Vi Anhöriga nummer 4, 2018

Vi Anhöriga Från Anhörigas Riksförbund I NR 4/ 2018

I

ISSN 2001-7863

Anhörigas Riksförbund

på besök i Bryssel

Reportage

Morfar, jag känner mig stark nu

Ledare

2018 - ett framgångsår trots allt

S

nart är 2018 till ända och vilket år vi har haft! Inledningen gick i moll med ett kraftigt minskat statsbidrag från Socialstyrelsen. Men trots att förbundet har haft att parera en minskad budget har verksamheten fortsatt med oförminskad kraft.

Kansliet har genomgått en omorganisation med flytt från Norrhult och byte av lokaler i Varberg. På de enskilda har arbetsbördan ökat men med en god prioritering av arbetstiden har utfallet blivit mer än bra.

I maj genomfördes en fantastisk Anhörigriksdag med härliga möten, intressanta föreläsningar och en minst sagt minnesvärd politikerdebatt. Stort fokus har lagts på projektansökningar inför 2019 med gott resultat. Anhörigfrågan har synts mycket i media och från förbundet har vi haft möjlighet att både medverka och påverka.

Under valrörelsen hade vi dock svårt att nå fram med vårt budskap, och valresultatet, ja, det talar väl för sig själv. Nu när läget börjar klarna är det nya förtroendevalda och nya styren på många håll i kommuner och landsting/regioner. Därför är det extra viktigt att vi som opinionsbildare nu tar kontakt och informerar om anhörigas situation och villkor, ställer krav på vad de ska leverera för att underlätta för alla anhöriga.

Genom att våra frågor synts en hel del har också intresset för dem ökat. Vi ser det bl.a. genom att vi fått välkomna många nya medlemmar i flera nya anhörigföreningar under året. Intresset verkar hålla i sig och

2

Vi Anhöriga

det är bra för vi behöver bli ännu fler för att tillsammans åstakomma verklig förändring!

En viktig grupp anhöriga, som vi inte nått i den utsträckning som vi skulle önska, är de som kommit till Sverige från andra länder.

Nyligen var jag på en workshop om interkulturellt anhörigstöd. Det finns många barriärer för migranter. Självklart kan språket vara en barriär men också den kulturella bakgrunden som kan göra det svårt att förstå varandra om man har väldigt olika bakgrund och sätt att se på livet, sociala och ekonomiska svårigheter och bristande kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet. Många bär också på svåra trauman.

Visst behöver vården och omsorgen få mer kunskaper om kulturella frågor och hur man möter och når migranter. Men jag tror att det också handlar om hur man möter andra människor oavsett bakgrund. Många av de berättelser vi nås av i Anhörigas Riksförbund handlar om att inte bli förstådd som anhörig. Kulturskillnaderna kan vara stora också mellan doktorn eller den unga biståndsbedömaren och den äldre anhörige som kämpat länge.

Vi behöver få in träning i alla vårdoch omsorgsutbildningar i hur man Ann-Marie Högberg möter människor!

Förbundsordförande

Innehåll

7

Vi Anhöriga 4/2018 7

Rapport Anhörigas Riksförbund har varit i Bryssel

10 Reportage

–Morfar, jag känner mig

stark nu 18 Anhörigriksdagen 2019

Planering pågår 20 Bokrecension

Skulden jag bär på

av Elisabet Höglund

10 23

Vi Anhöriga, nummer 4 2018 Ansvarig utgivare: Ann-Marie Högberg ann-marie.hogberg@anhorigasriksforbund.se Chefredaktör/layout: Lars Tegermark lars.tegermark@anhorigasriksforbund.se Tryck: www.star-tryck.se Miljövänligt och klimatkompenserat papper

Vi Anhöriga ges ut av Anhörigas Riksförbund med 4 nummer per år. Tidningen finns även att läsa som pdf på www.anhorigasriksforbund.se

Anhörigas Riksförbund Härdgatan 23 432 32 Varberg

Anhörigas Riksförbund tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.

Telefon vxl: 010-155 70 60

Annonser: Åsa Jansson, telefon: 070-220 71 11 Prenumenera: info@anhorigasriksforbund.se Prenumerationspris: 375:-/år

www.anhorigasriksforbund.se info@anhorigasriksforbund.se Omslagsfoto: Linnea Bengtsson

Anhörigas Riksförbund är en ideell organisation för alla som delar vårt intresse för anhörigfrågan, oavsett partipolitisk och religiös tillhörighet.

Förbundet består av 5000 medlemmar i omkring 60 lokala anhörigföreningar runt om i landet.

Vi Anhöriga

3

Nyheter från kansliet

Stiftelser stöttar anhörigas arbete

Julstängt på kansliet från

21 december till

7 januari

varen på de projektansökningar som vi berättat om under året börjar nu trilla in och hittills är vi 100-procentiga.

S

Filmerna kommer bli ett bra sätt att visualisera överlevnadstipsen och de kommer finnas tillgängliga på vår hemsida.

Dels är det Carl Jönssons understödstiftelse som beviljat oss en summa pengar för att stötta vår verksamhet för landets anhöriga.

Dels är det Postkodstiftelsen som gett oss medel för att vidareutveckla våra populära Överlevnadstips för anhöriga, även kallad stegen.

Tanken är att stegen ska bli en studiecirkel med ett antal kortfilmer som diskussionsunderlag.

Vi hoppas att många kommer vilja gå studiecirkeln när den är färdig.

Vi tror särskilt att den kommer passa relativt nystartade anhöriggrupper där det kan finnas att stort behov av att prata om hur livet blir lättare för anhöriga. Saker som kommer beröras i filmerna är bland annat vikten av att tänka på sig själv och sin egen hälsa, samt hur viktigt det är att ta emot hjälp.

2019 kommer årsmötet till Karlstad Anhörigas Riksförbunds årsmöte 2019 hålls i Karlstad den 5-6 april.

Planeringen pågår för fullt och nu är det hög tid för medlemmar

4

Vi Anhöriga

att skicka in motioner. Årsmötet är medlemmarnas möjlighet att påverka vad förbundet ska arbeta med. För att det ska finnas tillräck-

ligt med tid att bereda motionerna ska de kommit till kansliet senast 1 januari. Kallelse och mer information kommer efter årsskiftet.

Hel anhörigvecka hos Malou

U

nder vecka 46 var det Anhörigvecka i fyrans mycket populära tv-program Malou efter tio som dagligen ses av över 700 000 personer. Malous redaktion tog kontakt med oss redan i september och frågade om vi ville samarbeta med dom och självklart ville vi det!

På måndagen gästades programet av fotograf Anna Clarén som ni fick läsa om i Vi Anhöriga 2/2018, samt vår egen jurist Erik Ward som bland annat pratade om debatten kring LSS. På tisdagen var paret Holmlund (Vi Anhöriga 1/2018) i studion tillsammans med vår organisationsombudsman Anett Karlsson från kansliet. Anett fick svara på frågor om samtalen till Anhöriglinjen, vilka det är som ringer och varför. Malou undrade också om hur stödet till anhöriga

fungerar och Anett fick möjlighet att beskriva den tuffa situation som anhöriga ofta befinner sig i och att alla har rätt att söka hjälp men att stödet tyvärr ser väldigt olika ut runt om i landet.

Sedan fortsatte veckan, bland annat med medlemmarna Jessica Lerner och Lina Persson (Vi Anhöriga 3/2018) som båda talade utifrån sin roll som anhöriga syskon.

Under hela veckan rullade numret till Anhöriglinjen i rutan och vi hade mobiliserat alla våra volontärer att vara inkopplade på linjen.

Utöver ökat tryck på Anhöriglinjen var det glädjande nog också många som hörde av sig till kansliet för att ansöka om medlemskap i någon av våra lokalföreningar. En mycket lyckad vecka med andra ord!

Anett i sminket Vi Anhöriga

5

Nyheter från kansliet

Fyra små filmer om

anhörigskap

Gilla

på Facebook!

U

nder hösten har vi på Anhörigas Riksförbund haft ett filmprojekt tillsammans med Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Svenska Röda Korset.

Den 7 december hade filmerna premiär under festliga former på Svenska Röda Korsets huvudkontor i Stockholm och flera från Anhörigas Riksförbund var inbjudna.

Syftet med filmerna är att öka Deltagare från dokumentärfilmsförståelsen för hur det är att vara linjen vid Röda Korsets folkhögskola anhörig och att anhörigskap kan se har gjort arbetet med att filma och väldigt olika ut. Filmerna kommer klippa och resultatet har blivit fyra finnas tillgängliga på vår hemsida kortfilmer om anhörigskap. Huoch vi hoppas att även lokalförenvudpersonerna Leif, Sara, Jessica ingarna kommer ha nytta av dem. och Solveig är alla anhöriga men på olika sätt.

Lina Brustad

Vuxensyskon med Bräcke Diakoni

J

ust nu pågår ett treårigt projekt som heter Vuxensyskon.

Initiativtagare till projektet som finansieras genom Allmänna Arvsfonden är Bräcke Diakoni. Andra samarbetspartners är RBU Göteborg med omnejd, FUB riks, Autism & Aspergerförbundet, Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Studieförbundet Vuxenskolan.

Vuxensyskon vänder sig till syskon till personer som har en svår sjukdom eller en funktionsnedsättning.

6

Vi Anhöriga

Dels arbetar projektet med att öka kunskapen om hur det är att växa upp på det här viset. Dels vänder de sig direkt till vuxna syskon för att i samtalsgrupper ge dem möjlighet att träffa andra med liknande erfarenheter.

Tidigt i höstas blev Anhörigas Riksförbund kontaktade för att se om vi kunde ta en del i projektet.

Framför allt ser projektet alla våra lokalföreningar som en möjlighet för syskon som vill fortsätta att ses

efter att projekttiden tagit slut.

Vi blev självklart glada för denna inbjudan och Anhörigas Riksförbund är från och med november en fullvärdig part i projektet. Vi hoppas kunna bidra med kunskap, erfarenhet och på sikt gemenskap i våra föreningar. Vuxensyskon kommer även till Anhörigriksdagen 7-8 maj 2019.

Rapport från Bryssel D en 21 november reste Lina Brustad till Bryssel för att representera Anhörigas Riksförbund i Europaparlamentet.

Det var vår europeiska samarbetsorganisation Eurocarers som bjöd in till mötet där folk från ett stort antal anhörigorganisationer från hela Europa deltog. Syftet med mötet var att inleda en dialog med de EUparlamentariker som arbetar för att förbättra läget för våra anhöriga.

Slående var hur lika situationen är för anhörigorganisationerna runt om i Europa, samtidigt som vi i Sverige skiljer oss i vissa avseenden, bland annat när det gäller hur många kvinnor i yrkesverksam ålder som arbetar. I många andra länder uppger en tredjedel av de kvinnor som inte arbetar att orsaken är ett allt för tidskrävande anhörigskap.

Sverige lägger i jämförelse med andra EU-länder en större andel av BNP på social omsorg. Ändå vet vi att många i arbetsför ålder även i Sverige måste gå ner i tjänst eller helt sluta jobba för att ta hand om en närstående. Konsekvenserna blir att anhöriga hamnar i en ekonomiskt mycket utsatt situation.

Mötet avslutades med en uppmaning inför EU-parlamentsvalet i maj. De EU-parlamentariker som idag jobbar

med anhörigfrågan behöver bli fler. Från Sverige har vi idag ingen som är med och driver vår fråga på EU-nivå. Vi på kansliet tar till oss denna uppmaning och lägger in detta i planeringen inför våren.

Under 2019 kommer förbundet att fortsätta satsningen på att samverka mer med våra kompisorganisationer ute i Europa och ta större del i arbetet inom Eurocarers.

Lina Brustad

Vi Anhöriga

7

Nyheter från kansliet

Allt fler anhöriga ringer

Utrikesdepartementet

A Medlemmar!

Skicka in era motioner till årsmötet 2019 senast den

1 januari

8

Vi Anhöriga

tt andelen svenskar som diagnosticeras med någon form av psykisk ohälsa ökat stort de senaste åren är inte bara vi på Anhörigas Riksförbund som märker av. Det har även kommit att bli ett allt större problem för Utrikesdepartementets konsulära avdelning, som får ta emot allt fler samtal från desperata anhöriga vars närstående råkat illa ut utomlands, ofta med psykisk ohälsa som grund.

I ett nytt projekt kallat Att resa med psykisk ohälsa, försöker departementet förekomma de problem någon som reser med en psykisk diagnos kan stöta på. Tanken är att vi ska vara så förberedda som det bara går innan vi lämnar landet, samtidigt som de anhöriga som är kvar i landet också ska veta vad de ska göra om den närstående blir sjuk.

Ämnet för kampanjen var till stor del okänd mark för de ansvariga tjänstemännen i Arvsfurstens palats i Stockholm där departementet huserar. Hur skulle de nå ut till rätt målgrupp? Därför kontaktade de oss på Anhörigas Riksförbund för att se om det fanns något som vi kunde hjälpa till med.

Det hela mynnade ut i ett gemensamt möte i Stockholm där vi från Anhörigas Riksförbund fick möjlighet att presentera förbundet och vår verksamhet. Konsulära avdelningens telefonister utrustades också med informationsmaterial om Anhöriglinjen så att de nu kan hänvisa oroliga anhöriga till vår stödtelefon om det skulle finnas behov av det.

Lars Tegermark

ATT RESA MED PSYKISK OHÄLSA Tänk på följande inför din resa:

Är din

Täcker din

MEDICIN FÖRSÄKRING LAGLIG och ditt hälsotillstånd TILLGÄNGLIG under din resa? Har du i landet du ditt EU-kort för ska resa till?

resor inom EU?

Om du tar

Vilken typ av

för din resa?

ska resa till?

MEDICIN, VÅRD är har du TILLGÄNGLIG TILLRÄCKLIGT i det land du Om din PSYKISKA

HÄLSA

FÖRSÄMRAS utomlands – vem kontaktar du?

För mer information besök: www.swedenabroad.com www.facebook.com/udresklar Vi Anhöriga 9

10

Vi Anhรถriga

//Morfar, jag känner mig stark nu. Nu vet jag att jag kommer klara mig utan mamma// Text: Lars Tegermark Foto: Linnea Bengtsson

Vi AnhĂśriga

11

D

et är oktober 2012. Filip, då tio år gammal hämtas som vanligt efter skolan av pappa Niclas. Klockan är kring tre och det är redan mörkt.

Snöstorm trots att det bara är höst.

Sommardäcken biter inte och bilen fastnar i snövallarna kring parkeringsrutan. Det tar ett bra tag att komma iväg.

Filip minns det tydligt. Hemma parkerar de som vanligt utanför huset, låser upp ytterdörren och kliver in i farstun. Genast infinner sig en konstig känsla. Allt är så tyst. Ingen som ropar hej.

–Hallå! Inget svar. Fortfarande en öronbedövande tystnad. De hänger av sig kläderna.

//Genast infinner sig en konstig känsla.

Allt är så tyst. Ingen som ropar hej.

–Hallå! Inget svar.

Fortfarande en öronbedövande tystnad. De hänger av sig kläderna// Filip går ensam in i vardagsrummet.

Han fryser till is. Där framför honom på soffan ligger mamma med en plastpåse över huvudet. Filip kan inte röra sig. Slutar tänka. På något sätt lyckas han ropa på pappa som kommer rusandes. De försöker få liv i mamma men inget fungerar.

Förtvivlan och panikkänsla.

12

Vi Anhöriga

Filip ringer 112. Han får prata med larmoperatören medan pappa fortsätter återupplivningsförsöken.

Polis och ambulans kommer och de stängs in på Filips rum. Han hör röster och fotsteg. Inne i rummet är det knäpptyst. Ingen säger något.

–Vad är det som har hänt? Varför låg mamma på soffan? Är mamma död nu? Tankarna snurrar i Filips huvud.

Efter vad som Filip beskriver som en hel evighet kommer socialtjänsten.

Pappan tas till polisstationen. Ingen förklarar varför, men i efterhand har Filip fått veta att det är rutin att misstänka pappan om mamman hittas död. Personerna från socialtjänsten frågar Filip var han helst vill ta vägen.

–Jag hade ju precis hittat min mamma på soffan. Jag var helt tom.

Men jag tror jag sa att jag ville till mormor och morfar, berättar Filip.

–Hela bilresan var helt tyst. Det kändes instängt på nåt sätt. Jag kunde inte förstå vad som hänt.

Mormor öppnar dörren. Hon har fått beskedet och är ledsen. Inne var det fortsatt ingen som pratade.

Alla satt tysta. Efter ett tag kom morfar hem. Leif som han heter visste ännu inte att hans dotter begått självmord.

–Alltså han kraschade totalt.

Vägrade tro att det var sant. Det var svårt att se, berättar Filip.

Reportage

Nästan på dagen sex år senare sitter vi i SPES Stockholms lokaler. Leif, Filips morfar tar emot. Ända sedan den dagen 2012 har han jobbat oförtrutet med att försöka förstå varför hans älskade dotter mådde så dåligt att hon inte såg någon annan utväg än döden.

–Jag är ju ingenjör så ser jag ett problem så måste det lösas. Om telefonen krånglar så läser jag manualen och fixar den, förklarar Leif.

Han brottas än idag med den eviga frågan:

–Hur kunde hans älskade dotter må så dåligt att hon inte såg någon annan utväg än döden? Han tänker på tecknen som funnits där och som han missat att uppmärksamma. Han har gått igenom minut för minut, timme för timme för att finna ledtrådar.

dåliga för att de ska kunna hantera patienter med de problemen. Men han är inte bitter.

–Många blir arga på sjukvården.

Otroligt arga, men inte jag. Vi ska inte skälla på dom utan de kan vad de kan. Depression är världens mest komplicerade sjukdom, menar Leif.

Sjukdomsförloppet var kort. 2011 drabbades Cecilia av en depression och i maj 2012 sjukskrevs hon för utmattningssyndrom. Bara månader senare var hon död. Leif anser att allmänläkarnas kunskaper kring psykisk ohälsa och depression är för

De senaste åren har han lagt ned otaliga timmar på att plöja all forskning han hittat om hur hjärnan fungerar och mekanismerna bakom psykisk ohälsa. En del material har han hittat i Sverige men det mesta kommer från USA och andra länder.

Vi Anhöriga

13

Kunskapen har han sammanställt och nu vill han sprida den till så många som möjligt.

–Vi vet så mycket mer än det som sjukvården förmedlar, menar Leif som exempelvis har hittat belägg för samband mellan Diabetes typ 1 och ökad suicidrisk. Varför vet man inte, men sambandet är tydligt.

Cecilia hade just diabetes och Leif menar att om vården spred information om den ökade suicidrisken skulle anhöriga kunna hålla bättre koll på depressionssymptom.

Ett annat synsätt som Leif vill rätta till är att människor skulle välja att ta sitt liv.

–Det gör mig så upprörd då jag hör nån säga det. Att ta sitt liv är inget man väljer. Det blir tillslut den enda möjliga utvägen. En lindring av en outhärdlig smärta som man inte kommer ifrån, säger Leif och ger ett exempel: –Det finns de som stannar sin bil uppe på Västerbron, lämnar motorn på och bara slänger sig ut. Det är inte planerat utan de måste för att lindra smärtan.

//Det gör mig så upprörd då jag hör nån säga det.

Att ta sitt liv är inget man väljer.

Det blir tillslut den enda möjliga utvägen.

En lindring av en outhärdlig smärta som man inte kommer ifrån// Familjens hus var avspärrat för kriminalteknisk undersökning.

Pappan mådde fruktansvärt dåligt.

Förlorade jobbet. Mitt i sorgen tvingades Leif ta ett stort administrativt ansvar för att hålla familjen flytande.

–Det var otroligt mycket att hålla reda på. Cecilia och Niclas var inte gifta utan endast sambos så allt det där med försäkringar och arv var bara bekymmer med, förklarar Leif som blev god man för familjen. Överförmyndaren ville att pojkarna skulle få sin del i arvet efter mamman 14

Vi Anhöriga

Reportage

och krävde därför att huset som de precis flyttat in i skulle säljas. Leif satte sig emot detta och anlitade en advokat för att stoppa försäljningen. Ett år tog det att få till ett avtal som överförmyndaren kunde godkänna.

–Pojkarna skulle ha sina pengar, sån är lagen och den skulle följas, berättar Leif.

–Jag ville inte såra henne, förklarar Leif.

Filips situation blev allt mer akut och han riskerade att helt tappa fotfästet. Han var stökig i skolan och agerade allt mer våldsamt. Den enorma sorgen som fanns inom Filip fick ytterligare följder.

–Han tappade synen. Alltså barn kan tappa synen då de drabbas av djup sorg. Det var ingen som visste det av läkarna utan det fick jag själv leta upp, säger Leif.

Det var då, nära botten, som Leif kom i kontakt med Randiga huset, en verksamhet som är inriktad på

Under tiden fick Filip bo kvar hos mormor och morfar och efter ett tag gick han tillbaka till skolan. Väl där var det ingen som frågade varför han varit borta. Ingen på skolan hade informerat de andra eleverna vad som hänt. Snart började de andra barnen undra varför aldrig mamma hämtade efter skolan.

–Ska jag berätta eller inte. Hur gör man? Jag visste inget men till sist sa jag precis som det var, berättar Filip.

Filip var tyst länge. Stängde av.

Han försökte hålla sorgen inom sig men det gick inte. Sorgen bubblade upp i form av ilska. Leif ville att Filip skulle få träffa någon att prata med men den psykolog Leif fått kontakt med avrådde honom från detta.

–Man ska inte riva i barns sorg, var förklaringen Leif fick.

–Helt otroligt! Hur kan du som är utbildad psykolog vara så okunnig?

Leif sa det inte högt utan reste sig bara och gick därifrån.

Vi Anhöriga

15

barn som mår psykiskt dåligt.

Där fick Filip träffa en psykolog, ett möte som skulle visa sig bli vändningen.

–Det var konstigt till en början men sen förstod jag att jag måste prata så jag bara började. Och sen har jag inte slutat, berättar Filip som fortsätter: –En otroligt skön känsla att slippa all den sorgen som var instängd inuti mig. Jag kände att jag blev som jag skulle ha varit om inte mamma hade dött. Men jag har nog ändrats mycket under de här åren. Kanske blivit lite äldre och mognare.

deprimerade människor kan fly för att komma undan. Ett rum där bara de får vara.

En bit utanför Sundsvall ligger Leifs mammas barndomsgård som familjen äger än idag. Cecilia älskade gården och gjorde fina ritningar för hur de skulle bygga om det gamla huset. Året innan hon blev dålig så började de också med renoveringsarbetet.

Idag är gården i Norrland Leif och Filips gemensamma projekt och de åker dit så ofta de kan.

Tillsammans försöker de förverkliga Cecilias planer. Minst lika mycket som de bygger pratar de med varandra.

Om sorgen de delar.

Det är också här som Leif möter dotterns svåra sjukdom för första gången.

–Det är på sommaren 2012.

Cecilia sitter på en plattform i trädgården som jag byggt till barnen. Jag kommer upp bakom Cecilia då hon plötsligt vänder sig om. Hon är helt svart i blicken.

Alltså, det är så hemskt. Det är inte hon, berättar Leif och förklarar: –I efterhand har jag förstått att hon var i sitt inre rum. Ett rum dit svårt 16

Vi Anhöriga

Leif berättar också om det sista mötet med Cecilia innan hennes död.

–Jag hade hälsat på och skulle precis åka hem då hon plötsligt säger: Pappa, du tar väl hand om Filip och Tim? –De där orden ekar inom mig. Jag kommer ihåg att jag gick ut och satte mig i bilen. Jag bara satt där och höll hårt i ratten. Hon ville försäkra sig om att jag skulle ta hand om barnen om hon inte skulle överleva.

Det var också under en av de många bilfärderna hem från gården som Filip plötsligt vänder sig till sin morfar och säger: –Morfar, jag känner mig stark nu.

Nu vet jag att jag kommer att klara mig utan mamma.

Leif berättar om ögonblicket med glädjetårar i ögonen.

–Jag visste inte vad jag skulle säga.

Jag kände bara sådan glädje. Om Filip känner sig trygg, då kan jag vara trygg…

Vi Anhรถriga

17

Anhörigriksdagen 2019

Barn&unga Varberg 7-8 maj

Arbetet med nästa års Anhörigriksdag pågår allt mer intensivt. www.anhörigsriksdagen.se är Anhörigriksdagens nya egna hemsida, där du som besökare kan hitta information och anmäla dig och där utställare kan boka en monterplats. Det är också där du hittar alla nyheter om Anhörigriksdagen först. Responsen vi fått inför årets tema, Barn & unga är över förväntan positiv. Vi har fått kontakt med många nya människor, från nya yrkeskategorier, som delar vårt engagemang för landets anhöriga. Programmet börjar ta form och många riktigt fina föreläsare är redan bokade. Läs mer om vilka de är på eventsajten. Båda dagarna kommer att innehålla en skön mix av föreläsningar i helsal och parallella seminarier. Vi kommer se filmer och teater, debattera och inspireras, skratta och gråta, allt under ledning av vår ciceron Lisa Syrén. Här får du ett axplock av vad du har att vänta:

18

Vi Anhöriga

s per onli

re öra av

ns

Frösunda – personlig assistans

ssista ga

Sedan 1994 Utf

Vi ser både dig och dina assistenter

Det är lätt att nå oss och vi erbjuder nära ledarskap.

Läs mer och byt till Frösunda Omsorg: Web: frosunda.se/bli-kund Tel: 0771-37 67 86 32 Mejl: kundkontakt@frosunda.se

Sök jobb som personlig assistent: frosunda.se/jobbsidan

Vi Anhöriga

19

Bokrecension

En gripande bok som känns

Om författaren Elisabet Höglund är född i Göteborg och har arbetat som journalist sedan 1970 på bland annat Västgöta-Demokraten, Veckans Affärer och SVT:s Aktuellt och Rapport. Hon är även tvåfaldig svensk mästare i cykel och är verksam som konstnär. Elisabet har även medverkat i TV-programmen Let´s dance och På spåret som hon har vunnit två gånger.

20

Vi Anhöriga

Så börjar Elisabet Höglund sin dokumentära berättelse om sig själv och sin syster. Utrustade med samma gener, uppväxtförhållanden och möjligheter blev deras liv ändå helt olika. Boken tar oss med in i en familjehistoria med många livsöden som griper tag i mig som läsare. Systrarna är oönskade av sin mamma, vilket hon med tydlighet visar dem och deras pappa kan inte låta bli spriten. De bor avsides och är som barn ensamma i en kärlekslös uppväxt för två små flickor.

Elisabets ett och ett halvt år äldre syster Birgitta får en hjärnskada vid födseln som kommer att påverka henne själv och alla som finns runt henne, föräldrar, syster, dotter, lärare, vänner, djur, ja alla relationer som är en del av livet. Berättelsen ger också en sann och naken inblick i såväl psykiatrin som den somatiska sjukvården. Elisabet beskriver vården från insidan genom att ha läst journalanteckningar från

olika tillfällen i Brigittas liv. Men främst är det ur den anhöriges perspektiv som vi får följa systrarna.

Det är en berättelse fylld av krav.

Elisabet känner sig som storasyster trots att hon är den yngre av de två.

Det förutsätts att Elisabet ska ta hand om sin syster när mamman tycker att hon gjort sitt. Det är en berättelse om känslan av skuld. Att inte räcka till. Att inte kunna göra allt. Det är en berättelse om det svåra i att hjälpa en människa som inte alltid vill eller ser att hon behöver hjälp. En gripande sann bok som känns när man läser den!

Anett Karlsson

//Det som mötte oss när vi låste upp dörren till Birgittas villa kommer jag aldrig att glömma. Det var en skrämmande upplevelse som aldrig kommer att lämna mig, aldrig någonsin//

Elisabet Höglund

//Dimman låg tät över skogen. Små envisa och sylvassa vattendroppar letade sin in överallt, i håret, runt halsen, innanför kläderna. Den råa kylan trängde genom mina alldeles för tunna kläder. Det var dagen när min syster Birgitta skulle begravas//

Från föreningarna

Dubblett i 10-års jubilerande

anhörigföreningar

Anhörigföreningen i Kungsbacka

A

nhörigföreningen i Kungsbacka hade sitt första ordinarie årsmöte i januari 2008. Då valdes styrelse, stadgar antogs och föreningen anslöt sig till Anhörigas Riksförbund. Initiativet till att det bildades en anhörigförening kom från Anna Lifjorden, anhörigkonsulent i Kungsbacka kommun. Hon ansåg bestämt att det behövdes en förening för alla

Årjäng Anhörigförening

D

et blev en trevlig fest när vi firade att vår förening fyllde 10 år. Vi var 25 personer som samlats för att fira.

Kvällen inleddes med musik av Trollgubbarna, en skara glada äldre män som gav ett mycket uppskattat framträdande! Därefter gav vår ordförande en återblick på de 10 åren.

Beteendeförändringar och psykiska symtom vid demens (BPSD) var ämnet som Eva Karlsson, vice ordf.

anhöriga som vårdar en gammal eller sjuk närstående för att på det sättet synliggöra och uppmärksamma anhörigas många gånger mycket svåra situation.

Till ett första möte hade Anna kallat in Åke Fagerberg från Anhörigas Riksförbund. Han föreslog direkt att den frågvisa damen bland åhörarna på första bänk kunde ta på sig att bli ordförande i föreningen. Detta var Birgitta Odelstierna.

Föreningen har nu funnits i tio år och Birgitta har suttit kvar på

i Karlstads Anhörigförening hade ett intressant anförande om. Det bjöds sedan på kaffe och klengås, en lokal specialitet.

Anhörigas Riksförbunds styrelseledamot Gun-Britt Björevall informerade om förbundets arbete och delade sedan en engagerande berättelse om vad det betyder att vara anhörig. Under hela kvällen förekom frågor och en bra dialog vid samtliga punkter. Kvällen avslutades med kända låtar som Trollgubbarna spelade och de församlade sjöng med.

ordförandeposten under hela denna tid. I höst var det dags för 10-årsjubileum med Anna Lifjorden som hedersgäst. Såväl gamla som nya medlemmar hade samlats i Träffpunkt City´s lokaler på Västergatan för gemensam middag med musikunderhållning från manskören Gubbröra. Vi fick också höra roliga minnestal från både Birgitta och Anna. Riksförbundet överlämnade också sina gratulationer i form av en ståtlig blomsterbukett samt en gåva genom styrelseledamoten Eva Sixt.

Göran Granerus

Till Anhörigas Riksförbund Ett varmt tack för gåvor i form av ett vackert blomarrangemang och insatta medel på vårt konto med anledning av att vår förening fyllde 10 år! Årjäng den 3 december 2018 Årjäng Anhörigförening Britta Nilsson Ordförande

Britta Nilsson

Vi Anhöriga

21

Från föreningarna

Anhörigföreningen i Finspång på

A

nhörigföreningen i Finspång inledde höstens aktiviteter med en resa för medlemmar och närstående. Föreningen har nu existerat i drygt två år och detta var den första resa av denna typ som anordnats. Måndagen den 10 september samlades runt tjugo glada resenärer för en dagsutflykt.

Färden ställdes till Kornettgården i Fornåsa, ett privatmuseum med ovärderliga samlingar av bruksföremål från förra århundradet.

Efter en god lunch ägnades tiden till att bese samlingarna och utbyta väckta minnesbilder med varandra.

På hemvägen gjordes också stopp vid Brunneby musteri och deras fina gårdsbutik med möjlighet till inköp av diverse läckerheter.

22

Vi Anhöriga

bussutflykt

Samtliga deltagare var mycket nöjda med bussresan och uttryckte önskemål om en fortsättning, något styrelsen gärna tar till sig.

Under hösten är fler arrangemang inplanerade såsom månadsmöten, en föreläsning, något studiebesök samt fortsättning på de kaféträffar vi anordnar varannan onsdag.

Medlemsantalet har glädjande nog ökat från ca 15 vid starten till dagens ca 65. Vi ser fram emot fortsatta gemensamma upplevelser och möjligheter att träffas för att dela varandras bekymmer och glädjeämnen!

För styrelsen Anhörigföreningen i Finspång Inga-Maj Racksäter

Nobelfest på residenset i Växjö

V

arje år ställer Anhörigföreningen i Växjö med omnejd till med fest för alla anhörigvårdare. Medarrangör är kommunens omsorgsförvaltning.

I år var det Landshövding Ingrid Burman som bjöd in till sitt vackra residens för en trerätters middag, inkluderad kaffe och choklad.

Föreningen bjöd på vin till maten och avec till kaffet och fantastiska Miriam Klein sjöng och spelade under kvällen.

Höjdpunkten var när Ingrid Hylten-Cavallius berättade för oss om hur traditionen med festligheterna för anhörigvårdare började.

2005 arbetade Ingrid HyltenCavallius på Röda korset. Tillsammans med anhörigföreningen och demensföreningen ville de göra något extra för anhörigvårdarna i staden. Ingrid uppvaktade därför dåvarande landshövding i Kronoberg, Lars-Åke Lagrell och berättade om planerna. Han tyckte det var ett utmärkt initiativ och bjöd gärna in till residenset, dock med

en vidhängande brasklapp: –Själv är jag kanske på fotboll, men min fru tar gärna emot er, meddelade landshövdingen.

Precis som han sa var han passande nog alltid på fotboll den kvällen men hans fru var gärna värdinna och det hela har resulterat i en fantastisk nobelfest på residenset varje år. En uppskattad tradition för alla anhörigvårdare i Växjö med omnejd.

Helen Hellkvist

Menu Förrätt Varmrökt dovhjort från Holstensskog med variation på jordärtskocka, picklad lök och krutonger Varmrätt Gös från Åsnen serverad med potatis, kräftbakelse och höstens svampar med dill och vitvinssås Efterrätt Bärpannacotta

Vi Anhöriga

23

Seniordag i Nacka

F

redag den 9 november bjöd Nacka kommun in till Seniordag.

Nacka Anhörigförening var naturligtvis på plats. Temat för årets seniordag var Ett hälsosamt åldrande. Äldrenämndens ordförande Monika Brohede Tellström inledde dagen genom att hälsa alla välkomna.

Därefter följde tre intressanta föreläsningar. Först ut var professor emeritus Lars Andersson. Hans föredrag hade titeln: Vad är ålderism? Ålderistiska fördomar och stereotyper visar sig ofta som diskriminering. Sedan äntrade riksdagsledamot Barbro Westerholm (L) talarstolen och höll en fantastisk

föreläsning under parollen: Årsrika- en ovärderlig resurs som måste användas effektivare genom att bekämpa ålderism och åldersdiskriminering. Biträdande professor Eva Söderström avslutade föreläsningspasset med: Äldres digitala innanförskap. Vad påverkar äldre människors möjligheter att hänga med i det digitala samhället?

Dagen avslutades sedan med en paneldebatt med rubriken: Hur kan vi motverka ålderism och digitalt utanförskap? Deltog gjorde politiker ur äldrenämnden, ledningen från äldreenheten samt PRO och SPF. Gun Tornevik

Paraplyet bjuder på

E

Afternoon Tea

n färgstark inledning på höstens aktiviteter blev det när anhörigföreningen Paraplyet bjöd medlemmarna på klassiskt Afternoon Tea på Prästgatan 58.

Ordförande Dagny Andersson hälsade välkommen genom att ge en historisk bakgrund till denna genuint brittiska tradition.

I början av 1800-talet när dagens måltider endast var två var det vanligt att man började känna sig sugen på något litet frammåt eftermiddagen. Detta upplevde Anna, den sjunde hertiginnan av Bedford, som ett så stort problem att hon började dricka en kopp te och äta en mindre smörgås eller en bit tårta

24

Vi Anhöriga

sent på eftermiddagen. När hon sedan började bjuda in sina vänner blev det snabbt en trend som kom att sprida sig genom samhällsklasserna.

Idag har eftermiddagste blivit ett populärt sätt att ordna föreningsträffar på, och vi i Paraplyet bestämde redan i februari att vi skulle ordna en medlemsträff med Afternoon Tea-tema!

i:et kom en medlem med en stor burk rullrån. Denna speciella, vackra kaka som bara bakas av ett fåtal idag! Bordet, höstligt vackert, dekoreratmed blad som färgpaletten i våra parker och gräsmattor.

Till extra förnöjelse hade vi bjudit Bengt Engström att sjunga för oss.

Han kom med sin gitarr och sjöng visor av Dan Andersson och Allan Tjugotre personer kom denna Edvall. Dan Andersson, född i vackra, varma hösteftermiddag. Vi Grangärde och Allan Edvall, född i kvinnor i styrelsen gillar att planera Hissmofors. Båda skrev texter som och fixa. Det blev ett bord med är tänkvärda, finurliga, burleska både sött och salt. Ostar, marmelader, och vackra! scones, hembakad kavring, kex enligt Ernst, pannacotta, tunnbrödsrullar, Tack till Eva på Prästgatan 58 för muffins med rosa topping, nötkakor, gott samarbete. oliver och frukt. Som pricken över Eivor Comén

Från föreningarna

Har ni någon ni vill uppmärksamma i er förening? Kontakta kansliet via mejl eller direkt på telefon: 010-155 70 60

Vi Anhöriga

25

Korsord

Fyll i lösningen i de färgade rutorna och skicka till: Anhörigas Riksförbund, Härdgatan 23, 432 32 Varberg. Märk kuvertet ”Korsord”. Du kan också skicka ditt svar via mail till: info@anhorigasriksforbund.se. Senast den 18 februari vill vi ha ditt svar.

Namn: Adress:

26

Vi Anhöriga

VINST

Tre trisslotter skickas ut till fem vinnare Lycka till!

Korsordslösning 3/2018 Vill tacka för alla svar som ni skickat in. Alltid lika trevligt. Lösningen på korsordet i nummer 3/2018 av Vi Anhöriga är: SÅ SOM I EN SPEGEL GULT GULD De fem personer som vunnit tre trisslotter är: Eva Norman, Östersund Inga-Maj Koppner, Finspång Sonja Renman, Umeå Elisabeth von Gertten, Hörby Sture Sundmark, Vara Lotterna kommer med posten och grattis till er alla från oss på kansliet!

I nästa nummer

Anhörigriksdagen 2019

Barn&unga Varberg 7-8 maj

15 mars

– Det fullständiga programmet – Intervjuer med föreläsare plus reportage och allt annat som ni brukar hitta i Vi Anhöriga Nummer 1/2019 kommer

den 15 mars

Vi Anhöriga

27

Returadress: Anhörigas Riksförbund c/o Åsa Jansson Gårdeby, Björnebo 614 95 Söderköping

Anhörigas Riksförbunds styrelse och kansli vill tacka alla ni som på olika sätt engagerar er i Sveriges Anhörigföreningar. Det är ni som är Anhörigas Riksförbund!

Varbergs Anhörigförening

Varberg Nord Anhörigförening

Anhörigföreningen Handen Kungälv

Anhörigföreningen i Danderyd

Anhörigföreningen i Vårgårda

Anhörigföreningen Omtanken - Ale

Anhöriggruppen Vera Uddevalla

Biskopsgårdens Anhörigförening

Degerfors Anhörigförening

Anhörigförening Eksjö

Tvååkers Anhörigförening

Anhörigföreningen i Båstad & Laholm

Anhörigföreningen Där Du Andas

Anhörigföreningen i Mullsjö

Anhörigföreningen i Piteå

Anhörigvårdarföreningen Norrtälje

Arboga Anhörigvårdarförening

Anhörigföreningen Att vara anhörig

Falköpings Anhörigförening

Forshaga Anhörigförening

Anhörigföreningen i Habo

Härryda Anhörigförening

Anhörigföreningen i Hässleholms kommun

Anhörigföreningen 300 i Bjuvs kommun

Anhörigföreningen i Halmstad

Kinda Anhörigförening

Lunds Anhörigförening

Marks Anhörigförening

Anhörigföreningen i Mölndal

Svedala Anhörigförening

Anhörigföreningen på Södermalm

Tjörns Anhörigförening

Anhörigföreningen i Vallentuna

Vara Anhörigförening

Anhörigföreningen i Vetlanda

Anhörigföreningen i Örnsköldsvik

Östersunds Anhörigförening Paraplyet

Anhörigföreningen i Kungsbacka

Anhörigföreningen i Solna

Nacka Anhörigförening

Värmdö Anhörigförening

Upplands-Bro Anhörigförening

Uppsala Anhörigförening

Anhörigföreningen i Växjö med omnejd

Årjäng Anhörigförening

God Jul och Gott nytt år!

28

Vi Anhöriga