Issuu

Vi anhöriga FRÅN ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND I NR 1/ 2017

ISSN 2001-7863

Möt Anhörigas Riksförbunds nya styrelse

Det här händer på Anhörigriksdagen!

Anhörigstöd i Degerfors kommun

TEMA

Seminarium om ofrivillig skolfrånvaro i Göteborg

Med karta och kompass

Ledare

Ann-Marie Högberg Förbundsordförande

Karta och kompass i Anhöriglandet

ed karta och kompass är temat för årets Anhörigriksdag. Och nog behöver man det som anhörig. Det är sannerligen inte lätt att veta vart man ska vända sig med sina frågor, eller vilka rättigheter man har. Som anhörig kastas man in i en okänd värld, ofta i en väldigt svår livssituation dessutom. En olyckshändelse har ställt allt på ända, en sjukdom i familjen har förändrat livet, ett litet barn visar sig ha stora och speciella behov och där står man som anhörig med alla frågor, all oro och en massa nya arbetsuppgifter. I dessa situationer är ofta många aktörer inblandade: läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, biståndsbedömare, försäkringskassan, med flera. De har fokus på den närstående och sin egen del i behandlingen, men tappar ibland helheten och ser inte alls den anhöriges behov. Det känns sorgligt att man så ofta möter anhöriga som aldrig hört talas om att socialtjänstlagen ger kommunerna skyldighet att ge stöd till anhöriga. Att de är skyldiga att underlätta för dem som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre

eller stödjer en närstående med funktionshinder. Det behövs mycket mer kunskaper hos alla dem som möter anhöriga i jobbet om hur anhörigas situation kan vara och vilket stöd de kan behöva. Det måste in i alla utbildningar. Det måste också utvecklas metoder för anhörigstöd som sprids till alla som möter anhöriga. Och det måste finnas koordinatorer som håller ihop de olika aktörerna runt den närstående för att avlasta anhöriga och möta deras frågor. Ingen anhörig borde behöva riskera att hamna vilse för att man saknar karta och kompass. Men ibland vill man ju fylla på för sin egen skull. Vi i Anhörigas Riksförbund vill bidra med gemenskap, kunskaper och stöd som kan fungera som karta och kompass. Anhörigriksdagen är ett sådant tillfälle. Där kan man bland annat få veta mer om myndigheternas serviceskyldighet, vad innebär egentligen Samordnad individuell planering, vad har hänt i anhöriglandet de senaste åtta åren och hur kan vi lära oss mer med hjälp av datorn? Ta gärna fram karta och kompass och styr mot Varberg, så ses vi på Anhörigriksdagen!

Vi Anhöriga ges ut av Anhörigas Riksförbund och kommer ut med 4 nummer per år. Tidningen finns även att läsa på www.anhorigasriksforbund.se. Redaktionen ansvarar ej för obeställt material, och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Anhörigas Riksförbund tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser. Ansvarig utgivare: Ann-Marie Högberg ann-marie.hogberg@anhorigasriksforbund.se Chefredaktör: Jessica Eliasson jessica.eliasson@anhorigasriksforbund.se Redaktionskommitté: Mailis Lundgren (mailis. lundgren@anhorigasriksforbund.se), Anne-Sophie Söderberg (affi.soderberg@gmail.com), Berith Löfgren Andersson (berith43@hotmail.com), Malin Forsberg (milla.forsberg@gmail.com), Birgitta Odelstierna (birgitta@odelstierna.se), Anett Karlsson (anett. karlsson@anhorigasriksforbund.se), Satu Johansson (satu.johansson@anhorigasriksforbund.se), Åsa Jansson (asa.jansson@anhorigasriksforbund.se),

Vi anhöriga

Carolina Mattsén (carolina.mattsen@gmail.com) Anhörigas Riksförbund Norrhultskansliet: Norrhultsvägen 44B, 360 71 Norrhult Varbergskansliet: Härdgatan 23, 432 32 Varberg Telefon: 010-155 70 60 Hemsida: www.anhorigasriksforbund.se E-post: info@anhorigasriksforbund.se Prenumerationer: vianhoriga@anhorigasriksforbund.se Prenumerationspris: 375:-/år Miljövänligt och klimatkompenserat papper Tryck: www.star-tryck.se Grafisk form: Jessica Eliasson Annonser: Åsa Jansson, telefon: 070-220 71 11

Anhörigas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation som stödjer anhöriga och anhörigvårdare oavsett ålder, kön eller diagnos hos den som vårdas. Anhörigas Riksförbunds styrelse: Ordförande - Ann-Marie Högberg, Ingrid Sandelin, Eva Sixt, Jenny Lénström, Brita Karlsson, Solweig Backlund, Ann-Margret Blomquist, Gun Britt Björevall och Marja Hillerström. E-postadresser: fornamn.efternamn@anhorigasriksforbund.se Omslagsfoto: Istockphoto.com Foto: Rainer Plendl

Ta ut din riktning

Innehåll nummer 1, 2017 4 Ny webbutbildning främjar anhöriga Röda Korset har i samarbete med Nka och Anhörigas

Riksförbund tagit fram en webbutbildning som ska bidra till ett bättre bemötande av anhöriga.

6 Ny styrelse i Anhörigas Riksförbund

Vid årets kongress i Göteborg valde ombuden från de lokala anhörigföreningarna en ny styrelse för förbundet. 7 av de 9 posterna är nytillsatta.

12 PTSD hos äldre demenssjuka

Frida Johansson Metso är psykolog och lyfter frågan kring demenssjukdom och posttraumatiskt stressyndom, PTSD, - två tillstånd med liknande symptom.

28 Nytt inslag i tidningen - sudoku

Ni läsare har länge efterfrågat sudoku i tidningen, så i år har vi lagt till detta. Vi erbjuder ett lätt och ett svårt.

29 Korsordstävling

Missa inte vårt populära korsord! Vinnarna av förra korsordet presenteras på sidan 30.

tt hitta sin egen väg, i arbetslivet, privatlivet och som anhörig handlar egentligen om en och samma sak. Att lyssna in sig själv. Grunden i att kunna ta ut sin riktning är att först och främst veta vart jag vill. Efter det är det dags att söka kunskap. Som arbetssökande går jag kanske till en yrkesvägledare eller till arbetsförmedlingen. Vill jag utvecklas som människa söker jag upp en coach eller går en kurs i något som intresserar mig. Men som anhörig då, hur gör jag då? Jo, det är här Anhörigas Riksförbund och Anhörigriksdagen kommer in. Det är här vi vill vara ett stöd. Årets tema för Anhörigriksdagen är Anhörig - med karta och kompass - och syftar just på hur svårt det är att veta vart man kan vända sig som anhörig och vilka rättigheter man har. Genom konferensen vill vi ge anhöriga verktyg för att förbättra sin situation. Och vi vill ge dem som möter anhöriga kunskap och en större förståelse för hur vardagen som anhörig ser ut. Erik Ståhl är en av årets föreläsare och han har valt att gå sin egen väg, trots en svår sjukdom. Hasse Brontén blottar sig själv och sin historia i ett försök att ta bort det tabu som omger psykisk ohälsa och Jouanita Törnström kommer att prata om återhämtning. Vi lyfter SIP, samordnad individuell plan, Anhörigprojektet och nya digitala lösningar, för att bara nämna några av de föreläsningar som väntar i Varberg. Jag hoppas vi ses där! Jessica Eliasson Trevlig läsning! Chefredaktör

Vi anhöriga

NYHETER FRÅN FÖRBUNDET

Ny webbutbildning - Anhöriga i fokus

ebbutbildningen Anhöriga i fokus är ett nytt redskap för personer som kommer i kontakt med anhöriga.

Tidigare i våras lanserades webbutbildningen Anhöriga i fokus, som tagits fram av Röda Korset, Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Anhörigas Riksförbund. Utbildningen är kostnadsfri och tillgänglig för alla. Den ger kunskap och idéer om hur personer som arbetar inom vård och omsorg, eller är frivilligarbetare, kan arbeta tillsammans för att utveckla stödet till anhöriga. Utbildningen lyfter även hur man kan underlätta för anhöriga som vårdar eller stödjer någon närstående. – Röda Korset samverkar oftast med kommunernas anhörigkonsulenter och i lokala nätverk med anhörigorganisationer i kommunerna. Genom webbutbildningen får vi en gemensam kanal och ett redskap till ökad kunskap om anhörigstöd, säger Marianne Falås, Röda Korset. Forskning och erfarenheter visar

Samverkan är ledordet i den nya webbutbildningen Anhöriga i fokus. att det bästa stödet för anhöriga är när samtliga berörda parter medverkar och samverkar. Utbildningen ger deltagarna möjligheten att prata med anhöriga, förstå deras situation och reflektera över deras behov. Man får också träffa frivilliga och anhörigkonsulenter som beskriver hur man samverkar tillsammans kring anhörigfrågor. – Anhörigas Riksförbund ser samverkan som en av de viktigaste framgångsfaktorerna i utvecklingen av stöd till anhöriga. En webbutbildning som denna påvisar att alla behövs och att anhöriga ska uppfattas inte bara som mottagare

Bild: Nka

av stöd utan också som givare av kunskaper och erfarenheter, säger Mailis Lundgren, kanslichef på Anhörigas Riksförbund. TEXT: Paul Svensson, Nka Jessica Eliasson

Anhöriga i fokus

Mer information om webbutbildningen hittar du på Anhörigas Riksförbunds hemsida: www.anhorigasriksforbund. se eller på Nationellt kompetenscentrums hemsida: www.anhoriga.se

Förbundets intranät lanserat - registrera dig på hemsidan Ett intranät, som vi kallat Medlemssidor, har nu lanserats

Nästa nummer av Vi anhöriga:

26 juni 4

Vi anhöriga

inom Anhörigas Riksförbund. Detta är öppet för alla våra medlemmar. Intranätet är uppbyggt som ett socialt nätverk och du som medlem får en egen profilsida som ger en översikt över dina aktiviteter. Som inloggad kan du diskutera angelägna frågor, du får tillgång till dokument, information och en ny kommunikationskanal till kansli och styrelse. Du som medlem kan själv skapa grupper och till varje grupp finns ett diskussionsforum kopplat.

Vi vill poängtera att detta är en betaversion som är under utveckling. För att få ett så bra slutresultat som möjligt är det därför viktigt att du återkopplar om något inte fungerar, eller känns krångligt. Registrera dig via knappen ”Medlemssidor” överst till höger på hemsidan. Efter att du blivit godkänd av vår administratör skickas ett bekräftelsemejl och du kan då gå in och använda tjänsten. Vid frågor, mejla till: jessica. eliasson@anhorigasriksforbund.se

NYHETER FRÅN FÖRBUNDET

Förbundets kongress i Göteborg

redagen den 7 april till lördagen den 8 april hölls Anhörigas Riksförbunds kongress på hotell Scandic Crown i centrala Göteborg. Cirka 100 personer deltog - ombud från olika lokalföreningar i landet, förtroendevalda samt kanslipersonal.

Göteborg välkomnade kongressdeltagarna med solsken och vårkänning i luften. Förbundets ordförande Ann-Marie Högberg öppnade kongressen med att betona anhörigas betydelse som en resurs och en växande kraft i ett samhälle som lämnar mer och mer av omsorgen om närstående till de anhöriga. Under de senaste åren har anhörigfrågorna fått ett allt större genomslag i olika media, bland annat genom tv-produktioner som Djävulsdansen och Sveriges bästa hemtjänst, vilket är glädjande. Lena Hultén, ordförande i Anhörigföreningen Göteborg, hälsade välkommen till staden. Hon berättade om den anhörigförening hon företräder, som på fem år vuxit från fyra medlemmar till 107. Många av dess medlemmar har närstående med psykisk ohälsa och man arbetar med ett antal olika intressegrupper, till exempel en grupp som riktar sig särskilt till män. Två viktiga punkter under kongressen var förbundets verksamhetsberättelse och den ekonomiska redovisningen för 2016. Ombuden fick möjlighet att kommentera och ställa frågor. För dem som efterlyste en mer detaljerad redovisning av 2016 års budget så fanns detta att tillgå under kongressdagarna. Efter föredragning av revisorernas berättelse beslutade

Det blev några voteringar under kongressen. Bland annat tog man beslut om de förslag till revidering av stadgarna som stadgekommittén presenterade. kongressen att ge styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Stadgekommitténs ordförande Gunnar Hedberg redovisade även stadgekommitténs förslag till revidering av delar av stadgarna för riksförbundet. Många ombud hade åsikter och frågor kring detta. Slutligen hölls två omröstningar. Stadgekommitténs förslag, att istället för förste och andre vice ordförande endast ha en vice ordförande, klubbades igenom. Däremot röstade ombuden emot kommitténs förslag att ta bort funktionen ersättare ur styrelsen. Under kongressen valdes även en ny förbundsstyrelse (se nästa sida), valberedning, stadgekommitté samt revisorer. På kvällen möblerades kongresslokalen om till festlokal och Göteborgs egen borgmästare Lena Malm välkomsttalade. Det bjöds på en god middag och trivsam underhållning av elever från Kulturskolan Östra Göteborg. Fiolmusik och solosång avlöste varandra och avslutningsvis fick alla chansen att delta i en rörelsesång som välkomnade våren.

Lördagen innebar en ny intensiv kongressdag. Förhandlingarna startade redan klockan 08.00. Man gick igenom kvarstående motioner samt verksamhetsplan och rambudget för 2017. Avslutningsvis blev det gruppdiskussioner kring det dokument som Framtidsgruppen tagit fram. Vid den avslutande redovisningen framkom att flera av grupperna diskuterat medlemsvärvning och problem kring detta. I stort sett framhöll gruppdeltagarna att dokumentet var väl utfört och formulerat. Det kunde därmed antas av kongressen och uppdras till den nya förbundsstyrelsen att realisera. Kongressen avslutades enligt tidtabell med att förbundsordföranden avtackade avgående förtroendevalda för deras engagerade insatser, kanslipersonalen för en mycket väl förberedd och planerad kongress samt kongressens ordförande, Ann Catrine Fogelberg, som skickligt lotsat deltagarna genom den digra dagordningen. TEXT: Berith Löfgren Andersson Vi anhöriga

NYHETER FRÅN FÖRBUNDET

Nya krafter i förbundets styrelse

nder kongressen i Göteborg den 7-8 april utsågs bland annat en ny styrelse för Anhörigas Riksförbund. Det var ordförande, förste vice ordförande, fem ledamöter samt två ersättare som valdes av lokalföreningarnas ombud i Göteborg. Ann-Marie Högberg från Huddinge valdes om och sitter kvar som ordförande för förbundet. Bland de sittande ledamöterna var det enbart Gun Britt Björevall från Karlstad som valt att ställa upp till omval. Hon valdes om och sitter kvar som ledamot i ytterligare en mandatperiod. Här kommer en kort presentation av samtliga styrelsemedlemmar. Vi ställde en fråga till dem: Vad vill du tillföra Anhörigas Riksförbund?

Ordförande Ann-Marie Högberg, Huddinge Bakgrund: Har varit förbundsordförande i AHR i två år. Tidigare sjuksköterska och kommunpolitiker. Har fortfarande ett antal politiska uppdrag. 6

Vi anhöriga

– Mitt engagemang för bättre villkor för anhöriga. Mina kunskaper om människors villkor, samhället och mina personliga erfarenheter. Jag har också lång erfarenhet av ledarskap och gillar ordning och reda.

Förste vice ordförande Ingrid Sandelin, Sjöbo Bakgrund: Arbetsterapeut, chefsterapeut inom Region Skåne och Hörby kommun. Politiskt engagerad. Har egen erfarenhet av anhörigvård. – En fråga som jag tycker är viktig är att man som anhörig har lika rättigheter till VAN (vård av närstående). Anhöriga som fortfarande arbetar behöver också stöd från sina arbetsgivare. Ledamot Eva Sixt, Göteborg Bakgrund: Läkare, specialist i geriatrik. Har även arbetat med forskning och undervisning. – Med min långa och breda erfarenhet från vården, ledarskap, undervisning och samverkansarbete vill jag lyfta fram och synliggöra anhöriga och deras situation, men också bidra till det interna arbetet i förbundet. Ledamot Brita Karlsson, Ale Bakgrund: Startade Anhörigföreningen i Ale kommun. Sitter med i vård- och omsorgsnämnden samt

funktionshinderrådet i kommunen. – Jag vill bevisa hur viktigt det är med anhörigas hjälp till behövande, stötta samt utveckla möjligheterna.

Ledamot Gun Britt Björevall, Karlstad Bakgrund: Sjuksköterska inom barnsjukvård, vårdlärare inom gymnasieskola samt vårdhögskola, utvecklingschef inom landstinget, länssamordnare och utbildningsansvarig. – Det jag vill bidra med är mina professionella och erfarenhetsbaserade kunskaper när de gäller anhörigstöd och om möjligt hjälpa till att utveckla anhörigstödet. Ledamot Marja Hillerström, Stockholm Bakgrund: Tal- och specialpedagog, erfarenhet från fackligt arbete, politiskt engagerad, uppdrag i Katarina kyrkoråd. – Jag vill utifrån egna erfarenheter bidra till att vara med och driva dessa frågor. Jag tror att min erfarenhet kommer att tillföra viktig kompetens till förbundet. Ledamot Jenny Lénström, Tenhult Bakgrund: Anhörigvårdare till sin cancersjuka man. Efter erfarenhet av att inte få tillräckligt stöd från vården var Jenny med och startade Facebook-gruppen Där Du Andas. Den resulterade senare i att en anhörigförening

bildades, som anslöt sig till Anhörigas Riksförbund. – Jag vill stärka AHR inom sjukvården. Att få sjukvården att hänvisa anhöriga till förbundet och dess föreningar för att på så sätt kunna erbjuda ett anhörigstöd. Det ska vara en självklarhet för sjukvården att prata om AHR likväl som om diagnoser. Jag vill också uppmärksamma yngre anhöriga (inte barn utan yrkesarbetande) och deras behov av stöd. Ersättare Ann-Margret Blomquist, Finspång Bakgrund: Arbetat som undersköterska inom äldreomsorgen och senaste nio åren startat och utvecklat anhörigstöd i Finspångs kommun. Ett

övergripande stöd där teamet ansvarade för allt från uppsökande verksamhet, avlösning i hemmet, anhöriggrupper och stödsamtal. Ett arbete som blev ett individuellt stöd för anhörig och närstående. Varit med och nybildat anhörigföreningen i kommunen. – Min erfarenhet från mitt arbete med anhörigstöd och möten med anhöriga och närstående är en bra förutsättning för att kunna göra skillnad för alla som stöttar en närstående. Jag kommer också vara lyhörd och intresserad av att utveckla framtida frågor. Mitt motto är att inget är omöjligt. Ersättare Solweig Backlund, Uppsala Bakgrund: Sjuksköterska, arbetat som distriktssköterska. Utbildat

NYHETER FRÅN FÖRBUNDET

på Gripsholm Profesionella anhörigvårdare tillsammans med Gunilla Matheny under Anhörig 300. Har startat ett flertal egna anhöriggrupper. Arbetat som utvecklare i anhörigstöd i Uppland. De sista åren innan pension har hon arbetat med asylsökande och har haft många samtal med de som mår dåligt. Går nu in på timmar och hjälper till på en nyöppnad mottagning för hemlösa och sprutbyte. – Jag har alltid varit intresserad av barn som vårdar. Och anhöriga till de som har en psykisk sjukdom/ funktionshinder. Även de är en osedd grupp. SAMMANSTÄLLNING:

Jessica Eliasson

Är du anhörig till en person med funktionsnedsättning? Besök då våra mötesplatser och få råd, tips och idéer som kan förenkla och förgylla livet för både dig och din närstående!

RÉ

KALMAR 3–4 maj HALMSTAD 15–16 november Prova-på-aktiviteter • Utställare Uppvisningar• Föreningar• Teater Föreläsningar • Café • Idrott www.funkaforlivet.se

Vi anhöriga

9-10 MAJ I VARBERG Med karta och kompass i handen utforskar vi Anhörigriksdagen och låter konferensen ge oss svar och kunskap inom de ämnesområden som motsvarar våra frågor och behov.

KARTA

KOMPASS

Ska ange riktningen. Ger bild och information om hur omfattande anhörig- Vart är jag på väg och vart vill jag komma som anhörig frågorna är och hur de spänner över stora samhällsom- med mina frågor och behov? Hur hittar jag och får svar, kunskap och kontakter jag råden. behöver? Kartan anhöriga behöver ska tillsammans med komHur ställer jag in kompassen? passen underlätta att hitta det de söker och finna svar Anhörigriksdagens föreläsningar går i alla väderstreck. på frågor och kontakter som behövs längs vägen. En spännande utforskning som var och en av oss kan göra utifrån våra egna behov av kunskap, svar och inspiration. Välkommen till Sveriges största Anhörigkonferens! UTSTÄLLARE

npf

Vi anhöriga

HUVUDFÖRELÄSNINGAR DAG 1 TISDAG

DAG 2 ONSDAG

Med kikare, karta och kompass i anhöriglandet

Samordning - det svåraste och det viktigaste

Bra omsorg för alla en bärande del av samhällsbygget

Hjärnkraft och hjärnsvikt

På spaning åtta år efter en kommunal skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga hur är läget? Går utvecklingen framåt, bakåt eller i cirklar? Följ med på en vandring i anhöriglandet och se om riktningen ligger klar och om den verkligen för oss dit vi vill komma. Lennarth Johansson, Forskningsledare, Äldrecentrum Stockholm

Hur kommer det sig att den svåraste, mest komplexa och tidskrävande insatsen – samordning - ofta hamnar i knät på anhöriga? Efter en kartläggning av lagar och föreskrifter om samordning kommer jag att beskriva vad samordning innebär. Och vad är SIP – Samordnad Individuell Planering? Vad vinner den enskilde på att insatserna samordnas. Sist - ett recept på hur man gör. Lisa Andersson är verksam som föreläsare, handledare och författare. Lisa är anhörig inom äldreomsorgen sedan många år.

Kunskap om hur hjärnan fungerar är ett viktigt redskap i mötet med våra medmänniskor. Särskilt viktigt är det i mötet med individer som har kognitiva nedsättningar När kriget är det enda jag minns då det ger oss redskapen för ett adekvat Traumatiska händelser påverkar oss på bemötande. olika sätt beroende på när i livet de skedde Dessutom bidrar denna kunskap till självkännedom om och symptomen kan se olika ut i olika hur vi själva fungerar vid tex stress. Beata Terzis har skeden i livet. Det är inte ovanligt att en mångårig erfarenhet av forskning och kliniskt arbete person kunnat dölja och hålla undan inom området Kognitiva sjukdomar. Hennes förelässymptom på posttraumatisk stress (PTSD) under sitt yrkesverksamma liv och utvecklar svårigheter först som ning tar sin utgångspunkt i hur medarbetare och närstående på ett bättre sätt kan förstå och bemöta den äldre. Det naturliga åldrandet och minnessvårigheter accelereras av PTSD och risken att utveckla demens är som drabbas av kognitiva nedsättningar. högre hos traumatiserade. Hur hjälper vi bäst traumati- Beata Terzis, med. dr, leg. psykolog och sakkunnig i kognition inom Frösunda Omsorg serade äldre, och hur skyddar vi dem som utvecklar demens från att tvingas bära sina minnen hela livet? Frida Johansson Metso, leg psykolog och projektledare på Varför pratade vi aldrig om att pappa Stockholmspsykiatrins kompetensutvecklingsprogram Flykt, hade en psykisk sjukdom? exil och trauma Hasse Brontén växte upp med en pappa som hade diagnosen manodepressiv. Först Jag njuter så länge jag varar många år senare har Hasse öppet berättat Erik anser att blanda allvar med humor är sanningen om hur hans pappa dog. Inte på ett av de bättre sätten att ta till sig lite tufgrund av cancer som länge var den ståenfare utmaningar. Erik föddes med en av de lögnen. Varför är det fortfarande lite tabu kring världens mer ovanliga sjukdomar och är psykiska sjukdomar? Var går gränsen mellan personsjuk än idag. Efter hundratals dagar bakom sjukhusets vita väggar har han lärt sig uppskatta de små lighet och diagnos? På ett varmt men samtidigt mycket sakerna i vardagen. Han har lärt sig optimera sin vardag underhållande sätt berättar Hasse om sina erfarenheter och tankar kring att växa upp med en pappa som inte för att få ut så mycket som möjligt av den trots en riktigt var som alla andra. kropp som kämpar emot. Att lära sig skratta är bästa medicinen bara man varvar det med allvar och eftertan- Hasse Brontén är komiker, konferencier, skådespelare, speakerröst, moderator och föreläsare. ke, då utvecklas vi som personer och kan lättare göra något av de bekymmer som fyller vår vardag. Med reservation för ändringar. Erik Ståhl Åsa Regnér, Barn- äldre- och jämställdhetsminister

Vi anhöriga

PARALLELLA SEMINARIER 1. Schizofreni - Den psykiska sjukdomen med så många olika ansikten

Christer kommer att prata om de senaste forskningsrönen kring schizofreni och vad som idag anses vara orsaken till att cirka en procent av befolkningen drabbas av denna allvarliga psykiska sjukdom. Betydelsen av ärftliga mekanismer belyses och vi får lära oss hur sjukdomen visar sig hos den drabbade individen under olika skeenden i livet. Avslutningsvis belyses olika behandlingsformer samt sjukdomens prognos. Christer Thernfrid är leg. läkare och specialist i klinisk neurofysiologi med inriktning på preventiv medicin, sömn och stressfysiologi.

2. 1+1=3 Hur går det ihop?

I stödet till anhöriga behövs vi alla. Låt dig inspireras av hur samverkan mellan offentlig verksamhet och frivillig- och intresseorganisationer skapar ett mervärde för alla inblandade. I seminariet får du ta del av den nya webbutbildningen ”Anhöriga i fokus - Samverkan mellan offentlig verksamhet och frivillig- och intresseorganisationer” som ett praktiskt redskap där alla de goda krafterna tillvaratas. Marianne Falås, frivillig, fd rådg. sociala verksamheter Röda Korset. Gunilla Matheny, distriktssköterska, pedagog och uttryckande konstterapeut. Mailis Lundgren, Anhörigas Riksförbund. Paul Svensson, utbildningskoordinator Nationellt kompetenscentrum anhöriga

3. E-lärande - resurser för stöd till anhöriga, frivilliga och personal

Den digitala utvecklingen erbjuder många möjligheter. Under presentationen kommer trender nationellt och internationellt att presenteras. Olika former av e-lärande som webbkurser, webbinarier, stödgrupper på nätet och appar kommer att demonstreras. Vidare kommer utmaningarna med digitalisering att behandlas och diskuteras. Elizabeth Hanson, FoU-ledare och professor och Lennart Magnusson, verksamhetschef och docent. Båda från Nka och Linnéuniversitetet.

4. Kvalitet i äldreomsorgen ur ett anhörigperspektiv

Vården och omsorgen om äldre personer handlar om att se både långt och helt. Det innebär att kvalitet behöver definieras av flera parter där anhöriga är en del. All vård och omsorg behöver präglas av ett partnerskap. En trio med ömsesidig respekt – närstående, anhörig och personal. Susanne Rolfner Suvanto har varit särskild utredare med uppdrag att ta fram en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Susanne Rolfner Suvanto har lång erfarenhet av områdena vård och omsorg om äldre och om psykisk ohälsa. Hon har arbetat nationellt under många år, bland annat på SKL, Socialstyrelsen och Socialdepartementet, de senaste åren med att bland annat föreläsa och skriva om äldres psykiska ohälsa. 10

Vi anhöriga

5. Jag är inte arg på dig - Behöver bara vara lite för mig själv och en dag kommer ju allting att bli som vanligt igen

Föredraget beskriver hur Christer under drygt 30 år hanterat de olika problem och frågeställningar som han ställts inför som nära anhörig till en som drabbats av kronisk psykisk sjukdom. Trots att Christer är enda syskonet så upplever han sig som ensambarn då brodern Lars brutit all kontakt med sin omgivning, ett uttryck för hur sjukdomen tagit över hans liv på ett destruktivt sätt. Christer Thernfrid är leg. läkare och specialist i klinisk neurofysiologi med inriktning på preventiv medicin, sömn och stressfysiologi.

6. Stöd till yrkesverksamma anhöriga vilket stöd upplevs värdefullt

Många anhöriga ger hjälp, stöd och vård till en närstående vid sidan av sitt arbetsliv. För att kunna göra detta behövs stöd på olika sätt. Hur kan detta stöd se ut? Resultat presenteras från en studie kring vad yrkesverksamma anhöriga upplever och skattar som värdefulla stöd. Med detta som grund resoneras kring hur man kan gå vidare och utveckla anhörigstöd. Speciellt fokus riktas mot användningen av Informationsoch Kommunikations Teknologier (IKT). Stefan Andersson är specialistsjuksköterska inom vård av äldre, projektmedarbetare vid Nka samt doktorand inom vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet Kalmar/Växjö.

7. Hur stödjer vi anhöriga till personer med psykisk ohälsa

Goda exempel och samlat kunskapsmaterial om bemötande och stöd till anhöriga. Presentation av aktiviteter och insatser som stödjer och hjälper anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Det har bl a tagits fram en handbok för anhörigkonsulenter, lanserats en kampanj i sociala medier ”Vem hjälper den som hjälper”, presenterats en film för yrkesverksamma och anordnats konstkurs för anhöriga, anhörighelger med mera. Ingrid Lindholm, projektledare och Jenny Lindström, kommunikationsansvarig, Anhörigprojektet

8. Delaktighet och välfärdsteknologi

Välfärdsteknologi är kunskapen om digital teknik som kan användas för att öka delaktighet, självständighet, aktivitet och trygghet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet med välfärdsteknik ska alltid utgå från användarnas behov. Det är viktigt att den teknik som utvecklas är tillgängliga för alla och att tillgången till teknik är lika oavsett var i landet en person bor. Monica Rydén har under de senaste tio åren drivit olika utvecklingsprojekt inom kognitionsområdet på Myndigheten för delaktighet och Hjälpmedelsinstitutet.

PARALLELLA SEMINARIER 9. Gräv där du står!

Oavsett vem eller vad du är i anhöriglandet kan du behöva verktygen som underlättar för dig. Vi erbjuder karta och kompass för att utveckla stödet till anhöriga. Lennarth Johansson, Forskningsledare, Äldrecentrum, Stockholm Mailis Lundgren, Anhörigas Riksförbund

10. Om myndigheternas serviceskyldighet att vara dig till hjälp!

Vad kan du egentligen kräva av en myndighet som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kommunen? Vad säger Förvaltningslagen? Det är inte lätt att göra sin röst hörd, varken som anhörig eller som lekman i möten med stora myndigheter. Här har du möjlighet att ta del av viktig information utifrån den lag som styr myndigheternas skyldighet att ge den hjälp du behöver! Erik Ward, fd chefsjurist på Försäkringskassan lotsar oss igenom Förvaltningslagen

11. Anhörig och doktor på samma gång?

Som läkare behöver man ge svåra besked ibland och man är van att hantera vårdens villkor och irrgångar. Men när man plötsligt är anhörig till någon som är svårt sjuk är det knepigt att veta vilken roll man ska ta. Det är inte alltid lätt att hitta ett sätt att förhålla sig till vården när man är medicinskt insatt, men dessutom själv emotionellt engagerad. Denna föreläsning speglar ambivalensen i att vara doktor och anhörig samtidigt och frustrationen det kan leda till. Sophia Rössner är ST-läkare i endokrinologi på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm

12. Arvssynden

En föreläsning om skuld och skam och hur det är att vara förälder till en missbrukare. Både Leffe och Peter har egen erfarenhet av missbruk och berättar här om hur svårt det kan vara att som förälder tvingas uppleva hur ens barn hamnar i ett eget missbruk. Hur kunde det gå så, vad gjorde vi för fel? Skulden och skammen pockar på uppmärksamhet, vad kan man göra åt detta? Leffe och Peter berättar också om hur de gjort för att hjälpa sina barn. Leif Winbladh och Peter Jacobsson bildade Våga Va 1999.

13. Återhämtning - Visst är det möjligt!

- Om vad jag som anhörig kan göra för att stötta någon med psykisk ohälsa! Återhämtning från psykisk ohälsa är möjligt - med rätt stöd och rätt hjälp så ökas förutsättningarna. Men vad kan jag då som anhörig göra? Och vad innebär egentligen Återhämtning från psykisk ohälsa? Jouanita Törnström, Återhämtningskonsult inom psykiatri i egna företaget med huvudsak föreläsningar från egna erfarenheter av svår psykisk ohälsa. Kursledare i Första Hjälpen till Psykisk Hälsa.

14. Min resa fram tills idag som lillasyster till en storebror med en svår CP-skada från födseln

En personlig livsberättelse där Jessica delar med sig av sina egna erfarenheter om hur det är att vara lillasyster till en storebror med en svår CP-skada från födseln. Jessica beskriver en vardag som bland annat har inneburit ett utanförskap, en ensamhet, mycket skratt men som också har krävt ett visst mod. Som lillasyster har hon fram tills idag behövt vara sin egen karta och kompass. Jessica Lerner är diplomerad coach, inspiratör och eldsjäl.

15. Barn som anhöriga barnrättsstrategerna har ordet

Hässleholms barnrättsstrateger berättar om hur kommunen arbetar för att uppmärksamma barn som anhöriga. Föredraget innehåller bland annat presentation av Blandat Lärande Nätverk i nordöstra Skåne och om samarbete kring LOTS-modellen/SIP. Kristina Kjellqvist är specialpedagogisk samordnare på Centrala Barn- och Elevstödsenheten i Hässleholm. Stina Lindén är anhörigstrateg med ett förvaltningsövergripande uppdrag inom omsorgen, socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen.

16. Karlstad kommun Anhörigstöd på rätt sätt?

Karlstads kommun har gått ut med att de vill bli bäst i Sverige på anhörigstöd. Marléne Lund Kopparklint, ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Karlstads kommun, kommer tillsammans med några kollegor att berätta om hur kommunen arbetar med anhörigstöd i dag och hur de vill utvecklas framåt. Marléne Lund Kopparklint, ordförande vård- och omsorgsnämnden, Karlstad samt representanter från verksamheten.

Besök Speaking Corner!

Här möter du olika föreläsare som du kan träffa öga mot öga och ställa dina frågor. Se anslag på Anhörigriksdagen om tider och föreläsare. Vi anhöriga

MED KARTA OCH KOMPASS

En bortglömd patientgrupp

ldre personer som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, löper dubbelt så hög risk att utveckla demens. Men enligt psykolog Frida Johansson Metso är det här en patientgrupp som ofta blir bortglömd. – Många får fel diagnos, det är olyckligt. Den som insjuknar i demenssjukdom, men misstas för PTSD-patient, får inte den demensutredning som skulle kunna leda till rätt medicinering. Och en person med PTSD som feldiagnosticeras får ingen möjlighet till behandling utan lämnas med sina minnen, säger Frida Johansson Metso. Frida Johansson Metso är psykolog och har länge arbetat som biträdande verksamhetschef för Röda Korsets Center för torterade flyktingar. I dag föreläser hon om flyktingskap, trauma och PTSD och är även projektledare för Stockholmspsykiatrins kompetensutvecklingsprogram Flykt, exil och trauma. Hennes engagemang för traumapatienter började då hon själv kom i kontakt med patienter som var svårdiagnosticerade. Men hon har även en personlig koppling till ämnet genom sin mormor. – Min mormor är från Finland och var krigsbarn i Sverige. Hon är själv frisk, men har berättat om många med PTSD efter kriget i Finland. PTSD, som både är en ångestsjukdom och en minnessjukdom, angriper samma strukturer i minnet som vid demens och det finns en stor samsjuklighet mellan de två diagnoserna. – Risken att utveckla demens är 12

Vi anhöriga

om man misstänker att ens närstående börjar återuppleva gamla trauman? – Det är viktigt att vara lugn och hjälpa personen att återkoppla till verkligheten och nuet. Enkla åtgärder, som en lätt beröring och att använda personens namn, kan hjälpa i den akuta situationen. Att hjälpa sin närstående till diagnosticering och behandling är nästa steg.

Frida Johansson Metso.

”

Foto: Privat

När andra vackra minnen försvinner är de kraftfulla traumaminnena mer resistenta och till slut är kriget annars allt de minns. dubbelt så hög för PTSD-patienter än för personer utan diagnosen, säger Frida Johansson Metso. Symptomen vid demens och PTSD liknar varandra och kan bland annat vara förvirring, att personen lätt tappar koncentrationen och har svårt att följa med i samtal. – Vid PTSD lever du också mer i det förflutna än i nutiden, och är högspänd. Du är argare, ledsnare och mer lättirriterad än tidigare och drar dig undan sociala situationer. Många med demenssjukdom uppvisar liknande symptom. Vad kan man göra som anhörig

Den 9 maj kommer du till Varberg för att föreläsa på Anhörigriksdagen. Vad är det viktigaste du vill förmedla med din föreläsning? – Upptäck PTSD tidigt hos äldre, så att de får behandling. När andra vackra minnen försvinner är de kraftfulla traumaminnena mer resistenta och till slut är kriget annars allt de minns. TEXT: Jessica Eliasson

Vad är PTSD?

PTSD står för posttraumatiskt stressyndrom och är en förkortning från engelskans posttraumatic stress disorder. PTSD är ett tillstånd som kan drabba människor som varit med om svåra händelser som exempelvis krig, naturkatastrofer, våldtäkt eller misshandel. Vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever man den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Källa: www.1177.se

MED KARTA OCH KOMPASS

Vill få fler att prata om psykisk ohälsa

tt få folk att våga prata om psykisk ohälsa. Det är Hasse Bronténs målsättning med föreläsningen Bipopulär, som han medverkar med på Anhörigriksdagen i Varberg den 9-10 maj. Hasse Brontén växte upp med en pappa som var bipolär, manodepressiv kallades det på den tiden. Han beskriver sin far som en varm, humoristisk person med ett stort engagemang för familjen. Pappan, som arbetade som polis, var också aktiv inom många olika områden. Men Hasse förstod i tidig ålder att hans pappa inte var som alla andra. De pratade inte öppet om

”

Det viktigaste är att bryta det tabu som tyvärr fortfarande finns. Ingen ska stigmatiseras på grund av sin sjukdom. det i familjen, men sjukdomen yttrade sig på olika sätt. – Pappa blev ”konstig”, väldigt överaktiv och började säga saker som han inte sagt innan, säger Hasse Brontén. Locket lades på och Hasse hanterade istället pappans sjukdom genom att spexa. – Jag skämtade med alla runt omkring. För mig har humorn varit en livlina och det har fungerat väldigt bra för mig. En flykt som

Kjell och Ann-Sofi Forsberg. Foto: Privat

Mindful tapping

U Hasse Brontén säger att han själv hade blivit hjälpt av att få mer information och stöd som barn. Foto: Robert Eldrim jag kanske behöll även en bit in i vuxenlivet, säger han. – Men det hade underlättat om någon hade informerat lite lätt om sjukdomen och om att det finns andra som har den. Lite information inför besök på sjukhuset hade också varit bra. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var lite otäckt. Vad vill du förmedla med din föreläsning Bipopulär? – Jag vill bara berätta min lilla historia. Med den vill jag visa att det är okej att prata om det. Vad tycker du är viktigt att lyfta fram kring psykisk ohälsa? – Det viktigaste är att bryta det tabu som tyvärr fortfarande finns. Ingen ska stigmatiseras på grund av en sjukdom. TEXT: Jessica Eliasson

nder Anhörigriksdagen kommer de deltagare som vill, få möjlighet att testa på så kallad Mindful tapping. Ann-Sofi och Kjell Forsberg från Center för Energipsykologi i Norden, kommer att demonstrera detta forskningsbaserade koncept med metoder för träning av limbiska systemet. Syftet med Mindful tapping är att förändra tankar, känslor, smärta samt stressoch traumadrivna besvär. I Mindful tapping lär du dig att använda tapping (beröring) tillsammans med ett fokus inåt i kroppen för att reglera ditt autonoma nervsystem. Med hjälp av det påverkas hjärna och nervsystem på specifika sätt som gör att du dels skapar balans för stunden och dels påbörjar en transformering av gamla stressoch reaktionsmönster (minneskapslar). Övningarna gör därför ditt autonoma nervsystem både mer balanserat och mer stresståligt. Genom att förstå hur vi mår, om vi är stressade eller lugna, så blir det begripligt att vi faktiskt kan påverka vårt humör och våra känslor genom att göra något aktivt med kroppen. TEXT: Jessica Eliasson

Vi anhöriga

MED KARTA OCH KOMPASS

En obotlig optimist trots sin svå

rik Ståhl föddes med den ovanliga blod- och immunbristsjukdomen Wiskott-Aldrichs syndrom. Trots de dagliga utmaningar sjukdomen innebär väljer han att leva med en positiv inställning till livet och åker landet runt med föreläsningen Jag njuter så länge jag varar. Wiskott-Aldrichs syndrom är en ärftlig blod- och immunbristsjukdom som innebär att den drabbade har ständiga blödningar och infektioner. Eller som Erik Ståhl själv uttrycker det - det är som ett blåmärke fast på insidan. Den beräknade livslängden för drabbade av denna sjukdom är mellan 30 och 35 år. Men trots den dystra prognosen, och risken för infektioner och blödningar, så lever Erik Ståhl livet fullt ut. Han reser, träffar vänner, föreläser och tar sig an nya utmaningar. – Det verkar som att den generella inställningen till att vara sjuk är att livet är tråkigt. Man förväntas vara bitter, ledsen och nere. Min sanning är att livet är fantastiskt, för att jag får leva det med allt vad det innebär, säger Erik Ståhl. Många av oss kan nog skriva under på att det är lätt att falla ner i negativa tankemönster när motgångarna blir för många. Det kan vara svårt att hålla gnistan uppe när man drabbas av elände, eller som Erik Ståhl, fortsätta tänka positivt trots att man lever med en obotlig sjukdom. Men Erik menar att en positiv inställning faktiskt är ett val, i alla lägen. Och han väljer att vara lycklig. Och i det omfamnar han framgångar som motgångar, bra 14

Vi anhöriga

Erik Ståhl föddes med en obotlig sjukdom, men väljer att möta livet med en positiv attityd. Detta berättar han mer om i föreläsningen Jag njuter så länge jag varar. Foto: Privat

”

Vi kan vara med i utvecklingen och förändringen av våra liv. Det är inte enkelt, men att något är svårt får aldrig vara en ursäkt att låta bli att ge det ett försök. som dåliga dagar, livet som det är helt enkelt. Han har inte lagt sig

platt och sett sin sjukdom som en ursäkt för att inte leva. Tvärtom har den blivit en drivkraft, kanske just för att den är en påminnelse om att livet är skört och inte något man kan ta för givet. – Min sjukdom är vansinnigt ovanlig (tre på miljonen) och det gjorde att jag vårdades på en barncanceravdelning, eftersom det var där man kunde en del om blodet och immunförsvaret. Där mötte jag massor av barn och ungdomar som alla bara ville en sak och det var att få en dag till. Många av de barnen fick aldrig det, men

åra sjukdom det fick jag och jag har alltid sett det som ett ansvar, något jag måste ta tillvara på, säger Erik Ståhl. – Det vore oförskämt av mig att ta mitt liv för givet. Jag har förärats en framtid, något som bara förblev önskningar hos någon annan, då måste jag njuta så länge jag varar. Erik inledde sin karriär som föreläsare för sex år sedan då en lärare frågade om han ville komma och hålla ett föredrag i hennes klass. Det var en oväntad fråga, men Erik antog utmaningen, skrev ner det han ville säga, övade tills det satt och föreläste sedan för en klass i årskurs sju. Sedan dess har han utvecklat sin föreläsning och fått möta människor i många olika forum. – Det är härligt att kunna nå ut, konstaterar han. Vad vill du förmedla med din föreläsning? – Att man har ett ansvar mot sig själv och andra att ta vara på det man har. Att förändring och utveckling är skitsvåra saker och inget vi vanligtvis tänker på i vårt liv som oftast ”bara händer”. Att vi inte bara är åskådare av en tidslinje utan att vi kan vara med i utvecklingen och förändringen i våra liv. Det är inte enkelt, men att något är svårt får aldrig vara en ursäkt att låta bli att ge det ett försök. Erik Ståhl medverkar med sin föreläsning på Anhörigriksdagen i Varberg den 9-10 maj. TEXT: Jessica Eliasson

MED KARTA OCH KOMPASS

frågor till... ...Jouanita Törnström, återhämtningskonsult inom psykiatri samt kursledare inom Första hjälpen till psykisk hälsa. Hur skulle du definiera återhämtning från psykisk ohälsa? – Jag kan inte definiera det bättre än filosofiedoktor Patricia Deegan. Den definitionen är så klockren tycker jag när det gäller förklaring av vad återhämtning handlar om. Hon säger bland annat att återhämtning inte är samma sak som att bli botad och att det innebär att känna igen sina begränsningar och ha kontroll över sig själv. Återhämtning är en fråga om att resa sig på skakiga ben till ett nytt liv och kan inte frammanas eller tvingas på någon. Hur lång tid kan en sådan återhämtningsprocess ta? – Återhämtning från psykisk ohälsa är väldigt individuellt. Det går inte att säga hur lång tid en sådan process tar för var och en. Det viktigaste är att det får ta den tid det tar, att man ”skyndar långsamt” så att säga. För en del innebär det att det inte finns något slut på den processen, utan den kan vara livslång. Andra kan säga ungefär när de blev klara med sin återhämtningsresa. Vad bör man som anhörig tänka på om man vill stötta sin närstående till återhämtning? – Först och främst är det viktigt att förstå att återhämtning tar tid. Återhämtning kan ses som en

Jouanita Törnström. Foto: Annika Skoglöw utveckling, vilket innebär att Stina, som blev sjuk som 22-åring och nu är 32 år, inte kan bli som den hon en gång var. – Som anhörig är det viktigt att försöka förmedla hopp. Att tro på att psykisk sjukdom inte är ett permanent tillstånd, att psykisk sjukdom inte behöver bestämma och styra över framtiden. Att stå för hoppet när inte personen själv orkar bära ett hopp om en förbättring är oerhört viktigt. Finns det något stöd för mig som anhörig i det här? – Jag tror många gånger att anhöriga har stort stöd i varandra vilket är otroligt viktigt. Det är viktigt med mötesplatser och att få träffa likasinnade, vilket kan göras i form av självhjälpsgrupper eller studiecirklar. Och en del kanske kan få stöd genom att våga vara öppen om sin anhörigroll i allmänna forum i vilka det känns tryggt, bra och rätt att prata om sina erfarenheter. – Kommunen ska också erbjuda stöd till anhöriga och tipsa om anhörigföreningar. Det finns också organisationer med inriktning på olika former av psykisk ohälsa. Det är viktigt att man som anhörig tar hand om sig själv och försöker hitta ett liv utanför sitt anhörigskap för att må bra. TEXT: Jessica Eliasson Vi anhöriga

OMVÄRLDEN

Organisationen viktig för att anhörigstödet ska nå ut till alla grupper

nhöriga är en grupp som kan vara svår att nå. Därför är det viktigt att varje kommun har en strategi för hur man ska nå ut till anhöriga i behov av stöd. I Degerfors kommun har man placerat anhörigsamordnaren Veronica Eriksson direkt under chefen för socialförvaltningen. På så sätt får hon en naturlig ingång till samtliga verksamheter - och deras anhöriga. Veronica Eriksson arbetar 50 procent som anhörigsamordnare och måste därför begränsa sitt uppdrag. – Jag arbetar framförallt övergripande strukturellt med anhörigfrågor. Jag har till exempel varit på arbetsplatsträffar inom omsorgen och poängterat vikten av ett anhörigarbete samt informerat om lagen. Chefer och handläggare vet vem jag är och jag vet vilka de är. Då är det är lättare att samarbeta och fånga upp anhöriga i de olika verksamheterna, säger Veronica Eriksson. Ingmar Ångman är chef för socialförvaltningen och poängterar att man i Degerfors kommun ser anhörigsamordnaren som en övergripande funktion för förvaltningen. – Anhörigsamordnarens huvudsakliga uppdrag är att stödja verksamheterna i deras anhörigkontakter. Det viktigaste anhörigarbetet utförs av hela personalgruppen i de vardagliga mötena med anhöriga på boenden och i övriga verksamheten, säger Ingmar Ångman. 16

Vi anhöriga

– Genom att placera funktionen direkt under förvaltningschefen så betonas den strategiska rollen. Utöver det övergripande arbetet erbjuder Veronica Eriksson även anhörigstöd i form av bland annat stödsamtal och anhöriggrupper inom demens, missbruk och psykiatrin. Men hon betonar att det inte alltid är lätt att komma i kontakt med anhöriga och hon efterfrågar ett närmare samarbete med primärvården och landstinget.

”

Chefer och handläggare vet vem jag är och jag vet vilka de är. Då är det lättare att samarbeta och fånga upp anhöriga i de olika verksamheterna. – Den grupp av anhöriga som är svårast att nå skulle jag vilja säga är inom psykiatrin och missbruk. Degerfors är en liten kommun, ”alla känner alla” och det är svårt att vara anonym. Det är på gång ett samarbete med Karlskoga gällande missbruksgruppen. De anhöriga som finns i Degerfors som jag kommer i kontakt med har då möjlighet att få delta i anhörigträffar där, säger Veronica Eriksson. Hur arbetar du med att sprida information om anhörigstödet? – Vi har broschyrer som lämnas till alla verksamheter.

Veronica Eriksson är anhörigsamordnare i Degerfors kommun. Foto: Privat Biståndsenheten tar med sig och delar ut den vid nya vårdplaneringar. Det finns också en sida på Degerfors hemsida under vård, stöd och omsorg. Vi ingår i ett länsnätverk på anhörigcenter i Örebro och det finns ett samarbete med anhörigföreningen och Svenska kyrkan. De hjälper till att hänvisa anhöriga om de har behov av en kontakt med mig. Jag har också ett bra samarbete med socialhandläggare i kommunen. TEXT: Jessica Eliasson

Hur arbetar ni? Arbetar du med anhörigstöd i din kommun? Har ni ett arbetssätt som är unikt eller som du tycker fungerar väldigt bra? Hör av dig till Vi anhöriga och berätta! E-post: vianhoriga@ anhorigasriksforbund.se Telefon: 010-155 70 66

SAMARBETEN

Öppenhet kring inkontinens underlättar för de anhöriga

ör att bryta tystnaden kring inkontinensvården anordnades tidigare i våras riksdagsseminariet ”En tyst yrkeskår och en tyst folksjukdom” tillsammans med TENA. Med under seminariet fanns politiker, myndighetsexperter, forskare och anhöriga, som alla pekade på vikten av att våga prata om inkontinens.

– Det skulle höja livskvaliteten mycket om man var lite mer öppen, säger inkontinensambassadör Birgitta Odelstierna från Anhörigföreningen i Kungsbacka. I dag lider över en halv miljon svenskar av inkontinens och för många äldre medför sjukdomen en markant försämring av livskvaliteten. Men trots att inkontinens är så vanligt är det också omgärdat av ett tabu som gör att vi ogärna pratar om inkontinens och som hindrar inkontinensvården från att utvecklas. En av deltagarna under riksdagsseminariet var Birgitta Odelstierna, ordförande för Anhörigas Riksförbunds lokalförening i Kungsbacka. Efter 24 år som anhörigvårdare och 10 år som ordförande i lokalföreningen har hon själv inga svårigheter med att prata om inkontinens - men samtidigt märker hon att många, framförallt män, har svårt att närma sig frågan. – Jag har varit ute på anhörigföreningar i landet och pratat och visat upp inkontinensprodukter. Herrarna sitter i ett hörn längst bort och vill inte vara med utan tycker det är hemskt pinsamt, berättar hon.

Birgitta Odelstierna är inkontinensambassadör och ordförande i Anhörigföreningen i Kungsbacka, som är ansluten till Anhörigas Riksförbund. Foto: TENA Just därför var Birgitta Odelstierna också glad över att alla under seminariet var överens om att inkontinensvården faktiskt kan förbättras genom att få fler att prata om den. Dels handlar det om att lyfta frågan för att få fram mer forskning, men även om att skapa en större kunskap hos både vårdare och anhöriga. Ett bra exempel på detta, som Brigitta tar med sig från seminariet, handlar om behovet av en individuell inkontinensvård. – Alla pratade om att det var väldigt viktigt att ha rätt inkontinensprodukt till rätt person och att man inte ska tro att man ska ha samma produkt hela livet, utan att det ändras med tiden. Men då måste vi tydliggöra att det här med inkontinens inte är något att skämmas över utan det är naturligt. Många kan gå till en fotläkare för att få ett hålfotsinlägg, men går inte till urologen och ber att få ett inkontinensskydd eller att få en inkontinensutredning gjord, trots att det skulle höja livskvaliteten

mycket om man var lite mer öppen, säger Birgitta. En av fördelarna med den individanpassade inkontinensvården är att det blir lättare att planera toalettbesök, vilket leder till färre byten och mindre skydd. Detta höjer livskvaliteten för den som lider av inkontinens, men Birgitta Odelstierna tror även att det underlättar för de anhöriga om man kan minska mängden inkontinensprodukter i hemmet. – Man får en fruktansvärd massa kartonger och huset eller lägenheten blir proppfull. Den som är anhörigvårdare känner ofta att de inte kan ta hem någon på besök för att huset är fullt med inkontinensprodukter, säger Birgitta.

Vi anhöriga

OMVÄRLDEN

Ur Anhörighandboken:

Om något inte fungerar - klagomål

m man som anhörig eller patient upplever att något inte fungerar, eller om man är missnöjd med exempelvis ett beslut, vård eller stöd, har man rätt att klaga och lämna synpunkter.

Det finns flera olika instanser att vända sig till med klagomål. Det kan vara bra att be om skriftligt svar när man klagar för att i lugn och ro läsa svaret och undvika missförstånd. Vänd dig i första hand direkt till den person inom vården som har utfört undersökningen eller behandlingen. Ofta kan missförstånd och oklarheter redas ut på det sättet. Man kan också alltid vända sig till chefen vid den enhet där man fått vården. Om man anser att ett brott har begåtts inom vården ska man göra en polisanmälan. En sådan anmälan kan till exempel gälla vållande till annans död. Patientnämnden (PaN) är den förvaltning dit man kan vända sig med frågor eller problem som rör i stort sett all offentligt finansierad vård; landstingets hälso- och sjukvård, kommunernas hälso- och sjukvård i särskilda boenden, privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller en kommun, handikapp- och habiliteringsverksamhet samt folktandvården och den tandvård som landstinget finansierar. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som finns i alla landsting/regioner.

Inspektion för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning inom de områdena. Det är IVO som har ansvar för att utreda anmälningar, till exempel lex Sarah och lex Maria.

Lex Sarah är en bestämmelse i Socialtjänstlagen som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Övergrepp kan vara om personalen använder hårda tag eller hotar och skrämmer äldre, funktionshindrade eller personer som tvångvårdas av SiS. Det kan handla om: ■ fysiska övergrepp som slag, nypningar eller skakningar ■ psykiska övergrepp som bestraffningar, hot, trakasserier eller kränkningar ■ sexuella övergrepp ■ ekonomiska övergrepp som stöld, förskingring eller utpressning Lex Maria är en lag som innebär att ett landsting/region eller en kommun ska anmäla till IVO om en patient drabbats av, eller riskerat att drabbas av, en allvarlig skada eller sjukdom. Skadan, eller risken för skada, kan ha skett i samband med en undersökning, under vård eller behandling.

Anmälan ska vara hos IVO senast två månader efter att vårdskadan inträffade. Som patient, eller i vissa fall närstående, ska man få information om att anmälan har gjorts och dessutom få möjligheten att beskriva vad som inträffat eller vilken risk man utsatts för. En lex Maria-anmälan kan också handla om: ■ att en person fått felaktig eller otillräcklig information ■ förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar eller felexpedieringar av läkemedel ■ utebliven eller fördröjd undersökning, vård eller behandling som man borde ha fått ■ felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling ■ brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter ■ otillräckliga resurser vad gäller kompetens, bemanning, lokaler eller utrustning, som gör att verksamheten inte kan bedrivas på ett säkert sätt Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) är en myndighet som prövar behörighetsfrågor avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Det är bara IVO, Justitieombudsmannen och Justitiekanslern som kan göra anmälningar till HSAN. Från och med 1 juli 2015 är Socialstyrelsen värdmyndighet för HSAN. Källa: www.anhorighandboken.se

ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND TIPSAR Det finns assistansföretag som erbjuder kostnadsfri juridisk hjälp även om du inte är kund hos företaget. Assistansföretagen har ofta lång erfarenhet av att arbeta med 18

Vi anhöriga

barn, ungdomar och vuxna med varierande hjälpbehov. Dra dig inte för att söka hjälp att överklaga och ställa krav.

OMVÄRLDEN

Välbesökt seminarium om ofrivillig skolfrånvaro

frivillig skolfrånvaro var temat på ett seminarium som anordnades i Göteborg tidigare i vår. Måns Eriksson och Annika Pedersen är två av de föräldrar som stod bakom arrangemanget.

Statistiken är oklar, men någonstans runt 20 000 elever i landet är drabbade av ofrivillig skolfrånvaro och är borta från skolan i långa perioder. Detta är något som ibland felaktigt kallas skolk. Anledningen till frånvaron är ofta att skolan inte lyckats göra skolan tillgänglig för elever med särskilda behov. Vi vet att många elever med problematisk skolfrånvaro har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, ADD och autismspektrumdiagnoser, som exempelvis Aspergers syndrom. I januari lämnade regeringens särskilda utredare över sin rapport Saknad till utbildningsminister Gustav Fridolin. Rapporten är ett gediget arbete på över 500 sidor som beskriver vad som gör att elever stannar hemma och ger även förslag till lagändringar och uppdrag som ska förbättra situationen för dessa elever. För att uppmärksamma detta ordnade en grupp föräldrar till elever med särskilda behov i Göteborgsområdet ett seminarium i Göteborg i februari. Seminariet bjöd på föreläsningar, paneldebatt, bokbord och möjlighet till diskussion genom en ”walk´n´talk”. De anordnande föräldrarna

Måns Eriksson och Annika Pedersen har själva varit drabbade av ofrivillig skolfrånvaro i familjen och vet hur det påverkar anhöriga. Foto: Ebba Pedersen arbetade helt ideellt och med hjälp av några sponsorer kunde de göra seminariet kostnadsfritt. Intresset var enormt, de 220 platserna fylldes av skolpersonal, socialtjänst, sjukvårdspersonal och andra intresserade. Media var också intresserade och både SVT, SR och en mängd tidningar uppmärksammade seminariet. Deltagare och anordnare enades om att det behövs bättre samverkan, ökad kunskap om NPF och ett lågaffektivt bemötande för att göra situationen bättre för de elever som drabbats av ofrivillig skolfrånvaro och för att se till att inte fler drabbas.

aktiva i anhörigfrågor och på olika sätt försöker sprida kunskap om hur anhöriga till barn med särskilda behov drabbas och vilket stöd som skulle kunna underlätta. – Ett barn med NPF ger oss mycket glädje, men också många utmaningar, säger Annika Pedersen. – Barnet behöver ofta mycket stöd praktiskt i hemmet och för att få skolan att fungera krävs många möten och kontakter med skola, vård och omsorg. Att sköta allt detta tar mycket tid som anhörig och medför ofta att föräldrarna inte kan arbeta full tid. Genom detta drabbas familjerna också ekonomiskt.

De anhöriga föräldrarna som ordnade seminariet är mycket nöjda. De lyckades med sin tanke att sprida kunskap och att få till en dialog med skola, vård, omsorg och politiker. Två av föräldrarna var Annika Pedersen och Måns Eriksson från Varberg, som är

TEXT: Annelie Karlsson

Annelie Karlsson är anhörig och specialpedagog. Hon driver företaget Funkkonsulten.se.

Vi anhöriga

LOKALA NYHETER

Bonuspengar till Anhörigföreningen i Vetlanda

nhörigföreningen i Vetlanda får i år ta del av den vindbonus som Stena Renewable varje år delar ut med anledning av den stora vindparken i Lemnhult strax utanför Vetlanda. Pengarna är tänkta att kunna öka värdet på de ideella insatser

som ständigt utförs av eldsjälar inom föreningar runt om i landet. Bonusen är på 10 000 kronor. De här pengarna ska användas till en resa för våra anhörigvårdare och givetvis även för de som vårdas. Vi ska anordna en riktigt gemytlig bussresa i slutet av sommaren. Vårt ändamål är ju bland annat att stötta och göra

tillvaron lättare för de som vårdar någon anhörig i hemmet och den här bonusen gör det möjligt för oss att anordna något alldeles extra utan kostnad för de som väljer att delta. /Kerstin Lundqvist, ordförande i Anhörigföreningen i Vetlanda

Vetlanda utvecklar sitt kontaktnät i kommunen

nhörigföreningen i Vetlanda inbjöds till vård- och omsorgsförvaltningens styrelsemöte för att berätta om föreningens arbete. Detta är ett led i att skapa ett bra kontaktnät med tjänstemän och politiker i Vetlanda kommun.

Vi behöver, i ett tidigt stadium, bli informerade om de planer som finns beträffande korttidsvistelse, växelvård, dagverksamhet, med mera. Om tjänstemän och politiker förstår vårt syfte och hur vi arbetar,

så får vi ett bättre samarbete. Chefen för vård- och omsorg besökte oss på ett av våra månadsmöten. Hon berättade om hur man jobbar med de frågor som berör de som vårdar anhöriga. Även vår nya anhörigkonsulent var med på mötet och gjorde ett mycket gott intryck. Nu gäller det att hålla grytan kokande så att vi inte faller i glömska. Föreningen har några konkreta förslag som vi har överlämnat och som vi ska följa upp framöver. Bland annat vill vi bilda ett

anhörigråd och få till ett samarbete med de föreningar i Vetlanda som har liknande mål och syfte som vi har. Och det bästa är om anhörigkonsulenten kan initiera regelbundna möten. Glädjande nog fick vi också en ny medlem - ingen mindre än ordföranden i vård- och omsorgsnämnden. Naturligtvis hoppas vi att fler i nämnden följer hans exempel. /Kerstin Lundqvist, ordförande i Anhörigföreningen i Vetlanda

Broschyr på arabiska användes vid informationsträff

örbundets information på andra språk kom till god användning i Laholms kommun. Där använde Anhörigcentrum broschyren på arabiska för att nå ut till nyanlända. Anhörigcentrum i Laholms kommun har använt sig av broschyrer med information på andra språk, bland annat vid besök av grupper med nyanlända. En presentation av den lokala anhörigverksamheten på Anhörigcentrum gjordes med stöd av tolk. I samband med detta delades material från Anhörigas 20

Vi anhöriga

Riksförbund ut. ”Information till dig som är anhörig/ anhörigvårdare.” på arabiska har varit aktuellt just nu. Det kändes bra att ha tillgång till material på personernas modersmål, som förtydligade det de fått veta om rätten till anhörigstöd samt kontaktvägar. Tack vare materialet har de en möjlighet att läsa vidare

och fördjupa sig något i den information de fått. Vi uppfattade det som att gruppens deltagare var nöjda med det skriftliga materialet. /Anhörigcentrum Laholm Kommun

Föreningar! Skicka in era texter senast den

2 juni

för publicering i nästa nummer

LOKALA NYHETER

Workshop i Göteborg om vad som definierar anhörigskapet

kälet till att vi anhöriga samlas under Anhörigas Riksförbunds paraply är naturligtvis för att vi hörs bättre om vi framför våra krav med en gemensam röst. Vi märker att vi många gånger har svårt att nå fram med vad som definierar en anhörig eftersom det inte finns en klar och entydig definition som konkretiserar anhörigskapet. Trots många ord och många berättelser når vi inte riktigt fram. I Anhörigföreningen Göteborg ordnade vi en workshop där medlemmarna istället för att berätta sina unika historier ombads att med en mening säga hur det är att vara anhörig. Det här är resultatet: ■ Jag känner mig ensam ■ Jag försakar mina egna behov ■ Jag har förlorat livskvalitet ■ I början kände jag skam över situationen och ville inte berätta för andra ■ Sen fastnade jag i min historia – berättar den om och om igen… ■ Som förälder känner jag skuld ■ Jag känner sorg över vår förlorade gemenskap. Varför hände detta just mig? ■ Jag ställer mina egna behov åt sidan ■ Jag blir stressad och utmattad av kravet på ständig beredskap ■ Jag blir stressad av arbetet att samordna vårdkontakterna ■ Ibland känner jag oprovocerad ilska mot min närstående ■ Jag har inte tillräcklig kunskap om vården och min närståendes sjukdom. Det gör mig frustrerad ■ Jag har förlorat delar

Som anhörig är det lätt att glömma bort sig själv och det är vanligt att man känner sig ensam i sin situation. Foto: istockphoto/Xesai

av inkomsten. Den sämre privatekonomin stressar mig ■ Det som händer oss ökar min oro för egen sjukdom och död ■ Jag känner oro för hur det skall gå för min närstående när jag inte längre finns ■ Jag känner mig maktlös ■ Jag går mot utmattning men måste orka ■ Anhörigsituationen lär mig om mig själv. Det är positivt ■ Jag känner glädjen över att få hjälpa min närstående ■ I samtalsgrupp med andra anhöriga är det lättare att tala om min situation ■ Jag vet att jag som anhörig har viktig kunskap om den närstående. Detta borde ses som en resurs för vården

för diskussion i en anhöriggrupp. De är lätta att kommunicera och undanröjer risken för att anhörigskapet blandas samman med den närståendes situation. Men finns det kanske fler? Hör av dig via vår hemsida www.anhoriggbg.se. /Lena Hultén, ordförande i Anhörigföreningen Göteborg

Vi tror att de flesta anhöriga känner igen sig i de här meningarna. Sammantagna utgör de alltså den gemensamma rösten. Varje mening kan läggas till grund Vi anhöriga

LOKALA NYHETER

Samverkan är ett honn A nhörigföreningen i Halmstad startade 2006 och det fanns redan från början ett samarbete med anhörigstödet i kommunen som har utvecklats över tid som har resulterat i en gränsöverskridande samverkan.

För att en samverkan ska kunna fungera krävs det en önskan om att det ska fungera, samt att det finns en gemensam målsättning som är tydlig. Denna tydlighet skapas genom en förståelse för varandras olika roller som tjänsteman eller ideellt arbete. Vår erfarenhet av detta är att det krävs både respekt, uthållighet och kontinuitet för att nå målet och kunna fortsätta i samverkan. En viktig del i samverkan mellan Anhörigföreningen i Halmstad och anhörigkonsulenterna är att vi använder oss av varandras nätverk och bjuder in varandra till utbildningar, möten eller träffar. Vi, Gun-Britt Lydén, ordförande i Anhörigföreningen i Halmstad och Magnus Palmqvist, Anette Håkansson och Niklas Milén, anhörigkonsulenter i Halmstad kommun, finner stort värde i att kunna samverka gällande alla frågor om anhöriga och närståendes livssituation. Nedan beskrivs olika delar i vårt utvecklingsarbete gällande samverkan. Sedan 2013 har Magnus Palmqvist, eller ersättare, varit adjungerad vid föreningens styrelsemöte. Ett forum för bra samverkan och informationsutbyte. Det finns också utrymme för att diskutera sakfrågor som rör anhörigstödet. Anhörigföreningen ser detta som ett naturligt led i 22

Vi anhöriga

Bakre raden, från vänster: Niklas Milén, anhörigkonsulent i socialförvaltningen och Gun-Britt Lydén, ordförande i Anhörigföreningen i Halmstad. Främre raden: Anette Håkansson och Magnus Palmqvist, anhörigkonsulenter i hemvårdsförvaltningen. Foto: Privat

kvalitetsutveckling, vilket vi alla är överens om. Vi samverkar dessutom som informatörer och träffar sjuksköterskestudenter från högskolan och blivande undersköterskor från vuxenutbildningen. Detta är två otroligt viktiga målgrupper där vi har en möjlighet att belysa och diskutera anhörigperspektivet. Vi blir regelbundet inbjudna att medverka på anhörigträffar på äldreboenden, både i kommunal och privat regi. Anhörigkonsulenterna bjuder också regelbundet in Gun-Britt Lydén att träffa anhöriggrupperna för att presentera anhörigföreningens verksamhet och målsättning. Region Halland har via patient- och närståendegrupper vid rehabiliteringskliniken och medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad, regelbundna möten där anhörigföreningen och

anhörigkonsulenterna bjudits in för att framföra synpunkter och ta emot ny information från klinikernas verksamhet. Region Halland har under 2016 arbetat med projektet brukarmedverkan, där både anhörigföreningen och anhörigkonsulenterna framförde synpunkter kring brukarmedverkan ur ett anhörigperspektiv. Detta projekt har resulterat i en broschyr som är beslutad på strategisk nivå 2016-12-16. Medskapande ger inflytande och exempel på detta är att brukare/patient och anhöriga blir lyssnade på och hänsyn tas till deras egen syn på sin situation och sina problem innan beslut fattas. Högskolan i Halmstad har vid flera tillfällen forskat om anhörigas sociala situation där både anhörigföreningen och anhörigkonsulenterna varit inkluderade. Det är av stort värde för båda parter att få delge kunskap och erfarenheter som sedan kan

nörsord

användas i forskningssammanhang. Vi har haft möte med närsjukvårdens förvaltningschef som efterlyser ett närmare samarbete mellan anhöriga och läkare i hemsjukvården. Syftet är att skapa trygghet både för anhöriga och deras närstående, vilket kan leda till färre återinläggningar på sjukhus. Det är viktigt att på olika sätt arbeta förebyggande på alla nivåer. Inför Nationella anhörigdagen vill vi i Halmstad kommun på olika sätt via hemvårdsförvaltningen, socialförvaltningen, privata aktörer och Studieförbundet Vuxenskolan belysa denna dag genom ett gränsöverskridande samarbete. Anhörigföreningen tog initiativet till denna samverkan som numera är en tradition. Slutligen vill vi belysa våra Anhörigcaféer som finns på två platser i Halmstad kommun, en samverkan mellan anhörigföreningen, anhörigstödet samt diakonin. Besökarna till dessa caféer styr innehållet på träffarna som vi gemensamt hjälper till att förverkliga. Samverkan är ett honnörsord för framtiden där det finns möjligheter för ett arbete som utförs från en evidensbaserad kultur. Vi som företräder anhöriga och närstående i deras livssituation ska genom kunskap, engagemang och ett etiskt tänkande om mänskligheten få gehör. /Gun-Britt Lydén, ordförande i Anhörigföreningen i Halmstad Magnus Palmqvist, anhörigkonsulent

LOKALA NYHETER

Tidig start för anhörigföreningarna i Värmland

en 17 januari träffades representanter från de fyra anhörigföreningarna som vi räknar till Värmland - Örebro må förlåta, men vi tycker Degerfors hör till oss! Vi sågs på Resurscentrum Rosenbad som numera är vår plats i Karlstad. Dagen handlade om kommunikation… ■ Mellan sjuksköterskor i kommun gentemot privata vårdgivare ■ Mellan stafettläkare/vikarier och fast personal i vården ■ Mellan patient och läkare, vårdcentraler och apotek rörande mediciner - hur man som patient ska veta vilken ordination som gäller och inte själv feldosera. Patienten kan träffa flera läkare, ”samma” medicin kan ha olika namn. Vi tror att många känner till problemet ■ Behov av överblick över ensammas situation till exempel vid akut sjukhusvistelse, om det finns någon som har ett ansvar, som tittar till bostaden och vad som kan hända där med färskvaror, husdjur med mera ■ Hur man säkert kan veta att anhöriga får rätt information om vart de kan vända sig ■ Vad är skillnaden mellan anhörigkonsulent och anhörigsamordnare – är det bara en skillnad i nomenklatur mellan olika kommuner

Vi enades om att det här är så många frågor och frågetecken så vi behöver arbeta vidare med detta och bildade därför en kommitté som presenterar underlag till nästa möte för eventuell motion till nästa år. Vi diskuterade också rekrytering. Varför finns det bara fyra anhörigföreningar i hela stora Värmland? Hur kan vi bidra till att det bildas fler föreningar och hur kan vi öka antalet medlemmar i de som finns? Liten kalender: Forshaga har gemenskapsträff varje månad och kommer att ha Thomas Sjödin som gäst vid anhörigveckan den 4 oktober. Årjäng har bra kontakt med kultur- och fritidsnämnden. Degerfors får generöst bidrag till anhörigas välbefinnande och firar sina 10 år den 4 oktober. Karlstad har fem anhörigkonsulenter, mycket god kontakt med vård- och omsorg, firar sina 15 år den 17 oktober då vi gästas av bland annat Gunilla Matheny. Vi tycker det är viktigt att vi finns och kan arbeta i god kontakt med våra kommuner och att de kommuner som inte har anhörigföreningar intresserar sig för att stötta bildandet av föreningar och förstår dess värde allt beror på kommunikation! Med vänliga hälsningar, Anhörigföreningen i Karlstad! /Anna-Lena Arnell, sekreterare

Vi anhöriga

LOKALA NYHETER

Anhörigföreningen i Göteborg strukturerar sitt arbete

okalföreningen i Göteborg startade 2012 och har sedan dess vuxit från 5 medlemmar till drygt 100. Det innebär att medlemmarna har nya behov av stöd från föreningen och för att kunna möta dessa har en arbetsgrupp bestående av styrelsen och några intresserade medlemmar påbörjat ett arbete för att tydliggöra vad föreningen kan erbjuda.

Vi är noga med att vara ett kompletterande stöd till de anhörigkonsulenter som finns i varje stadsdel i Göteborg och inte göra insatser som är deras uppdrag. Vi fokuserar inte heller på information om olika diagnoser, utan försöker hålla oss till det som är vår huvudfråga - anhörigskapet. Vi började med ett möte där vi hade en brain storming - alla idéer om insatser och aktiviteter lades bokstavligen upp på bordet! I det här läget ingen begränsning bara bejakande. Post-it-lappar med ledord samlades i kluster på whiteboarden och renskrevs därefter för mer genomgripande

TIPSA!

Vad vill du läsa om i Vi anhöriga? Finns det något ämne du tycker vi ska belysa? Hör av dig till vianhoriga@ anhorigasriksforbund.se

Vi anhöriga

diskussion. Vid vår andra session utkristalliserade sig några tydliga områden - mer substans i medlemsmötena, göra dem mer intressanta, försöka nå fler nya medlemmar framför allt yngre anhöriga, erbjuda stödgrupper till medlemmarna, erbjuda föreläsningar. Vi diskuterade också vad vi vill prioritera, vad kan ske på längre sikt, vad mäktar föreningen med? Som varje förening har vi mer och mindre aktiva medlemmar. Majoriteten är nog nöjda med att ge sitt stöd genom medlemsavgiften, men ungefär en fjärdedel deltar i månadsmöten och olika aktiviteter. Vi kan erbjuda nya medlemmar ett välkomstmöte för att få en bättre inblick i vad föreningen gör. Vi har en fadder/mentor med erfarenhet av att vara anhörig till en närstående med demenssjukdom. Vi har tre samtalsgrupper - en som riktar sig särskilt till män och två grupper som riktar sig till anhöriga med närstående med blandade diagnoser där vi försöker fokusera på själva anhörigskapet.

Anhörigriksdagen 2017

9-10 maj

Grupperna leds av erfarna medlemmar. Vi hoppas kunna väcka intresse hos yngre anhöriga och skapa aktiviteter som lockar dem, eventuellt i form av en syskongrupp. Vi tar det i ganska små steg och fortsätter vårt samarbete med anhörigkonsulenterna, kuratorer inom psykiatrin och nu senast, en liten arbetsgrupp som samverkar med stadskontoret i frågan om ett anhörigvänligt Göteborg samt att få till stånd ett anhörigråd i staden. Vi har även styrelsemedlemmar som ingår i HSO, Handikappföreningarnas samarbetsorgan och NSPHiG, Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg. Fem medlemmar har nyligen deltagit i en projektutbildning som erbjuds gratis av Göteborgs kommun. Vi hoppas att ett projekt kan bidra till att få fler aktiva medlemmar. Vi är ett positivt och aktivt gäng som ser fram emot ännu ett år med intensivt arbete för att uppmärksamma anhörigfrågorna! /Bibi Lang, Anhörigföreningen Göteborg

VILL DU BERÄTTA?

Är du anhörig och vill dela med dig av din historia? Hör av dig till vianhoriga@anhorigasriksforbund.se

KRÖNIKA

LOKALA NYHETER/SAMARBETEN

Minnets mysterier

Ordförande Gun Tornevik tillsammans med Ingrid Lundbäck som utsågs till hedersmedlem i föreningen. Foto: Ann-Marie Högberg

Årsmöte och ny hedersmedlem

Den 14 mars hade vi i Nacka Anhörigförening årsmöte. Förbundsordförande Ann-Marie Högberg höll i ordförandeklubban. 25 personer kom. Valberedningens förslag till ny styrelse antogs och klubbades och styrelsen tackade Ingrid Lundbäck och Annie Lindqvist för ett gott arbete i valberedningen. Glädjande var att vi fick in två nya suppleanter i styrelsen. Efter årsmötet utnämnde föreningen Ingrid Lundbäck till hedersmedlem med en blombukett, förbundets silvernål och ett vackert diplom. Detta som tack för många års kämpande i vår förening. Motiveringen löd: Med mod, styrka, empati och stort engagemang har Ingrid Lundbäck kämpat för anhörigvårdares rätt i Nacka kommun under många år. Dagen till ära bjöds det på bullar och tårta. Avslutningsvis tackade föreningen Ann-Marie Högberg för hennes deltagande och överlämnade blommor. /Styrelsen, Nacka Anhörigförening

Nästa gång du hör någon förvånat utbrista: – Va! Har jag sagt det? Har jag gjort det? så behöver du inte genast misstänka att personen i fråga har en begynnande demenssjukdom, eller försöker slingra sig undan något. Det kan vara så att det inte finns något minne av händelsen eller vad som sagts hos den här personen. För att vi ska minnas något krävs två steg. Ett, att vi uppmärksammar något och två, att vi sedan lagrar det. Finns informationen inte lagrad så finns inget att plocka fram heller. Logiskt eller hur? Ett vardagsexempel på detta är att vi inte kan komma ihåg exakt vad vi åt till frukost förra veckan. Jag själv vet att jag åt frukost förra veckan men har ingen aning om vad jag åt. Den informationen lagrades inte i mitt minneslager. Det är orsaken till att jag inte heller kan plocka fram den. Ett annat exempel är om jag blir uppmanad att räkna ut ett tal i huvudet, till exempel 455/13. Jag uppmärksammar informationen, arbetar med den, sedan avger jag ett svar. Sannolikheten för att jag nästa dag minns vad svaret var är ytterst liten. Jag lagrade inte den informationen In genom ena örat och ut genom det andra, som det heter. Sanningen är att det mesta vi säger och gör under dagen inte blir till minnen. Det vore väldigt opraktiskt och de få individer som lagrar allt har det rätt besvärligt. En annan variant är att endast vissa delar av informationen lagras. Till exempel när vi noterar platsen och datum vi ska träffa en bekant på, men tiden för mötet lagras inte. Så då messar vi - när var det nu vi skulle träffas igen? När ett minne väl har lagrats visar forskning att det blir mer beständigt mot glömska ju fler gånger vi plockar fram det. Men samtidigt förändras minnesbilden eftersom vi för varje gång drar ifrån och lägger till detaljer. Så starkare minnen, men föränderliga. Minnet är fascinerande och komplext och vet vi i stora drag hur det fungerar så kan det leda till att vi blir lite mer förstående både mot oss själv och vår omgivning.

BEATA TERZIS Psykolog med specialinriktning demens och kognition. Arbetar på Frösunda omsorg. Vi anhöriga

SAMARBETEN

Webbsida stöd för anhöriga

illsammans med Linköpings universitet driver Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet ett projekt som syftar till att utveckla och testa en webbsida för anhöriga till personer med hjärtproblematik/hjärtsvikt.

Projektet finansieras av medel från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) och Vetenskapsrådet. Hjärtproblematik/hjärtsvikt tillhör en av våra vanligaste folksjukdomar och antalet drabbade ökar. Det är vanligt att anhöriga gör insatser för drabbade närstående, och forskning visar bland annat att anhöriga kan känna ett bristande stöd, de vill involveras mer i vården och omsorgen av den närstående, de vill erbjudas mer information samt träffa andra i liknande situation. Frida Andréasson är doktorand i projektet och berättar att ett sätt att möta anhörigas behov av stöd kan vara via en webbsida. – Webbsidan kommer att utvecklas tillsammans med anhöriga, där anhörigas behov, tankar, idéer och önskemål kommer att få styra innehållet, säger Frida Andréasson. Frida kommer tillsammans med Jan Aidemark, lektor vid Linnéuniversitetet, att träffa anhöriga under ett antal möten. Under mötena samtalas det om anhörigas situation och hur en webbsida skulle kunna vara till stöd samt vad webbsidan ska innehålla - vilken information som behöver finnas med och om det ska finnas möjligheter att kommunicera med andra anhöriga och professionella. När information och funktioner kommit på plats kommer anhöriga att få testa webbsidan och ge 26

Vi anhöriga

Vill du delta?

Är du anhörig till en person med hjärtproblematik/ hjärtsvikt och vill vara med i projektet?

Frida Andréasson. Foto: Linnéuniversitetet

”

Webbsidan kommer att utvecklas tillsammans med anhöriga, där anhörigas behov, tankar, idéer och önskemål kommer att få styra innehållet. respons på hur de upplever den. Frågor om ifall webbsidan är lätt att använda, om texter är lätta att läsa och om den är till hjälp för den anhörige i dennes situation är några frågor som är viktiga att få svar på, menar Frida. Forskning visar nämligen att en av orsakerna till att informationsoch kommunikationsteknologiska lösningar sällan genomförs i vård, omsorg eller socialtjänst är att de personer som tjänsterna riktar sig till inte alltid involveras i utvecklingen. Men Frida berättar att det inte bara är själva utvecklandet av webbsidan som är i fokus i projektet, utan också

Till projektet sökes anhöriga som: ■ Stödjer, hjälper eller vårdar en vuxen person med hjärtproblematik/hjärtsvikt (du kan vara släkting, vän, granne eller annan närstående) ■ Kan använda dator/ internet Är du intresserad av att veta mer eller delta i studien? Då är du varmt välkommen att kontakta någon av nedanstående: Frida Andréasson, doktorand Tel: 070-35 45 742 E-post: frida.andreasson@ lnu.se Elizabeth Hanson, forskningsledare Tel: 0480-41 80 22 E-post: elizabeth.hanson@ lnu.se deltagarnas upplevelse av att delta. – Anhöriga känner sig inte alltid delaktiga och sedda, så jag hoppas att forskningsmetoden och deltagandet kan synliggöra och uppmärksamma anhöriga på de värdefulla erfarenheter och kunskaper som de har, säger Frida Andréasson. TEXT: Fredrik Jansson

BOKRECENSIONER

Demokratimodellen Gör din förening livskraftig och inkluderande

Av: Thor Rutgersson och Mirella Pejcic Förlag: Trinambai förlag Då har jag fått en ny och spännande bok om demokrati i min hand. Det är inget litet häfte utan här får man en bok på över 400 sidor om demokrati.

Medlemsmodellen Rekrytera, aktivera och behålla medlemmar

Av: Niklas Hill och Angeli Sjöström Hederberg Förlag: Trinambai förlag

Boken är skriven för föreningar och organisationer och medlemmar, ledare inom civilsamhället som vill mer, aktivera fler, vill nytt, vill förändra, en bok som är ett hjälpmedel som ger ”nya” redskap att arbeta med. Demokratimodellen är boken som tar upp flera viktiga ämnen, som ger förutsättningar till en livskraftig och inkluderande förening. Boken är uppbyggd i två delar. I första delen går man igenom tio ämnen som författarna tror är viktiga för att bygga öppna och jämlika organisationer. Ämnen som tas upp är till exempel stagnation, skendemokrati, personkonflikter, tillgänglighet, ungdomar, jämställdhet, attityder - ämnen som är aktuella för alla föreningar och organisationer. Kapitlen är skrivna med en fallbeskrivning som utgångspunkt, därefter ger författarna läsaren både teoretiska perspektiv och handfasta tips som kan omsättas i praktiken. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor vilket gör

att denna bok med fördel kan användas som ett underlag för arbetet med att bygga livskraftiga och inkluderande föreningar. Del två är intervjuer med elva experter inom området som alla arbetar, eller har arbetat, i organisationer med olika uppdrag. De ger oss många tips och råd för att åstadkomma demokrati och öppenhet på riktigt. Denna bok kan jag varmt rekommendera till oss alla som på olika sätt vill vidareutveckla föreningar och organisationer. Boken tar upp och berör många olika situationer som är till stor hjälp för alla som arbetar ideellt, ger föreningarna av sin tid tron att civilsamhället är en mycket viktig del av vårt samhälle. En bok som vi som medlemmar i föreningar kan samlas runt, läsa ett kapitel i, reflektera och diskutera kring och med nyvunnen kunskap och nya perspektiv fortsätta det viktiga arbetet med föreningslivet. /Anett Karlsson

Medlemsmodellen vänder sig till dig som på något sätt är engagerad i en medlemsstyrd förening. Modellen fungerar lika bra som arbetsmetod i små, lokala föreningar som i stora organisationer som önskar att tänka nytt, utveckla och förnya. Medlemsmodellen utgår från alla föreningars viktigaste resurs - den enskilde medlemmen. Medlemsmodellen utgår från åtta begrepp och angelägna frågor kring dessa: Reflektera, Aktivera, Hantera, Introducera, Rekrytera, Attrahera, Analysera och Utvärdera. Åtta avsnitt som också utgör en bra grund om man vill arbeta med dessa begrepp i studiecirkelform. Modellen ger föreningar underlag, intervjuer och frågor att fundera över. De olika avsnitten innehåller flera

konkreta frågor, svaren är upp till varje förening att formulera. Svaren kommer att variera, men det är bara medlemmarna själva som sitter inne med lösningen. Denna inspirerande bok om utvecklingsarbete i föreningar, skriven av Niklas Hill och Angeli Sjöström Hederberg som själva har stora erfarenheter från föreningsliv, kan rekommenderas. De delar min tro på att medlemsstyrda organisationer inte har spelat ut sin roll, utan att vi människor fortfarande vill träffas, organisera oss och vara med och påverka. Boken ger oss en möjlighet att fortsätta den spännande resa som föreningen påbörjat. Använd den i styrelsen och i medlemsarbetet som en modell för framtiden. /Anett Karlsson Vi anhöriga

BOKRECENSIONER/SUDOKU

ner i kudden, han ser inte alls någon mening med att följa med på begravning och säga hej då till sin mamma, vad ska han göra i kyrkan egentligen, när mamma ändå är död? Hon kommer ju ändå inte tillbaka och livet är bara helt

”

Hej då mamma! Vi hörs! Av: Andreas Hasselberg och Vera Mulder Förlag: Idus Förlag Hej då mamma! Vi hörs! är den andra boken i serien om Fellan. När berättelsen börjar är det en månad sen Fellans mamma gick bort i cancer och handlingen utspelar sig på själva dagen för begravningen. Boken speglar Fellans alla starka känslor. I början är han så arg och förtvivlad så han bara trycker huvudet långt

Det finns inte så många böcker om barn och döden, den här speglar ett barns hela upplevelse av en begravning på ett enkelt och trovärdigt sätt. upp och ner hemma hos Fellan. Och det är ju läskigt också med en begravning. Men han ändrar sig och hör plötsligt i sitt huvud vad mamma sa när de pratade om den här dagen som skulle komma, då hon inte skulle finnas mer och det var dags att ta farväl. Mamma sa att han måste vara extra

modig och hjälpa pappa. Fellan funderar en stund. Han funderar länge och väl. Sen tar han bestämt fram sin Zlatantröja, hans modiga favorittröja, och går med till kyrkan. Då vågar han. För det hade hans mamma velat! På begravningen finns flera andra barn, rent av en annan liten kille med en likadan tröja. Och trots att dagen blir full av sorg så känner Fellan ändå att det var rätt att säga hej då till mamma. Han lägger sin mössa hos henne, för att hon inte ska glömma bort hur han luktar. Efter kyrkan går pappa och köper en stor glass till Fellan och till lillasyster som gungar så högt att hon kommer ända upp till mamma, i himlen. De vinkar tillsammans och säger hej då mamma, vi hörs! Det finns inte så många böcker om barn och döden, den här speglar ett barns hela upplevelse av en begravning på ett enkelt och trovärdigt sätt. Boken kan till exempel användas som utgångspunkt för samtal med barn om svåra saker som sjukdomen cancer och döden. /Malin Forsberg

Sudoku

Konstruktör: Aurgrunn

Lätt

Svårt

4 6 8 9 2 6 1 9 3 28

Vi anhöriga

7 5 2 9 6 7

4 1 2 6 9

4 6 1 3 7 4 5 2 6 4 8 6 4 2 5

8 1 5 4 3 3 1

5 6 8 8 4 6 2 3 3 2 4 7

7 9 6 5 2

KORSORDSTÄVLING TAR SINA SKENLIV PÅ BLODIGT ALLVAR

REAKTIONSTRÖGA

KUDDFODRAL

DEN LEVER I BALJA

SÅN MAKE ÄR PASSÉ

MYCKET LÅNG TIDSRYMD

HÖJD

STÅR KOSTYMKILLE UPP I HALSEN ORMIG FISK

TERRORGRUPP MED VREDE

RATA BRANDGUL

MISSTÄNKER LASERSKRIVARPULVER

MITT I UMEÅ

EJ GODKÄND SKALDEN HANDSKSKINN GREPPA

PROVJOBBAR ATLANTSYSTEM SNODDE

FASAD

I SÅN KOST DOMINERAR BL.A. GRÖNSAKER, NÖTTER, OLIVER & OLIVOLJA

ELDREST

GNIDA IN MED DJURFETT

VILLE HA EGEN MÅNE KORN

GÖR VI KRÅS MED GÅS? INREDA

DOSSIER EKA ETUI GER FANTOMSMÄRTA?

MESSI OCH TOLSTOJ

FRÖKEN OLJEMAN UTAN ÄRR

GRISRAD STUMPA

GLANA FISKEKROK

KÖR SCHYSST MED RAKA

KVÄLLAR SKREV OM MIO

FÄRDIG TJEJ FRANSK GATA

SJÖNG JUSSI TILL

DEJTER BLIND I BUKEN

OSPÄND HÅRBEFRIAT

VÅR GEMENSKAP

SYRE KLOTRUND OST

HÖLL NÄBBEN STAMFADER

BAKSTRÖM

BLIR BANAN FÖR BEBIS

HYVLAS JULEPUCKON ÄR BO BOS GRYM

BÖRSFALL TALLHED STOFFET

SAX MED TRIMMAD MUSCHE UNDER SNOKEN

TILLGIVET ODLING KRONVITTNE? SÅNT KORT LIGGER

DREJAS PÅ SJÖN JÄMRA

HÖGSLÄTT SPRICKA I IS

YTVIDD I DET KVARTERET HÄNGER GLANS, BATRA & MOHLIN

SOM VISS KAMERA ÄNNU

GOJA

Konstruktör: www.lena-holmlund.com / Lemur-Kryss

Vill du vara med och tävla? Bokstäverna i de färgade rutorna bildar två ord. Vilka är orden? Fyll i dem här nedanför tillsammans med dina uppgifter och skicka till Anhörigas Riksförbund, Härdgatan 23, 432 32 Varberg. Märk kuvertet ”Korsord”. Du kan också skicka ditt svar via mejl till: vianhoriga@anhorigasriksforbund.se. Senast den 2 juni vill vi ha ditt svar.

Namn: Adress:

VINST

Tre trisslotter skickas ut till fem vinnare! Lycka till!

Postnr & postadress: Lösning:

Vi anhöriga

NOTISER FRÅN FÖRBUNDET

Korsordstävling nummer 4, 2016

Vi har nu dragit fem vinnare. De som har vunnit tre trisslotter är: Kerstin Lundqvist, Vetlanda, Kerstin Andersson, Degerfors, Gun Waernhoff, Karlstad, Gun-Britt Ohlsson, Degerhamn och Birgitta Lindquist, Vena. Grattis till er! Lösningen på korsordet i nummer 4 2016 av Vi anhöriga var: JULKLAPPSJAKT och STÄMNINGSFULLT. IRRATIONELL RÄDSLA FÖR ALLT SOM HAR MED SJUKDOM ATT GÖRA MARKKOSSA I FLYGANDE JAKOB?

YTTERLIGHET NU FÖR TIDEN

J IFALL HÅLLER VÄN AV ORDNING FARA VÅRDSLÖST FRAM

O M R D

SOM TOM KASSA

I UR-

M O

GÖR DEN SOM SÄTTER SPRÄTT PÅ PENGARNA

N T

HAR SPRÅKRÖR

SOPIG DRYFTAS I BABEL

GJORDE KATT I SKÖN HINK

SLYNGEL TRAPPA

PUB

FUKTKALLT FÖR MUS

HERRHALSDUKEN

KAN NÄSVIS HUND SIG

BRITTOLJEBOLAG

JAKOB OCH LEAS SON FÖRFÖLJANDE

/AnhorigasRiksforbund @_anhorig

per år med olika teman som fokuserar på anhörigfrågor. K

Vi Ranhöriga E N är inte S baraAvårAmedlemstidning utan du kan även prenumerera på den som ett företag eller kommun, om du är politiker eller jobbar med anhöriga.

FISKAVFALL FÅGELFAJT?

MITT I HAAG METALLREMSA

OSANN KAN VARA KÖRT

läses av A U Tidningen L L A

PJÄSDEL GNUGGBILD

K T

FANEROGAM

FIXA SKÄR

KAN ALLTING GÅ, ENLIGT AFZELIUS

DRACK PRÄSTSKRUD

MISS PÅ TACKAR STÅNG ARTIG FÖR

VASSTRÅ BLIR SAGAN

RETAS KYRKOSÅNG

LUFTUTSLÄPP VILL KALL

DRIVA FRAM MED STÖD

/AHRiSverige

• anhöriga till barn, unga, vuxna och äldre. O R D N A N A V • anhörigsamordnare/anhörigkonsulenter i kommuner Ö R Ö S • Ö besökare P påE anhörigcentraler/caféer • företag B B S T O L R P I K A • assistansbolag R O E R A • P personer T som A arbetar L A professionellt T inom vård och omsorg • politiker och tjänstemän Ä M N I N G S F U L L T Skriv till oss och dela med • andra intresserade

REDSKAP SOM LAMMNING PÅ SPRUNGLJUDA UTGÖRS AV EN JÄRN LIGT SKICK BRED VÄGGFAST STEGE MED RUNDA SPJÄLOR HON VAR FLICKAN OVANPÅ

TRUMPETSIGNAL

y f t i

Anhörigas Den ges ut fyra gånger O Vi Sanhöriga O F är O B I Riksförbunds medlemstidning. @anhorigasriksforbund

SNURRAR HJUL KRING

BELÄGG-

TJURFÄKTSROP

Följ oss i sociala medier

ANHÖRIG?

PRATAT UNDFALLENHET

UTHÄRDA FÖRBRYTARSLANG

FASAD KROGRÄKNING

DANSKT LÄN OLAT

PADDLAR DAM MED NISSE

TRO

ÄR VÄLLUST EJ EN?

LÅTER SOM SÅRSPÅR

VATTENTRÄD VATTENDRAG

dig av din historia till Vi

KÖNSNEUTRALT PRONOMEN

vianhoriga@anhorigasriks-

tips och idéer som Å Tidningen L A varvas med reportage från lokala anhörigföreningar, anhörigas läsare. hjälper anhöriga i vardagen, information från Anhörigas Riksförbund, krönikor, A nyheter M T inom forskning, temareportage och bokrecensioner. Mejla:

LÄTTFRYST GLASS

Alla medlemmar i Anhörigas Riksförbund och dess lokalföreningar får tidningen H iEbrevlådan. Vi har också flera prenumeranter forbund.se direkt inom vård och omsorg, B företag, E T assistansbolag, kommuner m.fl.

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

PASSIONERAD BÖNA

LEMURKRYSS 2016

N Beställ annons i årets alla fyra nummer och få 50% rabatt på fjärde annonsen.

PRISLISTA

Omslag sid, 3 och 4 ............................................. 13 500 kr Helsida inlaga ........................................................ 10 000 kr Halvsida, liggande, stående ................................... 6 000 kr Kvartssida, liggande, stående................................. 3 500 kr Enspalt ..................................................................... 1 000 kr

ANNONSFORMAT 1

2 3

TEKNISK INFORMATION

Tidningen, Vi anhöriga trycks i A4-format. Annons ska levereras som högupplöst pdf i 300 dpi med alla färger i CMYK och i exakt storlek enligt överenskommelse. Där utfall finns är denna 3 mm. Vi använder obestruket 120 grams papper.

UTGIVNINGSDATUM NUMMER och TEMA 1 Med karta och kompass 2 Välfärdsteknologi/e-hälsa 3 Missbruk 4 Psykisk ohälsa

Vi anhöriga

MANUSSTOPP 27 mars 2 juni 1 september 13 november

UTGIVNING 21 april 26 juni 25 september 8 december

Omslag Helsida 210x297mm (Utfall +3mm)

1. Kvartssida,liggande 4. Kvartssida, stående 184 x 72 mm 92 x 145 mm 2. Enspalt 5. Halvsida, stående 58 x 58 mm 92 x 265 mm 3. Halvsida 210 x 145 mm (Utfall +3mm)

Frågor och bokning av annonsplats kontakta: Åsa Jansson asa.jansson@anhorigasriksforbund.se 011-750 00, 070-220 71 11 www.anhorigasriksforbund.se

TENA Tvättkräm rengör känslig hud varsamt och återfuktar 7 gånger mer än tvål och vatten* Äldres känsliga hud behöver extra omsorg. Att tvätta sig med tvål och vatten kan störa hudens eget skydd och den ömtåliga huden utsätts för större risk att brytas ner. Nu finns ett mildare alternativ för både intimtvätt och helkroppsrengöring: en sköljfri tvättkräm som rengör utan vatten. Köp TENA Tvättkräm på apotek, finns i intimhyllan på Apoteket AB och Kronans Apotek. Hela TENA Hudvårdsserie finns att köpa i tenabutiken.se *SCA data on file 2014

Vi anhöriga

Returadress: Anhörigas Riksförbund c/o Åsa Jansson Gårdeby, Björnebo 2 614 95 Söderköping

Medlemskort 2017 Anhörigas Riksförbund

HÄR FÅR JAG BESTÄMMA ÖVER MITT LIV. På Frösunda Omsorg har vi en tydlig idé. Hos oss är det kunderna som ska bestämma över sina liv och sin vardag. Det har visat sig att vårt sätt att arbeta leder till nöjdare kunder och på så sätt även en högre kvalitet i omsorgen.

www.frosunda.se

Vi anhöriga