Slå blåbären i ett högt glas (35 cl) och krossa dem. Slå i sirapen och citronsaften. Fyll glaset med is. Fyll upp med öl längs glasets kanter. Garnera med citronskal och ljung.
Ljung- och vaniljsirap:
1/2 l blommande årsskott av ljung (Obs! Använd inte ljung som säljs i trädgårdsaffärerna)
1/2 l vatten
3 dl socker
1 kluven vaniljstång eller 1 tsk vanillinsocker
Koka upp vattnet. Slå i sockret och låt det smälta. Tillsätt ljungen och vaniljen och låt blandningen dra på spisen ca 10 minuter. Sirapen får inte koka!
I det här numret hittar du dryckesrecept som anknyter till våra fyra årstider.
Innehåll
Alkos kundtidning
jubileumsnummer
4 • 2017
52. årgången
Julkaisija
Alko Ab
Arkadiagatan 2 00180 Helsingfors
Postadress: PB 33, 00181 Helsingfors
Chefredaktör
Sari Karjalainen sari.karjalainen@alko.fi
Redaktionsråd
alko: Leena Laitinen (ordförande), Maritta Iso-Aho, Sari Karjalainen, Kaisa Kokko, Pekka Litmanen
Etiketten utkommer med 4 nummer per år. Nästa Etiketten utkommer 8.2.2018. Tidningen fås avgiftsfritt i Alkobutikerna. Etiketten ansvarar inte för att insänt obeställt material sparas eller returneras. Medlem av Tidskrifternas Förbund rf. Etiketten trycks på miljöanpassat Svanenmärkt papper.
ISSN 0780-5098
12
Öl
Den finländska mikrobryggerikulturen blomstrar och urvalet av specialöl ökar stadigt. Ölet har blivit en lika salongsfähig måltidsdryck som vin.
36 Mat
Vår unika mat intresserar omvärlden försäkrar matexperterna Henri Alén, Kari Aihinen och MeriTuuli Väntsi.
Den som är förtrogen med vett och etikett kan koppla av och njuta av festen. Läs guiden för festarrangörer och gäster.
22
Recept
Jubileumsårets festmeny bjuder på smaker från öster, väster, norr och söder. Låt oss fira hundraåringen Finland!
Personer
18 Master of Wine
Taina Vilkuna lyssnar på vad vinet har att berätta.
32 Marja Aho leder Alkos ansvarsprojekt. 42 För verkställande direktör Leena Laitinen är kombinationen mat och dryck ett äventyr.
Skål för jubileumsåren
Vi på Alko har den stora glädjen att fira både Finlands 100 år och Alkos 85-årsjubileum. Jubileumsåret till ära bestämde vi oss för att ge ut ett unikt jubileumsnummer av Etiketten.
Vår kungstanke har alltid varit att tillhandahålla god betjäning. Vi lovar att även framöver förnya oss, bredda vårt sortiment, kläcka nya idéer på temat mat och dryck samt berätta om inhemska och utländska trender.
Det lönar sig att följa experternas dryckesrekommendationer för fest och vardag. Ett par glas vin ger kroppen och själen välbehövlig avkoppling efter en bråd arbetsvecka. Alkoholen inverkar på både individens och gemenskapens välbefinnande och därför vill Alko vara närvarande och bära sitt ansvar. Vaknade du fräsch och utvilad? Hur upplever barn de vuxnas alkoholvanor? I Europa konsumerar varje 15 år fylld invånare i genomsnitt 10,9 liter ren alkohol per år. Konsumtionen är dubbelt så stor som i andra världsdelar. Det är uttalat viktigt att fortlöpande diskutera alkoholvanorna och dryckeskulturen.
Kombinationen av mat och dryck är ett spännande och outsinligt äventyr som ligger oss varmt om hjärtat. Tidningen Etiketten uppmuntrar till modiga experiment och försök. Alla recept finns samlade på Alkos webbsidor.
Vi tillönskar alla trevliga läsestunder och ett riktigt gott slut på året. Varmt välkommen att besöka oss från Hangö i söder till Nuorgam i norr, och vår webbutik betjänar dig var du än är.
LEENA LAITINEN, verkställande direktör
MARITTA ISO-AHO, kommunikationsdirektör
SARI KARJALAINEN, marknadschef
Sari Karjalainen (t.v.), Maritta Iso-Aho och Leena Laitinen.
hälsning
Harri Sailas Alkos styrelseordförande
”Fastän Alko, som är 15 år yngre än det självständiga Finland, grundades under helt andra förhållandena än dagens är företagets basuppdrag detsamma som när det begav sig, nämligen att handha minutförsäljningen av alkoholdrycker och förebygga alkoholrelaterade skador. Alko och Alkos personal har infriat förväntningarna på ett föredömligt sätt och företaget har lyckats leva upp till sina mål: Alkos kundbetjäning är den bästa inom handeln, företagets verksamhet upplevs som mycket ansvarsfull och personalens motivation och belåtenhet har premierats som de bästa i landet. Utgångsläget är utmärkt med tanke på Finlands nästa sekel.”
Foto: Vesa Tyni
Det har flutit mycket vatten under broarna sedan Norden pinades av hungersnöd. Nu välkomnar vi årligen trender från stora världen och snart kan vi beställa insektsbaserad mat på restaurangerna.
Entréer
5-4-3-2-1-0
I början av 1900-talet hade Finland en förbudslag som förbjöd nästan all alkoholhantering. I december 1931 ordnades en rådgivande folkomröstning om upphävande av förbudslagen från år 1919. Över 70 procent av finländarna röstade för ett upphävande och i slutet av januari 1932 stiftade riksdagen en lag om alkoholdrycker, vilket ledde till grundandet av Oy Alkoholiliike Ab. De 48 alkoholaffärer som byggdes inom fyra månader efter upphävandet av alkoholförbudet slog upp dörrarna 5.4.1932 klockan 10. Därav sifferserien 5-4-3-2-1-0.
Finlands största förfest
Även aftonen en festdag
Kom inte hit för att trivas!
Alkos första butiker
I de första Alkobutikerna såldes dryckerna över disk. I sitt verk Alkon historia (Alkos historia) berättar Martti Häikiö, som har forskat i Alkos historia, att man på 1930-talet med avsikt gjorde butikerna tråkiga och avvisande. Butikernas väggar var gröndaskiga.
Buteljerna fanns i hyllor bakom disken med bottnen vända mot kunderna. Om flaskorna av någon anledning stod upprätta var etikettsidan vänd mot väggen. På 1930-talet skulle expediterna alltid rekommendera dryck eller presentera den tilltänkta varan för kunden.
Senast i år finns det anledning att fira självständighetsdagen redan aftonen före. Vi firar ju även julafton, nyårsafton och midsommarafton. Tisdagen den 5.12 ordnar MTV3 en stor förfest. Hela galan direktsänds i TV. Alko deltar i förfesten! På Alko.fi hittar du recept, förslag på kombinationer av mat och dryck samt serveringstips lämpade för den som firar förfesten och festen på slottet i hemmets trygga vrå. Hur låter hemlagade rågchips, flatbread med renkött och ett mousserande vin med rostade toner eller en frisk pale ale?
Inför OS 1952 lanserades den alltjämt mycket populära drycken Long drink. Drycken utvecklades för att underlätta serveringen på de överfulla restaurangerna. 1952
Alkobutik år 1933.
Foto: Alko
Lätta smaker
Vintrender
Dagens trender inom vinvärlden är
lätta viner, små förpackningar och miljövänlighet, säger Master of Wine Pierpaolo Petrassi
Vilka egenskaper är trendiga?
Vinerna med låg alkoholhalt har varit på frammarsch redan flera år. Många vill ha vinflaskor som avviker från standardstorleken (0,75 liter). En halv liter vin räcker utmärkt för två personer. Lätta smaker tilltalar dagens konsumenter och framöver kommer vi att kunna köpa kryddade och andra avvikande produkter.
Vilka viner är inne?
Friska och torra vita viner är i ropet och ifråga om röda viner gäller lätta smaker. Efterfrågan på roséviner och mousserande viner har ökat avsevärt i bland annat England. Ekologiska och etiskt producerade drycker vinner allt mer terräng. Många av de nya vintermerna, exempelvis biodynamisk, upplevs som kryptiska.
Vilka större förändringar
är på gång?
Konsumtionen av alkoholhaltiga drycker minskar. Allt fler väljer vin och andra drycker av hög kvalitet.
Trenden är densamma i Finland.
Läs intervjun med Master of Wine
Taina Vilkuna på sidan 16.
Den brittiska butikskedjan Waitroses inköpschef Pierpaolo Petrassi följer med vinvärlden på paradplats.
Historia och nutid
Butiken vid Tölö torg
Alkos butik vid Tölö torg i Helsingfors, som jubileumsåret till ära har renoverats i 1950-talsanda, bjuder på både förgången tid och nutid. Kunderna betjänas vid en disk som när det begav sig, men expediterna informerar och vägleder i modern anda. I retrobutiken kan man även köpa tillbehör så som presentförpackningar och flasköppnare. Inköpen slås in i bodpapper med nostalgisk touch.
x
mode från
stora världen
Mat- och dryckestrenderna lever vidare år 2018. Hos oss är hälsoaspekterna och minskningen av livsmedels- och förpackningsavfall en del av vardagen. I stora världen har återvinningen tagit ett steg längre: Förpackningar återanvänds och omvandlas till livsmedel. På festborden blir de alkoholfria och alkoholsvaga alternativen ett allt naturligare inslag. Den trendmedvetne smaksätter sina drycker med spännande kryddor så som chili.
Källa: Food & Friends, Stockholm
1 Fine dining-snabbmat. Den jäktades men smakälskandes räddning.
2 Ensam eller i sällskap. Restaurangernas inredning och butikernas urval beaktar även soloätarna.
3 Invid köket. Köksmästaren bakom bardisken bjuder på både ögonfröjd och nylagade läckerheter.
4 Fashion goes food. Modet har intagit både kaféer och restauranger.
Foto: Waitrose
Foto: Miika
Ahti tilltalar finländarna
66 % valde fisk
Finländarna äter gärna fisk. I en enkät tillfrågades 1 200 finländare vilken proteinkälla de föredrar. Hela två tredjedelar av de tillfrågade svarade fisk, vilket kanske inte är så underligt med tanke på fiskens många hälsofrämjande egen-
skaper. Fler än tre av fyra skulle gärna äta mer fisk än i dag, men priset och krångligheten avskräcker. Den som vill ha tips på fiskrätter kan med fördel besöka alko.fi. Varför inte laga en läcker italiensk ugnsrätt på sik, gös eller lax.
Förpackning och etikett
Bryggeriernas emballage
Emballaget påverkar vårt köpbeslut.
Förpackningen berättar något om både produkten och tillverkaren. De inhemska mikrobryggeriernas produkter kan vara inspirerade av till exempel en historisk person eller en lokal historia. Grafikern designar förpackningen eller etiketten utgående från det aktuella temat.
Förpackningens utformning styrs också av lagar och förordningar. Märkningskraven varierar beroende på produktens slutmål som kan vara exempelvis inhemsk minutförsäljning,
restaurangförsäljning eller export. Från förpackningsmärkningarna i minuthandeln skall framgå tillverkaren, förpackningsstorleken, alkoholhalten, bäst före-datumet och de ingående råvarorna på finska och svenska. Förpackningarna skall även vara försedda med pantmärkning och streckkod. På vissa förpackningar och etiketter anges vilken musik som rimmar med produkten. Märkningen kan också omfatta en QR-kod via vilken man läsa mer om produkten.
För alla Dagens Alkobutiker
I dag har Alko 354 traditionella butiker. Hela 75 procent av finländarna bor på mindre än fyra kilometers avstånd från Alkos service. Under hela 2010-talet har Alkos verksamhet byggt på kompetent och heltäckande kundbetjäning. I syfte att ytterligare förbättra sin betjäning har Alko förnyat sitt butikskoncept: Butikerna har gjorts trivsammare och produkterna lättare att hitta.
För ett drygt år sedan öppnade Alko sin webbutik som gör företagets över 7 000 produkter tillgängliga för alla oavsett bostadsort. Webbutiken på adressen alko.fi levererar de beställda varorna till Alkobutiker och utlämningsställen runt om i landet.
1950-talet
Alko började rekommendera svaga alkoholdrycker. Priserna justerades och Alkobutikerna införde broschyrer och produktvitriner i syfte att informera om nya varor och frångå den negativt präglade kundstyrningen.
1962
Alkos första självbetjäningsbutik slog upp dörrarna.
1968
Försäljningen av mellanöl avreglerades i syfte att reducera konsumtionen av starka alkoholdrycker och stävja de alkoholrelaterade skadorna.
Bilden visar hur en etikett avsedd för minuthandeln kan se ut.
Delad mat är delad glädje
5 tips på gemensamma måltider
Familjens gemensamma måltider främjar sunda levnadsvanor hos barnen och gemensamma måltider bland vuxna ökar välbefinnandet. Årets matrelaterade tema är Vi äter tillsammans.
1. Förvisa skärmarna från matbordet. Ge ögonen en vilopaus genom att bannlysa alla mobilapparater vid måltiden.
2. Ät inte vid arbetsbordet. Fastän du äter medhavd lunch på jobbet kan du slå dig ner med arbetskamraterna under lunchpausen.
Supermat på insekter
Gräshoppor på tallriken
Framtidens livsmedel och livsmedelsproduktion kommer att vara annorlunda än dagens. Från och med september i år har man fått odla och sälja insekter som livsmedel.
Detta gläder i synnerhet pionjärerna på företaget EntoCube, som under flera år har sålt insekter och odlingslösningar.
”Vår drivkraft är livsmedelssystemets förnyelse och begränsningen av en eventuell kommande miljö
Varför inte laga en större mängd vardagsmat och bjuda in dina grannar eller vänner till en gemensam måltid? I bästa fall blir det en angenäm tradition!
Ögonfröjd Boktips
Håkan Larssons bästa mat till vinet (Håkan Larsson, Bonnier Fakta) är en bok fylld av lyckade kombinationer. Vilken dryck lämpar sig till maten och vilken är den bästa matlagarmusiken? Larsson är en av Sveriges mest välkända vinoch matskribenter och boken är en läcker samling av hans bästa recept från tidigare böcker och femtio nya skapelser.
3. Laga mat tillsammans. Låt hela familjen delta i matlagningen och utforma nya rätter.
4. Bjud in dina vänner på vardagsmat mitt i veckan: Tröskeln för besök blir lägre, dina vänner kommer lättare undan och ni kan umgås under trevliga former.
5. Undvik jäkt och färdigmat. Reservera tillräckligt mycket tid för matlagningen och måltiden åtminstone några gånger i veckan.
Bullar (Daniel Lindeberg, Natur & Kultur). Alla älskar vi bullar, och Daniel Lindeberg ger de bästa tipsen på hur du lyckas med olika bulldegar. I sina recept följer han uttrycket more is more – snåla inte med den goda fyllningen! Daniel Lindeberg driver sitt eget Lindeberg Bageri & Konditori i Orminge utanför Stockholm.
Chokladbollar (Mia Öhrn, Bonnier Fakta). Funderar du på sött till kaffet eller snabblagat gott som gåva? Vad sägs om chokladbollar med bacon eller muffins med inbakade chokladbollar?
Bagaren och konditorn Mia Öhrn har samlat läckra bollrecept i sin nya bok, som även är en ögonfröjd att bläddra i.
”Insekter är ett utmärkt livsmedel och en utmärkt proteinkälla. De innehåller bland annat alla de nio aminosyror som människokroppen inte kan syntetisera. Perttu Karjalainen påpekar ändå att ingen behöver äta insekter mot sin vilja.
”Den som låter fördomarna styra går tyvärr miste om mycket här i livet”, säger Karjalainen.
Alkos sista butik med försäljning över disk, som fanns i Kronohagen i Helsingfors, byggdes om till självbetjäningsbutik.
Alko breddade sitt sortiment avsevärt. Under året lanserades hela 1 855 nya produkter.
2016 1998 2020
Alkos målsättning för 2020: sortimentet omfattar 10 000 produkter.
Moderna Sori Taproom serverar öl och amerikanska rätter.
Blomstrande bryggerikultur
Den finländska ölkulturen har utvecklats i rask takt under de två senaste decennierna. Antalet mikrobryggerier och specialöl har ökat avsevärt. Dagens upplysta ölkonsumenter efterlyser kvalitet och upplevelser.
Text Lasse Pakarinen Foto Aleksi Poutanen
Gästerna kan beundra Bryggeri Helsinkis bryggeriutrusning som står mitt i restaurangen.
Matrestaurangen satsar på kombinationen mat och öl.
Anders Kissmeyer
Bryggmästare
”Jag är ingen klärvoajant, men jag är övertygad om att nordborna på 2030-talet kommer att dricka betydligt mer hantverksöl och betydligt mindre standardlager än i dag. Jag tror att dagens öltyper kommer att finnas kvar, men jag hoppas att de får sällskap av många nya lokala sorter.”
Foto: Ole Svenningsen
Sori Taprooms fatölssortiment varierar eftersom många av ölen är utländska.
Finland är ett gammalt ölland, vilket återspeglas av bland annat traditionsdrycken sahti som lever och mår bra.
De finländska mikrobryggerierna har en lång och skiftande historia trots att socknarnas lokala bryggerier hann lägga ner verksamheten före dagens öluppsving.
I dag har Finland över 80 ölbryggerier. Många av mikrobryggerierna är grundade av ivriga amatörer. Sori Brewing, som drivs av några trettioåriga ekonomer, är ett gott exempel på detta.
Mikrobryggeritrenden belyses av det faktum att grundarna lyckades samla in ett kapital på hela en miljon euro genom så kallad crowdfundig (gräsrotsfinansiering), vilket innebär att aktierna säljs till både investerare och helt vanliga personer.
”Under studietiden i Tammerfors bryggde vi öl i hemförhållanden. Verksamheten gav blodad tand och framförallt min kompanjon Heikki Uotila sög i sig all information om ölbryggning. Vi var nog våghalsiga när vi gav oss i kast med bryggeriverksamhet i större skala utan att ha erfarenheter av större och krävande produktionsapparatur”, säger Pyry Hurula som är en av bryggeriets grundare.
I början utnyttjade Sori Brewing andra bryggeriers produktionsapparatur i ölframställningen. I februari i år grundade företaget restaurangen Sori Taproom i Kajsaniemi i Helsingfors.
”Början var av köksnatur. Några av våra första ölsorter bryggdes av andra bryggerier, bland annat Teerenpeli, berättar Pyry Hurula.
Ölkulturen förändrades på 1990-talet
Bryggerikrogen Teerenpeli, som lånade ut sin utrustning till Sori Brewing, är en av pionjärerna inom finländsk mikrobryggerikultur. Restaurangen grundades i Lahtis år 1994. Redan följande år bryggde krogen sitt första öl. I dag har Teerenpeli restauranger på sex orter. Sedan starten har företagets bryggeriverksamhet vuxit avsevärt.
Teerenpelis försäljnings och marknadschef Jari Mämmi berättar att finländarnas uppfattning om och inställning till öl har genomgått stora förändringar under företagets verksamhetstid.
”Ölkulturen har förändrats avsevärt. När det begav sig var mörkt öl en specialitet och det räckte att färgen avvek från den hos vanlig lager. Finländskt specialöl var länge ett så gott som okänt begrepp. I dag är antalet mikrobryggerier nästan hundra och varje bryggeri producerar egna specialiteter.”
Ölsommelier Olli Majanen från bryggerikrogen Bryggeri Helsinki i Helsingfors historiska torgkvarter bekräftar utvecklingen.
”Ölkulturen blomstrar. Vårt långsiktiga arbete har burit frukt, allt fler aktörer dyker upp på marknaden och de yngre ölkonsumenterna visar stort intresse för hantverksöl”, säger Olli Majanen som har arbetat i restaurangbranschen sedan 1980 talet.
Kvalitet och kunnande en trend
Dagens finländare väljer i stor utsträckning samma spännande öltyper som ölkonsumenterna i andra länder.
”Under de senaste fem åren har ölkonsumtionen präglats av jakt på nya och stora smakupplevelser. Till en början tilltalades konsumenterna av öltypen imperial stout med en alkoholhalt på nästan tio procent, rostade toner och stor humlebeska. Därefter riktades intresset mot både starkt och svagt ljust öl med stor humlebeska”, säger Olli Majanen.
Öltyperna IPA (indian pale ale) och APA (american pale ale) med stor humlebeska har varit de senaste årens definitiva favoriter. I dag efterlyser ölkonsumenterna bland annat suröl (sour), kryddöl och öl bryggt på olika, ofta exotiska råvaror. Vad kommer härnäst?
”Fatlagrat öl med stor smak är på kommande, men det kan även hända att pendeln slår tillbaka
Dagens krögare och kockar upplever öl som en lika salongsfähig måltidsdryck som vin.
och att de traditionella och okomplicerade öltyperna av hög kvalitet upplever en renässans”, säger Olli Majanen.
Jari Mämmi från Teerenpeli håller med.
”Jag tror att nästa stora trend är öl med relativt liten humlebeska bryggt på kvalitetsmalt. Den mindre humlebeskan döljer inte ölets smak, vilket leder till att eventuella fel och brister upptäcks och att kraven på bryggeriernas kompetens gällande lager och pils ökar. Jag är övertygad om att bassmakerna återkommer. Endast konsumenterna vet när det sker”, säger han.
Krävande konsumenter
Jari Mämmi, Olli Majanen och Pyry Hurula anser att finländarna är upplysta ölkonsumenter.
”Den totala ölkonsumtionen har minskat, men konsumtionen av kvalitetsöl har ökat. Dagens kunder är både upplysta och krävande”, säger Olli Majanen.
Dagens konsumenter förmår beställa olika typer av öl. Antalet nyfikna och experimentlystna kunder har ökat.
Han berättar att man kan dela in ölvännerna i två huvudgrupper, nämligen de som är intresserade av öl i allmänhet och de som har satt sig in i ölvärldens hemligheter. Grupperna håller på att närma sig varandra.
Jari Mämmi berättar att dagens kunder har lärt sig namnge och beställa olika typer av öl.
”Antalet nyfikna och experimentlystna ölkonsumenter har ökat stadigt under de senaste tio åren, vilket återspeglas av bland annat affärernas och Alkobutikernas urval”, säger han.
Öl bryggs för olika kundsegment. De invigda konsumenterna, som söker udda smakupplevelser, dricker eller provar ett visst öl en eller några få gånger, men de flesta väljer öl med en trygg och bekant smakprofil.
Ölvännerna delar information via nätet Det ökande antalet ölevenemang visar att intresset för specialöl växer. Bland de finländska ölevenemangen kan nämnas Helsinki Beer Festival, Craft Beer Helsinki, OlutExpo Finland och begivenheten Stora Öl – Små Bryggerier.
Ivriga ölvänner och amatörer utbyter information och bedömningar via bland annat internet. För några år sedan vimlade nätet av ölbloggar och ölinriktade diskussionsspalter, men i dag sker öldiskussionen främst i de sociala medierna där både konsumenterna och bryggerierna är närvarande.
”Instagram är stort: Vi har etablerat försäljningskanaler i några länder via enbart Instagram. Mikrobloggarna Instagram och Twitter är mycket populära medier. Facebook är fortfarande en viktig kanal, men allt färre lägger ut material där och i andra traditionella bloggmedier”, säger Pyry Hurula från Sori Brewing.
Konsumenterna delar och tar emot ölinformation också via telefonapplikationer så som Untapped, RateBeer och internationella Pint Please som skapades i Uleåborg. Applikationerna fungerar som en utmärkt kommunikationskanal mellan bryggerierna, restaurangerna och konsumenterna. Till exempel Sori Taproom informerar sina följare om krogens nya specialöl via applikationen Untapped.
Öl och design
Sori Brewing startade i liten skala, men har haft en internationell prägel alldeles från början. Bryggeriet såg dagens ljus i Tallinn år 2015. Sori Brewing säljer hälften av sin produktion till Finland och cirka tio procent på den estniska markaden. Resten
Restaurang Teerenpeli i Helsingfors har ett eget bryggeri. Öl rimmar utmärkt med restaurangens rätter.
av mikrobryggeriets öl exporteras till nästan 20 olika länder, varav det viktigaste är Frankrike där efterfrågan på specialöl är stor.
Globaliseringen erbjuder mikrobryggerierna stora möjligheter, och de finländska bryggerierna bedriver olika slags marknadsföring. Vissa varumärken betonar det nationella och lokala, medan andra har en mer internationell prägel. Pyry Hurula säger att dagens finländare i regel accepterar engelska produktnamn, vilket innebär att ölen genast kan anpassas till den internationella marknaden.
Olli Majanen anser att mikrobryggeriernas varumärkesutveckling (branding) inte alltid är tillräckligt professionell.
”I fråga om branding ligger den finländska hantverksölsbranschen långt efter den svenska. De som lyckas i sin varumärkesutveckling får ett rejält försprång. Bryggeriet och produkterna bör förtälja en historia som appellerar till konsumenterna.”
Pyry Hurula ser en tudelning i de finländska bryggeriernas brandingkompetens.
”Mycket är fortfarande hemvävt, men i takt med att bryggerierna växer utvecklas bland annat logotyperna och produktdesignen. I stora världen har de flesta bryggerierna egna designers och grafiker, men i Finland saknas sådana nästan helt. Interna
tionell branding innebär att göra en lyckad syntes av ölet och designen. Människor köper illusioner, förväntningar och smaker. Designen får ändå inte bli viktigare än innehållet, det vill säga ölet.”
Öl som måltidsdryck
Kombinationen mat och specialöl är en spirande trend på restaurangerna i bland annat Helsingfors.
”Dagens unga krögare och kockar upplever öl som en lika salongsfähig måltidsdryck som vin, men ölet har fortfarande en lång väg att vandra”, säger Olli Majanen.
Som ölsommelier från Beer Academy i London är han väl förtrogen med kombinationen mat och öl. Före Olli Majanen hade endast en finländare avlagt Beer Academys prestigefyllda examen.
”Förändringen i valet av måltidsdryck beror på konsumenterna. Redan i dag väljer många öl som måltidsdryck i hemmet och allt fler tidningar innehåller artiklar om kombinationen mat och öl.”
Också på krogen Sori Taproom har man lagt märke till intresset för kombinationen mat och öl.
”Vi arrangerar regelbundet publikevenemang till vilka vi bjuder in representanter för olika mikrobryggerier. Vid evenemangen serverar vi helheter på temat mat och öl”, berättar Pyry Hurula.
FNyansrikt vin med historier
Fastän vår vinkultur är ung satsar finländarna allt mer på kvalitet och rika smakupplevelser. Enligt Master of Wine
Taina Vilkuna bjuder vinerna på en smakresa jorden runt.
Text Tarja Västilä Foto Vesa Tyni
inländarnas vinsmak har förändrats. För några decennier sedan ville vi ha kraftiga smaker, men i dag föredrar vi lättare och mer sofistikerade drycker. Vi uppskattar nyanser och lämnar gärna utrymme för matens smakvärld.
”Om det finns för mycket av allting kommer matens aromer och vinets nyanser inte till sin rätt”, säger Alkos produktkommunikationschef, Master of Wine Taina Vilkuna. Hon har följt med dryckes- och matvanornas utveckling på paradplats under flera årtionden.
Världen vidgas och intresset vaknar
Den finländska dryckeskulturen genomgick stora förändringar på 1990-talet: Världen vidgades när vårt land på allvar blev upptaget i den europeiska familjen.
”Blickarna riktades mot vinländerna i Europa och resten av världen. Vinkonsumtionen ökade, vinhobbyn fick luft under vingarna och intresset för mat och matlagning banade väg för måltidsvinerna. Matprogrammen på TV gav gastronomin en knuff framåt och främjade intresset för mat och dryck från världens alla hörn”, säger Vilkuna.
Hon berättar att man kunde skönja en gryning redan på 1970-talet när sällskapsresorna gjorde finländarna förtrogna med spanska viner. Vinerna från Iberiska halvön ligger fortfarande finländarna varmt om hjärtat. Kanske vinernas smakvärld får våra tankar att gå från regnet och rusket här hemma till sol och värme?
Från kraftiga till eleganta nyanser
I jämförelse med förhållandena i de traditionella vinländerna i Syd- och Mellaneuropa är den finländska vinkulturen fortfarande ung. Eftersom Norden inte lämpar sig för vinodling är kulturen helt beroende av importerade viner. På 1980-talet umgicks finländarna kring halvsöta tyska viner, men redan följande decennium slog de torra vinerna ut sötman.
”Smakvanorna gynnade extrema smaker. Ännu i början av 2000-talet skulle ett gott vin ha kraftiga toner av ek. Visst kan ett ekigt vin vara förnämt, men alltför kraftig eksmak rubbar vinets personlighet och döljer matens aromer. Ekiga viner har fått epitetet den mediokra kockens dröm”, säger Vilkuna.
Många viner med kraftig smak har fått stryka på foten för lättare och elegantare drycker. Alkos smaktyper hjälper konsumenterna att hitta vin som rimmar med de egna preferenserna.
Den egna smaken avgör
Taina Vilkuna berättar att de så kallade vinguruerna har stor inverkan på vinvärlden. Om en namnkunnig expert ger ett vin klassificeringen 99/100 börjar en stor del av världens vinhus tillverka vin med samma profil och egenskaper. Smaktypen blir en trend och vinexpertens åsikter utnyttjas i bland annat marknadsföringen.
”Alla har inte tid eller möjlighet att leta efter vin som sitter rätt i den egna munnen och därför förlitar man sig ofta på artiklar och rekommendationer i tidningar och på nätet. Experternas bedömningar och utlåtanden ger en viss trygghet i vinernas
En lyckad kombination av mat och vin förhöjer smakupplevelsen.
komplexa värld. Eftersom smaken är delad och vi alla är olika, även vinexperterna och vinkritikerna, lönar det sig att låta den egna smaken avgöra.”
Bedömningar i traditionella och sociala medier inverkar på efterfrågan: Ett vin som får beröm tenderar att ta slut i Alkobutikerna i ett nafs. Expediternas rekommendationer av alternativa drycker ljuder för döva öron. Allmänhetens bedömningar är i allmänhet lyckade och de rekommenderade vinerna blir ofta sanna favoriter.
Experimentlystna finländare
Finländarna tillmäter smaken stor betydelse, men det finns även konsumenter som har fäbless för något särskilt område så som Bordeaux i Frankrike eller något särskilt vinhus.
”Chile har redan länge varit ett populärt vinland. Finländarna uppskattar de chilenska röda och vita vinernas runda och mjukt fylliga karaktär och lagom smakrika profil. Vinerna lämpar sig utmärkt som både måltids- och sällskapsdryck.”
Italien vinner allt mer terräng som vinland. I Finland har de italienska rödvinernas popularitet ökat med nästan 20 procent under de senaste åren och proseccon har tagit hela världen med storm. Taina Vilkuna berättar att man avnjuter det lätta, okomplicerade och relativt förmånliga mousserande vinet efter jobbet, som aperitif, som sällskaps-
dryck och som måltidsdryck till bland annat tapas. Alla mousserande drycker upplever ett uppsving.
”Ifråga om mousserande viner är Italien och Spanien mäkta populära länder. England är en lovande nykomling: Jordmånen i södra England liknar den i Champagne. Avsaknaden av dominerande vintraditioner gör finländarna till både flexibla och experimentlystna vinkonsumenter.”
Glöm de strikta reglerna
Helheten är mer än delarnas summa. En lyckad kombination av mat och vin förhöjer smakupplevelsen. Få ger sig tid att lagra ett ungt rödvin i flera år, men genom att dekantera drycken lockar man fram vinets aromer och den tanninkaraktär som rimmar med exempelvis kött och ost. Tänk på att människor har olika smak: Servera även andra viner än din egen favorit när du har gäster.
”Om du anser att värden eller värdinnan föredrar viner med alltför kraftig smak kan du överräcka en flaska avkyld champagne när du anländer till festen. Champagne är ingen extremdryck, utan den lämpar sig som måltidsdryck till all slags mat.”
Glöm de strikta reglerna. Till fet fisk kan man med fördel servera ett väl avkylt rödvin. Det viktiga är inte färgen, utan att vinets och matens aromer har samma intensitetsprofil.
”Undvik att servera lätta och nyansrika viner till mat med stark smak. Matens kraftiga aromer tenderar att dölja och undertrycka vinets historier och subtila smakvärld. Servera gärna mat och vin från samma land. Italienska viner rimmar med italienska rätter, franska viner med franska rätter... Ländernas långa gastronomiska historia står som garanti för lyckade kombinationer.”
I Finland är rosévinerna fortfarande säsongsdrycker. Enligt Taina Vilkuna har rosévinerna oförskyllt hamnat i skymundan, de lämpar sig som måltidsdryck till nästan all slags mat.
Vem?
Nästa år har produktkommunikationschef Taina Vilkuna arbetat hela 30 år hos Alko. Under sin långa karriär har hon haft drygt tio olika titlar. Hon har en universitetsexamen i internationell politik, men den vinrelaterade globaliseringen följer inte politikens regler. Hennes jobb och hobby går hand i hand: Oavsett om hon är på arbets- eller semesterresa besöker hon vingårdar. De senaste besöken gjordes på vingårdar i Balatonregionen i Ungern.
Under mer än 60 år har färre än 400 personer i hela världen beviljats den prestigefyllda titeln Master of Wine. Taina Vilkuna, som är en av Finlands tre titelinnehavare, avlade sin examen år 2015 efter sju år av studier vid sidan om jobbet. Hennes slutarbete behandlade olika smaktyper.
Slå kallt saftkoncentrat i ett champagneglas och fyll upp med champagne, crémant eller engelskt mousserande vin. Det mousserande vinet bör ha torr och fruktig citruskaraktär. Garnera med olikfärgade violer.
Ångad saft:
Koka upp 2 dl vatten per liter hallon. Slå i hallonen och låt blandningen koka ca 10 minuter eller tills bären är mjuka. Tryck bären mot kastrullens kanter under kokningen. Sila bärmassan genom en gasbinda i en kastrull. Låt all saft rinna ner i kärlet. Koka upp och skumma saften. Rör ner 3–5 dl socker per liter saft.
Den fräscha drycken med mousserande vin bär Taina Vilkunas signatur.
Festmeny
• Carpaccio med sallad
på rödbeta och getost
• Lyxiga potatisplättar
• Örtpanerad röding
• Mormors enbärsgurka
• Picklad morotssallad
• Vegetarisk pelmeni med svampsås
• Mockarutskaka
Recept Sanna Kekäläinen Foto Reetta Pasanen Dryckesförslag Taina Vilkuna / Alko. Glas Alko, kärlen är rekvisita.
Låt oss fira Finlands 100-årsjubileum och Alkos 85-årsjubileum med en riktig festmåltid. Menyn har drag av alla väderstreck: Den bjuder på smaker från Ryssland, Sverige, Lappland och länder lite längre söderut.
Receptet finns på sid.26
Litet är stort. Det gäller i allra högsta grad ren- och älgcarpaccio. De florstunna köttskivorna serveras med gomsmekande rödbetssallad. I veganversionen ersätts köttet med tunna skivor av polka- eller gulbeta.
Receptet
Plättarna av svensk rårakstyp, som tillreds utan mjöl och ägg, lämpar sig för alla smaker. De långsamt stekta plättarna serveras med rom och smetana.
Finländarna älskar laxfisk. Den välsmakande, örtpanerade rödingen serveras med picklade grönsaker och mos på kålrabbi.
NATUR ON THE ROCKS
Etiketten bad barmästare Mika
Räisänen skapa tre natur- och årstidsinspirerade cocktailar till tidningens jubileumsnummer.
”Årstidsväxlingen är underbar. Naturens skafferi bjuder på olika råvaror under olika tider av året. Jag ville skapa cocktailar med självplockad smak. Jag bor på en ö och dricker ofta mitt morgonkaffe ute på gräsmattan ackompanjerad av soluppgång och fågelsång. Under höstmorgnarna när luften är krispig och vinden sval ger doften av fuktig jord och nybryggt kaffe angenäm lantkänsla. På sensommaren
plockar jag blåbären till morgongröten ett stenkast från huset. Terapi som heter duga!”
Jubileumscocktailarna presenteras på sidorna 2, 35 och 50 och Taina Vilkunas sommardrink på sidan 19.
Receptet finns på sid.29
Se receptvideon: etiketten.fi
Pelmeni andas rysk mattradition. Knytena i detta recept är fyllda med vegetabilier och serveras med krämig svampsås. Den som önskar en mer traditionell karaktär kan koka knytena i grönsaksbuljong och servera dem med smetana.
Receptet på cocktailen Färgrann höst finns på sidan 2.
Finländsk carpaccio
4 portioner, 20 min, relativt lätt
300 g innerfilé av ren, älg eller kronhjort, flingsalt, svartpeppar mald i pepparkvarn, 2 msk hackad rosmarin
Till serveringen: olivolja, majonnäs och rödbetssallad
1. Gnid in köttet med salt, peppar och rosmarin. Slå in köttet i plastfilm och ställ det i frysen (ca 1 timme).
2. Skär köttet i florstunna skivor. Lägg skivorna på bakplåtspapper. Servera köttet omgående eller ställ det i frysen. Ta ut köttet ur frysen 5–10 minuter före serveringen.
3. Lägg skivorna på tallrikar och slå på olivolja. Garnera med majonnäs och rödbetssallad.
Sallad på rödbeta och getost
4 portioner, 20 min + 1,5 h, lätt
4 saltrostade rödbetor (recept: etiketten.fi)
4 dl skottmix
100 g inhemsk getost
4 msk torkade tranbär eller lingon
1 dl rostade mandlar eller valnötter
Dressing:
3 msk olivolja
1 msk äppelvinäger
1 tsk flytande honung flingsalt svartpeppar mald i pepparkvarn
1. Börja med dressingen: Blanda ingredienserna i en skål.
2. Skala och tärna de rostade rödbetorna. Rör ner dem i dressingen. Slå salladen på carpaccion och garnera med skott, getost, tranbär och nötter.
DRYCKESFÖRSLAG
Till denna läckerhet kan man med fördel servera en bärig och frisk pinot noir. Vinets syrlighet rimmar utmärkt med rödbetans sötma och getostens aromer. Det inte alltför fylliga vinet gör carpaccion rättvisa. Ölvänner kan välja en frisk och maltig lager.
4 portioner, 15 min, lätt
2 små polkabetor
2 msk citronsaft
1 tsk flytande honung flingsalt, svartpeppar mald i pepparkvarn
1. Skölj, borsta och skala polkabetorna. Skär dem i florstunna skivor med kniv eller ”mandolin”.
2. Lägg skivorna på tallrikar och slå på citronsaft och honung. Krydda med salt och peppar. Servera skivorna med rödbetssallad.
Obs! Rå polkabeta kan ge känsliga personer magbesvär. Evira rekommenderar kokning av röd- och polkabeta. Polkabetan i detta recept kan vid behov kokas eller rostas i ugn innan den skivas.
Polkabetscarpaccio
LAGER BÄRIGT & FRISKT
Lyxiga potatisplättar
12 st., 40 min, något arbetsdryg
1,2 kg potatis 1 tsk salt svartpeppar mald i pepparkvarn
Till stekningen: smör och rybsolja
Till serveringen: sikrom, hackad lök och gräslök samt smetana
1. Skala och riv potatisen grovt. Krydda med salt och peppar.
2. Hetta upp smör och olja i en stekpanna. Slå i den rivna potatisen och tryck ut den tunt och jämnt. Stek på svag värme tills ytan är frasig (6–8 minuter). Vänd och stek ytterligare ca 6 minuter.
3. Servera varm med rom, lök, gräslök och smetana.
Tips: Genom att använda två eller fler stekpannor försnabbar du stekningen.
DRYCKESFÖRSLAG
Frisk och fruktig champagne eller crémant rimmar utmärkt med de mustiga potatisplättarna. Ölvänner kan välja en krispig pils.
Örtpanerad röding
4 portioner, 15 + 20 min, relativt lätt
ca 600 g benfri rödingfilé flingsalt, vitpeppar mald i pepparkvarn
1 msk citronsaft
Panering:
2 skivor halvtorrt lantbröd
1 dl hackad dill
1 dl hackad bladpersilja
3 msk rumstempererat smör
2 tsk rivet citronskal flingsalt vitpeppar mald i pepparkvarn
1. Torka av och krydda fisken med salt, peppar och citronsaft.
2. Skär bort brödets kanter och finfördela det i en mixer. Rör ner örterna, smöret och citronskalet. Arbeta ut blandningen på fisken och slå på olja.
3. Stek ca 15 minuter i ugn (+ 175 °C). För in en stektermometer i köttets tjockaste del. Fisken är färdig när termometern visar + 42 °C. Servera med morotssallad, gurka och kålrabbimos. Majonnäs och/eller crème fraîche smaksatt med citronsaft sätter piff på anrättningen.
DRYCKESFÖRSLAG
En nyansrik och strukturerad sauvignon blanc från Chile rimmar utmärkt med rättens örtoch citrusaromer. Ölvänner kan skölja ner fisken med en krispig pils.
morotssallad
4 portioner, 10 + 40 min, lätt
½ portion pickelsås (se nedan) 250 g morötter skalet från en halv citron några vitpepparkorn ½ tsk flingsalt 1 msk olivolja
1. Laga pickelsåsen enligt anvisningarna nedan.
2. Skala morötterna och strimla dem med en osthyvel eller potatisskalare. Slå strimlorna, citronskalet, saltet och pepparn i pickelsåsen. Ställ blandningen svalt och låt den dra en halv timme.
enbärsgurka
4 portioner, 10 + 40 min, lätt
½ portion pickelsås 1 gurka ½ tsk flingsalt 1 tsk enbär
2 msk hackad gräslök eller dill
1. Laga pickelsåsen enligt anvisningarna invid.
2. Skala gurkan och skär den i florstunna skivor. Slå skivorna, saltet och enbären i pickelsåsen. Ställ blandningen svalt och låt den dra en halv timme.
3. Avrunda med hackad gräslök eller dill.
4 portioner, 15 + 15 min, lätt
1 kg kålrabbi ca 2 dl grönsaksbuljong 50 g rumstempererat smör
2 dl riven parmesan eller annan aromrik ost flingsalt vitpeppar mald i pepparkvarn
1. Skala och tärna kålen. Koka den 10–15 minuter i grönsaksbuljong tills den är mjuk.
2. Sila bort vätskan. Slå kålbitarna i kastrullen och krossa dem. Tillsätt smöret, den rivna osten och kryddorna. Mosa blandningen.
Tips: Kålrabbin kan delvis ersättas med potatis.
DRYCKESFÖRSLAG
De picklade grönsakerna tarvar viss sötma: Servera gärna en halvtorr riesling från Tyskland eller Frankrike eller en halvtorr pinot gris från Alsace. En fruktig ale med stark humlebeska rimmar också utmärkt med rättens aromer.
FRISKT & FRUKTIGT ALE
Pickelsås: 1½ dl vatten
1 dl socker ½ dl spritättika
Slå ingredienserna i en kastrull och värm blandningen under omrörning tills sockret har smultit.
Vegetarisk pelmeni med svampsås
4 portioner, 50 minuter + 1 h, något arbetsdryg
4½ dl durumvetemjöl
1 dl vatten
1 ägg
½ tsk salt
Fyllning:
1 schalottenlök
2 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
1¼ dl mörk sojakross ca 2½ dl vatten eller grönsaksbuljong
1 tsk flytande honung
1 tsk paprikapulver torkad chili mald i kvarn (salt)
svartpeppar mald i pepparkvarn
3 msk hackad gräslök
Sås:
1 schalottenlök
1 vitlöksklyfta
4 dl tärnad svamp, t.ex. karljohansvamp eller trattkantareller
2 msk smör
1 msk olivolja
½ dl torrt vitt vin
2 dl vispgrädde
3 msk hackad gräslök eller bladpersilja flingsalt svartpeppar mald i pepparkvarn
1. Laga degen: Blanda mjölet, vattnet, ägget och saltet i en skål. Knåda degen 5 minuter i köksmaskin eller 10 minuter manuellt. Forma degen till en kula, slå in den i plastfilm och låt den stå svalt cirka en halv timme.
2. Laga fyllningen: Skala, hacka och bryn löken i olja. Tillsätt sojakrosset och tillred i panna enligt anvisningarna på förpackningen. Smaksätt med honung, paprika, chili och peppar. Lämna bort saltet om du använder grönsaksbuljong till sojakrosset. Slå i gräslöken och rör om.
3. Dela degen i två delar och kavla ut delarna till så tunna plattor som möjligt. Stansa ut cirklar med ca 5 cm:s diameter med en rund form. Lägg 1–2 teskedar fyllning på degcirklarna. Vik degen till halvmånar och kläm ihop kanterna.
4. Ställ knytena i frysen (ca 1 timme).
5. Laga såsen: Skala och hacka löken. Bryn svampen i stekpanna tills vätskan har avgått. Tillsätt löken, smöret och oljan. Stek blandningen några minuter. Slå i vinet och grädden. Låt blandningen puttra ca 5 minuter på svag värme. Krydda med örter, salt och peppar.
6. Koka pelmenerna i grönsaksbuljong (i omgångar). Fortsätt koka 2 minuter efter att knytena har flutit upp till ytan.
7. Blanda pelmenerna och svampsåsen och servera omgående. Riv gärna parmesan eller annan aromrik ost över anrättning.
Tips: Durumvetemjöl gör degen mer lättkavlad än vanligt vetemjöl.
DRYCKESFÖRSLAG
Servera gärna ett bärigt och friskt rödvin från Toscana till pelmener. Syrligheten hos en medelfyllig chianti eller chianti classico bryter rättens krämighet och ger angenäm eftersmak.
De högt älskade mockarutorna kan bakas som en läcker tårta. Tips: Eftersom alla tycker om glasyr lönar det sig att göra dubbel sats och servera glasyr som extra sås till kakan.
12 bitar, 45 minuter + 1 h, något arbetsdryg
Botten:
200 g smör
1½ dl farinsocker
3 ägg
4 dl vetemjöl
4 msk kakaopulver
2 tsk bakpulver
1½ dl mjölk
Fukta med:
1 dl nypressad apelsinsaft
Glasyr:
100 g smör
6 dl florsocker
¾ dl espresso
½ dl kakaopulver
Fyllning:
2 dl vispgrädde
3 msk florsocker
2 tsk vaniljsocker (2 tsk rivet apelsinskal)
2 dl hjortron eller andra bär
Garnering:
ca 3 dl bär eller chokladkonfekt
1. Laga kakbottnen: Vispa smöret och sockret till skum. Slå i äggen ett åt gången under omrörning. Blanda de torra ingredienserna. Tillsätt mjölblandningen och mjölken växelvis. Slå degen i två ugnsformar (diam. 20 cm) med löstagbar botten. Beklä formarnas bottnar med bakplåtspapper. Grädda 15–18 minuter mitt i ugnen (+ 200 °C) tills kakbottnarna är färdiga. Undvik övergräddning som gör bottnarna torra. Låt svalna. Fukta bottnarna med apelsinsaft.
2. Laga glasyren: Slå ingredienserna i en kastrull. Värm blandningen under omrörning tills den är jämn. Låt inte smöret koka. Lyft bort kastrullen från spisen. Låt blandningen svalna under omrörning tills den förtjockas. Slå glasyren över en av kakbottnarna och låt den stelna.
3. Laga fyllningen: Vispa grädden och smaksätt den med socker (och rivet apelsinskal). Bred ut fyllningen på kakbottnen med glasyr och tillsätt hjortron eller andra bär. Använd den andra kakbottnen som lock.
4. Värm den återstående glasyren på vattenbad tills den blir flytande. Slå den över kakan. Garnera med bär.
Tips: Kakbottnarna kan gräddas på plåt. Gräddningstiden är då 10–15 minuter. Forma bottnarna som fyrkanter.
DRYCKESFÖRSLAG
En tawny port med toner av choklad och torkad frukt rimmar utmärkt med kakans aromer. Den som föredrar öl kan välja en porter eller stout med chokladaromer: Kombinationen är spännande och intressant!
Mockarutskaka
Gemensamma måltider förenar familjen och förebygger missbruk.
Hållbarhet fram till år 2030
Alkos ansvarsprogram beaktar målsättningen i FN:s agenda för hållbar utveckling fram till år 2030. Alkos program fokuserar på hälsan, miljön och arbetet.
AText Matti Koskinen Foto Vesa Tyni
llt fler konsumenter är intresserade av produkternas bakgrund och miljöpåverkan. Etik, rättvisa, mänskliga rättigheter, klimatförändring och hållbar utveckling är faktorer som stater, organisationer och företag förväntas respektera.
År 2015 enades FN:s medlemsstater om målen för hållbar utveckling fram till år 2030. Syftet med programmet Agenda 2030 är att avskaffa extrem fattigdom och att trygga välfärden på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.
Alkos hållbarhetschef Marja Aho berättar att företaget betraktar FN:s mål som riktiga och ändamålsenliga.
”Vi harmoniserar våra verksamhetsmodeller med FN:s mål för hållbar utveckling. Vårt ansvarsprogram omfattar allt från anskaffning och produktsäkerhet till stävjande av alkoholskador”, säger Marja Aho.
Hon betonar tre element i programmet Agenda 2030 som är särskilt centrala i Alkos verksamhet, nämligen hälsosamt liv, miljöskydd och avfallsreduktion samt goda arbetsförhållanden.
Måttlighet minskar skadorna
Det viktigaste målet för Alko i FN:s Agenda 2030 är nog strävan efter att tillförsäkra människor i alla åldrar välmående och ett friskt liv. Stävjandet av missbruk och minimeringen av skador på personer och närstående är en viktig del av denna strävan. Enligt Marja Aho stöder Alkos samhällsroll denna strävan.
”Vi saluför produkter som i för stor mängd är hälsovådliga. Alkos existens är baserad på detta
faktum. Alko begränsar de alkoholrelaterade skadorna genom att reglera priser och tillgänglighet”, säger hon.
Till Alkos uppgifter hör att uppmuntra till måttlighet och främja ansvarsfullt alkoholbruk. Målen nås genom bland annat försäljningsövervakning och upplysningsverksamhet. Alko slår även ett slag för ansvarsfull mat och dryckeskultur.
”Mycket inom matkulturen stöder måttligt alkoholbruk. Måttlig alkoholanvändning i anslutning till måltider minskar risken för missbruk. Enligt Aklinikstiftelsens undersökningar förenar gemensamma vardagsmåltider familjen, vilket förebygger missbruk”, säger Marja Aho.
Alko förebygger alkoholskador via olika projekt och kampanjer. Kampanjen I sällskap av barn, som uppmanar vuxna till ansvarsfullt alkoholbruk i barns sällskap, främjar rätten till ett hälsosamt liv för de svagaste i samhället. Syftet med projektet Selvästi hyvää työtä (ungefär Gott och nyktert arbete) är att finna redskap för stävjande av alkoholskador i arbetslivet.
Miljöhänsyn i anskaffningen
Vid anskaffningen av produkter strävar Alko efter att följa sådana etiska regler som rimmar med målen i FN:s Agenda 2030. Syftet med Alkos ansvarsfulla anskaffningsprogram är att säkerställa hållbar produktion, minska uppkomsten av avfall och främja återvinning. Särskild vikt läggs vid arbetsförhållandena, de mänskliga rättigheterna och miljöhänsynen.
Alko är medlem i den internationella organisationen BSCI (Business Social Compliance Initiative). Företaget förutsätter att varuleverantörerna
respekterar och följer organisationens etiska principer.
”Endast en av BSCI:s elva principer gäller miljön. Därför utvecklar vi en egen miljöstandard för leveranskedjan”, säger Marja Aho.
I oktober lanserade Alko nya Eko-symboler som hjälper kunderna att hitta varor som producerats miljövänligt och enligt principerna för hållbar utveckling.
Marja Aho berättar att en av Alkos stora utmaningar är att utarbeta konkreta miljömål för leveranskedjan. Miljöprinciperna bör kunna implementeras på liknande sätt som exempelvis de arbetsrättsliga.
”För närvarande arbetar vi med bland annat dryckes- och transportförpackningarnas miljövänlighet. Lätta flaskor och emballage minskar de transportrelaterade utsläppen avsevärt” säger hon.
Goda arbetsförhållanden ger välbefinnande
Alkos sociala ansvar är inte begränsat till leveranskedjan och kunderna utan det om-
kommentar
Nina Vaskunlahti
Finlands ambassadör, New Delhi, Indien
”I Indien med 1,3 miljarder invånare finns ingen enhetlig alkoholpolitik. Alkos upplysningsverksamhet och främjande av ansvarsfull alkoholkonsumtion väcker förundran.
I Delhi finns ingen elegant inredd dryckesaffär om man bortser från vinhyllorna i några supermarketar av europeisk karaktär. Flaskorna köps i allmänhet under disk. Expediten gräver fram flaskan ur en lagerlåda och slår in den i en brun papperspåse. Kontanter är det enda betalningsmedlet.”
fattar även företagets personal. En av punkterna i programmet Agenda 2030 stipulerar främjande av full och produktiv sysselsättning samt anständiga arbetsförhållanden.
”Alko är en serviceorganisation. Tillhandahållande av Finlands bästa kundbetjäning förutsätter att personalen mår bra och känner stolthet över sitt värv”, avrundar Marja Aho.
Alko satsar stort på utbildning och personalutveckling. Företaget uppmärksammar också personalens hälsa och säkerhet, det vill säga faktorer som alltför ofta upplevs som självklara.
Vem?
Marja Aho har arbetat hos Alko i mer än 15 år, till en början som inköpare. Under de fem senaste åren har hon verkat som företagets hållbarhetschef.
”När ansvarsfrågona aktualiserades för ungefär tio år sedan fokuserade man på leveranskedjan. Alko har ända från begynnelsen arbetat för att reducera alkoholskadorna, men de övriga ansvarsfrågorna blev aktuella långt senare”, säger hon.
VINTERNS GRAN- OCH CIDERTODDY
(2 portioner)
4 cl granbarrssirap
eller hemlagad rosmarinsirap
1 flaska/burk torr äppelcider
eller alkoholfri cider
1 apelsin
1 msk lingon en nypa kanel
Skala och dela apelsinen i klyftor. Värm cidern i en kastrull. Slå i apelsinklyftorna. Låt apelsinen smaksätta cidern 3–5 minuter. Slå i sirapen och lingonen och låt blandningen stå 2–3 minuter. Sila ner cidern i värmebeständiga genomskinliga glas. Garnera med apelsinskal, lingon (använd de bortsilade bären) och kanel.
Rosmarinsirap:
3 dl socker
½ l vatten
4 rosmarinkvistar
Koka upp vattnet. Slå i sockret och låt det smälta. Tillsätt rosmarinen.
Låt blandningen dra 5–10 minuter. Sila bort rosmarinen och låt sirapen svalna.
Restaurang Finnjävel moderniserar det finländska matarvet under två år. Räknaren på restaurangens webbplats visar den återstående tiden fram till 7 april 2018.
”Tidsfristen får mig att lägga på ett extra kol och överträffa mig själv varje dag”, säger Henri Alén.
Henri Alén
• Ägare av och kökschef på restaurang Finnjävel i Helsingfors.
• Äger även Helsingforsrestaurangerna Muru, Pastis och Sue Ellen.
• Fungerar som domare i TV-tävlingarna Junior Master Chef och från och med våren som domare för Master Chef.
• Har skrivit böckerna Finnjävel – suomalaisen ruoan dna (2017) och Vuoden keittokirja – Henkan kotiruokaa koko vuodeksi (2015).
• Hösten 2017 tilldelade stiftelsen för Finlands matkultur ELO Finnjävel-konceptet matkulturpriset Lentävä lautanen. 36 4/17
Med kärlek
Tre matexperter slår ett slag för inhemska råvaror. De upplever den finländska maten som unik.
Otroligt fina, alldeles förträffliga, oemotståndliga!” Köksmästare och krögare Henri Alén sparar inte på superlativen när han talar om inhemska råvaror. Insjöfisken, viltköttet, skogssvampen och potatisen gör honom nästan lyrisk.
”Den som har ätit eller tillrett potatis utomlands inser vilken fantastisk råvara den finländska mandelpotatisen är. Ingen kan motstå mandelpotatismos med stekt skogssvamp, en klick smör och rökt insjöfisk. Mer kan man verkligen inte önska”, säger Alén.
Under de senaste två åren har han gjort en djupdykning i den finländska matkulturen och det finländska matarvet. Efterforskningen och resultaten ledde till att Alén och köksmästare Tommi Tuominen grundade konceptrestaurangen Finnjävel. Restaurangen saknar motstycke: Maten och dess historia backas upp av restaurangens inredning, kärl och musikval.
Henri Alén berättar att den finländska matkulturen återspeglar ett segt och uppfinningsrikt folks överlevnadshistoria. Under seklernas lopp har livet i det karga nordliga landet givit upphov till många kreativa lösningar så som kärning, ystning och syrning av mjölk till hållbar surmjölk.
”Om förhållanden hade varit bättre hade många livsmedel nog aldrig sett dagens ljus.”
Restaurang Finnjävel kombinerar det rika finländska matarvet med moderna och innovativa lösningar. Det kreativa köksteamet bjuder på nostalgiska, men samtidigt nya upplevelser baserade på bland annat karelska piroger, kalakukko och dillkött.
Text Krista Korpela-Kosonen Foto Vesa Tyni
Den finländska bakgårdens skatter
Över hälften av restaurangens gäster är utlänningar. Gästernas positiva respons visar att den finländska matkulturen är intressant. Restaurangens mat har fått mycket beröm av bland annat människor som har ätit på toppkrogar i stora världen.
”Vår unika mat finns inte på annat håll i världen”, säger Henri Alén.
Han skulle gärna se att den finländska matens stora potential utnyttjades bättre i exportsamman
hang. Vi är inte tillräckligt stolta över vår matkultur, som vi upplever som enkel och självklar. Vi måste mobilisera mod, självsäkerhet och samarbete och marknadsföra vår unika mat med flaggan i topp.
”Finland har en uppsjö av utmärkta råvaror och producenter, men vi inser inte vilken skatt vi sitter på. Den finländska matkulturen kan och bör paketeras så att den appellerar till konsumenter runt om i världen. Vi har kolet – nu gäller det att pressa det till diamanter”, avrundar Henri Alén.
Kari Aihinen
• Kökschef på restaurang Savoy i Helsingfors och Roster-restaurangerna i Helsingfors och Åbo.
• Deltar i fjärde säsongen av TV-serien Kaappaus keittiössä år 2018.
• Boken Kape 24h, som handlar om ett dygn i Kari Aihinens liv, utkom i oktober.
Kari Aihinen berättar att 80-åriga klassikerrestaurangen Savoy är populärare än någonsin. I november presenterade han och Savoys köksteam finländsk mat i Singapore vid tre galasupéer för hundra personer.
Det sociala ätandet och de delade portionerna är en stigande trend.
Laga alltid mat som om det handlade om den sista måltiden. Visa maten kärlek och passion.” Med den uppmaningen vill stjärnkocken Kari Aihinen få oss finländare att uppleva glädje och inspiration när vi står i köket. Han följer samma devis i sitt arbete.
”Det finns ingen dålig mat, bara illa tillredd mat. Jag strävar efter att laga maten så att varje portion som lämnar restaurangköket är världens bästa. Den inställningen fungerar utmärkt även i hemköket. Känslan och glädjen finns i det man företar sig”, säger Aihinen.
Enligt honom utgår lyckad matlagning från planeringen. Låt oss redan i dag planera vad vi skall äta i övermorgon och i morgon handla de råvaror och ingredienser vi behöver. Om man rusar till affären en halv timme före matdags handlar man lätt samma varor gång på gång. Man hinner helt enkelt inte vara kreativ.
Familjen vid grytorna och matbordet
Den uppskattade kocken har haft tillfälle att bekanta sig med vanliga finländares köksvardag inom ramen för TV-serien Kaappaus keittiössä i vilken han reste runt i landet och gav tips på vardagsmat. Hela folkets ”Kape” uppmanar familjer att laga mat och äta tillsammans.
”Alltför få familjer äter tillsammans, vilket är synd. Gemensam matlagning och gemensamma måltider sätter piff på maten. Genom att samla hela familjen vid grytorna lär man barnen, som ju för vidare våra traditioner och vår matkultur, att bli du med olika råvaror. Det är vår skyldighet som föräldrar att vänja barnen vid en mångsidig smakvärld”, säger Kari Aihinen.
Redan som små parvlar fick Aihinens söner delta i kökssysslorna. Familjen skalade potatis, lagade
Meri-Tuuli Väntsi vurmar för säsongsmat. ”Varför inte njuta av livsmedlen under säsongen när smaken är som bäst? Säsongens ofta förmånliga råvaror sätter piff på vardagsmaten”, säger hon.
potatismos och åt mammas köttbullar tillsammans. Inhemsk potatis, jordärtskocka och mujkrom hör till Kari Aihinens favoritråvaror.
”Ugnsrostad jordärtskocka är en underbar rätt och mujkrom med smetana, rödlök och blinier eller potatisplättar lämpar sig utmärkt för festliga måltider”, säger han.
Höstens rika utbud av råvaror är en dröm för kockar och andra matintresserade: Svampen, viltet, äpplena och rotfrukterna bjuder på en symfoni av smaker.
”Hösten är en sann festsäsong.”
Inom restaurangvärlden är det sociala ätandet och de delade portionerna en stigande trend, vilket tilltalar Kari Aihinen.
”Min dröm är runda bord som möjliggör umgänge och social samvaro”, säger han.
Kocken och matbranschens mångsysslare Meri-Tuuli Väntsi älskar att resa. Hennes otaliga resor till världens alla hörn har fått henne att inse att finländarna intar betydligt färre gemensamma måltider än människor i andra länder. Därför gläder hon sig särskilt åt att temat för år 2017 är Vi äter tillsammans.
”Fenomenet gemensamma måltider har pyrt under ytan i flera års tid och nu är det dags att låta det slå ut i blom. För mig har mat och gemensamma måltider alltid varit en stor njutning och en orsak att leva. Jag sitter ofta till bords med min familj och mina vänner och ibland ordnar jag middagar och samkväm med en dags varsel”, säger Väntsi.
Hon har med glädje iakttagit en viss förändring i finländarnas matdiskussion.
Meri-Tuuli Väntsi (född Lindström)
• Kock och matföretagare i Helsingfors.
• Drar programmet Ruokatunti i Radio Helsinki tillsammans med Pipsa Hurmerinta. Under våren 2018 deltar duon i ett gemensamt matprogram på TV. Duon ger också ut en kokbok baserad på TV-programmet.
• Meri-Tuuli Väntsi har tidigare skrivit böckerna Pataruokaa (2016) och Mökin keittokirja (2015)
”Förr kretsade diskussionen enbart kring livsmedlens renhet, trygghet och spårbarhet, men nu har man fått upp ögonen för smaken, njutningen och kulturen. Det är underbart att de viktigaste aspekterna ges utrymme”, säger Meri-Tuuli Väntsi.
Enligt henne borde vi känna betydligt mer stolthet över vår mat och matkultur än vi gör.
Många av våra råvaror lämpar sig utmärkt för matlagning eftersom de är både okomplicerade och lättanvända.
”Till mina favoriter hör vårvinterns hårdskaliga potatis med mullsmak och ugnsrostad rotselleri smaksatt med bland annat kummin och spritättika. Bravurreceptet tilltalar också mina kunder. Jag kokar ofta köttsoppa på inhemsk rökt palvad skinka som ger anrättningen underbara aromer”, säger Meri-Tuuli Väntsi.
Markus Hippi
Producent och konferencier, Monocle 24, London
”Utifrån sett verkar den finländska matkulturen må bra. Maten är god och nya restauranger ser dagens ljus, men det finländska köket är tyvärr illa känt utanför landets gränser. Vi borde berätta för omvärlden att vår mat skiljer sig från bland annat den svenska och danska. Det skandinaviska köket har varit ett begrepp redan länge – nu är det vår tur. Maten och matkulturen borde ges större utrymme i marknadsföringen av Finland. Jag vet inte om det beror på jubileumsåret Finland 100, men Finland är definitivt i ropet. Allt fler vill besöka landet i norr.”
Kompromisslöst arbete ger smak
Enligt Meri-Tuuli Väntsi är den finländska matoch dryckeskompetensen av världsklass. Vi har många högklassiga restauranger med rimlig prisprofil som serverar spännande och intressant mat och våra innovativa och engagerade aktörer inom restaurangbranschen utvecklar ständigt nya matoch dryckeskoncept.
”Hantverket har landstigit i matvärlden, vilket återspeglas av den ökande efterfrågan på bland annat hantverksöl och hantverkscider. Finländarna har äntligen börjat inse värdet hos handgjord mat och dryck.”
”Ihärdigt arbete, kompromisslöshet och kärlek till värvet ger definitivt angenäm smak. Jag gläder mig åt den positiva utvecklingen”, avrundar Meri-Tuuli Väntsi.
Gott tillsammans
Alkos nya verkställande direktör Leena Laitinen vill berätta för finländarna om husets imponerande mat- och dryckeskompetens.
Alkos färska VD Leena Laitinen ärvde sitt nära förhållande till mat av sin mor som arbetade som hushållslärare i en högstadieskola.
”Jag läser fortfarande en hel del kokböcker. Vissa recept prövar jag, andra blir oprövade”, säger Leena Laitinen leende.
Det var nog det tidigt födda intresset för mat och dryck som på 1990-talet ledde in den unga ekonomie magistern på fältutbildning hos S-gruppen. Det blev upptakten till en 18 år lång karriär omfattande bland annat chefsuppgifter i ett regionalt handelslag och ledning av koncernens bruksvaruhandel. I juni erbjöds Leena Laitinen, som då arbetade som Snellman Groups koncernchef, VD-jobbet hos Alko.
Hennes karriär har i stor utsträckning handlat om slumpen och förmågan att greppa möjligheter i rätt stund, men i bakgrunden kan man nog skönja ett kontinuum, nämligen ett genuint intresse för att jobba med mat och dryck nära konsumenten.
Leena Laitinens föregångare Hille Korhonen ledde Alko sedan år 2013. Under sina första månader hos Alko har den nya VD:n bekantat sig med företaget, verksamheten och personalen. Hon anser att det knappast finns något bättre företag än Alko att jobba för.
”Det är en sann ära och glädje att få leda Alko. Företagets strategiska värden – god betjäning, gott arbete, effektivitet och ansvarsfullhet – genomsyrar företagets verksamhet”, säger Leena Laitinen.
Hon berömmer Alkos verksamhetskompetens, praxis och uttalade utvecklingskultur.
”Alko strävar ständigt efter att bli ännu bättre. Nästan alla mina vänner och bekanta uttalar sig positivt om vår betjäningskultur. Jag är mer än stolt över företaget och dess personal”, säger Leena Laitinen.
Megatrenderna syns hos Alko
Alla vuxna finländare känner till det starka och etablerade varumärket Alko. Flera undersökningar har visat att Alko upplevs som en ansvarsfull aktör med god betjäning.
”Alko åtnjuter mycket stor acceptans”, säger Leena Laitinen.
Många av världens megatrender stöder och rimmar med Alkos utvecklingsriktning. Den nya VD:n berättar att hon aktivt följde med de europeiska mat- och konsumtionstrenderna under sin tid hos Snellman. Dryckessegmentet präglas av samma och liknande trender.
”Ansvarsfullhet, etik och transparens är viktiga faktorer i dagens samhälle. I fråga om mat och dryck efterlyser konsumenterna bland annat god smak, manuellt arbete och hantverk. All verksamhet, från primärproduktion till minutförsäljning, bör präglas av ansvarsfullhet”, säger Leena Laitinen.
Megatrenderna syns i Alkos mångsidiga sortiment och strävan efter att tillhandahålla finländarna smaker från världens alla hörn.
Alkos relativt nyligen öppnade webbutik rimmar med en av tidens stora trender, nämligen digitaliseringen. Leena Laitinen anser att personalens kunskaper och kompetens kunde utnyttjas effektivare i den digitala världen.
”De som jobbar hos Alko är intresserade av mat och dryck. Deras samlade kunskaper och kompetens borde ställas till kundernas förfogande i ännu större utsträckning än i dag”, avrundar hon.
Vilken är Leena Laitinens motvikt till jobbet? Läs etiketten.fi
Text Robert Sundman Foto Vesa Tyni
Med egna ord
När Alko nu fyller 85 år känns det fint att se tillbaka på den gångna tiden, uppleva en smula nostalgi och hälsa framtiden välkommen. Vi går mot spännande tider.
Hundraåriga självständiga Finland är mitt kära och högt älskade fosterland.
Min familj lagar mat och äter tillsammans – det blir ofta traditionella finländska rätter, men ibland provar vi på nya recept och smaker.
En lyckad kombination av mat och vin bjuder på spännande smakäventyr.
Var nyfiken, fördomsfri och vidsynt!
Etikettguide för festen
En lyckad fest tarvar gott mod och en portion etikettkunskap.
Huvudregeln vid dukning av ett festbord är att gafflarna ligger på gästens vänstra sida, knivarna på den högra och tallrikarna mitt emellan.
”Specialgafflar så som hummergafflar utgör ett undantag. Dessa bör ligga till höger om tallriken”, säger festforskare Johanna Catani
Om menyn omfattar flera rätter används besticken utifrån in. Om förrätten är en soppa ligger
skeden längst ut till höger. Johanna Catani föredrar att duka fram dessertbesticken på festbordet först när alla andra kärl och bestick är bortplockade.
”Det är i allmänhet den bästa lösningen med tanke på utrymmet”, säger hon.
Under en festmåltid serverar man ofta olika drycker till rätterna. Glasen står ovanför tallrikarna i den ordning dryckerna serveras, räknat från höger till vänster. Det första glaset står alltså längst till
Besticken används utifrån in. Brödassietten ligger till vänster om tallrikarna och besticken.
Den egna smörkniven kan läggas på assietten.
Om förrätten är soppa ligger skeden på bordet, men inte tallriken. Värden, värdinnan eller festarrangören brukar servera soppan färdigt islagen i tallriken.
Glasplaceringen är ganska fri, men en rät rad är den vanligaste formationen. Dukningen kan piggas upp med exempelvis färska örter. Tygservetter är festliga. Servetterna kan placeras enligt smak och tycke. Eventuella placeringskort får gärna vara kreativt utformade.
höger. Vattenglaset, som är tillgängligt under hela måltiden, står längst till vänster.
”Glasen kan stå i rad eller i någon annan formation beroende på bordets form. Om man inte har tillräckligt många glas kan man skölja ur och diska dem mellan varven”, tipsar Catani.
Brödassietten ligger till vänster om tallrikarna och besticken. Servetterna kan placeras kreativt med beaktande av funktionaliteten. Lämplig placering är på tallriken eller i anslutning till glasen.
”Placera servetten där den ryms och är lätt att nå. När man sätter sig till bords brukar man lägga servetten i famnen.”
Tygservetter är festliga, men om man inte har sådana kan man använda pappersservetter.
Om man har bordsplacering lönar det sig att placera namnkorten så att de är lätta att se och läsa.
”Ett bra ställe är i allmänhet ovanpå det högsta glaset om belysningen tillåter”, säger Johanna Catani.
Till desserten dukar man ofta fram både sked och gaffel. Desserten äts i regel med skeden som ligger överst. Gaffeln fungerar som hjälpbestick.
Trevligt sällskap förhöjer stämningen
Johanna Catani
”En lyckad gästblandning är den bästa förutsättningen för en angenäm fest. Trevligt sällskap förhöjer alltid stämningen. Valet av gäster bör vara sådant att de inbjudna gläder sig åt inbjudan och förstår varför de har blivit bjudna. Det lönar sig i regel att bjuda in också mindre bekanta personer som har någon beröringspunkt med resten av gästerna. En lyckad fest förutsätter inte slaviskt följande av vett och etikett och små brister stjälper inte skutan. Det viktigaste är att alla är vid gott mod och beredda att umgås med varandra. Inför en fest klär man sig i lämplig stass och på festen visar man intresse för värden, värdinnan och de övriga gästerna.”
Johanna Catani, vetenskapsförfattare
Aperitifen inleder måltiden och stimulerar
aptiten
”Aperitifen har stor social betydelse. Torra, aromatiska och syrliga drycker med låg alkoholhalt lämpar sig särskilt väl som aperitif. Aperitifen får gärna vara baserad på en mousserande dryck. Den omtänksamma festarrangören serverar även alkoholfri aperitif. Aperitifen får inte vara alltför fyllig, aggressiv eller söt. Syftet är att väcka smaklökarna, inte att chockera dem. Till aperitifen kan man med fördel servera något lätt tilltugg, så som salta nötter, oliver och ost. Tilltugget borde vara lika självklart hos oss som i Sydeuropa.”
Ville Liikanen, Årets barmästare 2017
Glasens ABC
Goda drycker tarvar vackra glas som gör drycken rättvisa. Vad bör man tänka på?
Champagneglas, vitvinsglas, rödvinsglas, dessertvinsglas, vattenglas… Varje dryck har sitt eget glas som är utformat med tanke på dryckens egenskaper.
”Viner och andra drycker som tillverkas med omsorg och pietet förtjänar glas som gör dem rättvisa. I rätt sorts glas bjuder dryckerna på angenäm ögonfröjd, smak och doft”, säger Alkos produktkommunikationschef Taina Vilkuna
Traditionella champagneglas är höga, smala och har liten volym. Dagens trendiga champagneglas, som har större volym och avsmalnande form, leder upp den ädla dryckens toner i näsan.
”Ett champagneglas får gärna vara lätt och sirligt. Glasets vikt har betydelse särskilt om man avnjuter drycken stående och tunna kanter ger en behaglig munkänsla”, säger Vilkuna.
Riktiga konnässörer väljer vinglas enligt druva. Tumregeln är att rödvinsglas är större
än vitvinsglas. Orsaken är att ett stort glas tillåter snurrning av vinet, vilket frigör dryckens toner och aromer.
Ölglas är i allmänhet utformade med tanke på öltypens egenskaper, det vill säga hur ölet skummar och hur dess aromer bäst kommer till sin rätt.
Vid ett festbord får man absolut inte greppa vinglaset kring kupan och svepa i sig drycken innan maten serveras. Att lämna kvar vin i glaset är däremot fullt tillåtet.
”Välkomst- och fördrinkar får i allmänhet avnjutas genast. Ingen vill väl stå alltför länge med ett glas i handen utan att smaka på drycken”, säger Taina Vilkuna.”
När höjer man glaset?
Hur tackar man kvällens värd eller värdinna? För tips på lyckade skåltal se: etiketten.fi
1 Rödvinsglasets relativt stora mynning ger en stor kontaktyta mellan vinet och luften.
2 I syfte att hålla drycken sval är vitvinsglas i regel smalare än rödvinsglas.
3 Dessertvin serveras i små vinglas. Glasets smala mynning koncentrerar vinets aromer.
4 Långsmala glas lämpar sig för unga mousserande viner.
5 Dryckens bubblor försvinner relativt snabbt ur ett glas med bred kupa, men glaset är stiligt.
6 Ett tulpanformat ölglas håller drycken sval och bevarar skumkronan och ölets aromer.
7 Ett traditionellt lökformat aromglas koncentrerar dryckens doft och smak.
8 Veteöl serveras i glas som är smala nedtill. Formen bevarar skumkronan och dryckens aromer.
9 Ett pilsnerglas framhäver ölets bubblor och färg, men koncentrerar inte aromerna lika väl som ett lökformat glas.
10 Pintglaset är en vanlig syn på barer och restauranger. Glaset är förmånligt och lätt att förvara.
3
1 Om klädkoden är ”frack” bär damerna hellång aftonklänning. 2 Klädkoden ”smoking” anger att damerna bär hellång eller knälång klänning. 3 Detaljerna har betydelse. Snygga accessoarer pryder festklädseln.
Klädkod: frack, smoking och mörk kostym
Herrarnas klädkod anger damernas festklädsel.
Syftet med en klädkod är att underlätta valet av festklädsel, inte att göra livet surt för gästerna. Genom att följa klädkoden visar man respekt för tillställningen och värdparets önskemål.
I inbjudan meddelas i allmänhet herrarnas klädsel, som också anger damernas. Den festligaste klädkoden frack anger att damernas klädsel är hellång aftonklänning. Klädkoden på självständighetsdagens fest på slottet är alltid frack. Klädkoden smoking lämnar större spelrum för damerna som kan bära hellång eller knälång klänning. Klädkoden mörk kostym anger att damerna kan bära kort klänning, promenaddräkt eller byxdress. Många tror att klädkoden mörk kostym innebär att även damerna bör ha mörk klädsel, men så förhåller det sig inte. Damernas klädsel får gärna vara grann och personlig.
Om man inte är en van festdeltagare kan klädkoderna upplevas som kryptiska. Om klädseln inte anges i inbjudan kan man fråga värdparet eller festarrangören vilken klädkod som gäller.
Genom att höra sig för om klädkoden behöver man inte undra vilken klädsel
man skall bära om tillställningen är av obekant natur.
Männen kan gärna följa James Bonds klädval. 007 är aldrig över eller underklädd utan alltid klassiskt stilig i sin Tom Fordkostym.
Man kan gärna bära samma klädsel från fest till fest. ”Återanvändningen” medför att man kan satsa på plagg av hög kvalitet. Damer kan med fördel smycka ut sin svarta dress med accessoarer och en skicklig sömmerska eller skräddare kan vid behov sy om en aftonklänning på olika sätt.
Många väljer att modifiera sina kostymer och festplagg vilket är helt på sin plats.
Klädselråden gavs av modeskapare Katri Niskanen och moderedaktör Sami Sykkö
Lyckad placering
En omtänksam värd eller värdinna blandar unga och gamla och pratsamma och tystlåtna gäster.
Syftet med placeringen är att locka fram intressanta och givande diskussioner vid bordet.
För placeringen gäller ett par etikettregler: Damer och herrar placeras turvis och makar (par) placeras inte bredvid varandra. Värden och värdinnan kan gärna sitta på var sin sida eller i var sin ända av bordet för att kunna umgås med så många gäster som möjligt.
Om borden är flera bör värden och värdinnan sitta vid skilda bord. Partnern till den dam som sitter bredvid värden bör placeras bredvid värdinnan och vice versa.
När man gör upp gästförteckningen bör man tänka på att alla gäster bör kunna diskutera och umgås med varandra. Om det finns utlänningar bland gästerna bör de placeras bredvid personer som behärskar respektive språk eller något gemensamt språk.
Tipsen bär Johanna Catanis signatur
ETIKETTENS PROVNINGAR
PERSONLIGA PORTUGAL
Vid provningen besöker vi Portugals personliga vinområden och bekantar oss med deras spännande druvsorter. Vi stiftar bekantskap med friska vita viner från svala Vinho Verde och rustika röda viner från Dão. Dourodalen är mest känd för sitt portvin, men där produceras även rödvin av världsklass. Kom och bekanta dig med det intressanta vinlandets originella stil!
Deltagaravgift 25 € + 20–30 € för de samköpta provningsvinerna.
ANMÄL DIG
Du kan anmäla dig till alla provningar från och med onsdag 29.11 på numret 020 692 771 (lna/msa), må–fr 9–20, lö 9–18. Den sista anmälningsdagen till provningarna är två veckor före respektive tillfälle. Åldersgräns 18 år. Mer information om provningarna och premiumdryckstillfällena: alko.fi/pruuvit
Välkommen till Alkos provningstillfällen! Vid provningarna får du,under ledning av våra experter, lära dig om vin och öl och lämpliga smakkombinationer med din egen tunga.Provningarna går på finska.Bekanta dig med vårt provningsprogram!
OSTENS PAR
Det heter att ost får vinet att sjunga. Vid provningen får du uppleva en symfoni av smaker exekverade av vin och olika ostar. Tilltalas du av klassiska eller moderna kombinationer? Finn dina favoriter i ostarnas och vinernas fascinerande smakvärld.
Deltagaravgift 35 € + 20–30 € för de samköpta provningsdryckerna
MOUSSERANDE UPPLEVELSER
Vilken är skillnaden mellan prosecco och cava? Varför är champagne så omåttligt populär bland vänner av mousserande drycker? Vid provningen undersöker vi likheterna och olikheterna mellan olika typer av mousserande vin. De mousserande vinernas mångsidighet som måltidsdryck saknar motstycke. Genom att provsmaka finner vi mousserande viner lämpade för bordet och festens tal och skålar. Provningen förutsätter inte vinkunskap eller provningserfarenhet.
Deltagaravgift 25 € + 15–25 € för de samköpta provningsvinerna
MIKROBRYGGERIERNAS MÄSTARPROV
Mikrobryggerierna visar upp sina bästa sidor vid provningen som omfattar flera intressanta hantverksöl. Varför inte stifta bekantskap med lokala och andra inhemska mästarprov? De utländska ölen fungerar som referens. Vår dynamiska
mikrobryggerikultur bjuder på både gamla och nya upplevelser. Vid provningen får du en försmak av vårens och sommarens trendöl.
Deltagaravgift 25 € + 10–25 € för de samköpta provningsölen
MÅNGSIDIGA CHARDONNAY
Den gröna druvan Chardonnay är en kameleont som berättar om sin växtplats. Bland vinerna finns allt från verkliga klassiker till moderna skapelser. Druvan har en särskilt plats i de franska distrikten Bourgogne och Champagne, men den erövrar allt mer utrymme också i Nya världen. Vid provningen ser vi vad skickliga vinmakare kan göra av den mångsidiga druvan.
Deltagaravgift 25 € + 20–35 € för de samköpta provningsvinerna
PREMIUMDRYCKES PROVNING
Vid provningen bekantar vi oss med så kallade premiumdrycker via något tema. Provningen lämpar sig för personer som har drycker som hobby och andra intresserade. Provningstemat varierar enligt ort. Kontrollera tillgängligheten och provningsorterna på adressen alko.fi/pruuvit
HELSINGFORS
TIDSSCHEMA
Provningsdryckerna inhandlas som samköp. Inköpspriset delas jämnt mellan deltagarna. Deltagaravgiften och avgiften för provningsdryckerna debiteras efter den sista anmälningsdagen. Provningarna förutsätter minst 10 deltagare. Anmälan är bindande. Avgiften för provningsdryckerna beror på antalet deltagare.
KOUVOLA kl. 17 Ostens par □ ti 6.2
KUOPIO kl. 18
Personliga Portugal □ to 8.2 Ostens par □ to 1.3 Mousserande upplevelser □ to 22.3
mästarprov □ to 15.2 Mångsidiga Chardonnay □ ti 6.3
LAHTIS kl. 18
Personliga Portugal □ to 8.2 Ostens par □ to 1.2
Mousserande upplevelser □ to 22.3
Mikrobryggeriernas mästarprov □ to 1.3
S:T MICHEL kl. 18
Personliga Portugal □ ti 13.2
Mikrobryggeriernas mästarprov □ to 8.3
ULEÅBORG kl. 18
Personliga Portugal □ to 1.2
Ostens par □ on 14.2 □ to 15.2
Mousserande upplevelser □ to 22.3
Mikrobryggeriernas mästarprov □ to 8.2
Mångsidiga Chardonnay □ to 15.3
BORGÅ kl. 17
Ostens par □ on 7.2
Mousserande upplevelser □ on 14.3
ROVANIEMI kl. 18
Personliga Portugal □ ti 30.1
Mousserande upplevelser □ on 21.3
Mikrobryggeriernas mästarprov □ on 7.2
Mångsidiga Chardonnay □ on 14.3
SEINÄJOKI kl. 18
Personliga Portugal □ on 14.2
Mousserande upplevelser □ to 1.2
Mikrobryggeriernas mästarprov □ to 1.3
Mångsidiga Chardonnay □ to 22.3
TAMMERFORS kl. 18
Personliga Portugal □ ti 6.2 □ on 14.2
Ostens par □ to 15.2 □ ti 20.2
Mousserande upplevelser □ ke 21.3 □ må 26.3
Mikrobryggeriernas mästarprov □ to 1.3
Mångsidiga Chardonnay □ ti 21.3 □ to 22.3
ÅBO kl. 18
Personliga Portugal □ må 29.1
Ostens par □ må 5.2
Mousserande upplevelser □ to 1.3
Mikrobryggeriernas mästarprov □ on 28.2
Mångsidiga Chardonnay □ on 21.3
VASA kl. 18
Personliga Portugal □ må 1.2
Mousserande upplevelser □ on 14.2
Mikrobryggeriernas mästarprov □ to 22.3
Mångsidiga Chardonnay □ to 1.3
Kontrollera provningsadressen på alko.fi/pruuvit eller hos Alkos kundservice.
VÅREN VAKNAR
5–6 myntablad
2–3 cl björklövssirap (hemlagad eller färdig björksirap)
16 cl vitt vin (sauvingnon blanc eller riesling) saften från en halv citron (ca 2 cl) soda- eller mineralvatten
1. Krama myntabladen i handen. Slå bladen, sirapen och citronsaften i ett stort vinglas (35 cl). Rör om med sked.
2. Fyll glaset med is. Slå i vinet och fyll upp med ”bubbelvatten”. Rör om med sked och garnera med näver och mynta.
Björklövssirap:
Plocka ½ liter björklöv. Koka ½ liter vatten och slå i björklöven och 3 dl socker. Låt sockret smälta. Låt sirapen dra och sila därefter bort löven.
Genuina ursprungssmaker
Betoning av matens ursprung är en stigande trend. Dagens frimodiga matlagning bygger i stor utsträckning på äkta och naturliga smaker. Råvarorna skall vara förstklassiga och konsumenterna är beredda att betala en extra slant för rätt ursprung.
Fenomenet är inte nytt. Finländarna har redan länge uppskattat bland annat potatis från Loppi och jordgubbar från Suonenjoki. I dag meddelar många restauranger från vilken gård deras ekologiska kött kommer och i vilken sjö deras sik har fångats. Vetskapen om matens kvalitet och ursprung förhöjer smakupplevelsen.
I London syns fenomenet också i närbutiken: På hallonförpackningen anges att bären är odlade av James i Kent och på tomatförpackningen kan man läsa att Andy har plockat tomaterna i sitt växthus på Isle of Wight. Syftet är att leda konsumentens tankar från massproduktion till idyllen på en familjegård. Nyckelbegreppen är äkthet, renhet och etik. När man vet var och av vem livsmedlen är producerade upplever man dem automatiskt som högklassiga.
Samma fenomen gäller i dryckessegmentet där litet upplevs som vackert. Hantverksöl förknippas med oberoende mikrobryggerier. Många upplever en IPA bryggd av hipsterkompisar som intressantare än motsvarande öl bryggt av ett storbryggeri. Ifråga om vin är ekologisk och biodynamisk produktion trendig. Konsumenterna
uppskattar miljöhänsyn och frånvaro av bekämpnings och tillsatsämnen. De så kallade naturvinerna, som är helt fria från tillsatsämnen och nästan uppstår av sig själva, vinner allt mer terräng.
Av någon anledning upplevs vinets exakta ursprung inte som särskilt intressant. Åtminstone saknar det nyhetsvärde.
Ursprungsmärkningen på flaskan uppfattas som en självklarhet och många konsumenter upplever de långa AC och DOC beteckningarna som besvärliga och komplicerade. Namnet, varumärket och druvan är i allmänhet de viktigaste kriterierna vid val av vin.
I Europa klassificeras vin utgående från ursprunget, som också utgör bas för prissättningen. Vin är en produkt vars äkthet på ett unikt sätt kopplas ihop med produktionsområdets traditioner. Märkningarna, som ofta har stöd i lagen, definierar produktionsområdet och vinets kvalitet.
Betoning av dryckens ursprung och kvalitet är en positiv trend. Vänner av god mat och dryck kan glädjas åt att ursprungsmärkningen verkligen anger vinets egenskaper trots att produktionsområdets storlek, producenten och kravbilden kan variera.
Ursprung och kvalitet går hand i hand i både Europa och resten av världen. San Antonio i Chile och Barossa i Australien förtjänar samma uppskattning som exempelvis Loppi och Suonenjoki.
Lasse Pakarinen som har jobbat på Alko, är en sann vän av god mat och goda drycker. I dag arbetar han som frilansförfattare i London.
4/17
Brev till Finlands mö
Älskade,
jag är så tacksam över vårt senaste möte och du är ständigt i mina tankar när jag efter festen vädrar rummen, jag öppnar fönstren mot norr och mot söder, mot öster och mot väster, och in i matsalen flyger det blåbandade ordensflyet, det landar på vinglasets kant och spänner ut sina vingar, jag tänker på dig, höjer glaset och under vingarna ser jag spår av läppstift.
Jag ser dig, ditt leende.
Jag lyfter den vita duken från bordet och böljande skakar jag den genom fönstret, vinden virvlar iväg smulor som om de vore år, och plötsligt hör jag fåglarna flyga förbi ovan mig, älskade, de kvittrar så glatt i kväll, de tänker på dig.
