Issuu

Vi anhöriga FRÅN ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND I NR 4/ 2016

Uppdaterad vägledning för kommunerna - Stöd till anhöriga

ISSN 2001-7863

Minska din inre stress genom mindfulness

Nytt material för stöd till unga i missbruksmiljö

God sömn är grunden till vår hälsa

Vad är egentligen återhämtning?

TEMA - Liv och hälsa

Ledare

Ann-Marie Högberg Förbundsordförande

Rätt till hälsa - rätt till återhämtning

nhöriga är dåliga på att ta hand om sig själva. Allt kretsar kring den närstående och att han eller hon har det så bra som möjligt. Det leder till att även den anhöriges hälsa riskerar att bli sämre. Många lever under ständig stress, att aldrig få tillräckligt med sömn och knappt någon tid för sig själv. Kvinnor är särskilt utsatta, och mår faktiskt sämre än män i sin omvårdnadssituation. Rätt till återhämtning måste vara självklart. En viktig insats är avlösning, så att man kan få göra något annat. Många har inte större anspråk än att få sova eller vila ostörd. Möjligheten att få avlösning ser väldigt olika ut i kommunerna. Anhörigas Riksförbund kräver att man ska ha rätt till minst 20 timmar i månaden och utan att behöva betala för det. Det är ju alldeles galet att det ska kosta att vara ledig för den som gör så otroligt stora insatser för samhället genom att vårda en närstående. Men så är det på många håll. Ibland är det dessutom en kommunal tjänsteman som avgör om det man vill göra under avlösningen är tillräckligt angeläget. Så ska det heller inte

vara! Självklart ska man få göra vad man vill, utan att behöva uppge det. Vi vet ju att det bästa anhörigstödet är en god vård och omsorg, som man känner sig trygg med. Det gäller i högsta grad för avlösning också. Som anhörig behöver man känna att man överlämnar sin närstående i goda händer. Det måste finnas kontinuitet i de personer som tar över, annars blir det svårt för den anhörige att ta vara på sin ledighet. Det blir kanske ett nytt stressmoment - eller så blir det inte av alls. Alla kommuner bör också erbjuda anhöriga friskvård i form av möjlighet till träning och gemenskap. Kan det kombineras är det så mycket bättre. Vi behöver röra på oss på rätt sätt och vi behöver social samvaro för att må bra. Båda delarna blir ofta en bristvara för den som har ett stort anhörigansvar. Som anhörig har du all rätt i världen - ja nästan skyldighet - att också tänka på dig själv! Se till att du får möjlighet till sömn, återhämtning och stimulans efter dina behov. I förlängningen gynnar det också din närstående om du själv mår bra.

Vi Anhöriga ges ut av Anhörigas Riksförbund och kommer ut med 4 nummer per år. Tidningen finns även att läsa på www.anhorigasriksforbund.se. Redaktionen ansvarar ej för obeställt material, och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Anhörigas Riksförbund tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. Ansvarig utgivare: Ann-Marie Högberg ann-marie.hogberg@anhorigasriksforbund.se Chefredaktör: Jessica Eliasson jessica.eliasson@anhorigasriksforbund.se Redaktionskommitté: Mailis Lundgren (mailis. lundgren@anhorigasriksforbund.se), Anne-Sophie Söderberg (affi.soderberg@gmail.com), Berith Löfgren Andersson (berith43@hotmail.com), Malin Forsberg (milla.forsberg@gmail.com), Birgitta Odelstierna (birgitta@odelstierna.se), Anett Karlsson (anett. karlsson@anhorigasriksforbund.se), Satu Johansson (satu.johansson@anhorigasriksforbund.se), Åsa Jansson (asa.jansson@anhorigasriksforbund.se),

Vi anhöriga

Carolina Mattsén (carolina.mattsen@gmail.com) Anhörigas Riksförbund Norrhultskansliet: Norrhultsvägen 44B, 360 71 Norrhult Varbergskansliet: Härdgatan 23, 432 32 Varberg Telefon: 010-155 70 60 Hemsida: www.anhorigasriksforbund.se E-post: info@anhorigasriksforbund.se Prenumerationer: vianhoriga@anhorigasriksforbund.se Prenumerationspris: 200:-/år Miljövänligt och klimatkompenserat papper Tryck: www.star-tryck.se Grafisk form: Jessica Eliasson Annonser: Åsa Jansson, telefon: 070-220 71 11

Anhörigas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation som stödjer anhöriga och anhörigvårdare oavsett ålder, kön eller diagnos hos den som vårdas. Anhörigas Riksförbunds styrelse: Ordförande - Ann-Marie Högberg, Pontus Oscarsson, Sixten Nylin, Seved Johansson, Ingela Månsson, GunBritt Björevall. E-postadresser: fornamn.efternamn@anhorigasriksforbund.se Omslagsfoto: Istock.com Foto: Andrey Artykov

Ta hand om er!

20 31

Innehåll nummer 4, 2016 8 Recept på god sömn Sömnen är kroppens främsta återhämtning och lång

varig sömnbrist kan ge följdsjukdomar. Sömnexpert Anna Rask Sanchez lär oss hur vi får bättre sömn.

9 Hur skadlig är långvarig stress?

Långvarig stress kan leda till att du drabbas av utmattningssyndrom, ett tillstånd du ska ta på allvar. Lär dig vilka symptom du ska vara uppmärksam på.

14 Uppdaterad vägledning för kommuner

Socialstyrelsens vägledning för arbetet med anhörigstöd - Stöd till anhöriga, är nu uppdaterad. Den vänder sig till Sveriges alla kommuner.

intern är kommen och jag betraktar mest min trädgård inifrån vardagsrummet. Jag är inte den typen av trädgårdsentusiast som går promenader i trädgården varje morgon oavsett årstid, utan jag plockar godbitarna när andan faller på. Nya tulpanlökar är i alla fall satta, så i vår ser jag fram emot en explosion av färger. De flesta av oss hamnar någon gång i livet i en situation då vi tappar fotfästet och orken tryter. Det kan handla om överbelastning på arbetet, i hemmet, i rollen som förälder, son eller dotter, make eller maka. Ofta är de här perioderna avgränsade i tid och vi hittar våra individuella sätt att hantera stress och olustkänslor. För mig är till exempel tiden i trädgården en form av återhämtning. Men ibland, när de här perioderna blir långa och vi inte lyssnar på kroppens varningssignaler, då är risken stor att vi till slut drabbas av utmattningssyndrom, depression eller någon annan form av psykisk ohälsa. Som anhörig är man utsatt på många olika sätt och det är oerhört viktigt att vi alla blir medvetna om riskerna och vad vi kan göra för att finna balans i vardagen. I detta nummer har vi därför valt att fokusera på vår psykiska hälsa i temat Liv och hälsa. Vi skriver bland annat om tillståndet utmattningssyndrom, Erika Andersson berättar om sina mindfulnesskurser för anhöriga och sömnexpert Anna Rask Sanchez lär oss sova bättre.

16 Utredning för bättre äldreomsorg

Nu önskar jag er alla trevlig läsning, en God Jul och ett Gott Nytt År!

Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen har som syfte att skapa en bättre äldreomsorg i hela landet. Susanne Rolfner Suvanto är utsedd till särskild utredare.

33 Korsordstävling

Missa inte vårt populära korsord och chansen att vinna tre trisslotter!

Jessica Eliasson Chefredaktör Vi anhöriga

NYHETER FRÅN FÖRBUNDET

Nominering inför kongressen 2017 Tiden går fort och slutdatumet för inlämnande av nomineringar till olika uppdrag som ska beslutas av kongressen 2017 närmar sig. Vi har tidigare informerat om att sista dagen då nomineringar ska vara valberedningen tillhanda är satt till den 2 januari 2017. Detta vill vi nu påminna er om. Ta chansen att nu nominera medlemmar i din förening, eller annan lokalförening, som du tycker har bakgrund och kunskaper som du upplever skulle vara värdefulla för förbundsstyrelsen, stadgekommittén eller revisionen.

Du som inte tillhör någon lokalföreningsstyrelse, men har eget intresse eller känner någon som du tycker skulle vara ett värdefullt tillskott för något uppdrag, ta kontakt med styrelsen i din lokalförening. De kan bistå med inlämnande av nomineringar. Alla lokalföreningar har blanketter och information för ett nomineringsförfarande. Ring gärna Alf Andersson, ordförande i valberedningen, om du vill diskutera något kring nomineringsförfarandet. Telefon: 010-155 70 62.

Filmer från Anhörigriksdagen 2016 På vår hemsida www.anhorigasriksforbund.se, under Anhörigriksdagen, ligger det i dag sju filmer och vi vill påminna er om möjligheten att använda er av dessa i ert föreningsarbete. Filmerna kan bland annat användas som diskussionsunderlag eller som ren kunskapsinhämtning.

Utvecklar hemsidan

Ta fram broschyrer

Vi håller för tillfället på och utvecklar Anhörigas Riksförbunds hemsida. Ni kan därför ha upplevt en del störningar under de senaste veckorna. Vi har även påbörjat arbetet med ett intranät på hemsidan, mer information om detta kommer skickas ut när forumet är klart för lansering.

Här kommer en påminnelse om att Satu Johansson på kansliet gärna bistår er i arbetet med att utveckla era föreningsbroschyrer. Skicka ett mejl eller slå en signal! Kontaktuppgifter: Telefon: 010-155 70 64 E-post: satu.johansson@ anhorigasriksforbund.se

Kansliets öppettider över helgerna Över jul- och nyårshelgerna kommer kansliet att hålla stängt följande dagar: 23 december och 5 januari efter klockan 12.00. I mellandagarna håller vi öppet som vanligt. Njut nu av lediga stunder tillsammans! Vi på kansliet vill tacka er alla för ett fint samarbete under 2016 och även passa på att önska er en God Jul och ett Gott Nytt År! /Mailis, Anett, Satu och Jessica

Myndigheten för delaktighet informerar Myndigheten för delaktighet (MFD) kommer gärna ut på regionmöten och informerar om sin verksamhet. Om ni föreningar är intresserade av detta, kontakta Anett Karlsson. Telefon: 010-155 70 61 E-post: anett.karlsson@ anhorigasriksforbund.se

Nästa nummer av Vi anhöriga:

21 april 4

Vi anhöriga

NYHETER FRÅN FÖRBUNDET

Anhörigas insatser räknas

et mest grundläggande anhörigstödet är vård och omsorg av god kvalitet för de närstående. Men vi får inte nöja oss med det. Det måste även finnas ett direkt stöd till alla anhöriga i varje kommun. Anhörigas Riksförbund har lyft fram anhörigperspektivet i många år och det är med glädje som vi märker att anhörigas åsikter och erfarenheter efterfrågas mer och mer. I remisser från olika myndigheter och vårdinstanser begär man in underlag för att bättre kunna integrera anhöriga i verksamheterna. Det är en positiv utveckling, men vi måste bli bättre! För trots att vi ser förbättringar så har vi fortfarande långt att gå. Anhörigas Riksförbund har identifierat fem intressepolitiska frågor som vi anser att samhället måste möta oss i. – Många förvärvsarbetande anhöriga har i dag svårt att få ihop vardagen med jobb och familjeliv samtidigt som de ska hjälpa sin närstående, säger Ann-Marie Högberg, förbundsordförande i Anhörigas Riksförbund. – Precis som vi byggde ut barnomsorgen i syfte att skapa ett jämställt arbetsliv, måste vi nu erbjuda anhöriga ekonomisk ersättning då de förlorar inkomst på grund av att de hjälper sin närstående. Vi kallar det för vård av närstående, VAN, och vi anser att en bra början är 30 dagar om året. Anhöriga står i dag för en omfattande del av omsorgsinsatserna. Genom att stödja anhöriga skapar vi också förutsättningar för ett hållbart välfärdssamhälle. TEXT: Jessica Eliasson

Ann-Marie Högberg, förbundsordförande i AHR.

Foto: Jessica Eliasson

Våra fem intressepolitiska frågor Verka för alla målgruppers rätt till kommunalt anhörigstöd

Kommunernas insatser ser mycket olika ut, är ofta alltför standardiserade, ibland avgiftsbelagda och främst riktade till äldre. Alla kommuner måste komma till insikt om att rätten gäller alla anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående.

Tydliggör hälso- och sjukvårdens ansvar för att involvera anhöriga I dag finns det inget gemensamt, strukturerat sätt att ge stöd till anhöriga, eller ta vara på deras kunskaper inom hälso- och sjukvården. De bästa lösningarna för den närstående uppnås inte lika bra om man inte ser anhöriga som samarbetspartners.

Förena anhörigomsorg/vård med förvärvsarbete

Av Sveriges 1,3 miljoner anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående är de allra flesta i yrkesverksam ålder. Det handlar om 900 000 personer som ibland med stor svårighet försöker förena yrkesarbete med vården och omsorgen. Detta är inte rimligt i ett land där arbetslinjen antagits som överordnad princip. Då måste det gå att förena anhörigomsorg med förvärvsarbete.

Lagstiftad rätt till vård av närstående, VAN

Med tanke på att anhöriga årligen sparar samhället 177 miljarder kronor är det verkligen rimligt att de får något tillbaka. Vi vill därför ge rätt till ekonomisk ersättning för Vård Av Närstående efter samma modell som för rätten till vård av barn. Ett första steg är rätten till ersättning för upp till 30 dagar per år.

Uppmärksamma jämställdhetsaspekterna

Fler kvinnor än män ägnar sig åt vård av närstående. Framförallt gäller det när den närstående har stora och långvariga behov. Detta drabbar kvinnors hälsa och ekonomi på både kort och lång sikt. Insatser för att ge mer rimliga villkor till den som vårdar eller stödjer närstående är därför också insatser för ökad jämställdhet. Vi anhöriga

Sveriges största anhörigkonferens

ANHÖRIGRIKSDAGEN 2017 ANHÖRIG

- MED KARTA OCH KOMPASS 9-10 maj 2017 i Varberg Med karta och kompass i handen utforskar vi Anhörigriksdagen och låter konferensen ge oss svar och kunskap inom de ämnesområden som motsvarar våra frågor och behov.

KARTA

KOMPASS

Ger bild och information om hur omfattande anhörigfrågorna är och hur de spänner över stora samhällsområden. Kartan anhöriga behöver ska tillsammans med kompassen underlätta att hitta det de söker och finna svar på frågor och kontakter som behövs längs vägen. Ska ange riktningen. Vart är jag på väg och vart vill jag komma som anhörig med mina frågor och behov? Hur hittar jag och får svar, kunskap och kontakter jag behöver? Hur ställer jag in kompassen? Anhörigriksdagens föreläsningar går i alla väderstreck.

En spännande utforskning som var och en av oss kan göra utifrån våra egna behov av kunskap, svar och inspiration!

UTSTÄLLARE

Vill du vara utställare på ”Sveriges största anhörigkonferens” kontakta Åsa Jansson tel. 011-750 00 eller 070-220 71 11 asa.jansson@bjornebo.se 6

Vi anhöriga

RABATT 15% vid bokning och betalning före den

31/12 2016

Sveriges största anhörigkonferens Anhörigriksdagens föreläsningar går i alla väderstreck! FORSKNING, KUNSKAP, UTVECKLING

SKOLA, UTBILDNING, ARBETE

VÅRD OCH OMSORG

LIV OCH HÄLSA

VI VÄLKOMNAR anhöriga, politiker, tjänstemän, vård- och omsorgspersonal, frivillig- och intresseorganisationer och alla andra intresserade av anhörigfrågor. Två sprängfyllda dagar med kunskap, information och inspiration!

ANMÄL DIG REDAN NU!

Anmälan till ”Sveriges största anhörigkonferens” öppnar under 2016. Medlemmar i Anhörigas Riksförbund eller i anslutna anhörigföreningar till förbundet, pris 1 500 kr (gäller för 2 dagar). För övriga personer gäller 2-dagarsbiljett 3 950 kr, 1-dags biljett 2 500 kr. Boka före den 31/1 2017 och få rabatt på 2-dagarsbiljetten 3 450 kr.

Information kommer att uppdateras löpande på vår hemsida www.anhorigasriksforbund.se Vi anhöriga

LIV OCH HÄLSA

Sömnen viktig för vår hälsa

n god nattsömn är grundläggande för vår hälsa. Det är nämligen när vi sover som vi läker. Oro, stress eller negativa tankemönster kan leda till långvariga sömnstörningar. Men det finns hjälp att få.

Anna Rask Sanchez driver företaget Fokus och Balans i Varberg och är legitimerad fysioterapeut och samtalsterapeut med KBT-inriktning. Hon har arbetat med sömnstörningar i många år och vet hur viktig sömnen är för vår hälsa. – Den är helt livsavgörande. Sömnen är kroppens främsta återhämtning, både fysiskt och mentalt. Dess funktion är att återhämta och bygga upp och också att bearbeta och minneslagra. När vi sover dåligt under lång tid så finns det en stor risk att vi blir sjuka och vår mentala kapacitet blir oerhört påverkad. Hon understryker att enstaka nätter med dålig sömn inte är skadligt, och vissa perioder i livet sover vi sämre. Men forskning visar att långvarig sömnbrist kan leda till allvarliga följdsjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, depression och utmattningssyndrom. Trots det slarvar många med sömnen och de som lider av en sömnstörning vet sällan om att det går att behandla utan medicin. Anna Rask Sanchez menar att nyckeln till god sömn är att förstå hur kroppen fungerar. – Du måste till exempel vara vaken i 16 timmar för att kunna sova åtta. Kroppen behöver dessa timmar i vakenhet för att bygga upp ett sömnbehov. Vi är också gjorda för att sova på natten och vara vakna på dagen, säger hon. – Så först måste man lära sig hur kroppens egna regler fungerar. Sedan jobbar man med kognitiv beteendeterapi för att komma till bukt med det beteende eller tankar som stör sömnen. Enligt Anna Rask Sanchez är den vanligaste orsaken till sömnstörningar i dag att vi har ett för högt stressoch aktiveringspåslag i kroppen. – Det är en gammal funktion - om det finns ett hot så ska vi inte kunna sova, för då riskerar vi att bli lejonmat. Men det som hotar oss i dag är oftast våra egna tankar. Ett vanligt misstag är att man försöker ta igen förlorad sömn genom att sova längre på morgonen eller ta små tupplurar under dagen. Men detta leder 8 Vi anhöriga

Många av oss lider av sömnstörningar. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa dig att bryta den onda cirkeln och få dig att hitta tillbaka till god nattsömn. Foto: Istock.com/cyano66 istället till att vi rubbar vår sömncykel och förstör kvalitén på sömnen. – Sömnen är som djupast de tre första timmarna, men om du somnar först klockan fem på morgonen så blir den oerhört lågkvalitativ. Mitt starkaste råd är att alltid gå upp samma tid på morgonen även om du sovit dåligt. Då registrerar hjärnan att du fått för lite sömn och kickar till slut ner dig i en förlängd djupsömn. Denna metod kallas för sömnrestriktion. Vad kan vi själva göra för att förbättra vår sömn? – Något av det bästa man kan göra är att vara ute mitt på dagen, även dagar då det är gråmulet ute. Dagsljus främjar nämligen kroppens produktion av melatonin, vårt sömnhormon. Sedan ska vi inte glömma bort att kura skymning. Släck ner en till två timmar innan läggdags och undvik alla typer av skärmar. Detta gör att vi varvar ner och då får vi också ner stresshormonet. Man ska absolut inte kolla jobbmejlen precis innan man går och lägger dig. Då sover vi inte gott. TEXT: Jessica Eliasson

FRÄMJA GOD SÖMN ■ Var fysiskt aktiv under dagen och varva ner en till två timmar innan läggdags ■ Utsätt dig för ljus under dagen och släck ner framåt kvällen ■ Träna dig på att slappna av och lär dig hantera din stress ■ Gå upp om du inte kan sova ■ Byt tanke eller bryt tanke - undvik ältande

LIV OCH HÄLSA

Ta långvarig stress på allvar

tmattningssyndrom är ett tillstånd du kan drabbas av om du utsätts för långvarig stress utan tid för återhämtning. Som anhörig kan du ligga i riskzonen och det är därför viktigt att vara uppmärksam och lyssna på kroppens signaler.

Att vara anhörigvårdare är givande på många sätt. Samtidigt innebär det en påfrestning som man bör vara medveten om. Man känner ofta en stor oro över sin närstående, man skjuter de egna behoven åt sidan och kan ibland uppleva att man inte ens hinner sitta ner och koppla av i fem minuter. Steget till långvarig stress är inte långt. Ett utmattningssyndrom kommer ofta smygande, men ibland kan insjuknandet ske drastiskt. Det kan till exempel bli så att man helt plötsligt inte vet vart man är, eller hur man ska ta sig hem. Enligt 1177 Vårdguiden innefattar tillståndet en rad fysiska och psykiska symptom. Något som är vanligt är att man känner en stor trötthet som man inte blir av med hur mycket man än sover. Andra symptom kan vara minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, överdriven ljud- eller ljuskänslighet, att man är lättirriterad, har sömnbesvär, hjärtklappning eller känner oro och ångest.

Utmattningssyndrom kan drabba alla. Det gäller att lyssna av kroppens signaler och hitta tid för återhämtning i vardagen. Foto: Istock.com/Dean Mitchell Stressmottagningen i Stockholm är en forskningsmottagning och rehabiliteringsklinik med inriktning mot stressrelaterade diagnoser. På deras hemsida (www. stressmottagningen.nu) kan man läsa följande om bakomliggande orsaker till utmattningssyndrom: ”Många reagerar på livssvårigheter genom att anstränga sig ännu hårdare, och en del undertrycker egna behov och känslor och knogar på, trots att tecknen på att orken tagit slut är ganska uppenbara.” Många kan säkert känna igen sig i de symptom som beskriver utmattningssyndrom. Och det är inte heller ovanligt att man upplever dessa symptom efter till exempel en utmanande tid på jobbet eller efter

en omvälvande händelse i privatlivet. Men vid en föreläsning i Varberg påpekar Bella Stensnäs, psykolog vid Stressmottagningen, att kriteriet för att det ska klassas som utmattningssyndrom är att dessa besvär varit ihållande under minst två veckors tid. – Det som är viktigt att komma ihåg är att de här två veckorna måste ha föregåtts av minst sex månader av identifierbara stressfaktorer i den här människans liv, som man kan se har påverkat personen och som lett fram till de här två veckorna, säger Bella Stensnäs. – Det är ett tillstånd man bör ta på största allvar. TEXT: Jessica Eliasson

BEHANDLING AV UTMATTNINGSSYNDROM Behandlingen är anpassad efter vilka besvär man har. Det är vanligt att behandling och rehabilitering innehåller: ■ Information och utbildning i hur stress påverkar kropp och psyke ■ Rådgivning om livsstil och metoder för att minska daglig stress, till exempel med motion

och avslappningsövningar ■ Samtalsterapi med till exempel psykolog, kurator, arbetsterapeut eller sjuksköterska ■ Stresshantering individuellt eller i grupp, ofta med inslag av så kallad mindfulness-träning ■ Sjukgymnastik Källa: www.1177.se Vi anhöriga

”

LIV OCH HÄLSA

Mindfulness handlar om att landa här och nu, med avsikt. Du stannar upp och riktar din uppmärksamhet inåt.

Hitta ett inre lugn... S om anhörig har man ofta tankarna hos sin närstående. Man oroar sig, funderar och planerar. Med hjälp av mindfulness kan du hitta ett inre lugn och få redskap för att bemästra vardagen.

Erika Andersson är mindfulnessinstruktör och har lett fyra grupper med anhöriga genom Kungsbacka anhörigstöd. Hon har en bakgrund inom äldreomsorgen, men för tolv år sedan kände hon för en förändring och hon beslutade sig för att läsa komplementär alternativmedicin vid Akademi Båstad Yrkeshögskola. Sedan sin examen har hon även utbildat sig till taktil massör och mindfulnessinstruktör och i dag arbetar hon enbart i det egna företaget Erikas taktila stunder i Istorp. Erika förklarar begreppet mind10

Vi anhöriga

fulness med att det handlar om att rikta sin uppmärksamhet till här och nu. – Man blir hela tiden störd av sina tankar. Hela samhället går också i en väldig fart och du har autopiloten på hela tiden. Mindful-

”

När man känner att man inte hinner, det är då man behöver det som mest. ness handlar om att landa här och nu, med avsikt. Du stannar upp och riktar din uppmärksamhet inåt, säger Erika Andersson. Som anhörigvårdare har man ofta ett hektiskt schema och man gör allt i sin makt för att se till att den

närstående har det bra och får den vård hen behöver. I hela den här vårdkarusellen är det lätt att man sätter sina egna behov åt sidan, att man glömmer ta hand om sig själv. – När jag fick frågan om att ha en mindfulnesskurs för anhöriga så bestämde jag mig för att göra det enkelt för dem. Istället för att be dem meditera en halvtimme varje dag så gav jag dem vardagsövningar, säger Erika Andersson. – Det här med att diska, städa och tvätta till exempel, det gör alla. Det var något som jag upplevde att de kände var saker som bara måste göras. Så jag gav dem i uppgift att göra dessa saker lite långsammare och exempelvis bli medvetna om det varma vattnet runt händerna när de diskade. Erika pratar också mycket om vikten av att medvetet koppla av hemma, att ta sig en stund då man gör något bara för sin egen skull.

LIV OCH HÄLSA

Mindfulness handlar om att medvetet stanna upp i nuet. Att varken tänka på det som varit eller det som komma skall, utan lägga fokus på det som är precis just nu. Vårt andetag är något vi alltid kan återvända till, och landa i. Foto: Istock.com/francescoch

Man kan lösa sudoku eller korsord, läsa en tidning eller sticka. – Det finns ingenting som är rätt eller fel. Det gäller att visa uppskattning för sig själv och känna att det här är bra för mig. Det gäller också att våga pröva och ge sig själv tillåtelse att ta de här stunderna, eller kanske gå på det där symötet, för att orka vara en bra anhörig. – Och när man känner att man inte hinner, det är då man behöver det som mest. På vilket sätt påverkas man egentligen positivt av mindfulness? – Du blir lugnare till både kropp och själ och får större tålamod. Det sänker stresshormonet i kroppen och du får större acceptans för situationen och lär dig se möjligheter. Vi kanske inte kan åka till Gran Canaria två gånger om året, men istället kanske vi kan åka till

FAKTA Några medicinska effekter av mindfulness: ■ Stresshormonet kortisol är lägre hos de som mediterar ■ Kortisol går ner snabbare på kvällen ■ Immunsystemet kan förbättras ■ Hjärnans aktivitet synkroniseras bättre

Erika Andersson.

Foto: Jessica Eliasson

Halmstad på ett spa? Vad kan vara en bra början? – En bra början är att medvetet koppla av hemma. Göra en egen liten hörna och bestämma att när jag sätter mig i den där fåtöljen, när jag tänder den lampan, då är det min tid. TEXT: Jessica Eliasson

Några medicinska användningsområden: ■ Ångestreduktion ■ Stressreduktion ■ Lägre blodtryck ■ Ätstörningar ■ Återfall i missbruk ■ Sömnbesvär ■ Depression Källa: www.mindfulnesscenter.se Vi anhöriga

LIV OCH HÄLSA

Att komma ut i naturen är ett sätt att varva ner och finna återhämtning. Men vad som är återhämtning för just dig är något du själv måste komma underfund med. Så fundera på vad som gör dig glad, lugn och harmonisk - och unna dig sedan att göra detta. Foto: Istock.com/SanderStock

Tankar om återhämtning...

ven om jag så väl vet vad som gör mig gott - så är det ändå så svårt. Precis så tror jag att det är för många av oss när det gäller att lyssna på oss själva. Kanske inte minst för oss anhöriga.

För hur är det egentligen under perioder i livet som ger oss utmaningar, bekymmer, oro, sorger… När vi inte själva har kontrollen över hur dagen och vardagen utformar sig och när stressen ligger som en mara inom oss? Energin läcker, musklerna ömmar och lederna känns stela. Skrattet kanske har tystnat och på sin höjd möter vi våra medmänniskor med bleka leenden och en tunn försäkran om att ”det är bara bra”, när vi får den frågan. Jag känner att jag inte är särskilt unik i detta. Jag ser både i min närhet och omkring mig i olika sammanhang att många av oss knäar och sviktar, samtidigt som vi 12

Vi anhöriga

tappert försöker hålla takten och svara upp till de behov och krav som vi lever under. Många gånger talar vi öppet med varandra om det - om hur vi borde unna oss själva egen tid för att hämta tillbaka det som har gått oss förlorat. Det där vi borde göra som vi kallar för återhämtning.

Men hur gör vi då? Hur gör jag? I veckotidningar och fackpress, via radio och TV översköljs vi av förslag och goda råd. Det ena mer inspirerande än det andra. Jag har själv prövat en del, men också känt att annat har blivit en belastning, en prestation som tagit udden av själva återhämtningen. Har somnat under yogapass, känt mindervärdeskomplex i hanteringen av träningsmaskinerna på gymmet, dignat av uttråkning under simning. I dag kan jag kanske unna mig att inte pröva så mycket mer. Jag vet ju redan! Jag har lärt mig var och hur jag kan hämta tillbaka det

som jag har förlorat. Jag gör det i skogens tystnad och stillhet, i morgonpromenaderna medan det ännu är mörkt och den nya dagen ligger framför mig, i den valda musiken jag lyssnar till och med pennan i min hand. Jag är en slags livets vandrare och jag läker i takt med de långsamma men strävsamma stegen och de stilla tankarnas arbete! Men att veta är inte tillräckligt. Jag måste också tillåta mig själv att göra!

Var hämtar du din energi och var sker den återhämtning som just du behöver? Jag tror att du, precis som jag, vet det. Men tar du för dig? Ger du dig själv tillåtelse? Inte helt säker är jag på att det är så. Så kan vi inte bara här och nu ge varandra ett löfte om att ta återhämtningen i våra egna händer. Låta energi och kraft flöda tillbaka och fylla våra livsviktiga depåer. Jag är med - är du? TEXT: Mailis Lundgren

LIV OCH HÄLSA

Ur Anhörighandboken:

Hälsa och livsstil

ur vi lever spelar stor roll för hur vi mår, både fysiskt och psykiskt. Att förändra sin livsstil och vardagsvanor kan förbättra hälsa och minska riskerna för sjukdom. Små förändringar som varar länge är oftast bättre än intensiva kurer och dieter på kort tid. Det behövs balans mellan rörelse och stillhet, mellan näringsrik mat och godsaker, mellan matmängd och motion och mellan stress, sömn och återhämtning. Intresset för hälsa tycks aldrig ha varit större. Trenderna och myterna om mat, motion och sömn har aldrig varit fler än nu och det kan vara svårt att veta vad man ska gå efter. Vår livssituation och möjlighet till hälsa kan också se olika ut och det kan vara mycket svårt att ändra sin livsstil. Om du bestämmer dig för att bryta, förändra eller börja med en ny vana är ett tips att göra upp en handlingsplan. Hälsa och kost Det finns en mängd olika dieter som ofta marknadsförs som lösningen på olika problem. Några är

särskilt framtagna för att användas vid viktminskning till exempel. Olika dieter kan vara olika bra för hälsan på lång sikt. Det viktigaste är att hitta matvanor som passar en själv och som man mår bra av. På Livsmedelsverkets hemsida finns riktlinjer och råd om kost baserade på forskning. Det kan vara en bra utgångspunkt om man är osäker på var man ska börja. Hälsa och fysisk aktivitet Rörelse och motion är viktigt för att må bra och förebygga ohälsa. Det är bevisat att fysisk aktivitet gör att vi orkar mer och känner oss gladare. Vi sover även bättre, kan lättare hantera stress och hålla vikten. Regelbunden motion minskar också risken för sjukdomar. Det är aldrig för sent att börja motionera. Undersökningar visar att även de som är över 70 år när de börjar träna, med hänsyn till sina förutsättningar, får bättre hälsa. Oavsett ålder kan man oftast vara fysiskt aktiv även om man har en sjukdom.

AHR TIPSAR Handlingsplanen kan innehålla svar på exempelvis: ■ Vad är förändringen? ■ Vad kan du vinna på förändringen? ■ Vad är målet? ■ Hur ska du nå målet? ■ Hur beslutsam är du? ■ När ska du sätta i gång? Sätt upp handlingsplanen där du ser den varje dag. Planen kan hjälpa dig att sätta gränser och skapa nya rutiner. Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. (WHO, 1948)

Källa: www.anhorighandboken.se

Sveriges största anhörigkonferens

ANHÖRIGRIKSDAGEN 2017

in Boka en m datu nu n ! reda anackan i alm

ANHÖRIG

- MED KARTA OCH KOMPASS 9-10 MAJ I VARBERG

Vi anhöriga

OMVÄRLDEN

Genom vägledningen Stöd till anhöriga, som Socialstyrelsen tagit fram, kan Sveriges kommuner få stöd i sitt arbete. Foto: Smålandsbilder

Uppdaterad vägledning för arbetet med anhörigstöd

lla Sveriges kommuner är skyldiga enligt lag att erbjuda stöd till anhöriga. Lagen skärptes 2009 och i samband med det tog Socialstyrelsen fram en vägledning för kommunerna Stöd till anhöriga. Nu har denna vägledning uppdaterats.

I socialtjänstlagen fanns tidigare en bestämmelse om att socialnämnden genom stöd och avlösning bör underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Den 1 juli 2009 skärptes denna bestämmelse och socialnämnden ska nu erbjuda detta stöd till anhöriga. För att underlätta arbetet med anhörigstöd ute i kommunerna tog Socialstyrelsen fram en vägledning - Stöd till anhöriga. I juli i år uppdaterades detta dokument. 14

Vi anhöriga

– I den uppdaterade vägledningen ges en kort presentation av arbetssättet Individens behov i centrum, IBIC, och hur IBIC kan ge stöd för att uppmärksamma anhörigas situation och behov av stöd, säger Ann-Christin Sultan, utredare vid Socialstyrelsen. – I övrigt har vi i den uppdaterade vägledningen bland annat tydligare lyft fram kravet på att verksamheten ska beskriva sina processer och rutiner och att de ansvarar för att samverkan, både internt och externt, kommer till stånd.

Ann-Christin Sultan är utredare vid avdelningen för Kunskapsstyrning för socialtjänsten på Socialstyrelsen. Hon konstaterar att socialtjänstverksamheterna i kommunerna tillämpar bestämmelsen i varierande grad, och att kommunerna kommit olika långt med att

implementera stöd till anhöriga. – Kommunerna har använt den tidigare versionen av vägledningen lite olika i olika verksamheter. Det är på äldreområdet som kommunerna har kommit längst med att utveckla stöd till anhöriga, säger Ann-Christin Sultan. TEXT: Jessica Eliasson

FAKTA

Vägledningen Stöd till anhöriga hittar du på Socialstyrelsens hemsida, www.socialstyrelsen.se. Direktlänk: http://www. socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-7-3 Stöd till anhöriga går både att ladda ner via nätet eller köpa i pappersform.

OMVÄRLDEN

frågor till... ...Carina Bång, som tillsammans med Olivia Trygg från Stiftelsen Trygga Barn, har tagit fram ett häfte som riktar sig till ungdomar upp till 25 år, som växt upp eller lever i en missbruksmiljö. Häftet heter Jag i fokus! För ungdomar drabbade av alkohol och andra droger i familjen. Hur kom ni på idén till häftet? – Jag har tidigare skrivit Arbetsmanualen för anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser som var riktat till vuxna. Och så såg jag Olivia Trygg på TV, samt läste om Stiftelsen Trygga Barns verksamhet, och fick höra att de använde min Arbetsmanual i sin verksamhet för unga. Då tänkte jag att det vore bättre att skriva om manualen så den riktade sig direkt till unga. Jag mejlade henne om det och hon blev jätteglad. Vi bestämde oss för att göra det. Vi har suttit på olika kaféer på lediga stunder och skrivit på denna under ett år nu. Vad är syftet med häftet? – Det är ett material som riktar sig direkt till ungdomar eftersom det är annorlunda om man är vuxen och myndig eller om man är beroende av den/de föräldrar som har beroendeproblematik. Huvudsyftet är att sprida häftet så brett som möjligt så att ungdomar, var de än bor i Sverige, ska hitta lätt tillgängligt stöd. Speciellt om de bor i kommuner där de inte har ungdomsgrupper. Vi hoppas också

Olivia Trygg och Carina Bång, som tillsammans tagit fram häftet Jag i fokus! För ungdomar drabbade av alkohol och andra droger i familjen. Foto: Privat nå de ungdomar som ännu inte vågat söka hjälp hos någon vuxen. Vad innehåller det för information? – Det är små faktastycken som bland annat handlar om konsekvenserna för barn och unga, att sätta gränser, medberoende och var man kan hitta mer hjälp. Det innehåller också Olivias ”lifestory” och diskussions- och reflektionsfrågor för ungdomarna. Vilken typ av frågor brottas ungdomar som växer upp i missbruksmiljö ofta med? – Skuld, skam, rädsla, oro och saknad. Ofta tvingas man också anpassa sig på olika sätt för de dysfunktionella i familjen. Risken är stor att man tystnar och inte vågar prata med någon om problemen. Man försöker överleva och skydda familjen, vilket är ett för stort ansvar för barn och unga. Vad hoppas ni att häftet ska få för effekt? – Att det sprider sig till alla ungdomar som kan behöva det.

Att det ger kraft och hopp till dem att ta hand om sig själva, utveckla egna intressen, kunna sätta gränser när något händer som man inte vill vara med om, stärka det sociala nätverket och självkänslan hos ungdomarna. Förhoppningsvis ger det också mod att söka hjälp av någon vuxen. – Vi hoppas också att skolor, elevhälsa med flera kan vara hjälpta av denna manual i samtal med ungdomar som växer upp med beroendeproblematik i familjen. TEXT: Jessica Eliasson

FAKTA

Häftet Jag i fokus! går att ladda ner från nätet via denna länk: http://jagifokus.weebly. com/ Materialet kan också användas av yrkesverksamma i grupper för ungdomar. Då har man möjlighet att köpa häftet i tryckt format via Adlibris.

Vi anhöriga

OMVÄRLDEN

Rolfner Suvanto formar framtidens äldreomsorg Susanne Rolfner Suvanto är särskild utredare för Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Det är ett viktigt uppdrag som ska resultera i ett antal förslag på förbättringsåtgärder. Dessa ska presenteras för regeringen senast den 31 mars 2017.

juni 2015 tog regeringen beslut om att tillsätta en särskild utredning för att säkerställa kvalitén på framtidens äldreomsorg. Betoningen i utredningen skulle ligga på ökad jämlikhet, inflytande och valfrihet för äldre. Som utredare utsågs Susanne Rolfner Suvanto, legitimerad sjuksköterska och fil. mag. i pedagogik. Uppdraget, att ta fram förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen, pågår nu för fullt. Vi anhöriga fick möjlighet att intervjua Susanne Rolfner Suvanto kring hennes uppdrag samt hur hon ser på dagens, såväl som framtidens, äldreomsorg. Hur skulle du beskriva Sveriges äldreomsorg i dag? – Att vi inte har haft en bättre vård och omsorg om äldre än den vi har i dag. Men det

betyder inte att utveckling och förbättringsåtgärder inte skulle krävas, tvärtom. Du har sagt att en grundförutsättning för arbetet med den nationella kvalitetsplanen är att först se hur långt vi redan kommit inom äldreomsorgen. Vilka tydliga förbättringar har skett de senaste 20 åren? – Man kan nämna många saker, till exempel ökad kunskap, inte minst inom demensområdet. Vi har arbetsformer och riskbedömningar som sker direkt i omsorgsmiljön - som ger ändringar i arbetssättet. Färre får felaktiga läkemedel, boenden är betydligt mer hemlika och vi har mer individuella insatser. Ser du att något utvecklats till det sämre? – Nja, snarare något som fortfarande är ett kvarstående problem - rekrytering av personal. Vi behöver också ha en ökad individualisering och att

65-årsgränsen inte får råda. Vi behöver också bli bättre på att stödja anhöriga. I utredningens direktiv står det: ”Det är centralt för en jämlik äldreomsorg att anhörigas insatser i dag är, och också i framtiden ska vara, grundade på frivillighet”. Tror du att anhörigas insatser betraktas som frivilliga i dag och hur behöver vi tänka inför framtiden? – Jag är övertygad om att det är så man ser det, men det blir inte alltid så i praktiken. Jag tror också att frivilligheten måste finnas hos alla parter, så måste det vara. I annat fall blir det inte bra för någon. Den 25 november släpptes en rapport med fokus på just anhöriga. Berätta om den! På vilket sätt lyfter den anhörigperspektivet? – Den handlar uteslutande om anhöriga. Vi har lagt ett uppdrag till Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga, reds anm) om att ta fram

Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen

Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen ska ta fram förslag på åtgärder som leder till:

■ Flexibla former för beslut om äldreomsorg ■ Användning av välfärdsteknologi

■ Högre kvalitet och ökad effektivitet ■ Bättre förebyggande och rehabiliterande insatser ■ Tryggad personalförsörjning ■ Översyn av särskilda boendeformer

Syftet är att genom långsiktiga insatser inom strategiskt viktiga områden säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen. Källa: www.regeringen.se

Vi anhöriga

”

OMVÄRLDEN

Vi tycker nog mer än vad vi vet. Det gäller i högsta grad mig själv. Statistik som vi byggt så mycket på kanske inte är helt säker.

en rapport som heter Kvalitet i vård och omsorg om äldre ur ett anhörigperspektiv. De har bland annat tittat på frågan ur aspekterna kön, etnicitet och sexuell läggning. Vilka är våra största utmaningar inför framtiden? – Kompetent personal. Och den riktiga utmaningen är att se äldreomsorgen som en framtidsbransch. Invandring kan vara vår räddning genom att fler i yrkesverksam ålder kan balansera upp fördelningen mellan äldre och yngre. Hur ska man möta behovet av utbildad personal inom äldreomsorgen? – Genom en tydlighet kring vilken kompetens som behövs. Det måste finnas ett stöd för livslångt lärande och stöd för att kunna byta yrke även om jag har en gymnasieutbildning sedan tidigare. När vi talar väl om äldreomsorgen vill man också arbeta där. Stöd till ledaren/chefen så att hen hinner med sin personal är också viktigt. Du menar att den bild samhället har av äldre är alltför stereotyp. Berätta hur du tänker! Och hur ska vi tänka kring detta i relation till framtidens äldreomsorg? – Vi behöver tänka på det redan nu. Vid 65 tenderar vi att se den enskilda som en ”mormor eller morfar”, inte längre som kvinna eller man, eller med

Susanne Rolfner Suvanto, särskild utredare för Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen, har som uppgift att ta fram förslag på förbättringar inom äldreomsorgen. Foto: Privat funktionsvariationer. Men vi är alla lika unika. Här kan vi alla bidra och ställa oss frågan - hur tänker jag nu? Äldres psykiska ohälsa är också ett ämne du ofta lyfter fram. Vad behöver vi förbättra inom detta område? – Riv 65-årsgränsen. Vi behöver se att den här målgruppen ska ingå i arbetet med suicidprevention, i psykiatrisatsningarna. Utbilda, forska och skapa medvetande om att inget är förändrat i det mänskliga varandet bara för att man fyllt 65. Regeringen betonar vikten av äldres rätt till inflytande och valfrihet. Men i dag finns det till exempel få platser på särskilt boende. Behöver vi planera för fler boenden för äldre? – Jag tror att inflytande och valfrihet inte alltid handlar om att få flytta, men för fler platser finns bara en medicin - bygg! Kan det bli tal om nya boendeformer för att möta behoven hos framtidens äldre? – Äldre i framtiden har troligen

samma behov som vi alltid haft - boenden kan dessutom byggas och ges det innehåll som det finns behov av redan i dag. Man kan möjligen se att vi kan bo hemma tryggare med hjälp av smart teknik. Vilken roll kommer välfärdsteknologin att spela? – Det är en del av hela samhällsutvecklingen och jag tror att den kommer bidra på samma sätt som när telefonen, webben och rollatorn blev en del av välfärden. Den ger oss möjlighet till ökat oberoende. Är det något som förvånat dig under utredningens gång? – Ja, att vi nog tycker mer än vad vi vet. Det gäller i högsta grad mig själv. Statistik som vi byggt så mycket på kanske inte är helt säker. Och så är jag så glad över alla vänliga, hjälpsamma människor jag möter. Men det kanske inte var någon överraskning direkt. TEXT: Jessica Eliasson Vi anhöriga

OMVÄRLDEN

NOTISER

Ny app ska få fler att söka samtalsstöd Den första appen för samtalsstöd har nu lanserats i Sverige. Tanken bakom BlueCall är att, på ett enkelt och lättillgängligt sätt, stötta personer som känner ett behov av att prata av sig med någon. Tjänsterna som appen erbjuder är tillgängliga dygnet runt och du väljer själv vem du vill prata med en volontär eller en mentor som är utbildad inom samtalsstöd. Som användare är du anonym och du ringer direkt till stödpersonen via appen. Appen vänder sig till personer över 18 år och den finns för närvarande bara för iPhoneanvändare.

Myndigheter i samverkan lanserar guide Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan har gått samman och har i ett gemensamt projekt skapat Efterlevandeguiden. se. Detta är en sajt som samlar all den information du är i behov av efter att en närstående gått bort. Guiden klargör vad man bör göra omedelbart och vilka saker man kan vänta med. Syftet är att underlätta för anhöriga som drabbats av sorg. – Som efterlevande kan det vara svårt att veta vilken myndighet som ansvarar för vad och vem man ska kontakta. Därför gör vi nu ett försök att samla informationen på en och samma webbplats. Fokus ligger på praktiska saker i samband med att någon dör, som information om vad det innebär att förvalta ett dödsbo eller göra en bouppteckning, säger Ingegerd Widell på Skatteverket till Privata Affärer. 18

Vi anhöriga

5 frågor till... ...Petra Hedbom, redaktör på Seniorval.se, som nyligen lanserat ett nytt informationsmaterial för anhöriga till personer med demenssjukdom. Varför har ni tagit fram detta informationsmaterial? – Vi har daglig kontakt med äldre och anhöriga och får många frågor kring just boende, stöd och omsorg vid demenssjukdom. När man hamnar i ett läge när man behöver stöd i vardagen väcks många frågor om vilka möjligheter som finns och hur systemen fungerar. Genom att samla information på ett och samma ställe hoppas vi kunna underlätta för de som söker. Vilka olika delar består informationen av? – En del tar upp de alternativ till stöd som finns när man bor hemma med demenssjukdom. Då kan hemtjänst eller besök på dagverksamhet vara alternativ som underlättar vardagen. En del handlar om saker som är bra att tänka på inför flytt till ett särskilt boende och vikten av att omsorgspersonalen har rätt kompetens kring demenssjukdomar. Du hittar också information om anhörigas roll i kontakt med personalen och vilka olika former av anhörigstöd som finns att få. Var hittar man materialet? – Allt finns på sajten Seniorval.se. På sajten finns också en söktjänst där du hittar hemtjänster och boenden över hela landet. Där

Petra Hedbom, redaktör på Seniorval.se. Foto: Privat finns även möjligheten att söka efter verksamheter där personalen har specialkunskaper inom demenssjukdom. Upplever ni att det finns ett behov av denna typ av stöd vid just demenssjukdom? – Vid demenssjukdom är det mycket som förändras och många olika känslor inblandade. En stor del av ansvaret hamnar på de anhöriga som ofta drar ett tungt lass. Många gånger kan de praktiska bitarna, som en flytt till särskilt boende, vara förknippat med skuldkänslor. Att i detta få tips om olika former av anhörigstöd och en guidning över vilka alternativ som finns vad gäller boende och omsorg kan vara en bra hjälp. Vad hoppas ni att detta material ska bidra till? – Att kunna ge svar på några av de frågor som kommer i och med en demenssjukdom och som berör stöd i vardagen eller boende. Ju mer information man har desto bättre möjligheter har man han att hitta det stöd som motsvarar ens behov. TEXT: Jessica Eliasson

OMVÄRLDEN

”Alzheimer tar över och förvandlar”

wa Hörnfalk Fahlén är anhörig till sin mamma som lider av Alzheimers sjukdom. I en öppenhjärtig text beskriver hon de känslor och tankar hon bär inom sig - kring sin mamma som inte längre går att nå.

Jag ser min mamma, förut så stark - både mentalt och fysiskt, med förtvinad kropp och ett mentalt psyke som ett litet barn. Skiftande, opålitligt men också nyfiket och kärleksfullt. Alzheimer tar över och förvandlar, raderar det inre av min mamma och lämnar endast hennes yttre kvar. Nu har det gått så långt att vi behöver låsa in dig mamma, avskild från din make och den vardagliga kontakten med familjen försvåras. Pappa har vårdat dig hemma alltför länge - jag ser hur det har tärt och fortfarande tär på honom. Allt fokus är på dig, mamma. Den långa resan där du successivt försvinner och där du emellanåt förstår - inser vart du är på väg. Alla beslut som ska tas med hjälpinsatser och boenden. Nu väntar vi på en plats för ett särskilt boende, du behöver tillsyn dygnet runt. Det finns inget ledigt. Kommunen har ingen beredskap för alla äldre som drabbas av demens. Tydligen får vi vänta på att någon annan ska dö. Det blir mycket känslor att hantera! Kanske är det

Ewa Hörnfalk Fahlén tillsammans med sin mamma. därför det kallas för en anhörigsjukdom. Det är lätt att välja ilska och bitterhet. Jag väljer kärlek och försöker fråga mig i varje stund: vad är viktigt just nu? Nu får jag möjligheten att vårda dig, klippa dina naglar och borsta ditt silverfärgade hår. Varmt smeka din av åren fårade kind, trösta dig när du känner dig rädd och osäker, ta din hand och leda dig rätt när du är vilse. Men, det gör ont! Det var inte så här det skulle bli. Du skulle ju njuta av tiden med mina barn, lära dom att sticka, spela tennis, baka och berätta om hur livet var när du var liten. Men nu finns inte orden där för dig. Du försöker tålmodigt men det vill sig inte.

Foto: Privat

Alzheimer tar över och förvandlar. Vad som händer där inne i ditt visa huvud får jag aldrig veta. Det är frustrerande att inte kunna hjälpa, att inte förstå, att vara otillräcklig. Det är frustrerande och det skär i mitt hjärta att inte kunna ge dig ett svar när du undrar varför du inte får komma hem? När du ber mig om hjälp så är det enda jag kan göra att hålla din hand, sända dig ljus och kärlek och förvissning om att allt blir bra. Du är odödlig! Mamma, jag älskar dig så! För alltid! TEXT: Ewa Hörnfalk Fahlén

FAKTA Alzheimers sjukdom ■ Av alla de sjukdomar som finns bland de cirka 70 diagnoser som kallas demens är Alzheimers sjukdom den vanligaste. Gemensamt är att de alla innebär problem med minnesfunktionerna. I dag är omkring 160 000 svenskar drabbade av någon demenssjukdom. Av dem har en stor del en eller flera av demenssjukdomarna i kombination med

Alzheimers sjukdom. ■ Alzheimer brukar också kallas de anhörigas sjukdom. Om vi räknar alla närstående till antalet drabbade är det omkring 800 000 människor i Sverige. Det är så många att nästan alla känner någon i sin närhet som är drabbad eller är anhörig. Källa: www.alzheimerfonden.se Vi anhöriga

OMVÄRLDEN

Livslust Stödgrupp för demenssjuka och deras anhöriga

tödgrupperna Livslust vänder sig till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Äldrepedagog Mirjam Brocknäs berättar här om dessa grupper och vilken positiv inverkan de har på deltagarna. Demenssjukdom kan leda till en social isolering och social aktivitet är viktigt för oss alla. Socialt stimulerande aktiviteter har positiva effekter även för personer med diagnostiserad demenssjukdom. 2001 besökte jag en föreläsning där man berättade om positiva effekter av gruppträffar för personer med demens och deras anhöriga. Efter studiebesök byggde jag upp de första grupperna i Tyskland, vilka har varit väldigt uppskattade av både de anhöriga och sjuka. 2010 startade vi i Upplands-Bro kommun liknande stödgrupper, Livslust, med stor efterfrågan. Våra gruppträffar ger en anledning att skratta tillsammans, trots att man lider av en obotlig sjukdom. Mycket stöd i Sverige är baserat på att de separerar den som är sjuk från sin anhörig, men min erfarenhet är att många anhöriga önskar sig stöd i att vara tillsammans med sin demenssjuka partner. Målet för deltagarna i våra stödgrupper är att uppleva positiva erfarenheter och ha kul tillsammans, motverka social isolering, främja den demenssjukes kunskaper eller kompetens (genom lämpliga aktiviteter) och minska depression, stress och öka anhörigas förmåga att hantera situationen. 20

Vi anhöriga

På grund av den positiva erfarenheten med Livslust har Upplands-Bro kommun, tillsammans med FOU, nu startat en ny stödgrupp - en konstgrupp för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Foto: Yanan Li Vi börjar gruppen med en halvtimmes samtal kring ett ämne, efter det har vi gymnastik och vi avslutar alltid med fika. Struktur är viktigt för personer med demenssjukdom, det skapar trygghet i ett inre kaos. Stödgrupperna i Upplands-Bro kommun har alltid samma förlopp och återkommande ritualer med syfte att hjälpa personer med demens att känna sig trygga och kompetenta i gruppen. Att vi använder gymnastik i gruppen beror på att jag blev mycket inspirerad av en studie som visade att minnesträning i kombination med fysisk aktivitet har haft en positiv effekt på hjärnfunktionen. Det finns även andra studier som visar på denna positiva effekt. Förutom detta är vårt omväxlande program uppskattat av deltagarna. Personer med demenssjukdom, och deras anhöriga, beskriver gruppträffarna som positiva. Anhöriga upplever också att deras närstående har förändrats på ett positivt sätt. ”Min mamma pratar ibland om gruppen, hon är nu mer engagerad och gladare,” säger en anhörig. En annan anhörig säger: ”Min

Mirjam Brocknäs i samtal med MarjaLiisa Laine, som drabbats av demenssjukdom. Foto: Annika Löfgren mamma säger att det är trevligt med gruppen Livslust och att det är trevliga människor i gruppen. Hon skämtar lite. Jag tror att de positiva känslorna sitter kvar ett par dagar.” TEXT: Mirjam Brocknäs Mirjam Brocknäs är beteendevetare och gerontolog. Mirjam har även en utbildning som konstterapeut. Hon brinner för demensfrågor, är verksam i Upplands-Bro kommun och som ersättare i styrelsen för UpplandsBro anhörigförening.

LOKALA NYHETER

Anhörigas Riksförbunds lokalföreningar HALLAND

Anhörigföreningen Båstad & Laholm Inger Westin Ripvägen 3 269 40 BÅSTAD E-post: inger.westin.bastad@hotmail.com Anhörigföreningen i Halmstad Gun-Britt Lydén Strandvallen 28 D 302 57 HALMSTAD E-post: skallinge1@hotmail.com Anhörigföreningen i Kungsbacka Birgitta Odelstierna Grenvägen 13 430 31 ÅSA E-post: birgitta@odelstierna.se Hylte Anhörigförening Monika Albrecht Pensévägen 13B 314 34 HYLTEBRUK E-post: monika.albrecht@hotmail.com Tvååkers Anhörigförening Nils Löfgren Tyllered 7 432 76 TVÅÅKER E-post: nlgngn@gmail.com Varberg Nord Anhörigförening Anett Karlsson Kärret 4 432 66 VEDDIGE Telefon: 034-03 05 22 E-post: anett.karlsson@ anhorigasriksforbund.se Varbergs Anhörigförening Ulla Johansson Parkrosstigen 17 432 36 VARBERG E-post: ull-johansson@bredband.net

JÄMTLAND

Östersunds AHF Paraplyet Anne-Sophie Söderberg Prästgatan 58 831 33 ÖSTERSUND E-post: affi.soderberg@gmail.com

JÖNKÖPING

Anhörigföreningen i Habo Aino Bergling Långgatan 6 C 566 32 HABO E-post: aino.bergling@habo.net Anhörigföreningen i Vetlanda Tomasgården Äldreboende Sturegatan 23B 574 38 VETLANDA E-post: kerstin.lundqvist.frank@spray.se

KALMAR

Anhörigföreningen i Hultsfreds kommun Elsie Jönsson Tigerstad 1 570 84 MÖRLUNDA E-post: jontig07@yahoo.se Södra Ölands Anhörigförening Christer Andersson Strågränd 5 386 90 FÄRJESTADEN E-post: christer.larsg.andersson@ gmail.com

KRONOBERG

Anhörigföreningen i Växjö med omnejd Maj-Britt Carlfalk Österleden 68A 5tr 352 42 VÄXJÖ E-post: carlfalk@netatonce.net

SKÅNE

Anhörigföreningen 300 i Bjuvs kommun Gull-Britt Hansson Engatan 2I 260 51 EKEBY E-post: gb.gren@tele2.se Anhörigföreningen i Hässleholms kommun Siv Nilsson c/o Senioren Tingshusgatan 2 281 31 HÄSSLEHOLM Telefon: 045-16 08 46 Mobil: 0703-99 38 81 E-post: sivan40@telia.com

Anhörigföreningen, AHF i Mullsjö Ingvar Lindgren Västangårdsvägen 4L 565 31 MULLSJÖ E-post: lindgren.ingvar@telia.com

Anhörigföreningen i Hörby Ingrid Sandelin Fältgatan 4 275 36 SJÖBO E-post: ingrid.sandelin@sjobo.nu

Anhörigföreningen Där du andas Jönköping Jenny Lènström Telefon: 070-203 15 22 E-post: info@darduandas.se

Anhörigföreningen i Trelleborg Anita Toth Vitlingvägen 4 231 92 TRELLEBORG E-post: anita.toth@telia.com

Landskrona Anhörigförening Eva Johansson E-post: evasl1@hotmail.com Telefon: 0723- 956 502 Lunds Anhörigförening Katarina Nyman Ö. Mårtensgatan 11 221 63 LUND E-post: katarina.nyman@comhem.se Telefon: 046-14 98 72, 0702-237 721 Malmö Anhörigförening, MAF Linnégatan 61 216 14 LIMHAMN Telefon: 040-51 15 62 E-post: maf-malmo@telia.com Svedala Anhörigförening Stefan Bauer Bankgatan 2 233 31 SVEDALA E-post: kontakt@svedala-ahf.se

STOCKHOLM

Anhörigföreningen i Solna kommun Jan-Erik Larsson Johan Enbergs väg 38 B 171 61 SOLNA E-post: jan-erik.larsson@ltsw.se Anhörigföreningen på Södermalm Gunilla Graneborg Västgöta Gränd 7 118 28 STOCKHOLM E-post: gunilla.graneborg@fatburen.org Anhörigvårdarföreningen Norrtälje Harriet Ringvall Vallbygårdsvägen 17 A 762 51 RIMBO E-post: ringbirg@gmail.com Anhörigföreningen i Vallentuna Sonja Hall Tegelbruksgatan 1 186 36 VALLENTUNA E-post: sonja.hall@telia.com Danderyds Anhörigförening Bo Neikter Nypongränd 4 182 45 ENEBYBERG E-post: bo.neikter@gmail.com Järfälla Anhörigförening Lea Mårtensson Fabelvägen 11 6tr. 176 70 JÄRFÄLLA E-post: jarfalla.af@gmail.com Forts. på nästa sida

Vi anhöriga

LOKALA NYHETER

Anhörigas Riksförbunds lokalföreningar Nacka Anhörigförening Gun Tornevik Sätervägen 13 132 35 SALTSJÖ-BOO E-post: gun.tornevik@telia.com SVAF Stockholms Västra Anhörigförening Yvonne Wheeler Telefon: 0707-99 87 64 E-post: yvonne.wheeler@bredband.net Sigtuna Anhörigförening Anita Ögren Barrvägen 22 195 42 MÄRSTA E-Post: anita.m.ogren@gmail.com Upplands-Bro Anhörigförening Alf Andersson Kasmovägen 15 196 31 Kungsängen Telefon: 0704-240 586 E-post: anderssonalferik@gmail.com

UPPSALA

Anhörigföreningen Göteborg Lena Hultén Borraregatan 5 412 79 GÖTEBORG E-post: info@anhoriggbg.se Anhörigföreningen Handen Kungälv Dag Walterson Arbetsliv och Stöd, Kungälv kommun 442 81 KUNGÄLV E-post: dag.walterson@kungalv.se Anhörigföreningen i Mölndal Aina Granath Torggatan 92 431 35 MÖLNDAL E-post: anhorigimolndal@gmail.com Anhörigföreningen i Vårgårda Katharina Karlsson Trädgårdsvägen 2B 512 50 VÅRGÅRDA E-post: kathiskarlsson@gmail.com

Håbo Anhörigförening Susanne Hultgren Edholm Håbo kommun Socialförvaltningen 746 80 BÅLSTA E-post: susanne.hultgren@habo.se

Anhörigföreningen Omtanken-Ale Britta Karlsson Mossvägen 11 449 43 NOL Telefon: 0736-42 09 29 E-post: brita.karlsson@hem.utfors.se

Uppsala Anhörigförening Solweig Backlund Luthagsesplanaden 2 752 25 UPPSALA E-post: solweig_backlund@hotmail.com

Anhöriggruppen Vera Uddevalla kommun Eva Johansson E-post: info@anhoriggruppen.se

VÄRMLAND

Anhörigföreningen i Karlstad Anna-Lena Arnell Museigatan 6C 652 24 KARLSTAD E-post: al.arnell@comhem.se Forshaga Anhörigförening Lisbeth Fredriksson Gärdesgatan 27 667 31 FORSHAGA E-post: lisbetfredriksson@hotmail.com Årjäng Anhörigförening Britta Nilsson Leverhögen Hagane 672 91 ÅRJÄNG E-post: nilsson.hagane@gmail.com

VÄSTMANLAND

Arboga Anhörigvårdarförening Birgit Thuresson Redskapsgatan 1D 732 34 ARBOGA E-post: allan.thuresson@hotmail.com 22

VÄSTRA GÖTALAND

Vi anhöriga

Biskopsgårdens Anhörigförening Christer Sandberg Svanehöjdsgatan 15 D 418 70 GÖTEBORG E-post: bernt.sandberg@comhem.se Falköpings Anhörigförening Gunnar Hedberg Häggum Håkanuddsgården 3 521 64 STENSTORP E-post: toguhed@gmail.com Härryda Anhörigförening Marie Löwenberg Ekdalavägen 7 435 30 MÖLNLYCKE Telefon, Stig Andersson: 0709-81 23 56 E-post: stigarason@gmail.com Karlsborgs Anhörigförening Ankaret Annika Gustavsson Träffpunkten Björken Björkstigen 2 546 30 KARLSBORG E-post: annika.gustavsson@karlsborg.se

Marks Anhörigförening Ingrid Johansson Kilbogatan 17 511 58 KINNA E-post: ingrid.s.johansson@outlook.com Tjörns Anhörigförening Ann-Marie Sjöberg Sundsbyvägen 16B 471 94 KÅLLEKÄRR E-post: ann.marie.sjoberg@telia.com Vara Anhörigförening Percy Lindqvist Villabergsv. 5, Öttum 535 92 KVÄNUM E-post: percylindqvist@hotmail.com

ÖREBRO

Degerfors Anhörigförening Seved Johansson Karlskogavägen 10 693 30 DEGERFORS Telefon: 0586-433 49

ÖSTERGÖTLAND

Anhörigföreningen i Norrköping Peter Almroth Ånestadsgatan 132 603 70 NORRKÖPING E-post: peter.almroth@hotmail.com Finspångs anhörigförening Inga-Maj Raxksäter Mellanvägen 12 612 38 FINSPÅNG E-post: ingamaj.racksater@gmail.com Telefon: 0122-159 64, 0706-03 13 80 Kinda Anhörigförening Anhörigkonsulent Kinda kommun Åsa Härnström Kindagård, Ulrikagatan 1 590 36 KISA E-post: asa.hornstrom@kinda.se

Finns det ingen förening i ditt län? Vill du starta en? Kontakta: Anett Karlsson Telefon: 010-155 70 61 E-post: anett.karlsson@anhorigasriksforbund.se Satu Johansson Telefon: 010-155 70 64 E-post: satu.johansson@anhorigasriksforbund.se

LOKALA NYHETER

Jönköping fortsätter med anhörigträffar

nhörigföreningen Där Du Andas bildades i Jönköping i november 2014. Redan 2013 upptäckte vi saknaden av anhörigstöd i Jönköpings kommun och Jönköpings landsting. Sjukvården var otroligt bra med stöd till patienterna, men anhöriga hamnade i skymundan. Det är extremt viktigt att anhöriga får det stöd de behöver och har rätt till, då de drar det tyngsta lasset. Att vara anhörig är påfrestande. Du ska sköta allt som har med hem och hushåll att göra, lämning och hämtning av barn samt deras aktiviteter. Samtidigt jobbar du förmodligen

heltid för att få ekonomin att gå ihop. Ovanpå detta ska du kanske vårda den sjuke. Det är här som vi vill kunna avlasta genom Jenny Lénström, ordatt ge de förande i anhörigförenanhöriga en ingen Där Du Andas möjlighet att i Jönköping. Foto: Privat träffa andra i liknande situationer. Att få möjlighet att prata om det förbjudna, vad som händer om din make/maka inte överlever. Eller att få stöd att leva vidare efter ett dödsfall. Vi började tidigt med att informera Jönköpings kommun och

Jönköpings landsting om våra aktiviteter och vad vi kan erbjuda våra medlemmar. I höstas ingick vi i ett samarbete med Jönköpings kommun där vi anordnar anhörigträffar. Detta har fått stor respons. Vi träffas vid sex tillfällen där de anhöriga får chansen att prata. Alla har olika erfarenheter, men det som binder dem samman är behovet av att prata. Då intresset har varit stort kommer vi till våren att starta en till grupp. För oss är detta stort att vi har nått så här långt på bara två år. Ett samarbete med kommunen öppnar många dörrar och vi hoppas kunna stötta många framöver. /Jenny Lénström, ordförande

Biskopsgården: ”Alla är välkomna till våra träffar”

iskopsgårdens anhörigförening bildades 2008 på äldreboendet Monsunen. Regeringen gick ut med ett prospekt att stödja anhöriga. Det ansöktes om pengar och de fick ett stöd. Det beslutades att ge gruppen ett litet namn som blev KK (Kraft källan) 2006. Efter en tid utökades gruppen och det kom förslag att bilda förening. Beslutet togs våren 2008. Interimstyrelse tillsattes, en resa till Kinna, till en likvärdig förening, gjordes under hösten. Ett beslut togs om att ansöka om inträde i Anhörigas Riksförbund. Där vi är medlemmar i dag. Föreningen har månadsträffar en tisdag i månaden, där vi har olika teman. Musikunderhållning, föredrag om olika saker som berör medlemmarna, kaffe med dopp serveras till en billig peng. Det säljs

Biskopsgårdens anhörigförening har funnits sedan 2008. Varje torsdag har de öppet hus och då är alla välkomna på en kopp kaffe och en pratstund. Foto: Privat lotter och vi anordnar även en vårfest och en julfest. Varje torsdag har vi öppet hus. Då är alla välkomna. Vi dricker en kopp kaffe tillsammans och diskuterar olika saker. Som medlem får man tidskriften

Vi anhöriga, som utgives av riksförbundet. Vi har också god hjälp av anhörigkonsulenten på Monsunen. Alla är välkomna till våra träffar. /Christer Sandberg, ordförande

Vi anhöriga

LOKALA NYHETER

Uppskattad föreläsning i Kungsängen

en 8 oktober samlades runt 110 personer i Kungsängen, Stockholm för att lyssna på psykolog Beata Terzis som talade om kognitiv svikt. Det blev en lyckad sammankomst med stor igenkänning.

Det var anhörigföreningarna i Mälardalen, i samarbete med Frösunda omsorg och Anhörigas Riksförbund, som i oktober bjöd in till föreläsningen Hjärnkraft och Hjärnsvikt i Kungsängen. Det blev både skratt och igenPsykolog Beata Terzis pratade om kognitiv svikt och om hur vanligt det är. Det är känning då psykolog Beata Terzis, inte ett sjukdomstillstånd, utan kan exempelvis uppkomma vid stress. som arbetar för Frösunda omsorg, Foto: Jessica Eliasson berättade om hjärnan - hur den bearbetar information, skapar minnen och påverkas vid kognitiv svikt. Beata Terzis poängterade att kognitiv svikt bland annat drabbar människor med demenssjukdom eller hjärnskada, men att även stress kan leda till kognitiv svikt och att vi alla drabbas av det. Hon pratade även om att miljön kan förstärka eller förminska detta tillstånd. När man dukar ett bord på ett boende för demenssjuka är det till exempel viktigt att använda sig av kontrasterande färger och inte duka fram onödigt många saker på bordet. Det ska

Mailis Lundgren, Satu Johansson och Anett Karlsson från förbundskansliet var även de på plats. Foto: Jessica Eliasson

Inga och Berith Löfgren Andersson från Upplands-Bro anhörigförening. Foto: Privat

vara enkelt för en person med kognitiv svikt att läsa av dukningen. Ann-Marie Högberg, ordförande i Anhörigas Riksförbund, talade om förbundets intressepolitiska frågor. Även kanslipersonalen var

på plats och presenterade sig för åhörarna. Det blev en lärorik dag, som även bjöd på många, härliga möten. /Jessica Eliasson

Bjuvs anhörigförening besökte flera boenden Söndagen den 2 oktober började vi klockan 08 på morgonen och delade upp hundra fairtraderosor till alla hemmen. Vi satte dem i vaser på alla borden i Ekeby, Billesholm och Bjuv. Vi var även i Ekeby kyrka med en bukett och vår broschyr. Efter lunch åkte vi till Varagården i Bjuv. Här var det boendet och dagverksamheten som bjöds på underhållning av Anita Evald. Sedan gick det vidare till kort24

Vi anhöriga

tidsboendet Almliden och besökare. Där blev det underhållning av Ros-Marie Green. Nästa stopp var Ekhaga i Billesholm. Även där var många besökare. Underhållningen stod Christina Rundström för. Sist var vi på Solhemmet i Ekeby. Det var många utöver de boende som var på plats. Underhållare var Ylva Thälund, vars allsångsstunder brukar vara mycket välbesökta.

Det bjöds på tårtor, som kommunen hade ordnat, på alla hemmen. Personalen kokade kaffe och Anhörigföreningen 300 stod för underhållningen. För Gull-Britt och mig blev detta en underbar dag. Totalt mötte vi cirka 200 besökare som visade stor uppskattning. /Från oss i Bjuvs kommun, Gull-Britt Hansson, ordförande Gull-Britt Gren, sekreterare

LOKALA NYHETER

Genom aktivitetsprogrammet Tur och Retur har Åke Sjöblom fått många att röra på sig. Under medlemsmötet i Finspång berättade han om programmet och deltagarna fick även testa på avslappnande och stärkande rörelser. Foto: Privat

Växande anhörigförening i Finspång

en nybildade anhörigföreningen i Finspång har ännu inte funnits i ett helt år, men vi känner verkligen att föreningen behövs. Från att vid årsskiftet räknat tio medlemmar har vi i dagarna passerat fyrtio! Ungefär tre fjärdedelar av medlemsgruppen fick på föreningens andra medlemsmöte en presentation av hur Finspångs kommun tänkt en omorganisation av det i våra ögon redan väl fungerande anhörigstödet.

Samordnare Sandra Boholm redovisade hur avlösning i hemmet fortsättningsvis ska utföras av personal inom hemtjänsten. Många medlemmar uttryckte saknad av det anhörigteam som fungerat så bra, men vi hoppas att den nya organisationen också ska fungera väl för både anhöriga och närstående. Som positivt upplever vi den

mötesplats för anhöriga och organisationer som det planerade Anhörigcentrum ska utgöra.

Åke Sjöblom presenterade aktivitetsprogrammet Tur och Retur i både ord och handling, det vill säga, han beskrev programmet och lät de församlade prova avslappnande och stärkande rörelser som alla kan utföra. Syftet är att med hjälp av promenader och lättare rörelseprogram få oss aktiva och i god form. Åke har redan nått ut till många, sammanlagt över hundra startande i vårens promenader, och vi hoppas kunna mötas både gående i Finspångs centrum och inomhus i Anhörigcentrum. Efter kaffestund med smörgås och trevligt samspråk underhöll Frida Racksäter Nerback med sång och gitarrmusik och framförde både egna och andras tänkvärda texter. Närmaste planer för den nybildade föreningen är ett höstmöte

och ett julkaffe. Vi hoppas också mycket på att Anhörigcentrum ska ge nya möjligheter för föreningen att nå fler anhöriga och deras närstående inom Finspångs kommun. Nu är vi på gång i Finspång! /Inga-Maj Racksäter, ordförande

Sandra Boholm , Åke Sjöblom och Frida Racksäter Nerback. Foto: Privat Vi anhöriga

LOKALA NYHETER

Det årliga arrangemanget ”Fest i byn” i Bro drar mycket folk och är en positiv upplevelse för såväl kommuninvånare som medlemmarna i Upplands-Bro anhörigförening. Här får föreningen en möjlighet att knyta nya kontakter. Foto: Privat

”Fest i byn” i Bro engagerar invånarna

kom med sina hästar Sillen och Tiger och skötte ridturerna så proffsigt och smidigt som man bara kan önska.

Solen strålade och luften var ljummen då utställare, försäljare och uppträdanden av olika slag samsades i Bro centrum. Upplands-Bro anhörigförening hade en given plats med informationsmaterial, samt under ett par timmars tid barnens favorit: ponnyridning. Marlene, Miriam och Harald Jota

Kön av barn ringlade lång och anhörigföreningens medhjälpare hade fullt upp med att dela ut ridbiljetter, förbereda nästa i tur med en lämplig ridhjälm och hålla humöret uppe på alla väntande. Anhörigföreningen hade, lagom till detta evenemang, tagit fram nya, gröna kassar med riksförbundets och lokalföreningens logga. Dessa

ördagen den 10 september arrangerade Upplands-Bro kommun det årligen återkommande ”Fest i byn” i Bro.

var populära, liksom våra små nyckelringsficklampor med föreningens namn på. Reklamprylar och godis lockar alltid extra många intresserade. Viktigaste magneten denna dag var dock utan tvivel ponnyridningen. Denna årliga dag är en viktig del i anhörigföreningens strategi att vara synlig vid olika evenemang i kommunen. Nya kontakter knyts och kommuninvånarna blir medvetna om föreningens existens och syfte. /Berith Löfgren Andersson

Upplands-Bro firade Alzheimerdagen i september Den internationella Alzheimerdagen uppmärksammas årligen i Upplands-Bro kommun med seminarier, utställare, uppträdanden och debatter. Ansvarig för planeringen av det hela var äldrepedagog Mirjam Brocknäs, som även finns med i anhörigföreningens styrelse. Årets arrangemang hölls i Kul26

Vi anhöriga

turhuset i Kungsängen och var välbesökt med ett fullsatt auditorium. Olika företrädare för verksamheter som riktar sig till Alzheimersjuka och deras anhöriga presenterade sig och berättade om hur de arbetar aktivt med kreativa verksamheter och bemötandefrågor. Upplands-Bro anhörigförening

fanns med som utställare och Alf Andersson deltog i ett panelsamtal där han särskilt kunde belysa de anhörigas situation. /Berith Löfgren Andersson

LOKALA NYHETER

Anhörigdagen firades i Nacka kommunhus

epresentanter från äldrenämnden, äldreenheten och Nacka kommuns anhörigstöd hälsade alla välkomna till 2016 års Anhörigdag i Nacka stadshus.

Gunilla Matheny, distriktssköterska, pedagog och uttryckande konstterapeut, var speciellt inbjuden denna dag. Hon föreläste på temat Att vara anhörig i livets berg- och dalbana. Det var mycket uppskattat, vi kände igen oss mycket i det som Gunilla förmedlade och det blev många glada skratt. Nacka anhörigförening deltog med föreläsningen Från historia till framtidsvision. Ingrid Lundbäck, tidigare ordförande, och Gun Tornevik, ordförande, berättade och blickade framåt. Pionjärerna Gunvor och Jan Gezelius från Röda Korset var inbjudna. De berättade om när de år 1994 gick upp till kommunen

Några av deltagarna. Från vänster: Gun Tornevik, Gunvor Gezelius, Gunilla Matheny, Jan Gezelius och Ingrid Lundbäck. Foto: Privat och sa att de genom Röda Korset ville starta en grupp för att stödja de som vårdade sjuka hemma. Åtta år senare, 2002, bildades vår lokala förening. Kommunen bjöd på lunch och kaffe i stadshusets matsal och eftermiddagens föreläsning hade titeln En dag på Geriatriken. Man förmedlade då information om

vad det kan innebära för dig eller din närstående att vara patient på Nacka Sjukhus, som drivs av Nacka Capio Geriatrik. Medverkade gjorde personal och läkare samt kommunens äldrevägledare. Nacka anhörigförening tackar för ett gott samarbete och en mycket givande dag. /Styrelsen genom Gun Tornevik, ordförande

Middag och underhållning i Tvååkers anhörigförening Tvååkers anhörigförening har en fantastisk styrelse som uppskattas av alla medlemmar för allt de hittar på för oss. I sommar har de till exempel åkt runt och delat ut blombuketter som en uppmuntran, en mycket glad överraskning för många! I augusti skickades en inbjudan ut till anhörigvårdare med flera, om att få komma till Stigs Lada, där det bjöds på god middag och trevlig underhållning av OA, som på ett lättsamt sätt trakterade sin gitarr och sjöng blandat med lite småprat. Eftermiddagen avslutades med gott kaffe och kaka. Det var cirka 90 personer som hörsammade

Medlemmarna i Tvååkers anhörigförening träffades i sommar på Stigs lada, där det bjöds på middag, kaffe och kaka samt underhållning. Foto: Privat inbjudan och alla åkte därifrån med ett leende på läpparna. Kan tillägga att skjuts ordnades för de som hade svårt att ta sig till platsen. Det finns en stor grupp med frivilliga som ställer upp vid behov.

Tack till alla som gjorde träffen möjlig att genomföra. Ett stort TACK och kramar till alla i styrelsen som lägger ner ett fantastiskt arbete för föreningen och alla medlemmar! /Ingrid Karlsson Vi anhöriga

LOKALA NYHETER

10-årsjubileum för Järfälla anhörigförening Den 10 september firade Järfälla anhörigförening 10 år. Dagen började klockan 13.00 med förfriskningar och mingel. Därefter hälsade Gunnar Friis, ordförande i Järfälla anhörigförening, välkomna till jubiléet. En kort historik förmedlades av Gun Tornevik på uppdrag av Eva Vadfors, som var förhindrad att närvara denna dag (Eva var föreningens första ordförande 2006). Inbjuden föreläsare var Lars Björklund, som arbetar som kaplan på Sigtunastiftelsen. Han föreläste om Det som ger hoppet liv. Inbjuden från kommunen var Annika Trumstedt, enhetschef för Järfälla hemstöd. Från riksförbundet och kansliet överlämnades blommor och en

Det blev en båttur på sjön Immeln.

Från vänster: Gösta Andersson, vice ordförande, Lea Mårtensson, kassör, Annika Trumstedt, enhetschef för Järfälla hemstöd, Gunnar Friis, ordförande, George Bränn, sekreterare och Elsa Rosèn. Foto: Privat gåva på 500 kronor. Från Anhörigas Riksförbund deltog vice ordförande Pontus Oscarsson. Från Upplands-Bro anhörigförening kom Alf Andersson och från Nacka anhörigförening kom Gun Tornevik.

Foto: Privat

Totalt deltog 27 personer i firandet och det blev en mycket trevlig dag. Dagen avslutades med kaffe och tårta och därefter dragning på inträdesbiljetten. /Styrelsen, Järfälla anhörigförening

Dagen avslutades med fika på Tydingesjöns festplats. Foto: Privat

Båtutflykt och fika med Hässleholms anhörigförening Varje höst gör vi i Hässleholms anhörigförening en bussutfärd med våra medlemmar. Det blir olika resmål varje år. Nu hösten 2016 var vi på båtutfärd på sjön Immeln, en båttur på cirka två timmar. En mycket fin upplevelse. Lugnt och fint väder, ingen blåst alls. 28

Vi anhöriga

Vi åt lunch på båten, hade fått välja på fisk eller kött. Det var mycket gott och vällagat alltihop. Alla var mycket nöjda med det de hade beställt. Sedan gick resan vidare med bussen till Hembygdskaféet i Broby för att dricka kaffe och äta våffla med sylt. Men av någon anledning

hade de skrivit fel dag, så vi åkte med bussen vidare till Tydingesjöns festplats. Där blev vi mycket väl mottagna. Det serverades kaffe och kaka till alla och vi kunde sitta ute i solen och fika. Det blev så lyckat till slut, alla var mycket, mycket nöjda och belåtna. /Laila Axelsson

Storpublik på mötesdag

nhörigföreningen i Karlstad, AFK, firade Nationella anhörigdagen den 6 oktober 2016 på Resurscentrum Rosenbad. En tradition som Anhörigföreningen i Karlstad gärna håller på den här dagen, är att bjuda alla anhöriga på kaffe och en tårta med Karlstadssolen på. Så även detta år! Nu har vi flyttat det mesta av vår verksamhet till Resurscentrum Rosenbad, där administrationen och anhörigkonsulenterna nu har sin hemvist. Här finns ett stort boende för korttidsvård, dit det kommer många anhöriga varje dag. Vi följer med dit därför att vi tycker det är viktigt att vi finns där de anhöriga finns.

LOKALA NYHETER

Bättre balans i Vetlanda med ny kampanj

M Den traditionsenliga tårtan som Anhörigföreningen i Karlstad bjuder på varje år på Nationella anhörigdagen. Foto: Privat

Dubbelt så många, döm om arrangörernas glädje! Vårt regionråd Stina Höök kunde hälsa en fullsatt salong i Skoghalls Folkets hus välkomna, sedan tog moderator Yvonne Lennemyr från Region Värmland över och ledde oss genom en fin dag med alldeles utmärkta föreläsare. Fil. dr. Ann-Britt Sand talade engagerande Den här dagen bjöd på underom föräldrars situation, Elisabeth hållning av ”de två dinosaurierna” Odalen Bjord berättade om hur Curre Berg och Erik Arpi, som fyll- man kan bli utbränd som anhörig de hela den nyrenoverade matsalen och ta sig ur detta genom att bland med entusiastiska besökare och annat ge sig själv rekreation och boende. Senare på dagen berättade egentid. Värmlänningen och leg. Andrea - som vill kallas så - om psykolog HG Storm föreläste utihur det är att vara ung och anhörig. från Se hela människan. Vår egen Hela dagen passerade besökarna anhörigkonsulent Carin Wallman vår uppskattade tårtbuffé, där vi presenterade cirkeln för föräldrar berättade om föreningen och till vuxna barn När jag inte längre inspirerade nya intresserade. är med som nu genomförs inom Två dagar senare, lördagen den anhörigstödet i Karlstad. 8 oktober, genomförde vi Mötesdag - om att vara anhörig till någon Till slut kom Fredrik Westin, som med funktionsnedsättning. Den delade med sig av livet med sin son dagen arrangerades av anhörigmed neuropsykiatriska funktionsstödet i Karlstads, Hammarö, Kils nedsättningar och som ser världen och Forshaga kommuner tillsampå ett annat sätt. Fredrik säger: ”Jag mans med Nka, FUB, Handikappär inte pappa till en skitunge, jag är förbunden i Värmland, Attention pappa till Stålmannen!” och Anhörigföreningen i Karlstad, Detta har givit oss mersmak, så AFK samt Region Värmland. För vi som har varit arrangörer är helt ett år sedan gjorde vi en sådan överens om att det blir en dag även mötesdag som fick mycket stort 2017! intresse eftersom cirka 80 personer /Anna-Lena Arnell, sekreterare i deltog. Det gav oss inspiration att Anhörigföreningen i Karlstad, AFK göra en liknande dag 2016 och den här gången deltog 180 personer!

åndagen den 3 oktober medverkade Vetlanda Anhörigförening i kampanjen Balansera mera. Aktiviteten Bättre balans är en dag som verkar för ökad säkerhet, främst bland äldre. Tanken är att ge tips och råd för att förhindra fallolyckor. Anhörigföreningen var representerad liksom pensionärsföreningarna och kommunen. Vi fick här möjlighet att informera om våra aktiviteter och vår verksamhet. Personal från vårdcentraler föreläste om mat och fysisk aktivitet. Besökarna gick runt på utställningen, löste tipsfrågor och åt sopplunch. – Det är väl inte så att vi får fler medlemmar genom att medverka vid sådana här aktiviteter, säger ordförande Kerstin Lundqvist. – Men vi tycker att det är viktigt att visa upp oss. Ibland känns det som om anhörigföreningen är lite anonym och ofta blandas vi ihop med anhörigstödet. Det här är ett led i vår ambition att marknadsföra vår förening. Ju vi fler vi är, desto större möjlighet har vi att påverka kommunen till gagn för dem som vårdar eller stöder en närstående. /Vetlanda anhörigförening

Lokalföreningar! Skicka in era texter senast den

27 mars

för publicering i nästa nummer

Vi anhöriga

LOKALA NYHETER

Justitieministern på besök hos Malmö anhörigförening

et blev en intensiv debatt kring god man och förvaltare när justitieminister Morgan Johansson (S) gästade Malmö anhörigförening, MAF, vid en specialkväll kring temat. – Det jag hört i dag stärker mig i övertygelsen att vi måste göra någonting åt många punkter i det här systemet, summerade Morgan Johansson. Men han påpekade också att han har stora förhoppningar på regeringens proposition om så kallad framtidsfullmakt, som nu baxats fram till beslut. Lagen är tänkt att kunna träda i kraft den 1 juli 2017. – Det innebär att den enskilde får större möjlighet att själv bestämma vem det är som ska företräda en när man så att säga inte kan klara sig. Att man kan upprätta en framtidsfullmakt. Man skriver ett papper med vittnen ungefär som testamente, där det står vem man skulle vilja skulle ta hand om en när man inte längre klarar av det själv. Justitieminister Morgan Johansson påpekade också att det skapas regelverk för kontroll runt systemet och tryckte på de anhörigas roll. – Det finns beslut om särskilda regler om insyn för övriga anhöriga, som ska kunna se till att allt går rätt till. Ofta kan det ju vara att man säger att ens son eller dotter ska kunna ta det ansvaret. Och då måste det finnas en insyn från andra anhöriga också. Det där har vi också med i förslaget. Ska det utgå arvode? Ja, då måste det framgå av fullmakten och så ska en granskare också kunna titta på detta. 30

Vi anhöriga

Justitieminister Morgan Johansson (S) tillsammans med Eva Wiman från Malmö anhörigförening, MAF. Foto: Privat Systemet finns bland annat redan i Norge och sägs fungera väl där. Morgan Johansson betonade att han såg detta som ett komplement till systemet med god man och förvaltare och att det alltså finns mycket att göra för att förbättra verksamheten. Han lyssnade till när företrädare för Överförmyndarnämnden i Malmö drog de formella grunderna i deras arbete, men också till när de ansattes ganska hårt från medlemmar i Malmö anhörigförening och andra åhörare med exempel från vardagen. – Jag tycker i grunden att det är en fantastiskt god tanke att vi hjälper varandra som medmänniskor när vi av olika skäl inte längre klarar av vår ekonomi. Att man då kan få stöd och hjälp och vägledning. Men vi ska också vara klara över att många goda män står för annat också; för kamratskap, socialt umgänge, någon att prata med. Så fungerar det ju faktiskt när det fungerar på det sätt som det ska. Men det måste fungera. Och det måste finnas en tillit till att systemet

fungerar och det förstår jag här i kväll att åtminstone här finns inte det, sa justitieministern. Morgan Johansson betonade att i första hand ska alla oegentligheter polisanmälas. Men också att tillsynen måste förbättras och att han därför, med omedelbar verkan, efter ett möte med de sju länsstyrelserna, som har tillsynsansvaret över överförmyndarna, gett dem i uppdrag att gå igenom rutinerna hur tillsynen kan stramas åt. Detta för att inte de som har god man eller förvaltare ska råka illa ut istället för att bli hjälpta. – Bollen ligger hos länsstyrelserna. Det kan handla om lagstiftning, det kan handla om förordningar, det kan handla om alla typer av regelverk. Hur kan vi göra för att se till att sådana här missförhållanden verkligen inte fortlöper, sa Morgan Johansson när han rundade av sitt drygt två timmar långa möte med Malmö anhörigförening i Limhamns Folkets Hus. /Eva Wiman

LOKALA NYHETER/SAMARBETEN

KRÖNIKA

Ett litet steg i taget

Gunilla Matheny och Mailis Lundgren.

Foto: Privat

Anhörigdagen i Växjö

Anhörigdagen den 6 oktober i Växjö var välbesökt och mycket uppskattad. Mailis Lundgren, kanslichef på Anhörigas Riksförbund, informerade om det stöd till yrkesarbetande anhöriga som förbundet arbetar för - vård av närstående, VAN. Gunilla Mathenys föreläsning var också mycket uppskattad och det blev musikunderhållning till kaffet. Anhörigdagen arrangerades av Anhörigföreningen i Växjö med omnejd och Växjö kommun. /Eivor Johansson

Seniordagen i Skene

En ständigt återkommande fråga jag får är hur stress påverkar oss. En befogad fråga då stress är något som vi alla har erfarenhet av. Kort beskrivet - vid stress så sätter signaler från hjärnan fart på stresshormoner, blodtrycket höjs, pulsen ökar och blodet går till musklerna som ökar kroppens fysiska prestationsförmåga. Vanligtvis återställer sig kroppen efter en stressituation, men vid ihållande, långvarig stress utan återhämtning störs processen och nivån av stresshormoner sjunker inte. Den kemiska balansen i hjärnan är rubbad och följderna av detta är att vi drabbas av kognitiv svikt. Många symptom är exakt samma som hos personer med kognitiva nedsättningar eller kognitiv sjukdom. Hjärntrötthet, sömnrubbningar, nedstämdhet, aggressivitet, koncentrationssvårigheter och minnesluckor. Som anhörig är man i riskzonen att drabbas av stressrelaterad kognitiv svikt. Den främsta orsaken är att man befinner sig i en svår och komplex situation under en lång tid utan möjlighet till återhämtning. Forskning visar att det finns en annan faktor som också har stor betydelse för att man hamnar i riskzonen. Det handlar om hur man är som person och ja - duktiga och engagerade individer ligger illa till. Hur kan man minska hjärnstress och återställa den kemiska balansen i hjärnan? Det är knappast enkelt att snabbt ändra på hur man är som person eller att lösa den svåra och komplexa situation man befinner sig i. Men ska man göra en enda sak som i längden får stor effekt, se till att du får en stunds återhämtning varje dag. Det behöver inte vara långa stunder, det viktigaste är att det inte får gå för lång tid mellan dessa stunder. Vad du fyller din återhämtning med är självklart individuellt, men stressforskning framhäver saker som sömn, lätt motion, skratt och kroppskontakt. Ett annat betydelsefullt steg du som anhörig kan ta är att söka stöd och information till exempel genom Anhörigas Riksförbund eller Nka, Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Foto: Ingrid Johansson

Marks anhörigförening var en av ett fyrtiotal utställare på Seniordagen 2016 i Kunskapens Hus 2/11 i Skene. Sång och musik, linedance, föreläsning, modevisning med mera stod på programmet. Många besökare kom till vårt utställningsbord. /Ingrid Johansson

BEATA TERZIS Psykolog med specialinriktning demens och kognition. Arbetar på Frösunda omsorg. Vi anhöriga

SAMARBETEN

Appar för anhöriga - ett nytt EU-finansierat projekt om mobiltjänster för anhöriga

pps for Carers, A4C, är ett projekt som nyligen godkänts för finansiering av EU:s Erasmus+ program, inom ramen för Strategic Partnerships for Adult Education. Möjligheterna med att använda mobila applikationer, så kallade appar, som stöd för anhöriga till äldre personer är den centrala delen i projektet. Huvudtanken bakom A4C-projektet är att fokusera på ett urval av mobilappar, som kan vara ett stöd för anhöriga i deras roll, och samla dessa i en ny app som ska vara flerspråkig och där det ska finnas utökad information om dess innehåll, funktion och användning. Detta är ett växande område eftersom mobila enheter och appar i Europa håller på att bli betydande verktyg som lätt kan användas av anhöriga för en rad olika funktioner och tjänster.

TIPSA!

Vad vill du läsa om i Vi anhöriga? Finns det något ämne du tycker vi ska belysa? Hör av dig till vianhoriga@anhorigasriksforbund.se

Vi anhöriga

Anhöriga kan dra nytta av mobilappar och på så sätt hitta nya vägar när det gäller stöd i den vårdande rollen såväl som personliga behov som exempelvis vårdplanering, åtkomst till information om hälsa och träning, påminnelser, kommunikation med andra anhöriga och vårdpersonal. Med start den 1 oktober 2016 kommer projektet A4C att bidra till anhörigas välbefinnande genom förbättrad inlärning, information och möjlighet till social delaktighet via aktiviteter som erbjuds via mobila lösningar. Projektet genomförs i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Linnéuniversitetet, An-

Anhörigriksdagen 2017

9-10 maj

ziani e Non Solo - en icke vinstdrivande organisation i Italien, the National Institute of Health and Science on Ageing - en forskningsorganisation i Italien, Singularlogic - ett mindre IT-företag i Grekland, Virtual Campus - ett mindre ITföretag i Portugal samt Teknologiska universitetet i Cypern. Projektet kommer att pågå under två år och utveckla en app på fyra språk - grekiska, italienska, portugisiska och svenska. Med hjälp och stöd från cirka tio anhöriga, från varje medlemsland, kommer de anhöriga göras delaktiga i utvecklingen av appen bland annat genom workshops. För mer information om projektet kontakta francesco.barbabella@ lnu.se (mailkontakt på engelska). TEXT: Fredrik Jansson

VILL DU BERÄTTA?

Är du anhörig och vill dela med dig av din historia? Hör av dig till vianhoriga@anhorigasriksforbund.se

KORSORDSTÄVLING IRRATIONELL RÄDSLA FÖR ALLT SOM HAR MED SJUKDOM ATT GÖRA MARKKOSSA I FLYGANDE JAKOB?

YTTERLIGHET NU FÖR TIDEN

SOM TOM KASSA

TJURFÄKTSROP

FISKAVFALL FÅGELFAJT?

OSANN KAN VARA KÖRT PJÄSDEL GNUGGBILD

FARA VÅRDSLÖST FRAM

SNURRAR HJUL KRING I UR-

FANEROGAM

FIXA SKÄR KAN ALLTING GÅ, ENLIGT AFZELIUS

DRACK PRÄSTSKRUD

MISS PÅ TACKAR STÅNG ARTIG FÖR

RETAS KYRKOSÅNG

HON VAR FLICKAN OVANPÅ

JAKOB OCH LEAS SON

MITT I HAAG METALLREMSA

HÅLLER VÄN AV ORDNING

BELÄGG-

BRITTOLJEBOLAG

FÖRFÖLJANDE

IFALL

REDSKAP SOM LAMMNING PÅ SPRUNGLJUDA UTGÖRS AV EN JÄRN LIGT SKICK BRED VÄGGFAST STEGE MED RUNDA SPJÄLOR

KAN NÄSVIS HUND SIG

TRUMPETSIGNAL

LUFTUTSLÄPP VILL KALL

VASSTRÅ BLIR SAGAN LÅTER SOM SÅRSPÅR

@ PRATAT UNDFALLENHET

GÖR DEN SOM SÄTTER SPRÄTT PÅ PENGARNA ÄR VÄLLUST EJ EN?

HAR SPRÅKRÖR

UTHÄRDA FÖRBRYTARSLANG

SOPIG DRYFTAS I BABEL FASAD KROGRÄKNING

DANSKT LÄN OLAT KÖNSNEUTRALT PRONOMEN

PADDLAR DAM MED NISSE

GJORDE KATT I SKÖN HINK

PASSIONERAD BÖNA

SLYNGEL TRAPPA LÄTTFRYST GLASS

PUB FUKTKALLT FÖR MUS

VATTENTRÄD VATTENDRAG

TRO

DRIVA FRAM MED STÖD

HERRHALSDUKEN

LEMURKRYSS 2016

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vill du vara med och tävla? Bokstäverna i de färgade rutorna bildar två ord. Vilka är orden? Fyll i dem här nedanför tillsammans med dina uppgifter och skicka till Anhörigas Riksförbund, Härdgatan 23, 432 32 Varberg. Märk kuvertet ”Korsord”. Du kan också skicka ditt svar via e-post till: vianhoriga@anhorigasriksforbund.se. Senast den 27 mars vill vi ha ditt svar.

Namn: Adress: Postnr & postadress:

VINST

Tre trisslotter skickas ut till fem vinnare! Lycka till!

Lösning:

Vi anhöriga

NOTISER FRÅN FÖRBUNDET

Korsordstävling nummer 3, 2016

Fem personer vann tre trisslotter. Grattis till Britt-Marie Blidö, Halmstad, Ingrid Brasjö, Växjö, Gert Inge Svensson, Bjärnum, Berit Johansson, Karlstad och Ulla Sjöstrand, Karlsborg! Lösningen på korsordet i nummer 3 av Vi anhöriga är: NATURNÄRA OCH HÖSTSYSSLA. MED X VILL JAG LEVA, SJÖNG THORLEIFS GUDOMLIG HÄMND SOM DRABBAR DEN ÖVERMODIGE

VRISTPLAGG

SNÖMANNEN

D E J

IGLESIAS VÅRDAT DEN ÄLDRE BAKRE PÅ BÅT

KÖ VID BOLL

LEDER TILL HIMLEN, ENLIGT LED ZEPPELIN

SES I JORD, I DATOR OCH FÖR ANSIKTE

LÄRAN OM KROPPENS ANPASSNING TILL KROPPSARBETE BESTÅR AV OPTISKT ELLER FÄRGAT GLAS

GRÅTT HUSDJUR AV HONKÖN KATT

BOUQUET

HAR BRUTAL LJUSBLÅ HJÄSSA

G R Å L L O S

M A

VENER MOT

FÖLJE BÖR

S K A

EMBALLAGEVIKT

LÄGGA OFFICIELL

SKILDA MOTGIFT

G L

I SKAKNING ÅTER

DJUP ÅNGER PRYL

LEMMEN KÄRA

M E

R U E

TALLEN

CYKLAR MEMILS JU I

GRANULERA DASS

FLASKPLAST ÄLTAR

T A

K A

FÖRDRÖJD

E PÅ BIL FRÅN BILBAO

L S E T

KVÄVE

F U R A N

E N T A M E N

LEMURKRYSS 2016

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

God Jul och Gott Nytt år! 34

Vi anhöriga

P E HURUVIDA LUKT

I T

O M

O L O G

L A SHIRT HJORTDJUR

MITT I PRICK BERÖM

M A L A

A R M E N GIBSON KAN VI PÅ NÄT

D A R R

N E R O

ROMERSK KEJSARE HÖGSKOLEPROV

VÄRLDSDEL

SÅN C FINNS I NYPON

S P A R V

K A P P

N A T

O L

Å D R O R

N E D

GÅR SOL SNÅRET

R O Y ORBISON

TÄTTING TADEL

E S K O R T

H Ö S T S Y S S VÄTE FISKYNGEL

IFATT VÄTSKERÖR

A R B E T S F Y S

H A M A M TURKISKT BAD

HETT I SEN BAK?

E M I

Tack till kanslipersonalen

Tack för allt stöd under året 2016. Alltid glada och redo att hjälpa till, när våra kunskaper ej räcker. Gott slut från oss i styrelsen Nacka Anhörigförening.

A K T R E

N A T U R N Ä R A LÖNNEBERGABUSE

OVANLIGT SÖT

INSÄNDARE

S E N

Skriv till oss!

Är det något i tidningen du reagerar på? Eller finns det något som du går omkring och funderar på? Vi vill gärna veta vad du tycker och tänker, så tveka inte att skicka en insändare till oss. Mejla till: vianhoriga@anhorigasriksforbund.se

Följ oss i sociala medier

y f t i

/AHRiSverige /AnhorigasRiksforbund @_anhorig @anhorigasriksforbund

TENA Tvättkräm rengör känslig hud varsamt och återfuktar 7 gånger mer än tvål och vatten* Mogen hud behöver extra omsorg. Att tvätta sig ofta med tvål och vatten kan störa hudens eget skydd, och den ömtåliga huden utsätts för större risk att brytas ner. Nu ﬁnns ett mildare alternativ för både intimtvätt och helkroppsrengöring: en tvättkräm som rengör utan vatten. TENA Tvättkräm är dermatologiskt testad och Svanenmärkt. Köp TENA Tvättkräm på utvalda apotek eller i Tenabutiken.se * Källa: SCA data on ﬁle 2014

Vi anhöriga

Returadress: Anhörigas Riksförbund c/o Åsa Jansson Gårdeby, Björnebo 2 614 95 Söderköping

“frösunda är flexibelt, både mina assistenter Och företaget.” MARLENE som är kund hos frösunda i umeå sedan fem år tillbaka.

Marlene Bergqvist är hälsokonsult samt coach och arbetar på Shift education med projektet ”Livsentreprenören” som ger ungdomar med funktionsnedsättning möjlighet att identifiera sina styrkor och nå sina mål. Jag behöver personlig assistans för att mitt liv ska fungera så smidigt som möjligt. Frösunda är en långsiktigt bra utförare. Men bäst är det när jag kan glömma bort själva företaget, koncentrera mig på mitt liv. Frösunda finns där. All flexibilitet ger möjlighet till ett liv.

Med min hund.

På jobbet.

Kunden först i alla lägen. Varje människa är expert på sitt eget liv. De som får vård och omsorg av oss är de enda som kan ge oss svar på hur väl vi lyckas med vårt uppdrag: Att med respekt, engagemang och nyfikenhet skapa livskvalitet för personer i behov av särskilt stöd – vare sig det beror på funktionsnedsättning, demenssjukdom eller en utsatt familjesituation. Kontakta oss så berättar vi om våra tjänster. tel: 0771-frösunda (0771-37 67 86 32) läs mer på frosunda.se

Vi anhöriga

OmsOrg för högsta livsKvalitet. Oavsett.