Etiketten 1/2019

Alkos kundtidning

1•2019

vin

Piemonte i norra Italien är en sann pärla för alla vinvänner öl

Mikrobryggeriernas nyhetsöl vördar traditionerna ansvar

Vilket är vinförpackningarnas kolspår?

Asien i glaset och på tallriken

dryckens

källa

Smakresa till Asien

2

––– 1/19

DEN ASIATISKA GASTRONOMIN handlar om aromer. Balansen mellan sötma, sälta, syrlighet, eldighet och umami bjuder på stora smakupplevelser. Den eldiga matens kryddig­ het, som för tankarna till sol och värme, är ett utmärkt inslag i vårt kalla och mörka vinter­ klimat.

Till den kryddiga maten med toner av bland annat ingefära kan man med fördel servera ett alkoholsvagt vin med låg tanninhalt och liten, om ens någon ekighet. Vinet får gärna vara sötaktigt eftersom sötman balanserar upp eldigheten. Servera gärna vinet, till och med det röda, väl avkylt. ”Till asiatisk mat kan man servera ett röd­ vin av smaktypen mjukt & fruktigt eller ett vitt vin av smaktypen milt & sötaktigt. Ölvänner kan välja mellan frisk lager med liten humle­ beska och IPA-öl med stor humlebeska och toner av citrus och tropisk frukt”, säger betjä­ nings- och produktutbildare Anri Lindström.

I receptsegmentet i denna tidning (sidan 24) hittar du asiatiska klassiker med dryckes­ förslag och på sidan 38 kan du bekanta dig med den japanska national- och måltidsdrycken sake. Se också provningarna på sidorna 50–51 med bland annat temat Asiatiska smaker.

Bilden visar Floating Market i Bangkok – man kan nästan ana sig till stämningen.

Text Jaana Kalliokoski Foto P. Widmann/Lehtikuva

✓ Smaksymfonin i de asiatiska rätterna är en balans mellan sötma, sälta, syrlighet, eldighet och umami.

Asiatiska drycker i Alkos sortiment

16 öl

De flesta asiatiska ölen (11) är japanska och av typen ale och lager.

I sortimentet ingår även lageröl från Kina (3), Thailand (1) och Indien (1).

8

viner Sortimentet omfattar sex kinesiska viner (3 röda, 2 vita och 1 rosévin), två indiska viner (1 rött och 1 vitt) samt ett japanskt vitt vin.

14

risviner (sake) Tio av risvinerna är av typen Junmai, varav fem klassas som Gingo eller Daiginjo. I sortimentet finns även ett par mousserande risviner och en Nigorisake. De flesta risvinerna finns även i små flaskor.

3

––– 1/19

6 Entréer

ledaren

12 Huvudartikel

Gott nytt år och stort tack för responsen!

20 Porträttet

Johanna Kohvakka vill minska livsmedelssvinnet.

Fastän de digitala kanalerna i stor utsträckning dominerar dagens arbete och fritid har tidskrifterna fortfarande sin givna roll och plats. Vem vill inte koppla av med tidningen i handen och bege sig på en spännande och intressant fåtöljresa?

I fjolårets sista nummer av Etiketten efterlyste vi läsarnas åsikter om tidningen Etiketten. Tack för det stora antalet svar!

Det kändes fint att få inleda det nya året med att konstatera att Etiketten är både omtyckt och flitigt läst. En del av Er läser tidningen från pärm till pärm och de ingående artiklarna i tur och ordning. Wow! Enkäten visade, något oväntat, att artikeln om sherry var den populäraste i årets sista nummer av Etiketten. Den ofta bortglömda dryckens mångsidighet verkar fascinera många av tidningens läsare.

Jag är av samma åsikt – man får leta med ljus och lykta efter en lika mångsidig dryck.

Stort tack också för utmaningarna. Vi tar definitivt Era önskemål gällande innehållet ad notam. Läsarna vill ha såväl vardagliga och enkla som utmanande och svåra recept, en del efterlyser långa faktabaserade artiklar medan andra föredrar lättsmält text med visuella inslag...

Smaken är som bekant delad. Vi lovar att lägga manken till och göra vårt bästa för att även i år kunna erbjuda Er fyra nummer fyllda med intressanta artiklar och reportage på temat mat, dryck och kultur.

Mellan årets fyra tidningsnummer kan Ni, när och var som helst, ta del av det veckovis ökande innehållet på våra webbsidor på adressen alko.fi/sv. Avdelningen Dryck & mat (alko.fi/sv/dryck-och-mat) och under­avdelningen Recept (alko.fi/recept) bjuder på läcker läsning!

✓ En del av Er läser Etiketten från pärm till pärm.

4

––– 1/19

Njut av vinterns vita drivor och den stundande våren!

Sari Karjalainen

Facebook facebook.com/alkopalvelee

54. årgången Utgivare Alko Ab Arkadiagatan 2 00100 Helsingfors Postadress: PB 99, 00101 Helsingfors Chefredaktör Sari Karjalainen sari.karjalainen@alko.fi

Instagram alko_oy

Twitter twitter.com/Alko_Oy

Redaktionsråd alko: Maritta Iso-Aho, Sari Karjalainen, Leena Laitinen, Mikko Lehtiniemi, Anne Pallaste otavamedia oma: Jaana Kalliokoski, Liisa Seppo Redaktion Otavamedia OMA fornamn.efternamn@otava.fi telefonväxel 09 15 661 Magistratsporten 1, 00015 Otavamedia producent Jaana Kalliokoski, Marina Ahlberg layout Liisa Seppo (AD)

Piemonte i Italien erbjuder sina besökare otaliga vintyper och en rik matkultur.

24 Recept

Låt oss tillreda välsmakande asiatiska klassiker!

34 Säsongens öl

Mikrobryggerierna serverar mörka och fylliga ölsorter vintern till ära.

38 På resa

Den mångsidiga drycken sake rimmar utmärkt med olika maträtter.

40 Fenomen

Läsning för alla chokladvänner: Kombinera choklad och dryck!

43 Framgångsreceptet

Jyrki Katainen är en sann naturvän och kreativ amatörkock.

44 Miljö

Glasflaskans, kartongförpackningens och plastflaskans kolspår.

46 Alkobutiken

Kuopioborna fick delta i utformningen av den nya superbutikens sortiment.

49 Kolumnen

Alko alko.fi

etiketten.fi

Tryck UPC Print Artikelerbjudanden och respons jaana.kalliokoski@otava.fi Etiketten utkommer med 4 nr per år.

Nästa Etiketten utkommer 9.5.2019.

Tidningen fås avgiftsfritt i Alkobutikerna. Etiketten ansvarar inte för att insänt obeställt material sparas eller returneras.

Medlem av Tidskrifternas Förbund r.f.

Etiketten trycks på miljöanpassat EU Ecolabel-papper.

ISSN 0780-5098

Webbutiken alko.fi

I detta nummer

20

34 5

––– 1/19

12

Delta i Etikettens asiatiska smaker provning!

Läs sid. 50

38

24

Entréer

God medicinsk praxis-rekommendationerna har sänkt gränserna för riskfylld alkoholkonsumtion. För kvinnor är gränsen 7 och för män 14 alkoholportioner per vecka förutsatt att veckan även omfattar helt alkoholfria dagar.

opinionsbildare

Lyckas med empati De bästa lösningarna i arbetslivet skapas i samråd med andra. Enligt Katri Saarikivi spelar empatin en allt större roll i olika samfund.

KATRI SAARIKIVI vid Helsingfors universitets enhet för kognitiv hjärnforskning studerar hjärnprocesser relaterade till inlärning och växelverkan. Hon definierar empati som ett konglomerat av färdigheter att kommunicera med och förstå andra. Empatin gör att vi kan dela känslor med andra människor och förstå vad de tänker, förnimmer och avser.

6

––– 1/19

Kan man lära sig empati?

Fastän empatin är genetiskt betingad kan man finslipa den och bli bättre på att tolka andra människors tankar, känslor och beteenden. Uppmärksamhet, lyhördhet och genuint intresse är hörnstenar i denna process.

Det lönar sig att begrunda och analysera vad som främjar och stimulerar växelverkan. Empati gagnar fördelningen av kognitiv belastning eftersom den möjliggör kompetensdelning och stödjande samverkan.

Hur harmoniserar man jobb och fritid?

Hobbyer är det bästa receptet. Fritidssysselsättningen bör vara så pass svår och uppmärksamhetskrävande att den förtränger jobbrelaterade stressfaktorer.

Alternativt kan man nollställa hjärnan och stänga ute vardagsbekymren genom att göra långa avkopplande promenader eller löprundor.

Lindrar alkohol stress?

Ett glas kan ge välkommen stresslindring, men större alkoholkonsumtion i syfte att koppla av medför så stor kroppslig belastning och negativ hälsopåverkan att sådan inte kan rekommenderas. Redan små mängder alkohol påverkar sömnen negativt, vilket hämmar stresshanteringen.

Många avnjuter alkohol i måttlig mängd vid middag­ar och i goda vänners lag. Grundregeln är att gemenskap och social samvaro främjar välbefinnande och lindrar stress.

Vilket är ditt förhållande till alkohol?

Jag konsumerar alkohol med stor måtta. Vid festliga tillfällen och i trevligt sällskap.

Text Marita Kokko Foto Roope Permanto

Katri Saarikivi, 35 Hemort Helsingfors

✓ Gemenskap och social samvaro främjar välbefinnande och lindrar stress.

Utbildning Psykologie magister Arbete Forskare och projektledare vid Helsingfors universitet Fritidsintressen Jazzdans och gym

3 tips

– för vinterköket – Tips för kombinationen dryck och mat på adressen alko.fi/recept

Bönsoppa med studs Angenämt stark bönsoppa utvecklas från vardags- till festmat om den serveras med nachos, crème fraîche och ett glas iskall lager.

Recept: alko.fi/sv/svartbonsoppamed-tomatsmak 7

––– 1/19

Inte droppar, utan vanor – alkoholsnack ALKO FÖREBYGGER alkoholrelaterade skador genom sin existens och konkreta åtgärder.

Vardagens alkoholkonsumtion berör många.

Alko strävar efter att öka finländarnas intresse för alkoholkonsumtion, alkoholvanor och ­användningstillfällen. Sloganen Inte droppar, utan vanor (Ei tippa, vaan tapa) fungerar ­utmärkt som diskussionsinledning i alkoholsammanhang.

Sloganen och konceptet, som är ett av Alkos ansvarsteman under året, syns i Alkobutikerna under perioden februari–mars.

Sloganen Inte droppar, utan vanor (Ei tippa, vaan tapa) fungerar utmärkt som diskussions­ inledning i alkohol­ sammanhang.

Sammetslen munsbit Den sammetslena ostkakan med hallonsmak är vegansk och lätt­ lagad. Tillagningen kräver ingen ugn. Låt läckerheten smälta i munnen tillsammans med exempelvis sött mousserande Asti-vin.

Recept: alko.fi/sv/vegansk-ostkaka

Överblivet vin Överblivet vin kan användas på många sätt: Varför inte laga rödvinspäron, smaksätta tårtor och kakor, marinera kött och fisk, tillreda läcker risotto eller sätta piff på såser och soppor?

Du hittar trevliga tips på webbadressen alko.fi/sv/hur-anvanda-overbliven-dryck

Veteöl och ginger ale Den lättlagade friska och välsmakande öldrinken gjord på veteöl och ginger ale får piff av citron och mynta.

Recept: alko.fi/sv/ingefara-shandy

mindre

plast

Alko får nya snygga ekokassar UNDER VÅREN får Alkobutikerna och Alkos webbbutik nya snyggt mönstrade ekokassar. Designen bär Aalto-studenterna Tuuli-Tytti Koivulas och Tytti Laitakaris signaturer.

I höstas utlyste Alko en ekokassetävling bland studenterna på Aalto-universitet och Lahden ammatti­ korkeakoulu (Lahtis yrkeshögskola). Juryn tilltalades av värdigheten, kreativiteten och den grafiska framtoningen hos det segrande bidraget som lämnades in av Tuuli-Tytti Koivula och Tytti Laitakari.

Kassarna tillverkas av bomull och återvunna plastflaskor. I varje kasse ingår plasten från 2,5 flaskor.

Kassarna med Tytti Laitakaris (t.v.) mönster Kekkerit och Tuuli-Tytti Koivulas print Meidän kesken dyker upp hos Alko under våren och julen på tygkassar och presentförpackningar.

8

––– 1/19

Dessa varor finns i kundvagnen år 2019

Olika säsongslivsmedel, inhemsk supermat, färska örter, förmånliga styckdetaljer, kött för långkok, ekologiska varor, ”miljövänlig” fisk, lammkött, thailändsk mat och råkorv.

Stort tack till alla som svarade!

Från idé till verklighet i Innovation Lab

Alko förädlar och realiserar olika idéer inom ramen för verksamheten Innovation Lab. Med utgångspunkt från de kläckta idéerna begrundar man hur koncepten kunde utvecklas. När funktionaliteten har bedömts vidareut­ vecklas idéerna varefter man fattar beslut om realisering. Höstens huvud­ teman var synliggörande av Alkos sortiment i butikerna, utveckling av den entusiasmerande kundbetjäningen och presentation av ansvarsfrågorna.

Under våren lanserar Innovation Lab en mobilapplikation med vars hjälp kunderna bland annat kan bekanta sig med Alkos sortiment, lagra smak­ minnen och göra egna produktanteckningar.

Vi efterlyste läsarnas åsikter om Etiketten nummer 4/2018 och fick hela 1 171 svar.

Stort tack till er alla! Svaren, som visar att tidningen är både avhållen och flitigt läst, gav oss flera nya innehållstips. Vi frågade bland annat vilken typ av recept från det amerikanska köket läsarna vill hitta i numret 2/2019 som utkommer på våren.

Kreolska läckerheter i New Orleans-stil fick de flesta rösterna. De önskade recepten kommer med våren!

Alkos kunniga personal

Från Savolax till Lappland Anne Siikavirta flyttade 800 kilometer för jobbrotation.

Kalender

8.3 INTERNATIONELLA KVINNODAGEN På internationella kvinnodagen minns och hedrar vi våra mödrar, systrar, döttrar, fruar, flickvänner... Alkos små skumvinsflaskor och alkoholfria piccoloflaskor är som skapta för en liten skål dagen till ära.

3.3 och 5.3 FASTLAGEN Pulkaåkning, ärtsoppa och fastlagsbullar (semlor i Sverige) är självskrivna element i fastlagsfirandet.

Vår läckra fastlagsbulle bjuder på gomsmekande vispgrädde med chokladsmak och hallonsylt. Receptet finns på webbadressen alko.fi/sv/ nutella-fastlagsbulle

Omväxling förnöjer! n Arbetsrotatio a y n å p bjuder kunder och ter. arbetskamra

Anne Siikavirta njöt av den vackra naturen i Lappland.

Jobbrotationen piggade upp både vardag och fritid.

”MIN KÄRLEK till naturen fick mig att förhöra mig om möjligheterna till jobbrotation på längre avstånd från den trygga och invanda miljön i Nyslott. I skrivande stund har jag tillbringat tre vintrar och en höstsäsong i Alkobutiken i Äkäslompolo i närheten av Ylläs. Vintern och de öppna landskapen i norr har definitivt tagit mig med storm. Jag sysslar inte med traditionella vintergrenar, men jag vurmar för den storslagna naturen.

Jobbet som expedit är ungefär detsamma i söder och norr. Stämningen i Lappland är kanske något mer avspänd eftersom många av kunderna firar semester och därför har tid att prata och umgås. Kundernas val av drycker återspeglar närheten till naturen: Man köper drycker som rimmar med lokala råvaror så som röding, harr, ren och älg. Turisterna och Alkobutikens utländska besökare vill ofta veta vilka finländska och lokala drycker som lämpar sig som presenter. Många förhör sig dessutom om områdets skidmöjligheter, sevärdheter och utflyktsmål. Under min tid i Äkäslompolo har jag definitivt blivit en del av butiksteamet. Jobbet på en liten ort främjar knytande av vänskapsband”, säger Anne Siikavirta.

Text Marina Ahlberg Foto Petri Saarelainen

19–22.4 PÅSKEN God mat och dryck hör påsken till. Påskölen anländer till Alkobutikerna 1.4. Påskens mat- och dryckesförslag finns på webbadressen alko.fi/sv/pask

9.5 ETIKETTEN 2/2019 UTKOMMER Etiketten förnyas!

Den största förändringen gäller tidningens visuella framtoning, men alstret bjuder även på åtminstone en ny artikeltyp.

Dessutom reser vi till USA och bekantar oss med kreolska läckerheter i New Orleans-stil.

9

––– 1/19

Varför lägger man på hullet av torra alkoholdrycker?

När vinterns drivor börja smälta ner och dö väljer många finländare att övergå till smalare kost och då får Alko en lång rad frågor gällande alkoholdryckernas energiinnehåll, ofta med fokus på sockerhalten. Man bör dock tänka på att alkoholen står för största delen av dryckernas energiinnehåll. Alkohol innehåller nästan lika mycket energi som fett. Tumregeln säger: ju starkare dryck, desto fler kalorier. Sockret höjer givetvis dryckens energiinnehåll.

Alkoholen i en måltidsdryck kan alltså öka måltidens totala energiinnehåll avsevärt. Den som vill minska sitt kaloriintag kan reducera antalet alkoholportioner och avnjutningstillfällen eller välja alkoholfria eller alkoholsvaga drycker.

Vidstående infografik visar hur alkohol- och sockerhalten inverkar på energi­innehållet i olika drycker. Läs mer och bekanta dig med utbudet på webb­ → adressen alko.fi/sv/lattare

a l k o .f i / s v / d r y c k - o c h - m a t

Glad påsk

Bonga på Alko.fi!

10

––– 1/19

Lammet är påskmiddagens självskrivna höjdpunkt, men det finns alternativ. Påskamaten kan även vara modern och vegetariskt betonad. Bekanta dig med påskens läckerheter och drycker i tjänsten Alko.fi:s menyavdelning på webbadresserna alko.fi/sv/ klassisk-paskmeny och alko.fi/ sv/modern-paskmeny

Avdelningen Dryck & mat på Alkos nätsidor bjuder på både trevliga och nyttiga tips för bland annat påskmiddagen, fiskmåltiden och eftermiddagsteet.

Inhemsk fisk på tallriken

Hur välja måltidsvin?

Det finns ett antal olika riktlinjer för hur man kombinerar mat och dryck.

Grundsmakerna är en bra utgångspunkt.

Med grundsmaker avser man sött, salt, surt, beskt och umami, som ofta karakteriseras som ”köttig”. Läs vår handledande artikel på webbadressen alko.fi/sv/grundsmaker

Vet du inte vad du skall göra med den mört, braxen och annan småfisk som fastnade i nätet? De inhemska fiskarter som fått det mindre smickrande epitetet skräpfisk har nästan helt försvunnit från matborden.

Nu är det dags att tänka om!

Läs våra trevliga fisktips på webbadressen alko.fi/sv/inhemsk-fisk

Te och scones, tack!

Visste du att britternas eftermiddagste, traditional aftenoon tea, såg dagens ljus under den viktorianska tiden i början på 1840-talet? Traditionen lever och mår bra. I dag serverar man ofta ett glas champagne till teet. Läs om tetraditionen på webbadressen alko.fi/sv/eftermiddagste

Kom ihåg dina vänner 14.2!

Tips: alko.fi/sv/ ideer-till-alla-hjartans-dag

Hur mycket energi innehåller drycken?

En drycks energiinnehåll avgörs av både alkohol- och sockermängden. Alkohol innehåller nästan lika mycket energi som fett och dubbelt så mycket som vanliga kolhydrater.

Dryckesportion 1 dl

Alkoholhalt 14 %, sockerhalt 2 g/l, 80

%

Alkohol

Socker

Alkoholhalt 12 %, sockerhalt 2 g/l,

kcal

70

Kalorier

Alkoholhalt sockerhalt

kcal

80

11,5 %, 30 g/1

kcal

Alkoholhalt 5 %, sockerhalt 120 g/l, 80 kcal

11 ––– 1/19

Rödvin

Alkoholhalt 0,0 % sockerhalt 35 g/l 10 kcal

Alkoholfritt halvsött vitt vin Källa: Exempelprodukter i Alkos produktregister

Torrt vitt vin

Halvsött vitt vin

Alkoholhalt 5,2 % sockerhalt 0 g/l 40 kcal

Ljust lageröl

Alkoholsvagt vitt dessertvin

Alkoholhalt 40 % sockerhalt 0 g/l 300 kcal

Starksprit

12

––– 1/19

De mäktiga Alperna ramar in Barolos kullar.

Mångsidiga och betagande

Piemonte Kullar med värdiga vingårdar, olika sorters vin, rik matkultur...

Piemonte i norra Italien är en pärla med något för alla smaker.

Text Lasse Pakarinen Foto Miika Kainu

13

––– 1/19

1.

14

––– 1/19

F

ritt översatt betyder Piemonte un­ gefär ”vid foten av berget”. Regionen omges av bergskedjor i tre väder­ streck – i väster och norr av Alperna och i söder av Apenninerna som skiljer Pie­ monte från den havsnära regionen Ligurien.

En stor del av Piemonte utgörs av bördig slättmark på vilken man odlar bland annat majs. Öster och sydost om Piemontes huvud­ stad Turin är terrängen kuperad. Kultur­ landskapet i vinområdena Roero, Langhe och Monferrato är upptagna på Unescos världs­ arvslista.

Vinet dominerar livet i regionen, där pro­ ducenterna tar kvaliteten på största allvar. Pie­ monte är den italienska region som producerar mest vin i den högsta kvalitetsklassen DOCG.

Gavis friska vita viner

Förvinterns lågt stående sol förgyller La Raias vinodlingar redan tidigt på eftermiddagen.

Vinrankorna har fällt sina blad och skörden är bärgad. Den kyliga luften gör att värmen från kaminen känns extra skön.

Piero Rossi Cairo, som förestår vingården La Raia i området Gavi i sydöstra Piemonte, berättar att området påverkas av förhållande­ na i två regioner.

”Gavi ligger mellan Piemonte och Ligu­ rien, vilket innebär att vi gagnas av vardera regionens fördelar: Vi har Piemontes lerhal­ tiga odlingsmark och Liguriens klimat med havsvindar”, säger han.

Liguriens inverkan syns även i kosten.

I Gavi är maten lättare och mer grönsaks­ betonad än i egentliga Piemonte där köttet dominerar. Den lätta maten rimmar utmärkt med områdets viner.

Piemonte är känt för sina röda viner, men i Gavi har man specialiserat sig på friska vita viner. Den vanligaste druvan heter Cortese, vilket betyder artig och vänlig. Druvans aro­ mer är lätta, men med kärleksfull behandling ger den nyans- och smakrika viner. ”Cortese är en känslig druva som kräver varsam hantering. Vintillverkningen börjar på tegarna där vi värnar om rankorna och deras frukter. Under hela tillverkningsprocessen undviker vi beröring av druvorna så långt det är möjligt”, säger Piero Rossi Cairo.

Vingården La Raia är relativt ung. Efter flera år som framgångsrik affärskonsult köpte Piero Rossi Cairos far gården år 2002.

Piero Rossi Cairo, som i dag är drygt trettio år gammal, arbetade som jurist innan han tog över gården.

4.

2.

1. Piero Rossi Cairo och vinmakare Clara Milani från La Raia provsmakar halvfärdigt vin.

2. När vinrankorna har uppnått en viss ålder måste de bytas ut. Före omplanteringen får La Raias tegar vila ett par år.

3. Clara Milani ansvarar för La Raias vintillverkning.

4. Området Gavi i sydöstra Piemonte är granne till maritima Ligurien.

5. Vinhuset La Raias buteljeringslinje.

3.

15

––– 1/19

5.

Eftersom Piero Rossi Cairo saknar vinutbildning har han anställt ett expertteam till vingården. Vintillverkningen leds av 28-åriga Clara Milani.

Biodynamisk kvalitet

✓ Piemonte är den italienska region som producerar mest vin i den högsta kvalitetsklassen DOCG.

La Raias druvor odlas biodynamiskt, vilket innebär att vingården följer villkoren för ekologisk odling och tillämpar metoder som grundar sig på Rudolf Steiners filosofi. ”Vi högaktar marken och eftersträvar långsiktig nytta, inte snabba vinster. Syn­ sättet är det enda rätta i Italien där landskapet och naturens mångfald är av central betydelse”, säger Piero Rossi Cairo bestämt.

Vingården La Raia, som undviker syntetiska kemikalier och värnar om markens bördighet, använder eget eller lokalt producerat råmaterial så långt som möjligt. Jästen härstammar från den egna källaren och de egna odlingarna.

La Raias stil är ren och greppbar. ”Biodynamiskt vin upplevs ibland som rustikt, men vi eftersträvar elegans och nyanser”, säger Piero Rossi Cairo.

Vingården har modern utrustning – biodynamisk odling innebär inte att man tillämpar förlegade metoder.

→

✓ Druvan Nebbiolo ger strukturerade, intensiva och druvtypiskt fruktiga viner med lång smak.

2.

16

––– 1/19

1.

Premiumvinernas Barolo och Barbaresco

Piemontes dyraste och mest uppskattade viner produceras i områdena Barolo och Barbaresco, som ligger nordväst om Gavi i riktning mot Turin. Från de böljande kullarna har man fantastisk utsikt över landskapet vars dramatiska framtoning accentueras av de mäktiga Alperna.

Mellan områdena ligger staden Alba, som när det begav sig var hemvist för många vinhus. Ett efter ett flyttade vinhusen närmare odlingarna och kvar blev endast pionjären Pio Cesare vars viner mognar i historiska källare med murelement från romarriket och valvbågar från Napoleontiden. ”Min farfars far, som grundade Pio Cesare år 1881, trodde på områdena Barolos och Barbarescos potential. Han var regionens första ambassadör i Italien och resten av Europa”, säger karismatiske Pio Boffa som leder vinhuset i fjärde led. I dag deltar även hans barn i vintillverkningen.

Nebbiolo, som är den viktigaste druvan på vinhuset Pio Cesares 75 hektar stora odlingsmark, är den enda tillåtna druvan i vin som säljs under namnen Barolo och Barbaresco.

Vinhuset odlar även de mer lättillgängliga blå druvorna Barbera och Dolcetto samt den gröna druvan Chardonnay. Nebbiolovinerna rimmar utmärkt med mustiga kötträtter, medan vinhusets övriga viner lämpar sig bäst till lättare mat.

Klassiskt blandat

I många fall upplevs enskilda vinodlingar av särskilt hög kvalitet som överlägsna. Så kallade single vineyard-viner produceras även i Barolo och Barbaresco, men Pio Boffa slår ett slag för regionens klassiska stil som bygger på en kombination av olika vinodlingars egenskaper. ”Den bästa barolon skapas genom att blanda Nebbiolodruvor från olika växtplatser. Vinodlingarnas specifika förhållanden ger vinet olika egenskaper så som lagrings-

3.

4.

5.

6.

1. Piemontes vinodlingar finns främst på sluttningarna.

2. Pio Boffa vid sin farfars far Cesare Pios byst.

3. Staden Alba ligger mellan vindistrikten Barolo och Barbaresco.

4. Cirka 80 procent av Pio Cesares viner får mogna i stora ektankar som inte ger drycken alltför dominerande ektoner.

5. Hare i rödvin hör till Piemontes vinterdelikatesser.

6. I Pio Cesares källare finns även små fat.

duglighet, elegans, färg, djup och dimension”, säger Pio Boffa.

Pio Cesares viktigaste produkt är en klassisk barolo gjord på Nebbiolodruvor från flera vinodlingar. Vinhuset producerar även några single vineyard-viner.

Druvan Nebbiolo ger strukturerade, intensiva och druvtypiskt fruktiga viner med lång smak. Pio Boffa berättar att vinernas hållbara smakvärld efter 6–7 års lagring får inslag av mogen tryffel, tjära och torkade örter.

Vilken är skillnaden mellan barolo och barbaresco? ”Barbaresco är vinets drottning och barolo dess kung. Barbaresco bjuder på kvinnlig elegans och feminitet, medan barolo har kraftigt maskulin karaktär”, säger Pio Boffa och tillägger att en könsbaserad jämförelse kanske inte är helt korrekt i dagens jämlika värld.

Astis glada bubblor

17

––– 1/19

Restiden från Alba till småstaden Canelli i öster är cirka 45 minuter. Staden ligger i vinområdet Asti, som är hem för de välbekanta fruktiga mousserande Asti Spumantevinerna.

Carlo Gancia, som gick i lära i Champagne och grundade ett vinhus år 1850, anses vara det italienska mousserande vinets fader.

Utöver vin tillverkade hans vinhus vermouth.

Den ljusa varianten, vermouth bianco, bär Carlo Gancias signatur. Vinmakaren var mycket framgångsrik, vilket än i dag återspeglas av hans ståtliga byggnader. →

1.

2.

3.

4.

18

––– 1/19

De traditionella druvorna i Asti är helt andra än i Champagne. Området domineras av druvan Moscato som huvudsakligen ger söta viner. ”Muscatdruvan Moscato, som skiljer sig från andra druvor, odlas allmänt i Italien.

Undertypen Moscato Bianco di Canelli som odlas i Asti är mer aromatisk än andra Muscatdruvor”, säger vinhuset Gancias charmante ledare Alessandro Picchi.

Han berättar att området Asti är som skapt för Muscatdruvor. Odlingsmarken, som är gammal kalkrik havsbotten, lämpar sig särskilt väl för odling av gröna druvor.

Alessandro Picchi betonar arbetsinsats­ ens betydelse för vinkvaliteten. Ifråga om druvan Moscato är skördemängden kritisk. ”Vi är beroende av vingårdarnas kapacitet och bärighet. Man kan odla och skörda 130 ton druvor per hektar, men då dominerar kvantiteten över kvaliteten. Lagen föreskriver ett maximum om 100 ton per hektar, men hos oss går gränsen vid 80 ton”, säger han.

Fruktighet med tankmetoden

Till en början producerade Carlo Gancia sitt mousserande vin enligt champagnemetoden,

vilket innebär att den bubbelskapande andra jäsningen sker på flaska. I den sen­ are utvecklade Astiprocessen får drycken sina bubblor i en trycktank.

Vinhuset Gancias tekniska direktör Andrea Capussotti berättar att många av Astis viner snabbjäses i syfte att bevara druvornas aromer och undvika jästsmak. Även den andra jäsningen, som sker i trycktank, är snabb och arombevarande. ”Det färdiga intensiva vinet bjuder på toner av vit frukt, persika och salvia. Vinet har både sötma och balanserande syrlig­ het”, säger Andrea Capussotti och smakar på drycken.

Flertalet vinvänner upplever det söta mousserande vinet som Astis viktigaste vintyp, men områdets vinhus producerar även andra sorters vin.

Vintypen Alta Langa, som tillverkas enligt champagnemetoden av Chardon­ nay- och Pinot Noir-druvor från området Langhes kullar, har under senare tid fått epitetet Piemontes ledande mousserande vin.

Eftersom vintypen uppstod så sent som i början av 2000-talet kan den bli yt­ terligare en stjärna i Piemontefamiljen. ✓

1. Vinhuset Gancias vinkällare finns i småstaden Canelli.

2. Vitello tonnato, det vill säga kalvstek med tonfisksås, är en av Piemontes klassiker.

3. Andrea Capussotti från vinhuset Gancia njuter av vinets aromer.

4. Vinhuset Gancias ledare Alessandro Picchi satsar på kvalitet.

INVÅNARANTAL

STÖRSTA STAD

MEDELTEMPERATUR

ÅRSNEDERBÖRD

4,4 miljoner

Turin

+14 °C (Turin)

780 mm (Turin)

ITALIEN

SCHWEIZ

Piemontes vingårdar finns huvudsakligen på kullhöjden 150–400 meter.

Aosta FRANKRIKE

ITALIEN

Milano

Turin Asti

Alessandria

Pio Cesare Alba

La Raia Gancia

stad småstad vingård

Genua Liguriska havet

5 tips Hänförande vinlandskap Från Piemontes slingrande vägar har man storslagen utsikt över landskapet och områdets historiska byar.

Intressant matkultur Fastän matkulturen i norra Italien skiljer sig från matkulturen längre söderut finns det gemensamma nämnare. I Piemonte äter man bland annat carne crudo som görs på rått kalvkött, vitello tonnato som är kalvstek, risotto eller polenta med tonfisksås samt köttfylld agnolotti al plin-pasta.

Tryffel Albas vita tryffel hör till världens dyraste och mest uppskattade tryffel. Om priset känns för högt kan man välja tryffelolja.

Hasselnötter Hasselbuskar är ett vanligt inslag i Piemontes landskapsbild. Hasselnötterna används som tilltugg till aperitif och som ingrediens i den lokala nötkakan torta di nocciole och olika chokladdelikatesser.

Alba De små butikerna i Albas gamla centrum säljer gomsmekande läckerheter.

Piemontes druvor Nebbiolo: Områdets mest uppskattade druva ger intensiva, strukturerade och lagringsdugliga röda viner. Vinerna bjuder på toner av bland annat röd frukt, viol, örter, tjära och tryffel.

Barbera: Druvan ger fruktiga och djupröda viner med toner av bland annat körsbär, plommon och kryddor.

Dolcetto: Druvan ger vin med varierande karaktär men vinerna är i allmänhet bäriga, fruktiga, strukturerade och lätt beska.

Cortese: Druvan ger syrliga, fruktiga och relativt lätta vita viner med toner av bland annat citrus, honungsmelon, örter och honung.

Moscato: Druvan i familjen Muscat är mycket söt och aromrik. I Piemonte används druvan för tillverkning av mousserande vin och pärlande Moscato d’Asti-dessertvin.

I Alkos sortiment Alkos sortiment omfattar drygt 150 viner från Piemonte varav de flesta är röda. Antalet vita viner och dessertviner är cirka tio var, mousserande Asti-viner finns över tio.

19

––– 1/19

Sloganen May the vegan force be with you (ungefär Låt veganismens kraft vara med dig) på Johanna Kohvakkas T-skjorta är ett ställningstagande för vår planets framtid.

20

––– 1/19

porträttet

Ratade livsmedel av kärlek till planeten Johanna Kohvakka är inte kock, men hon brinner för att göra världen till en bättre plats. Därför grundade hon en svinnmatsrestaurang i Helsingfors.

Text Tarja Västilä Foto Roope Permanto

K

ärlen skramlar och sorlet fyller lokalen i Lappvikens före detta sjukhusbyggnad. Dagens lunchservering lider mot sitt slut i restaurang Loop vars verksamhet bygger på användning av överblivna eller ratade livsmedel. ”Våra food rescue-kurirer hämtar varje morgon överblivna livsmedel från avtalsaffärerna. Restaurangkockarna plockar åt sig de livsmedel de vill ha och behöver, varefter resten skickas vidare till olika välgörenhetspunkter”, säger föreningen From Waste to Tastes styrelseordförande Johanna Kohvakka.

Det handlar inte enbart om en räddningsoperation, utan Johanna och hennes femtonhövdade team strävar även efter att öka respekten för mat. De överblivna livsmedel som duger som råvara för restaurangen visar att en stor del av affärernas ratade livsmedel är fullt tjänliga.

Restaurang Loop, som är en etapp på Johannas väg mot en bättre värld, delar namn med föreningens cirkulärekonomiska projekt. ”Minskningen av matsvinn och betoningen av vegetarisk kost bidrar till att stävja klimatförändringen. Vi kan alla slå ett slag för miljön genom att undvika bland annat ost, så kallat rött kött och onödiga flygresor”, säger hon.

Ny riktning

Johanna har alltid vurmat för matematik, vilket bidrog till att hon valde att studera ekonomi vid en handelshögskola. Efter flera år som redovisningsekonom inom den europeiska förvaltningen fick hon en släng av ångest. ”Orsaken kanske var en så kallad trettio-fyrtioårskris, men plötsligt upplevde jag inte längre sifferexercisen som meningsfull.

Jag sade upp mig och reste jorden runt i ett års tid med endast turbiljett i handen. Den stora friheten gav mig både tid och möjlighet att fundera på vad jag vill göra med och av mitt liv”, säger Johanna.

Fastän hon redan tidigare hade varit engagerad i olika projekt gällande hållbar utvecklig fungerade hennes jordenruntresa som en verklig ögonöppnare. →

21

––– 1/19

Johanna Kohvakka From Waste to Taste Den bästa kombinationen av mat och dryck är vegansk sushi och ett glas rödvin eller vatten.

Min mest minnesvärda måltidsupplevelse hänför sig till en kväll under min jordenruntresa när jag fick avnjuta underbar vegetarisk mat sittande i en säckstol under stjärnhimlen.

Mitt modigaste drag ifråga om mat är nog grundandet av en svinnrestaurang.

Om jag var kock skulle jag fördomsfritt kombinera olika smaker och ta med gästerna på en oför­glömlig resa i vegetarianismens fascinerande värld.

22

––– 1/19

Begreppen matsvinn och överbliven mat är svåra eller omöjliga att förklara i utvecklings­länderna där ingen ratar eller slänger mat.

Johanna Kohvakkas idoga arbete klimatet till fromma har burit frukt.

För närvarande skriver hon boken Hyvä, paha muovi (ungefär Den goda onda plasten) tillsammans med överläraren i materialteknik vid Åbo yrkeshögskola.

✓ Matsvinn borde inte diskuteras i förmanande ton, utan på ett positivt och innovativt sätt. ”Världen borde utvecklas till en allt bättre plats att bo och leva på, men i dag verkar allting handla om att utnyttja och exploatera vårt gemensamma hem till det yttersta. Min långa resa gav mig en övergripande bild av den ibland mycket tuffa verkligheten och när jag äntligen kom hem kändes alla vardagsproblem som obetydliga petitesser”, säger Johanna.

Slicka i tid

I anslutning till ett evenemang mot matsvinn passade Johanna på att fråga affärerna om deras livsmedelssvinn. Handelsmannen i en av affärerna var idel öra och uppmanade Johanna att organisera sig eftersom affärerna dagligen ratar stora mängder fullt tjänliga livsmedel. Det gav Johanna den gnista och inspiration som fick henne att börja planera en matsvinnsrestaurang.

Hennes blygsamma pop up-verksamhet utvecklades snabbt till restaurang Loop, som i snart tre års tid har serverat mat på ett stenkasts avstånd från Helsingfors centrum. Svinnrestaurangen serverar allehanda läckerheter som daglig lunch och som veckoslutsbrunch. ”Vi slog rekord i somras när vi hade över 150 lunchgäster under en enda dag. Vintern är en lugnare period för restaurangen, men vår cateringverksamhet har flyt året runt. Kanske min bakgrund som ekonom har hållit oss på fötter”, säger Johanna leende.

Hon påpekar att matsvinn och kretsloppsekonomi inte borde diskuteras i förmanande ton, utan på ett positivt och innovativt sätt som får människor att aktivt fundera på nya användningsmöjligheter för de överblivna och ratade livsmedlen. Personalen på Loop har bland annat skapat ölet Wasted som bryggs på överblivet rågbröd och svinnglass som görs på banan, sylt och örter. Glassen säljs under devisen Nuolaise ennen kuin jäätiköt sulaa (ungefär Slicka innan glaciär­erna smälter). ”Målsättningen är att få in klimatvänlig glass i ordböckerna”, säger Johanna.

Töm skafferiet

Loops öl har gjort Johanna förtrogen med ölvärlden. ”Förr rynkade jag på näsan åt öl, men i dag tycker jag om smaken. Jag har blivit positivt överraskad av vår långt utvecklade ölkultur: Ölprovning och ölbedömning är i dag vanliga inslag i många finländares liv”, säger hon.

Trots sitt nyvaknade intresse för öl är Johanna innerst inne en ”vin- och vattenmänniska”. När hon till äventyrs äter på restaurang sköljer hon helst ner maten med gott rödvin. ”Eftersom jag inte är vinkonnässör är jag tacksam för råd och vägledning. Personalen i Alkobutikerna

är till ovärderlig hjälp när jag handlar till exempel presentvin inför ett besök”, säger Johanna.

Ifråga om matlagning är hon en ren amatör, som i princip är portförbjuden i köket. ”Jag grundade inte restaurangen av kärlek till mat, utan av kärlek till vår planet. Hemma lagar jag mat enligt principen töm skafferiet. Jag drar ofta på munnen åt mina skapelser vars smakvärld nog inte skulle tilltala särskilt många”, säger Johanna med ett brett leende.

Idéspruta

Johannas hjärnkontor går på högvarv. Hon har många idéer och är engagerad i flera projekt gällande cirkulär ekonomi och hållbar utveckling. Föreningen From Waste to Taste deltar i Nylands förbunds och stiftelsen Smart & Cleans projekt Urban Food genom att propagera för närproducerad mat och utveckla metoder för utnyttjande av industrins livsmedels­ svinn.

Målsättningen för föreningens och Helsingfors­ regionens miljötjänster HRM:s gemensamma projekt Waste trainer är ett liv med mindre avfall.

De personliga rådgivarna handleder och guidar klienterna inom segmenten hållbar materialförbrukning, reducerat livsmedelssvinn och återvinning av bioavfall.

Inom ramen för projektet Hävikistä tutkintoon (ungefär Från svinn till examen) kan man avlägga en del av restaurangexamen. Loop fungerar som stödjande arbets- och inlärningsmiljö för ungdomar som inte trivs på skolbänken.

Expertbehov

Idogt arbete lönar sig. En dag ringde Johannas telefon och när hon svarade var det ingen mindre än en förläggare som ville att hon skulle skriva en bok med titeln Hyvä, paha muovi (ungefär Den goda onda plasten) tillsammans med överlärare Liisa Lehtinen på materialtekniklinjen vid Åbo yrkeshögskola.

Det cirkulärekonomiska projektet för Johanna ut i världen. Hennes princip är att välja flyget endast om nyttan överväger nackdelarna. Hon deltar regelbundet i bland annat nätverket Climate-KIC:s expert­ utbyte och handleder cyprioterna i återvinning av bioavfall och återanvändning av flaskor och dryckesburkar.

Den aktiva damen har förändrats i takt med klimatet och miljömedvetenheten: Från att ha varit allätare har hon under de senaste 15 åren sakta men säkert utvecklats till vegan. På Johannas T-skjorta kan man läsa texten May the Vegan Force be with You (ungefär Låt veganismens kraft vara med Dig). Vissa lever som de lär. ✓

23

––– 1/19

Asiatisk värme i glaset och på tallriken Fördriv vinterns kyla genom att tillreda värmande klassiker från olika delar av Asien.

24

––– 1/19

- Meny • Melondrink med ingefära • Vietnamesiska kycklingbullar • Thailändsk chili-korianderfisk • Koreansk grisbibimbap och gochujang • Indisk cashewpulao med blomkål och curryblomkål • Kinesisk ma po-tofu och aubergine • Vietnamesiska pok pok-wings

Text och recept Sanna Kekäläinen Foto Reetta Pasanen Dryckesförslag Anri Lindström / Alko Glas Alko Kärl rekvisita

Melondrink med ingefära för en person saften av en lime eller fruktköttet av en lime nermosat i ett glas 1 passionsfrukt 4 cl melonlikör cirka 4–8 cl ginger beer Dekorera med: passionsfrukt eller melon

1. Kläm saften ur en limefrukt och gröp ur innehållet av en halv passionsfrukt i ett glas.

2. Slå i melonlikör och fyll glaset med is.

3. Häll ginger beer i glaset.

Blanda. Dekorera drycken med en halv passionsfrukt och gärna med en skiva melon.

Santeri Saarinen, bartender samt expedit och utbildare hos Alko ”Drinkar lämpade för asiatisk mat kan bjuda på olika smakkombinationer, till exempel sötma-beska och sötma-syrlighet.

Den drink jag skapade till recepthelheten har generösa och fruktiga aromer som är typiska för det aktuella området. Melonlikören ger sötma, passionsfrukten och limefrukten ger syrlighet och ginger beeren ger djup.”

25

––– 1/19

Servera en festlig rätt gjord på indiskt ris, granatäppelfröer, ugnsblomkål och linser. Rätten lämpar sig för såväl veganer som allätare. Receptet cashewpulao med blomkål hittar du på webbadressen alko.fi/sv/recept.

→

DRYCKESFÖRSLAG Vitt vin av smaktypen nyanserat & strukturerat lämpar sig utmärkt till de örtiga kyckling­bullarna. Varför inte skänka i örtig nyzeeländsk sauvignon blanc med toner av mogen passionsfrukt som för tankarna till Ostasien.

NYANSERAT & STRUKTURERAT

26

––– 1/19

Forma kycklingbullar och smaksätt dem på vietnamesiskt vis med mynta och citrongräs.

DRYCKESFÖRSLAG Till den knapriga thailändska fisken med smak av ingefära kan man välja en halvtorr riesling av smaktypen friskt & fruktigt från Mosel. Vinet bjuder på angenäm syrlighet och behaglig sötma.

FRISKT & FRUKTIGT

27

––– 1/19

Den knapriga fisken får läcker smak av thaikryddor.

DRYCKESFÖRSLAG Till den välsmakande koreanska rätten kan man servera fylligt rosévin med toner av röda bär. Välj gärna ett vin från området Bandol i Provence eller en frisk roséchampagne.

Rödvin av smaktypen bärigt & friskt balanserar upp den sötaktiga eldigheten hos chilipastan gochujang. Lätt avkyld gamay från Beaujolais och chilensk pinot noir är utmärka val till det välsmakande grisköttet.

BÄRIGT & FRISKT

28

––– 1/19

Varför inte laga koreansk pytt på ris, vegetabilier och griskött smaksatt med trendig gochujang-pasta.

Ma po-tofu är en av det kinesiska kökets mest kända rätter. Här får rätten piff av stekt aubergine.

Den veganska rätten passar alla.

29

––– 1/19 1/17

DRYCKESFÖRSLAG Till denna klassiska tofurätt kan man med fördel servera ett aromatiskt vitt vin av smaktypen milt & sötaktigt. Alsacevin gjort på druvan Gewürtztraminer rimmar utmärkt med hoisinsåsen. Vinets sötma balanserar upp chilins eldighet.

MILT & SÖTAKTIGT

30

––– 1/19

Vietnamesiska kycklingbullar

Hel chilikorianderfisk

4 portiner, 30 minuter

4–6 portioner, 30 minuter

1 vitlöksklyfta 1 schalottenlök citrongräs 1 chilifrukt (välj eldighet efter smak) 400 g kycklingfärs 1,5 msk majsstärkelse 1 tsk asiatisk fisksås vitpeppar mald i pepparkvarn 3 msk hackad koriander 2 msk hackad mynta (till stekningen rybsolja) Till serveringen: sweet chili- och fisksås

1 kg hel vitfisk (1 stor eller 2 små) 1 dl vetemjöl Kryddsås: 2 små schalottenlökar 1 vitlöksklyfta 1 salladslök 1 chilifrukt 5 cm ingefära (bit) 2 msk asiatisk fisksås 2 msk limesaft 2 tsk socker Till stekningen: 1 dl vetemjöl 1 l rybsolja Till serveringen: koriander, kokt jasmin- eller basmatiris

1. Skala och tärna löken.

Avlägsna citrongräsets yttersta blad. Finfördela gräsets ljusa inre del. Kärna ur chilin och avlägsna stamresten. Tärna chilin. Rör ner vegetabilierna i kycklingfärsen.

Tillsätt majsstärkelsen, fisksåsen, pepparn och örterna.

2. Forma små bullar av massan med fuktiga händer.

3. Stek bullarna cirka 5 minuter i rybsolja eller cirka 10 minuter i ugn (+ 200 °C).

4. Servera med sweet chili- och fisksås. Kycklingbullarna kan även avnjutas med nudlar eller som fyllning i vietnamesisk baguette.

Báhn mi – vietnamesisk fylld baguette – är trendig snabbmat bland annat i New York. Kycklingbullarna är ett läckert tillägg i baguetten.

1. Torka av fisken inuti och utanpå med hushållspapper. Skär några snitt i fiskens sidor.

2. Laga såsen. Skala och hacka löken ovh vitlöken. Skiva salladslöken och chilin. Skala och riv ingefäran. Förena ingredienserna.

3. Vänd fisken i mjölet.

Slå av eventuellt överlopps mjöl.

4. Värm rybsoljan till + 180 °C i en wok (använd stektermometer).

Stek fisken cirka 4 minuter per sida. Låt den därefter rinna av på hushållspapper.

5. Lägg fisken på ett serveringsfat och slå på sås. Toppa med koriander och servera med kokt jasmin- eller basmatiris.

Grisbibimbap 4 portioner, 30 minuter 200 g bruna champinjoner eller shiitakesvamp 200 g sockerärter 2 dl mungbönsgroddar 4 rädisor 1 salladslök 2 dl mogen majs (konserverad eller fryst) 1 msk rybsolja 4 ägg (ekologiska) Marinad: 3 msk mirin-risvin 2 msk soja 3 msk sesamolja 1 msk rybsolja socker 1 tsk riven färsk ingefära Kött: 1 sats gochujang-gris (se receptet invid) Till serveringen: 8 dl kokt jasminris, koreansk gochujang-chilisås, soja, färsk koriander, sesamfrön

1. Börja med marinaden. Rör ihop mirin, sojan, oljan, sockret och ingefäran.

2. Skiva svampen och lägg den i marinaden.

Låt blandningen dra cirka en halv timme i kylskåp.

3. Koka riset enligt anvisningarna på förpackningen.

4. Koka ärtskidorna tills de är mjuka. Skölj groddarna. Skiva rädisorna och salladslöken.

5. Låt marinaden rinna av från svampen och stek den sedan 2–4 minuter i panna eller på grill. Slå den överblivna marinaden över det kokta riset.

6. Fördela riset på fyra skålar. Lägg vegetabilierna, svampen och det skivade grisköttet i sektorer ovanpå riset. Täck med foliepapper.

7. Koka och dela de löskokta äggen. Placera ägghalvorna ovanpå portionerna. Toppa med koriander och eventuellt sesamfröer. Servera omgående med chilisås och soja. Låt gästerna själva blanda innehållet i skålarna.

Gochujanggris 4–6 portioner, 8,5 timmar 2 vitlöksklyftor 1 msk riven ingefära 1 msk soja 2 msk mirin-risvin 2 msk gochujang (koreansk chilipasta) 2 msk rybsolja vitpeppar mald i pepparkvarn 1 innerfilé av gris (fläsk)

1. Skala och skiva vitlöken.

Förena vitlöken, ingefäran, sojan, mirin och chilipastan. Tillsätt olja och peppar. Låt köttet dra i marinaden över natten.

2. För in stektermometern i filéns tjockaste del. Stek i ugn (+ 175 °C) cirka 30 minuter tills termometern visar + 70 °C. Låt filén vila cirka 10 minuter i foliepapper och skär den sedan i skivor.

Cashewpulao med blomkål och curryblomkål Se recepten på alko.fi/recept

31

––– 1/19

32

––– 1/19

Ma po-tofu och aubergine

Pok pokwings

4 portioner, 30 minuter

4 portioner, 45 minuter

1 aubergine 1 chilifrukt ca 4 msk rybsolja 400 g fast tofu 2 msk sesamolja 3 salladslökar Sås: 2 vitlöksklyftor 5 cm ingefära (bit) 2 msk rybsolja 2 dl grönsaksbuljong 0,75 dl hoisinsås 0,75 dl soja 1 msk majsstärkelse 2 msk vatten Till serveringen: kokt jasmin- eller basmatiris

6 vitlöksklyftor 1 dl asiatisk fisksås 1 dl fint socker 2 msk vatten 1 tsk flingsalt eller vanligt salt 12 kycklingvingar Till serveringen: skivad chili, koriander och limefrukt

1. Börja med såsen. Skala och hacka vitlöken och ingefäran. Bryn krosset några minuter i olja. Slå på grönsaksbuljongen, hoisinsåsen och sojan. Koka upp blandningen.

2. Rör ner majsstärkelsen i vattnet.

Slå den homogena blandningen över ingredienserna ovan. Koka upp blandningen. Håll den varm.

3. Skiva auberginen och chilin.

Stek skivorna i olja.

4. Tärna tofun. Slå tofun, auberginen och chilin i såsen. Smaksätt med sesamolja och hackad salladslök.

Servera med kokt jasmin- eller basmatiris.

1. Skala och krossa vitlöken.

Slå krosset, fisksåsen, sockret, saltet och vattnet i en kastrull. Koka upp blandningen under omrörning.

Lyft bort kastrullen från spisen och lägg i kycklingvingarna.

2. Slå blandningen på en ugnsplåt fodrad med bakplåtspapper. Stek cirka 35 minuter i ugn (+ 225 °C).

Vänd en gång under stekningen.

Garnera med skivad chili, koriander och limeklyftor.

DRYCKESFÖRSLAG De eldiga kycklingvingarna kan med fördel sköljas ner med pale ale av amerikansk typ. Humlebeskan i aromrikt IPA- och APA-öl balanserar upp kycklingvingarnas sötma och gör smaklökarna redo för följande munsbit.

Vinvänner kan välja ett lätt avkylt rödvin av smaktypen mjukt & fruktigt gjort på exempelvis druvan Merlot.

ALE

PEHMEÄ & HEDELMÄINEN

MJUKT & FRUKTIGT

33

––– 1/19

De klassiska kycklingvingarna lanserade av restaurang Pok Pok i New York är verkliga gomsmekare.

Säljs fr.o.m. må 11.2

Mikrobryggeriernas konststycken L De finländska bryggmästarnas mästarprover intar åter landets Alkobutiker. Bland vårens nyheter finns flera traditionella öl bryggda med omsorg och respekt.

Text Matti Koskinen Foto Anna Salmisalo

34

––– 1/19

andets ölvänner vet varför vårvintern är festsäsong. I traditionell stil har Alko bett bryggerimästarna skapa nya öl som avspeglar deras skicklighet. Säsongens sortiment omfattar flera nya inhemska öl av toppklass. ”Vi har fokuserat på rara och sällsynta produkter”, säger produktgruppchef Kasper Kukkonen som ansvarar för Alkos bryggeri­ varor.

Den här säsongen har många bryggeri­mästare valt att koncentrera sig mer på tradition och stil än modernitet och experimenterande.

I vinterns sortiment ingår bland an­ nat mörk imperial stout och brown ale som bjuder på fylliga och mustiga aro­ mer. Därtill erbjuds kunderna överrask­ ande kombinationer så som rödvin-suröl och stout med mexikanska toner. ”Den klassiska stilen dominerar men sortimentet bjuder även på trendighet och generösa smakupplevelser”, säger Kasper Kukkonen.

ALE

ALE

Maku West Coast IPA

Brewer’s Special Florida Double Cryo Dry Hopped IPA

Mustan Virran Tott Double IPA

En bärnstensgul medelfyllig IPA med stor humlebeska och toner av honungsmalt, citrus, torkad frukt och barr.

Smaka: Rimmar utmärkt med rostat griskött.

En bärnstensgul fyllig IPA med mycket stor humlebeska och toner av honungsmalt, nötter, mogen frukt och grape.

Smaka: Passar utmärkt till vinterns gryträtter.

En halmgul grumlig, balanserad och medelfyllig IPA med stor humle­beska och toner av honungsmalt, kex, tropiska frukter, mogen citrus och örter.

Smaka: Lämpar sig till bland annat grillat kött och salami.

ALE

ALE

ALE

ALE

Suomenlinnan Wrede Brown Ale

Laitilan Brown Ale

Tuju Hirsipuu Barrel Aged Strong Ale

En kopparbrun medelfyllig ale med stor humlebeska och toner av malt, nötter, torkad frukt, örter och mocka.

Smaka: Utmärkt sällskap till mustigt kött så som nöt och vilt.

En tjinuskibrun grumlig, medelfyllig och len ale med liten humlebeska och toner av karamellmalt, torkad frukt och örter.

Smaka: Rimmar med bland annat mustiga kött- och svamprätter.

En mahognybrun grumlig, fyllig och kryddig ale med måttlig humlebeska och toner av malt, bröd, torkad aprikos och mogen frukt.

Smaka: Lämpar sig som sällskapsdryck och som måltidsdryck till vilträtter.

SPECIALITET

Flying Dutchman Little Red Corvette Riding Hood Red Wine Sour Ett körsbärsrött medelfylligt och blommigt öl med liten humlebeska och toner av syrliga körsbär, grape och ek.

Smaka: Dryckens syrlighet rimmar med bland annat bäriga och söta desserter och friska sallader.

SPECIALITET

Fiskars Will O’ Wisp Wild Berry Sour Ett halmgult grumligt, syrligt och medelfylligt öl med liten humlebeska och toner av spannmål, grape, bär och örter.

Smaka: Ett ypperligt val till sallader och salta bitar.

PILS

Prykmestar Perle Pils En gyllengul medelfyllig och balanserad pils med stor humlebeska och toner av spannmål, gräs, citrus och ädelhumle.

Smaka: Lämpar sig till bland annat stekt fisk. →

35

––– 1/19

PILS

Stadin Fest Pils

Teerenpeli Vahva Veijo Imperial Pils

Iso-Kallan Baltic Porter

En gul grumlig, frisk, lätt fruktig och medelfyllig pils med måttlig humlebeska och toner av spannmål och gräs.

Smaka: Passar till bland annat ugnslax.

En brunsvart fyllig porter med måttlig humlebeska och toner av rostad malt, choklad, espresso, örter och sot.

Smaka: Lämpar sig utmärkt till lammstek.

En gyllengul fruktig och medelfyllig pils med stor humlebeska och toner av maltkex, grape och nässla.

Smaka: Rimmar utmärkt med grillat kött och korv.

36

––– 1/19

STOUT & PORTER

PILS

STOUT & PORTER

STOUT & PORTER

STOUT & PORTER

Mufloni Kauramoottori Imperial Oatmeal Stout

Humalove & Atom Virgo Mexican Spiced Double Stout

Malmgård Vintage Imperial Stout

En brunsvart mycket fyllig stout med stor humlebeska och toner av rostad malt, plommon, choklad, mocka och lakrits.

Smaka: Passar ypperligt till choklad och bakelser.

En brunsvart kryddig och fyllig stout med stor humlebeska och toner av rostad malt, vanilj, kardemumma och chili.

Smaka: Rimmar med bland annat mexikanska rätter och chokladdesserter.

En brunsvart elegant och mycket fyllig stout med stor humlebeska, rostad smak och toner av maltbröd, mogen frukt, mocka och örter.

Smaka: Lämpar sig utmärkt till älggryta.

STOUT & PORTER

STOUT & PORTER

Kakola Lauha Imperial Stout

Ruosniemen Vuorineuvos Salted Caramel

En brunsvart generös och fyllig stout med mycket stor humlebeska och toner av rostad malt, mörk choklad, espresso och örter.

Smaka: Balanserar upp feta kötträtter.

En brunsvart generös och mycket fyllig imperial stout med stor humlebeska och toner av rostad malt, salta karameller och örter.

Smaka: Lämpar sig ypperligt till chokladbakverk.

n Mästarprove respekterar traditionerna . och andas stil

STARK LAGER

Bock’s Doppelbock En kastanjebrun fyllig lager med måttlig humlebeska, lätt rostad smak och toner av maltbröd, fruktkaka, karamell och örter.

Smaka: Passar till bland annat ostbricka.

Malten ger ölet struktur Säsongens nya öl bjuder på mångsidig maltsmak. Mörk stout, porter och brown ale får sin smak och färg från malt som rostats på olika sätt. ”Något förenklat kan man säga att malten ger ölet färg, skum och struktur. Genom valet av maltsort kan man accentuera eller dämpa olika aromer”, säger produktchef Timo Vallo.

Malt är torkad säd som har fått gro. Ett enzym i grodd­arna omvandlar stärkelsen i maltet till jäsbart socker. Vid rostningen av malt karamelliseras sockret, vilket ger malten smak- och färgningsegenskaper.

Kornets ställning som hörnsten i bryggeribranschen har både historiska och biokemiska orsaker. Korn var förmodligen det första sädesslaget som användes för ölbryggning och det lämpar sig bättre för ändamålet än exempelvis råg och vete som ibland används för att ge ölet smak, färg och önskade skumningsegenskaper.

Råg och vete tillsätts bland annat för att göra ölet lent och främja skumningen. Vid bryggningen av vissa trendiga IPA-öl av New England-typ och vissa suröl används sädesslagen för att öka grumligheten. ”Sädesslagen påverkar naturligtvis ölets smak.

Framför allt havre har stor inverkan på smaken. Öl med havre är i allmänhet väldigt lent och aromtypiskt”, säger Timo Vallo.

Råg är en traditionell maltsäd som under flera sekler har använts för bryggning av maltdrycken sahti. I dag tillförs råg olika ölsorter för att ge drycken torrare munkänsla samt brödlika, kryddiga och syrliga aromer.

För ett par år sedan var råg-IPA ett mycket populärt öl. Vid användningen av råg måste bryggerimästaren vara alert eftersom rågen tenderar att gröta ihop sig i mäskningskärlet. ”Om satsen innehåller ett par procent för mycket råg blir maltskiktet helt ogenomträngligt”, säger Timo Vallo.

I USA och Asien kompletteras ölets maltbas ofta med billiga lokala råvaror så som ris och majs. De innehåller omvandlingsbar stärkelse, men ger inte ölet nämnvärd färg eller smak. Resultatet är den lätta och ljusa lager som är vanlig i både USA och Asien.

37

––– 1/19

38

––– 1/19

på

resa

Sake – en fascinerande folkdryck Japans nationaldryck, sake, vinner allt fler vinvänners hjärtan. Hemligheten bakom den ökande populariteten är dryckens äkthet och friskhet, det stora urvalet och sakens mångsidighet som måltidsdryck.

Text Kalle Naatula Foto Lehtikuva, iStockphoto

D

en jästa drycken sake, som har tillverkats i Japan i nästan tvåtusen år, görs på vatten, ris, risborstmögel (koji) och jäst. Vid tillverkningen används olika rissorter. Vattnets egenskaper har stor inverkan på slutresultatet.

Hårt mineralhaltigt vatten ger torr sake, medan mjukt vatten ger drycken sötaktig fruktighet. Risborstmöglet möjliggör jäsning av risets stärkelse till alkohol.

Framställning av sake

Bärgningen av skörden och poleringen av riset inleder tillverkningen av sake. Vid poleringen avlägsnas risets yttersta skal för att exponera stärkelsen. Ris innehåller inget jäsbart socker. Efter poleringen tvättas och blötläggs riset. Därefter följer ångning, nedkylning och tre förbehandlingssteg, nämligen 1. Koji: En del av riset tillförs risborstmögel som omvandlar stärkelsen till jäsbar glukos.

2. Moto: Efter att kojin fått verka flyttas kojiriset till jäskärlet tillsammans med ångat ris, vatten och jäst.

3. Moromi: När jäsningsprocessen har börjat tillförs moton vatten, kojiris och ångat ris under några dagar. Massan kallas moromi.

Efter filtrering och pastörisering pressas den jästa moromin ner i stora tankar.

Beroende på typ får saken mogna cirka ett år varefter den genomgår en andra pastörisering. Före buteljeringen tillförs saken antingen vatten eller alkohol för erhållande av önskad alkoholhalt.

Sakens kvalitet och typ anges på olika sätt

Beteckningen junmai anger att saken inte har tillförts extra alkohol och att den ”ren”. Risets poleringsgrad är en viktig kvalitets- och typindikator. Förenklat kan man säga att sakens fruktighet och aromrikhet korrelerar med poleringsgraden. Risets poleringsgrad, seimai-buai,

på etiketten anger hur många procent av risets vikt som återstår efter poleringen.

Daiginjo anger att minst 50 procent av riset är polerat och att den återstående delen är högst 50 procent, ginjo betyder att motsvarande förhållande är 40:60 och honjozo att förhållandet är 30:70.

Förvaring och servering

Sake bör förvaras svalt. Sake av hög kvalitet håller upp till ett år om den förvaras rätt. Sorterna namazake och nigori och de mousserande typerna bör avnjutas som unga. I öppnad flaska håller sake ungefär en vecka om den förvaras i kylskåp.

Beroende på typen kan sake avnjutas både som varm och avkyld. Tumregeln är att kvalitetssake avnjuts avkyld: ginjo och daiginjo vid + 8–15 0C och namaze, nigori och de mousserande sorterna vid + 6–10 0C. Om man vill accentuera grundsmaken umami och jordnära aromer kan exempelvis bordssaken Futsuu serveras vid hela + 40 0C. Sake bör helst serveras i tunna tulpanformade vinglas.

Sake är en förträfflig måltidsdryck

Sake lämpar sig utmärkt till fettsnål, vegetariskt betonad japansk mat och mat präglad av grundsmaken umami.

Drycken rimmar också med de rena och okomplicerade smakerna i den nya vågens nordiska kök.

Varför inte skänka i fruktig ginjo eller daiginjo till sushi, sashimi, vitfisk, skaldjur och kammusslor? De fruktigaste sakevarianterna passar även till lax, ljust kött och dumpling.

Många sakesorter rimmar med svamprätter. Sake av typen junmai lämpar sig till både fermenterade och rostade grönsaker. Till kryddiga rätter kan man välja sake av typen namazake eller nigori.

Sake smaksatt med frukten yuzu lämpar sig utmärkt som sällskapsdryck och som dryck till fruktdesserter. Kanpai! ✓

39

––– 1/19

Koll på saketerminologin Genshu: Outspädd sake, alltså sake som inte tillförts vatten efter jäsningen (18–21 % ABV) Koshu: Sake som fått mogna minst fem år Namazake: Färsk opastöriserad sake Nigorizake: Grumlig lätt filtrerad sake Sparkling sake: Mousserande sake med låg alkoholhalt (5–10 % ABV) Smaksatt sake: Sake smaksatt med bär eller frukt, exempelvis trendig yuzu-sake Läs mer om sake: alko.fi/ sv/vad-ar-sake Bekanta dig med Alkos sakesortiment: alko.fi/ sv/sake

fenomen

Locka fram chokladens smaker Bitter, söt, fyllig, mjuk, krispig… Det finns choklad för alla smaker. Kombinationen choklad och dryck bjuder på nya spännande smakupplevelser.

Text Päivi Brink Foto Roope Permanto

V

40

––– 1/19

ärldskonsumtionen av kakaobönor är i dag cirka 4,5 miljoner ton per år.

Chokladens viktigaste ingredienser, kakaomassa och kakaosmör, kommer från kakaobönan. Bönorna säljs fermenterade och torkade till kakaoförmedlare, som säljer dem vidare till tillverkarna av choklad och andra kakaoprodukter.

I chokladfabriken rostas, krossas och mals bönor­ na. Vid tillverkning av kakaopulver separeras kakao­ smöret från kakaomassan genom pressning varefter presskakan mals till pulver. Vid chokladtillverkning tillförs massan kakaosmör, socker, eventuellt mjölk (mjölkchoklad) och önskade smakämnen. Därefter genomgår chokladen så kallad conchning som inver­ kar på smaken och konsistensen och temperering eller värmebehandling som ger den önskad struktur.

Avslutningsvis slås chokladen i formar i vilka den får stelna.

Portvin och madeira lämpar sig särskilt väl till choklad, men även andra drycker rimmar med läck­ erheten förutsatt att kakaohalten beaktas.

Så här kombinerar du choklad och dryck MÖRK CHOKLAD: KAKAOHALT 44–99 %

Både åldrat portvin och mörk choklad har intensiva smakprofiler som rimmar med varandra. Sötman i sherry, marsala och madeira dämpar bitterheten i mörk choklad.

Många undviker att dricka rödvin till choklad eftersom de upplever kombinationen tannin och

Expert: Alkos produktkommunikationschef, MW Taina Vilkuna

bitterhet som alltför kraftig. Det lönar sig i allmänhet att välja ett rött vin med restsocker så som italiensk amarone eller kalifornisk zinfandel som par till choklad.

Mörkt öl så som porter och stout lämpar sig ut­ märkt till mörk choklad. Den som vill locka fram nya smaknyanser ur mörk choklad kan med fördel kom­ binera chokladen med belgiskt fruktöl eller söt ale.

MJÖLKCHOKLAD: KAKAOHALT MINST 25 %

Ruby-portvin och dessertvin gjort på druvan Muscat rimmar ypperligt med mjölkchoklad. Även söt, röd och pärlande italiensk brachetto är ett utmärkt dryckesval till mjölkchoklad.

Bitterheten hos IPA-öl med stor humlebeska däm­ pas av mjölkchokladens aromer. Alkoholfritt öl och alkoholfritt rödvin med en aning restsocker lämpar sig också väl till mjölkchoklad.

VIT CHOKLAD: INNEHÅLLER KAKAOSMÖR (MINST 20 %), MEN INGEN KAKAOMASSA

Fyllig vit choklad kan med fördel sköljas ner med halvtorrt mousserande vin så som champagne.

Dryckens syrlighet balanserar upp chokladens sötma och den lätta munkänslan gör smakupplevelsen frisk.

Det söta pärlande dessertvinet Moscato d’Asti lämpar sig också utmärkt till vit choklad. Bärig pinot noir, roséportvin och inhemskt alkoholfritt bärvin ger en angenämt frisk smakupplevelse tillsammans med vit choklad. Ölvänner kan välja suröl, fruktigt saisonöl eller friskt veteöl som bjuder på intressanta kontraster till sötman i vit choklad.

Redan aztekerna och mayafolket framställde kakaobaserade drycker, men dagens choklad är ett europeiskt påfund från 1850-talet.

Läcker kakao för två 5 dl helmjölk 0,75 dl vatten 0,75 dl socker 0,75 dl mörkt, starkt och osötat kakaopulver 100 g mörk choklad eller hushållschoklad Slå alla ingredienser utom chokladen i en kastrull med tjock botten. Värm blandningen på medelhög värme under omrörning, men undvik kokning. Tillsätt chokladen i bitar och låt den smälta. Lyft bort kastrullen från spisen.

Vispa blandningen tills drycken blir lucker. Slå den i muggar och toppa med vispgrädde eller glass.

Mousserande rosévin är en utmärkt följeslagare till vit choklad.

Kakao kan även smaksättas: »» Prova på chili, muskot, kanel, kardemumma, pepparkakskrydda, ingefära, stjärnanis, vanilj, kaffe, honung, lönnsirap, farinsocker, tjinuskisås, pepparmyntsolja, likör eller annat såsom: Frukt: kokos, banan, apelsin, citron, aprikos, päron.

Bär: blåbär, svarta vinbär, körsbär, hallon Övrigt: grädde, karamell, kola, kaffe, vanilj, honung, mandel, grön mynta. »» Kakaon kan med fördel toppas med rivet eller syltat apelsinskal, mandelflarn, hasselnötsströssel, riven råchoklad, lakritsströssel, kokosflarn, jordgubbsflarn eller marshmallows. »» Kakaon får ny spännande smak om man använder smaksatt choklad så som apelsinchoklad. Vid behov kan mjölken bytas ut mot osötad hasselnöts- eller mandelmjölk.

41

––– 1/19

Kakaons ursprung Liksom hos vinerna, inverkar kakaobönans växtlokal på aromerna och smaken.

42

––– 1/19

KAKAOTRÄDET (Theobroma cacao) härstammar från Sydamerika. I dag odlas kakao främst i Sydamerika, Västafrika och Sydostasien.

Smaken skiljer sig mellan olika kakaosorter, men växtlokalen inverkar också på smaken.

Ifråga om vin använder man begreppet terroir, vilket uttrycker specifika egenskaper så som klimat och jordmån hos växtplatsen och deras inverkan på växten. Detsamma gäller kakao.

Choklad görs i allmänhet på en blandning av kakao av olika ursprung.

Choklad av typen single origin görs på kakao från endast en plats eller ett land. Denna choklad är ofta, men inte alltid, handgjord och av hög kvalitet. Genom att jämföra choklad gjord på kakao från olika länder kan man lära sig ursprungets inverkan på smaken. Kakao från

exempelvis Venezuela och Peru har nötig smak, medan kakao från Madagaskar har fruktiga aromer.

Ansvarsfullt kalasande

Kakao odlas i regel på små familjegårdar.

Cirka 60 procent av världens kakao kommer från Elfenbenskusten och Ghana där man även uppmärksammat olika slags problem i arbetsförhållandena på odlingarna. Den kakaorelaterade skövlingen av skog är också ett stort problem. Torkan till följd av klimatförändringen utgör ett allvarligt hot mot kakaoträdets fortsatta existens.

Upp till 30 procent av all kakao är lyckligtvis redan certifierad. De mest kända certifikaten är Fairtrade som vittnar om ansvarsfull produktion, Rainforest Alliance som markerar skydd av regnskogen och UTZ som intygar rättvisa produktionsförhållanden. Genom att välja certifierad choklad kan man låta sig väl smaka utan samvetskval! ✓

Jyrkis

framgångsrecept

mitt

framgångsrecept

Mat på naturens villkor EU-kommissionens viceordförande Jyrki Katainen, som är en sann naturvän och duktig amatörkock från Siilinjärvi, bjuder sina vänner i Bryssel på egenhändigt fälld lappländsk dalripa.

Text Selja Tiilikainen Dryckesförslag Taina Vilkuna / Alko

Vilken mat gillar du?

Jag tycker om all slags mat och jag fäster allt större uppmärksamhet vid livsmedlens kol­ spår och produktionsprocessens hållbarhet.

Om jag måste välja faller valet nog på vilt som jag associerar till festliga och emot­ sedda stunder. Jag avlade jägarexamen som tolvåring, men redan tidigare deltog jag i jakt och tillagning av vilträtter tillsammans med min far.

Vad innebär jakten för dig?

Naturupplevelsen är det centrala elementet i all jakt. God jaktlycka och byte är ett slags bonus. Naturen är inget outtömligt skafferi – vi bör respektera och acceptera att den ger oss det den vill och kan. I mitt nuvarande hemland Belgien jagar jag bland annat kron­ hjort, hare och hönsfågel. När jag besöker Finland passar jag ofta på att jaga dalripa i Lappland. Jag tillreder gärna vild hönsfågel, men tyvärr är tillgången på sådan mycket begränsad. Om jaktlyckan står mig bi och jag lyckas fälla dalripor när jag är i Finland brukar jag ta med mig bytet till Bryssel och bjuda mina vänner på en riktig gomsmek­ are. Rubinfärgat rödvin med kraftig smak sätter guldkant på viltmåltiden, men det viktigaste elementet är nog sällskapet.

Hurudan kock är du i hemköket?

Vi har långa rader av kokböcker som ger mig inspiration och uppslag gäll­ande bland annat tillredning och smaksättning, men jag följer sällan recepten till punkt och pricka. Jag tyck­ er om att experimentera och improvi­ sera i köket. För närvarande studerar jag nya tekniker gällande bland annat tillagning av sås, vilket inte är min starkaste sida. Jag vill gärna lyfta fram nya element och smaker. Min fru och jag funderar på att skaffa en sous vide-apparat.

Du har bott fyra år i Bryssel.

Vad saknar du från Finland?

Belgien har ett stort utbud av högklas­ siga restauranger med fantastisk god och ofta okomplicerad mat. Det är ett sant nöje att på avstånd följa med den finländska restaurangkulturens posi­ tiva utveckling och krögarnas modiga och profilerande satsningar. Det jag saknar mest från Finland är den mång­ sidiga brödkulturen. När jag besöker Finland brukar jag handla råg-, havreoch kornbröd samt karelska piroger som jag tar med mig till Bryssel.

Vintrig viltgryta 1. Basråvaran i receptet är grytkött, exempelvis bog av älg, ren eller hjort med eller utan ben. Reservera cirka 300 gram kött per person.

2. Skär köttet i stora bitar och bryn det. Lägg bitarna i en gryta.

3. Slå på så mycket mörkt öl att köttet täcks.

4. Tillsätt enbär, peppar, två kanelstänger, färska ros­ marinkvistar, salt eller viltfond enligt smak och tycke samt en god portion honung.

Spadet behöver inte vara sött – honungens uppgift är göra det lent.

5. Låt grytan puttra flera timmar under lock tills köttet är överkokt.

6. Servera grytan med kokt korn eller potatis.

Dryckesförslag Servera gärna mjuk och maltig ale eller mörk lager till den mustiga viltgrytan. Den finländska traditionsdrycken sahti lämpar sig också utmärkt till grytans rena skogsaromer.

ALE

LAGER

43

––– 1/19

Glasflaska 0,75 l / 540 g handledande

Med sikte på klimat­smartare förpackningar Alko kartlade sina vinförpackningars kolspår.

De lättare glasflaskorna har en egen symbol.

675 g CO2e/l Beakta förpackningen när du väljer dryck.

Text Matti Välimäki

44

––– 1/19

F

örpackningen har stor betydelse, även ur klimatsynvinkel. Odlingen av druvor och tillverkningen av emballage har de största miljöeffekterna inom vinindustrin. Förpackningarnas andel av den totala miljöbelastningen är ungefär en tredjedel, utan återvinning till och med över 40 procent. Alko, svenska Systembolaget och norska Vinmonopolet har tillsammans kartlagt kolspåret hos sina vinförpackningar. ”Beräkningarna visar att ju lättare och återvinningsbart emballaget är, desto mindre är dess kolspår”, säger Laura Varpasuo som ansvarar för Alkos hållbara utveckling.

Energikrävande glastillverkning

De tunga glasflaskorna (ca 540 g/0,75 l) har det största kolspåret, nämligen omkring 675 g CO2 e/l.

Förklaringen är att glastillverkningen, som inbegriper smältning av kvartssand vid upp till + 1 500 graders temperatur, är en mycket energikrävande process. ”Glas kan lyckligtvis återvinnas, men den så kallade återtillverkningen tarvar också mycket hög temperatur”, säger Laura Varpasuo.

De lätta glasflaskorna (ca 420 g/0,75 l), vars kolspår är omkring 525 g CO2 e/l, är miljövänligare än de tunga. Orsaken är den mindre glasmängden. ”Flaskans vikt inverkar naturligtvis på det transportrelaterade kolspåret.”

Plast är bättre än sitt rykte

Lätt och hållbart Alkos lättare glasflaskor har en egen symbol i hyllmärkningen.

Markeringen finns på prislappen.

Begreppet Lättare glasflaska finns även som sökkriterium under Grönt & etiskt på Alkos webbsidor.

I december 2018 omfattade vinsortimentet över 300 lättare glasflaskor.

PET-flaskornas kolspår är ungefär 245 g CO2 e/l, vilket är betydligt mindre än glasflaskornas. ”De lätta PET-flaskorna, som tillverkas vid avsevärt lägre temperatur än glasflaskorna, kan återvinnas på samma sätt som flaskorna av glas”, påpekar Laura Varpasuo. ”Trots sitt delvis skamfilade rykte har plasten flera fördelar som förpackningsmaterial, bland annat god hållbarhet och låg vikt. Det viktigaste ifråga om plast är att trygga effektiv återvinning och att förhindra kontaminering av miljön.”

Kartongförpackningarna, lådförpackningarna och vinpåsarna av plast belastar klimatet och miljön ännu mindre än PET-flaskorna. De alternativa förpackningarnas kolspår ligger under 100 g per liter vin.

Lättare glasflaska 0,75 l / 420 g

PET-flaska 0,75 l

Vinpåse 1,5 l

Kartong­förpackning 1l

525

245

96

85

g CO2e/l

g CO2e/l

g CO2e/l

g CO2e/l

1 minut i duschen = ca 80 g CO2e (koldioxidekvivalenter)

Glasets fördelar

Förpackningens främsta uppgift är att skydda innehållet. Produktchef Kirsi Erme berättar att glasflaskorna har vissa egenskaper som saknas hos andra dryckesförpackningar. ”Glasflaskan anses allmänt vara det bästa alternativet för lagring av vin. Därtill har vinproducenterna långvarig och bred erfarenhet av glas som ju har använts som förpackningsmaterial i alla tider. Glasflaskans tyngd inverkar inte på hållbarheten”, säger hon.

Erme konstaterar att plast- och kartongförpackningarnas lämplighet för långvarig lagring av vin är bristfälligt känd. I dag används materialen främst för emballering av unga viner som i allmänhet konsumeras relativt snabbt.

Champagne och andra mousserande viner förpackas nästan uteslutande i glasflaskor eftersom andra förpackningstyper i regel inte klarar det höga trycket. Trots detta undersöker vinindustrin möjligheterna att emballera även bubblande drycker i alternativa förpackningar och redan nu tillhandahåller vissa tillverkare mousserande vin i små plastflaskor.

Generellt sett erbjuder de alternativa förpackningsmaterialen nästan lika goda egenskaper för emballering av vin som den traditionella glasflaskan.

✓ Miljömedvetenheten ökar fortlöpande i konsument- och producentleden.

Ökande miljömedvetenhet

Emballeringen och valet av förpackningstyp ankommer i allmänhet på vinproducenten. Både tillverkarna och konsumenterna tänker relativt konservativt, vilket gynnar användningen av glasflaskor. Dessutom medför en övergång till nya material och nya förpackningstyper stora kostnader för vinindustrin. ”Miljömedvetenheten ökar fortlöpande i konsument- och producentleden”, säger Kirsi Erme.

För producenterna innebär de alternativa förpackningarna ett medel att avvika från massan och profilera sig i miljöfrågor. Exempelvis kombinationen ekologiskt vin och miljövänlig förpackning kan vara ett vinnande koncept.

­ Alko breddar sitt förpackningsurval

Alko eftersträvar klimatsmarthet vid valet av emballage. ”Vi följer uppmärksamt med utvecklingen och vi diskuterar fortlöpande dryckesförpackningarna och deras klimatkonsekvenser med producenterna och varuleverantörerna. Intresset för ämnet ökar stadigt inom hela vinbranschen”, säger Kirsi Erme.

Förpackningsindustrin har utvecklat helt nya lösningar, bland annat vätsketåliga fiberemballage.

Därtill har man börjat förpacka vin i samma typ av aluminiumburkar som används av bryggeri- och läskindustrin. ”Implementeringen av nya innovationer sker aldrig över en natt men vi strävar efter att fördomsfritt bereda kreativa lösningar plats i vårt sortiment”, avrundar Laura Varpasuo. ✓

45

––– 1/19

1.

2.

46

––– 1/19

4.

3.

1. Alkos förnyade centrumbutik i Kuopio slog upp dörrarna i november. Alkobutiken är en av de 13 toppbutiker som finns i landets största städer.

2. Toppbutikens gladlynta anställda Virpi Kelavuori, Toni Stranius och Eeva-Riitta Hoffrén uppskattar sin förnyade arbetsmiljö och butikens stora sortiment. ”Det är en sann njutning att höra kundernas genuina WAU”, säger Eeva-Riitta Hoffrén.

3. Den ljusa butikens inredning i brunt och svart skapar en känsla av lyx.

4. Emilia Riekkinen och Oona Luukkonen från Siilinjärvi är på jakt efter ett mousserande födelsedagsvin till en kompis. ”Butikens framtoning är tilltalande och sortimentet är brett”, säger de med en mun.

5. Det breda urvalet av specialöl lockade Aleksi Luumi till den förnyade Alkobutiken.

5.

Toppbutik i Savolax Kuopioborna kan nu besöka Alkos toppbutik på paradplats i centrum. Alkobutikens breda sortiment omfattande hela 2 350 produkter och de glatt leende expediterna lämnar ingen oberörd.

Text Pirjo Tiihonen Foto Jesse Karjalainen

D Alko Kuopio Keskusta Sokos Butikstyp: Toppbutik

Adress: Haapaniemenkatu 24–26, Kuopio Särdrag: Högklassig kundbetjäning, väl avvägt och kundpåverkat produktsortiment samt god teamanda som andas engagemang och samverkan.

en förnyade Alkobutiken i Kuopio centrum får många uppskattande blickar denna novembermåndag. Många av kunderna kombinerar besöket med uppköp i den marketaffär och det apotek som är grannar till Alkobutiken. Aleksi Luumi inspekterar utbudet av special- och hantverksöl på avdelningen Beer Corner. Han står i beråd att handla några flaskor gott öl som present till en kompis. Den fräscha Alkobutiken, som slog upp dörrarna i november, får idel beröm av Aleksi Luumi. ”Som ölentusiast är jag verkligen nöjd med butikens stora urval av specialöl”, säger han.

Till alla ölvänners stora glädje har den förnyade Alkobutiken kallskåp för ölsorter avsedda för lagring. Betjäningsmästare Virpi Kelavuori, sortimentsmästare Toni Stranius och betjäningschef Eeva-Riitta Hoffrén är mycket stolta över arrangemanget. ”Kuopios största champagnehylla har också väckt förtjusning bland kunderna.

I sortimentet ingår bland annat så kallade magnumflaskor i vilka dryckens bubblor bevaras bättre än i normalstora flaskor”, säger Eeva-Riitta Hoffrén.

Trion känner glädje och iver över att få betjäna kunderna i den nya och fräscha miljön. Vid och i anslutning till den omfattande renoveringen ökade butiksytan med 100 kvadratmeter och tillfördes sortimentet omkring 500 nya produkter. Efter sin rejäla ansiktslyftning bjuder centrumområdets Alkobutik på bland

annat trendiga ljustavlor och elegant mörk inredning. ”Vi torkar fortfarande renoveringsdamm”, säger Hoffrén leende och sveper med fingret över en mörk vinhylla.

Kundpanelen utformade produktsortimentet

Vid utformningen av produktsortimentet konsulterades en kundpanel bestående av Kuopiobor. På panelens önskelista fanns bland annat fatlagrat öl och cider samt små vinflaskor. Kundpanelen deltar även i planeringen av de månatliga jippona på Alkobutikens evenemangstorg. Kunderna har bjudits på bland annat drinktips levererade av lokala barmästare. I februari är temat mikrobryggeriernas mästarprov.

I samband med lokala evenemang, så som Kuopio vinfestival i juli, slår Alkobutiken ett slag för drycker som rimmar med det aktuella temat.

I hyllan med specialpartier hittar man varje månad drycker som inte ingår i standardsortimentet, exempelvis udda viner från små vinländer. ”Kunderna får och kan även fram­ över anteckna sina produktönskemål på butikens griffeltavla”, säger Eeva-Riitta Hoffrén.

Engagerade expediter och varma leenden

Alkobutikens expediter betjänar sina öppna savolaxiska kunder med engagemang och värme. Den avspända attityden och de varma leendena återspeglar personalens →

47

––– 1/19

Ät & Drick

”Kuopios största champagnehylla har väckt förtjusning bland kunderna.”

Sortimentmästarens favoriter i Kuopios restaurangvärld ISÄ CAMILLO Kauppakatu 25–27 Personalen i Alkobutiken i centrala Kuopio uppskattar god mat och god dryck och vet var sådana serveras. Sortimentsmästare Toni Stranius favoritrestaurang heter Isä Camillo efter en satirisk italiensk boksvit. ”Om man suktar efter traditionell mat är Isä Camillo ett säkert kort. Restaurangens meny har aldrig gjort mig besviken.”

48

––– 1/19

kompetens och kundorientering. Kundens ålder beaktas alltid – butikens äldre kunder nias, medan de yngre besökarna tilltalas mindre formellt. Expediternas yrkesskicklighet tryggas av kontinuerlig fortbildning.

Virpi Kelavuori berättar att personalen har formulerat ett eget betjäningslöfte, nämligen ”Vi tillhandhåller social, initiativrik och mångsidig betjäning som är tillägnad just dig.”

Hon blir varm om hjärtat när en kund återvänder till Alkobutiken för att tacka för ett lyckat dryckestips.

Långvariga och lyckade kundförhållanden leder ofta till vänskap mellan kunden och expediten.

Alkobutiken besöks av allt från pensionärer till småbarnsföräldrar. Bland dagens kunder finns många whisky-, champagne-, vin- och ölentusiaster. Kunderna uppskattar butikens stora utbud av öl och vin från lokala producenter.

I slutet av november införde Alkobutiken en ny typ av beställningsförfarande. Expediten kan beställa en dryck för kundens räkning utan koder för leverans till vilken Alkobutik som helst. Arrangemanget lämpar sig särskilt väl för äldre personer som inte är förtrogna med internet. ✓

PANNUHUONE Kauppakatu 25 När Toni Stranius vill koppla av på fritiden styr han stegen mot restaurang Pannuhuone, som är ett sant vardagsrum med avspänd stämning och ett stort urval av framförallt öl.

Pannuhuones bartendrar kan sin sak och blandar gärna till trendiga ölbaserade drinkar. ”Öldrinkarna, som kallas hoptails, vinner allt mer terräng. Motsvarande drycker finns även i Alkos sortiment”, säger Toni.

HYGGE BRO Kauppakatu 28 På lunchpausen besöker Alkobutikens personal ofta det luftiga lunchkaféet Hygge Bro i köpcentret Aapeli. Betjäningschef Eeva-Riitta Hoffrén intar sin lunch på Hygge Bro två till tre gånger i veckan. ”Hygge Bros lunch, i vilken ingår riklig sallad och underbar soppa, är något för alla läckergommar. Konceptet är definitivt lyckat”, säger hon.

TAINA VILKUNA

kolumnen

som är en av tre finländare med examen Master of Wine, älskar att avnjuta vin och speciellt champagne till god mat i goda vänners lag. Till vardags arbetar hon som produktkommunikationschef hos Alko.

Vad väger kvalitet?

Jag står i Alkobutiken och undrar vad jag skall välja som present till min kompis som älskar mjukt och fruktigt rödvin. Jag inspekterar hyllorna, jag läser vinkarakteristika och jag jämför etiketter. Jag greppar en flaska för noggrannare granskning. Ojdå, vad lätt den är! Jag inser snabbt att flaskan är gjord av plast. Inte kan man väl ge vin i plastfalska som present?

Eller kan man?

Lådförpackningar, kartongförpackningar och plastflaskor för lätt tankarna till förmånligt vardagsvin. När man har tillrett en festmåltid och dukat med sina bästa kärl och sin snyggaste bordduk kanske man föredrar vin förpackat i glasflaska med äkta naturkork. Detsamma gäller nog presentvin.

En snygg flaska eller en vacker gåvoförpackning kan avgöra valet av vin. Visst är det trevligt att ge eller få ett vin vars emballage nästan får snålvattnet att rinna. Som sann champagnevän drabbas jag ibland av dåligt samvete när jag öppnar en lyxig och tung förpackning. Vad kan jag göra med den vackra förpackningen när festen och drycken är slut? Lyckligtvis är min man Esa en påhittig och händig herre. Vår tvättmaskins fula slang är gömd i en champagnelåda i trä, i köket fungerar en annan champagnelåda som kryddhylla och i vardagsrummet står en ljuslykta gjord av ett vackert champagneemballage. Möjligheterna till återanvändning är många.

Alko har en symbol för de lätta glasflaskorna, nämligen en fjäder framför tre flaskor. Symbolen finns på butikernas hylletiketter. Redan en liten viktreduktion har stor betydelse: En glasflaska som väger högst 420 gram har över 20 procent lägre kolspår än en så kallad normalflaska som väger 540 gram.

Förpackningsindustrin har utvecklat helt nya lösningar, bland annat vätsketåliga fiberemballage.

Dessa lämpar sig dock inte för emballering av mousserande drycker med tryck eller viner som skall lagras. Begränsningen gäller även de miljövänliga vinpåsarna, lådförpackningarna, kartongförpackningarna och PET-flaskorna.

Tunga champagneflaskor har det överlägset största kolspåret. Inte alls bra, tänker champagnefantasten och väljer så lätta och återvinningsvänliga förpackningar som möjligt inom de övriga dryckessegmenten.

Kommer vår inställning till förpackningar och förpackningsmaterial att genomgå samma miljömedvetna förändring som vår inställning till exempelvis plaståtervinning och kollektivtrafik? Det borde den göra.

Emballagens andel av vinproduktionens totala kolspår är faktiskt omkring 40 procent!

✓ Vad kan jag göra med den vackra förpackningen när festen och drycken är slut?

49

––– 1/19

ETIKETTENS PROVNINGAR

ASIATISKA SMAKER Vilka krav ställer asiatiska smaker på vinet? Ingefära, wasabi, chili, örter och söta såser med smak av umami kan vara utmanande. Med hjälp av Alkos smaktyper finner vi drycker som rimmar med den asiatiska smakvärlden. Vi provar både traditionella druvviner och japanskt risvin, sake. På vår smakresa till Asien får du tips på olika lyckade kombinationer av dryck och asiatisk mat.

Deltagaravgift 30 euro + 20–30 euro för provningsvinerna.

ANMÄLNINGAR Du kan anmäla dig till vårens alla provningar från och med to 7.2 kl. 9 på webbadressen alko.fi/pruuvit. Den sista anmälningsdagen är två veckor före respektive tillfälle. Provningen ordnas ej om antalet deltagare är färre än åtta. Anmälningen är bindande. Åldersgränsen är 18 år. Alkos kundtjänst ger information om provningarna på tfn 020 692 771 (lna/msa) må–fr 9–20, lö 9–18. Provningarna går på finska.

Välkommen till Alkos provningstillfällen! Vid provningarna får du lära dig om drycker och lämpliga smakkombinationer med din egen tunga under ledning av en sakkunnig handledare. Vi stiftar bekantskap bl.a. med viner som rimmar med asiatiska smaker. Bekanta dig med provningsprogrammet!

TRENDIGT ROSÉVIN De mångsidiga rosévinerna har tagit världen med storm.

På franskt vis har den traditionella sällskapsdrycken funnit sin väg till de finländska matborden. Vid provningen bekantar vi oss främst med provinsen Provence, som är rosévinernas vagga och förebild för många andra vinområden. Vi diskuterar vilka smaker och maträtter som gör rosévinet rättvisa och vice versa. Provningen räcker cirka två timmar.

Deltagaravgift 25 euro + 15–30 euro för provningsvinerna.

BLI DU MED MOUSSERANDE VIN Vilken är skillnaden mellan prosecco och cava och vad förklarar champagnens särställning bland de bubblande dryckerna? Vid provningen bekantar vi oss med skillnaderna och likheterna mellan de populäraste mousserande dryckerna. De mousserande vinernas lämplighet som mångsidig måltidsdryck är obestridlig. Genom att smaka och diskutera finner vi mousserande drycker lämpade för såväl välkomstskålen som matbordet. Den cirka två timmar långa provningen förutsätter varken vinkunskap eller provningserfarenhet.

Deltagaravgift 25 euro + 15–25 euro för provningsvinerna.

SAUVIGNON BLANC Druvan Sauvignon Blanc ger friska vita viner med angenäma örttoner.

Vinerna lämpar sig särskilt väl för vårens och sommarens dukningar.

De kanske mest kända traditionella sauvignon blanc-vinerna produceras i Loiredalen i Frankrike.

Tillsammans med något modernare varianter från Nya Zeeland har druvan och vinerna funnit sin väg

TIDSSCHEMA

BJÖRNEBORG kl. 18–20

till nya områden runt om i världen.

Under vår jordenruntresa bekantar vi oss med druvan och olika tappningar av det populära vita vinet.

Provningen räcker cirka två timmar.

Deltagaravgift 25 euro + 20–30 euro för provningsvinerna.

BELGISKT ÖL Belgien har en lång historia och gott rykte som ölland. Belgien är vagga för många av ölvärldens klassiska sorter, bland annat klosteröl, trappistöl, witbier och suröl. Det breda utbudet av öl bjuder på allt från mjukhet och fyllighet till syrlig och kryddig friskhet. Vid provningen, som räcker cirka två timmar, bekantar vi oss med Belgiens mångsidiga ölvärld.

Deltagaravgift 25 euro + 10–20 euro för provningsölen.

PREMIUMDRYCKES­P ROVNING Vid provningen bekantar vi oss med så kallade premiumdrycker via något tema. Vid vårens provningar stiftar vi bekantskap med bland annat toppviner från Iberiska halvön och mousserande blanc de blanc-viner av hög kvalitet. Kontrollera tillgängligheten och provningsorterna på adressen alko.fi/pruuvit.

LOKALA PROVNINGAR Vi tillmötesgår kundernas önskemål genom att ordna lokala provningar på bland annat temat vår- och sommar­viner. Kontrollera tillgängligheten och orterna på alko.fi/pruuvit.

Provningsdryckerna inhandlas som samköp. Inköpspriset delas jämnt mellan deltagarna. Deltagaravgiften och avgiften för provningsdryckerna debiteras efter den sista anmälningsdagen. Avgiften för provningsdryckerna beror på antalet deltagare. Alla provningar räcker cirka två timmar.

Bli du med mousserande vin □ må 13.5 BORGÅ kl. 17–19 Trendigt rosévin □ on 15.5 HELSINGFORS kl. 17–19 Asiatiska smaker □ må 1.4 □ ti 2.4 □ ti 9.4 □ to 11.4 □ ti 16.4 □ ti 23.4 □ on 24.4 Trendigt rosévin □ on 22.5. □ ti 28.5. □ on 29.5 □ ti 4.6 □ on 5.6 □ to 6.6 Sauvignon Blanc □ må 6.5 □ ti 7.5 □ on 8.5 □ to 16.5 □ må 20.5 □ to 23.5 Belgiskt öl □ on 3.4 □ to 4.4 □ må 29.4 Bli du med mousserande vin □ on 10.4 □ må 15.4 □ to 25.4 JYVÄSKYLÄ kl. 18–20 Trendigt rosévin □ to 6.6 Sauvignon Blanc □ on 8.5 KAJANA kl. 18–20 Asiatiska smaker □ on 24.4 Trendigt rosévin □ on 15.5 Belgiskt öl □ on 8.5 KARLEBY kl. 18–20 Trendigt rosévin □ ti 4.6 KOUVOLA kl. 17–19 Trendigt rosévin □ on 8.5 KUOPIO kl. 18–20 Asiatiska smaker □ to 4.4 Trendigt rosévin □ to 16.5 Belgiskt öl □ to 25.4 LAHTIS kl. 18–20 Asiatiska smaker □ to 4.4 Trendigt rosévin □ to 23.5 Bli du med mousserande vin □ to 9.5 ROVANIEMI kl. 18–20 Asiatiska smaker □ ti 23.4 Trendigt rosévin □ ti 14.5 Belgiskt öl □ ti 7.5 S:T MICHEL kl. 17–19 Trendigt rosévin □ to 16.5 Bli du med mousserande vin □ to 4.4 SEINÄJOKI kl. 18–20 Asiatiska smaker □ ti 16.4 Trendigt rosévin □ on 5.6 TAMMERFORS kl. 18–20 Asiatiska smaker □ ti 9.4 □ to 11.4 Trendigt rosévin □ on 22.5 □ ti 28.5 Sauvignon Blanc □ ti 14.5 Belgiskt öl □ to 9.5 Bli du med mousserande vin □ on 24.4 ULEÅBORG kl. 18–20 Asiatiska smaker □ to 25.4 Trendigt rosévin □ to 16.5 Sauvignon Blanc □ to 6.6 Belgiskt öl □ to 9.5 Bli du med mousserande vin □ to 4.4 VASA kl. 18–20 Asiatiska smaker □ to 11.4 Trendigt rosévin □ to 6.6 ÅBO kl. 18–20 Asiatiska smaker □ on 3.4 □ to 11.4 Trendigt rosévin □ on 22.5 □ må 27.5 Sauvignon Blanc □ to 6.6 Belgiskt öl □ on 8.5 Bli du med mousserande vin □ to 25.4 Kontrollera provningsadressen på alko.fi/pruuvit eller hos Alkos kundservice.

HUR LYCKADES VI? Hur var det att handla hos oss?

Fick du bra service? Berätta för oss!

Svara på webbenkäten här:

ALKO.FI/HURLYCKADESVI