Issuu

AMEN VISST

E N T I D N I N G T I L L VÅ R A T I O F Ö R S A M L I N G A R I Å DA L E N & H Ö G A K U S T E N

N R 1, 2 0 2 2

Tema:

+------------------+

DOPET

- Tron på Jesus har burit mig genom allt

Nya flyktingar välkomnas

+------------+

Dags för drop-in dop och vigslar

+------------+

DOPFUNTAR SOM BERÄTTAR EN HISTORIA

Nora kyrka restaureras

LEDARE

Tidningen Amenvisst ges ut av Kramfors pastorat, till alla hushåll i församlingarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, Nora-Skog, Nordingrå, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå & Ytterlännäs.

med

Ukraina

Heliga treeniga Gud, du som är världens upprätthållare och frälsare. Vi ber för situationen i och omkring Ukraina.

Ansvarig utgivare: Peter Forsberg, 0612-855 20

Vi ber om insikt, mod och handlingskraft hos politiker och ledare att gå fredens väg.

Redaktör: Linus Ottosson, linus.ottosson@svenskakyrkan.se, 0612-855 66

Stärk enheten mellan människor, folk och stater. Hjälp oss alla att verka för fred och försoning. Jesus Kristus, vår befriare, ge våra oroliga hjärtan ro. Kom med din fred. Amen.

Redaktionsgrupp: Ann-Charlotte Agrell, Kristina Tosteberg, Lars Parkman, Linus Ottosson

Sveriges Kristna råds bön för Ukraina

Omslagsbild: Gösta Hägglund ute vid Måviken, foto: Lars Parkman Tryck: Ågrenshuset, Bjästa Distribution: Postnord Årgång: 2 Nästa nummer: juni Kontaktuppgifter: Kramfors pastorat Jättestagatan 13 872 34 Kramfors kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se 0612-855 00 (vxl) Se hemsida för fler kontaktuppgifter Expeditionernas telefontider: Kyrkogård, mån-tors 09-12 Gudmundrå, mån 9-12, ons 13-15 Nora-Skog, tis 10-12, tors 13-15 Nordingrå, mån 13-15, tors 10-12 Ullånger, mån & ons 10-12 Ytterlännäs, tis & tors 10-12 Besök vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/kramfors Följ oss på facebook: @svenskakyrkankramfors Skänk en diakonigåva: (märk inbetalningen "diakoni") Diakonigåvan - Ådalsbygden swish 123 271 73 95 Gudmundrå Diakonikrets pg 38 94 57-3 (Nordea) Swish 123 548 46 05 LP-kontakten Kramfors pg 454 67 09-9

N VA

ENMÄRK

Nordingrå församlings vänner bg 5484-4865 swish 123 509 64 33

Miljömärkt trycksak 3041 0010

AMENVISST NR 1 2022

et ingen kunde tro, det hände. En del som länge tagit del av skeenden kring Rysslands styre kanske kunde förutse det men ville inte tro att det skulle ske. Nu är det ett faktum och vi matas via media dagligen med bilder, berättelser och filmer från Ukraina. Att detta sker 2022 säger någon. Ofattbart säger en annan. Och det är inte nog med att det är krig mellan militära stridskrafter där unga soldater får sätta livet till! Övergreppen på och dödandet av oskyldiga civila är nu en skrämmande verklighet i Europa alldeles i Sveriges närhet. Sorg och bestörtning inför vad som händer. Den som lägger sig i skeendet i Ukraina hotas av det ryska styret med följder. Grannländer drar konsekvenser av detta och rustar i sin tur för att det kan bli nödvändigt att försvara sig och föra krig. Politikens och diplomatins språk har svårt att räcka till och nå fram. Och på vägarna kommer flyktingar, över tio miljoner ukrainare beräknas vara på flykt i skrivande stund, varav flera miljoner redan kommit över gränserna från Ukraina. EU har beslutat om massflyktsdirektiv till sina medlemsländer för att underlätta flyktingmottagande. Arbetet med att ta emot flyktingar pågår främst i de närmaste grannländerna till Ukraina men även Sverige räknar med en stor tillströmning. I Kramfors har flyktingar redan anlänt och myndigheter, civilsamhälle och frivilliga arbetar för anpassade insatser. I pastoratet finns på flera hålla ukrainska flaggor hissade som ett

symboliskt stöd för alla drabbade, men också ett sätt att hälsa de ukrainska flyktingarna välkomna till ett främmande land, undan det kaos som råder i hemlandet. Omsorg om flyktingar och varandra må nu få prägla vårt handlande. Att hantera och försöka förstå grymheterna är svårt. Styret i Ryssland och hur det agerar sprider oro och osäkerhet. Frågor och undran leder till behov av samtal. I pastoratets församlingar strävar vi efter att hålla kyrkorna öppna när personal finns på plats och det finns möjlighet till bön och ljuständning. Församlingarnas präster, diakoner och övrig personal går att nå på mejl och telefon för samtal. När livet hotas blir behovet av mening stort. Den kristna traditionen har erfarenheten av att försöka förstå människors grymheter mot varandra. Jesus själv led oskyldig tortyrdöden på ett kors. På lidandets problem finns det knappast lösningar men att formulera sig om lidandet och använda symboliska handlingar kan svara mot behovet av mening. Symboler för motstånd mot fienden liksom symboler mot död och lidande kan vara exempel på sådant. En bibeltext kyrkorna i Ukraina ofta återkommer till nu är psaltarpsalmen 31, som både hanterar människans känsla av att vara hotad av fiender men också formulerar behovet av trygghet i en situation som präglas av vanmakt. Be med Ukrainas folk! Var starka, fatta mod, alla ni som hoppas på Herren! (Ps 31:25) Gud välsigne dig! Peter Forsberg

Foto: Linus Ottosson

AKTUELLT I FÖRSAMLINGARNA Foto: Johannes Frandsen/Ikon

Drop-in dagar för dop & vigsel Nu har vi spikat datumen för de dagar vi kommer att erbjuda drop-in dop och vigslar under vår och tidig sommar. Erbjudandet för dop gäller i någon av våra elva församlingskyrkor och för drop-in vigslar i Ytterlännäs gamla kyrka. Vi tänker att det här är ett bra alternativ för alla som kanske tvekar eller inte känner för att dra igång någon stor ”apparat”, med släkt och vänner. Det här blir dop och vigsel i det lilla formatet. Detsamma gäller vigslar för par som funderat och skjutit upp projektet äktenskap. Nu finns en enkel möjlighet till att det äntligen kan bli av.

Lördagen den 7 maj, erbjuder församlingarna doptider varje heltimme från kl. 11:00-16:00 i respektive kyrka. Dopfika ordnas med och bjuds på (max 20 personer). Sista anmälningsdag den 28 april. Se kontaktuppgifter och telefontider i spalten på sid 2. Lördagen den 11 juni erbjuder vi dessutom tider för vigsel varje heltimme från 11:00-16:00, i Ytterlännäs gamla kyrka. Kaffe och tårta bjuds efter vigseln. För vigsel krävs att åtminstone en av er är medlem i Svenska kyrkan. Giltig hindersprövning medtas (via Skatteverket). Sista anmälningsdag 2 juni.

+-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------+

d / Ikon

h Ai

u rc

id g

rä

0612-10 000 (för Bjärtrå, Dal, Gudmudrå, Styrnäs, Torsåker & Ytterlännäs)

ar v

Beställ kyrktaxi; 070-400 53 71 (för Nora-Skog, Nordingrå, Ullånger & Vibyggerå)

F lyk tin g

Kyrktaxi kan beställas av alla församlingsmedlemmar som inte kan ta sig till och/eller från en gudstjänst på egen hand. Resa får beställas till den egna församlingens gudstjänst. Om gudstjänst inte firas i den egna församlingen en given söndag eller kyrklig helgdag kan kyrktaxi istället beställas till annan gudstjänst inom pastoratet, den med kortast resväg. En egenavgift om 20 kr per enkel resa tillämpas och erbjudandet gäller ej för taxi med specialbil. Medföljande barn under 18 år reser för halva avgiften, 10 kr per enkel resa.

rc h

Kyrkorådet har beslutat om en gemensam policy för kyrktaxi i församlingarna:

Kyrktaxi

De första Ukraina-flyktingarna har Det vi sett och hört bland de första anlänt till vår bygd och många som nåtts som kommer är också behovet av av denna nyhet funderar på hur det går gemenskap och att få bli en del av det att stötta och hjälpa, vilket är fantastiskt! nya sammanhanget. Låt oss därför alla Konkreta planer för ändamålsenliga tillsammans bidra med en välkomnande, och organiserade insatser jobbar vi på öppen och inbjudande attityd. i skrivande stund. Under tiden görs Den som vill kan också skänka spontana insatser. Vi försöker komma i pengagåvor via våra olika diakonifonder. kontakt med de som anländer för Inkomna bidrag förmedlar vi i att få en bild av hur deras form av sådant som saknas behov ser ut. Vi har bland skänkta föremål, varit med om stora eller presentkort tillströmningar av för egeninköp av flyktingar förut kläder mm. Märk men den här inbetalningen gången är det från "Ukraina": inom Europa. Diakonigåvan Hjälp och stöd (Bjärtrå, Dal, behöver förstås Styrnäs, Torsåker, anpassas utifrån Ytterlännäs) de människor som Swish 123 271 73 95 m ia n ell kommer till oss och ar an g Gudmundrå Diakonikrets un U kr :H deras önskemål. Initialt kan a in a o c h U n g e r n . F o to pg 38 94 57-3 (Nordea) det handla om basbehov. Att få Swish 123 548 46 05 hela och rena kläder, husgeråd, möbler, Nordingrå församlings vänner leksaker, barnvagnar osv. Vill du vara bg 5484-4865 med och bidra? Se då gärna över vad av Swish 123 509 64 33 sådant som kan finnas hemma till skänks. Vill du skänka pengar till nödhjälp i Där det finns behov för sådant har vi Ukraina eller vid gränserna för de som ambitioner att hjälpa till med förmedling flyr, skänk då istället till Act Svenska av dessa artiklar, i samarbete med kyrkan via Swish 900 1223. kommunen och andra organisationer. In

Foto: Hisham Almahdi/Pixabay

Välkomnande av nya flyktingar

NR 1 2022 AMENVISST

TEMA - DOPET

Vad betyder dopet för dig? Har du något fint dopminne? arl otte A g re ll

Dessa och andra frågor kring dopet har vi ställt till några församlingsbor, som svarade såhär:

Oscar Gidlöf Bjärtrå församling

Vad betyder dopet för dig? För mig är dopet en helig handling eftersom det är instiftat av Jesus själv. Det lilla barnet tas upp i den kristna gemenskapen, Guds familj. Barnet får ta emot Guds välsignelse och löfte om att vara med under livets alla dagar, i med- och motgång. Detsamma gäller naturligtvis även om man blir döpt som vuxen.

Fint dopminne? Mitt eget dop på konfirmationslägret vid o ip .F an Dekarsögården i maj 2019. Jag och ännu an na s s ne mä f ter A en konfirmand döptes samtidigt i den lilla s ko n s d a g s logkyrkan. Det kändes bra! Prästen Esa gav mig ett par hjärtformade glasögon för att se på allt med kärlek. Det är ett fint minne från dopet som jag tänker på när jag tar fram dopljuset och glasögonen. nn

-C h

nd ela M

. F ot o : P r i v a t

Saga Eklund Gudmundrå församling

r äs

av id

Fint dopminne? Från barnens, Seths och Joels dop – de var båda så glada när de döptes. Det kändes som om de liksom var med i det som hände. Ja, vi föräldrar är ju döpta båda två, så då blev det naturligt att döpa våra barn.

l Joe a ri v F o to : P

AMENVISST NR 1 2022

"Det kändes bra"

"helig handling"

I kyrkan talar vi ibland om att ”leva i sitt dop”. Vad betyder det för dig? För mig innebär det att leva i Guds närhet, att varje morgon få vakna upp och känna Guds kärlek, omsorg och ledning inför dagen som ligger framför. Det betyder också att jag vill försöka att leva ett liv som Jesus lär oss att leva i sitt ord. Det innebär bl a att vara medmänniska och att väcka människors nyfikenhet på Jesus och på den kristna tron. Ibland blir det ändå fel i livet, men då finns det förlåtelse att få.

e rm

atr F ot o : P

Vad är ditt finaste minne av ett dop? Det var när mitt yngsta barnbarn skulle döpas och storebror, som då bara var tre år, fick hjälpa till med att hälla upp dopvattnet som lillasyster skulle döpas i.

Osca

Carl Gustaf Nordin Nordingrå församling

"väcker nåt inom mig"

hå

lls

Vad betyder dopet för dig? Hmm… Det är som att det väcker nåt inom mig, att dopet typ är som en introduktion till Jesus. Och att som nyfödd välkomnas in i tron, ja det blev vårt sätt. Sen kommer frågorna och tankarna i samtalet med barnen på olika sätt och alla får ju göra sitt val när man växer upp. Dopet för dig, nu? Jag tänker nog inte så mycket på dopet, utan för mig är det mer konfirmationen som blev viktig. Där hittade jag gemenskapen både med andra och med Gud och att kyrkan var mer än jag trodde. Jag trodde att man måste bete sig på ett visst sätt och ha tron klar för att få va med, men upptäckte att man är välkommen som man är.

TEMA - DOPET

Esa Snaula, präst i Kramfors pastorat, med tjänstgöring i Bjärtrå, Dal, Styrnäs, Torsåker & Ytterlännäs, reflekterar över dopets varför och när. Foto: Magnus Aronson/Ikon, Alex Giacomini/Ikon, Kristin Lidell/Ikon

Dopet, en vinstlott?

Dopet kan ses som en dörr in i kyrkans och trons värld...

u ska det handla om dopet i kyrkans värld. Ja, ibland funderar vi, tvekar, drar på det och slutligen mynnar det ut i att det inte blir någonting alls av det hela. Den 7e maj erbjuder alla tio församlingar i pastoratet, familjer som inte döpt sitt/sina barn än, en fin möjlighet med en dag för drop-in dop. Vi tror att det här är ett bra alternativ för alla som kanske tvekar eller inte känner för att dra igång en stor ”apparat” kring det hela, med inbjudningar till dopkalas. Varför döper vi då barn, unga och vuxna i våra kyrkor? Jo, av den enkla anledningen att kyrkan fått det uppdraget av Gud. Dopet kan ses som en ”dörr” in i kyrkans och trons värld och en möjlighet till att möta upp den längtan och det hopp Gud lagt i varje människa vid skapelsen. Absolut att dopet är en möjlig väg att också växa och mogna som människa. I dopet räcks oss möjligheter att bli en del av en gemenskap där vi tillsammans kan göra Guds kärlek än mer synlig. Det är en god grund till att tyda och tolka vår livsvandring, som ger mål och mening i tillvaron för alla som söker. Ganska ofta får jag höra av dopföräldrar att de döper sitt barn för traditionens skull. Men de goda traditionerna, anser många med mig, vara en del av Guds pågående skapelse. Allt det goda bland oss människor, viljan

till kärleksfull gemenskap, jämställdhet, lika värde, god fördelningspolitik nationellt och globalt mm. Jag lever i den övertygelsen att vårt svenska folkhemsbygge inte varit möjlig utan Guds medverkan. Här vill jag citera prästen Sven Hillert där han skriver i sin bok Till befrielse – öppenhetens evangelium: ”Vi kan sluta skilja tron på Gud från tron på livet och framtiden. Vi kan sluta diskutera vilken tro som duger och vilken som räcker till. Vi kan sluta tala

om gränserna för en rätt tro och i stället koncentrera oss på centrum i vår tro, att Gud skapade oss alla, kommer oss nära i Jesus, bär oss tillbaka till sig genom liv och död och ger oss ett hopp för framtiden och evigheten”. Den här öppenhetens evangelium (glatt budskap) tycker jag borde öppna upp så att fler människor önskar ett dop. Men att det också stärker oss redan döpta till att få mer frimodighet att fortsätta bära ut hoppet om kärlekens

glada budskap till alla människor. I barnkonventionens 27 artikel står det om: ”…varje barns rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.” Ja, ibland går det nog lite för fort när föräldrar säger att barnet själv ska få välja och därför avstår att låta döpa sitt barn. Självklart ska ingen människa tvingas till någon tro. Det är en mänsklig rättighet att själv få välja sin religion, eller ingen alls. I vår iver att låta barnen själv få bestämma tro eller inte ligger en risk: Att vi stänger dörren till barnets rätt att få möjligheter att utforska de stora frågorna i livet. Vi ska ha i åtanke att välja att inte döpa, det är också ett val. I dopet ligger inga krav alls bundet i framtiden för barnet. Inga villkor alls att barnet måste hålla kvar några kristna begrepp och värderingar. Dopet är en gåva med oändliga möjligheter och kan istället bli en framtida dörr som står lite på glänt. En gåva, en inbjudan från Gud att själv senare i livet utforska en andlig värld, att själv söka sitt eget uttryckssätt, sitt eget språk för alla de stora frågorna livet och framtiden ställer. Nej, dopet är ingen vinstlott, istället handlar det om att ge sitt barn oändliga andliga möjligheter. Nu står påsken för dörren. Vårt dop är starkt kopplat till påskens stora seger, där kärlek och hopp, liv och framtid, hämtar sin näring ifrån. NR 1 2022 AMENVISST

TEMA - DOPET

Gamla dopfuntar med källa till nytt liv

Text: Lars Parkman Foto: Mattias Persson, Lars Parkman, Linus Ottosson

Medeltiden +------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------+

1. Nora kyrka

2. Skogs kyrka

tt rena sig i vatten finns i många religioner och kulturer. Johannes Döparen tillhörde förmodligen en judisk grupp som kallades esséer och som levde i Juda öken. I närheten av de grottor där man hittade Dödahavsrullarna finns lämningar av bassänger, där reningsriter förekom. Johannes döpte Jesus i floden Jordan. De första kristna dopen skedde säkerligen i floder och dammar. När kyrkan så småningom flyttade inomhus byggdes ofta särskilda ”baptisterier”, byggnader i anslutning till själva kyrkobyggnaden. Dopkandidaten steg ner från den ena sidan, sänktes ned i vattnet och steg sedan upp på den andra sidan och blev iklädd den vita dopdräkten. Tydligare kunde man inte gestalta vandringen med Jesus Kristus från död till liv, från det gamla livet till det nya. När kristendomen omfattades av en majoritet av befolkningen blev dopet av barn den vanligaste formen. 6

AMENVISST NR 1 2022

3. Gudmundrå kyrka

Dopet flyttades in i kyrkan. Istället för dopbassäng kom dopfunten. Ordet funt betyder källa. Fortfarande var det viktigt att hela barnet sänktes ned i vattnet. Dopfuntarna var alltså rymliga. Det kan vi se i våra medeltida dopfuntar som finns i Nora (1), Skog (2), Gudmundrå (3), Dal (4) och i Ytterlännäs gamla kyrka (5). Under medeltiden stod dopfunten vid ingången till kyrkan för att markera början av det kristna livet. De svenska dopfuntarna var ofta gjorda av sandsten eller kalksten och kom från Gotland, som t ex den i Nora (1) som är daterad till ca 1220 och är rikt ornamenterad. På bilden ser man det nyfödda Jesusbarnet överst. Nedanför vilar Maria halvliggande på en säng. På en stol mittemot sitter Josef. Fortsätter man runt cuppan (”skålen”) möter man de vise männen, men också Herodes och barnamorden i Betlehem. Till denna scen knyts avrättningen av biskop Thomas av Canterbury år 1170, dåtidens kanske mest uppmärksammade martyrium. Liv

4. Dals kyrka 5. Ytterlännäs gamla kyrka

+------------------------------

6. Ullångers kyrka

och död vävs samman, men dopvattnet vittnar om vägen till frälsning. Av en helt annan karaktär är den gamla dopfunten i Gudmundrå (3). Istället för bildberättelser är cuppan formad som ett knippe saftiga blad. Ur vattnet växer grönskande liv. Det kalla klimatet på våra breddgrader var kanske anledningen till att dopsättet förändrades. Istället för att sänka ner barnet i vattnet tog prästen vattnet i handen och lät det rinna över barnets huvud. Då behövdes inte längre den rymliga cuppan. Istället placerades ett fat med en nedsänkt skål över dopfunten. I Skogs kyrka (2) ser man ett sådant exempel. Efter reformationen flyttades dopfuntarna fram i koret. Eftersom det predikade ordet fick en större plats i gudstjänsten fylldes kyrkorummet med bänkar. Medeltidens rörliga rum förvandlades till hörsal. Nådemedlen – Ordet och sakramenten – fick sina synliga fokus i koret. Bön i Försoningskyrkan, Taizé. Foto: Maciej Biłas

TEMA - DOPET

Kyrkskatten 1600-1700-talet

1800-1900-talet

------------------------------------------------------------+

7. Styrnäs kyrka

8. Torsåkers kyrka

Fortfarande var dopfunten en ganska rymlig möbel. Det ser vi t ex i Ullångers (6) dopfunt i trä från 1655 och dopfunten i Styrnäs (7) från samma tid. I Ullånger täcks dopfunten av ett lock som skulle skydda vattnet mellan dopen. Det är ett arv från medeltiden när dopvattnet ibland kunde stjälas för att användas i magiska sammanhang. Från 1600-talet och framåt blev dopänglar vanliga. Torsåkers (8) kyrka har en sådan dopfunt. Barnet som bevakas av sin skyddsängel är ju ett kärt motiv med grund i Bibeln. Dopänglarna återspeglar en förändring av synen på dopet när vi kommer fram mot slutet av 1700-talet och upplysningen. Man tonar ner arvsyndsläran och nödvändigheten av att snabbt döpa barnen. Istället lyfter man fram det oskuldsfulla barnets sårbarhet och behov av änglarnas beskydd. Vid denna tid sker också en privatisering av dopet. Det flyttar ut ur kyrkan. Det ”fina” folket fick besök av prästen. En dopskål ställdes fram i

+----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------+

9. Vibyggerå kyrka

10. Bjärtrå kyrka

salongen och dopet skedde med släkt och vänner. Det ”vanliga” folket kom till prästgården och dopet skedde på expeditionen. En av mina tidiga prästerliga mentorer, Valfrid Westman, berättade att han togs till prästgården i Sidensjö av faddrarna och döptes bland pappershögarna på kyrkoherdens skrivbord. ”Det var nog inte så högtidligt, men jag har alltid varit så tacksam över mitt dop”, brukade han säga. Den lilla dopskålen behövde ett ganska enkelt fundament. I Vibyggerå (9) och Bjärtrå (10) kyrkor kan vi se typiska dopfuntar från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Ofta stod de undanställda för att ställas fram i koret när det var dop. 1900-talet innebar en liturgisk förnyelserörelse i kyrkorna – både i kyrkorummet och i gudstjänstordningarna. Man ville knyta an till urkyrkans tro och liv. Det märks också i dopfuntarnas utformning. Istället för lättflyttade möbler i trä blev de återigen större och i mer massivt

11. Ytterlännäs kyrka 12. Nordingrå kyrka

material. I Ytterlännäs nya kyrka (11) finns en stram och tung dopfunt i sten. I Nordingrå kyrka (12) ersattes dopängeln 1977 av en stor dopfunt i mässing med en baldakin som symboliserar det himmelska Jerusalem. Bibelordet som omramar den stora cuppan är inte det ofta förekommande ”Låt barnen komma till mig”, utan orden från Efesierbrevet 2:19-22: ”Ni är Guds husfolk, där hörnstenen är Kristus Jesus själv, uppbyggda på apostlarnas grundval”. Från korset i botten reser sig tolv pelare som bär upp cuppan. Här ser vi en tydlig teologisk förskjutning – från det privata och välsignandet av barnet till dopet som ett inlemmande i kyrkans gemenskap över alla tider. På senare år har ganska många vuxna döpts i denna dopfunt, inte minst flyktingar som funnit en fristad i vårt land och som för oss ”gammelsvenskar” blivit en påminnelse om kyrkan som en världsvid gemenskap, ett husfolk förenat genom dopet i tron på Jesus Kristus. NR 1 2022 AMENVISST

BILDSVEP - VINTERN I FÖRSAMLINGARNA

Två veckor efter invasionen hissades Ukrainas flagga vid Nordingrå kyrka, som en bön för alla som drabbas av krigets vanvett. Kort därefter anlände de första flyktingarna till Nordingrå.

Medeltida vesper i Torsåkers kyrka med sång av Sabine & Sara.

Masako, Annika, Anna, Ignatia, Aina, David och Lars ledde sången i den sammalysta pastoratsmässan i Ytterlännäs kyrka 9 januari, då nya förtroendevalda välkomnades och gamla avtackades.

Från Lucia-firandet i Styrnäs församlingshem med barn i olika åldrar och utstyrslar. 8

AMENVISST NR 1 2022

Bollstaskolans åk 4 läser om kristendomen och ville besöka kyrkan. Präst Annica visar dopklänning och liturgiska kläder. Lärare Tobias fick stå modell, här i en mässhake.

Musikklubben är pastoratets orgel- & pianoelevers gemen Här pågår ett "orgeltåg" med Hugo & pappa Tobias tur att

Foto: Leif Söderström, Ann-Charlotte Agrell, Kristina Tosteberg, Sven Palmquist, Linus Ottosson, Lars-Åke Wennstig, Masako Karlsson, Ellen Viklund

Julspelsgänget i Ytterlännäs; Lea, Ann- Charlotte, Sara, Jonny, Sven och Gerd.

Gud håller ställningarna i Nora. (se även s. 12)

nsamma träff nån lördag per termin. t spela på Gudmundrås läktarorgel.

Tuva och Esmeralda på Stora KakKalaset, som inbringade 14.500 kr till Act Svenska kyrkans nödhjälp i Ukraina.

Firade 80-årsjubilarer i december på Gudmundrå förs.gård: Anne-Marie Fahlén, Lillemor Sjödin, Barbro Eriksson, Birgitta Eriksson, Sylvia Stenberg Lundqvist, Minire Mammedova, Uno Hägglund, Åsa Åsander, Birgit Gunnarsson, Gunveig Almqvist, Alvar Johansson, Bengt Lockner & Maj Sjögren.

Fikastund under Liten & stor i Torsåker.

Ullånger församling bjöd på korv vid traditionell utflykt till Salumstugan, med 30-talet deltagare på skoter och skidor, här Leif Lindström & Mats Hallin. NR 1 2022 AMENVISST

PERSONPORTRÄTT

"Jag har haft mina prövningar i livet."

- En uppenbarelse från Gud när livet hängde på en skör tråd, fick Gösta att inse att han hade en särskild uppgift här i bygden.

Här är Gösta Hägglund, Mjällomsbon som med kärleken till Jesus överbryggat många hinder i livet och formats till trosviss glädjespridare och omtänksam medvandrare. Text & foto: Lars Parkman

östa Hägglund är en känd profil i Nordingrå. Jag tror att de allra flesta som mött honom berörts av hans humor, livsglädje och trygga trosvisshet. Han är en uppskattad solo- och duettsångare vid gudstjänster och begravningar. Jaktlaget i Omne har i honom en trogen kamrat. Under många år var han en uppmärksammad löpare i bygden som sprungit flera marathonlopp. Ända tills häromåret fyllde han olika funktioner på Måvikens behandlingshem – som vaktmästare och chaufför – trots sedan länge uppnådd pensionsålder. - Jag är född på Orstakullen. När jag var sex år dog pappa och jag fick börja hjälpa mamma med jordbruket. Medan mamma mjölkade tre kor hann jag mjölka en. Jag minns en sommar när vi hade slitit med slåttern. Vi hade hässjat ”tre le” när ställningen föll ihop. Mamma satte sig i gräset och bara grät. Jag försökte trösta henne och sade: ”Mamma, gift om dig!” Gösta och hans mamma blev bönhörda och han fick en god styvfar i Fritz Björklund i Klocke. Barnatron hade Gösta med sig 10

AMENVISST NR 1 2022

hemifrån, men som alla tonåringar var han nyfiken på livet och världen. Som många andra ungdomar tog han moppen till Borgen i Salsåker och dansen där, men kände snart att det inte passade honom. Efter ett möte på EFS-bönhuset i Själand gav han sig till Jesus. - Jesus har varit min stora idol hela livet. Jag har haft mina prövningar i livet, men tron på Jesus har burit mig genom allt. Henry Nordin var musikledare i Nordingrå när Gösta växte upp. Han ledde både blåsorkester och ungdomskör. Det var viktiga gemenskaper, där tron fick växa. I kören träffade han Margareta som så småningom skulle bli hans fru. Redan tidigt började de sjunga duett tillsammans. - Det började redan i Härnösand när Margareta gick på seminariet och jag hade jobb på ASEA. Alvar Byström var predikant och frågade om vi kunde sjunga på mötena i bönhuset. På den vägen fortsatte det. Vi flyttade tillbaka till Nordingrå och Mjällom. År 1970 fick jag jobbet på Måviken som från början var ett konvalescenthem, men så småningom också började ta emot alkoholister. Varje

kväll var det aftonbön där vi ofta sjöng och fick vittna om Jesus. Både Gösta och Margareta fick kämpa med sjukdom. I samband med en svår operation runt 1990 då Göstas liv verkligen hängde på en skör tråd, fick han en uppenbarelse från Gud, att Margareta och han hade en särskild uppgift. Det andliga läget i Nordingrå var just då ganska laddat. En ny församling hade bildats som upplevdes som både förnyande och splittrande i bygden. Budskapet som Gösta fick en natt var en uppmaning och en bön att alla kristna skulle komma samman och att Margareta och Gösta hade en särskild uppgift som brobyggare.

Bön i Försoningskyrkan, Taizé. Foto: Maciej Biłas

GÖSTA HÄGGLUND

Gösta med sin Nonto vid deras vigsel i Nordingå kyrka 2019. +--------------------------------------------------+

Jesus har varit min stora idol hela livet. Jag har haft mina prövningar i livet, men tron på Jesus har burit mig genom allt.

+--------

Gösta tillsammans med Reine, som han lärt känna genom sin tjänst på Måviken.

Strax efter Göstas operation insjuknade Margareta i cancer. Läkarna gav henne något år att leva. Hur skulle det då gå med uppdraget de fått? Men Margareta fick nästan 20 år till att leva. Makarnas sång och gärning för bygden har satt outplånliga spår i bygden. Undertecknad minns ett särskilt ögonblick för några år sedan, när några av de aktiva i den tidigare fria församlingen bad att få bilda en femte gudstjänstgrupp. Efter deras första tjänstgöring i högmässan i kyrkan mötte jag Gösta som grät glädjetårar: ”Detta har jag bett om i alla år. Gud hör bön!” När flyktingarna kom till Nordingrå 2014-15 blev Gösta som många andra nordingråbor engagerad i mottagandet. På övervåningen i Sockenstugan såldes kläder för en billig penning. Gösta skötte kön och såg till att stämningen var god. Där mötte han Nontobeko från Swaziland (numera eSwathini). Tycke uppstod och sensommaren 2019 kunde de efter en omfattande pappersexercis gifta sig i Nordingrå kyrka. När jag träffar dem för denna intervju i hemmet på Södervägen i Mjällom berättar Nonto att hon just ska avsluta en årlig ”Hallelujah

Challenge”, 21 dagar av bön i midnatten. Inspirerade av Apostlagärningarna 16, där Paulus och Silas ber och lovsjunger vid midnatt i fängelset och portarna öppnas, ber människor över hela världen om befrielse från alla former av förtryck. Gösta och Nonto är ett bevis på hur kärleken till Jesus kan överbrygga alla hinder. Ytterligare ett tecken får jag när vi åker ner till Måviken för att ta några bilder i Göstas gamla arbetsmiljö. När vi stiger ur bilen möter vi Reine, som varit många gånger på Måviken för behandling av sin alkoholism. Det blir ett kärt återseende. Jag ser den oerhörda värmen och glädjen som Gösta utstrålar i mötet. Jag förstår att anekdoten han just berättat verkligen har täckning, om den unga missbrukande killen som rymde från Måviken, men ångrade sig och ringde efter Gösta. Han kom tillbaka, lämnade sig åt Jesus och blev så småningom predikant. Nu finns han med och stöttar Sebastian Stakset i hans arbete för unga kriminella. En trosviss glädjespridare och en omtänksam medvandrare – det är Gösta i Mjällom! NR 1 2022 AMENVISST

KULTURARV

Nora kyrka restaureras Nu ska kyrktornet återigen få sträcka sig stolt mot himlen. Text & foto: Linus Ottosson

AMENVISST NR 1 2022

Under arbetet med tornet kommer vissa delar av kyrkogården och området runt tornet att spärras av. Framkomlighet till några av gravarna kommer därför att vara begränsad eller obefintlig. Berörda gravrättsinnehavare har underrättats. Projektet ska vara klart i oktober i år och beräknas kosta 6,95 mkr. Halva kostnaden täcks av ett bidrag, så kallad kyrkoantikvariska ersättning, administrerad av Härnösands stift, och den andra halvan står Kramfors pastorat för. BEKAB har tillsammans med underentreprenörer fått uppdraget att genomföra projektet, som leds av David P Konsult AB i nära samarbete med pastoratets medarbetare. Kyrktornet i Nora har sträckt sig stolt över bygden i över 200 år och med denna restaurering kan det så fortsätta göra även för kommande generationer.

+---------------------------------------------------------------------------------+

nder 2022 genomförs ett omfattande projekt med restaurering av kyrktornet i Nora. Kyrkans torn har bl.a. stora rötskador som måste åtgärdas. Fredagen den 4 mars, lyftes den 9 ton tunga lanternin ner på marken av en stor mobilkran. Väderförhållandena kunde knappast vara mer optimala med sol, någon minusgrad och alldeles vindstilla. Processen med nedlyftet flöt på smidigt. Tornets topp hann dingla i luften blott några få minuter innan den nådde mark. Med precission sänkte kranföraren lanternin ner i mitten av ett ställningsmontag som väderskyddas. Arbetet med att restaurera denna del av tornet blir omfattande och behöver därför utföras nere på marken, då säkerheten för alla byggarbetare är av högsta prioritet.

Nora kyrka genom tiderna Den nuvarande kyrkan i Nora föregicks av en ursprungligen medeltida senare tillbyggd stenkyrka, som revs 1804 vid tillkomsten av den nya kyrkan. Den nya kyrkan, som uppfördes i tidstypisk, stram nyklassicistisk stil stod klar våren 1806. Arkitekt var Simon Geting. 1806 - Nora nya kyrka uppförs. 1858 - Invändig restaurering. 1888-90 - Kyrkan kalkströks och fick nya fönster. 1909 - Spåntaket ersättes med plåttak. 1914 - Ut och invändig restaurering. 1935 - Invändig restaurering och nytt vattenburet värmesystem. 1950 - Ombyggnad av orgeln. 1956 - Utvändig renovering. 1979 - Ombyggnad av läktaren. 2002 - Nytt plåttak på torn och långhus.

KUNGÖRELSER

Döpta, vigda, avlidna medlemmar DÖPTA

Välkommen till världen Text & foto: Eva Nilsson Dopinbjudan görs på lite olika vis i våra församlingar. Här kommer ett exempel, från Gudmundrå. Det känns fint att vi som kyrka får uppmärksamma alla som fått nyfödda i församlingen. Sedan många år tillbaka så skickar vi en gratulation till alla nyblivna föräldrar. Vi tar efter några veckor kontakt igen och lämnar över ett brev med en gåva. Det är en Gudsom-haver-tavla och en inbjudan till vår Stor & liten-grupp och till övrig barnverksamhet, om det finns syskon i familjen. I brevet finns också en liten doptidning (utgiven av Verbum) och information om hur man går till väga om man vill ha dop i vår församling. Det känns fint att få möta föräldrar och ibland även syskon till de nyfödda på det här sättet, det skapar många fina möten och kontakter! En fin tradition är också det att vi i gudstjänsten på Kyndelsmässodagen tänder ljus och ber för alla fjolårets nyfödda, oavsett om de döpts eller inte.

Dal 2021 12 18 Henning Wallgren Gudmundrå 2021 12 11 Ell Forsman Nora-Skog 2021 11 25 Vidar Melander Nordingrå 2021 11 27 Lova Norlander 2021 12 27 Sarah Rundkvist 2021 12 27 Stina Nordenberg Adamsson 2021 12 28 Signe Hammarstedt Ullånger 2021 11 27 Arvid Thun Vibyggerå 2021 11 13 Isak Niemi 2021 11 13 Otto Rapp 2021 11 20 Bianca Vallin 2022 01 29 Evelina Bergström

VIGDA

Nora-Skog 2022 02 12 Johanna Viklund Andreas Eriksson Vibyggerå 2021 12 11 Natalja Artemjeva Tomas Olsson Ytterlännäs 2022 03 05 Elsa Amiri Mohammad Reza Khodabakhsh

AVLIDNA Bjärtrå 2021 09 28 Nils Göran Källström 2021 11 15 Dick Benny Karlsson 2021 11 29 Gert Ingemar Ottosson 2021 12 08 Dagmar Christina Norlin 2021 12 26 Gerd Ingrid Eriksson 2022 01 28 Anna Maria Kristina Kronström Dal 2021 12 07 AliceMonicaKristinaHolmbergLöfgren 2021 12 20 Sten Olof Hellström 2021 12 29 Gerd Sigrid Ingabritt Holmgren Gudmundrå 2021 11 03 Inga-Lill Viola Dahlberg 2021 11 04 Barbro Monica Forsberg 2021 11 14 Berta Linnea Nordin 2021 11 21 Nils Stefan Byström 2021 11 21 Sonja Viktoria Svedberg 2021 11 22 Rut Birgitta Lundberg 2021 12 09 Solveig Matilda Vennberg 2021 12 14 Elsy Kristina Sahlén 2021 12 15 Mrym Aroian 2021 12 19 Leif Göran Byström 2021 12 21 Herta Gunni Elisabet Nordlund 2021 12 22 Anna-Greta Viola Elisabeth Sigheim 2021 12 30 Bengt Olof Brundin 2021 12 30 Nils Lage Gilbert Strand 2021 12 30 Lilly Maria Andersson 2022 01 07 Kjell Artur Röst 2022 01 16 Sven Erik Hultin 2022 01 20 Ingrid Ulla Karin Larsson 2022 01 28 Lars Mikael Lorentz Brander 2022 01 28 Alf Ove Hjalmar Fahlén 2022 02 01 Hillevi Maria Jonsson

2022 02 04 Stina Amanda Lindgren 2022 02 06 Karl Staffan Skoglund 2022 02 06 Elsy Maria Elisabet Fahlén 2022 02 08 Heikki Gideon Kemppainen 2022 02 10 Jan Allan Elmborg 2022 02 11 Kjell Roland Näsholm 2022 02 15 Sven Åke Lindgren 2022 02 17 Rolf Robert Sundin 2022 02 23 Rolf Olov Johansson 2022 02 24 Saga Birgitta Nyberg 2022 02 26 Kerstin Mariana Henriksson Nora-Skog 2021 11 08 Leif Erik Olsson 2021 11 26 Hans Gunnar Öhman 2021 12 31 Sven Ture Nordin Nordingrå 2021 11 14 Ellen Matilda Törnkvist 2021 11 19 Peters Viklands 2021 11 25 Elsy Mari Ann Ahlenius 2021 11 30 Bengt Roland Edlund 2021 12 30 Anna Sofia Sundin 2022 01 04 Berit Marianne Viklund Styrnäs 2021 12 26 Birgit Viola Fredriksson Ullånger 2021 10 26 Barbro Inger Kristina Hägglund 2021 11 03 Lars Sören Viklund 2021 11 07 Bengt Benny Nordberg 2021 11 16 Elly Margret Nyberg 2021 11 18 Bo Gustav Bergman 2021 12 01 Ulla Britt Hansson 2021 12 03 Laila Viola Lindgren 2021 12 18 Göta Elisabeth Andersson 2021 12 19 Karin Margareta Nilsson 2021 12 31 Ingrid Margareta Karlström 2022 01 02 Märta Maria Sjölander 2022 02 06 Britt Astrid Mariana Nyberg Vibyggerå 2021 11 09 Evert Sahlén 2021 12 03 Anna Stina Hesse 2021 12 14 Per Ola Köhn 2022 01 05 Ernst Rune Nordin 2022 01 21 Britt Ingegerd Asplund 2022 01 21 Hans Jakob Nordström 2022 01 29 Sven Samuel Viberg Ytterlännäs 2021 11 04 Maja Chilinska 2021 11 21 Per Erik Lindberg 2021 11 28 Barbro Marianne Jonsson 2021 12 12 Eva Margareta Dahl 2021 12 18 Inga Britt öresten 2021 12 19 Eva Bolin 2021 12 22 Georg Karl Henry Landin 2021 12 28 Rolf Georg Lundgren 2022 01 02 Inez Marie Ann Eriksson 2022 01 06 Inga Margareta Dahlman 2022 01 20 Ingrid Elisabet Westman 2022 01 29 Ingrid Margareta Svensson 2022 02 02 Svea Ingegärd Bohman 2022 02 06 Sten Herbert Hiller 2022 02 06 Yris Anna Eleonora Lidbom 2022 02 11 Milly Margareta Dahlén 2022 02 12 Birgit Linnea Ingeborg Höglund 2022 02 15 Margit Johanna Lundgren 2022 02 24 Kaj Johnny Lundgren * Inga kungörelser för Torsåker detta nummer NR 1 2022 AMENVISST

Foto: True North

MUSIK

Fastekampanj - Repetitionsdag av Haydns Skapelsen, med körsångare från hela Västernorrland och under ledning av Jonas Nyström.

🎵-erat ...om musiken i pastoratet Text & foto: Anna Larsson

 Årliga Vår-Kör-Festen

Gudmundrå församlings körer sjunger tillsammans och avslutar med tårta i Mariakapellet. Detta år får vi hjälp av en grupp som kallar sig Tzeitel. Det är dragspel, sång, fiol och kontrabas som har specialiserat sig på Klezmermusik. Denna musikstil har sina rötter i judisk och romsk kultur i Europa. Det är riktigt svängigt och av lite folklig prägel. Ett annat instrument som kan vara med i Klezmer är klarinett. Denna grupp har besökt oss i Kramfors för några år sedan. De spelade ett uppskattat program i Kramfors kapell på en sommarmusik. Denna gång ska de spela och sjunga tillsammans med våra körer som omfattas av åldrarna 4-88 år. Torsdag 28 april 18:00, Gudmundrå k:a.

 Vivaldis Gloria med bara unga röster Västernorrlands kyrkosångsförbund arrangerar denna konsert i samarbete med Gudmundrå församling. Ungdomskören Cantus utgör stommen för denna satsning. Det blir en liten 14

AMENVISST NR 1 2022

ensemble som spelar orkesterns stämmor. Två solister ur denna ungdomskör sjunger de solo-satser som finns. Kom och njut av unga sångare som framför ett trevligt verk av Antonio Vivaldi. Hans musik är glad och lättillgänglig. Söndag 8 maj 18:00, Gudmundrå k:a.

 Stort kör-evenemang

Skapelsen av Joseph Haydn är ett stort oratorium som sjungs av körsångare från församlingarna i pastoratet och hela Västernorrland. Detta projekt är initierat av Kyrkosångsförbundet och sker i samarbete med Sundsvalls församling, Sundsvalls orkesterförening och Sensus. Det är tre solister: Åsa Jönsson - sopran, Andreas Franzén - baryton och Simon Byhamre - tenor. Det kommer att bli en fantastisk kväll med musik som målar upp hela skapelseberättelsen i klassiska toner, som innehåller både ljuvlig, finstämd och lyrisk stämning som dramatisk, pampig och storklingande musik. Söndag 29 maj 18:00, Gudmundrå k:a.

Dela med dig till människor som är i akut hungersnöd, är på flykt från kriget i Ukraina eller lever i utsatthet under samma himmel. Swisha halva beloppet för något du köper. Tillsammans gör vi världen hel. FN varnar för att världen står inför en matkris. Minst 50 länder är beroende av Ryssland och Ukraina för 30 procent av sin veteförsörjning. Många av dem är fattiga och konfliktdrabbade nationer utan marginaler i Afrika, Mellanöstern och övriga Asien. Miljoner människor riskerar att hamna i hungersnöd. Coronapandemin hade redan tidigare lett till skenande matpriser, och kriget i Ukraina förstärker trenden. Både Ukraina och Ryssland är stora matexportörer. Tillsammans har de två länderna stått för en fjärdedel av världens veteexport, och förutom vete är det i synnerhet majs och solrosolja som omvärlden nu får brist på i matväg. DIN GÅVA GÖR SKILLNAD Kriget i Ukraina gör det tydligt att Sveriges säkerhet och välfärd påverkas av vad som händer i andra delar av världen. Detsamma gäller inom andra kritiska områden. I en värld där klimatet snabbt och dramatiskt förändras kan inget land klara sig självt. Dagens stora utmaningar kräver att vi arbetar tillsammans. Genom ett globalt katastrof- och utvecklingsarbete kämpar Act Svenska kyrkan för en värld fri från våld, väpnade konflikter, hunger och fattigdom. Din gåva gör skillnad! Swisha till 900 1223.

Foto: Annika Stockberg

KLURIGHETER - KORSORD, BILDFRÅGA FÖR MEDBARN LIDANDE OCH KLÄDER ELDREST

HAR STAVKYRKA

UDDE

DEPPIG

FALL

UPPREPAD KRITIK

SPETS

HÖR BÖN PRONOMEN KAN PANNA VARA

GUD

HAR FÖRMÅGAN

HIMMELSKT VÄSEN

SOM EN KNUT KORT REGEMENTE

BIBELMAT UNDER ARM SES I KOPP

BLEV LOTS HUSTRU

DEL AV RODDREDSKAP STRÖM

KUNGSFISK

REP TON

SOM EN UNG

AV OMSLUTER SOCKA

ALTARTAVLA

LUGN VATTENÖPPNING

KAMPHANDLINGAR STICKORGAN KNALL ARENA

VÄV TYG STYCKE PÅ HUVUDET

BIBELPLAGG BIBELSTAD HÅGLÖS

LÅTA VÄTSKA RINNA UT

FINNS ÄNGEL ROGERS KOMPIS

FÖR SYDAFRIKA AV LIKA VÄRDE

SJÖ I KAZAKSTAN

KÖR KIS

STAT I ASIEN

KUB I MEKKA

SÄGA

SÄLLSYNT

I KUB

OKUNNIG SOM SALOMO

VASSBÅT

FÖRRÅDSUTRYMMET STÖTTAR MAST

JAKOBS SVÄRFAR

GAMMAT

VILKEN VY!?

Senaste korsordet - Av inkomna var 82% korrekta.

BALJA

Var i vår vackra bygd är detta foto taget? Förra numret: Vibyggerå kyrka. Skicka in din gissning för numrets vy - vi drar en vinnare!

Skicka in - Vi drar 3 + 1 vinnare bland korrekta lösningar & bildsvar. Skicka in senast 15/5 via post; Jättestag. 13, 872 34 Kramfors, eller mejla fotokopia; kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se.

Korsordsmakare: Anders Nordmark

SLUT I JAPANSK PUNG

OKLAR FERIE

INTRODUKTIONSKURS

GEGGA

KLÄR BADRUM

POL

LÄGEN

DRIVS AV TRYCKLUFT ÄMNESGRUPP

NYSS I PEKING

PLANET

WAERLAND

URAN

KISTA

Grattis till våra vinnare! Korsord: Barbro Tjernström (Kramfors), Miriam Swedengren (Skog), Uno Täfvander Amenvisst Kramfors(Kramfors). mall 17 x 16 Arial 6 pkt, lösning Times Roman 18 pkt, nr 1 2022 Bildfråga: Karin Fahlen (Nyland). Vinsten i form av något läsvärt + rättvisemärkt choklad skickas till er.

Adress: _____________________________________ Ort:

_____________________________________

Foto: Leif Söderström

Namn: _____________________________________

NR 1 2022 AMENVISST

Med hj♥rta för

församlingen

+-------------------------------------------------------------------------------------------+

Kyrkkaffe i all ära - julspelet är ändå Ingalills favorit Text: Ann-Charlotte Agrell, foto: Frida Helgesson

rlä

äs

jul

spe

Ingalill Englund hade arbetat inom barnomsorgen och själv alltid tagit med sina egna barn till kyrkans barngrupper, så när hon som pensionär fick förfrågan om att engagera sig som ledare tackade hon ja. - Jag började med barnverksamhet i kyrkans regi tillsammans med Gertrud Hamrén. Det var en jätterolig tid. Vi sjöng mycket, pysslade och åkte på utflykter. Ingalill har även deltagit i många andra församlingsaktiviteter. - Jag har kokat mycket kaffe, julgröt, soppa till soppluncher och gräddat & sålt våfflor vid gamla kyrkans kaffestuga i Ytterlännäs. Vid gamla kyrkan introducerade jag även att bjuda på varm choklad och smörgås när det var vintergudstjänst i kalla februari. Att bidra med samtal och tankar om kyrkans inriktning och verksamhet i Ytterlännäs församlingsråd har också varit viktigt för Ingalill. - Höjdpunkten på året var ändå att spela ängel i julspelet. Det var så roligt att träffa alla skolbarn i Ytterlännäs kyrka. Undertecknad har själv jobbat i barngrupper där Ingalill varit med som ideell och jag vet att barnen tycker mycket te om henne. Det har varit roligt att möta de som t iY år Ingalill haft i sina barngrupper. Som vuxna har h a ro s ed de kommit tillbaka med sina egna barn till kyrkans m l e I n g a li ll s o m ä n g verksamhet. Och som ängel i julspelet med sitt rosa hår har hon förstås gjort succé. Ingalill berättar att hon är tacksam över att ha fått möta och lära känna många trevliga människor genom kyrkan. En som hon ännu saknar är diakonen Ragnhild Pelo, som flyttade till Umeå för ett antal år sedan och som hon tycker att hon hade ett väldigt bra samarbete med. - Jag känner mig fridfull och lugn när jag befinner mig i kyrkans miljö. Jag tänker tillbaka på åren i kyrkans verksamhet som ett varmt minne, avslutar Ingalill. +-------------------------------------------------------------------------------------------+

Vill du också engagera dig i en församling? Prata med andra som redan är engagerade (kanske du känner någon?). De hjälper gärna till, om du också vill vara med. Eller använd någon av de anställda som bollplank för att hamna rätt. Välkommen med!