Vi anhöriga 3 - 2014

Vi anhöriga FRÅN ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND I NR 3/ 2014

”Om vi hjälps åt att fylla i Anhörigpulsen kommer vi att få en sanning som nog ingen kunnat förutspå”

I

ISSN 2001-7863

Nylansering av Anhöriglinjen Anhörigåret 2015

TEST! Hur anhörigvänlig är din arbetsplats?

TEMA:

Hållbart Arbetsliv

Ledare MAILIS LUNDGREN Kanslichef

Arbete på gott och ont...

D

et slår mig att det snart är femton år sedan jag började arbeta med och för anhöriga, utifrån ett verkligt anhörigperspektiv. Femton år!

Så mycket jag har lärt mig genom åren av människor jag mött och samverkat med, så mycket jag har fått förmånen att själv bidra med i form av yrkeskunskaper, egna livs- och anhörigerfarenheter och kanske också mitt stora engagemang för det här arbetet. Jag brinner för de här frågorna! Ibland funderar jag över varför det är så. Jag tänker att det kanske handlar om att anhörigsituationerna tar så stor plats i våra liv, att de betyder så mycket oavsett om vi står mitt i eller har det bakom oss. Allt finns där, lagras och präglar oss i vår uppfattning och syn på livet och dess utmaningar! På både gott och ont!

Det är också 40 år sedan jag började arbeta inom vården. Min kompis och jag, nyblivna vårdbiträden som spända gick till våra första arbetspass inom den psykiatriska äldrevården. För en av oss blev det bara denna enda dag! Min kompis åkte hem och återvände aldrig mer till vården! Själv hade jag turen att hamna på en avdelning där omsorgen präglades av engagemang och värme. Som gav mig lust att återvända också nästa dag, och nästa… Vården blev min bana!

Vårdbiträdet blev terapibiträde som blev arbetsterapeut som blev projektledare, anhörigkonsulent och så småningom ledde vägen till Anhörigas Riksförbund!

Allt bär jag med mig, alla mäniskor jag arbetat med. Jag minns – det mesta är gott, men ett och annat är utmanade och pressande. Men så här i efterhand har också de situationerna ett värde och förklarar vem jag är. På gott och ont!

Den här tiden för fyra år sedan gick det mycket smärtsamt upp för mig och mina

syskon att vår mamma var på väg bort ifrån oss. Mamma, som alltid varit en älskad och naturlig del i vår vardag. Nu skulle vi under några få, korta veckor följa henne så långt vi bara kunde. Vara nära, finnas vid hennes sida, skratta och gråta tillsammans, ge och få kraft inför det oundvikliga. Det var en alldeles speciell situation för mig som arbetade med anhörigfrågorna att också varje sekund av dygnen leva mitt i dem. Varifrån kom kraften, värmen, kärleken?

Kanske främst från mamma själv, mina syskon och våra familjer. Men också från den organisation jag var anställd av! Jag minns de här veckornas små mail och telefonsamtal. Vänliga och tröstande ord som blåste bort allt dåligt samvete över uppgifter som inte blev gjorda, uppdrag som fick ställas in och ersättas av andra… Den generösa tillåtelsen att bara vara i det som just då var det allra viktigaste! I Anhörigas Riksförbund fanns alldeles naturligt en förståelse och ödmjukhet inför anhörigskapets yttersta frågor och konsekvenser. På bara gott!

Och precis det sistnämnda vill jag unna er alla. Att arbetsplatser ni är på har en öppenhet för de utmaningar anhöriga lever i. Att anhörigas vardag är ett svårlagt pussel som ställer alldeles speciella krav på tid och kraft. Hur mycket vi än älskar vårt arbete så är de människor som finns oss nära så oändligt mycket viktigare om vi tvingas välja! Vi ska inte behöva göra de valen. Goda arbetsplatser med öppenhet och förståelse, med mod att tänka nytt och flexibelt, och ett samhälleligt skyddsnät i form av verklighetsanpassade lagstiftningar och socialförsäkringssystem måste till! Låt oss hjälpas åt med det.

För det mina vänner – det är bara gott! /Mailis

Vi anhöriga ges ut av Anhörigas Riksförbund och kommer ut med 4 nummer per år. Tidningen finns även att läsa på www.ahrisverige.se Redaktionen ansvarar ej för obeställt material, och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Anhörigas Riksförbund tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.

Ansvarig utgivare: Mailis Lundgren mailis.lundgren@ahrisverige.se Chefredaktör: Emma Aronsson emma.aronsson@ahrisverige.se Redaktionskommitté: Anne-Sophie Söderberg (pia.soderberg@ahrisverige.se), Berith Andersson (berith43@hotmail.com), Malin Forsberg (milla.forsberg@gmail.com), Birgitta Odelstierna (birgitta@odelstierna.se), Anett Karlsson (anett.karlsson@ahrisverige.se), Annie Boström (annie.bostrom@ahrisverige.se) Omslagsfoto: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Arbetsgivare för anhöriga

2

Vi anhöriga

Anhörigas Riksförbund Norrhultsvägen 44 B, 360 71 Norrhult Besöksadress: Norrhultsvägen 44, Norrhult Telefon: 010-207 97 90 Hemsida: www.ahrisverige.se E-post: info@ahrisverige.se Prenumerationer: press@ahrisverige.se Prenumerationspris: 200:-/år Miljövänligt och klimatkompenserat papper Tryck: www.star-tryck.se Grafisk form: Emma Aronsson Annonser: Åsa Jansson, telefon: 070-220 71 11

Anhörigas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation som stödjer anhöriga och anhörigvårdare oavsett ålder, kön eller diagnos hos den som vårdas.

Anhörigas Riksförbunds styrelse: Thomas Kylander ordförande - Sävedalen, Annie Boström - Nyköping, Berit Johansson - Svenstavik, Anna Åberg - Stockholm, Gunnar Hedberg - Stenstorp, Ann-Katrin Lindgren - Simlångsdalen, Elizabeth Hanson - Kalmar.

Suppleanter: Seved Johansson - Degerfors, GunBritt Björevall - Karlstad, Marietta de PourbaixLundin - Vendelsö.

Semestern är kort

6

17 22

12

Innehåll nummer 3 2014 5 Samverkan Nationellt kompetenscentrum anhörigas (Nka) mötes-

dagar hösten 2014

6 Hållbart arbetsliv Här kan du läsa mer om Arbetsgivare för anhöriga.

Vad kan du som anhörig, arbetsgivare eller anhörig- förening göra för att hjälpa till?

12 Anhörigpulsen Se resultat från Anhörigpulsen, läs om hur anhörig-

föreningarna jobbar aktivt med Anhörigpulsen

F

örst satte jag rubriken ”sommaren är kort” men insåg att sommaren har varit lång i år. Jag sitter här nu den 16 september och när jag tittar ut genom fönstret skiner solen och det är 26 grader varmt i solväggen. Varför sjunger inte Tomas Ledin att ”semestern är kort” istället, för det är väl det han menar?

Under mina semesterdagar har jag gjort nästan allt som jag hade planerat att göra, bland annat träffa stora tjocka släkten, umgås med familj och vänner, paddla kanot, läsa böcker, bada och äta gott. Jag har haft det väldigt bra. Men det finns de som använder sina semesterdagar under året, till exempel för att ta hand om en närstående. Därför utmanade Anhörigas Riksförbund de politiska partierna innan valet att bland annat införa Vård Av Närstående (VAN) likt föräldrar kan ta ut ersättning för Vård Av Barn (VAB). Utmaningarna är fortfarande nu efter valet lika aktuella och finns bland annat att ladda ner på hemsidan eller att läsa i förra numret av Vi anhöriga.

I det här numret av Vi anhöriga har vi temat ”Hållbart arbetsliv”. På sidorna 6-11 så är det Arbetsgivare för anhöriga som får extra uppmärksamhet. Här kan ni läsa om yrkesverksamma anhöriga som inte ser sig själva som anhöriga. Det innebär att de hittar egna kreativa lösningar för att kunna hantera både sitt arbete och sin livssituation. Bland annat genom att ta ut semesterdagar för att vårda en närstående. Många ser dessutom att den enda utvägen är att gå ner i arbetstid eller till och med säga upp sig helt från sitt arbete för att få det att fungera. Då skulle Vård Av Närstående (VAN) passa bra!

14 Vardagshjälten - vad hände sen?

Läs Mikael Nordmarks berättelse om att springa Stock-

holm Marathon med sin funktionsnedsatte son Hugo

16 Lokala Nyheter Anhörigvårdare på utflykt i Arboga, Politikerutfrågning i

Det och mycket mer kan du läsa om i det här numret!

Upplands-Bro och medlemsträffar i Hässleholm

God läsning!

EMMA ARONSSON Chefredaktör Vi anhöriga

3

FRÅN FÖRBUNDET

Anhörigåret 2015 U

nder Kongressen den 25 april 2014 togs det ett beslut om att utlysa år 2015 till ett anhörigår. Vi vill skapa en effektiv samverkansform för att tillsammans åstadkomma mer på kortare tid för Sveriges alla anhöriga.

Vår målsättning är att: - på ett konkret sätt synliggöra anhörigas och anhörigvårdarnas situation - belysa att ett rätt anhörigstöd ger samhällsekonomiska vinster - bidra till att skapa förutsättningar för anhörigvänlig vård och omsorg - bidra till att skapa ett anhörigvänligt arbetsliv och samhälle - omsätta relevant kunskap och forskning i praktiken - lyfta fram behovet av forskning och utbildning inom anhörigområdet

Arbetet med Anhörigåret 2015 har påbörjats och en arbetsgrupp lägger nu planeringen för de olika steg som arbetet innebär. Alla uppmanas att skicka in tips, idéer, förslag, erbjudande och så vidare, allt mottages med öppenhet.

Vi bjuder in kommuner, landsting, företag, intresseorganisationer, privatpersoner och andra intresserade att samverka med oss kring aktiviteter inom ramen för ett anhörigår. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har redan anslutit sig till arbetet.

Information om Anhörigåret 2015 kommer att finnas på förbundets hemsida: www.ahrisverige.se Hemsidan kommer att uppdateras fortlöpande med information om utformning och innehåll av aktiviteter

och event. Vänligen kontakta oss på anhorigaret2015@ahrisverige.se för samverkan.

Följ med oss och delta i vårt arbete att lyfta anhörigfrågorna i ett samlat grepp under Anhörigåret 2015!

Anhörigåret 2015

Nationella Anhörigdagen 6 oktober Anhörigas Riksförbunds logotype bygger på två symboler: ”ett hjärta som visar kärlek, vänskap, omtanke och släktskap samt en öppen famn som omsluter, tar emot, stödjer och ger trygghet”. Flera personer har även påpekat att ”droppen” finns med i logotypen.

Den 6 oktober varje år, uppmärksammas anhörigas livssituation genom Nationella Anhörigdagen och Anhörigveckan.

Nationella Anhörigdagen instiftades på initiativ av Anhörigas Riksförbund år 2005 och har blivit en succé. Runt om i landet arrangerar kommuner, föreningar och andra aktörer aktiviteter och manifestationer på temat anhörig under Anhörigveckan.

Anhörigas Riksförbund är på plats i Stockholm stadshus den 4 oktober som både utställare och föreläsare. Stadshuset öppnar portarna klockan 10.00. Välkomna!

Stöd Anhörigas Riksförbund med en gåva Postgiro: 710933-3 Märkes med ”gåva”

4

Vi anhöriga

SAMVERKAN

Nka:s regionala mötesdagar 2014 En dag för inspiration, erfarenhetsutbyte och intressanta möten. Ta del av aktuell forskning och utveckling genom föreläsningar, seminarier och workshops.

Exempel på innehåll under dagen - Riksrevisionen redogör för sin granskning av anhörigstödet och samtalar kring granskningsrapporten ”Stödet till anhöriga omsorgsgivare” med regionala politiker.

Lennarth Johansson från Socialstyrelsen föreläser om anhörigas rättigheter kontra kommunernas skyldigheter. Under eftermiddagen hålls flera workshops, preliminära teman är exempelvis om anhörigvänlig vård och omsorg inom landstingen, genusperspektiv på anhörigfrågor och om ”Valfrihet” - resultat från ett EU-projekt inom äldreomsorgen i Östersund om offentlig vård kontra privat vård. Dagen avslutas med Ann Heberlein, teologie doktor och författare, som samtalar kring temat Anhöriga och ett gott liv.

Information om mötesdagarna finns på vår webbplats www.anhoriga.se eller telefon 0480-418020

Välkommen till konferensen ”Den osynliga handen” Den 19 november arrangeras en heldag om anhörigstöd och föräldraskap av Projekt Delaktighet och Stöd - Bräcke diakoni i Göteborg.

Syftet med dagen är att uppmärksamma alla föräldrar som utför stora omsorgsinsatser för sina vuxna söner och döttrar med funktionsnedsättning. Sedan projektet startade hösten 2013 har det varit ett mål att skapa mötesplatser och aktualisera situationen för denna glömda anhöriggrupp.

Konferensen inleds med Anna Whitaker som är docent i socialt arbete vid Ersta Sköndals högskola. Anna har mött många föräldrar som har vuxna barn med olika funktionsnedsättningar och hon kommer att ge en bakgrund till var anhörigomsorgen

hamnar när ett beroende inte är politiskt korrekt. Därefter följer Kajsa Råhlander – förälder och författare till boken ”Jag önskar att hon dör före mig”. Kajsa kan på ett unikt sätt sätta ord på den oro många av dessa föräldrar känner inför framtiden.

Innan lunch får vi lyssna till Maria Wanker och Ulla Johansson Palm som arbetar på samtalsmottagningen för anhöriga i Uppsala. En speciell mottagning som har specialiserat sig på att ta emot personer som har närstående med en funktionsnedsättning. Vi får också ta del av en uppföljning av Riksrevisionens rapport om stödet till anhöriga.

Dagen är fylld av både kultur och fakta. Efter lunch blir det en föreställning med Göteborgs improvisations-

teater, och slutligen en debatt mellan politiker och företrädare, bland annat för Överförmyndarförvaltningen, Socialtjänsten och Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Konferensen är avgiftsfri och antalet platser är begränsade.

Anmälan senast 18 oktober till: katarina.harstrom@brackediakoni.se Plats: Stadsmuséet, Norra Hamngatan 12 i Göteborg Tid: 08.30-16.00 Fika kommer att serveras under föroch eftermiddagen.

För att se programmet i sin helhet: www.brackediakoni.se Varmt välkomna!

Vi anhöriga

5

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

Ta ställning för ett hållbart arbetsliv!

TEXT: Arbetsgivare för anhöriga

Var femte vuxen i Sverige hjälper, stödjer eller vårdar regelbundet en närstående och de flesta av dessa är i yrkesverksam ålder. Vi är alla anhöriga någon gång i livet, det är bara situationen eller relationen som ändrar sig. Arbetsgivare för anhöriga är ett nätverk som tillsammans med arbetsgivare utvecklar stöd till yrkesverksamma anhöriga.

I dagsläget har nätverket ett tiotal arbetsgivare, stora som små, privata och offentliga, vilket visar på bredden av Arbetsgivare för anhörigas medlemmar. Gemensamt för samtliga arbetsgivare i nätverket är att de har tagit ställning för ett hållbart arbetsliv.

Anhörigfrågan hamnar aldrig riktigt på dagordningen hos arbetsgivare runt om i Sverige. Genom att gå med i nätverket Arbetsgivare för anhöriga har medlemmarna möjlighet att nå ut till en bredare målgrupp, även till de som inte själva orkar, vill eller kan ta reda på information om sin situation.

Bergs kommun Gävle kommun Hörby kommun

Ica Våxnäs Karlstad

Meridium Regionförbundet i Kalmar län Svenska kyrkan i Hörby Tappa.se Varberg Energi Vossloh Nordic

6

Vi anhöriga

Hörby kommun kom i kontakt med Arbetsgivare för anhöriga genom en företagsträff som den lokala anhörigföreningen anordnat. Göran Malmström som är personalansvarig i Hörby kommun anser att det viktigaste är att alla vet vad det handlar om och vart de kan vända sig om de behöver stöd. Han menar att man kan med relativt enkla medel hjälpa dem som är anhöriga på arbetsplatsen.

Genom samma informationsträff i Hörby blev också Svenska kyrkan i Hörby medlemmar. Komminister Ann-Kristin Roos Åkerberg blev genast intresserad av Arbetsgivare för anhöriga.

– Det är ett bra och viktigt initiativ som till stor del kan underlätta för den anhöriga. Genom att vi som arbetsgivare får mer kunskap om anhöriga och deras situation så kommer de yrkesverksamma anhöriga på vår arbetsplats lättare få tillgång till kunskap och ingångar till ett utökat stöd i deras brokiga vardag, säger Ann-Kristin.

Arbetsplatsens kultur spelar roll När frågan kring att kombinera sitt arbete med anhörigomsorg lyfts påverkar det arbetsklimatet och kulturen på arbetsplatsen på ett positivt sätt. Utöver vinsterna med att medarbetare känner sig sedda, värdefulla och mindre stressade är det en möjlighet för arbetsgivarna att stärka sitt varumärke.

Marie Alowersson, Miljöchef på Varberg Energi hoppas på att medlemskapet i Arbetsgivare för anhöriga ska visa på vad som redan fungerar på arbetsplatsen.

Hon vill även kunna få tips, råd och stöd i att skapa och utveckla rutiner för att stödja de yrkesverksamma anhöriga.

Claes Wallman som är ICA-handlare för Ica Våxnäs, Karlstad, säger att han gillar ett humant ledarsätt

där hans anställda mår bra.

- Anledningen till att jag bestämde mig för att bli en del av Arbetsgivare för anhöriga är dels för att det går i linje med ICA:s värderingar som fokuserar mycket på att hjälpa och stötta sina anställda och inte enbart se till prestationer.

Dels vill jag att mina anställda ska känna en yrkesstolthet och kunna säga; ”Vilken bra arbetsplats jag arbetar på!”. Det ger ett bra avtryck gentemot de anställda, säger Claes.

Medlemmarna är förebilder Claes ser också nätverket som en möjlighet att vara ambassadör för projektet och nätverket då han anser att anhörigfrågan är viktig för alla.

Samtliga medlemmar i nätverket ser sig som förebilder gentemot både konkurrenter och samarbetspartners. De tycker att det är en självklarhet att vara en del av detta utvecklingsarbete.

Mattias Ottevi är kontorschef på Meridium, ett Kalmarbaserat företag som arbetar med webblösningar. Så här säger han om sitt medlemskap i nätverket Arbetsgivare för anhöriga: - Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare som skapar allmän trivsel.

Därför är det viktigt att vi som arbetsgivare öppnar upp för våra medarbetare att känna sig trygga i att berätta om sin situation. Vi kommer att integrera anhörigfrågan i vår personalhandbok.

Hela livsbilden är avgörande Medlemmarna i nätverket har lagt märke till att det som är avgörande för hur människor mår är hela livsbilden. Stress, hälsa och kondition är faktorer som alla människor påverkas av och arbetsplatsen är beroende av nöjda och glada medarbetare för att det ska funka.

Hjälp oss att nå fler arbetsgivare

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

TEXT: Arbetsgivare för anhöriga FOTO: Emma Aronsson

Lokala anhörigföreningar och kommunernas anhörigstöd är viktiga för Arbetsgivare för anhöriga. Genom samarbete och samverkan kan vi tillsammans arbeta för ett anhörigvänligt och hållbart arbetsliv.

Anhörigstödet och anhörigföreningarna kan verka som ambassadörer för Arbetsgivare för anhöriga genom att sprida information om nätverket till företag och anhöriga som de kommer i kontakt med. Det är viktigt att vi är många som använder våra erfarenheter och kontakter för att nå ut och öka medvetenheten om hur det är att kombinera anhörigomsorg med yrkesliv.

Två exempel är Anhörigföreningen i Hörby och anhörigstödet i Karlstad kommun som båda har ordnat lokala företagsträffar där de har bjudit in projektet Arbetsgivare för anhöriga. De tycker att en dialog med arbetsgivare är viktig eftersom många anhöriga som de kommer i kontakt med också är yrkesverksamma. Genom att inspirera företag att gå med i nätverket kan de tillsammans med projektet hjälpa och stötta både arbetsgivare och medarbetare som är anhöriga.

- Som anhörigstöd finns vi till hands och är ett direkt stöd till de anhöriga genom att vi kan förmedla kunskap och information. ”Vem är anhörig?” och ”Hur ser en anhörig ut?” är diskussioner som är viktiga att ta upp på arbetsplatsen. Det ger förut-

sättningar för ett hållbart arbetsliv, vilket gynnar både arbetstagare och arbetsledare individuellt och ekonomiskt, säger personalen på Anhörigcentrum i Karlstad kommun.

Utöver vinsterna med att medarbetare känner sig sedda, värdefulla och mindre stressade är det en möjlighet för arbetsgivarna att stärka sitt varumärke. Nätverket är kostnadsfritt och erbjuder stöd, erfarenhetsutbyte, nulägesanalys och support i arbetet som kan dokumenteras i policys för till exempel jämställdhet, mångfald, hälsa, arbetsmiljöarbete, ledarskap med mera.

- Det gäller att visa för arbetsgivare att stöttning av anhöriga ger frisk personal och tar tillvara på det mänskliga kapitalet, menar Anhörigföreningen i Hörby.

Arbetsgivare för anhöriga diskuterar i nuläget möjligheten att starta ambassadörsutbildningar för anhörigkonsulenter och anhörigföreningar så att de kan sprida information kring yrkesverksamma anhöriga hos arbetsgivare. Vi behöver fler enga-

gerade arbetsgivare som förstår vad det kan handla om att vara yrkesverksam anhörig.

Men redan idag kan du som anhörigförening eller anhörigkonsulent hjälpa nätverket att uppmärksamma arbetsgivare och anhöriga genom att bjuda in oss till era lokala arbetsgivare.

•

Bli en samarbetspartner i de kommuner där det finns arbetsgivare som är med i nätverket.

Som samarbetspart kan vi samverka kring informationsträffar och vi kan också vara en länk till anhörigstödet för medar- betare och chefer.

•

Engagera arbetsgivare att gå med i nätverket. Bjud in arbetsgivare till ett informationsmöte med Arbetsgivare för anhöriga.

Ta en kontakt med oss för mer information och tips på hur ni kan gå tillväga.

• Sprid vårt material som kan användas av både anhöriga och av arbetsgivare.

Hallå där....

Bo Lindström, HR-chef för Bergs kommun som nyligen gick med i nätverket Arbetsgivare för anhöriga.

Hur kommer det sig att ni gick med i nätverket?

- Arbetet med anhörigfrågor stämmer väl överrens med vårt övriga arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi vill också vara ett föredöme för andra företag i regionen att hitta sin roll och värde i arbetet för att skapa ett mer hållbart arbetsliv.

På vilket sätt kommer ni att arbeta med frågan i er kommun?

- Vi kommer närmast planera hur vi ska kunna använda oss av nätverket och projektet för att lyfta anhörigfrågan på vår arbetsplats. Jag tror att det handlar mycket om att stödja och stärka medarbetarna i sin anhörigroll och att kunna erbjuda dem nätverk och sociala kontakter.

Vi anhöriga

7

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

En (o)möjlig kombination?

TEXT & FOTO: Arbetsgivare för anhöriga

Mia är anhörig till sin son som lever i missbruk och kriminalitet. Annas pappa fick Alzheimer när Anna bara var 18 år. Annelie är anhörig till sin son med blödarsjuka. IngMarie blev plötsligt anhörig när hennes till synes friske far fick en hjärtinfarkt. Pontus är trebarnsförälder och anhörig till sin yngsta dotter Moa, 11 år. Kajsa har levt som anhörig hela sitt vuxna liv, både till sin mamma och till sin son med flerfunktionsnedsättning.

Det de har gemensamt: de är några av de 900 000 svenskar som utöver sitt anhörigskap också är yrkesverksamma.

Många av de som är anhöriga tänker inte på sig själva som anhöriga. Det innebär att de hittar egna kreativa lösningar för att kunna hantera både sitt arbete och sin livssituation.

- Efter en tid med skiftbyten och utnyttjande av flextiden började jag känna mig omständig och som en dålig kollega, säger Mia Pedersen.

Det blir svårare att få arbetsdagarna att gå ihop och till slut känner så många som 140 000 anhöriga i åldern 45-66 år att

8

Vi anhöriga

enda utvägen är att gå ner i arbetstid eller till och med säga upp sig helt från sitt arbete.

Ofrivillig koordinator Gemensamt för de flesta yrkesverksamma anhöriga är att de känner ett stort ansvar för sin närstående och blir ofta koordinatorn som ska hålla ihop alla kontakter.

- Jag har ägnat stora delar av min arbetsdag åt att försöka lösa problem som skolan i grunden har ansvar att lösa. Jag tappar fokus och mitt engagemang för arbetet blir mindre. Jag använder inte min fulla kapacitet och min produktivitet minskar, menar Pontus Oscarsson.

Avstånden mellan den anhörige och den närstående kan ibland vara långa vilket gör att den anhörige kan behöva ta ut betald eller obetald ledighet för att besöka sin närstående. Då kan det underlätta att ha en handlingsplan på arbetsplatsen som stöd för både arbetsgivaren och för den anhöriga.

Tydlighet ger trygghet Tydliga rutiner och förhållningssätt från arbetsgivaren ökar tryggheten för chefer, personal-

ansvariga och arbetsledare att veta hur de ska handla i stunden. Är chefen trygg med hur hen ska lösa en anhörigsituation för sin medarbetare blir också medarbetaren mer positivt inställd till sin arbetsplats. Det blir mycket svårare för en medarbetare att återgå till arbetet om förtroendet för arbetsgivaren brister.

- Att arbetsplatsen knyter sig till nätverket Arbetsgivare för anhöriga och lyfter frågan kring yrkesverksamma anhöriga ger en ökad trygghet för alla. Samtlig personal på arbetsplatsen blir då införstådda med vad det handlar om att vara anhörig, säger Annelie Brathén.

Allt att vinna, mycket att förlora En arbetsgivare som inte engagerar sig i sina anställda och inte inser att det finns ett liv utanför arbetet, riskerar att tappa kompetens och trovärdighet och i allra värsta fall så går ryktet om att inte vara en attraktiv arbetsplats att arbeta på. Däremot så vinner en arbetsgivare som stöttar sina medarbetare som även stödjer, hjälper eller vårdar en närstående mycket genom en lojal arbetskraft, kompetens

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

som stannar kvar och ett stärkt varumärke.

- Många chefer lär inte känna sin personal och deras livssituation i den utsträckning de borde, man måste visa på att det kostar pengar för företaget att inte bry sig om sin personal och deras livssituation, anser Pontus Oscarsson.

Kunskap hos arbetsgivaren Många anhöriga tycker det är viktigt att arbetsgivaren bryr sig och att det sker en öppen dialog mellan arbetsgivare och medarbetare. Arbetsgivaren bör också ha viss kunskap och exempelvis kunna informera om närståendepenning via Försäkringskassan eller hänvisa till det kommunala anhörigstödet.

- Det går inte att ta upp frågan en gång och tro att det ska vara avklarat. Anhörigskap kan ju komma plötsligt. Det är viktigt att komma ihåg att det kan drabba vem som helst när som helst, säger Mia Pedersen.

Arbetsgivare ska självfallet inte ta hela ansvaret utan samhället måste också ha lösningar för den

växande anhörigfrågan. En jobbig hemsituation kan leda till att du blir sjukskriven eller hamnar i ett missbruk för att pressen att både arbeta och ta hand om din närstående blir för stor. En sådan utveckling påverkar både arbetsgivare och samhället negativt på lång sikt.

Information som syns I Socialtjänstlagen står det att kommunen ska erbjuda stöd för anhöriga men fortfarande finns det många invånare som inte har nåtts av den informationen.

Många arbetsgivare och även yrkesverksamma anhöriga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp och stöd i anhörigfrågor.

Lagar och regler kring närståendepenning för vård av närstående är också något som många anhöriga tycker bör utvecklas för att underlätta.

Arbetsgivare för anhöriga hoppas att nätverket med arbetsgivarna i ryggen kommer att kunna påverka politiskt och i en längre framtid också lagarna kring anhörigvård!

Vill du ta del av Mias, Annas, Annelies, Ing-Maries, Pontus och Kajsas personliga berättelser? Besök vår webbplats:

Fördelar för arbetsgivare • Minskad stress. Personal som upplever att de har kontroll över sin livssituation känner mindre stress och oro. Detta kan bidra till att den stressrelaterade sjukfrånvaron minskar.

• Lägre personalomsättning.

Genom att diskutera lösningar utifrån medarbetarnas behov kan medarbetare fortsätta att kombinera arbete med anhörigomsorg. Detta medför att personalomsättningen minskar och därmed även rekryteringskostnaderna.

• Ökad arbetstillfredställelse.

Känner sig personalen sedd och betydelsefull upplever de en större tillfredställelse i att göra ett bra jobb.

• Ökad kvalité. Personal som mår bra och känner lojalitet till sin arbetsgivare har större förutsättningar att prestera.

• Attraktiv arbetsgivare. Att ta socialt ansvar bidrar till att arbetsplatsen uppfattas som mer attraktiv att arbeta hos. Om medarbetarna är positiva till sin arbetsgivare sprider det sig att de arbetar på en attraktiv arbetsplats.

• Stärkt varumärke. Du som arbetsgivare kan också stärka ditt varumärke. Potentiella kunder eller samarbetspartners som är engagerade i sociala frågor kan se en vinst i att arbeta med en part som delar deras värderingar.

www.arbetsgivare.anhoriga.se

Berätta din historia! Är du yrkesverksam anhörig och vill dela med dig av din erfarenhet? Har du fått stöd och hjälp från arbetsgivaren och kollegorna?

Har du fått lösa din situation på egen hand och vill du nu vara med och påverka?

Kontakta oss: arbetsgivare@anhoriga.se

Vi anhöriga

9

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

10 tips till arbetsgivare för ett hållbart och anhörigvänligt arbetsliv På nästan alla arbetsplatser finns det någon som vårdar eller hjälper en närstående. Många anhöriga har ibland svårt att fokusera på sina arbetsuppgifter. Stressen och oron över den närståendes välbefinnande kan lätt ta överhanden.

Arbetsgivare för anhöriga bygger upp ett nätverk av stora och små arbetsgivare inom privat och offentlig sektor. Tillsammans arbetar vi sedan för ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden.

TEXT & FOTO: Arbetsgivare för anhöriga

ma anhöriga på din arbetsplats att skapa en egen stödgrupp eller att gå med i ett redan existerande nätverk om det finns på er arbetsplats.

ande, försök att lära känna din personal och hur deras omständigheter ser ut.

dina anställda kan komma till dig för råd och stöd.

verksamhetens styrdokument och aktiviteter och att det inte bara är ord på ett papper utan att du följer dem i ditt dagliga arbete.

9. Uppmuntra de yrkesverksam-

2. Utan att vara för påträng-

4. Var tillgänglig och visa att

7. Visa öppet att du står bakom

ihåg att även chefer har behov av sin fritid och att även de behöver lösa livspusslet.

riktlinjer, styrdokument och aktiviteter som finns på din arbetsplats och uppmuntra personalen att ta del av dem.

möjligt och var beredd att kompromissa.

lätt att få tag i manualer, intranät, interna nyhetsbrev och övrig information som gäller alla anställda.

8. Led med gott exempel. Kom

1. Var öppen och rak med de

3. Var så tillmötesgående som

6. Se till så att all personal har

5. Uppmuntra din personal att

vara medveten om och ha förståelse för verksamhetens styrdokument gällande mångfald och jämställdhet.

10. Framförallt, var rättvis och konsekvent när du bemöter din personal.

Kontakt och mer information

Prenumerera och håll dig uppdaterad!

Vill du hålla koll på vad som händer i projektet och nätverket Arbetsgivare för anhöriga?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev! Det är fyllt med intressanta reportage om yrkesverksamma anhöriga och arbetsgivare som tar ställning för ett hållbart arbetsliv.

Nyhetsbrevet kommer ut ca sex gånger per år.

Välkommen med din intresseanmälan till: arbetsgivare@anhoriga.se

www.arbetsgivare.anhoriga.se E-post: arbetsgivare@anhoriga.se Karin Holmåker Projektkoordinator Telefon: 0480-41 80 34 Mobil: 072-512 81 45 Annika Schaefer Projektmedarbetare Telefon: 0480-41 80 36 Mobil: 072-512 80 94 Carin Wallman Praktiker/möjliggörare Telefon: 0480-41 80 15 Mobil: 070-369 07 34

10

Vi anhöriga

TEMA HÅLLBART ARBETSLIV

TEST! Hur anhörigvänlig är min arbetsplats?

Min chef vet att jag vårdar, stöttar eller hjälper någon i min närhet

JA NEJ

Hur anhörigvänlig är du som arbetsgivare?

Vi vet vilka medarbetare som ger omsorg till närstående

Det finns en specifik policy för anhöriga på min arbetsplats

Alla chefer har kunskap och insikt att möta medarbetare som vårdar en närstående

Min chef har förståelse för min situation

Vi initierar samtal om vilket stöd medarbetaren behöver

Det finns ett nätverk på vår arbetsplats för oss anhöriga

Vi försöker så långt det är möjligt möta medarbetarens önskemål

Min chef erbjuder flexibel arbetstid Jag och min chef har pratat om vilket stöd jag behöver Mina kollegor har förståelse för min situation Min situation påverkar inte mina möjligheter till kompetensutveckling eller karriär Min chef är hjälpsam inför förfrågningar om ledighet

JA NEJ

Vi arbetar med frågor kring tolerans och hjälpsamhet för att öka förståelsen på arbetsplatsen Det finns stöd för medarbetare som har omsorg om närstående inom organisationen Vi har kunskap om vilket stöd som finns för anhöriga utanför organisationen och var vi kan hänvisa medarbetare Frågan om anhörigomsorg tas upp på medarbetarsamtal

FLEST JA? Din arbetsplats och du som arbetsgivare är en förebild i arbetet för

ett mer hållbart arbetsliv. Ni har en öppen kultur där ni pratar om situationer och problem som uppstår utan rädsla för att förlora karriärsmöjligheter. Ni arbetar med rutiner på ett fördelaktigt sätt som gör er förberedda på oförutsedda händelser. Nätverket Arbetsgivare för anhöriga kan erbjuda ett specialiserat och utökat stöd i ert fortsatta arbete och ni kan vara de som går före era konkurrenter att ta ställning för ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden!

FLEST NEJ? Det är inte ovanligt att anhörigfrågan blir en ickefråga på arbetsplat-

sen. Det kan kännas svårt att prioritera de mjuka frågorna när verksamheterna blir mer och mer slimmade. Men misströsta inte. Titta på det som fungerar på er arbetsplats och i er verksamhet idag och gör upp rutiner för hur det ska fungera även framöver. Vi rekommenderar att arbetsgivaren går med i nätverket Arbetsgivare för anhöriga för att få stöd och hjälp i att lägga upp dessa rutiner. I nätverket får arbetsgivaren även erfarenhetsutbyte med arbetsgivare i liknande situationer men också med arbetsgivare som arbetat längre med frågan. Lycka till!

Vill du att din arbetsplats ska vara en del av Arbetsgivare för anhöriga? Är du som arbetsgivare intresserad av att delta i nätverket? Lämna in din intresseanmälan redan idag på:

www.arbetsgivare.anhoriga.se

Vi anhöriga

11

ANHÖRIGPULSEN

ANHÖRIGPULSEN Hur bra är kommuner och landsting på att stödja anhöriga?

TEXT: Emma Aronsson nhörigpulsen är en enkätundersökning som Anhörigas Riksförbund startade tillsammans med företaget Diosentic för att kartlägga hur anhörigas livssituation ser ut. Resultatet kan användas för att jämföra hur det ser ut i olika kommuner och landsting. Det kan också användas för att påverka beslutsfatta-

A

re och skapa förståelse för anhörigas livssituationer.

2012 startades enkäten och sedan dess har 370 svar kommit in och resultatet finns representerat i 63 kommuner. På nästa sida berättar Anett Karlsson, som jobbar med Anhörigpulsen mer om den uppdatering av Anhörigpulsen som är

planerad. Där kan ni även läsa hur tre olika anhörigföreningar aktivt jobbar med Anhörigpulsen.

Här nedanför kan ni se resultatet av några av de frågor som ställs i Anhörigpulsen. Bland annat kan vi se att kommunr är bättre än landsting på att informera Vi kan också se att män är mer nöjda än kvinnor.

Resultat från Anhörigpulsen Män Landsting Kvinnor Landsting Män Kommun Kvinnor kommun

Hur bra är informationsmaterialet till dig som anhörig?

Hur bra förstår man ditt behov av stöd?

Andra resultat hittills: - Äldre anhöriga är mer nöjda än yngre anhöriga - Man är mindre nöjd ju längre tid man har varit anhörigvårdare - De som har en lyhörd arbetsgivare är mer nöjda än de som inte har det - Anhöriga är mer nöjda när samarbetet mellan kommun och landsting fungerar bra

Hur bra är man på att upprätta personlig stödplan för dig?

Hur nöjd är du med de stödinsatser du får?

Hur nöjd är du med bemötandet?

Betyg 1 (sämst) - 5 (bäst) 3-5 är godkänt 12

Vi anhöriga

0

1

2

3

4

5

ANHÖRIGPULSEN

Hallå där!

Anett Karlsson, organisationsombudsman på Anhörigas Riksförbund.

Vad kommer uppdateringen av Anhörigpulsen att innebära?

Förhoppningsvis kommer det att bli färre frågor. Frågorna kommer att renodlas och bli ”bekvämare” att svara på. Anhörigpulsen kommer att bli ett ”material” som kommer att kunna användas i flera olika sammanhang. Den kommer även inom en snar framtid att finnas att fylla i direkt på webben, och där är även tanken att du ska kunna se resultatet i realtid. Uppdateringen beräknas vara klar i november.

Hur kommer uppdateringen att gå till?

Det har tillsatts en arbetsgrupp som går igenom frågorna och texterna.

Gruppen består av personer som är anhöriga, aktiva i en anhörigförening, som jobbat med Anhörigpulsen, har olika bakgrunder, erfarenheter och åldrar.

Kan man fylla i Anhöripulsen under tiden den uppdateras?

Ja, självklart. Alla svar kommer att registreras och har lika stor betydelse. Anhörigpulsen är långsiktig och ständigt pågående. Anhörigpulsen ska fyllas i flera gånger, så fort situationen förändras, både till det bättre och det sämre eller i genomsnitt en till två gånger per år.

Något du vill tillägga?

Jag vill uppmana alla anhöriga att fylla i Anhörigpulsen för den kommer att göra skillnad!

Om du undrar på något, du kanske vill ha hjälp att fylla i Anhörigpulsen, vill att Anett kommer och presenterar den för er eller är nyfiken på resultatet så kan ni höra av er till Anett på telefon: 0340-154 41 eller e-post: anett.karlsson@ahrisverige.se

”Om vi hjälps åt att fylla i Anhörigpulsen kommer vi att få en sanning som nog ingen kunnat förutspå”

J

ag har pratat med tre olika anhörigföreningar som har arbetet effektivt med Anhörigpulsen på tre helt olika sätt. Vallentuna Anhörigförening, Svedala Anhörigförening och Anhörigföreningen Göteborg.

I Vallentuna Anhörigförening är det Aina Norman, styrelseledamot som jobbar med Anhörigpulsen. Allt började när hon under Anhörigriksdagen i Varberg i maj 2013 fick höra om Anhörigpulsen och kände att ”det här är viktigt, det här vill jag göra”.

Aina använder sig av ett ”system” som gör att det blir stor variation av de som fyller i enkäten. Hon går igenom medlemslistan, sedan kontaktar hon dem och sätter sig ner med var och en och hjälper dem att fylla i.

”

Det är viktigt att de jag intervjuar känner att de är en liten bit i ett stort pussel, att de känner att de har hjälpt till på något sätt”

Aina får veta mycket om människors innersta och deras känslor. Hon brukar berätta att hon har jobbat på bank, där det finns ett tysthetslöfte som hon även anammar när det gäller Anhörigpulsen.

Aina är öppen med det hon känner under intervjuerna, och det blir en del känslor. Hon har blivit riktigt arg, torkat tårar och skrattat. Det är ett medvetet val att reagera och det blir också ett kvitto för den som blir intervjuad om att Aina förstår situationen. Hon har som regel att alltid avsluta varje intervju med ett leende.

Aina gick ut hårt i början med många intervjuer men var naiv, hon visste inte hur mycket hon skulle få ge av sig själv och hur mycket det skulle ta på hennes krafter. ”Många anhörigvårdare har ingen att prata med och när de intervjuas pratar de om mycket annat också”. Aina menar att det tar tid och att det får göra det

också, det är viktigt.

”Det är viktigt att de jag intervjuar känner att de är en liten bit i ett stort pussel, att de känner att de har hjälpt till på något sätt”.

Vallentuna Anhörigföreningen kommer att fortsätta jobba med Anhörigpulsen under hösten och vintern.

Stefan Bauer, ordförande i Svedala Anhörigförening berättar att efter Kongressen i Karlstad i april 2014, la de i en högre växel och satsade på Anhörigpulsen. På Kongressen blev de inspirerade och ville sprida Anhörigpulsen och få anhöriga att förstå nyttan med den.

Anhörigföreningen i Svedala är en av få lokalföreningar som har sponsorer. Av pengarna de får in lottar de ut ”en trevlig stund” via nomineringar. De som blir nominerade får även frågan om de vill fylla i Anhörigpulsen, och det är alltid positiv respons.

Stefan berättar att de försöker få kommunen att bli intresserad av Anhörigpulsen, men då måste de ha ett resultat att visa upp.

Stefan påpekar att det är extra viktigt att arbetet med Anhörigpulsen inte stannar upp utan fortsätter, och att den som fyller i Anhörigpulsen gör det kontinuerligt. ”I och med att livet förändras så förändras också livssituationen, vilket Anhörigpulsen också vill kunna visa på. Därför kommer Svedala Anhörigförening att fortsätta att jobba med Anhörigpulsen framöver”.

Lena Hultén, ordförande för Anhörigföreningen Göteborg berättar att de kopplar upp datorer under sina medlemsmöten så att man kan fylla i Anhörigpulsen direkt på plats.

De brukar dessutom alltid ha med enkäten ut på mässor och i andra sammankomster.

Anhörigföreningen Göteborg har ett bra samarbete med Anhörigkonsulterna i området och de flesta använder sig av Anhörigpulsen i mötet med anhöriga. ”Det är en win-win relation, och vi tjänar på att samarbeta med varandra”.

Vi anhöriga

13

VARDAGSHJÄLTEN - HUR GICK DET SEN?

”En magisk upplevelse” N

ågon kanske minns artikeln tidigare i våras här i Vi Anhöriga. Om pappan som planerade att springa hela Stockholm Marathon i maj med sin femårige son Hugo i vagn. Hugo som har en allvarlig hjärnskada och inte kan springa själv skulle få uppleva Stockholms gator, friheten och fartvinden i håret. Pappa Mikael skulle vara själva motorn.

Farhågorna var många och oron stor innan loppet, skulle det fungera? Vad skulle Hugo tycka? Vad som helst kunde ju gå snett! Men hur gick det då till slut? Här skriver Mikael Nordmark själv om den stora dagen.

Dagarna innan loppet var jag otroligt nervös. Följde frenetiskt fyra olika väder-appars uppdatering av vädret.

Regn eller inte? Började också tänka på alla saker som kunde gå fel. Tänk vad pinsamt om jag skulle få ”gubbvad” efter 2 km och tvingas bryta?

Tänk om jag skulle bli sjuk? Tänk om Hugo skulle bli sjuk? Tänk om det ösregnar? Tänk om vagnen går sönder? Positivt tänkande saknades helt.

Väder-apparna började dagen innan bli lite mer samstämmiga i sina prognoser och det verkade som vi skulle kunna undvika regnet. Ni kanske tycker det var lite väl mycket fokus på regn, men att utsätta Hugo för 4-5 timmars vagnåkande i regn och 10 grader skulle inte vara en speciellt bra idé.

På lördag morgon var jag ännu mer nervös. Blev nästan stum och mum14

Vi anhöriga

lade mest för mig själv. Packlistan till Hugo blev bara längre och längre.

Till slut lyckade vi alla fall komma iväg. Jag, Hugo och Anna (min fru) i vår bil. Rejält försenade. Stressade.

Jag irriterad. Inte blev det bättre när vi lyckades köra fel och hamnade vid Ropsten istället för Östermalms IP. U-sväng på Lidingövägen. Till slut lyckades vi hitta en parkeringsplats och vi fick stressa utav bara den för att hinna till samlingsplatsen utanför Danica-hallen där vi skulle möta upp våra 11 medlöpare, fotograf Martina och lite senare TV 4.

Det var riktigt häftigt att träffa alla medlöpare. 10 av de 11 hade jag aldrig träffat tidigare, innan vi i slutet på februari drog igång vår sida på Facebook för Team Nordmark. Jonas kände jag sedan länge, men övriga var en salig blandning: sponsorer i form av Vanessa och Fredrik från Asics och Patrik från Solhagagruppen. Bekantas bekanta i form av Desirée, Stefan, Gustaf och Karna. Mårten från Glädjeknuff (som ger funktionshindrade chansen att uppleva löpartävlingar), Mohamad som jag träffade nere på träningsläger i Portugal och Alexandra som har en son med samma, extremt ovanliga diagnos som Hugo. Ett underbart gäng. Och riktigt duktiga löpare också.

Vi gick igenom lite taktik.

Hur några skulle springa framför vagnen och ”bana väg” för oss, hur några skulle springa bredvid vagnen och några bakom oss. Både för att

hålla koll på Hugo och hans mående, men även för att undvika att vi körde på eller krockade med andra löpare.

Därefter kom TV4 och gjorde en intervju med mig strax innan start. Vet inte riktigt vad jag sa, förutom att jag ungefär mitt i intervjun blev väldigt rörd och hade lite svårt att hitta ord. Men när jag kollade på klippet efteråt blev det rätt bra ändå.

Jag delade ut Hugos mediciner, mat, dryck, blöjor, kläder med mera till några i gänget som hade med sig löparryggsäckar. Packade ned reservhjul och slang under vagnen. Satte på regnskyddet då det började regna rätt rejält. Och så småningom började vi sakta gå mot starten. Tror inte att jag sa många ord. Var så otroligt fokuserad. Till slut kom vi fram till starten och regnet upphörde. Musiken dundrade igång efter Lidingövägen och vi började sakta jogga fram mot startlinjen.

Och plötsligt var vi iväg!

Det blir lätt klyschigt med alla fantastiskt, underbart och otroligt, men det var verkligen allt detta och lite till att få ge sig iväg tillsammans. Medlöparna var supertaggade från start och förutom att stötta, peppa, skydda, bära på Hugos saker och bana väg för oss så peppade de dessutom publiken: ”Här kommer Team Nordmark”, ”Kom igen - stötta Hugo och Micke”. Det gjorde att vi fick ett fantastiskt stöd efter hela loppet av publiken.

Till en början var det riktigt trångt. Vi hade sagt att vi skulle hålla

VARDAGSHJÄLTEN - HUR GICK DET SEN?

strax under 6 min/km och jag tror att vi låg på den farten allt som oftast under första varvet. Första kilometerna flöt på fint och det var häftigt att ha teamet framför sig som ropade ut till förvånade löpare framför oss: ”Håll till höger, barnvagn kommer”!

Vid Norrmalmstorg var Anna och några kompisar på plats.

Vågade knappt vinka till dem då jag var rädd att köra på någon. Därefter började det bli lite mindre trångt. Vi stannade strax efter slottet och bytte kläder på Hugo och gav honom lite att dricka och så fortsatte vi. På varje vätskestation stannade vi till och drack. Jag fick dryck langad till mig av teamet. Kändes lyxigt. På väg upp till Västerbron var det rejält brant, där gick vi för första gången. När vi väl kom upp på Västerbron sprang vi på fint och det kändes toppen. Det här med att springa med vagn är ju lugnt tänkte jag.

Efter Norr Mälarstrand skulle vi stanna och ge Hugo välling, men då hade vällingen hamnat på lite villovägar då gruppen spritts ut lite och stoppet blev längre än väntat. När vi stod och väntade på vällingen kom en löpare fram till mig och berättade att han själv hade barn med funktionsnedsättning och att han tyckte att det vi gjorde var fantastiskt. Det var ett av de finaste ögonblicken under loppet.

Efter ett längre välling-stopp fortsatte vi och kom fram till Garmin Power-zone där vi innan loppet fått önska Hugos favoritlåt. När vi kom springande satte de på den. R.Kelly med The worlds greatest. Då började jag gråta. Så. Jäkla. Fint.

Vi sprang på och vid T-Centralen stod Anna, Klara, flera kompisar, min syster, mina fastrar och min pappa. Det var mäktigt. Anna sprang med oss i några hundra meter. Vi fortsatte upp efter Torsgatan och det kändes lätt och fint. Ibland var det 5.30/km-tempo och ibland var det 6.00/km-tempo. Enligt plan. Teamet eldade på publiken och Hugo var nöjd och glad. Det här går ju hur bra som helst tänkte jag. Nästan lite för lätt. Nåja.

Strax innan första varvet var avklarat högg det till i baksidan på låret. Kramp? Redan? Vi stannade till. Jag stretchade. Hugo fick mat. Jag blev rejält skärrad. Vi saktade ned tempot och det kändes ok, men efter

några kilometer till: ytterligare krampkänningar. När vi gav oss ut på Gärdet/Djurgården kändes det inget vidare. Jag började gå i uppförsbackarna och vi drog ned på tempot. Det högg till några fler gånger under rundan ute på Djurgården och nu var det krampkänning i båda låren. Låren turades om att jäklas med mig.

Drog i mig massor av saltgurka, gels, järntabletter, sportdryck och vatten, till slut började det kännas bättre.

Det blev några vätske/mat/ ombytespauser för Hugo innan vi till slut kom in mot city och Norrmalmstorg igen. Vinkade leende till publiken och... där kom det riktig jäkla kramp igen. Fick lägga mig mitt på Norrmalmstorg och be Karna (sjukgymnast och proffs på det här med att dra till ben som krampar) dra till benet a la Fotbolls-VM. Bara 14 kilometer kvar nu.

”

Under loppet så frågade jag väldigt ofta teamet: Hur mår Hugo?

Hur ser Hugo ut? Svaret var alltid nåt i stil med. Han är glad. Han är nöjd. Han ler. Han sover. Det var nog det finaste med hela loppet att Hugo var glad.

Att han njöt. Att han hade en sån härlig upplevelse”

Vi fortsatte och det gick fint. Vid Västerbron gick vi en längre bit. Nu började vi känna igen många av löparna. Eftersom vi sprang lite ryckigt med många pauser för Hugo (och för mig på slutet med krampen) blev det att vi sprang ikapp många efter våra pauser. Och så blev vi omsprungna då vi pausade och så ikapp igen. Under loppet så frågade jag väldigt ofta teamet: ”Hur mår Hugo?”, ”Hur ser Hugo ut?” Svaret var alltid nåt i stil med. Han är glad. Han är nöjd. Han ler. Eller: Han sover. Det var nog det finaste med hela loppet att Hugo var så glad. Att han njöt. Att han hade en sån härlig upplevelse.

Andra halvan av loppet så sprang ofta Fredrik eller Gustaf fram i förväg när vi närmade oss en spea-

ker så när vi väl kom fram så fick vi ett härligt mottagande från speakern som eldade på publiken.

Drog i mig rejält med CocaCola vid Rådhuset. Sprang på och fick sån kramp att jag fick lägga mig på rygg igen. Strax efter mötte jag min pappa och han sprang med oss en kort bit. Underbart.

Torsgatan var riktigt seg.

Gick sista biten uppför, men fick så fin stöttning av vänner på väg upp mot Odenplan att jag fick nya krafter och med bara några kilometer kvar kändes det lätt igen. Vi kommer ju klara det! Vi hade under 5 timmar i sikte, men några ”kramp-stopp” till så var det det inte längre i sikte.

Att springa med vagn gör att löpsteget blir lite speciellt. Det blir lite som att springa i backe. Lite kortare steg. Du hjälper inte till med överkroppen på samma sätt. Och det tar sjukt mycket på låren har jag upptäckt.

Till slut närmade vi oss Stadion. Jag fick nya krafter och vi ökade farten in mot mål. Väl inne på stadion så stannade jag och lyfte upp Hugo ur vagnen. Sista 200 meterna sprang jag med honom i famnen. Ända sedan jag bestämde att vi skulle springa har jag tänkt på det ögonblicket. Ofta när vi eller jag varit ute och tränat har jag tänkt på just det.

Att jag springer i mål med honom i famnen. Jag började nästan alltid gråta när jag tänkte på det. Nu kom inte tårarna. Kanske för att jag var så trött. Kanske för att jag tänkte ”få inte kramp nu”. Men när Anna och Klara mötte upp efter mållinjen då kom tårarna. Jag kramade om dem och sedan kramade jag om alla i teamet.

Utan dem hade det aldrig gått vägen.

Utan dem hade vi aldrig fått en sådan härlig upplevelse.

Därefter blev det intervju och fotografering med Expressen.

Lång promenad till bilen, hemfärd till Täby och en magisk pizza, följd av ofantliga mängder lösgodis i soffan.

Lade ut några bilder på Facebook och sedan var det som att mobilen exploderade av alla likes och kommentarer.

Ja, det var den dagen. En dag både jag och Hugo alltid kommer att minnas. /Mikael Nordmark www.facebook.com/TeamNordmark Vi anhöriga

15

Medlemsträffar i Hässleholm

Anhörigvårdare i Arboga på uppskattad utflykt Arboga Rederi med Kapten Håkan Isaksson och hans besättning bjöd den 15 juni anhörigvårdarna med respektive i Arboga på en avkopplande resa på kanalen. Resan började med att Götlunda buss tog oss från Arboga station till Notholmen där vi fick gå ombord på M/S TOR och sätta oss till bords.

Vi var 24 personer som slog oss ner och fick höra Anna Åman hälsa oss välkomna på denna resa för anhörigvårdare som de vill uppmärksamma på detta sätt. Vi bjöds på lättare förtäring och småpratade runt borden, alla väl till mods. Kapten guidade oss med sevärdheter som vi passerade.

Serveringspersonalen servade oss med allt vi behövde och såg till att vi trivdes. Efter maten fick vi kaffe och godbit. Kanalbolagets personal tog oss igenom slussarna på ett säkert sätt och när vi anlände till slutstationen: Gravudden, så fanns vår busschaufför från Götlunda buss på plats och körde oss tillbaka till Arboga station igen. En härlig och uppskattad resa och vi tackar alla berörda: Götlunda Buss, Arboga Rederi och kanalbolagets personal för att de bjöd oss alla på denna resa, TACK och på återseende!! /Margareta Bergström och Sune Gerhardsson- Arboga

Politikerutfrågning i Upplands-Bro Vi hade vår Politikerutfrågning lördagen den 23 augusti på Dagcentralen i Kungsängen. Det var mycket förarbete och laddning på olika vis.

Vi blev ett trettiotal personer som deltog i utfrågning och debatt kring anhörigfrågor i vår kommun.

Anhörigas Riksförbunds ordförande Thomas Kylander fungerade som moderator. Han hade satt sig in i kommunens verksamhet och kunde ge viktig bakgrundsinformation samt även hjälpa till att sätta press på politikerna som gärna kommer med lite vaga löften i svävande ordalag.

16

Vi anhöriga

En satsning som initierats av Upplands-Bro Anhörigförenings ordförande Pontus Oscarsson återkom gång på gång i debatten. Kommunen har innevarande år avsatt medel för att genomföra en kartläggning av antalet anhörigvårdare i kommunen. Detta genom att ge alla vuxna kommuninnevånare möjlighet att svara på ett frågeformulär. Politikerna hänvisade flera gånger till att de inväntar resultatet av denna enkät för att se vad behoven är.

TEXT & FOTO: Berith Löfgren Andersson

I Anhörigföreningen i Hässleholms kommun har vi haft medlemsträffar under maj och juni. Den 6 maj kåserade Ingemar Skogar kring sitt bildspel ”Våren i närbild - när Sverige är som vackrast”. Ibland blir man hemmablind och det skadar inte att påminnas om hur vackert vårt land är och det var alla medlemmarna rätt överens om. Vid träffen den 10 juni bjöds det på underhållning med Leif Jonasson och Lennart Rydström. Det blev sång och musik ur vår svenska visskatt, såsom Dan Andersson, Evert Taube med flera och det blev även allsång. Vår ordförande Siv Nilsson informerade vid träffarna om aktuella ärenden och händelser, bland annat från förbundets kongress och Anhörigriksdagen. Vid varje träff har vi fika med hembakade kakor och nu i juni blev det rabarberpaj, allt ordnat av duktiga styrelsemedlemmar. Vi har också lotteri med fina vinster. /Anhörigförening i Hässleholm, Siv Jönsson, sekreterare.

Lokalföreningar!

Skicka in era texter senast den 7 november för publicering i nästa nummer

REPORTAGE TRYGGA-VIBO

Från Nacka till Benidorm

V

äl framme i Nacka och på rätt adress så knackar jag på hemma hos Monica och Leif Lager. Monica är pensionerad sjuksköterska och idag är hon anhörigvårdare till sin man Leif, som sitter i rullstol, har nedsatt syn och diabetes. Jag är på besök hos Monica och Leif på grund av att de har varit i Benidorm via Trygga-ViBo och jag är nyfiken på att få höra mer om deras resa.

Leif: När man flyger till Benidorm så landar man i Alicante, så vi hade beställt färdtjänstbuss från Alicante till Benidorm och det fungerade jättebra.

Monica: När vi kom fram hade vi tänkt bo på lägenhetshotellet via Trygga-ViBo, men det var Yvonne från Trygga-ViBo som upptäckte att Leifs rullstol inte skulle gå in på toaletten. Då hade hon ordnat ett jättefint hotellrum precis vid strandpromenaden. Men till saken hör att det var så trångt där inne så jag tänkte; ska vi bo här i fjorton dagar? Leif kan inte ens ta sig ut på balkongen!

På eftermiddagen kom Yvonne och så började hon att möblera om. Jag hade aldrig haft en tanke på att göra det själv. Och visst blev det så att Leif kom ut på balkongen! Jag frågade om hon verkligen kunde göra så och hon svarade att; ”ja ni ska ju bo här, det är inga problem!”

Monica berättar att Leif blev förkyld. Då kom Yvonne med citroner, hostmediciner, teer, koppar och honung.

Monica: Jag som anhörig kände en stor trygghet och hjälp, fastän jag

TEXT & FOTO: Emma Aronsson själv är sjuksköterska det är inte alls mycket backar där och kan ta hand om heller. mycket. Är man tvekMonica berättar att Benidorm har sam till att åka iväg så är Yvonne verkligen till förändrats oerhört mycket sedan hon var där för 40 år sedan. Nu är det hjälp. Hon har ju dessmer handikappsvänligt. På strandutom kontakter och promenaden ligger det stora plattor hon kan spanska och så att det är lätt att ta sig fram med det var bara suveränt rullstol. tycker jag.

Monica: Vi gick efter strandprome Enligt Monica och naden varje dag. Den är 2 kilometer Leif gillar Yvonne utlång och vi gick där fram och tillbaka maningar och att lösa så vi fick motion och frisk luft. problem. De menar att det är viktigt att ha den Leif: Det enda jag tycker är tråkigt är att när man sitter såhär orörlig i synen när man driver rullstol, så kan man inte få komma ett sådant här förener och bada i havet. På Teneriffa har tag och de är imponerade över hur de så att man kan få komma ner till mycket olika kunskaper Yvonne har. stranden med rullstol och komma ut

Leif berättar skrattande att i vattnet. Men det verkar som att de Yvonne en dag tog sin lilla Fiat, dehar insett i Spanien, att det behövs. monterade hans rullstol, stuvade in Så det kanske blir så i Benidorm rullstolen där bak, Leif där fram och snart också.

Monica i baksätet och drog ut dem på sightseeing. De åkte upp i bergen, Var det bara ni där i Trygga-ViBo’s där det finns en norsk anläggning regi? som hon visade dem.

Leif: Det var ett par till som kom dit Monica: Det var synd att Leif var sånågra dagar efter att vi hade kommit där krasslig för då kunde vi inte åka och Yvonne hade precis lämnat av ett iväg på utflykter själva, för Yvonne hade ju många förslag på att vi kunde par som åkte när vi kom, så vi hade kanske tur att Yvonne hade mycket ta bussturer och så vidare. Men jag tid för oss. Men jag tror även att hon har tänkt på att det finns många som skulle kunna samla ihop några och har till exempel hjärtproblem, som säkert inte vågar åka på grund av det, hyra en hel buss och åka omkring.

Hon ser ingenting som omöjligt har men det skall de inte vara rädda för. jag en känsla av, hon löser det alltid Leif: Nej, det tycker jag inte. Yvonne om det kör ihop sig. ger väldigt bra stöd och jag tycker att hon ger trygghet i tillvaron där Hur var kontakten med Trygganere. Var och varannan dag ringde ViBo innan ni åkte?

Yvonne och frågade om hur vi hade Monica: Vi hade kontakt via e-post. det och frågade även om vi tyckte Jag såg annonsen i tidningen, Vi anatt det var jobbigt att hon hörde av höriga och jag kontaktade henne då sig. Yvonne ägnar sina gäster mycket via e-mail. Där skrev jag till exempel uppmärksamhet. Yvonne tog en dag om hur bred Leifs rullstol är. med oss till ett ställe där människor samlas och sjunger tillsammans, Hur gick flygresan? ungefär som Allsång på Skansen.

Monica: Det är bara tre timmars De delar ut sånghäften och så står flygresa till Alicante. Innan har vi man där en timme och sjunger. Vissa varit på Teneriffa, men det är över kommer direkt ifrån jobbet, istället sex timmars flygresa.Då kan det vara för att gå hem och käka så går de dit bökigt med toalettbesök och så vioch sjunger för välmående. dare. Men flygresan gick bra!

Monica: Yvonne tog även med oss in till Benidorm. Det såg ut som lilla Monica och Leif berättar att de är Manhattan! Otroligt mycket höghus. mycket nöjda med servicen de fick Vi var även i gamla stan, det var trev- på flygplatserna, både Arlanda och ligt tycker jag. Det var inga problem, flygplatsen i Alicante. De är hjälpvi kunde gå där med rullstolen och samma och de har personal som Vi anhöriga

17

REPORTAGE TRYGGA-VIBO

frågar och hjälper till och ser till att de kom dit de skulle. När de skulle åka hem från hotellet i Benidorm så körde personalen dem till flygplatsen i Alicante och var med dem hela tiden, ända fram till gaten.

Leif och Monica var i Benidorm i fjorton dagar, men de hade gärna kunnat stanna längre om de hade haft en egen lägenhet. Speciellt med tanke på att Leif har diabetes och då kan de laga egen mat istället för att gå ut och äta. Monica berättar att de har underbara frukter och grönsaker, fint kött och det längtar hon efter att få handla och tillaga själv. Butiker finns det överallt så det var inga problem. De är duktiga på engelska i Spanien och det är lätt att göra sig förstådd. Monica berättar att det är främst äldre människor och barnfamiljer som besöker Benidorm.

Monica: Jag tycker att det här lägenhetshotellet som Yvonne hade hyrt in sig i var väldigt trevligt, med utsikt över Benidorm.

Leif och Monica menar att efter en lång vinter kan det vara upplyftande att komma iväg. Men nästa gång kommer de att åka lite senare än i mars eller kanske i november då

det är som tråkigast i Sverige.

Leif: Ska vi tillbaka till Benidorm så kommer vi garanterat att ta kontakt med Yvonne för att riktigt få rå om henne eller att hon ska få rå om oss ska vi väl säga.

Monica: Yvonne är väldigt kunnig, hon kom med råd. Hon frågade

Bildtext: Strandpromenaden i Benidorm.

Foto: Yvonne Santamans

alltid, har ni några problem? Är det något som jag kan hjälpa er med?

Yvonne blir som en avlastning och det är det som är så viktigt som anhörig att komma dit. För man behöver själv också stöd. Och jag kan tänka mig som anhörigvårdare att man tänker ”klarar jag av att åka iväg med min närstående?” Men det gör man med hennes hjälp och stöd.

Gamlingar

ningen visste jag nog inte riktigt vad det var jag skulle få uppleva.

Genom att läsa utställningens blogg har jag fått reda på mycket bakom kulisserna.

Vet ni att väggarna målades om för att få rätt känsla? Genom att besöka utställningen fick jag med mig ny kunskap och mycket tankar. ”Har det inte utvecklats mer än så här?”, ”Hur kommer det att vara när jag blir gammal?”, ”Vem kommer att ta hand om mig?” Jag tycker att utställningen är värt ett besök om ni har vägarna förbi Nordiska museet.

Anhörigas Riksförbund har hjälpt till i arbetet med utställningen genom att vidarebefordra kontakter från våra medlemmar till Nordiska museet. De är mycket tacksamma och de berättelser de har fått in har utgjort en stor del av utställningen, men de tar gärna emot fler berättelser för att lära sig mer och eventuellt arkivera dem. Mycket av det material

Hur var det och hur vill du ha det?

TEXT: Emma Aronsson

U

nder perioden juli 2014 till och med mars 2015 kan du besöka utställningen Gamlingar – Hur var det och hur vill du ha det? på Nordiska Museet i Stockholm. På utställningen visas statistik och fakta varvat med personliga berättelser i intervjuer, fotografier och tidningsartiklar som berättar hur vi tagit hand om våra gamla genom tiderna. Förhållandet mellan generationer, frågan om att klara sig själv eller bli en belastning för de yngre tas upp. Genom intervjuer med äldre, anhöriga och vårdpersonal har Nordiska museet fått in många nutida berättelser som lyfter olika perspektiv.

Utställningen skildrar hur det är att vara gammal och hur gamla har blivit bemötta genom tiderna.

Innan jag besökte utställ18

Vi anhöriga

Leif och Monica vill även uppmärksamma Anhörigföreningen i Nacka då de har fått väldigt mycket hjälp av anhörigföreningen.

Monica berättar att när Leif blev sjuk var det ordförande Ingrid Lundbäck som hjälpte henne.

Monica: Ingrid hjälpte oss så att vi fick det här lilla bidraget man kan få, för kommunen sa totalt nej. Vi har haft mycket stöd från vår anhörigförening. Det är inte alla kommuner som har anhörigföreningar och det tycker jag att de ska ha eftersom det är sådant stöd. Som anhörigvårdare är man otroligt ensam annars.

Leif: Ja, det är verkligen en hjälp till kommunerna att det finns sådana föreningar! Synd att inte fler kommuner förstår det.

Kontakta Yvonne på Trygga-ViBo Telefon: 073-87 71 103 Spansk telefon: +34 69 25 68 724 E-post: kontakt@trygga-vibo.se Hemsida: www.trygga-vibo.se Postadress: Trygga-ViBo Box 57 435 21 MÖLNLYCKE

som de har fått in har inte fått plats i utställningen. Utställningen kommer inte heller att utökas ytterligare.

Nordiska museet betonar att det är viktigt att när du hör av dig måste det finns en kontaktuppgift. Uppgiften används inte vid eventuell arkivering om du inte vill men måste finnas med i fall kompletteringsfrågor behöver ställas.

Kontakta Nordiska museet Cecilia Wallquist Intendent Nordiska Museet Tel: 08-5195 4617 E-postadress: cecilia.wallquist@ nordiskamuseet.se Postadress: Nordiska Museet Box 27820 SE-115 93 Stockholm Besök Nordiska museets hemsida för att få veta mer, läsa bloggen om utställningen eller se aktuella föreläsningar www.nordiskamuseet.se

KORSORDSTÄVLING MORSA PÅ DET SOM SÄTTET VIGÖR

KORALLREVSSJÖN

SMÖRJA KRÅSET

AFTONVARD MED BULLER OCH BÅNG

BYRA UTAN SKÅPMAT?

BIBELBÅTEN MIN

BEBISHUS YNKA

TAR SIG TÖRSTIG

LABOURTONY

JOBBMIDJA?

MÅTTAR GREKLAND

BESÖKSBOK

TAKHIMMEL AV ORIENTALISKT URSPRUNG

MED KADABRA

DEPPIG

LÄNGDMÅTT RAPDET ATT PRAKTISKT UPPGÖ- PANDE SANJAVA- NING PÅ FÅ IHOP VARDAGEN RELSE SAMTLIG YTMÅTT PANNA LATIN

SOVER MÄTT?

GÄRDESTAD

KING COLE AAAAA KÄRLEKSSKYTT

KOPPLA IHOP ÄR VÄL BUNDS- TANKAR FÖRVANTEN

TANDMÄSSIG BORT SJAL KARVADE

SPETS ORKA FÖRSTÅ MOZART

KRÄM ELLER MÅNGA SKOTT I FÖLJD OCH SÅ

BÄDD VILL INTERN

SJUK PERIOD FRONT BADBALJA

KAFFEFÅGLAR?

LEMURKRYSS 2014

GREJA MED MOTOR

GRÄVDE SJUNGANDES GULD I USA KOL

TVÅ NÖDSIGNAL

STRÖM HELIGT KÄRL

GIBBON LAGER

ÄR K2 ETT

DROG ÖVERPLAGG

MITT I BUKEN BORT FRÅN GREPPA

HJÄRTPROV UNDER FYSISKT ARBETE

FÖRSE MED FÖDA

ÅTER

Konstruktör: Lena Holmlund

Klipp ut hela sidan och fyll i dina uppgifter, rmärk brevet med ”korsord” och skicka in din lösning senast den 20 oktober till: Anhörigas Riksförbund Box 82 432 22 Varberg Namn: Adress: Postnummer:

Vinst:

Pär Johanssons bok ”I huvudet på en normalstörd”

Postadress: Vi anhöriga

19

Almedalsveckan

Anhörigas Riksförbund var på Gotland under Almedalsveckan. Där väckte vi uppmärksamhet med våra röda västar. Vi medverkade på flera seminarier och skapade nya kontakter.

Inskickade bilder

Bildtext: Nummer 1 av Vi anhöriga hittades i ett ställ på Coop i Kallhäll

Bildtext: Maja, 10 månader från Karlstad läser Vi anhöriga!

Bildtext: Annika (längst till vänster) och Elin (längst till höger) sprang Tjejmilen i dessa snygga tröjor. Här tillsammans med hejarklack

Seniormässa i Göteborg

Den 19 augusti medverkade Anhörigföreningen Göteborg och Anhörigföreningen i Mölndal på en mässa ”Senior Göteborg” i Nordstan.

Det var många besökare som stannade till och besökte montern och de andra utställarna som var på plats. Under dagen hölls föredrag på scenen av flera av utställarna. Från Anhörigas Riksförbund var ordförande Thomas Kylander på plats och höll ett föredrag: ”Anhöriga, värdefulla resurser i samhället. Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion”. Från Anhörigföreningen Göteborg var Lena Hultén, Yvonne Santamans och Inga-Lill Carlén Andersson på plats medan ifrån Anhörigföreningen i Mölndal var Aina Granath, Marita Lewrén och Kurt Karlsson med. Vid dagens slut var alla mycket nöjda med dagen som resulterat i nya kontakter och spridning av information.

TEXT & FOTO: Emma Aronsson 20

Vi anhöriga

BOKRECENSIONER

B o k r e c e n s i o n e r Det man minns

Thomas Bodström I Norstedts förlag, 2014 Thomas Bodström målar upp en bild av sin uppväxt i en akademikerfamilj med två hårt arbetande föräldrar. Fadern som gjorde en lysande karriär först som chef för TCO och sedan som minister i den socialdemokratiska regeringen. Med dessa uppdrag följde en omfattande arbetsbörda och mycket frånvaro från familjen med de tre barnen.

Mamma Vanja fick ta ett stort ansvar när det gällde barnen, ingen ovanlig arbetsfördelning på 60 och 70 talet.

Hennes eget förvärvsarbete som lärare var dock något hon värderade högt och lade stort engagmang i. Det var mamma som supportade Thomas och trodde på hans kapacitet och förmåga. Kanske identifierade hon i honom mycket av sin egen energi och social förmåga. Thomas berättar livfullt om barn och ungdomsår med roliga anekdoter och incidenter i familjens liv. Om bråk och glädje, om kriser och utveckling. Parallellt med uppväxtskildringen ges nutidsskildringar som berättar om en älskad mamma som steg för steg bryts ner mentalt av Alzheimer och fysiskt av kroppsliga sjukdomar.

Processen innan de tre syskonen och pappa Lennart måste inse att det är en sjukdom som drabbat den alltmer förvirrade och aggressiva Vanja. Middagarna med familjen, då de skulle mötas och ha så trevligt tillsammans, som mamma nu förstör genom anklagelser av olika slag mot de närmaste. Hon som brukade ha förmågan att lätta upp stämningen i varje sällskap och charma både högt och lågt. Thomas beskriver

med självinsikt de sista årens dåliga samvete för att inte ofta nog besöka föräldrarna. Det finns inte längre något gemensamt samtalsämne med dessa två nära anhöriga som alltid varit högst nutidsorienterade och insatta i vad som händer och sker. Sorgen över att förlora sina föräldrar steg för steg är tung. Ändå andas Thomas Bodströms bok stor tacksamhet för allt som föräldrarna betytt och bidragit med i hans liv.

Jag kan varmt rekommendera boken / Berith Löfgren Andersson

De glömda – En bok om fångars anhöriga Yvonne Konstenius I Molin & Sorgenfrei Anhöriga till kriminella är en drabbad grupp men i det närmaste negligerad i forskning, media och statistik. När en son, dotter, pojkvän, pappa, mamma eller någon annan närstående häktas kommer det som en chock för många anhöriga. I dag är det inte självklart vart du ska vända dig om du är i behov av stöd eller vill träffa människor som upplevt en liknande situation. Den som inte på något annat sätt kommit i kontakt med kriminalvården tidigare har många frågor.

Författaren har intervjuat anhöriga till fångar och utifrån det skrivit ner hur en person som är anhörig till en fånge har det. Hon varvar kapitlen i boken med intervjuer och de enskildas berättelser för att i nästa kapitel beskriva mer i fakta hur det ser ut och fungerar. Hon avslutar boken med att reflektera över hur anhöriga har det. Precis som för alla andra anhöriga nämner författaren olika saker som framkommit under intervjuerna: hur anhöriga drabbas ekono-

miskt, hur hälsan påverkas, behovet av information och hur viktigt det är att träffa andra som befinner sig i en liknande situation. Jag ser inte detta som en skönlitterär bok utan mer som en faktabok för politiker och myndigheter eller som en handbok för anhöriga till fångar. / Emma Aronsson

Patient

Ben Watt I Modernista förlag, 2014 Ben Watt, ena hälften av en popduo, drabbas av en mystisk mycket allvarlig sjukdom.

Han ger sin personliga berättelse om sjukhusvistelser, läkar- och sjuksköterske-kontakter, akuta smärtanfall, nära dödenupplevelser och behandlingar med högst skiftande framgång i en svindlande berg-och dalbana.Vid hans sida finns oförtröttligt sambon och bandmedlemmen Tracey. För både henne och andra familjemedlemmar rubbas livsrytmen högst påtagligt.

Jämvikten och samspelet i famlijen kommer ur balans och detta hanteras på olika vis av olika familjemedlemmar. Att som anhörig förhålla sig till att en älskad person är mer eller mindre döende med ständiga akuta situationer är mentalt mycket påfrestande. När det pågår i månader och år ligger utmattningen på lur bakom varje hörn. Ben Watts lilla bok visar möjligheten till nyorientering i en värld som förändrats för alltid. Att drabbas behöver inte innebära att sluta leva ett rikt liv. / Berith Löfgren Andersson

Vi anhöriga

21

FRÅN FÖRBUNDET

Nylansering av Nya föreningar Tips!

Vi hälsar nya lokalföreningar Anhöriglinjen välkomna till Anhörigas

Från och med måndag den 1 september 2014 är Anhöriglinjen öppen en kväll i veckan, utöver ordinarie öppettider, samt får en e-postadress knuten till sig för att underlätta för den som hellre tar kontakt via e-post.

Anhörigas Riksförbund får många samtal från anhöriga som söker råd och stöd i sin situation. För att möta det stora behovet lanserades i februari 2013 en stödtelefon dit anhöriga kan vända sig med sina frågor.

- Många anhöriga vet inte vilket stöd som finns eller vem de ska vända sig till. I de fallen kan vi hjälpa till med information och förmedling av andra viktiga kontakter. Det kan också handla om att bara få tala med någon som har tid att lyssna säger Mailis Lundgren, kanslichef.

Telefonen bemannas av förbundets medarbetare som efter bästa förmåga besvarar inkommande frågor. I de fall då vi inte kan svara på frågan hjälper vi till att lotsa till rätt.

Telefonnumret till Anhöriglinjen är 0340-154 40.

Anhöriglinjen är öppen för samtal enligt tiderna nedan.

Måndag: 10.00 - 15.00 Tisdag: 10.00 - 15.00 Onsdag: 19.00-21.00 Torsdag: 10.00 - 15.00 Fredag: 10.00 - 15.00 Den nya e-postadressen är anhoriglinjen@ahrisverige.se

Riksförbund!

Vårgårda Norrköping Malmö

Årsmöte / Ordförandekonferens Nästa års årsmöte/ordförandekonferens äger rum den 26-27 mars. Mer information kommer fortlöpande.

Ni kan redan nu skicka in era motioner till kansliet i Norrhult.

Anhörigas Riksförbund Norrhultsvägen 44B 360 71 NORRHULT eller via e-post på: info@ahrisverige.se Motionerna ska vara kansliet tillhanda senast den 31 december

Som anhörig är det mycket att tänka på.

Inte minst när det gäller den närståendes mediciner. Nu har EviDos tagit fram en app som hjälper till i vardagen; MinMedicinApp - en smart app till privatpersoner för att hålla koll på sina mediciner.

Användaren får påminnelser om att bland annat ta sina mediciner, hämta ut piller i rätt tid, skaffa nytt recept och kolla om mediciner passar ihop. Även läkemedelsinformation från FASS presenteras på ett smart sätt.

Anhörigriksdagen 2015 5-6 maj

TIPSA

Vad vill du läsa om i Vi anhöriga?

Vill du dela med dig av din berättelse? Är det något ämne du vill ta upp som är viktigt för dig?

Hör av dig till redaktionen!

Kontaktuppgifter finns i början av tidningen.

Nästa nummer:

Nationella Anhörigdagen 6 oktober 22

Vi anhöriga

2 december

Känn dig lite kvinnligare

MED VÅRA SNABBAST ABSORBERANDE BINDOR NÅGONSIN

Oavsett vad kvinnligt är för just dig, vet vi att alla kvinnor vill känna sig trygga och säkra på sig själva. Även vid plötsliga större läckage.

Därför har vi tagit fram TENA Lady med InstaDRY™, som ger större säkerhet med en mindre, mer diskret binda. Ett lite kvinnligare skydd, helt enkelt.

• Ny InstaDRY™-zon absorberar vätskan omedelbart.

• Superabsorberande material håller dig torr och fräsch hela dagen.

• Kroppsnära form och tunna kanter ger överlägsen funktion i ett superdiskret skydd.

Läs mer på www.tena.nu/instadry Handla TENA Lady enkelt och diskret i tenabutiken.se

Vi anhöriga

23

“frösunda är flexibelt, både mina assistenter Och företaget.”

MARLENE som är kund hos frösunda i umeå sedan fem år tillbaka.

Marlene Bergqvist är hälsokonsult samt coach och arbetar på Shift education med projektet ”Livsentreprenören” som ger ungdomar med funktionsnedsättning möjlighet att identifiera sina styrkor och nå sina mål.

Jag behöver personlig assistans för att mitt liv ska fungera så smidigt som möjligt. Frösunda är en långsiktigt bra utförare. Men bäst är det när jag kan glömma bort själva företaget, koncentrera mig på mitt liv. Frösunda finns där.

All flexibilitet ger möjlighet till ett liv.

Med min hund.

På jobbet.

Kunden först i alla lägen.

Varje människa är expert på sitt eget liv. De som får vård och omsorg av oss är de enda som kan ge oss svar på hur väl vi lyckas med vårt uppdrag: Att med respekt, engagemang och nyfikenhet skapa livskvalitet för personer i behov av särskilt stöd – vare sig det beror på funktionsnedsättning, demenssjukdom eller en utsatt familjesituation.

Kontakta oss så berättar vi om våra tjänster. tel: 0771-frösunda (0771-37 67 86 32) läs mer på frosunda.se 24

Vi anhöriga

OmsOrg för högsta livsKvalitet. Oavsett.