Nyheter från universitetet

KOM MED OCH PÅVERKA!

Riksdagsvalet ligger alldeles bakom knuten och snart väljs de beslutsfattare som under de kommande åren bestämmer Finlands riktning.

Åt vilket håll borde samhället då styras? I sina

mål för regeringsprogrammet berättar universitetet på vilket sätt Finland enligt universitetets

syn kommer att lyckas i framtiden. Vi tycker att det lönar sig att satsa på kompetens, FoUI-arbete och forskning. Vi är bekymrade över studenternas psykiska ohälsa och över att vår lagstiftning gällande forskning är så oklar att den till och med försämrar patientvården på sjukhusen. Vi föreslår att den forskningsbaserade informationen borde tas effektivare i beaktande i beslutfattningsprocessen.

Någon kanske undrar om det finns det pengar för detta? Vi lever ju i skuggan av ett krig, har precis genomlevt en pandemi och levnadskostnaderna och statsskulden ökar kraftigt. Men just nu behövs kompetens, utbildning och forskning extra mycket.

Under svåra perioder i historien har universitetet

varit en vägvisare för nationen. Även i dag spelar universitetet en viktig roll i samhällsutvecklingen: Vi skapar den nya vetenskapliga informationen som t.ex. kan lösa problemen med minskande biodiversitet. Vi utbildar dem som utvecklar artificiell intelligens. Våra forskare utforskar nya bättre behandlingar för sjukdomar och utvecklar nya innovationer och grundar företag.

Finland har dock hamnat långt ner, då man jämför utbildningsnivån unga vuxna emellan inom OECD-länderna. Helsingfors stad och barnens föräldrar sätts i en svår position då det inte finns tillräckligt med utbildad arbetskraft på daghemmen. Produktiviteten i vår ekonomi har utvecklats sämre än i jämförelseländer under de senaste åren. Satsningarna på forskning i världen ökar, medan Finland hotar att falla efter.

På nationell nivå har Finland redan under förra regeringsperioden ställt upp smarta mål för att möta dessa utmaningar: vi vill höja de ungas högskoleutbildningsnivå till 50 procent av åldersklassen och öka satsningarna på FoUI-verksamhet till 4 procent av bruttonationalprodukten fram till 2030. Under nästa regeringsperiod bör vi ha kommit långt när det gäller att ta itu med dessa utmaningar. Det är inte många år kvar till 2030, och mycket återstår att göras.

För att vårt budskap ska få genklang behöver vi stöd utanför universitetsvärlden. Ett omfattande

nätverk av alumnvänner är ett kraftfullt sätt att kommunicera med hela samhället – företag, orga

nisationer, vänner och grannar – om att framtiden bara kan byggas på basen av kunskap och bildning.

Bekanta dig med universitetets mål och kampanjen Därförvetenskap på adressen helsinki.fi/darforvetenskap och kom med och för fram vårt gemensamma budskap! ■

Tanja Remes

Kontaktchef, samhällsrelationer Alumn i historia

Medlemmar i Alumnföreningens styrelse och delegation lyfter fram sina egna synpunkter gällande universitetets mål för nästa regeringsprogram.

Mera forskningsfinansiering med hjälp av skattesubventioner

VI HAR ett problem: den nuvarande nivån av forskningsfinansiering är inte tillräcklig för att Finland skall ha tillräckligt med toppforskare och räcker inte till för att attrahera nya förmågor till forskaryrket. Lyckligtvis finns lösningen: riksdagen godkän

de lagen om FoUIfinansiering som trädde i kraft 1.1.2023

gällande åren 2024–2030. I praktiken garanterar staten 200 miljoner finansiering och det förväntas att företag eggade av skattesubventionen skall investera 400 miljoner per år i forskningen. Internationell forskning visar att skattesubventioner ökar företagens FoUI-investeringar och patentansökningar samt att även privatpersoner ökar sina donationer. Nu har vi möjligheten att testa detta i verkligheten – förhoppningsvis skapas liknande incitament även i framtiden. #DärförVetenskap #stiftelseverk

Liisa Suvikumpu

Stiftelser och fonder rf

Universitetssjukhusens forskning och utbildning måste säkerställas

SOM en del av säkerställandet av finansiering till utbildning och forskning måste även universitetssjukhusens finansiering garanteras i ett förändrat servicesystem. Medicinska forskningens -och utbildningens indirekta kostnader har tidigare betalats dels av ett ”osynligt” stöd från kommuner, men inom de nya välfärdsområdena är detta inte längre möjligt. Medicinska forskningen har också blivit alltmer beroende av stiftelsefinansiering, som är livsviktig i många projekt, men gällande t.ex. upprätthållandet av infrastruktur inom klinisk forskning är en tillräcklig offentlig finansiering ett måste. En del av välfärdsområ

denas finansiering bör riktas till

utbildning och forskning och som en del av helheten borde en tillräcklig finansiering till universitetssjukhusen säkerställas. På universitetssjukhusen kopplas utbildning och forskning direkt ihop med patientvården. #DärförVetenskap

Sami Heistaro, Läkarförbundet Jarmo Wahlfors, Cancerstiftelsen

Högklassig forskning lockar också utländska finansiärer

EN BRED och högklassig forskning och upprätthållande av forskningsinfrastruktur och utveckling av den kräver betydande ekonomiska resurser. Detta är inte möjligt utan företagens investeringar. Eftersom Finlands företagsstruktur mycket långt består av småföretag (över 90% av finska företag), är det nödvändigt att olika vetenskapsdiscipliner inte bara söker forskningsfinansiering från finska storföretag utan också finner utländska

företag som vill finansie

ra forskning i Finland. Ett utmärkt exempel på detta är FinnGen-forskningsprojektet på Helsingfors universitet som finansieras av många utländska läkemedelsbolag. Internationellt intressant, nyskapande och högklassig forskning behövs inom alla forskningsgrenar. #DärförVetenskap

Marja-Liisa Niinikoski

Suomen Tekstiili & Muoti rf

HÅLLBARHET OCH ANSVAR I STRATEGINS FOCUS

Universiteten har en betydande roll som skapare av bildning och en mera hållbar värld, till gagn för nuvarande och framtida generationer. Helsingfors universitet har valt främjandet av hållbarhet och ansvar som en av de fyra strategiska tyngdpunktsområdena i sin senaste strategi. Universitetet vill främja ansvar och hållbarhet inom forskning, undervisning och inom alla de val som görs inom universitetet. Universitetet vill väcka diskussion och visa vägen till en värld som är mera jämställd, tolerant och demokratisk.

Målen fram till 2030 är att FN:s mål för hållbar utveckling har inkorporerats i universitetets verksamhetskultur, universitetet har blivit koldioxidneutralt och förbättrat sin ekologiska hållbarhet avsevärt.

Målet gällande utbildningsutbudet är att hållbarhetsrelaterade teman är ett genomgående element

i all utbildning, så att universitetet utbildar experter som styr världen i en hållbar och ansvarsfull riktning. År 2030 vill universitet vara ett internationellt välkänt och attraktivt mångvetenskapligt centrum för forskning och undervisning i hållbarhet, som aktivt verkar i formandet av internationella forskningsprogram och politikens innehåll samt producerar information och kunskap gällande hållbar utveckling för hela samhället.

En gemensam kurs i hållbarhet som skapats av 160 specialister i kollaboration, erbjuds åt alla studeranden vid universitetet. Inom utbildningsprogrammen utvecklas för utbildningar specifika fortsättningskurser, där man fördjupar sig i hållbarhetsfrågor enligt de olika vetenskapsgrenarnas syn. Projektet förstärkande av hållbarhetskunnande stöder olika utbildningsprogram i att utveckla undervisningen och erbjuder hela personalen vid universitetet utbildning för att förstärka kunnandet inom området hållbarhet och ansvar.

Det första hållbarhets och ansvarsprogrammet i Helsingfors universitets historia publicerades vå

ren 2022. Programmet samlar konkreta åtgärder för åren 2022–2024. I programmet stakas tyngdpunktsområden för hållbarhet och ansvar ut för forskning, undervisning, samhällelig växelverkan, den dagliga verksamheten samt förutsättningarna för förvaltningen och ledningen. Programmet innehåller tiotals konkreta handlingar från energisparande till laddningspunkter för elbilar och engagerande av alumner. Centralt för att uppnå målen för programmet är personalens, de studerandes och alumnernas kunnande och iver. Stora mål uppnås genom samarbete. ■

Riina Koivuranta

Specialist inom hållbarhet och ansvar Alumn i agroekologi

UNIVERSITETET FIRAR PROMOTIONENS JUBELÅR

Visste Du, att lagerkransen symboliserar magistrarnas seger över okunskap, osedlighet, fräckhet, vansinne, uppkäftighet…? Att den första allmänna kransbinderskan bara var 14 år under promotionen 1832? Eller att primusdoktor Kai Donner gick och tog en simtur i det 8-gradiga vattnet på promotionsutflykten på Sommaröarna 1923?

Med Promotionens jubelår som i år firas vid Helsingfors universitet vill man hedra det kulturarv som vuxit fram under seklen och vilket även alumnerna för vidare. Denna vår firas den hund

rade promotionen vid filosofiska fakulteten och sammanlagt infaller rentav fyra fakulteters pro

motioner. Jubelårsprojektet, beskyddat av kanslern, betraktar det för hela universitetet gemensamma fenomenet promotion som härifrån spridits annanstans, dess historia, nuläge och framtid – med kritiska ögon och med hänsyn till tidens viktiga frågor.

Jubelårets centrala budskap är att lyfta fram den akademisk gemenskapen och målet är att understryka universitetets kulturhistoriska och samhälleliga betydelse som sträcker sig långt utanför dess egna väggar. Promotionens jubelår har ett, digert program – alla programpunkter är öppna för alla. Under jubelåret kan man bl.a.:

• delta i Jubelårets högtidliga öppningsceremoni 20.3. och andra publika evenemang (läs mera på sid 36) • höra den färska promotionskantaten Science

Frictions • bekanta sig med historieutställningen Jubel enligt tradition. Promotio 1643–2023 i Nationalbiblioteket 21.3.–31.10. och begrunda framtidens promotionsdräkt • lyssna på den första Promotion-podcastserien någonsin • fördjupa sig i faktaboken om promotionens historia (Otava) • delge sina egna promotionsminnen i SKS:s och

SLS:s minnesinsamling • delta på guidade promenader i maj • ta del i dryckesvisetävlingen senast 10.3.

Projektet förverkligas genom ett brett samarbete mellan många institutioner och aktörer, och även Alumnföreningen är med. För det konstnärliga och vetenskapliga arbetet svarar bl.a. diktaren Cia Rinne, kompositören Cecilia Damström, designern Ella Boucht, historikerna Tero Halonen och EvaAhlWaris samt Kristina Ranki. Jubelåret är i huvudsak finansierat av finska stiftelser – huvudsponsor är Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse. Även privatpersoner kan stöda evenemang och produktioner med en donation i den aktuella kampanjen.

Läs mera på webbsidan och kom med och fira Promotionens jubelår 2023! ■

www.helsinki.fi/promotionensjubelar

Kristina Ranki

Jubelårets projektchef Alumn i historia