Issuu

AMEN VISST

E N T I D N I N G T I L L VÅ R A T I O F Ö R S A M L I N G A R I Å DA L E N & H Ö G A K U S T E N

N R 2, 2021

Tema:

+------------------+

REKREATION

TIPS PÅ SMULTRONSTÄLLEN

Kyrkstigarna att upptäcka i sommar

Kramfors kapell 125 år

+---------------+

Musiken för ljumma kvällar

Kärlek, Omtanke & kavring

En Tidningen Amenvisst ges ut av Kramfors pastorat, till alla hushåll i församlingarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora-Skog, Nordingrå, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå & Ytterlännäs.

för växt

Ansvarig utgivare: Peter Forsberg, 0612-855 20

”Vad du är var det helt, ej styckevis och delt.”

Redaktör: Linus Ottosson, linus.ottosson@svenskakyrkan.se, 0612-855 66 Redaktionsgrupp: AnnCharlotte Agrell, Kristina Tosteberg, Lars Parkman, Linus Ottosson Omslagsbild: Natanael, Noelle & pappa Linus på Kyrkstigen Myckelby-Styrnäs, foto: Diza Ottosson Tryck: Ågrenshuset, Bjästa Distribution: Postnord Årgång: 1 Nästa nummer: september Kontaktuppgifter: Kramfors pastorat Jättestagatan 13 872 34 Kramfors kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se 0612-855 00 (vxl) Se hemsida för fler kontaktuppgifter Telefontider expeditioner: Kyrkogård, mån-tors 09-12 Gudmundrå, mån 9-12, ons 13-15 Nora-Skog, tis 10-12, tors 13-15 Nordingrå, mån 13-15, tors 10-12 Ullånger, mån & ons 10-12 Ådalsbygden, tis & tors 10-12 Besök vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/kramfors Följ oss på facebook: @svenskakyrkankramfors Skänk en diakonigåva: (märk inbetalningen "diakoni") Diakonigåvan - Ådalsbygden swish 123 271 73 95 Gudmundrå Diakonikrets pg 38 94 57-3 (Nordea) LP-kontakten Kramfors pg 454 67 09-9

N VA

ENMÄRK

Nordingrå församlings vänner bg 5484-4865 swish 123 509 64 33

Miljömärkt trycksak 3041 0010

tid

AMENVISST NR 2 2021

Citatet är fritt översatt från Ibsens versdrama Brand från 1866 och kommer för mig när vi nu går från kyrkoårets påsk- och pingsttid över till den långa trefaldighetstiden. Trefaldighetstiden sträcker sig från kalenderårets försommar och nästan ända fram till december. Utgångspunkten är pingstundret som handlar om hur Anden utgjuter sig över lärjungarna - som ett tecken på Guds och Jesus närvaro bland dem. När man i den unga kyrkan efteråt reflekterat över denna händelse kommer man så småningom fram till att Gud visar sig på flera sätt för oss människor som Fadern, Sonen och den Helige Ande. Många konfirmander - liksom andra, inklusive jag själv - har nog fått fundera många gånger över det. Kyrkan har också blivit ifrågasatt av filosofer och andra religioners företrädare över hur man kan säga att Gud är en och samtidigt tre. Så småningom växer man kanske med bildspråket och börjar kunna hantera det. Alla frågor har ju inte svar. Varför Gud i kristen tro väljer att visa sig på åtminstone tre olika sätt är ett mysterium liksom livet självt är ett mysterium, något att växa och fördjupas med. Det är också det som trefaldighetstiden i kyrkoåret handlar om. Att få växa och mogna i sin tro. Samtidigt kan det då vara överraskande med Jesus ord om att den som inte tar emot Guds rike som ett barn aldrig kommer dit in. Men kanske säger det mer om hur vi är sammansatta som personer. Trots att vi växer och mognar som människor bär vi med vårt barnsliga ”upptäckarjag” hela livet, det där jaget vi tar fram när vi leker med ett litet barn, gosar med en hundvalp, eller när vi uppskattar att umgås i vänskap med andra människor. Jag brukar tänka att det nyfikna ”upptäckarjaget” behöver vi ta fram i relation till Jesus och himmelriket.

Nu när sommaren är här så får vi upptäcka all den skaparkraft som finns i naturen, med livet som förnyas där får vi med ett gammalt talesätt ”skåda Gud på ryggen”. Allt som blommar och växer och sjuder av liv talar om kraften i skapelsen. Och där får vi vara, både som en del av skapelsen men också som medvetna åskådare – liksom Skaparen själv ser vi att det är gott med allt liv. I gudstjänstens gemenskap kan vi få uppleva vad det är att vara en del av ett sammanhang som sträcker sig genom rum och tid och evighet. Musiken, konsten, gudstjänstens rörelse och gemenskap med varandra öppnar våra sinnen för Andens beröring. Välkommen att delta i gudstjänsterna som nu efter pandemin i omgångar öppnar (för att delta fysiskt) igen i och med att restriktioner lättas. Något jag behöver påminna om är att pandemin ännu inte är över. Håll avstånd till varandra. Följ de instruktioner som ges i samband med gudstjänster och samlingar. Var noga med handhygien. Stanna hemma om du känner symptom på förkylning. Gud välsigne dig Peter Forsberg kyrkoherde ...som just nu gläder sig över vers 2 och 3 i psalm 338 (av Anders Frostenson): +----------------------------------------------------+

Längtan, röster, ögons ljus – innan världen fanns ännu fanns gemenskapen hos Gud Allt fick liv, steg fram därur. Allt är nära – mänskor, träd, moln och fåglar – när jag vet allt sin källa har i dig, heliga Treenighet.

PÅ GÅNG I VÅRA FÖRSAMLINGAR

Nytt konfirmationsår börjar i höst - Upptäck tro i gemenskap, där året tillsammans blir ett minne för livet! Info/anmälan: svenskakyrkan.se/kramfors/konfirmation

Äventyrskonfa - Gudmundrå Anmäl dig till ditt livs äventyr!

Kom och var med, du som går i åk 8 & 9, på vår Äventyrskonfa. Utmana dig själv i en yttre och inre resa. Start 12 september. Se hemsidan för info & anmälan (1/9). Petrus Laritz 0612-855 82 Karin Nylén 072-511 91 00

Höga kusten

Ådalsbygden

Lars Parkman 0612-855 29 Mats Hallin 0612-855 58 Esa Snaula 0612-855 39

Ann-Charlotte Agrell 0612-855 25

Gemensam grupp för alla i åk 8 som tillhör Nora-Skog, Nordingrå, Ullånger & Vibyggerå församlingar. Datum ej klart i skrivande stund, håll utkik på hemsidan eller ta kontakt.

I Ådalsbygden startar vi upp konfan 15 september kl 16.15-18.15 för alla i åk 8. Vi träffas sedan varannan vecka (ojämna veckor). Det blir övernattning i kyrkan 31 oktober och läger 26-28 maj. Konfirmationshögtid avslutar året 5 juni, pingstdagen.

I september är det kyrkoval Förtidsröstning öppnar från den 6:e och valdagen är den 19:e. Då kan alla medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år, rösta fram representanter i de tre valen till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete, vars grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning och att utöva diakoni och mission.

Stiftsfullmäktige styr arbetet i respektive stift, med grundläggande uppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Där fattas beslut om frågor som handlar om kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk) och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan.

För information om tider & lokaler för röstning se vår hemsida eller nästa nr.

Sommarmusik 🎵 - Koppla av till ljuva toner, hela sommaren. Fler datum tillkommer, se hemsidan för komplett program. Lördag 26 juni 18:00 * "Kända och okända melodier" orgelkonsert med Anna & Masako.

Söndag 18 juli 18:00 * Åsa Jönsson & Pia Giger, klassiska toner av sång och piano.

Söndag 8 augusti medverkar Lirom vid friluftsgudstjänster vid Båtsmanstorpet, Nordingrå 11:00 och i Utvik, Nora 14:00.

Söndag 4 juli 18:00 * Noratrion - folklig och lite jazzig prägel.

Söndag 25 juli 19:00 ** Emanuel Bagge kommer hem!

Söndag 8 augusti 18:00 * Dragspelskväll med Jörgen & Päivi.

Söndag 4 juli 19:00 ** ”Nordiska romanser” med Gunilla Magnusson, sång, Marie Hörnell, piano.

Söndag 1 augusti medverkar folkmusikgruppen Trio Wolski i friluftsgudstjänster i Käxed 11:00 och vid Myntgränd i Ullånger 14:00.

Söndag 8 augusti kl 19 ** ”Från vagga till grav med basfiol och flöjt” med Andreas Franzén, Maria Garlöv Thorsell och Malin Höglund.

Söndag 1 augusti 19:00 ** ”Nu har vi myttje grönfor här”. Visor, trallar och psalmer på Junselemål med Duo Vox.

Söndag 22 augusti 18:00 * Titti & Ehrling ger familjekonsert.

Torsdag 8 juli 18:00 Ytterlännäs G:a k:a Konsert med Ulrika Bodén. Söndag 11 juli 19:00 ** ”Mitt i livet - tankar & sånger om tacksamhet & förundran”. Sara & Pelle Duo.

* Gudmundrå kyrka ** Nordingrå kyrka NR 2 2021 AMENVISST

TEMA - REKREATION

Yttre vandring och inre resa Runtom i våra församlingar finns gamla kyrkstigar och leder att upptäcka. Några är kanske för längesen glömda eller igenväxta men här är tre "gångbara" exempel. Text: Ann-Charlotte Agrell, Lars Parkman, Linus Ottosson, foto: Diza Ottosson

1 KYRKSTIGEN Styrnäs församling

START MYCKELBY

DISTANS 2,4 KM

MELLAN FISKEKAPELL

Kyrkstigen mellan Myckelby och Styrnäs har använts sedan medeltiden då det var kyrkoplikt. Det finns ett antal intressanta kulturminnen längs stigen och informationsskyltar med väganvisning. Börjar man från andra hållet är det 700 m till rastplatsen vid Åskottsberget med en av Ådalens vackraste utsikter. Om matsäcken glömdes i bilen rekommenderas även ett besök ner till "Älvscenen", nedanför Styrnäs kyrka. Fin plats vid älvens strand med fikabord, brygga och en vacker klockstapel.

nä

K y r k s ti g e

My ck

el b

ERIK DANIELS-LEDEN

START BÖNHAMN

DISTANS 6,2 KM

Leden mellan de två gamla fiskekapellen i Bönhamn och Barsta utgör en av de fjorton etapperna på Världsarvsleden. Från Bönhamn följs landsvägen förbi Mjösjö. En stig går sedan vidare genom ett skogsparti till Näsänget. Därefter uppåt över Barstaberget, genom varierad skogsmiljö. Efter lite stigning bjuds vidsträckta vyer över öppet hav. Där kan en avstickare göras till utsiktsplats vid Barstabergets topp. Byvägen ner till hamnen avslutar vandringen vid Barsta kapell, som byggdes 1665. Det bedöms vara det mest välbevarade fiskekapellet i Härnösands stift. Kika in och beskåda de gamla takmålningarna från 1699, med bibliska motiv. Till karta över sträckan Bönhamn-Barsta >>

Nora-Skogs församling

START SALTEÅ

DISTANS 93 KM

ySt y

Till karta över kyrkstigen >>

Nordingrå församling

Hembygdsföreningen i Nora ordnade för några år sedan med att binda samman de kojor som Erik Daniels byggde under sina vandringar i Norabygden.

Mellan de 21 kojor som hittats går leden i etapper om 1,9-16,8 km. Hösten 2020 gjordes en pilgrimsvandring här som avslutades med mässa i Nora kyrka.

Erik Daniels föddes 1825 i Salteå och var en särling i bygden. Han levde i stor fattigdom och var ett s k sockenhjon som fick sin försörjning genom att vara inneboende hos bönderna. Under sommaren bodde han i de kojor han byggde runt om i Nora.

Erik Daniels var en from man som ofta sjöng psalmer under vandringen. Han bad ur en bönbok som han fått av sin mor när han konfirmerades, förmodligen av väckelseprästen Per Brandell. När han mötte folk hälsade han alltid med orden ”Guss fre´”.

AMENVISST NR 2 2021

Till karta över leden och dess etapper

TEMA - REKREATION

Leif Lindström, tidigare föreståndare för kyrkogårdarna i våra kustförsamlingar, nu för Gudmundrå, reflekterar över en något dold och kanske bortglömd symbolik på kyrkogården. Foto: Patricia Lindkvist, Linus Ottosson

Gröna rum och heliga viloplatser

Sorgträd, träd med hängande grenar som ska symbolisera och bekräfta de anhörigas sorg, är ett unikt kulturarv på våra kyrkogårdar. Torsåkers minneslund

n naturlig plats för rekreation, vila och helighet är våra kyrkogårdar. I en miljö som annars kanske kunde kännas oskyddad och utlämnande skapas rum för stillhet och inre dialog – inte minst av kyrkogårdens träd. Vi bad Leif Lindström, ny föreståndare för Gudmundrå kyrkogård att reflektera och hans tankar gick direkt till det kanske mest utmärkande för just kyrkogårdens trädbestånd: Sorgträd, träd med hängande grenar som ska symbolisera och bekräfta de anhörigas sorg, är ett unikt kulturarv på våra kyrkogårdar. Arter som hagtorn, gullregn, bok, ask, poppel, pil, lind, alm, rönn och päron finns med på listan. Det avgörande är sortbeteckningen Pendula som kommer av latinets pendere (hänga) och som syftar på grenarnas hängande växtsätt. Vanligen planterades enstaka exemplar på eller intill en familjegrav, men det förekom också att förvaltningarna planterade bestånd och även alléer av sorgträd på de allmänna delarna av begravningsplatsen. Tyvärr har många av de vanliga sorgträden av ask och alm försvunnit från begravningsplatserna utan att

Dals minneslund ersättas då de drabbats av almsjuka och askskottssjuka. Storhetstiden för plantering av sorgträd var andra hälften av 1800-talet och idag sker det ganska sällan. Ett exempel på sorgträd i Kramfors pastorat är den tårbjörk som finns på Gudmundrå kyrkogård mellan kyrkan och Mariakapellet. Just Gudmundrå kyrkogård kommer de närmaste åren genomgå en renovering av trädbeståndet och nedtagning har redan börjat av de träd som dömts ut som riskträd.

Tårbjörk på Gudmundrå kyrkogård Den ena nyheten i återplanteringsplanen är en så kallad trädkrans av skogslindar. Många kyrkogårdar är omgärdade av kyrkogårdsmurar och runt dessa finns ofta jämnt utplacerade träd. Sådana trädkransar tillkom redan på 1700-talet när man trodde att

nedgrävningen av stoft på kyrkogården kunde sprida smitta och att träden då skulle ha en renande funktion av luften. Den andra nyheten är att de två huvudgångarna på kyrkogården som kallas Kyrkogången och Lundegången ska förgyllas med varsin allé av ornäsbjörkar. Ornäsbjörken är en mutation av vårtbjörk som Sveriges stadsträdgårdsmästare 1985 utnämnde till Sveriges riksträd. Motiveringen var bland annat att det var det enda träd som uppstått i Sverige! Det första exemplaret hittades vid en gård i lilla Ornäs några kilometer från Borlänge år 1767. Ornäsbjörken har ett flikigt blad och har den stora fördelen för alla allergiker att den är steril och därför inte ger ifrån sig något pollen. Så välkommen till dessa ”gröna rum”, oaser mitt i tillvarons ofta stressade och oroliga vardag. Hit får vi komma för att möta oss själva, men också Gud. Kanske möter han dig i sorgträdets hängande grenar, kanske i gravstenens namn och årtal, kanske i kyrkogårdsarbetarens strävsamma påtande. Gud skapar och han återupprättar. I forna tider, nu och i framtiden. NR 2 2021 AMENVISST

TEMA - REKREATION

”Sången är mitt liv.” Vi möter Ulrika Sjölander, född i Mjällom, som tidigt förstod att delandet av livserfarenheter och kunskap genom sången var något hon skulle ägna sig åt. Här berättar hon om sången, vandringarna och sin speciella plats, Bönhamn.

- Uppväxten i bönhuset och i kyrkan formade Ulrikas liv och livsriktning.

Text & foto: Lars Parkman

ag träffar Ulrika Sjölander i sommarbostaden i Bönhamn i Nordingrå en kylig majdag. Vi tittar ut genom köksfönstret och ser den öppna horisontlinjen där himmel möter hav. I det spänningsfältet löper vårt samtal om tro och liv. Ulrika lägger fram psalmtexter allt eftersom, texter som format och tolkat hennes liv. ”Låt mig växa för livets land” (Sv Ps 210) - Jag föddes i Mjällom. Som 4-åring gick jag på egen hand till söndagsskolan i bönhuset. Mamma påpekade, att ”så där klädd kan du väl inte gå iväg”. Men den kavata lilla ungen svarade: ”I söndagsskolan är det Gud och fröken Majlis som bestämmer!” Ulrika berättar hur uppväxten i bönhuset och i kyrkan formade hennes liv och livsinriktning. Att få dela livserfarenheter och kunskap – inte minst genom sången – blev tidigt hennes val. Jag minns henne som engagerad söndagsskollärare i församlingshemmet. Efter gymnasieåren blev det lärarutbildning i Haparanda med kompletterande musiklärarbehörighet i Stockholm. Första lärartjänsten blev i invandrartät Stockholmsförort innan familjen hamnade i Örnsköldsvik som sedan blivit den fasta punkten 6

AMENVISST NR 2 2021

tillsammans med sommarboendet i Bönhamn. ”Så länge barnen vågar hoppas på ett framtidsland” (Sv Ps 602) - Jag har alltid tyckt om att arbeta med barn. När den nuvarande Psalmboken kom 1986 fick jag som musiklärare arbeta med ett drömprojekt. Våra psalmer är ju ett viktigt kulturarv. På flera skolor i Övik hade vi ”Storsjung” med tre nya sånger varje månad, varav en skulle vara en psalm. Till varje psalm plockade jag fram texter om psalmens tillkomst. När jag 1996 träffade prästen och psalmdiktaren Per Harling som hade fått i uppgift att skriva en bok om psalmer för skolan kunde jag presentera mitt material som han ”köpte” direkt. ”Alla tiders sång” används fortfarande i en del klasser och församlingar. ”Gå ut min själ och gläd dig vid den store Gudens gåvor” (Sv Ps 200) - Orden från psalmen finns på en tavla i vår sjöbod. Där föddes tanken att göra en kapellvandring från Fällsvik via Barsta till Bönhamn. Träd, stenar, klippor, hav inbjuder till reflektion över tro och liv. Under vandringen gör vi flera stopp med korta andakter. Däremellan vandrar vi tillsammans i samtal och gemenskap, men också i tystnad. Den yttre vandringen

- Den fria sikten ut mot havet och horisontlinjen ger ett sådant lugn. Det är smak av evighet...

TEMA - REKREATION

- Jag minns särskilt ett tillfälle när kapellet var knökfullt med människor från hela världen. Vi sjöng sången ”O store Gud” både på engelska och svenska. +-------------------------------------------------------------------------+

hjälper oss att finna oss själva på vår inre resa. Vandringen i Guds sköna natur öppnar upp för alla sinnen. När vi gör vandringen på försommaren vandrar vi igenom ett fält med liljekonvaljer och vi ”badar” i ljuvlig doft. Ulrika berättar att kapellvandringen har utökats med andra vandringar – längs delar av Världsarvsleden och gamla byastigar. Gamla och nuvarande nordingråbor, sommargäster och turister deltar. Många minns sin barndoms stigar och berättandet kommer igång. ”Ut i det fria skall du med Herren gå” (Sv Ps 90) - Jag tycker särskilt om vandringarna upp på nordingråbergen. Den fria sikten ut mot havet och horisontlinjen ger ett sådant lugn. Det är smak av evighet som vi delar med varandra i vandringens och fikarastens gemenskap.

------------------+

GUDSPÄRLAN Du är gränslös Du är nära Du är ljus och jag är Din

”Vi står här på helig mark” - Den sången klingar ofta i mitt hjärta. Bönhamn och kapellet här är en viktig plats för mig. Jag minns särskilt ett tillfälle när kapellet var knökfullt med människor från hela världen. Vi sjöng sången ”O store Gud” både på engelska och svenska. Det var så oerhört mäktigt att bäras av sången som band samman människor från alla håll. Jag som lyssnar till Ulrika ser bilden av kyrkan som den är tänkt att vara: en universell och tidlös lovsjungande gemenskap som får ett tydligt nedslag i det mycket lokala, t ex ett enkelt fiskekapell. ”Jag vill ge dig, o Herre, min lovsång” (Sv Ps 702) - Lovsången är ett sätt att förhålla sig till livet. Men för alla människor kommer tider, när livet blir svårt. ”Om sången nån gång skulle tystna…” Det har varit tider när jag inte har kunnat sjunga. Men jag minns att jag en gång under en sådan period satte mig vid pianot. Fingrarna letade sig fram över tangenterna och så småningom formade de en lovsång. ”Herre, öppna på nytt mina ögon”. I dessa pandemitider längtar jag efter att på nytt få sjunga ut med kören och hela församlingen igen!

”Om du bara visste vad Gud har att ge dig”. - Jesu ord till kvinnan vid Sykars brunn fanns på väggen i bönhuset i Mjällom. De har varit min ledstjärna i livet. Livet bjuder på ständigt nya upptäckter. Martin Lönnebos Frälsarkrans var en sådan ”aha-upplevelse”. Under resor har jag sett den gestaltad på olika sätt i naturen. Idén föddes att göra något liknande vid naturtomten intill kapellet i Bönhamn. Jag skrev till biskop Martin som genast välsignade projektet och lovade att skriva texterna, som kom samma vecka! Vi började leta naturstenar till Frälsarkransen. Gudspärlan, en gyllengul sten, hittade vi på ön Höglosmen och alla de övriga i vikarna nära Bönhamn. Vid den sedvanliga gudstjänsten midsommarhelgen 2020 invigdes vandringen. Efter samtalet går vi till kapellet och tittar till vandringen. Skyltarna som ledsagar stenarna har klarat vintern väl. Ulrika putsar av lite damm och vi talar om kapellvandringen som vi ska göra med konfirmanderna i mitten på juni och gudstjänsten till midsommar som vi hoppas få fira med alla dem som har Bönhamn – bönens hamn – som sin plats här på jorden.

NR 2 2021 AMENVISST

TEMA - REKREATION

Ladda med kultur & historia Till Ytterlännäs Gamla kyrka kommer tusentalet besökare under fem sommarveckor för att andas in kultur & historia. Text: Ann-Charlotte Agrell, foto: Mattias Persson

en gamla kyrkan i Ytterlännäs är ett välbesökt utflyktsmål varje sommar. Kyrkan från 1200-talet har en intressant historia och ligger belägen mellan Nyland och Bollstabruk. Under flera århundraden byggdes kyrkorummet om enligt rådande byggnadsstil och arkitektur. Kyrkan var rivningshotad på 1850-talet då befolkningen ökade i trakterna p.g.a. industrialismen. Man skulle bygga en ny större kyrka och ämnade använda stenarna från den gamla. Tack vare flera beskyddare av kyrkan fick den stå kvar. Det är vi väldigt tacksamma för idag då vi kan få känna historiens vingslag i den

fantastiska miljön. Sedan 1995 är kyrkan öppen ett antal veckor sommartid. Många bröllop och konserter har hållits och det firas gudstjänster och helgsmål, ibland i medeltida tappning. Våra kunniga guider kan berätta mer om kyrkans långa och spännande historia om föremål och händelser. I kaffestugan finns det möjlighet att köpa gott fika till ett bra pris. Hembakad äppelpaj, kladdkaka och nygräddade våfflor. För den som önskar något matigare finns det toast. Många gäster återkommer varje år, ofta långväga från söder och norr men ibland även från andra länder. Trots

...vi kan få känna historiens vingslag i den fantastiska miljön.

restriktionerna förra sommaren kom ca 1300 besökare under de fem öppna veckorna. Ett tips till dig som vill hemestra: ta en tur till Ytterlännäs gamla kyrka. Då får du chans till rekreation genom kultur, gott fika och andakt i en avkopplande historisk miljö, eller varför inte genom en lättare promenad längs pilgrimsslingan i skogen. Öppet i sommar; 28/6-1/8, kl. 11-16.

+-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------+

Åka båt till gudstjänst En gång varje sommar avgår båten från Vibyggerå till södra Ulvön, där en gudstjänst firas hemma fast borta. Text: Mats Hallin, foto: Lennart Viberg

n söndag i juli förlägger Vibyggerå församling en av sina gudstjänster i kapellet vid Marviksgrunnan på södra Ulvön. Både norra och södra Ulvön ligger dock i Nätra socken. Varför firas gudstjänsten där? Birgitta Wedin från Sätra i Docksta är väl inläst på historien om Grunnan och hjälper mig att förstå. Under 1700-talet fiskade de så kallade Gävlefiskarna längs Norrlandskusten och byggde upp många av de fiskelägen som finns längs kusten. I

AMENVISST NR 2 2021

anslutning till fiskelägena byggdes ofta ett kapell. På sommaren fungerade kapellet som gudstjänstlokal och på vintern som förråd för fiskeutrustning och annat. Det tycks som att gudstron varit en viktig del i fiskarnas ofta hårda och farofyllda liv. Med tiden kom dock borgarna i Härnösands stad att intressera sig för fisket på Grunnan och tog efterhand över där. Tidigare hade Gävlefiskarna fått betala tull till Härnösands stad och nu tyckte man väl att man kunde dra nytta av fisket själva. Gävlefiskarna försvann dock inte helt utan blev arrendatorer vid flera fiskelägen. Allt eftersom tiden gick så fick Vibyggeråborna fiskerättigheter på Grunnan och även kapellet kom att tillhöra Vibyggerå, vilket är förklaringen till att Vibyggerå församling firar gudstjänst på Grunnan, i Nätra socken.

På gudstjänstdagen ordnas med hjälp av Höga Kusten-båtarnas Rånö transport ut till ’Grunna’ som fiskeläget kallas i folkmun. Båten är vanligtvis välfylld och tillsammans med de som har sitt sommartillhåll på ön fylls kapellet till sista plats. Ett återkommande inslag i gudstjänsten är solosång av Carina Näsholm. Hennes folkviseinspirerade ton harmonierar väl med platsen och röner stor uppskattning varje år. För mig som präst och båtälskare är det en av sommarens höjdpunkter att få åka ut till Grunnan och fira gudstjänst. Båten brukar ligga kvar ett par timmar så att man hinner med fika och samvaro på klipporna i detta sommarparadis.

TEMA - REKREATION

Bönesvaret Foto: Michael Heuss / Unsplash

Diakon Kristina Tosteberg har läst en bok om kroppens teologi, där det fysiska och andliga förenas. Text: Kristina Tosteberg Foto: pressfoto, Jill Wellington/Pixabay

Paula Gooder

Hopp för kroppen

n fantastisk kropp?! Ja, eller hur?! Inte min kropp i alla fall… Borde verkligen ha börjat träna inför badsäsongen… Visst är det väl ändå insidan som räknas? Kanske känner du igen tankegångarna. Att själen är ”det fina” och att kroppen är något vi får stå ut med och dras med, är grekiskt filosofiskt tänkande. Stämmer inte alls med Bibeln där kroppen är en del av det fina Gud skapat, en gudagiven gåva och en oskiljaktig del av vår identitet så att du är just ”du” och jag är ”jag”. Våra kroppar har sina begränsningar och delar av den är vi kanske inte nöjda med. Men tänk ändå att vi har en kropp! Utan den skulle ju ingen vare sig kunna cykla, lukta, längta, promenera, kramas, prata eller snickra… Trots våra kroppars bräcklighet, är de designade att vara ett tempel för Guds gode, helige Ande! Bara det en bra anledning till att ta väl hand om den. Mat, sömn, arbete, träning, umgåsighet och vila har sin givna plats jämsides med bön, att fritt och uppriktigt prata med Gud om det angelägna. Guds utmaning till oss är: att bli vän med vår kropp, uppskatta och älska den, vilja den väl. Ibland är det jättesvårt att älska sin kropp, men eftersom våra tankar och ord formar våra handlingar just som våra handlingar påverkar vårt tankesätt, kan vi bli bättre

- Jag gick fram för förbön. Det sades på en gudstjänst att om någon hade problem med mardrömmar kunde de be för det. Så jag gick fram för detta.

på det genom att träna, t.ex. genom att tacka Gud för den kropp vi har, Guds Andes tempel. Jesus – Guds egen fysiska kropp – påminner oss genom sin uppståndelse att döden inte är slutet och att vi kommer få nya kroppar utan förminskande begränsningar när allt lidande är slut i evighetens friska och spännande värld. Nu kan våra kroppar gnissla och gnälla, de ”sviker oss” och blir sjuka. Evighetskroppen kommer däremot röra sig bort från död och allt som bryter ner, och istället kännetecknas av sprudlande livskraft. Svårt att greppa allt, men tål att tänkas på. Och att få ihop kroppens finhet med allehanda relationer och ”allt det andra” som också är en del av ”jag” till en enda harmonisk enhet, är det som gör oss hela, ja, sant vackra. Vill du träna med mig? Kanske säga något i stil med: ”Jag är skapad och älskad av Gud och jag vill bli mer sant vacker! Gud, tack för min kropp!” Tankarna ovan kommer från boken ”Body: Biblical spirituality for the whole person” (utgiven på engelska 2016 av SPCK Publishing) som utgår från en rad bibelsammanhang och är skriven av Paula Gooder, en uppriktig, inspirerande och nyfiken kvinna och teolog från London.

Men jag hade också haft problem med min tarm och det kom t.o.m. blod och det hade pågått från och till i flera års tid. De kunde inte undersöka mig ordentligt pga. min rädsla för medicinering. Jag fick förbön och hade en känsla av att Gud skulle ta hand om alltihop. Sjukvården lyckades till slut göra en riktig undersökning och de hittade fickor på tarmväggen. Men de hittade inget fel nu och det har slutat blöda efter detta. Jag vågar tro och säga att Gud har helat mig. Tack Jesus! /A.P. Tack Gud för att du hör vår bön och möter oss med kärlek! Vill du också dela något? Vi tar med tacksamhet emot fler berättelser om bönesvar. Du kan såklart välja att förbli anonym. Skriv via mejl till diakon Kristina: kristina.tosteberg@svenskakyrkan.se eller via post: Bönesvaret Jättestagatan 13 872 34 Kramfors

NR 2 2021 AMENVISST

BILDSVEP - FRÅN FÖRSAMLINGARNA

Livesänd gtj m kyrkoherdemottagning - i procession; Kurt, Petrus, kh Peter & domprost Kent

Bönetimme mellan fyra väggar & öppen himmel i kyrkoruin

Ny prästlängd i Torsåkers k:a, målad av Ignatia F 10

AMENVISST NR 2 2021

Märta & Anna, nationaldagsbön Väjaberget

De skönsjungande kyrkomusikerna Annika, Cecilia & Ignatia på Pingstdagen

Jonathan 7 år (på stol) provar prästkläder

Konfirmanderna Frank, Julia, Emil o

Foto: Linus Ottosson, Kristina Tosteberg, Lovisa Kanon, Magnus Skoglund, Annika Stockberg, Masako Karlsson, Sven Palmquist, Esa Snaula

Lorentz, Valdemar, Viggo, Liam, Oscar & Moa hemmahörande i Ytterlännäs & Dal

Möblerat för psalmsång i vårsolen utanför Vibyggerå k:a

Skanna koden och se konserten

Helgmålsbön i Skogs k:a - bakom kulisserna

och My, från Bjärtrå & Ytterlännäs

Anna, Eva & Linus förbereder i Gudmundrå kyrka inför inspelning av konserten "Psalmglädje"

Annica pratar död & begravning m konfirmander

Påskbrödsutdelarna Bengt & Sten i Nora NR 2 2021 AMENVISST

RAPPORT FRÅN VERKSAMHET

De unga saknar Barks Kramfors ungdomar längtar efter att kunna samlas igen efter ett, i dubbel bemärkelse, drygt år av distans.

2 frågor till 3 församlingsbor

Text & foto: Birgitta Eriksson, Sofie Batrapo, Peter Wikner

Nicklas, glad vinnare av Barksjakten, med kompisen Liam och fritidsledare Peter Wikner

Morteza redo att ge sig ut i Latbergsbacken

Birgitta Eriksson, Föreståndare på Barks 12

AMENVISST NR 2 2021

erksamheten på ungdomsmötesplatsen Barks i Kramfors, som drivs i samverkan med kommunen, har fått en annan karaktär under pandemin. Distans och nedstängning har lett till att vi fått finna andra vägar för att mötas. För oss på Barks har kreativiteten inte stått stilla även om vår lokal inte har hållits öppen för verksamhet. Tävlingar som "Barksjakten" och andra roliga klurigheter som lagts ut på sociala medier har varit uppskattat. Ungdomarna har bla, letat fjädrar och hjärtan i city. Vi riktar ett stort tack till de som sponsrat med vinster: OKQ8, Sylos, Guld Carlsén, Mama Opas café, Polyfoto, Lifebutiken, Anybody, BN:s Motor, Lekextra & Pelles Burgare. Många ungdomar har samlats på ICA:s parkering med sina E-por. Där har också personalen från Barks funnits under vardagskvällar och helger, vilket resulterat i nya kontakter och fina möten med ungdomarna, som också frågar: -NÄR ÖPPNAR NI?! Barks är en saknad mötesplats för Kramfors unga generation. Under sportlovet hade vi en fin dag med ett gäng ungdomar i Latbergsbacken. Flera var nybörjare och kämpade glatt på. Ibland bars skidor både upp och ned för backen. Det bjöds på hamburgare och fika vilket var välkommet för att ladda ny energi. Ett filmprojekt på temat ”Tro, hopp och kärlek” har påbörjats. Ungdomarna har tillsammans med personalen intervjuat och filmat olika personer om vad de tänker omkring detta. Tanken är en film som kommer att visas på hemsidan och Facebook. Håll utkik! Flera ungdomar uttrycker hur påfrestande det är med distansstudier och önskar verkligen ett slut på den här pandemin. Så vår bön och förhoppning är att inför starten 16 augusti så har förhållandena ändrats till ett öppnare samhälle med mindre distans.

Kathleen Sköldqvist Vad längtar du efter med sommaren? - Att kunna hälsa på barnbarnen i Stockholm. Har du något smultronställe? - Rotsidan och Röhällarna.

Peder Melander Vad längtar du efter med sommaren? - Att coronaskiten ska ta slut. Har du något smultronställe? - Finnmarken.

Bashir Mirzaie Vad längtar du efter med sommaren? - Bada och komma till kyrkan igen. Och kunna träffas som vanligt. Har du något smultronställe? - Kyrkoruinen. Det är så fint, grönt och lugnt där. Vill komma dit igen, speciellt när det är gudstjänst!

KUNGÖRELSER

Döpta, vigda, avlidna medlemmar 1 februari-16 maj

2021 04 20 2021 04 24 2021 05 02 2021 05 05 2021 05 05 2021 05 08 2021 05 10

DÖPTA

ERBJUDANDE OM SKÖTSEL AV GRAV

ALLHELGONALJUS, 100 kr/år - beställ senast 31/8 Vi sätter ut och tänder ett gravljus till Allhelgona. Har ni lykta sätter vi ljuset i den, annars sätter vi ut ett ljus med lock. HÖSTPAKETET, 300 kr/år - beställ senast 31/8 Pyntning med granris och ljung. Detta utförs till Allhelgonahelgen. I paketet ingår även ”allhelgonaljus”. Det går att teckna olika avtal om 1 år, 3 år, eller avräkningskonto (bra alternativ vid t.ex. bouppteckning). KYRKOGÅRDSEXPEDITION 0612-855 00 (knappval 1) mån-tors 09.00-12.00 kramfors.kyrkogardsexp@ svenskakyrkan.se Välkommen med beställningar, frågor eller funderingar till oss på kyrkogårdsexpeditionen!

Foto: Privat

GRUNDSKÖTSEL, 350 kr/år En gravrättsinnehavare har, enligt Begravningslagen 7 kap 3§, skyldighet att hålla gravplatsen i ett vårdat och värdigt skick. Önskar du hjälp med det så erbjuder Kramfors pastorat en tjänst för grundskötsel. Våra vaktmästare och säsongsarbetare utför städning, skötsel, klippning och trimning för gräs- eller grusgrav.

Gudmundrå 2021 05 16 Hannah Eliasson

Hannah döps i Gudmundrå kyrka av David

VIGDA Ytterlännäs 2021 04 20 Annelie Häggqvist Lars Persson

AVLIDNA Bjärtrå 2021 02 24 Dessy Viola Viksten 2021 03 09 Leo Antero Ludén Dal 2021 03 02 Doris Magdi Linnea Vikström Gudmundrå 2021 03 06 Bo Ralf Nordlander 2021 03 20 Karl Anders Berglund 2021 03 21 Signe Birgitta Byström 2021 03 22 Ingegerd Viola Dahllund 2021 03 27 Tord Gunnar Dahlén 2021 03 29 Anna Ingela Corell 2021 03 30 Margit Eleonora Vängström 2021 04 02 Lars Gustav Henriksson 2021 04 02 Siv Ulla Britt Lycksell 2021 04 02 Tyra Birgit Linnea Magnusson 2021 04 05 Helena Mirjam Lindqvist 2021 04 07 Marja Katarina Wexell 2021 04 09 Sven Olof Henriksson 2021 04 09 Sven Uno Byström 2021 04 16 Anette Marie Vedin 2021 04 20 Hans Erik Ragnar Godin

Tord Lennart Eriksson Yngve Allan Berg Rolf Evert Borgström Alf Börje Vikander Charlotte Maria Strandberg Violet Elisabeth Jonasson Stina Maria Norberg

Nora-Skog 2021 05 03 Bernt Olof Sundström 2021 05 10 Kerstin Berit Maria Larsson Nordingrå 2021 03 22 Karin Anna Märta Eurenius 2021 03 28 Olga Kristina Bäcklin 2021 04 09 Lars Erik Tengberg 2021 04 30 Lars Martin Stattin Ullånger 2021 03 28 2021 04 05 2021 04 07 2021 04 11 2021 04 16 2021 05 09

Bengt Gösta Ullberg Nils Gösta Norberg Rune Sigvard Wallin Mina Paulina Lundin Stig Reinhold Norman Karin Viola Vestin

Vibyggerå 2021 03 01 Helga Kristina Vedin 2021 03 10 Jan Georg Svensson 2021 03 17 Stig Olov Johan Olsson 2021 03 29 Sonja Brigitte Hägglund 2021 04 11 Ann-Mari Elin Viberg 2021 04 25 Gunhild Ehreni Viberg 2021 04 30 Hans Axel Linus Vestin 2021 05 03 Alma Maj-Lis Margareta Nyberg Ytterlännäs 2021 03 06 Kjell Malle Lennart Medelberg 2021 03 07 Per Urban Hamberg 2021 03 13 Karin Kristina Smidt 2021 03 15 Rolf Gösta Viksten 2021 03 21 Sven Erik Rullander 2021 03 22 Hans Michael Wallén 2021 04 06 Birgit Inger Rosita Molander 2021 04 11 Anita Christina Sjödal 2021 04 19 Kjell Seved Jonsson 2021 04 29 Arnold Lennart Jonsson 2021 05 02 Torsten Olof Emanuel Svanholm 2021 05 05 Eila Annikki Niiranen * inga kungörelser för Torsåker & Styrnäs NR 2 2021 AMENVISST

KULTURARV & HISTORIA

Kyrkskatten 125-åringen Kramfors kapell Text: David Tosteberg, foto: Queen media, Linus Ottosson, arkiv

å samma gång majestätisk och lite försynt, fylld av både snickarglädje och en stram värdighet. En plats för ett levande böneliv såväl som för sommarlovstörstande skolbarn. Kramfors kapell, en pärla i vår gemensamma skattkista. Långt ifrån den mest anrika av pastoratets kyrkobyggnader, men med en unik och lite spännande historia som tar oss tillbaka till åren före det förra sekelskiftet. I september 1894 firade Kramfors AB att det var 150 år sedan den finbladiga vattensågen igångsattes under ledning av byggmästare Kramm, en invandrare från Livland. Som ett led i högtidlighållandet beslutade bolagets styrelse att utreda lämpligheten i att bygga ett kapell åt arbetarna till en kostnad av upp till 10 000 kronor. Idén verkar ha kommit från disponent Paul Burchardt som också ville koppla verksamheten i kapellet direkt till Gudmundrås präster. Kyrksamheten bland arbetarna var stor och ”religiösa, flitigt besökta sammankomster” hölls varje onsdag i bolagets folkskolelokal, vilket Burchardt såg som olämpligt. Om det olämpliga låg i själva lokalen eller i att samlingarna andades för mycket frikyrklighet får vi låta vara osagt. Den 3 januari 1895 kom det slutgiltiga beskedet att bygget kunde påbörjas och redan den 22 december samma år invigdes kapellet högtidligen av kyrkoherde Erik Magnus Nordling – precis i tid för att julottan skulle kunna firas där. Burchardt berättar för sin styrelse: ”det är ett verkligt nöje att se, med vilket intresse befolkningen här omfattar kapellets fullbordande, så jag vågar hoppas detsamma skall medföra verklig välsignelse för såväl arbetare som arbetsgivare.” 14

AMENVISST NR 2 2021

Kapellet ritades av stadsarkitekten Albert Thurdin från Härnösand och uppfördes under ledning av byggmästare Nils Olof Nyholm och redan år 1900 omnämns det som just ”Kramfors kapell” i ett visitationsprotokoll. Stilen är den nygotiska med inspiration från engelska kyrkor och från små tegelkyrkor som byggts på andra håll för industriarbetares räkning i syfte att ”tjäna som härdar för kristen väckelse”. Här på bruket var ju valet av byggnadsmaterial (trä)

Planer fanns på att riva kapellet som var i dåligt skick självklart och kapellet byggdes i en för tiden modern resvirkeskonstruktion. Helt med sin tid var också den så kallade ”snickeristilen”. Några rejäla ansiktslyftningar har kapellet genomgått under åren. Efter en smärre renovering 1943 kom en omfattande restaurering 1949 och mycket av det som vi ser i kapellets interiör idag kommer därifrån: altarväggen, predikstolen, inredningens naturliga träfärg osv. Kramfors AB kom att övergå i SCA och när fabriken lades ner 1977 övertogs kapellet av Kramfors kommun. Planer fanns på att riva kapellet som var i dåligt skick, men 1993 beslutades att Gudmundrå församling skulle få köpa kapellet för den symboliska summan av en krona mot löfte om upprustning. Den genomfördes 1995 Ett fotografi taget efter kapellets invigning, innan det sen fick sin vita färg.

så återinvigningen sammanföll i tid med hundraårsjubileet. Under åren har kapellet använts till gudstjänster, konfirmationsundervisning, missionsmöten, vigslar, dop, söndagsskola, scoutfester, konserter, föreläsningar och mycket mer. Idag används kapellet under sommarhalvåret och företrädesvis för vigslar, dop, bönoch lovsångssamlingar, konserter och gudstjänster. Den eritreansk-ortodoxa församlingen Santa Maria firade sina webbsända påskgudstjänster där i våras. Liksom förra året kommer Gudmundrå församling fira sina ordinarie gudstjänster (söndagar klockan 11) i Kramfors kapell under hela juli månad. Förhoppningsvis kan vi då bjuda in alla och envar att mötas till Herrens ära i denna pärla som fyllts av så mycket bön och så mycken glädje under hela dess 125-åriga historia.

KLURIGHETER - KORSORD, BILDFRÅGA STYRMEDEL

NATTVARDEN

KALASAR DALKARL

BIFALL

DIAKON

LUGN

KRÅNGEL

SLITET

BOKDEL VEN FISKKORT

HAR VI

DAM

LÄNGRE LÄGE

YTTRAT FRAKTFLYGPLAN ÄTT

VÅR HERDE

VOLVO

MAN I BIBEL OCH I PC

ARBETADE I KÖKET RADON

DONERAR

LABANS DOTTER

PP ÄR MYCKET DEN SES I SOPPA

SLÖJDVIRKE

TRÄDRADEN ORDNADE I VECK BARNMAT

LUKAS

SNABB KATT

LUSTGÅRD DEN SITTS PÅ TRÄD OCH DOSOR

ISLAMRIKTNING

HAR BOK I GT

KÄCK

SKÖTER KREMATORIET

ÄTER

VAR DET I EN ANDAKT

VEORD

BÖKAR FR. FÖRVÅNAD

FRIDEN

BARON

RYSSJA

GLOBEN FÖR KIS

DANSER

TON

TUPP

RENKÖTT

GER OSS NYHET

INITIERAD OS I VÄSTER

SÄD KAFFEVOLYM SMÅTTINGAR MIN

VÄCKS

SJUNGS

SLÖSA

DANSTILLSTÄLLNING

BÄRVAGGA

YTMÅTT DE HAR EN EGEN DAG

ODLING

GRUS

KYRKA

PRONOMEN

BETYG FÖRR TAND VI INTE ÄTER MED

KNÄ VARA ARG OCH FALLA

BÖR MAN LÖFTE

KORT I ADRESS

- Var i vår vackra bygd befinner vi oss?

VILKEN VY

Skicka in era lösningar Vi drar tre vinnare bland korrekta lösningar. För att vara med i nästa dragning, skicka in senast 5 augusti via post; Jättestagatan 13, 872 34 Kramfors, eller mejla ett foto; kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se.

VILL GIRIG HA

Namn: _____________________________________ Adress: _____________________________________ Ort:

_____________________________________

Foto: Leif Söderström

Grattis till förra numrets vinnare; Karin Fahlen (Nyland), B Sundell (Kramfors), KramforsLilian mall 17 x 16 Arial 6 pkt, lösning Times Roman 18 pkt, maj 2021 Catarina Hägglund (Ullånger). Något läsvärt och rättvisemärkt choklad kommer att skickas till er.

Korsordsmakare: Anders Nordmark

INNEHÅLLER HÖ

FICK KNÄPP

NR 2 2021 AMENVISST

Med hj♥rta för församlingen +--------------------------------------------------------------------------------------------------------------+

yrkan här och i världen består av alla som vill vara med i följet runt Jesus. Du och jag. Vi. Tillsammans! Jesus sa ofta: ”Kom och följ mig!” och menade både i tro och i handling. Alltså utgör ”vårt görande” det som ”kyrkan” gör. Vi är alla betrodda och bemyndigade att med Guds hjälp agera med hjärta för församlingen där vi är. I Svenska kyrkan finns tre olika sorters medarbetare – anställda, förtroendevalda och ideella. De ideella medarbetarna (även kallade frivilliga eller volontärer) är den överlägset största gruppen. Alla

som vill kan bidra – genom egna initiativ eller i mer organiserade former. Vill du ha hjälp att hitta en uppgift som passar dig och känns meningsfull? Då kan det enklaste sättet vara att kontakta någon av de anställda medarbetarna. Välkommen att höra av dig!

Många blir isolerade och ensamma på grund av pandemin, så något litet kan göra en människa glad.

Som uppmuntran och inspiration till ideellt engagemang i församlingsarbetet vill vi lyfta fram konkreta exempel och berättelser. Vi startar med ett initiativ taget av "brödbakerskan" Lillan Zidén från Nora-Skogs församling.

+-------------------------------------------------------------------------------------------+

Kärlek, omtanke & kavring i Nora-Skog Text: Esa Snaula, Ellen Viklund

Hur kommer det sig att du fick denna idé? - Han däruppe bad mig och jag gör det, inte krångligare eller svårare än så. Många blir isolerade och ensamma på grund av pandemin, så något litet kan göra en människa glad och kanske göra att livsmodet återvänder. Vi behöver få veta att det finns medmänniskor i vår närhet som bryr sig.

Lillan Zidén Foto: Ellen Viklund

Särskilt under detta pandemi-år har alla initiativ kring mänsklig omvårdnad varit av största betydelse. Även om restriktionerna har satt en del ”käppar i hjulet” för några större projekt i den riktningen. Men ett lokalt initiativ i Nora-Skog var helt genomförbart. Nämligen att dela ut en ”Kavring” till jul och påsk, till alla som fyllde 80 år under året och till alla 80-plusare. Väldigt uppskattat! För bakandet av brödet stod Lillan Zidén och leveranserna till berörda församlingsbor ordnades av Bengt Könberg, Sten Melander (på bild i bildsvepet) och personal från församlingen.