Amenvisst - nr 4 2025

AMEN VISST

E N T I D N I N G T I L L VÅ R A T I O F Ö R S A M L I N G A R I Å DA L E N & H Ö G A K U S T E N

N R 4 , 2025

14

röster om julens bästa sånger och psalmer

Julspelen ger berättelsen om den första julen

Tema

+------------------+

VARFÖR JUL?

Bjärtrå kyrkogård blir upplyst

+-----------------+

+-----------------+

Julotta i Dal för Emil i Lönneberga

Historien om julklappens tillkomst

LEDARE

Ansvarig utgivare: Peter Forsberg, 0612-855 20 Redaktör: Linus Ottosson, 0612-855 66 Redaktionsgrupp: Anna Olofsson, Ann-Charlotte Agrell, Annika Stockberg, Kristina Tosteberg och redaktör.

Omslagsbild: Julspel i Ytterlännäs k:a spelas för skolklass. Foto: Josefin Lundholm Tryck: Ågrenshuset, Bjästa Distribution: PostNord ODR Samhällsinformation Årgång: 5 Nästa nummer: mars 2026 Läs Amenvisst digitalt: issuu.com/amenvisst Kontaktuppgifter: Kramfors pastorat Jättestagatan 13 872 34 Kramfors kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se 0612-855 00 Se hemsidan för direktnummer och mejladresser till personal.

Expeditionernas telefontider: Mån, tis, tors 10-12, ons 13-15 Besök vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/kramfors Följ oss på sociala media: @svenskakyrkankramfors Swish-nr för kollekt & gåva: Bjärtrå - 123 271 73 95 Dal - 123 271 73 95 Gudmundrå - 123 124 94 99 Nora-Skog - 123 036 24 59 Nordingrå - 123 214 10 59 Nordingrå EFS - 123 615 25 81 Styrnäs - 123 271 73 95 Torsåker - 123 271 73 95 Ullånger - 123 346 28 84 Vibyggerå - 123 346 28 84 Ytterlännäs - 123 271 73 95 Diakonikretsen - 123 548 46 05 LP-kontakten - 123 34 74 194 Act Svenska kyrkan - 900 1223 Svenska kyrkan i utlandet - 901 6031

2

AMENVISST NR 4 2025

Julens möjlighet:

Foto: Terhi Saarela

Denna församlingstidning ges ut av Kramfors pastorat fyra ggr/ år, till alla hushåll i församlingarna Bjärtrå, Dal, Gudmundrå, NoraSkog, Nordingrå, Styrnäs, Torsåker, Ullånger, Vibyggerå & Ytterlännäs.

Den delas enligt PostNords villkor ut som samhällsinformation.

generositet och omsorg Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt / i signad juletid.

Giv mig Guds ära, änglavakt / och över jorden frid.

Giv mig en fest som gläder mest / den konung jag har bett till gäst.

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt, / giv mig en änglavakt.

Svensk psalm 645 vers 1. Text: Z. Topelius 1887

”E

n riktig jul firar man i kyrkan.” Affischen utanför kyrkan ropade ut sitt budskap tydligt och klart och beskrev följaktligen även när man kunde besöka gudstjänster under julhelgen. Kanske utmanade det någon i tanken om hur man ska eller bör fira jul. För även om jul och kyrka hör ihop, så är idéerna om hur man firar jul nog lika många som vi är julfirare. Någon brukar fira med släkten - alltid på samma vis i samma konstellation, med mycket julklappar och kanske de blir bara fler för varje år. Andra varierar sig eller reser iväg till fjälls eller utomlands och kanske det får vara julklappen. Ytterligare någon ordnar inte med julfirande alls utan bara vilar - eller arbetar - under helgen. Och en del kanske har slutat eller aldrig börjat med klappar - av olika skäl. För julgåvorna är ju något som vi verkligen tänker på under julen.

Då kommer jag att tänka på de stilla tonerna av en saxofonslinga som brukar ljuda från TV:n på julaftonen.

Det är signaturmelodin till Karl-Bertil Jonssons julafton, Tage Danielssons julsaga. Berättelsen är en uppgörelse med orättvisan där den rika familjen har ett överflöd av julklappar medan sonen Karl-Bertil upptäcker att så är det inte för alla. Så delar han ut familjens julklappar till människor som han tycker behöver dem bättre.

Pappa Tyko blir först arg över sonens tilltag, men så småningom upptäcker man att det hela blev ganska bra -

släkten och familjen behövde inte alla gåvor utan kunde avstå dem till dem som hade större behov.

Berättelsen värmer i hjärtat och har en anknytning till kyrkans budskap i advents- och jultid, som ju har fokus på att avstå något av vårt överflöd, till exempel genom ACT:s julinsamling till behövande medmänniskor. Och så säger den något om varför man firar jul. Gud, som föds som ett fattigt barn i ett stall i Mellanöstern, behöver världens omsorg. Och när jag tillåter mig det kan jag se det behövande Gudabarnet i varje medmänniska just det som kanske Karl-Bertil och så småningom också hans pappa Tyko upptäckte.

Gud välsigne dig!

Peter Forsberg, kyrkoherde Bön Gud, öppna mina ögon, så att jag ser människors allra djupaste nöd, rör mina händer, så att de kan ge mat åt de hungriga, rör vid mitt hjärta, så att de kan värma de förtvivlade, ge mig ett öppet sinnelag, så att jag kan välkomna främlingar, lär mig att dela mina ägodelar, så att jag kan klä de naknalär mig känna omsorg om den sjuke.

När vi delar vår oro och vår kärlek, vår fattigdom och vårt överflöd tar vi del i din gudomliga närvaro ibland oss. Amen

AKTUELLT & PÅ GÅNG Foto: Fredrik Bengtsson/Ikon

Resultatet av höstens kyrkoval Slutgiltigt resultat för valet 2025 till kyrkofullmäktige i Kramfors pastorat, blev för de sex nomineringsgrupper som ställde upp enligt följande: Foto: Lars-Åke Wennstig

Julinsamlingen

Så arbetar Act Svenska kyrkan för fred Act Svenska kyrkan arbetar med över 200 insatser i ett 40-tal länder. Via ACT-alliansen, Lutherska världsförbundet och Kyrkornas världsråd stödjer vi dessutom ännu fler insatser.

På platser där det råder väpnad konflikt behövs skydd för civilbefolkning och direkta humanitära insatser i form av mat, vatten och trygga platser att bo på. Fredliga samhällen byggs också genom att motverka fattigdom och utanförskap.

fira i gemenskap Vill du äta ett gott julbord, med mat skänkt av Hotell Höga Kusten, och fira julafton i gemenskap med andra? Varmt välkommen till kyrkans gemensamma julaftonsfirande i Kramfors! Det är helt kostnadsfritt och öppet för alla. Sång, aktiviteter & överraskningar bjuds.

Julafton 24 december 12:30-15:30 Mariakapellet, Kramfors.

Anmälan t.o.m 19/12: ring 0612-855 00 (må, ti, to 10-12, on 13-15) eller mejla kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se

Centerpartiet (C) 21,47%, 332 röster, ger 5 mandat Hoppfulla Församlingar i Kramfors pastorat (HFKp) 27,81%, 430 röster, ger 7 mandat.

Listan i Härnösands stift (LHs) 1,94%, 30 röster, ger 0 mandat.

Sverigedemokrater i Svenska kyrkan (SDSK) 6,02%, 93 röster, ger 2 mandat.

Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) 9,06%, 140 röster, ger 2 mandat.

Valdeltagande: 17,21% (ökning med 0,39% från 2021) Antal röstberättigade: 9 286 Avgivna röster: 1 598, varav giltiga röster: 1 546 och ogiltiga röster: 52

Foto: Linus Ottosson

Act Svenska kyrkans årliga julinsamling har precis som ifjol fokus på fred, med kampanjen "Sprid ljus i mörkret".

I natt vaknar miljontals människor till ljudet av krig och konflikt. Act Svenska kyrkan arbetar för fred i flera av världens mest konfliktdrabbade områden. Var med och sprid ljus i mörkret - din gåva gör skillnad!

Vi lever alla under samma himmel men verkligheten ser olika ut. Just nu pågår närmare 200 väpnade konflikter i världen, exempelvis i Ukraina, Israel, Palestina, Libanon, Sudan och Sydsudan. En fjärdedel av jordens befolkning lever i konfliktdrabbade områden.

Som världsvid kyrka och internationell biståndsaktör finns Act Svenska kyrkan på plats där människor drabbats av krig och konflikt. Tillsammans med lokala kyrkor, organisationer och människorättsförsvarare agerar vi för fred.

Julinsamlingen pågår mellan första advent och trettondedag jul.

Under december månad dubbleras dessutom alla gåvor av Akelius Foundation. Deras extra bidrag kommer att stödja Act Svenska kyrkans arbete för människor som drabbats av kriget i Sudan.

Gemensam jul

Arbetarepartiet - Socialdemokraterna (S) 33,70%, 521 röster, ger 9 mandat

Fira jul & nyår med

olika gudstjänster Julkrubba & julspel 24 dec

Gudmundrå k:a 11.00 | Nora k:a 11.00 Nordingrå k:a 11.00 | Ytterlännäs k:a 11.00

Julnatten 24 dec

Gudmundrå k:a 22.00 | Styrnäs k:a 22.00 | Vibyggerå k:a 22.00 | Nordingrå k:a 23.00 | Skogs k:a 23.00

Juldagen 25 dec

Torsåkers k:a 07.00 | Bjärtrå församlingshem 09.00 | Gudmundrå k:a 11.00 | Ullångers k:a 11.00

Annandag jul 26 dec

EFS-gården Nordingrå 11.00 | Dals k:a 11.00 | Markoms kapell 11.00 | Nora församlingsgård 15.00

Nyårsafton 31 dec

Vibyggerå k:a 16.00 | Gudmundrå k:a 17.00 | Ytterlännäs gamla k:a 17.00

Nyårsdagen 1 jan

Gudmundrå k:a 15.00 | Skogs k:a 15.00 Nordingrå k:a 18.00 | Ullångers k:a 18.00

Trettondedag jul 6 jan

Nordingrå k:a 11.00 | Dals k:a 15.00 Skogs k:a 15.00 | Gudmundrå k:a 17.00

Beställning av

sommarplantering Plantering av sommarblomster vid grav beställs t.o.m. 31 mars (övriga tjänster kan beställas senare, se hemsidan). I paketet "sommarplantering" ingår även grundskötsel och bevattning. Vi byter jord och band i era planteringslådor.

Har ni inte planteringslåda så byter vi jorden i er rabatt. Inför midsommar planteras sommarblommorna, Begonior och Lobelia. Sen sköter och vattnar vi dessa under sommaren. På hösten tar vi sedan bort blommor men lämnar kvar jorden. Beställ via tfn/mejl: 0612-85500 (må, ti, to 10-12, on 13-15) kramfors.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se NR 4 2025 AMENVISST

3

TEMA - VARFÖR JUL?

Varför julens sånger?

Julens sånger kan väcka minnen och känslor till liv – men också ge upphov till tankar om julens djupare innebörd. Att så många jullåtar handlar om Jesus är ingen slump – julen är historiskt en kristen högtid och mycket av vår musikhistoria formades i kyrkan. Julens teman som ljus, hopp och frid har också följt med in i många av de sånger som blivit våra julklassiker. När vi nu hör dessa sånger igen på radio, i hem och kyrka; vilka står ut som favoriter? Vi gjorde ett litet stickprov och frågade några församlingsbor.

Intervju & foto: Kristina Tosteberg, Ann-Charlotte Agrell, Annika Stockberg, Pasi Lappalainen

Lena Nordlander, Nyadal

Irene Svedberg, Kramfors

Jennie Lundberg, Torrom

Psalm: "Dotter Sion"

Psalm: "Stilla natt" och "Dotter Sion"

Bästa jullåten: Så svårt. Spelat så många men Adams julsång (O Helga natt), "Let it snow" med Frank Sinatra och "All I want for christmas" tycker jag nog bäst om.

Bästa jullåten: Det finns så många men "O helga natt" med Jussi Björling, "Julen är här" med Tommy Körberg och Sissel och "Jag har tänt ett juleljus" med Sanna Nielsen är några av mina favoriter.

Psalm: "Nu tändas tusen juleljus" Bästa jullåten: Svårt att välja men "Hey Ho" med Freddy Kalas är bra.

Lars Stenström, Bollstabruk (vis man i julspel) Psalm: "Stilla Natt", om det ska vara ur psalmboken. Annars, "Himlen i min famn", med Carola.

Bästa jullåten: "All I want for Christmas is you", med Mariah Carey.

Skapande Samtal-gänget i Kramfors: Ewa Viklund, AnnCharlotte Andersson, Maria Kanerva, Anna-Lena Nyberg, Gunnel Aretorn, Inger Forslund, Stefan Kanerva, Ingrid Nordlund.

Lars-Åke Wennstig, Bollstabruk (Herodes i julspel)

När frågorna ställdes på ”Skapande Samtal”, kändes ett sus av ”ååh”, underförstått: ”Det finns ju så många!”

Psalm: "Dagen är kommen" Bästa jullåten: Chris Rea "Driving home for Christmas".

Einer Strindin, Styrnäs (fåraherde i julspel) "Stilla natt" och "Nu tändas tusen juleljus"!

4

AMENVISST NR 4 2025

”När juldagsmorgon glimmar” får fram både Jesus födelse och vem han är, tyckte Anna-Lena. ”O, helga natt” är så fin, sa Ingrid.

Ja, och ”Dagen är kommen”, fyllde Inger i. ”Stilla natt” och ”Ett barn är fött” är båda fina och med budskapet tydligt, tyckte Maria. Och det är lätt att missa textens budskap i ”O helga natt” bara för att den är mäktig, sa nån. ”Dotter Sion” är också pampig, men också tydlig med julens budskap, kommenterade Gunnel. ”Den heliga staden” tycker jag om, sa Lotta.

Mitt bland de Tomas Sjödin-krönikor som sedan lästes, väcktes fler julsånger till liv. ”Gläns över sjö och strand” var en av dem, men också reflektionen att när man förr fick lära sig psalmer utantill i skolan, blev det nog mest bara ett rabblande. För AnnaLena var det först senare hon upptäckte sångernas innehåll, vilket hon fick ett igenkännande mummel till svar från flera håll.

Och så är det kanske, att skatter vaskas fram allteftersom.

TEMA - VARFÖR JUL?

Kristina Tosteberg, diakon i Kramfors pastorat, reflekterar över hur det kommer sig att vi har de dekorationer vi har i julgranens topp.

Foto Daniel Lönnbäck/Ikon, MustangJoe/Pixabay, Mattias Persson

Varför stjärna, ängel eller spira i granens topp?

"

Det de såg var en stjärna som liksom vandrade över himlen, mitt i stjärnkonstellationer som sammantaget vittnade om att ett kungabarn hade fötts bland judarna.

E

n gång när några smarta, nyfikna forskare studerade natthimlen fick de se något de sent skulle glömma. För dem mer spektakulärt än den mest magiska norrskensdans du kan tänka dig. Så pass mäktigt att de var beredda att lämna labbet och ge sig iväg för att söka orsaken till detta himlafenomen.

I julberättelsen kallas de ofta för ”de vise männen”. Det de såg var en stjärna som liksom vandrade över himlen, mitt i stjärnkonstellationer som sammantaget vittnade om att ett kungabarn hade fötts bland judarna. Detta spädbarn visade sig senare vara en kung av ett särskilt slag: Gud, universums skapare, hade blivit människa i Jesus för att visa oss vägen tillbaka till Gud. Stjärnan i julgranens topp viskar majestätiskt att Jesus är så pass speciell att han är värd att ge allt för, för att få möta honom. Stjärnan vittnar också om att det är möjligt för oss att finna Gud när vi ärligt söker efter Sanningen om tillvaron.

Tänk dig att jobba natt i beckmörkret, på fälten utanför stan och plötsligt få se ett bländande ljussken då Guds härlighet strålade runt det som visade sig vara en ängel.

Inte undra på att t.o.m. dessa robusta,

väderbitna fåraherdar i julberättelsen blev skräckslagna!

Guds syfte var inte att skrämmas, men han fick sannerligen herdarnas vördnadsfulla uppmärksamhet, varpå ängeln sade att de inte behövde vara rädda. När herdarna sansat sig något, fick de höra att en Räddare, ja världens Frälsare, nyss fötts inne i

stan och att det nyfödda barnet låg nerbäddad i en matho för djur. Denna krubba var alltså bara ett tecken som kunde bekräfta vilket barn ängeln syftade på. När ängeln berättat klart om hur de ska hitta rätt barn (=Jesus), var det som om inget kunde hålla tillbaka den himmelska härens fullskaliga lovsång längre. De verkar ge järnet när de hyllar Gud för den

fulländade frid och harmoni Gud vill ge oss och att det är Guds syfte med Jesus födelse. Inte undra på att julen ofta förknippas med fred!

Så ängeln i julgranens topp nästintill ”vrålar” om Guds enorma gåva till oss människor, om möjligheten till fullständig frid mitt i vardagens ibland hårda och karga verklighet. Och Gud berättade det för herdar som inte var så högt ansedda i samhället.

Någon spira finns inte med i Bibelns julberättelse. Spiran har däremot använts som en symbol som utmärker befälsrätt och makt.

Bland de svenska Riksregalierna ingår t.ex. en spira, något som använts vid ceremoniella tillfällen som en symbol för kunglig auktoritet och suveränitet.

Spiran i julgranens topp kan därför sägas sammanfatta stjärnans viskningar och änglakörens jubelvrål.

Den proklamerar stolt och rakryggat att Jesus är kungars Kung som är värd all tillbedjan. Jesus är Gud själv, inför vilken allas knän en dag ska böjas, och den som en dag ska ställa allt galet till rätta i vår värld, med bl.a. förlåtelse, helande och upprättelse i dess spår. Spiran bekräftar även att budskapet och inbjudan gäller alla – oavsett status i samhället. Kom som du är, så får du se hur det blir!

NR 4 2025 AMENVISST

5

TEMA - VARFÖR JUL?

Varför visa julspel & julkrubba?

Julen är en av kyrkans och samhällets största högtider. Vi vill ge barnen möjlighet att lära sig om bakgrunden till varför vi firar jul. I gott samarbete med förskolor och skolor kan vi förmedla berättelsen om Jesu födelse genom julspelens dramatik och julkrubbans iscensättning.

Text Ann-Charlotte Agrell, Eva Nilsson, Jeanette Öhlén Foto Pasi Lappalainen, Eva Nilsson

Julspelet i Ytterlännäs Dramatiseringen av berättelsen om Jesu födelse startade i början av 2000-talet. Sven Palmqvist har varit med i julspelet ända sedan dess, som en av de vise männen. Han minns hur det var på den tiden och hur manus har skrivits om och förändrats under årens lopp. Han tycker fortfarande att det är lika roligt att se barnens reaktioner under julspelsvandringen.

Varje år bjuds barn från förskola till årskurs 2 vid Nylands- och Bollstaskolan in för att komma till kyrkan och resa tillbaka mer än 2000 år i tiden. Deltagarna i julspelet är ett härligt gäng av både anställda och ideella, och många av de ideella återkommer år efter år.

I julspelet leds barnen in i kyrkorummet och får träffa de vise männen, som ska ge sig ut på en resa för att finna den nye konungen – Jesusbarnet – som den unga Maria ska föda i Betlehem.

Under vandringen möter de även kung Herodes, som inte alls vill att en ny kung ska födas och inte vill barnet väl. De får även hälsa på hos Maria och Josef i Nasaret och höra ängeln

som kommer med budskapet om att de ska få uppdraget att föda Guds son.

Efter en lång strapats till Betlehem och skattskrivningen som kejsar Augustus har utfärdat och ett möte på herdarnas äng får skolbarnen till sist möta det nyfödda barnet i stallet. Ängeln uppenbarar sig och de vise männen överlämnar sina gåvor till Josef och Maria för att hylla Jesusbarnet, som vilar i krubban.

Jul­spelet avslutas med att vi sjunger några julsånger tillsammans och därefter bjuds barnen och lärarna på fika i sockenstugan. Det är mycket uppskattat av skolorna, som gladeligen tackar ja år efter år till att komma till kyrkan för att se julspelet.

Julspelet i Nordingrå Julspelet startade 2016 i Nordingrå. Det har fortsatt och nu börjar det likna en tradition. Det är kul att det håller i sig då det är en välbesökt gudstjänst, omkring 100 besökare som kommer varje jul.

Skådespelarensemblen i Ytterlännäs. Stående: Sofie Batrapo, Ann-Charlotte Agrell, Einer Strindin, Mats Josefsson, Lars Stenström, Sven Palmquist, LarsÅke Wennstig. Sittande: Jonny Fritz, Sara Bertlin.

Julkrubban och julspelet i Gudmundrå En fin och återkommande tradition är våra möten med barn och vuxna under vecka 50. Inbjudan skickas till förskolor, som välkomnas till lilla kapellet på församlingsgården, där vi byggt upp julkrubban. Förskolorna kan också välja besök av oss när de saknar möjlighet att ta sig dit. Med hjälp av krubbans figurer berättar och dramatiserar vi varför vi firar jul och sjunger tillsammans med barn och personal. Ofta avslutas stunden med att barnen sjunger något de övat på inför Lucia.

6

AMENVISST NR 4 2025

Ideella och personal från kyrkan bidrar till att julspelet blir av!

Alla är välkomna och i år är det familjen Hägerlind och Axelsson med vänner som framför julens budskap.

En annan uppskattad tradition är julspelet, där personal och ideella tillsammans gestaltar julens händelser. Julspelet har funnits sedan slutet av 80-/början av 90-talet och har, med hjälp av präst David Tosteberg samt anställda och ideella, utvecklats genom åren. Vissa dockor har ersatts av levande karaktärer, och manus, kulisser, repliker och musik har förnyats.

Vi bjuder in förskoleklasser, årskurs 1–3 och anpassad grundskola.

Efter julspelet får barnen dofta på myrran och möta de medverkande. En fin inledning på juletiden!

TEMA - VARFÖR JUL?

Varför vill du vara med i julspelet?

En fråga till de ideella.

Sara Berlin

(Jesus moder Maria) - Det blir nog sjunde året i år som jag spelar Maria i julspelet i Ytterlännäs. Jag är med för att det är roligt och givande.

Det är ett härligt gäng som medverkar. Och så är det ett fint samarbete med skolorna.

Sara tar till och med ledigt från jobbet för att delta. (Reds. anm.)

Lars Stenström

(stjärntydare/vis man) - Jag är inne på min tredje säsong som skådespelare i både jul – och påskspel i Ytterlännäs. Drama är ett jättebra sätt att berätta på, speciellt för barn, och dessutom roligt. Man lever sig in i rollerna. Våra barn är värda all kärlek, omsorg och undervisning som vi kan ge.

Människa till människa är bästa metoden. Hoppas att det blir stjärnklart den här julen.

Ta del av julens berättelse, på

julafton 11.00

Julspel i Nordingrå kyrka Julkrubba i Gudmundrå kyrka Julkrubba i Nora kyrka Julkrubba i Ytterlännäs kyrka

Varför ger vi varandra presenter till jul?

Text Lars Parkman Foto Michael Erhardsson/Mostphotos/Ikon

D

et ligger i människans natur att uppmärksamma varandra. De abrahamitiska religionerna – judendomen, kristendomen och islam – firar helger, när gåvor ges, inte minst till barnen. Vid tempelinvigningsfesten – chanukka - som ofta sammanfaller med den kristna julen ger judiska familjer presenter till sina barn.

Muslimer firar slutet på fastan – ramadan - med festligheter och gåvor av olika slag.

Den direkta förebilden till våra julklappar är de gåvor som de vise männen bär fram till barnet i krubban.

Guld, rökelse och myrra är dyrbara gåvor som säger något om vem Jesus är: guldet symboliserar kunglig glans, rökelsen bönerna som stiger upp mot himlen, myrran användes vid balsamering och antyder Jesu lidande och död. De tre kungarna eller vise männen representerar dåtidens kända folkslag - orientaler, européer och afrikaner - som samlas kring världens mittpunkt, den största gåvan av alla, Guds egen son.

Biskop Nikolaus av Myra (nuvarande Turkiet) dog år 343 och var känd för sin givmildhet. När hans

föräldrar dog gav han sitt arv till de fattiga. Den helgonförklarade Sankt Nikolaus blev så småningom Santa Claus i de engelskspråkiga länderna och smälte ihop med vår nordiska gårdstomte. När dagens jultomte kommer med klappar påminner den röda färgen på luvan och rocken om Nikolaus´ biskopsskrud. ”Ge, så skall ni få”, säger Jesus i Lukas 6. Att ge av sig själv och av sitt eget är en kristen grundtanke förkroppsligad i Jesus Kristus själv, han som ger sitt liv på korset för hela världens räddning. Det kristna givandet är mer än välgörenhet. Vi delar det enda brödet, så att det räcker åt alla. Det är därför som Act Svenska kyrkan har en av sina stora insamlingsperioder under jultiden. Vi ger för att göra världen till en bättre plats med fred och rättvisa för alla.

Många församlingar gör extra insatser i advents- och jultid: säljer julgodis eller har auktion till förmån för julinsamlingen. Kollekten vid julkonserten går kanske till Act Svenska kyrkan.

Vad vill du ge i julgåva?

NR 4 2025 AMENVISST

7

BILDSVEP

Glada deltagare vid Stick & Sjung i Dal. Skanna QR-koden och läs ett reportage på hemsidan.

Stor kör med sångare från hela pastoratet invigde Ådalens musikfest i Ytterlännäs kyrka 4 oktober. En välbesökt helkväll fylld med musik från Ådalens egna förmågor.

Minnesgudstjänsten lördag 1 november i Nordingrå inleddes traditionsenligt ute i kyrkoruinen och gick sedan i procession (bilden) in i kyrkans värme.

Juniorer-gänget är mycket nöjda och glada över sina nygjorda goda chokladbollar.

8

AMENVISST NR 4 2025

Allhelgonaljus vid minneslunden i Gudmundrå, med kyrkan i bakgrunden.

Det firades metalmässa för tredje året i rad i Ytterlänn ledde gudstjänsten och bandet Stonegrove stod för "

Foto: Anna Olofsson, Kristina Tosteberg, Ann-Charlotte Agrell, Anna Larsson, Uno Nilsson, Sven Palmquist, Linus Ottosson

Här har barnen målat gravljus i Styrnäs, vid en av alla de barnstationer som fanns förberedda i församlingarna vid allhelgona.

Timmermännen Amanda och Markus från Sollefteå har i höst renoverat två av de tolv kyrkstallarna i Nordingrå. Fyra till ska göras innan hela miljön är genomgången.

näs k:a lör 15 nov. Annica Strindin "Hård musik med mjuka värden".

Pyssel på Liten & stor i Torsåker en måndagskväll.

Uppvaktade 80-åringar i Gudmundrå: Kent Själin, Kerstin Nylander, Anna-Greta Viklund, Birgitta Åsander, Christina Strömberg, Sune Åsander, Åke Bylund, Sten Olsson, Kurt Vallin.

Ej med på bild men uppvaktade på 80-årsfirandet: Ingrid Ottestig och Eva Jonsson.

Anna Larsson höll avskedskonsert i Gudmundrå k:a, tillsammans med musikerkollegor och körer.

"Jag känner bara tacksamhet." Så sammanfattar hon sina 18 år som organist här hos oss.

Musikgudstjänst i Vibyggerå k:a 12 okt, när det firades att kyrka och kör funnits i 150 år. Sara Öhlén sjöng med Ullånger/Vibyggeråkören, ledd av Magnus Skoglund.

NR 4 2025 AMENVISST

9

PERSONPORTRÄTT

”Då bar du mig” – orden som blev

en vändpunkt i Sagas liv.

Möt Saga Eklund Berglund, som efter flytt till Kramfors i tonåren direkt hakade på konfirmationsåret och sedan fortsatte som ung ledare. Det kom att innebära en vändpunkt i hennes liv, med ett engagemang i kyrkan som hållit i sig.

Text David Tosteberg Foto Privat, Ove Andersson, Karin Nylén, Gustaf Hellsing/Ikon

”N

är du bara ser ett par fotspår, då bar jag dig.”

De orden blev början till en vändpunkt, eller kanske med bibliskt språkbruk en ”omvändelse” i Sagas liv.

Men vi tar det ifrån början. Trots kopplingar till Kramfors under hela barndomen var det först sommaren inför åttan som uppväxten i Stockholm byttes mot en permanent flytt hit. Med mormor hade hon besökt Kyrkcentrum i Bålsta och lärt sig barnabönen, men vid 13–14 års ålder vara analysen klar: det finns ingen Gud. Ingen hade skyddat henne och andra från livets mörker och det var väl det en gud skulle göra.

- Egentligen är det jättekonstigt att jag valde konfirmation då, jag var till och med halvrädd för präster, men jag kände ingen på skolan och jag hörde att det pratades om att vara med, så jag valde det bara för att få vänner.

Efter konfirmationen fortsatte Saga som ung ledare och det var i samband med en sinnesrogudstjänst med konfirmanderna, som Saga blev ombedd att läsa den lilla berättelse som kallas Fotspår i sanden. Den beskriver en dröm där en man får se sitt liv spelas upp kopplat till två par fotspår. Det ena paret Guds och det andra hans egna. Efter ett tag upptäcker han till sin förskräckelse att 10

AMENVISST NR 4 2025

vid de svåraste perioderna i hans liv finns det bara ett par fotspår. Djupt sviken kastar han anklagelsen i Guds ansikte: ”Hur kunde du svika mig när jag behövde dig som mest?” Och Gud svarar med orden som slog ner som en bomb i Sagas liv: ”Mitt älskade barn.

Jag sviker dig aldrig. När du bara ser ett par fotspår, då bar jag dig.”

- Plötsligt insåg jag att jag kanske inte har hela bilden.

Nästa steg kom någon gång kring 2013–14 då kyrkan söndag efter söndag var fylld av asylsökande från olika länder varav många bytt religion efter att ha funnit en kärleksfull Gud i Jesus.

- Deras berättelser grep tag i mig. Jag hade trott att mörkret i livet skulle leda bort från Gud, men här var människor som kunnat leva i ett otroligt mörker just för att Gud var med mitt i det svåra. Åren med flyktingarna mitt i gemenskapen var fantastiska och Saga återkommer gärna till hur levande gudstjänsterna var då när mångfalden var stor och det var lätt att känna sig hemma. Det fanns alltid andra där i kyrkan som räknade med att man skulle komma och vara med.

- Oavsett allt annat: Jag vet att kyrkan finns där. Jag vet att det finns gudstjänster.

Också idag dras hon mest till

Fredrik och Lea i Torsåkers kyrka, där de så ofta är med på olika sätt, alltifrån att predika i en gudstjänst till att arrangera en skattjakt för barnen vid påsk.

kyrkan de gånger då det är många gudstjänstdeltagare och hon längtar verkligen efter att fler ska komma in i gemenskapen och komma till tro. Julen är speciell för Saga och under många år var det otänkbart med en jul utan midnattsmässan i kyrkan. Idag har kanske julkrubban på julaftonsförmiddagen tagit över som det där tillfället då många som aldrig annars kommer är där och får möta något som är större än oss själva.

- Och det är ju fantastiskt att Höga

SAGA EKLUND BERGLUND

Bild t.v: Saga med årets konfirmander, efter konfirmation i Gudmundrå kyrka. Bild t.h: Saga under ett läger i Åre med konfirmander, där de bl.a. provade på aktiviteten/sporten "bumperball". +-----------------------------------------------------------------------------------------------+

"

Jag hade trott att mörkret i livet skulle leda bort från Gud, men här var människor som kunnat leva i ett otroligt mörker just för att Gud var med mitt i det svåra.

+--------

"Fotspår i sanden" är älskad kort berättelse eller dikt med omstritt författarskap, som haft stor spridning internationellt och är frekvent återkommande på kort och trycksaker.

Den har av vissa kallats för "den mest kända bibelversen, som inte står i Bibeln".

Kusten hotellet och andra skänker mat till alla som kommer och är med och firar Gemensam jul!

Om gudstjänstdeltagandet sjunkit för Saga de senaste åren sedan hon fick barn och familj, så gäller det inte engagemanget i övrigt i kyrkan.

Hon har förutom en timanställning i pastoratets konfirmandarbete låtit sig väljas in i både Församlingsråd och Kyrkofullmäktige för att kunna vara med och påverka och hon ser sig själv som med i ett bärarlag.

- Det är jätteroligt verkligen att vara med konfirmanderna, det tycker jag, men på sista tiden har jag börjat tycka att det är lika roligt att träffas i Församlingsrådet eller i Kyrkofullmäktige. Mötet med människor är så kul!

Naturen, skapelsen som vi delar med varandra, betyder jättemycket för Saga och allt med hur våra kroppar fungerar och hänger ihop tycker hon är fascinerande och jättefint. Tron på Gud som vår skapare har därför känts enklare att ta till sig än talet om Jesus, Gud som människa.

- Idag ser jag nog ofta Jesus som en storebror. En som skyddar mig. Det finns så mycket som är skrämmande med oro för krig, växande gängkriminalitet och allt annat, men samtidigt märker jag att jag med tiden fått lättare att se gott i andra

människor.

Jag frågar Saga om hon har någon favoritpsalm eller favoritlovsång och hon skrattar till: - Det finns så många som är fina.

Länge var det ”Du måste finnas” från Kristina från Duvemåla och kanske ”Du vet väl om att du är värdefull”, men idag kanske jag skulle välja ”Du är helig, du är hel” eller ”I min Gud har jag funnit styrka”. Fast klassikerna som ”Blott en dag” eller ”Tryggare kan ingen vara” är ju också jättefina. Gah! Jag vet inte!

Min avslutande fråga handlar om kyrkans framtid, talet om att Jesus trendar hos unga människor idag och huruvida storstädernas snabbt stigande konfirmandstatistik redan nu märks bland ungdomarna i Kramfors.

Saga har inga siffror som kan bekräfta svart på vitt, men det är inte svårt att tro henne när hon med lysande ögon och ett leende säger: - Jag är hoppfull.

Ibland säger man att hopp är smittsamt och det är väl en komponent i att det är lättare att tro tillsammans. Men hopp behöver också vara välgrundat. Saga vet på vem hon tror – på den som både skapat livet och gett sitt eget liv för oss. Där finns vårt hopp och det hoppet är för alla.

Hoppet om sprängfyllda kyrkor och hela årskullar som vill konfirmeras ryms där. Jag tror det hoppet är givet av Gud. NR 4 2025 AMENVISST

11

KULTURARV & HISTORIA

Kyrkskatten

När Emil i Lönneberga

firade julotta i Dal

Snöbrist i Småland flyttade inspelningarna upp hit till Ådalen.

Gunnar Nyberg och Marianne Höglund minns och berättar.

Text Ann-Charlotte Agrell Foto Sundsvalls museum/Norrlands bild/Bo Schilling "Emil" springer genom snön.

D

et hände sig på den tiden då hästekipage fortfarande användes för jordbruksarbete och avverkning i skogen. Året var 1968 i Bollstabruk, där familjen Nyberg hade tre nordsvenska hästar. Pappa Sven, tillsammans med Esko från Finland, jobbade i skogen på familjens mark. I familjen fanns den trettonårige sonen Gunnar som hade kört häst sedan han var en liten pojke.

Samtidigt skulle vinterscener till den kommande filmen om Emil i Lönneberga spelas in. Det saknades snö i Småland det året och filmteamet sökte sig upp till Ådalen, närmare bestämt till Bollstabruk och Kyrkdal.

Man behövde hästar och risslor för att filma färden mot kyrkan och julottan.

En rissla är ett vinteråkdon i trä med medar, för folk att åka i på vintern.

Efter ett litet detektivarbete kommer jag i kontakt med Gunnar Nyberg, som var med vid inspelningen.

Någon ur filmteamet besökte Nybergs och frågade om familjen kunde medverka med hästarna och risslorna som fanns på gården.

Gunnar minns att filmteamet själva hade en väldigt fin, flätad korgsläde med medar. Den skulle köras som första ekipage med huvudpersonen Emil vid filmningen. Pappa Sven valde hingsten Trigger att framföra ekipaget med ett villkor att sonen Gunnar skulle få köra.

- Det var minst ett tiotal hästekipage som lånats in från bygden.

Vi ställde upp nere vid dåvarande skolgård i Kyrkdal för att köra upp mot kyrkan, minns Gunnar.

12

AMENVISST NR 4 2025

Egentligen skulle scenen ha spelats in vid Ytterlännäs gamla kyrka. Den kyrkan var mest lik den som fanns i Småland. Men problemet var att hur de än ställde upp kameror och modulerade med kameravinklar, kom det alltid med en kraftledningsstolpe eller en transformator. Sådant fanns ju inte på Emils tid så lösningen blev att spela in i Kyrkdal, säger Gunnar.

Statisterna fick tidsenliga kläder på överkroppen men de som satt i risslorna hade något som kallas för fotsack över benen. Fotsacken var av läder och fodrad för att hålla värmen och för att skydda mot snö och grus som kunde spruta upp från marken.

Nästan alla som åkte i risslorna hade facklor i händerna, utom kusken.

Man inväntade skymningen för tagningen, med Gunnar i spetsen och hingsten Trigger som drog den vackra korgsläden. Hästarna hade

Här syns bl.a. Björn Gustafsson (Alfred), Jan Ohlsson (Emil) och Ellen Widmann (kommandoran) vid inspelningarna i snöigt Ådalen.

På klappan står det: "Emil", datum 22/2, scen 6/173, tagning 3.

helgdagssele med bjällerkrans. Endast ljudet av hästarnas hovar mot marken och deras bjällerkransars plingande samt ljudet från risslornas medar hördes. I övrigt kommenderade filmteamet ”Tystnad – tagning - och blicken framåt.” De bestämde också tempot för hela karavanen, vilket inte var något problem för ledarekipaget.

De andra följde enkelt med bakefter.

- Vi körde hela vägen från skolan upp mot Dals kyrka och sockenstugan, en sträcka på cirka en kilometer. För mig, som dessutom var den yngsta kusken, kändes det ärofyllt att få köra just denna gång, säger Gunnar.

Kyrkan har alltid betytt mycket på landsbygden i tidigare tid. Vid högmässor men främst till julottan fick hästarna vara den givna transporthjälpen och därav alla stallar vid landsbygdskyrkorna. Gunnar minns att redskap och klädsel skulle vara av

Noterat om vinterns musik ▶ 20 dec 16.00 Musikgudstjänst i Vibyggerå k:a med Ullånger/Vibyggerå kören, Sotto Voce och solister. ▶ Julafton 22.00 Musik i julnatten i Styrnäs k:a. Sång av Niklas Bodin.

Mingelfika serveras från 21.30. ▶ Annandag jul 11.00 Gtj med julens psalmer på EFS-gården i Nordingrå.

Bruno Sjölander och Marianne Nilsson.

Filmteamet riggar kamera och annan utrustning inför inspelning.

det finaste man hade, och det kändes verkligen som helgdag.

Filmteamet kollade filmen och var nöjda efter endast en tagning. Då det var klart, var det bara att köra hem till Bollstabruk igen. Pappa Sven fick väl någon liten slant i arvode för att vi medverkat med hästar och risslor, i övrigt inget utom äran av att delta.

Just den körningen blev ett fint minne för livet, säger Gunnar.

Det måste väl ha varit väldigt spännande att vara med vid en filminspelning? frågar jag.

- Jo, det var ju roligt även om det var helt naturligt för mig att köra häst. Emil åkte inte med mig utan det filmades för sig, berättar Gunnar.

- Vi såg skådespelarna på håll men kom inte i kontakt med dem. Det var ett väldigt hemlighetsmakeri runt alltihop. Jag fick be om ledigt från skolan av särskilda skäl utan att säga varför. Vi fick inte berätta någonting för någon. Jag hade två klasskamrater som åkte med mig under färden. Inte ens vi pratade om det efteråt.

Alla från bygden som deltog och medverkade på något sätt hade avlagt samma löfte om tystnad och därför finns ingenting dokumenterat lokalt med bilder eller texter. Det blir jag varse när jag kontaktar folk som bott länge i trakten. Hembygdsföreningen som dokumenterar mycket av bygdens historia hittar inte heller någonting.

Men via hembygdsföreningen får jag tag på Marianne Höglund som berättar: - Jag gick nog i sjuan när jag och min lillasyster åkte skidor till

dåvarande skolan i Kyrkdal – numera loppis - för att titta på inspelningen av julottan i Dals kyrka. Det var flera nyfikna åskådare på plats. Jag minns inte hur vi hade fått höra talas om inspelningen. Det var arbetshästar med slädar som troligen kom ifrån byn, kanske fyra-fem ekipage. Det var eftermiddag någon gång vid jultid 1968-69. Det var mycket snö och det var kallt och jag minns att det tog tid innan inspelningen gjordes. När inspelningen väl började så vill jag minnas att slädåkarna fick facklor som de skulle hålla i under färden. Trots att det var kallt och tog tid, så var det jättespännande, roligt och intressant att vara med om.

Marianne tror också att det spelades in flera scener i trakten vid Viksvägen med sina branta backar och krön samt några scener vid ett hus i Ed där fattighuset skulle ligga. Det är något som även Gunnar Nyberg fick höra talas om för några år sedan.

Om man tittar på avsnittet med Emil i Lönneberga när de ska till julottan så känner man igen sig om man varit vid Dals kyrka och vet att det är där som scenerna spelades in. Precis som man kan känna igen Viksvägen där Alfred körde kälken och fattighjonen åkte tillbaka till fattighuset efter det ”Stora tabberaset i Katthult”. På så sätt finns den då så hemliga inspelningen bevarad om Emils jul med scener som spelades in i trakterna runt Dals kyrka. Precis som minnena finns kvar hos dem som medverkade eller var åskådare på den tiden då det begav sig.

▶ 28 dec 18.00 Musikgtj i Dals k:a med Dals manskör ledd av Catarina Winberg. ▶ 28 dec 18.00 Julkonsert ”O Helga Natt” i Nordingrå k:a med kyrkokören. ▶ 5 jan 15.00 Musikgtj i Ullångers k:a med Ullånger/Vibyggeråkören och Sotto Voce med solister. Röda korset bjuder på skinksmörgås & kaka. ▶ 6 jan 17.00 Julens sånger i Gudmundrå k:a. Med Gudmundrå kyrkokör, Gudmundrå Gospel, Eva Öhman och Emma Haake på cello. ▶ Pop-up kör i Nora för barn (F-åk 6) Övning 18/2 , 25/2, 18/3, 25/3 och sång i gudstjänsten 29/3 kl.15 i Nora k:a. ▶ Palmsöndagen 11.00 i Nordingrå k:a gör barnkörerna i Nordingrå musikalen ”Det största påskÄgget”. ▶ Församlingsaftnar där vi provsjunger nya psalmförslag - 4 mars 18.30 Nora förs.gård, 15 apr 18.30 Skogs förs.hem. ▶ Musiklekis, för alla som är hemma med små barn. Träffas onsdagar 09.30-12 i Nordingrå sockenstuga, Ullångers församlingshem och Vibyggerå församlingshem. Håll utkik på vår hemsida efter vårens datum. ▶ Sjung i kör! Starta ett nytt år med någon av våra många körer; Bjärtråkören, Gudmundrå Gospel, Gudmundrå kyrkokör, NoraSkogkören, Nordingrå kyrkokör, Soul Kids (åk 1-3), Soul Children (åk 4-6), Tutti Fruttikören (barn åk 1-6), Ullånger/Vibyggeråkören, Ytterlännäs kyrkokör. ▶ Stick & sjung är gemenskapsträffar måndagar 13-15 med sång och mycket mer, som ambulerar mellan Bjärtrå, Dal, Styrnäs och Torsåker.

All musikverksamhet i samarbete med Sensus.

NR 4 2025 AMENVISST

13

BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN

KUNGÖRELSER

Avlidna

medlemmar Bjärtrå

25 09 18 Johan Ingmar Byström 25 09 30 Kjell Ove Höglund 25 11 13 Nils Tommy Hartvig

Dal

25 10 14

Barbro Agneta Eskilsdotter Törnberg

Gudmundrå

Bjärtrå kyrkogård

ska få lysa klart

Höstens och vinterns vanliga mörker kommer inte längre vara lika påtagligt på kyrkogården vid Bjärtrå kyrka.

Gångvägar på en sträcka av 500 meter får nu belysning.

Text Anna Olofsson Foto Mattias Persson, Anna Olofsson

U

nder hösten har arbetet med att sätta upp belysning på Bjärtrå kyrkogård pågått och nu är det nästan klart.

– Vi har kvar att koppla in elen, säger Jonny Fritz, kyrkvaktmästare i Bjärtrå.

Det är Jonny som, tillsammans med kollegor inom Kramfors pastorat, har arbetat med att färdigställa

14

AMENVISST NR 4 2025

belysningen och nu är all armatur på plats. Arbetet tog cirka en och en halv vecka. Ny belysning har satts upp på nedre kyrkogården, i minneslunden och askgravlunden i Bjärtrå. Totalt blir det 14 ljuspunkter längs gångarna – ungefär 500 meter i sträcka.

– Vi har gjort hela arbetet själva, med hjälp av våra fantastiska säsongsarbetare och den ordinarie personalen, berättar kyrkvaktmästare Jonny och fortsätter: – Som Bjärtråbo ser jag verkligen fram emot att vi får belysning innan vintern kommer. Det kommer att bli så fint – och göra bygden mer levande.

När allt är färdigt kommer området att lysas upp. Det gör kyrkogården tryggare och mer stämningsfull för alla som besöker platsen. Önskemålet kom från gravrättsinnehavarna om att få belysning på kyrkogården, och det är landskapsarkitekt Lennart Korén som har ritat och skissat på var belysningen ska sitta.

– Snart tänds belysningen och kyrkogården vilar i ett nytt, varmt sken – till glädje för hela bygden, avslutar Jonny.

25 08 13 25 08 23 25 09 12 25 09 17 25 09 17 25 09 24 25 10 01 25 10 06 25 10 07 25 10 12 25 10 14 25 10 15 25 10 17 25 10 19 25 10 19 25 10 28 25 11 00 25 11 07 25 11 08 25 11 10 25 11 12 25 11 13

Sten Christer Billberg Eivor Linnea Forsman Bertil Adrian Bodakarl Anna Kajsa Olofsson Maj Gunvor Vedin Haldo Elias Lundberg Maj Elise Källman Eva Elisabet Norlin Nordlund Lars Olof Bergström Ragnhild Kristina Frid Astrid Hildegard Andersson Mona Viola Lagercrantz Eva Birgitta Edfeldt Ulla Irene Katarina Melander Jan Inge Byström Christina Ottelie Vedin Ove Gidlund Ulla Britt Forsberg Sven Oskar Lundström Vilhelm Östman Ingegerd Margareta Johansson Karl Gösta Olof Molin

Nora-Skog 25 08 21 25 09 14 25 09 16 25 10 24 25 10 26 25 11 12

Arne Bertil Edlund Mats Åke Johansson Anna Elisabet Edman Karl Sören Lundgren Ann Mari Margareta Hägglund Ida Margareta Nilsson

Nordingrå 25 09 12 25 10 09

Iris Marie Edström Laila Solveyh Margareta Gerdin

Ullånger

25 08 22 Gerd Marianne Wallin 25 09 05 Kent Mikael Viberg 25 10 05 Siv Yvonne Louise Mellin

Vibyggerå

25 08 24 Gunilla Birgitta Elisabet Johansson

Ytterlännäs 25 09 06 25 09 08 25 09 17 25 10 13 25 10 14 25 10 15 25 10 31

Kent Morgan Bergqvist Bernt Roger Eriksson Gerd Elisabet Lindberg Anna Greta Sundin Gun Lilly Marian Tjernström Rut Margareta Forslund Ulf Börje Norlén

För Styrnäs och Torsåkers församlingar finns inga avlidna medlemmar under denna period att kungöra.

Foto: Karin Nylén

KLURIGHETER - KORSORD & BILDFRÅGA HADE MUSIKFEST

KLISTERMÄRKE

DAM

SKIVA

AVSLÅ

VÅR KURS OM TRO

HAR KYRKA SOM RENOVERAS A I ABB

AVSLAG

HYRA FÖRLAG KUNG GÖRS VID BESPARING

LEDARGÅS HOS SELMA

FÖR ÅTER

HÖGSKOLA

GE FÖRTUR

TRÄD KORT PÅ SKRUBESTICK PELFRI TALARE

HÖVOLYM

HÖNA

HAR SIN RINGNING

RYMDORG.

IDAG FÖRMODA TYGRESTER

MÄSSA

ROVA OCH RIKTNING

TON

HÖJD HAR VI NY HOS OSS

SKREV BREV

ÅNGER

PAPPERSFORMAT MED FYRA

FRANSK FLOD

TIK

SOM DIN I USA

VÄGER OMSLAG GAMMAT KORT PÅ RADIO EVANGELIST

AVRÄTTNINGSPLATS FALL SPANSK MÅLARE

DATAHJÄLP NUMERA

EFTER KLUBB STEN SES MED FROSTEN

STARTAR MÅNGA OND

SÅRPÅMINNELSE

TORK

BONDS FLEMING

KAFFE

VASSBÅT

STARTKNAPP

PLAGGÖPPNING

KORA

VILKEN VY!?

Var i vår vackra bygd är detta foto taget?

Skriv din gissning: _________________________ Rätt svar förra nr: Gudmundrå hembygdsgård

Grattis till våra vinnare från förra numret!

Korsord: Marianne Sandberg (Kramfors), Kristina Hedlund (Bollstabruk), Sigrid Höstman (Kramfors). Bildfråga: Björn Vinje (Uppsala).

Vi skickar er ett litet vinstpaket med en bok av Tomas Sjödin och en Fairtrade choklad.

REKLAM

GER OSS NYHETER

ÄR VI MED I BIBELFARKOST

SOM SALOMO

ONKEL I VÄST

KROATÖ

LAG I ROBINSON

Korsordsmakare: Anders Nordmark

KOMMER ÅTER OCH ÅTER

ANGER ALTERNATIV

RENINGSSTÄLLE

UTE

SLUTORD SER DET SKÖNA

PIPPI

F.D. TIDNING

HEDRATS DUMBURK

ÖDLA

HÄRSTAMMA

FÅ LOSS STEN

Skicka in - Vi drar nya vinnare bland korrekta lösningar & bildsvar. Skicka in senast 15/2 via AMENVISST mall 17 x eller 16 Arial post; Jättestag.

13, 872 34 Kramfors, mejla6 pkt, lösning Times Roman 18 pkt, NR 4 2025 fotokopia; kramfors.pastorat@svenskakyrkan.se.

___________________________________

Adress: ___________________________________ Ort:

___________________________________

Foto: Lars-Åke Wennstig

Namn:

NR 4 2025 AMENVISST

15

ODR Samhällsinformation

Med hjärta för församlingen Helena Hansson drivs av att leva i gemenskap med andra i Vibyggerå församling och att sprida Guds ord genom sång & musik.

Text Annika Stockberg Foto Magnus Skoglund

H

elena är född och uppvuxen i ett varmt kristet hem i Docksta. Guds ord, bönen och de kristna sångerna har genomsyrat hennes liv ända från fosterstadiet. Hon växte upp med stugmöten och bönhusverksamhet, bland annat på Brännern i Dynäs inom Bibeltrogna Vänner (nu ELM).

Som tonåring började hon sjunga i kyrkokören och var med fram tills hon gifte sig. Därefter flyttade hon med sin man till Övikstrakten, där hon var delaktig i ELM:s verksamhet, både i barnverksamheten och i predikoverksamheten.

Familjen — man och fem barn — bodde där fram till 2002.

Sedan flyttade de, tillsammans med den yngsta sonen, till Åsvedjan.

Ungefär 2006 började Helena i kören igen. Flera gånger genom åren hade hon fått frågan om att bli kyrkvärd.

Hon sa länge nej. Men under kyrkovalet 2017, vid fikabordet, fick hon en blick av en person som sa: ”Du vet vad jag vill.”

Hon sa nej då också.

Hon hade bett över mycket i livet, men insåg plötsligt att just detta — att bli kyrkvärd — hade hon aldrig bett över.

När hon körde hem stannade hon bilen och bad. Hon blev alldeles varm och tänkte: Varför säga nej? Tidigare hade hon haft så mycket annat för sig att tanken aldrig slagit henne.

Det bästa med att vara kyrkvärd, säger Helena, är att man får vara delaktig på ett helt annat sätt i verksamheten, i hur gudstjänsten utformas, hur allt framförs och fungerar — och att varje del är viktig och behövs. ”Det här är mitt missionfält”, har hon känt.

Genom åren har det sjungits mycket hemma, bland annat Lina Sandells sånger:

Gör det lilla du kan, gör det villigt och glatt, gör det allt för din Frälsare kär. Är det uppdrag du fått än så litet i sig, var nöjd att han gav det åt dig.

Det är dessa ord som har drivit henne — att vara med i kören, vara kyrkvärd och framför allt våga spela på gudstjänsterna. (Hon har räddat församlingen flera gånger när det varit ont om musiker sommartid.) ”Det som driver mig är att få vara i en kristen verksamhet, att leva i gemenskap med andra och att sprida Guds ord i sång och musik. Inte för att man är någon, utan för att man är Guds ögonsten.”

Hon betonar hur viktigt det är att ha tro och tillit — även när livet går baklänges. Ordet tillit är ju detsamma både framifrån och bakifrån.

Hur kan du tro på Gud när allt är svårt och hemska saker händer? ”Då tror man ännu mer”, säger Helena. ”För man vet att Gud hjälper och hör bön, även om man inte alltid blir helad från sjukdom. Han hör bön därför att han hjälper oss igenom svårigheterna och är med oss i dödsskuggans dal. Det fantastiska är att han är med oss just när det är som svårast.

Det ger trygghet. Jag är otroligt glad och tacksam för livet, och det vill jag verkligen förmedla — genom att göra det lilla jag kan.”

Varför ska man vara med i ett sammanhang där Guds ord sprids?

För Helena är det viktigt. ”För jag — och alla människor — är viktiga för Gud, som har skapat oss! Det ger trygghet att lyssna till Guds ord och att dela det med andra. Det ger glädje och ett hopp i livet, ända in i döden.”

+-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------+

Vill du också engagera dig i en församling?

Prata med andra som redan är engagerade (någon du känner?). De hjälper gärna till om du också vill vara med. Eller prata med någon av de anställda för att hamna i rätt sammanhang. Välkommen med!