gibson med sina blåa ögon, tjocka vågiga hår och tatuerade armar. M:s liv kretsade kring 50-talet med en rosa Cadillac, Elvismusik, skinnväst, träskor, öl och cigg. Men vem bryr sig! Han var den finaste och snällaste raggaren i stan. När han drack var han nästan ännu bättre, då han aldrig var sen att säga att han älskade både mig och min 6-åriga dotter. Han var fantastisk med henne. Lärde henne att både cykla och simma. Han var aldrig besvärad

Vi anhöriga

och snart hade vi flyttat ihop och var förlovade. Vad kunde gå fel... Varje fredag kom det hem kassvis med öl. Det klickande ljudet vid burköppning hördes redan på morgonen. Och var vi någon annanstans var det alltid jag som körde. Vi var ofta på hans bästa polares landställe och där festade alla lika. Jag förträngde vad jag såg, ville inte se. Såhär skulle det väl inte vara jämt. Jag var lycklig! Jag hade alltid överseende för att han var så snäll. Intalade mig att det väl inte var så farligt, han fick väl dricka om han ville. Det rörde väl inte mig eller min dotter. Och jag drack ju knappast alls. Så vem bryr sig… Självklart

blev inte drickandet bättre, utan började också på vardagar. Men jag struntade i det, han jobbade ju så det kunde väl inte vara så farligt. Att 95% av alla alkoholister jobbar och bara 5 % sitter på parkbänken visste jag inte då. Och han var ju fortfarande lika snäll.

”

Historien heter ”Även snälla kan vara alkoholister eller medberoende igen” och finns att läsa i fulltext i Anhörighandboken på temat Olika anhöriga, där vi har samlat erfarenheter och information om olika former av anhörigskap. www.anhorighandboken.se/anhorig-och-medberoende

OMVÄRLDEN

Nu kör vi, tåget går! / Tule mukaan, juna lähtee!

ag heter Anja Tuikkanen och är anhörigvårdare till min mor som är 89 år. Mor flyttade till Haparanda år 1995. Jag är nyinflyttad hit på grund av mors sjukdom. Jag vill gärna medverka och påverka med respekt för den äldre generationen. De har byggt upp vårt land. Därför är det viktigt att de skall behandlas enligt Socialtjänstlagen på ett värdigt sätt med trygghet i sin tillvaro. Det har de förtjänat. Det är Anhörigåret i år!! - Vi är alla anhöriga! Oavsett ålder och nationalitet. - Vi är viktiga för våra närstående och nära och kära. - Var vi än bor så har vi enligt lag rätt att bejaka alla våra relationer. Mor och jag har alltid haft en nära relation. Jag har sett till och kommer bevaka för att mor får de insatser inom vård och omsorg hon enligt lag har rätt till. Jag har pendlat sedan 1999 upp hit. Men de senaste åren, 4-5 gånger om året vilket varit angeläget på grund av mors sjukdom. Anhörigs Riksförbund har startat ett projekt: ”Anhöriga Norrland”. Anhöriga Norrland rullar på för fullt och det är dags för Haparanda kommun att även de hoppar på tåget (de flesta kommuner har rullat i flera år). Gävle kommun där jag bott större delen av mitt vuxna liv har anhörigverksamhet som har rullat på sedan 2009. På Anhörigcenter i Gävle erbjuds anhöriga till exempel stödsamtal i alla åldersgrupper och nationaliteter. Många anhöriggrupper genomförs i samverkan med föreningar och organisationer kontinuerligt under terminen. Jag har deltagit tre terminer som ledare för en finsktalande anhöriggrupp som volontär. Studiematerialet ”Att lyfta tillsammans för hållbar anhörig” som gruppen använder än

idag är att rekommendera för alla anhöriga. Den är översatt även till finska. Jag har erfarenhet och utbildning då jag arbetat sedan 1975 inom vården i Gävleborgs landsting och Gävle kommun. Jag har arbetat flera år som nattjour inom Gävle kommuns äldreomsorg. Som larmoperatör nattetid på Gävle kommuns Trygghetscentral där vi vidarebefordrade alla inkommande larm till nattpatruller som var sex stycken då. Bildtext: Anja Tuikkanen, Foto: Tytti Jussila, SR

Finska/Suomi Nimeni on Anja Tuikkanen olen omaishoitaja 89 vuotiaalle äidilleni, hän muutti Hapanrannalle 1995. Minä muutin tänne äidin sairauden vuoksi tänä vuonna 2015. Haluan olla mukana vaikuttamassa että iäkkäämmät ikäluokat he jotka olivat rakentamassa tätä maata ja yhteiskuntaa työllänsä. Että heitä kunnioitetaan ja kohdellaan Sosiaalilain mukaisesti. He ovat oikeutettuja turvalliseen ja hyvään ja itsenäiseen elämään. He ovat ansainneet tämän oikeuden. Tämä vuosi on Omaisten vuosi 2015!! - Me olemme kaikki omaisia huolimatta iästä tai kansallisuudesta. - Me omaiset olemme tärkeitä läheisillemme, sukulaisillemme ja ystävillemme. - Meillä on oikeus pitää yhteyttä läheistemme, omaistemme ja ystävien ja sukulaistemme kanssa huolimatta siitä missä he asuvat. Äidilläni ja minulla on hyvä suhde toisiimme. Olen valvonut hänen etujaan ja edellenkin tarpeeliset hoito hoiva ja tukipalvelutoiminnat Haaparannan kunnassa. Olen -95 lähtien käynyt hänen

luonaan säännöllisesti mutta hänen sairauden vuoksi olen 3 vuoden ajan käynyt täällä 4-5 kertaa vuodessa joka oli aiheellista. Omaisten Keskusliitolla (Anhörigas Riksförbund) on ”Projekti: Omainen Norlandissa” meneillään tänä vuonna. Omaisprojekti Omanien Norlandissa keskusliitolla (Anhörigas Riksförbund) on tarkoituksena herättää kiinnostusta myös Haaparannan kunnassa ja että myös he tulisivat mukaan tähän kyytiin, kysyntää omaistuesta on ollut jo monen vuoden ajan. Olen asunut ennen tänne muuttoa Gävlen kunnassa ja palvellut hoito ja hoiva alalla 1975:stä lähtien niin kunnassa kuin maakärjilläkin (landstinget) Gävleborg moni eri hoitoalueilla, saanut hyvän kokemuksen. Suorittanut monipuolisen hoito ja hoiva koulutuksen. Olen kiinnostunut omaistuki asioista, myös syventynyt vertaamaan eri kuntia joissa tarjotaan omaistukipalvelua. Koska olen itsekin omaishoitaja. Gävlen kunnassa on 2009:sta lähtien toiminut omaistentuki palvelu (Anhörigcenter) he tarjoavat monipuolista tukea. Suomenkielisille omaishoitajille tarjotaan myös kunnassa tukea. Olen osallistunut kolme lukukautta vetäjänä (vapaaehtoisena) tässä vertaistukiryhmässä opintoaineiston mukaan ”Auttakaamme yhteistoimin omaista jaksamaan”. Anja hoppas att med sitt arbete och engagemang upplysa kommunen och inspirera andra att också jobba för ett anhörigvänligt samhälle – även i Norrland! Under vecka 46 planeras en informationsträff med politiker, tjänstemän inom kommunen och övriga intresserade i Haparanda. Det är dags för Haparanda stad att vakna ur sin dvala och ta sitt ansvar för anhörigstödet! Vi anhöriga

OMVÄRLDEN

Rör inte anhörigstödet i demensvården

en 3 september publicerade Göteborgs-Posten en debattartikel från Per Johan Ekelöf, som är sekreterare i Anhörigföreningen Göteborg. Med hans medgivande publicerar vi debattartikeln i Vi anhöriga.

Vi ser med oro på en utveckling som kan öppna för att politiker och tjänstemän på lokal nivå kan komma att fatta beslut om kostnadsbesparingar till priset av en ökad vårdbörda för anhöriga. I början av september ägde den 6:e Internationella Anhörigkonferensen rum i Göteborg. Det finns en oro för att samhället av besparingsskäl planerar att öka anhörigas vårdbörda. Sverige kommer inom tio år att ha närmare 300 000 fler personer över 65 år än vi har i dag. I den åldersgruppen är sannolikheten för demenssjukdomar störst. Dagens cirka 150 000 demenssjuka kommer om femton år att ha ökat till cirka 250 000. Det ställer samhället inför stora utmaningar. När en närstående drabbas av demenssjukdom börjar den anhörige en resa in i en tillvaro präglad av ensamhet, försakelse och förlust av livskvalitet och kanske också av skam. Det ständiga behovet av tillsyn gör att man har svårt att slappna av. Den egna psykiska hälsan hotas. Stor oro över besparingar År 2009 ålades kommunerna att förstärka stödet till anhöriga. Man ville underlätta anhörigas situation och menade att man genom detta också kunde minska kostnaderna för vård och omsorg. Vi känner oro för att besparingssyftet kan komma att prioriteras framför stödet till anhöriga. Oron ökar när vi läser Socialstyrelsens ”nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom”, där man säger att stödinsatser till anhöriga förväntas ha positiv effekt på de anhörigas hälsa genom exempelvis minskad depression, stress och ohälsa. Det är säkert alldeles riktigt. Men i underlaget till riktlinjerna 16

Vi anhöriga

säger man samtidigt att slutsatser om kostnadseffektiva omvårdnads- och omsorgsinsatser för personer med demenssjukdom och deras närstående inte har varit möjliga att dra eftersom det vetenskapliga underlaget är begränsat. Slutsatsen är att anhörigstöd är bra, men att det kommer att leda till minskade kostnader är inte mer än en förhoppning.

Vetenskapligt underlag I riktlinjerna säger Socialstyrelsen vidare att ”på sikt kan kostnaderna minska om till exempel behov av hemtjänst och särskilt boende kan skjutas på framtiden”. Stöd för detta hämtas ur en enskild studie, också den med begränsat vetenskapligt underlag. Bakgrunden till förslaget är lätt att förstå eftersom särskilt boende utgör den enskilt största kostnaden i vården av demenssjuka. När vi så ser att antalet platser i särskilt boende har minskat med cirka 30 000 de senaste 15 åren blir tanken bakom förslaget än tydligare. Kostnader skall sparas genom att man vältrar över ännu mer av vårdbördan på anhörigas oavlönade arbete. Tar anhörigas insatser för givna Eftersom anhöriga vill stödja sin närstående tar samhället deras insatser för givna och förefaller glömma att det faktiskt är staten som ensam bär ansvaret för medborgarnas vård och omsorg. Anhörigas insatser ska inte vara mer än ett komplement till de offentliga. Inte ens en make/maka kan tvingas att vårda en närstående längre än han/hon orkar. Självfallet vill anhöriga fortsätta att stödja och vårda sina närstående så länge de orkar. Vi får vara tacksamma att så oändligt många familjemedlemmar, grannar och vänner framhärdar i att utföra stödinsatser i det tysta, många okända för vården och socialtjänsten. Genom sitt arbete, som har beräknats till tio miljarder kronor per år (samma summa som godisbranschen omsätter), betalar de redan i dag drygt 16 procent av kostnaderna för demensvården.

Ambitionen att minska kostnader bör vara självklar i varje offentlig verksamhet. Men anhörigas behov av stöd får inte blandas samman med strävan att minska kostnader! Målet med anhörigstöd ska enbart vara att lindra anhörigsituationen. Oron för att detta mål kan komma att försvagas ökar när man läser Socialstyrelsens rapport ”Tillståndet och utvecklingen inom hälsooch sjukvård och socialtjänst”. I rapporten citeras en studie som visar att bland jämförbara länder har Sverige låga värden på de flesta frågor som rör respekt för patientens individuella behov, preferenser och värderingar samt patienten som medaktör i vården. För demenspatienter som inte klart kan uttrycka sina behov och åsikter är det den anhörige som är patientens röst, det vill säga medaktören. Denna röst måste få mer tyngd inom vård och omsorg. * Vi ser med oro på en utveckling som kan öppna för att politiker och tjänstemän på lokal nivå kan komma att fatta beslut om kostnadsbesparingar till priset av en ökad vårdbörda för anhöriga. * Vi uppmanar Socialstyrelsen att konsultera anhöriga i frågor som kan komma att påverka deras situation. * Vi hävdar att målet med anhörigstöd skall vara att lindra anhörigsituationen, inte att minska vårdkostnader! * Vi hävdar att det är den anhörige som avgör när han/hon inte längre orkar bära vårdansvaret. * Vi hävdar att det är den anhöriges upplevelse av vårdsituationen som skall definiera behovet av särskilt boende. Per Johan Ekelöf Master of Science (Human Services Administration), sekreterare i Anhörigföreningen Göteborg

Lokala nyheter

Arboga anhörigvårdarförening har ett syfte Syftet är att stärka anhörigas position och förbättra deras situation i samhället. Genom grupper, utbildning, information, studiecirklar och nätverk m.m. försöker vi underlätta deras vardag. För ett par år sedan startade vi en studiecirkel kring Anhörigboxen för ett antal intresserade medlemmar. Anhörigboxen var ett cirkelmaterial från Hjälpmedelsinstitutet som gav ökade kunskaper om hjälpmedel och förflyttningsteknik m.m. AAVF samarbetade med Socialförvaltningen och Studieförbundet Vuxenskolan. Cirkelledare var Gerd Kjellberg från Socialförvaltningen, Hällbackens rehabcenter. Cirkeldeltagarnas närstående

togs om hand hemma i bostaden av styrelsemedlemmarna i AAVF eller i angränsande rum till lokalen där studiecirkeln ägde rum. Deltagarna i studiecirkeln fick inte bara kunskap - de hade också mycket gemensamt som de kunde dela med varandra. Ett beslut togs att de skulle träffas några gånger och ett nätverk hade därmed bildats. Den 21 juli träffades de på Kanalcafeét, tyvärr var vädrets makter emot dem, trots regnet kunde de sitta ute under tak. Räkmackan och kaffet som serverades smakade utmärkt. Alla deltagare var nöjda och glada. Birgit Thuresson, sekreterare

Anhörigföreningen Göteborg deltog i Hisingens funktionshinderdag Flunsåsparken är Sveriges enda folkets park med fri entré och den erbjuder ett gediget underhållningsprogram under sommarmånaderna. Den har varit Hisingsbornas park sedan 1982 och drivs av Göteborgs Stad, Lundby stadsdelsförvaltning, Flunsåsparkens sponsorer och föreningen ”Flunsåsparkens vänner”. Varje år inbjuder ”Flunsan” till en funktionshinderdag då föreningar med inriktning mot olika funktionsnedsättningar deltar. I år deltog ett tiotal föreningar och även Anhörigföreningen fanns där med broschyrer, kaffe och bullar och tre damer fulla av information om föreningens mål och syfte. Andra aktiviteter var rullstolsdans, ansiktsmålning, teater, testa mörkerpromenad med ledsagare eller lyssna på Shirley Clamp som uppträdde.

Bildtext: Irene, Bibi och Ingalill – ränderna går inte ur!

Bildtext: Det var många som hade samlats i Flunsåsparken för att ta del av aktiviteterna under Hisingens funktionshinderdag.

Vårresa i Växjö

Anhörigföreningen Växjö har varit på vårresa med studiebesök på trygghetsboendet Åsikten i Ljungby och Ljungbergsmuseet. En mycket intressant och givande dag Med vänlig hälsning, Styrelsen Anhörigföreningen Växjö

Mötesdag i Karlstad Om att vara anhörig till någon med funktionsnedsättning. En dag för inspiration, erfarenhetsutbyte och intressanta möten i Karlstad. 10 oktober klockan 09.0016.00 i Skoghalls folkets hus, Hammarö. Medverkar under dagen: Landshövding Kenneth Johansson, Ritva Gough - Fil.dr i sociologi och forskare på Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), Annika Nordin - projektledare, Mirjam Ekstedt - sjuksköterska, beteendevetare och forskare, Sören Olsson - författare och Josefin Hellberg, Region Värmland, moderator. Sista anmälningsdag var 30 september men kontakta Region Värmland för att se om det finns platser kvar. Mona Björn, telefon: 054-701 10 07 eller e-post: mona. bjorn@regionvarmland.se, www.regionvarmland.se. Arrangörer: Region Värmland, Nka, Karlstad kommun, Hammarö kommun, Forshaga kommun, Anhörigföreningen i Karlstad AFK, FUB, Handikappsförbunden Värmland och Attention Karlstad. Vi anhöriga

Utflykt med Marks anhörigförening Under våren och sommaren har medlemmarna njutit av dessa resor. Limmareds Glashus, shopping på Varbergs Torg och rundvandring på Gunnebo Slott och trädgårdar. Goda luncher och härlig samvaro som extra krydda på färden. Insänt av Ingrid Johansson Marks Anhörigförening

Regionträff Mälardalen den 5 september 2015 Lördagen den 5 september samlades ett trettiotal styrelsemedlemmar från Anhörigföreningar i Mälardalen på Dagcentralen i Kungsängen. Efter välkomstfika inleddes dagen av ordförande i Upplands-Bro Anhörigförening Pontus Oscarsson. Tillsammans med Alf Andersson, vice ordförande i Upplands-Bro Anhörigförening, lotsade de oss genom dagens program. Representanter från de deltagande elva föreningarna fick gott om tid att dela erfarenheter och arbetssätt från de olika kommuner man är verksam i. Problemställningar kunde lyftas fram och diskuteras utifrån olika perspektiv. Inom två områden enades man om att försöka utforma motioner till förbundsstyrelsen och nästa års ordförandekonferens. De föreningar som initierade frågorna ombads skissa på förslag till motioner. Alf Andersson, som även är samordnare för Anhörigåret, berättade om 18

Vi anhöriga

olika evenemang i landet som särskilt lyft fram anhörigfrågorna under året. Han presenterade också planeringen av Anhörigmanifestationen på Sergels torg/Plattan i Stockholm tisdagen den 6 oktober. Manifestationen, som startar kl.11.00, innehåller ett omväxlande program och kommer förhoppningsvis att hålla engagemanget hos åhörarna på topp under den timme det pågår. Från flera orter arrangeras bussresor till Stockholm för att möjliggöra ett deltagande. I direkt anslutning till Manifestationen hålls ”En dag för anhöriga” i Kulturhuset i Stockholm, som arrangeras av Stockholms Stads äldreförvaltning, med programpunkter fram till kl.19.00. Vid dagens avslutning uttryckte alla föreningarna en önskan om en ny Regionträff i november 2015 för att kunna fortsätta det konstruktiva samtalet och samarbetet. Berith Löfgren Andersson Upplands-Bro Anhörigförening

Café Två Händer 15-årsjubilerade Några entusiastiska medlemmar i Tvååkers Anhörigförenings tidiga år började diskutera hur de på ett bra sätt kunde samla sina medlemmar för större gemenskap och trivsel. Det var Åke Fagerberg, eldsjälen som hjälpt oss igång med föreningen samt initiativtagare var Viveca Sylwan, Sonja och Gerd Johansson. Efter gemensamma ansträngningar kom beslutet att starta ett café dit medlemmar och övriga intresserade kunde komma varannan söndag. Där skulle serveras kaffe med hembakade kakor och underhållning. Namnet på caféet kom Kerstin Holmström på. Det skulle heta Två Händer. Än i dag är det valda grupper som frivilligt fixar kaffe och bakar kakor samt ger av sin tid till varje café-tillfälle.

På första träffen för hösten var det dags att fira 15-årsjubileum! Vi hade dagen till ära bokat Christina Tellqvist och hennes trogna spelemän Lars Tellqvist och Jan Carlsson. En otroligt uppskattad trio som verkligen bjöd på sig själva och ställde upp för samma låga arvode som alla andra och lovade att komma tillbaka. Stort tack och en eloge till er! Styrelsen hade också lagt mycken möda på att alla skulle trivas. Vi bjöds på hembakad tårta och alla fick varsin vackert bunden bukett av gladioler med hem. Vi satte publikrekord, lokalen får inte ta in fler än 100 personer och det klarade vi med minsta möjliga marginal. Tack alla som hjälpt till att göra eftermiddagen så trevlig! Ingrid Karlsson

Upplands-Bro Anhörigförenings sommarfest Tisdagen den 23 juni kl.18 möttes ett tjugotal av vår förenings medlemmar till sommarfest med tårta. Vi träffades på ”Kontakten” i Kungsängens centrum och lät oss väl smaka av tårtutbudet. Det blev ett par timmar med god gemenskap mellan anhörigvårdare i olika åldrar. En av våra nyare medlemmar berättade om sin situation med barn i skolåldern och den dagliga kamp som det innebär för familjen. Flera andra föräldrar till äldre barn berättade då om sina tidigare erfarenheter som ligger tjugo eller trettio år tillbaka i tiden. Att kunna dela erfarenheter och utbyta tankar gör ofta vägen lättare att vandra även om den fortfarande är stenig och svår.

Lokala nyheter

Arboga anhörig/vårdarförening på utflykt Arboga anhörig/vårdarförenings första utflykt för i sommar gick till Ängelsberg. Under våren har 13 personer i föreningen gått en cirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi som handlade om Oljeön samt Engelbergs bruk utanför Fagersta. Som tänkt gick vår första utflykt till just dessa två platser för att stämma av vad vi lärt oss. Vi samlades vid Resecentrum i Arboga för gemensam avfärd i bil. Vi blev färjade över Åmänningen till ön där en guidad tur väntade. Guiden började med att historiskt berätta om Ängelbergs historia om byggnader som vi såg. Stockholmsarkitekten Isak Gustav Classon har ritat villorna Ulvaklev, Hwilan samt Odensnäs. Guiden gav oss på ett kunnigt och lättsamt sätt en inblick i

hur dåtidens verksamhet fungerade. På nya serveringen serverades vi en utmärkt lunch vid linneduksklädda bord. Några av oss besökte Skulpturparken. Utställningen var ny från den 7 juni och den berörde verkligen. Vi fortsatte till Engelsbergs bruk och samma guide visade oss runt där. Två kilometer söder om Ängelsberg ligger Odensnäs café i unik 1890-tals miljö. Husets ägare guidade oss runt i huset som hade mer än tio kakelugnar – vilka var de vackraste vi sett! Allt i huset var original, tapeter, golv samt möbler. Efter en heldag med mycket intryck startade färden tillbaka till Arboga Birgit Thuresson, sekreterare

Bjuvs Anhörigförening 300 på allaktivitetsdag

I och med denna träff avslutade vi i föreningen första halvåret 2015 för att ta en välbehövlig sommarpaus. Berith Löfgren Andersson Upplands-Bro Anhörigförening

Lokalföreningar!

Skicka in era texter senast den

10 november för publicering i nästa nummer

Lördagen den 15 augusti var vi i Ängelholms Hembyggdspark. Vi var inbjudna av ABF NV Skåne, där vi har varit anslutna sedan många år tillbaka. Det var en allaktivitetsdag som de anorndar varje sommar för alla som är anslutna. Vi bjöds på kaffe och mat under dagen. Vi hade ett tält gemensamt med Hjärt- och lungförbundet och vi hade material ifrån Anhörigas Riksförbund, bland annat tröjor för Anhörigåret. Det blev mycket

kontakter och samtal bl.a. om bildandet av Anhörigföreningen 300 i Bjuv och om hur vi är anslutna till riksförbundet. Vi fick många frågor under dagen, till exmepl: Kan jag räknas som anhörig även när jag inte tillhör familjen? Vårt svar var att det är många som behöver stöd, även en god vän. Vår största uppgift i Bjuvs kommun är att sätta en guldkant på vardagen på våra äldreboenden, främst sång och musik och annat utöver det vardagliga. När vi åkte hem kände vi oss nyttiga. Stort tack till er alla på kansliet för ett alltid bra bemötande. Gull-Britt Hansson, ordförande Gull-Britt Gren, vice ordföran Bjuvs Anhörigförening 300 Vi anhöriga

Samarbeten

Delaktighet och stöd

höst har Projekt Delaktighet och Stöd en studiecirkel som ger stöd och verktyg inför framtiden. Tillsammans lyfter de teman som kan vara aktuella när man funderar på och kanske oroar sig över hur sina barn ska få det framöver. Innehåll i studiecirkeln: - Levnadsberättelse - Vad tycker du är viktigt för andra att veta om ditt vuxna barns liv? Du får möjlighet att skriva en levnadsberättelse om ditt barn. - Stöd från samhället - Vilken hjälp finns att få och vad skulle du vilja veta mer om? Vi ägnar ett särskilt tillfälle åt God man. - Familjejuridik - Här pratar vi bl a om arv och testamente – Att förbereda sig för framtiden kan också handla om att få kunskap om vad som händer med ens tillgångar när man själv inte längre finns. - Nätverk och relationer - Vilka kontakter finns runt din dotter/son och vilken roll kan de ha i framtiden? - Kommunikation och bemötande - Hur kan du hitta bästa sättet att kommunicera och samarbeta med personal, god man eller andra i omgivningen? Hur uttrycker du dina önskemål och behov? Hur blir du bemött? Vi diskuterar tillsammans och lär av varandras erfarenheter.

Vi anhöriga

”Anhörigas kunskap måste tas till vara på”

Text: Barbro Falk, Nka et är viktigt att vi diskuterar hur medborgarnas behov av vård och omsorg ska tillgodoses i framtiden, det säger Anders Henriksson, socialdemokratiskt landstingsråd i Landstinget i Kalmar län. Han är även förste vice ordförande i styrelsen för Sveriges kommuner och landsting, SKL. - När den traditionella befolkningspyramiden ställs på sin spets måste vi tänka nytt för att välfärdstjänster som till exempel hälsooch sjukvård ska kunna garanteras, menar Anders Henriksson. Även om det grundläggande ansvaret för en god vård även i fortsättningen självklart ska ligga på det offentliga, anser jag att vi i Sverige behöver involvera patienter och anhöriga mer. Sjukvården måste helt enkelt bli bättre på att ta tillvara på patienters och anhörigas kunskap, menar Anders Henriksson. - På så sätt ökar möjligheterna för vårdpersonalen att göra rätt från början, vilket leder till en både effektivare och säkrare vård. Men man får inte glömma bort att anhöriga behöver stöd för att orka med sin situation, betonar Anders Henriksson. Det kan handla om information och utbildning, rådgivning, stöd – till exempel via samtalsgrupper på nätet – och ny teknik som underlättar vardagen. - Här har Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, en viktig roll att fylla, säger han. Anders Henriksson berättar att man inom Landstinget i Kalmar län redan idag arbetar för att stärka patienters och anhörigas roll i vården. En övergripande strategi för detta utvecklingsarbete har nyligen tagits fram. - Landstinget vill åstadkomma en kulturförändring och involvera patienter och anhöriga på

alla nivåer, berättar Anders Henriksson. Var exakt gränsen ska gå mellan det offentligas åtagande och familjens, är svårt att Bildtext: Anders säga eftersom varje Henriksson situation är unik. Foto: Nka Ibland handlar det om en kort resa för patienten, ibland en livslång. Och det som fungerar bra i en familj, kanske inte alls passar hos en annan. - Här måste vårdpersonalen vara lyhörd och bjuda in till en dialog. Det är viktigt att anhöriga inte känner sig övergivna. Huvudansvaret är alltid vårt och vi får till exempel inte delegera medicinska uppgifter till anhöriga. Det finns formella regler som styr detta och så måste det vara av patientsäkerhetsskäl, förklarar han. Anders Henriksson vill också lyfta fram fungerande vårdkedjor som en förutsättning för att samhället ska kunna erbjuda en god vård och omsorg i framtiden. Det handlar inte bara om vårdkedjor inom det egna landstinget, utan också om samarbetet med andra huvudmän. -Vi måste bli bättre på att hålla ihop patientens hela resa. Idag upplever många patienter och anhöriga att det är väldigt krångligt när landsting och kommuner ska samverka, säger han. Anders Henriksson tror att patienter och anhöriga som känner sig trygga, delaktiga och välinformerade inte behöver kontakta vården lika ofta. - Som jag ser det finns det enbart fördelar med att involvera patienter och anhöriga, under förutsättning att man tar hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar, säger han.

KORSORDSTÄVLING BBBBB MYTMYTSKEPP BYGGT AV DOM DÖDAS NAGLAR

FINNS MED RÖTA

STRÅLGLANS

MYCKET RIK PERSON (ELLER SORK)

PIGG OCH FRISK

DJUR I PIZZA?

I DEN PETADE RANKARNA IN EN PINNE

TOKIG INRE RÖST KANSKE LUFTSJUKA KRIGSFLOTTA STOFT MITT I BASAR SORT

SPÖKET I FLASKAN

BECKMÖRKT SNÅRIG

LANDADE PÅ MÅNEN FRÖKEN SKEPPSRUIN

VÄNDKRETSAR

TAUBE GRÄVLINGLYA

DRAR BLAD I NÖTKÖP

SAKRAMENT MÅNGA KUL LYFTER LEM

NÖTNING ALFA OCH OMEGA

FRANK GRIS

LÖFTE

UTAN SLUT TRÄNA

GOLFPLATS HUDEN

NEON SMILA

AULAN LÄSETRÄDET

VARGAVRÅL VULKAN

BEDARRA SNILLE LÄNGDMÅTT

ARVSMASSA MED ÄDEL ADEL

KARÖVARLENDER DOTTER

JAG

FÅGEL BRÄNNVIN

GRÄLA

BORTSKÄMD ARTIST

ORÄTT

LEMMAR I KORS

KNIVSTÖT GRUS GÖR JU KORTHUS FÖRR BONDDRAG- TAR HOP- GATUPERMIS- ELLER PAREN SVÄNG DJUR SION SENARE

HETSAR UPP

GARFUNKEL DRYCK

EN AV NI

SMÅLÄNDSK STAD BJÖRKVÄXTEN

GULD

LEMURKRYSS 2015

Konstruktör: Lena Holmlund

Vill du vara med och tävla? Bokstäverna i de gula rutorna bildar ett ord. Vilket är ordet? Fyll i ordet här nedanför tillsammans med dina uppgifter och skicka till Anhörigas Riksförbund, Härdgatan 23, 432 32 Varberg. Märk kuvertet ”Korsord”. Du kan också skicka via mail till vianhoriga@anhorigasriksforbund.se Senast den 30 oktober vill vi ha ditt svar. Namn:

VINST 10 personer vinner förbundsnålen Droppen

Adress: Postnr & postadress: Lösning: Vi anhöriga

NOTISER FRÅN FÖRBUNDET

Viktigt från Riksbanken om nya sedlar och mynt

Nya e-postadresser Förbundet byter alla e-postadresser. Under en så kallad övergångsperiod kommer ni kunna fortsätta att använda de gamla adresserna, men vi ber er att i fortsättningen använda de nya. Oroa er inte, vi kommer att påminna er när de gamla inte fungerar längre.

Det är viktigt att vi hjälper de äldre och våra närstående att göra sig av med de sedlar och mynt som blir ogiltiga. Viktiga datum: - I oktober 2015 kommer nya 20-, 50- och 1000-kronorssedlar samt en ny valör, 200-kronorssedeln. - De nuvarande 20-, 50- och 1000-kronorssedlarna blir ogiltiga efter den 30 juni 2016. - I oktober 2016 kommer nya 100och 500-kronorssedlar, nya 1-och 5-kronorsmynt samt en ny valör, 2-kronan. - De nuvarande 100- och 500-kronorssedlarna samt alla mynt, utom 10-kronan, blir ogiltiga efter den 30 juni 2017.

fornamn.efternamn@ anhorigasriksforbund.se info@anhorigasriksforbund.se

Läs Vi anhöriga i digitalt format Vill du hellre läsa Vi anhöriga i din smartphone, surfplatta eller dator? Du kan ladda ner tidiningen eller läsa den direkt på webben. Webbadressen till tidningen är: www.issuu.com/anhorig Det finns även länkar på vår hemsida.

Mer information finns på www. riksbank.se. Du kan också anmäla dig för SMS-påminnelse. Sms:a riksbanken start till 71120 för att bli påmind om viktiga datum kring sedel och myntutbytet.

Korsordstävling nummer 3 2015

Fem personer vann ett kit med produkter från TENA. Grattis! VETENSKAPEN OM DE MATEMATISKA RUMSFIGURERNA

PARKETT KANADAPROVINS

VITE BARA

LÅNG ABBORRFISK MED TVÅ RYGGFENOR

ICKEFLYGFÅGEL & PENGAUNION METER

STENGET

GREKMJUKT DENKORT SAMME HANDSKGUDAKLOCKA PÅ LATIN LÄDER BONING

WASAMÖRBIBULTAD MAT

G Ö S E M U M

DRAG MINISKIVA

I LORRYPETER URNA

O N T A R

S V E P

BURRIG TEXTKRITIKER

SPELA JAZZ RETLIGT

RIGIDA BRORSON

KORT APPLIKATION

L E

MITT INGEN KO PÅ

Y V

A P P ÄLDRE MYNTENHET I FINLAND VAK DREJARSÖRJAN

L FINSKT LANDSKAP

Konstruktör: Lena Holmlund

Vi anhöriga

P E N N O N A N

DJÄVULEN VRÅLAT

LIPAT MISSTÄNKTE

KLOSTER OCH KUNGSGÅRD PÅ GOTLAND

N A V G

ÅR BRUTEN

L V I

TVÅSTÄMSVISAN

T R E

REELL

STUDENTFEST

ANFALL

STARTAD

YTMÅTT SÅLT

A R

A N D S

TRÖGA SOCKERMASSAN

G A S K ÅTER SÖKA

R E

G L A R LITEN SKIVA DRYCK

Tyck till! Vi tycker att det är jätteviktigt att ta del av era synpunkter om tidningen! Ni är hjärtligt välkomna att dela med er av synpunkter, förbättringar, förslag på innehåll och så vidare. Skicka till oss via e-post: vianhoriga@anhorigasriksforbund. se eller post: Härdgatan 23, 432 32 Varberg / Emma Aronsson, chefredaktör

Följ oss i sociala medier

f t i

/AnhorigasRiksforbund @_anhorig @anhorigasriksforbund

VAROR

A N N O SIMFÅGEL

D U E T UTFÖRSÄLJNINGEN

I HALVGRÄS

Anhörigas Riksförbund har fastställt att den 1-2 april 2016 är det årsmöte och ordförandekonferens. Mer information kommer fortlöpande. Skicka motioner till förbundet senast den 31 december 2015 till: Anhörigas Riksförbund, Norrhultsvägen 44B, 360 71 Norrhult eller via e-post till info@anhorigasriksforbund.se

J A G

G R Å T BLODSUGARE BUMS!

N E N S P

N Y L A N D ÄR ALLA GODA TING

EGO FINNAS TILL

S A T A N

E R A N

Ä T A INMUNDIGA

PRESLEY NÄS-

S T E L A

S C H A M P O M Ö S S A LÄTT, TUNN DIMMA

KRYDDVÄXT

J A M M A

V A S S

N K O N T

D A L

REDNINGTIDSSTÄRKPERIOD ELSE

G E O M E T R

E L D BRASA SPETSIG

Årsmöte

E P

KVÄVE

T E N

R E A N

LEMURKRYSS 2015

Nästa nummer:

3 december Nationella anhörigdagen 6 oktober

LÅT INTE URINLÄCKAGE TA ÖVER.

Hamnar det några droppar i kalsongerna ibland? Det är inget ovanligt för oss som passerat 50. Behåll kontrollen med diskreta skydd för män. Du hittar dem i tenabutiken.se P.S. Prata också med din läkare eller distriktssköterska för rådgivning. Vi anhöriga

“frösunda är flexibelt, både mina assistenter Och företaget.” MARLENE som är kund hos frösunda i umeå sedan fem år tillbaka.

Marlene Bergqvist är hälsokonsult samt coach och arbetar på Shift education med projektet ”Livsentreprenören” som ger ungdomar med funktionsnedsättning möjlighet att identifiera sina styrkor och nå sina mål. Jag behöver personlig assistans för att mitt liv ska fungera så smidigt som möjligt. Frösunda är en långsiktigt bra utförare. Men bäst är det när jag kan glömma bort själva företaget, koncentrera mig på mitt liv. Frösunda finns där. All flexibilitet ger möjlighet till ett liv.

Med min hund.

På jobbet.

Kunden först i alla lägen. Varje människa är expert på sitt eget liv. De som får vård och omsorg av oss är de enda som kan ge oss svar på hur väl vi lyckas med vårt uppdrag: Att med respekt, engagemang och nyfikenhet skapa livskvalitet för personer i behov av särskilt stöd – vare sig det beror på funktionsnedsättning, demenssjukdom eller en utsatt familjesituation. Kontakta oss så berättar vi om våra tjänster. tel: 0771-frösunda (0771-37 67 86 32) läs mer på frosunda.se 24

Vi anhöriga

OmsOrg för högsta livsKvalitet. Oavsett.