Issuu

AMEN VISST

E N T I D N I N G T I L L VÅ R A T I O F Ö R S A M L I N G A R I Å DA L E N & H Ö G A K U S T E N

N R 4, 2021

Tema:

TANKETIPS INFÖR JULEN

+------------------+

HÅLLBAR JUL

Julens traditionella kristna symboler

Nu startar konfirmation för vuxna

+-------------+

Kyrkklockan i Bjärtrå överlevde Gustav Vasa

Hur länge varar julen?

Heliga Tidningen Amenvisst ges ut av Kramfors pastorat, till alla hushåll i församlingarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora-Skog, Nordingrå, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå & Ytterlännäs.

tider

och

traditioner

Ansvarig utgivare: Peter Forsberg, 0612-855 20 Redaktör: Linus Ottosson, linus.ottosson@svenskakyrkan.se, 0612-855 66

Se, stjärnor i mörka fönster adventsstjärnor var man ser. Är himmelen här mitt ibland oss? Har himmelen kommit ner?

Redaktionsgrupp: Ann-Charlotte Agrell, Kristina Tosteberg, Lars Parkman, Linus Ottosson

Tryck: Ågrenshuset, Bjästa

Jag vill att en stjärna lyser i mig, i mitt mörka hus att många ska välkomna ljuset och själva bli världens ljus.

Distribution: Postnord

- Margareta Melin, ur Jag vill tala med Gud.

Omslagsbild: Ett barn begrundar julens symboler i pyntat fönster, foto: Diza Ottosson

Årgång: 1

Nästa nummer: mars/april

emma i vårt fönster hänger nu adventsstjärnan. Den kom upp till första advent och får hänga där ända fram till kyndelsmässodagen som infaller den 6 februari. Då först är julen över i kyrkoåret. Som präst lever jag i kyrkoåret med bibelns texter och berättelser som jag känner ständigt ger nya insikter när de möter var ny tid. Det kan nog uppfattas nördigt-jag vet. Men jag kan också på goda grunder argumentera för att det kan ge fler dimensioner i tillvaron. Och tidens växlingar tror jag kan upplevas starkare.

Kontaktuppgifter: Kramfors pastorat Jättestagatan 13 872 34 Kramfors kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se 0612-855 00 (vxl) Se hemsida för fler kontaktuppgifter Expeditionernas telefontider: Kyrkogård, mån-tors 09-12 Gudmundrå, mån 9-12, ons 13-15 Nora-Skog, tis 10-12, tors 13-15 Nordingrå, mån 13-15, tors 10-12 Ullånger, mån & ons 10-12 Ådalsbygden, tis & tors 10-12 Besök vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/kramfors

Det är i alla fall kära saker som kommer fram till advent. En ängel, adventsstaken som pyntas med mossa, den elektriska sjuarmade ljusstaken och så stjärnan.

Följ oss på facebook: @svenskakyrkankramfors Skänk en diakonigåva: (märk inbetalningen "diakoni") Diakonigåvan - Ådalsbygden swish 123 271 73 95 Gudmundrå Diakonikrets pg 38 94 57-3 (Nordea) LP-kontakten Kramfors pg 454 67 09-9

N VA

ENMÄRK

Nordingrå församlings vänner bg 5484-4865 swish 123 509 64 33

Miljömärkt trycksak 3041 0010

AMENVISST NR 4 2021

Stjärnan och allt pyntet är kära traditioner men de är också öppning in till något annat. De hjälper ju till att bryta tiden av mörker och blir öppningen in mot en helig tid. Ett tillstånd av annalkande frid kan anas. Och upplevelser av tidigare adventstider och jular, med familjen, barnen, släktingar och vänner gör sig också påmint. Det ger erfarenhet av det heliga och hur man kan närma sig det heliga med traditioner och vad man omger sig med. Ord som uttalas, platser som förknippas med det heliga men också av

gemenskapen med våra närmaste-allt blir närvarande igen. Traditioner är betydelsefyllda. Och så minns vi berättelsen om Jesus som kommer till oss med ljus och värme, rättvisa, sanning och fred. Som föds som ett litet barn och berör oss i sin utsatthet. Någonstans i oss kan vi nog ana att det här förändrar. Det vi tar emot och upplever av ljus och värme, rättvisa, sanning och fred kan väcka viljan att ge vidare. När vi berörs av barnet i krubban vill vi låta andra få bli berörda. Att evangeliet om Jesus så spridits över världen är ingen slump. Förhoppningsvis får vi vi i år fira en sådan jul tillsammans i kyrkor och i hemmen i våra församlingar. Men pandemin är ju inte över. Det kommer att finnas utmaningar i hur man kan delta i konserter, gudstjänster och andra program församlingarna ordnar men de utmaningarna får vi försöka hantera efter bästa förmåga. Följ informationen som lämnas på hemsidor och i sociala medier för aktuellt läge. Till sist ber jag om en välsignad och god advents- och jultid för dig och att du får erfara Guds närvaro i ditt liv på det sätt du behöver just nu. Gud välsigne dig! Peter Forsberg, kyrkoherde

PÅ GÅNG I FÖRSAMLINGARNA Foto: Johannes Frandsen /Ikon

Pastorsadjunkt Från slutet av januari kommer Lars E Eriksson (Nordingrå) att vara pastorsadjunkt i Kramfors pastorat med placering i Ytterlännäs och främst i Ådalsbygdens fem församlingar.

För dig som är intresserad av att samtala om tro och liv. Du kan vara döpt men vill fortsätta samtal om livet och tron eller kanske du vill bli döpt. Upplägget är ”bokcirkel” och vi ses några gånger under vintern för att samtala om det vi läst hemma under tiden mellan träffarna, som leds av Annica Strindin, präst.

Pastorsadjunkt är benämningen på den första tjänsten en nyvigd präst i Svenska kyrkan får. Under detta år har prästen handledning av en mer erfaren kollega. Tjänsten inrättas och bekostas av stiftet i en av biskopen vald församling, så kallad missivförsamling. Foto: Linus Ottosson

Vuxenkonfirmation

Plats: Bjärtrå församlingshem Första träff: 15 december kl. 18-20 Anmälan till: 0612-855 23 eller annica.strindin@svenskakyrkan.se

Foto: Lars-Åke Wennstig

+--------------------------------------------------------------------------------------------------------------+

Julmusik LJUSTÄNDNING I GALLERIAN 18/12 12:00, Gallerian Christoffer Vi tänder 4:e ljuset och Ragnar Berglund spelar dragspel, tillsammans med Anna Larsson. JULMUSIK 18/12 16:00, Vibyggerå kyrka Välkommen att vara med i en stund av musik och avkoppling inför julen. Ullånger/Vibyggeråkören & Sotto Voce med solister medverkar under ledning av Magnus Skoglund. JULSÅNGER & LUCIA 19/12 18:00, Ytterlännäs kyrka Ytterlännäs kyrkokör med Helén Lundquist-Dahlén. Luciatåg under ledning av Beatrice Forsman. Kyrkans Unga, Annica Strindin, Masako Karlsson och en sjungande församling. JULSPEL MED SÅNG Julafton 11:00, Nordingrå kyrka Lars Parkman, Cecilia Parkman m.fl. medverkar.

Gemensam Jul i Mariakapellet Skulle du vilja fira jul tillsammans med andra på julaftons eftermiddag?! "Gemensam Jul" startar kl. 12:30 i Mariakapellet i Kramfors och leds av Lars-Åke Wennstig och Kristina Tosteberg. Firandet inleds med en julandakt innan det är dags att njuta av julmat, en och annan julsång, varm gemenskap och kanske någon trevlig överraskning. Avslutning ca 15:30.

Den som vill har alltså möjlighet att vara med på "julkrubban" kl.11 i Gudmundrå kyrka innan Gemensam Jul drar igång. Sista dag för anmälan är 20 december: (begränsat antal platser) - Församlingsexpedition: 0612-855 00 (knappval 2, mån kl. 9-12, ons kl. 13-15) - Lars-Åke Wennstig: 0612-855 46 - gudmundra.exp@svenskakyrkan.se

JULKONSERT: I SIGNAD JULETID 29/12 19:00, Nordingrå kyrka Astrid och Andreas Franzén, Masako Karlsson, Nordingrå kyrkokör, instrumentalister, dirigent Cecilia Parkman. Biljetter 150:- vid entrén / förköp på Ica Nära Nordingrå. Barn och skolungdom fri entré (förboka 0612-85548). JULENS SÅNGER 6/1 17:00, Gudmundrå kyrka Gudmundrå kyrkokör sjunger våra vackra julsånger med Klas Norberg som solist och ensemble som spelar, under ledning av Anna Larsson.

NR 4 2021 AMENVISST

TEMA - HÅLLBAR JUL

Att fira jul med glans – några fundringar I Karl Bertil Jonsson-anda, vad är viktigt och centrum med julen och dess budskap? Vilka längtor bär du på längst inne? Behöver vi ta bort något så att det viktiga ryms? Kan vi hjälpa varandra att begränsa mängden ”borden”? Text: Kristina Tosteberg

ur kan vi tillsammans sätta käppar i hjulet för ekorrhjulets obarmhärtiga och dyra karusell så att vi faktiskt kan fira, njuta och glädjas när julen väl kommer? Firande är ju en frisk fläkt in i vardagslunken och Julens firar-potential är enorm: Gud själv kom så nära, närmre än vi anar, när han blev människa i Jesusbarnet. Jesus liv startade sedan en ovanlig sorts revolution, en revolution som visar oss ett annat sätt att leva, en livsstil som utmanar vår själviskhet och manar till sådant som medmänsklighet och barns rättigheter, jämlikhet och likhet inför lagen, Gudstillbedjan och ansvaret för djurens och naturens välmående. Allt detta och mer därtill hänger alltså ihop med att Jesus föddes en gång och påverkar oss här och nu! Det är

…att minnas det som faktiskt hände då, den första julen! ❆ Läsa julevangeliet (Luk 2:1-20), gärna tillsammans med andra. ❆ Delta i kyrkornas julkonserter och gudstjänster. ❆ Prata med Gud (=be) om sorg, glädje, längtan och annat som är viktigt. ❆ Se serien ”the Chosen” om Jesus liv: watch.angelstudios.com/thechosen +-----------------------------------------------------+

"Jag drömmer om en jul hemma" sannerligen något att fira, trots att det finns mycket omkring oss som inte är bra och rättvist, saker som behöver förändras. Men utan Jesus och kallelsen att följa hans levnadsexempel, hur skulle världen sett ut då?! Tänk att denna jul få komma lite närmare centrum av det viktiga och att få fira julen med glans istället för med risk för sammanbrott och magkatarr.

…att skapa utrymme för gemenskapens glädje! ❆ Umgås med nära och kära. ❆ Bjuda in någon som annars riskerar att känna sig ensam. ❆ Ordna knytkalas istället för att en ska göra allt. ❆ Anmäla sig till ”Gemensam Jul”? (se info på sid. 3)

Så, här kommer några tanketips att fundera på och ett boktips på temat begränsa mängden "borden".

"Ser du stjärnan i det blå?"

"Det är mycket man inte måste” av Tomas Sjödin, Libris förlag.

Lyssna på julevangeliet ur Barnens bästa bibel Simon Larson, som spelar Karl-Bertil i nya filmen "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton", läser julevangeliet ur Barnens bästa bibel. Klippet & bibeltexten (Luk 2:1-20) finns här: svenskakyrkan.se/jul/julevangeliet Foto: Svenska kyrkan

"Stilla natt, heliga natt"

+-----------------------------------------------------+

…att skapa utrymme till förundran över det storslagna och svårfångade: ❆ Ta en titt på stjärnhimlen en molnfri kväll och låt dig fascineras. ❆ Bli stilla, tänd ett ljus, se lågan och betänk att Guds hjärta brinner för dig. ❆ Stanna till och förundras över ett barnaskratt när du hör ett. +-----------------------------------------------------+

"Santa Claus is coming to town" …att överleva julklappshysterin: ❆ Fundera utifrån mängd och ekonomi vad som är rimligt. ❆ Gör ett presentkort för en dag med umgåsighet, kanske ute i naturen med fika och goprat. ❆ Ge en välgörande gåva, tex till någon av församlingarnas fonder (spalt sid 2), eller till ACT (Swish 900-1223).

+-----------------------------------------------------+

"Nu tändas tusen juleljus"

…att på något sätt bidra till en lite mer klimatsmart jul: ❆ I förväg tänka igenom mängden inköp av mat. Vad blir lagom? ❆ Planera så att helst inget behöver slängas. ❆ Kanske byta ut något kött mot något spännande vegetariskt alternativ? 4

AMENVISST NR 4 2021

TEMA - HÅLLBAR JUL

Lars Parkman, präst och församlingsherde i församlingarna i Höga kusten reflekterar över julens förberedelse, firande och efterfirande. Foto: Kristin Lidell/Ikon, Gustaf Hellsing/Ikon, Johan Palm/Ikon

Julen varar än till påska

in mamma Margareta, salig i åminnelse, hade det ganska tungt de sista åren hon levde på grund av sjukdom, men om något var på gång i släkten – en födelsedag, ett dop eller bröllop – så levde hon upp. Då fanns det något att se fram emot och längta efter och något att prata om när vi träffades. När väl dagen var inne var mamma i sitt esse. Iklädd sin folkdräkt från födelsesocknen Kall var hon ofta i händelsernas mitt. Den sista midsommaraftonen hon var med, ledde hon i vanlig ordning turerna i Näsmarschen sittande på en stol men med kraftfull och entusiastisk stämma. När festen var över kom efternjutningen. Fotografen, pappa Nils, beordrades snabbt till fotoaffären för framkallning. När bilderna var klara klistrades och kommenterades de i fotoalbumet. När vi kom och hälsade på, plockades albumet snabbt fram och vi efternjöt tillsammans! Förberedelsetid, firande och efterfirande – det är faktiskt vad vi gör i kyrkan också, särskilt vid de stora högtiderna. Både Jul och Påsk har sin förberedelsetid – advent och fastan – och själva firandet, Kristi födelse respektive Kristi uppståndelse, är så genomgripande händelser i mänsklighetens historia att vi får fira en lång tid efteråt, Trettondagstiden och söndagarna i påsktiden.

Väntan skapar förväntan. När stunden äntligen är inne, så är det något viktigt som sker. Det här är något att tänka på för oss som lever i en tid när vi vill tillfredsställa våra behov omedelbart och snabbt söker nya kickar. Julpyntet dyker upp i affärerna redan i oktober. Julborden dukas upp i slutet av november och julkonserterna avlöser varandra hela december. När julen äntligen är inne är vi så mätta och trötta att julgranen åker ut redan på juldagen. Men det är ju då det börjar!

”Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge”, säger ordspråket och det ligger mycket sanning i det. Väntan skapar förväntan. När stunden äntligen är inne, så är det något viktigt som sker. När något stort har hänt och vi får vara i det länge, njuta och glädjas av det. Har vi tagit ut allt i förskott finns ju inget kvar. Julen är Kristi födelses fest. Gud kommer till oss som ett litet barn. Under adventstiden får vi förbereda oss för detta under. Vi läser i kyrkan om Guds

rike som är nära, om Johannes Döparen som bereder vägen för Messias och om mor Maria, som får uppdraget att föda Guds son till världen. I julnatten eller i den tidiga ottan får vi uppleva undret på nytt; ljuset som tänds i mörkret, änglarna som sjunger om frid på jorden, herdarna som ur mörkret söker sig till barnet i krubban. I Trettondagstid får vi uppleva hur Guds människoblivande får konsekvenser för hela världen; de vise männen, som representerar jordens alla folk, leds av stjärnan till världens centrum. Guds härlighet i Kristus synliggörs vid hans dop i floden Jordan, vid bröllopet i Kana, i mötet med kvinnan vid Sykars brunn. Ett av mina starkaste barndomsminnen har med mamma Margareta att göra. På julaftonen fick vi fyra pojkar hålla oss på övervåningen i prästgården. Salen på nedre botten var stängd. Jag minns att vi höll på att förgås av väntan. När klockan var sex ropade mamma på oss. Vi tumlade ner för trappan och dörrarna till salen slogs upp. Vi möttes för första gången av julgranen som lyste med sina levande ljus, krubban som var iordningsställd, pappa vid pianot som spelade julsånger. Det var så himmelskt vackert. Jag har ingen aning om vad jag fick i julklapp den julen, men ljuset som strålade ut ur den öppna dörren glömmer jag aldrig. Välsignad julhelg önskar jag er! NR 4 2021 AMENVISST

TEMA - HÅLLBAR JUL

Julens symboler Läs om några av de traditionella julsymbolerna i kristen tradition och deras historia, bakgrund och betydelse. Text: Sven Palmquist Foto: Alex & Martin/Ikon, Albin Hillert/Ikon, Frugan/ Mostphotos/Ikon, Magnus Aronson/Ikon

Ljuset

Vi närmar oss jultid, vilken brukar ses som en ljusets, glädjens och hoppets högtid i kyrkans tradition. Profeten skriver: ”Natten skall vika där ångest nu råder. Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram”. Dessa ord som skrevs av Jesaja ungefär 700 år innan Jesu födelse, visar på hoppet om ett barn som ska födas för att ge oss ett framtidshopp tillsammans med Gud. Barnet är Guds son, Jesus Kristus, vars födelsedag vi firat i kyrkans tradition åtminstone sedan 300-talet.

julstänger vid julfesten som då kallades för midvinterblot, men vi kan ändå finna en kristen bakgrund till julgranen i Tyskland, där missionären och munken Bonifatius använde upp- och nedvända granar för att förklara treenigheten. Senare under högmedeltiden började dekorerade granar dyka upp bland hantverkarskråna i Tyskland och Livland under jultiden vilket senare blev allt vanligare in mot 17- och 1800-talet. I Sverige återfinns den första dekorerade julgranen år 1741 på herrgården Stora Sundby i Södermanland.

Julklappar

Adventstjärnan

Ofta brukar vi hänga upp en adventsstjärna som lyser i fönstret under adventstiden. Traditionen utgår förstås från berättelsen om att de vise männen följde stjärnan från deras land och ända fram till Betlehem.

Julgranen

Ingen jul utan gran brukar vissa säga men är granen verkligen en kristen symbol? I förkristen tid användes dekorerade 6

AMENVISST NR 4 2021

Julklappar tycker både små och stora om att få, men hur började det? Vi går tillbaka till början av 300 talet och staden Myra i dagens Turkiet, där vi finner biskop Nikolaus som var vida känd för sin stora givmildhet. Det berättas att han gav bort sitt stora arv till de fattiga, samt att han tre nätter i rad kastade in säckar fyllda med guld till tre flickor för att de skulle undkomma fattigdom och vanära. Det finns även en berättelse om att han i hemlighet gav små gåvor (troligtvis mynt) till barnen på barnhemmet i deras skor, vilket har gett upphov till traditionen att man hänger upp strumpor som barnens godis och små gåvor läggs i under juldagsnatten. I Sverige berättas det om att det var julbocken som kom med gåvor till barnen vilket är en gammal särtradition.

Julkrubban

Julkrubban är, trots julklappar, granar och adventsstjärnor, ändå julens största symbol i den kristna traditionen. Många har nog någon form av julkrubba i sina hem med Maria och Josef som ser på sitt lilla barn i krubban. Kanske det även finns några herdar och får som står bredvid och tittar på. Under julnatten följer vi Maria och Josef på deras färd från Nasaret till Betlehem, men då det inte finns plats i värdshuset får de sova i ett stall. Där i stallet sker undret: Guds son, Jesus Kristus, föds mitt bland djuren och läggs i krubban. (Spännande fakta är att ordet Betlehem betyder ”Brödhuset” vilket för oss till nattvardens mysterium och öppnar upp för vår gemenskap med Jesus i brödet och vinet.) En änglakör uppenbarar sig för herdarna på ängen utanför Betlehem. De berättar om undret som skett och att profeten Jesajas ord har uppfyllts. Stjärnan leder även stjärntydare från öst till barnet. De har med sig dyrbara gåvor: myrra, rökelse och guld som de överlämnar till de förvånade föräldrarna. Omtumlad sjunger Maria för barnet och i barnets ögon glittrar himmelrikets ljus och visar på hoppet om en ny framtid för oss och vår värld.

TEMA - HÅLLBAR JUL

Viktigt med julen? Äter helst? e rg

Två centrala frågor inför julfirandet. Vi kollade läget med några församlingsbor, som svarade såhär:

"lugnet"

Foto: Privat

- Sanna, Rickard & Oliver Leub, Torsåker

st Fo

is t to : K r

in a

e rg

Att Jesus föddes! Jag är ju ortodox kristen, så vi firar både den svenska julen och sen den eritreanskortodoxa i januari.

Maten är såklart viktig. Det är mysigt att förbereda allting och det bästa är om man träffar familj eller vänner och äter tillsammans och njuter av mat och sällskap. På julbordet har vi finsk julmat i vegansk tappning. Potatis-, morotsoch kålrotslåda, finsk rödbetssallad (rosolli), rödbetsbullar och rökta morötter. Någon slags vegansk ”skinka” eller inbakad Wellington med svamp och grönsaker. En riktig jullimpa måste vi ha. Och flera efterrätter såsom cheesecake, julsockerkaka, finska julstjärnor, mörka och ljusa pepparkakor, plommonkräm med grädde, ris à la Malta och choklad.

Det som är viktigt för oss på julen är lugnet, att umgås med familj och vänner, traditioner och julgran. Att ha det mysigt helt enkelt.

r Foto : K

is t i

"gravad lax" Gemenskap och familjen. Storfamiljen... Det var därför jag flyttade hit. Gravad lax - min eller storasysters! - Eva Burström Eng, Klockestrand

Oh... traditionell eritreansk mat, med berberekrydda. Till exempel Zigni eller Tibsi tillsammans med brödet injera. - Mengsteab Gebremichael, Kramfors

"att Jesus föddes"

+-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------+

Köp hållbara julklappar

gavoshop.svenskakyrkan.se

Foto: Kat Palasi /Ikon, Lwin Maung Maung, Jesper Wahlström

NR 4 2021 AMENVISST

BILDSVEP - FRÅN SENSOMMAR & HÖST I FÖRSAMLINGARNA

Domarna iakttar intresserat under talangjakten på Liten & stor i Styrnäs församlingshem.

Full fart med bus och lek i Torsåkers församlingshem.

Kyrkans Unga träffas i Ytterlännäs sockenstuga och den här gången var det sminkkväll.

Kyrkan på stan, bokstavligt talat, när våra kyrkomusiker hade allsång på torget i Kramfors. 8

AMENVISST NR 4 2021

Prästgårdsparken byggs upp i Gudmundrå.

Stämningsfullt i Nordingrå när minnesgudstjänsten vid

Foto: Ann-Charlotte Agrell, Marlen Goetzinger Palm, Ellen Viklund, Ann-Christin Tjärnström, Masako Karlsson, Uno Nilsson, Eva Nilsson, Annica Strindin

Varför gömmer vi oss bakom "maskerna"? Ellen, Angela & David leder Kyrkis i Nora.

Skogs k:a fick utsmycknad på tacksägelsedagen.

allhelgona inleddes i kyrkoruinen.

Fotbollstema på friluftsgudstjänsten i Äskja.

Konfirmander & Unga ledare från Ådalsbygden och Gudmundrå tillsammans i Ytterlännäs kyrka.

Minna, Astrid & Matheo utomhus på Stor & Liten.

Unga ledare ordnar mysig andakt vid övernattning. NR 4 2021 AMENVISST

PERSONPORTRÄTT

"Vi gjorde ju allting tillsammans."

- Bekantskaper och intryck i församlingslivet har gett Håkan en ny livssyn och "dämpat egot".

Här är Håkan Larsson, född i Eskilstuna men sedan många år Kramforsbo via en fjälltur till Storlien. Väl här föddes ett brinnande ideellt församlingsengagemang som tagit sig många uttryck och bara vuxit med åren. Text: David Tosteberg Foto: David Tosteberg, Agne A Andersson

logstagatan 19 i Kramfors. Adressen är mig välbekant för detta var det första hus jag blev hembjuden till när jag kom till Gudmundrå för 25 år sedan. Här bor Håkan och Anita Larsson och egentligen är det hugget som stucket vem av dem jag porträtterar, för det kyrkliga engagemanget har varit lika brett och lika helhjärtat hos dem båda. Men nu gäller mitt uppdrag Håkan. En klippa som alltid ställer upp. En som trivs lika bra med att läsa tunga lagtexter för att hitta lösningar, som med att städa toaletter på en rockfestival (JesusRock). Samtalet kommer innehålla många detaljer, mycket hjärta och många fjällturer. Håkan växte upp i Eskilstuna, men då pappa var säljare inom järnhandeln med hela Norrland (Gävle till Kiruna) som sitt distrikt och lille Håkan följde med på somrarna blev de geografiska vyerna snabbt vidgade. Men det var hemma i Eskilstuna som Gud och kyrkan gjorde sina första intryck. - Jag gick själv de 2-3 kilometerna till söndagsskolan när jag var fem, sex år. Det skulle man ju aldrig låta barnen göra nu, 10

AMENVISST NR 4 2021

men det var andra tider då. På en fjälltur till Storlien i mitten av 70-talet träffade han sin älskade Anita, som så småningom fick med honom hit till Kramfors. De gifte sig 1981 och vigselprästen Hans Malmehed blev en bekantskap som återknöt Håkan till ett kyrkligt sammanhang. När sedan dottern Anna började i barntimmar och kom med i en sånggrupp ledd av kantor Lehna Jönsson växte engagemanget och Håkan blir alltid lite lyrisk när han talar om den tiden och speciellt de familjeläger i fjällen som anordnades när Anna var liten. - Vi gjorde ju allting tillsammans. Var ute i naturen hela dagarna. Lagade mat. Läste bibeln och sjöng psalmer på kvällarna. Barnen spelade teater för oss vuxna och när de gått och lagt sig spelade vi kortspelet ”Plump” till långt in på natten. Hemma i Gudmundrå sände Håkan närradio från gudstjänsterna, men fjällen återkommer snabbt i berättelsen. I Skolkyrkans regi fick nämligen Håkan tillsammans med prästen Agne A Andersson också åka på ett antal sportlovsläger med ungdomar. - Det var en fantastisk upplevelse!

Agne var underbar med ungdomarna. Speciellt de där som kunde vara lite struliga var han fantastisk på att möta. Hos Håkan förenas intressena för teknik och ekonomi och han är välutbildad och välmeriterad på båda områdena. Han har varit anställd på både företag och statliga verk och han har återkommande haft roller som administrativ chef och liknande. Därför har det varit naturligt för honom att ta på sig administrativa roller också i sådant som Skolkyrkan och Föreningen JesusRock. I församlingen har nya bekanta och nya intryck lett till en ny livssyn och att ”dämpa sitt ego”

Bön i Försoningskyrkan, Taizé. Foto: Maciej Biłas

HÅKAN LARSSON

Bild t.v. Håkan i någon av Åres många skidbackar under sportlovslägret 2009. Bild t.h: Håkan hjälper en asylsökande med en lånecykel 2015. +-----------------------------------------------------------------------------------------------+

Jag gick själv de 2-3 kilometerna till söndagsskolan när jag var fem, sex år. Det skulle man ju aldrig låta barnen göra nu, men det var andra tider då.

Håkan tillsammans med de andra ideella medarbetarna i Gudmundrå församlings asylgrupp, september 2016. Fr.v: Ingrid Eriksson, Ove Lodin, Kristin Amnell, +--------- Håkan Larsson, Birgitta Hallin, Jan-Åke Amnell, Margareta Andersson, Bengt Andersson, Anita Larsson, Anders Eriksson.

som Håkan utrycker det. Han njöt av idealiteten och att också mindre bemedlade ungdomar gavs möjligheter att åka på sportlovsläger eller gå på JesusRock. Kanske har hans stora hjärta ändå synts allra tydligast i de hundratals timmar Håkan gett arbetet med asylsökande. - Det handlar ju i slutänden om rättspatos. Och att vilja hjälpa till. Håkan var med och byggde upp klädutdelningen på Jakobsgården och sedan Mikaelgården. Han har själv lagat och rustat upp ca 350 (!) skänkta cyklar och administrerat att dessa kom till nytta för rätt personer. Vecka för vecka har han samordnat transporter till och från kyrkan och hjälpt till med sjuktransporter, flyttassistens och allt möjligt annat. Och hela tiden delegerat ansvar till de asylsökande själva och myndigförklarat dem i sina egna liv. Inte tagit över, men tagit vid. - Sedan har man ju också försökt hjälpa till i kontakten med myndigheter som ibland kan vara väldigt fyrkantiga. Rättsosäkerheten kan vara stor för asylsökande. Allra värst tycker jag det är

när tolken inte kan eller inte ens vill tolka rätt. I ett fall fyllde felen vi hittade sju hela sidor efter tre intervjuer! I gudstjänsten tycker Håkan allra mest om lovsång och musik som förmedlar hopp och ljus och framtidstro. Favoritpsalmen är nummer 762 ”Du är en bön” som han förknippar med vinterlägren i fjällen. Han tycker om att läsa Bibeln, men tycker det är svårt att komma ihåg exakt vad det står. - Kombinationen av Agne och dig som predikanter tyckte jag om! Agne som är en brinnande evangelist och du, David, som mera undervisar och förklarar. Ungefär här tar vår tid slut. Håkan ska på kyrkofullmäktigemöte (han bär revisorsuppdraget) och jag ska försöka sammanställa det här porträttet. En bild av Håkan blir alltid mångfacetterad och decennier av engagemang gör att man tvingas sålla ganska hårt i vad man får plats med att nämna. Till sist blir det ändå hjärtat som gör starkast intryck. Villigheten att stå till tjänst år ut och år in. För Guds rike. För församlingen. För den enskilda människan. Och allt vad vi gör för den minste av bröder det gör vi också för Jesus själv. NR 4 2021 AMENVISST

🎵-erat

MUSIK

...om musiken i församlingarna

Text: Anna Larsson, Cecilia Parkman, Ignatia Folcker Foto: Anna Larsson, Cecilia Parkman, Masako Karlsson

 Stor kördag

Ordet Sånglädje sammanfattar kördagen 23 oktober då 50-talet sångare från Västernorrland sammanstrålade i Gudmundrå kyrka. Körledare för dagen var Jonas Nyström från Örnsköldsvik. Hans stora entusiasm smittade av sig och alla var lyckliga över att få sjunga tillsammans efter pandemiuppehåll. Det blir en annan klang och skjuts i sången när vi sjunger många tillsammans. Extra inspirerande för de som till vardags sjunger i mindre körer. Allt blir så mycket lättare när fler är med och bär sången! Dagen avslutades med en musikgudstjänst innehållandes de sånger vi övat. Körstyckena spände över flera genrer och vid tidsepok, från Heinrich Schütz (1585-1682) till nutida verk av vår körledare för dagen. Efter en intensiv heldag med härlig sång och musik skildes vi åt med tacksamhet och ett stort leende på läpparna.

 Soul Kids i Nordingrå

Soul Kids är en barnkör i Nordingrå med cirka 20 barn i åldern 7-9 år. Vi brukar sjunga, fika och leka när vi ses en gång i veckan. På en av våra övningar gick vi över till kyrkan där Annika Stockberg berättade för oss om orglarna. Uppe på läktaren fick alla provspela i tur och ordning. Några testade att pumpa orgeln också. Här görs alltså konkreta insatser med att fånga upp intresset för yrket som organist och kantor. På bild: 1. Stora kördagen i Gudmundrå 23/10. 2. Ungdomskördag på Alnö 18/9 där musiker och ungdomar från oss medverkade. 3. Barnkördag i Nordingrå 13/11. 4. Grieg´s pianokonsert framfördes av Torsåkerssonen Ulf Norberg (orgel) tillsammans med Jonas Marmbrandt (piano) 9/10. 5. Annika Stockberg visar barnen i Soul Kids orgeln i Nordingrå. 12

AMENVISST NR 4 2021

 Konsert i Dals kyrka

Dals kyrka från 1300-talet är olik sina medeltida systerkyrkor i Ytterlännäs och Torsåker. Den är utan väggmålningar och inbjuder verkligen till stillhet, ro och kontemplation. Den 9:e oktober, en lördag eftermiddag, gästades den av Sara Öhlén och Pelle Nordlander, som i sina berörande och djupa texter i sångerna, helt och hållet harmonierade med Dals kyrkorum. Hela konserten blev en andakt.

Sara och Pelle är säkert kända för de flesta i Kramfors pastorat sedan tidigare, om inte; de är en duo som komponerar musiken och skriver texterna till sina egna sånger och resultatet blir en minnesvärd och inspirerande konsert. Denna höstliga dag var vi ett 25-tal personer som fick njuta frukterna av deras begåvning. Tack Sara och Pelle!

 Ny barnkör

Barnkören Happy Music är ett samarbete mellan Kulturskolan och Svenska kyrkan, i skolans lokaler och i anslutning till skoldagen. Onsdagar kl. 14.30-15.30 träffas sångglada barn i åldern 10-12 år tillsammans med oss kyrkomusiker och pedagoger. Fler får gärna haka på! Vi planerar också för att åka på läger och göra andra roliga aktiviteter tillsammans.

KUNGÖRELSER

Döpta, vigda, avlidna medlemmar

DÖPTA

Foto: Jesper Wahlström/Ikon

Julinsamlingen 2021 - "Bryt en tradition" - Det finns många traditioner som är positiva och ger en fin inramning till våra liv, inte minst de vi förknippar med advent, lucia och jul. Men det finns också traditioner som fråntar flickor och kvinnor rätten till sin kropp och sitt liv. Tvångsäktenskap, könsstympning och andra övergrepp krossar drömmar och slår sönder liv. Det är hög tid att bryta skadliga traditioner. Var med i kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv. Flickor utsätts dagligen för övergrepp som bottnar i djupt rotade åsikter och normer kring kvinnors och flickors roll i samhället. Act Svenska kyrkan arbetar tillsammans med kyrkor, organisationer och tusentals engagerade människor runtom i världen för att bryta skadliga traditioner. Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt! Swish 9001223 Bankgiro 900-1223 Plusgiro 90 01 22-3 Julinsamlingen pågår från första advent 2021 till trettondagen 2022.

Bjärtrå 2021 10 09 Hailey Sjölander 2021 10 09 Noah Vikner Gudmundrå 2021 08 28 Astrid Henriksson 2021 08 28 Vidar Boström 2021 09 11 Iris Grahm 2021 09 25 Vilgot Edlund 2021 10 02 Isak Olofsson 2021 10 09 Svea Löfroth 2021 10 30 Helmer Söderman Tenno 2021 10 30 Venla Söderman Tenno Nora-Skog 2021 08 28 Wilmer Ahlberg 2021 10 23 Agnes Bäckström Ullånger 2021 09 18 Iris Lindström 2021 09 25 Arvid Åstrand 2021 10 16 Lias Wallin

2021 09 18 2021 09 21 2021 09 23 2021 09 30 2021 10 02 2021 10 04 2021 10 06 2021 10 06 2021 10 07 2021 10 09 2021 10 11 2021 10 18 2021 10 19 2021 10 21 2021 10 25 2021 10 26 2021 10 27 2021 10 28 2021 10 29

Hans Olof Vallin Inga Britt Elisabet Grimsen Alice Maria Elisabet Johansson Rolf Lennart Östman Britt Eddie Nordin Emil Ingemund Fällström Inger Margareta Vallin John Gunnar Viklund Bernt Gunno Östlund My Anna Catarina Näsholm Hans Kennet Ågren Runa Margareta Nilsson Rune Mauritz Aretorn Monica Elisabeth Dahlberg Berit Margareta Edström Berit Marianne Henriksson Alva Jeanette Ulfsparre Lars Anders Harlin Ingrid Märta Tillander

Nora-Skog 2021 09 14 Hans Åke Wiberg

Vibyggerå 2021 10 30 Sigge Lars Guldbrand Näslund

Nordingrå 2021 09 23 Nils Erik Nordberg

Ytterlännäs 2021 09 18 Lea Öhrberg

Torsåker 2021 09 16 Bernt Oskar Fritz

VIGDA Gudmundrå 2021 10 02 Linn Hägg Joakim Olofsson Nordingrå 2021 09 04 Ida Sundell Jimmy Söderström

AVLIDNA Bjärtrå 2021 08 00* Hans Peter Nilsson 2021 09 03 Kickan Medelberg 2021 09 08 Sven Olof Edholm 2021 09 28 Nils Göran Källström Gudmundrå 2021 08 19 Gunvor Margareta Andersson 2021 08 20 Jan Henrik Björkman 2021 08 30 Jan Erik Sune Bergman 2021 09 09 Mats Jörgen Bolin

Ullånger 2021 08 17 Kerstin Mari Johansson 2021 08 27 Anders Petrus Näsholm 2021 09 03 Sven Arne Berg Vibyggerå 2021 09 30 Sven Leif Tony Svensson Ytterlännäs 2021 08 19 Knut Arne Åkerblom 2021 08 25 Anita Margareta Larsson 2021 08 30 Nils Uno Johansson 2021 09 01 Ulf Anders Roland Åkerlund 2021 09 22 Jan Stefan Olsson 2021 10 10 Agnes Alina Niva 2021 10 11 Sven Roland Näsman 2021 10 18 Rolf Leo Ekholm 2021 10 20 Bo Lennart Östberg 2021 10 21 Anubis Anneli Duräng * Uppgifter enligt folkbokföringen Inga kungörelser för Dal och Styrnäs detta nummer NR 4 2021 AMENVISST

KULTURARV & HISTORIA

Kyrkskatten Mariaklockan i Bjärtrå har ljudit i 515 år, Gustav Vasa till trots.

Foto: Ove Andersson

Nya kyrkofullmäktige - Efter kyrkovalet har nu ett nytt fullmäktige börjat sitt arbete. Första sammanträdet ägde rum 10 november i Mariakapellet, Kramfors (bilden ovan).

Text: Ann-Charlotte Agrell Foto: Jonny Fritz, Polyfoto

ariaklockan i Bjärtrå är Härnösands stifts äldsta kyrkklocka som fortfarande är i bruk. Mer än 500 år sedan den gjöts till jungfru Marias ära. Den stora kyrkklockan som idag ljuder i Bjärtrå kyrka kommer från den gamla kyrkans tid. Klockan är gjuten år 1506 och har en inskription på latin som i översättning lyder: ”I Herrens år 1506 fullbordades detta arbete till vår Heliga jungfru Marias ära.” Under 1200-talet byggdes en kyrka i Bjärtrå – den gamla kyrkan. Den byggdes av natursten ifrån trakten och vi kan fortfarande se murverk av den. Idag kallas den Nässoms kyrkoruin och här hålls än idag vissa gudstjänster. År 1523 valdes Gustav Vasa till kung i Sverige. Kyrkan och klostren ägde under den här tiden en tredjedel av den produktiva jorden och fick ett tionde av folket. Under reformationen bröt Gustav Vasa med Rom och gjorde sig till kyrkans överhuvud. Kloster plundrades, böcker skars sönder. Skolundervisning och skyddsnät försvann. Tiggare och sjuka svämmade över Stockholm. Efter befrielsekriget var Sveriges resurser 14

AMENVISST NR 4 2021

små och skulderna till Lybeck stora. 1523 beslöt Gustav Vasa att varje sockenkyrka i landet skulle lämna ifrån sig den näst största eller största kyrkklockan eller lösa in klockans värde i pengar. Dalkarlarna startade Klockupproret och vägrade lämna ifrån sig vare sig klocka eller lösensumma. Bjärtrå gamla kyrkas lilla kyrkklocka blev dock beslagtagen i kyrkoskatt år 1533. Som de flesta gamla kyrkor så renoverades Bjärtrå gamla kyrka under århundradena allt eftersom ny byggteknik utvecklades. Under 1800-talets början ökade invånarantalet markant och 1806 beslutades det att en ny kyrka skulle byggas. Under renoveringen av den gamla kyrkan i mitten av 1700-talet fick kyrkan en ny liten klocka. När den nya kyrkan byggdes fick den stora klockan hänga kvar i den gamla kyrkans klocktorn under byggnationen men flyttades så till den nya kyrkan som invigdes den 5 september 1847 av kontraktsprost Jonas Nordberg. Så – än idag ljuder den lilla klockan från 1700-talet och den stora klockan gjuten till Jungfru Marias ära 1506 över Bjärtrås nejder.

Ordinarie ledamöter 1. Anna-Lena Nyberg 2. Ann-Christine Näsholm 3. Annika Östman 4. Birgitta Widerberg 5. Carl Gustaf Nordin 6. Ellen Viklund 7. Erik Lundberg (vice ordf.) 8. Hans Hedlund 9. Håkan Larsson 10. Ingrid Olsson 11. Jeanette Eriksson 12. Jenny Vesterlund (ordf.) 13. Jörgen Carlström 14. Karl-Johan Rahm 15. Kerstin Lind Wallin 16. Kurt Larsson 17. Lennart Wiberg 18. Marianne Hägglund 19. Stefan Kanerva 20. Stefan Sjöberg 21. Svante Nilsson 22. Tommy Laurell 23. Tord Nylén 24. Ulf Gärding Ersättare 1. Anders Olsson 2. Ann-Christin Larsson 3. Anne-Lie Eriksson 4. Arlene Westin 5. Christer Leijon 6. Ingrid Eriksson 7. Katariina Haukirauma 8. Laila Toljamo 9. Leif Englund 10. Mats Westin 11. Matts Bergman 12. Saga Eklund Berglund 13. Sven-Erik Sandström Läs fullmäktiges protokoll på hemsidan: svenskakyrkan.se/ kramfors/protokoll-fullmaktige

Foto: Ann-Charlotte Agrell

KLURIGHETER - KORSORD, BILDFRÅGA INTRODUKTIONSKURS

ALAN I MASH HAMNARM

I EN BLIR SNABBT

HÅLLS VID VAL

TUNGVIKTSMÄSTARE

RETAS TENN

40-40

SES PÅ TORG HEMSK VÅRT SOCIALA ARBETE

DONERA NEPAL HÖJDPUNKT HÅRD YTA

HÖR VI TILL

REKLAM

HÄRJEDALSORT KOD

BESTÄMMER KRÄFTA

AVRÅTT

TYSKA SJ

BE OM RAFAEL OCH MIKAEL

MISÄR

MÅNGA I BIBELBOK

KORT ARTIKEL

TORRA

TON

VURMAR HAR KNÖL

HÄSTAR

SLÅS

PAKT

LÖPA I SPIRAL VILL FRIARE HÖRA SKIVA

NPK OM SKIFTE SNABELDJUR

MANNA

ÖRIKE

KÖR

BETYG

PRÄSTPLAGG

FÖREBUD

SOM VISSA HEM ÅBOAB

KORBUT STRÖM RÖR SIG I UR RIKTNING

REMTYG DRYCK

ARK

Korsordsmakare: Anders Nordmark

MYCKET SVAGT ITALIENFLÖDE

DIREKTIV

JAKOBS 3:E SON

PARISLAG

KLAR BIBELPLAGG HAR STÄDJOBB TILLÅTA

HIMLAKROPP VÅGAR UTAN VIKT

SNO

BSA

TILLTALAR

FÅ FÄRG

ARABSTAT

BIBELBREV

FÖR ÅTER

JUPITERMÅNE

IFALL

TROSBEKÄNNELSE

KOMMA SAMS

FYLLS MED KAVIAR KOST

HAR GAMMAL ORGEL KYRKOINSTRUMENT

HAMNSTAD I ISRAEL

LÄGGS I FÖRSÅT

VILKEN VY!?

Senaste korsordet - Av inkomna var 81% korrekta. Några föll på fack: LR / LO, som gav: EMBARGO.

Var i vår vackra bygd är detta foto taget? Förra numret: Svanö småbåtshamn. Skicka in din gissning för numrets vy - vi drar en vinnare!

Skicka in - Vi drar 3 resp. 1 vinnare bland korrekta lösningar & "vilken vy"-svar. Skicka in senast 28/2 via post; Jättestag. 13, 872 34 Kramfors, eller mejla fotokopia; kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se.

Namn: _____________________________________ Adress: _____________________________________ Ort:

_____________________________________

NR 4 2021 AMENVISST

Foto: Rasmus Overbeeke

Grattis till tre nya vinnare! Ann-Marie Sahlén (Kramfors), Kerstin Zettergren Amenvisst Kramfors mall 17 x 16 Arial 6 pkt, lösning Times Roman 18 pkt, augusti 2021 (Nyland), Ewa Carlsson (Kramfors). Vinsten i form av något läsvärt och rättvisemärkt choklad skickas till er.

Med hj♥rta för

BÖNE 🙏

+-------------------------------------------------------------------------------------------+

Jag var med om en trafikolycka utan bilbälte. Skadade min nacke och axlar och hade fruktansvärt ont. Åt mycket värktabletter, akupunktur, sjukgymnast men inget hjälpte! Jag var i Bollstakyrkan på ett möte. Natten före hade jag så ont att jag inte kunde sova. Jag var sliten, hade ont och var inte glad. Mitt under predikan sade den besökande pastorn: ”Jag får till mig att en kvinna här har så svår värk i sin nacke så hon inte kunnat sova i natt”. Jag trodde inte mina öron! ”Den som har detta problem får gärna komma fram så ska vi be för dig”, sade han. Jag kände direkt att budskapet var riktat till mig, så lite generat gick jag fram. De var flera som lade sina händer på mig och bad. En underbar het ström gick genom hela min kropp och tårarna rann. På måndag morgon hade jag sovit hela natten utan värk. Det första jag gjorde på morgonen var att vrida på huvudet och det gick bra utan smärta. Trodde inte riktigt att jag blivit helad, tänkte att det kommer snart tillbaka. I flera veckor gick jag och vred på huvudet och tänkte att gör det inte lite ont? Men Jesus hade helat mig! Tack Jesus och förlåt mig att jag tvivlade! /KG

församlingen

Mötet med människor är en drivkraft för Lennart Text & foto: Mats Hallin

å.

ennart Wiberg har varit engagerad i församlingen allt sedan jag började min komministertjänst här för mer 15 år sedan. Då var Lennart en uppskattad ledare i konfirmandgruppen där han på ett naturligt sätt knöt an till ungdomarna med humor och allvar. Det handlar väl om att kunna bjuda lite på sig själv. Med humor använd på rätt sätt kan man också ta sig an allvarliga frågor och även lösa upp eventuella konflikter, menar Lennart. Vi slår oss ner längst fram vid ljusbäraren i kyrkan, förberedd inför allhelgonahelgens minnesgudstjänst. Listan på olika engagemang och uppgifter Lennart har och har haft i Vibyggerå församling kan göras lång. Kyrkvärd, ledamot och ordförande i församlingsrådet, sommarvaktmästare, redaktör för julhälsningen och kassör i Markoms Rotekapellstiftelse är några av alla uppgifter Lennart har axlat genom åren. Jag frågar hur det kom sig att han började engagera sig i församlingen. Lennart funderar lite på svaret men minns ändå väl hur det började. Han blev tillfrågad att ställa upp som kyrkvärd men tvekade lite innan han gav besked. Skulle han gg y Le V ib nn a ni e passa för den uppgiften? Är jag värdig ett sådant t rt W r i b e rg v i d k y r k p o uppdrag? Men efter lite funderande blev svaret ändå ja varpå 17 år som kyrkvärd följde. Anledning till att svaret blev ja är inte helt enkel att få fatt på men det som var avgörande är ändå den tro som har funnits med sedan barnaåren. Aftonbönerna i hemmet men även minnet av då Markoms Rotekapellet byggdes har varit viktiga. Lennart växte upp i Östmarkom där kapellet byggdes. Numera bor han i Docksta, ett stenkast från kyrkan. En driftkraft i församlingsengagemanget som Lennart nämner är mötet med människor. Att få dela livet och tron med andra men även ansvaret för det praktiska. I Vibyggerå är församlingen lite av kyrkan mitt i byn och en naturlig samlingsplats där församlingshemmet är flitigt utnyttjat. Här ges många tillfällen till möten människor emellan. När det är dags att avrunda vårt samtal leder ljusbäraren oss in på bönen som är en viktig del i Lennarts liv. Man kan ju be överallt och för livets alla olika situationer. Inte minst i dom jobbigare passagerna i livet är bönen en tillgång. När vi bryter upp tänder Lennart ett ljus i ljusbäraren varefter vi går ut på kyrkbacken, där vi möter både några nuvarande och före detta församlingsbor som Lennart på sitt otvungna sätt snart kommer i samspråk med.

SV RET

Tack Gud för att du hör vår bön och möter oss med kärlek! +-----------------------------------------+

Har du ett bönesvar att dela? Skriv via mejl till diakon Kristina: kristina.tosteberg@svenskakyrkan.se