CD: Hugo Alfvén - complete piano music

kulorna i plåten någon tum ovanför träna. Vid tredje skottet siktade jag på mattan. Då träffade jag det ena vedträt. Det fjärde skottet var lagom högt, men gick till höger om målet skjutas – och att busen är ett ofantligt mycket större mål än Ottos vedträn och alltså mycket lättare att träffa. Denna tanke stärkte min självtillit i hög grad.” skjutvapen kommit till användning.”

När Otto förklarade att de bara skjutit till måls på några vedträn med Hugos revolver, förstod man situationen.

Men när Hanna höll upp en bakplåt och den närmast såg ut som ett såll, brakade en orkan lös över Hesselbom

och slog igenom bakplåten. Det femte och sista blev en träff på det andra vedträt. Två träffar och tre bommar på fyra à fem meters håll,

det var inget att skryta med. Men jag tröstade mig med den hastiga reflexionen, att ett skott mot en Lilljansskogsbuse måste givetvis avlossas på mycket nära håll – om det nu måste Hesselbom föll i extas när det var hans tur och tryckte i rask följd av hela magasinet. En kula hamnade i plåten och fyra på spridda ställen högt upp i tapeten. ”I nästa ögonblick stod fru Hanna i dörren och bakom henne några bleka grannar. Rummet var fyllt med krutrök, och i töcknet skymtades Otto och jag med rufsigt hår precis som om vi varit i slagsmål. Och på golvet skräpade vedträn och sönderskjutna bakplåtar, tydligen använda som tillhyggen och försvar vid den batalj som utan minsta tvivel hade rasat och då även Men när Hanna höll upp en bakplåt och den närmast såg ut som ett såll, brakade en orkan lös över Hesselbom medan Hugo fegt försvann. När han hemma på kvällen berättade om händelsen ansåg mamma Lotten att det var Hugos fel och han skickades att köpa nya bakplåtar och fick med sig några godsaker från Lottens affär till Hanna Hesselbom. Hon hade inte förväntat sig något sådant och när Hugo kom med ursäkter, tog hon hans parti mot sin man: gamle karln skulle väl ha mer vett än en ung pojke. Sätta hennes plåtar bakom vedträna!

Jan Olof Rudén

Hugo Alfvén: Complete piano music

Piano: Stefan Lindgren

Opus 3, 29001 (CD)

Det har hävdats att man kan skriva musikhistoria utgående från tonsättarnas pianomusik, att komponerandet för piano är en integrerad del av deras verksamhet och att det håller samma höga kvalitet som övriga genrer. Ja, för vissa tonsättare är det kanske i första hand pianomusiken man associerar till, tänk Chopin, tänk Liszt. 1800-talet karakteriseras i hög grad av pianomusik och romanser inte minst därför att man kunde spela och sjunga dem i hemmet. Musik hörde till god borgerlig uppfostran för döttrarna i huset och det skapades mängder av salongsmusik. Alfvén växte upp i den traditionen och hemma hörde han mor

Lotten spela på taffeln. Hans bröder fick också undervisning på flöjt, klarinett och piano.

Hugo tröttnade på pianospelet och fick i stället fiolundervisning, vilket passade honom bättre. Han blev aldrig riktigt vän med pianot och det saknas tyngre vägande verk som sonater, pianotrior och pianokonserter i hans verkförteckning. Pianots klangskapande egenskaper räckte inte heller för att måla i toner, det som kom att bli ett karakteristikum för Alfvéns kompositioner och som bara en stor orkester kunde erbjuda. Därför är det dryga tjugotalet småstycken som har spelats in av Stefan Lindgren som ”complete piano music” inte tillräckligt för att ge en rättvisande bild av Alfvén som tonsättare.

Pianot var ändå förlösande för honom. Hellre än att spela musik av andra började han fantisera vid pianot. Det är därför småstycken från tonåren och ungdomsåren blev nedslag av tidens salongsmusik, av hans sommarvistelser i skärgården och av hans förälskelser. "Bertha" var täcknamnet på hans starka förälskelse innan han träffade Marie Krøyer. Tonarten E-dur valde Alfvén för just det tillståndet. Den återfinns i Andantino E-dur med en för Alfvén karakteristisk suck i början och i Drömmeri (Rêverie). Detta stycke publicerades först i det prestigefyllda häftet ”Musik för piano af svenska tonsättare tillegnat Oscar II” och kom att spridas i många utgåvor av förlaget Abr. Lundqvist. Det yngsta och längsta stycket Margita dansar torde komponerats när Hugo var i 40-årsåldern med den älskade dottern i tankarna. De tyngre bidragen är de kända Skärgårdsbilder och Fyra låtar från Leksand. Dem har Alfvén nedtecknat efter Lekatt Mats i Tibble när han bodde där i väntan på att hans gård i Tällberg skulle byggas. Lekatt Mats blev senare förevigad i två porträtt av Alfvén. Om man själv vill pröva på pianostyckena finns flera att ladda ned gratis från www.alfvensallskapet.se/noter-for-nedladdning

Inspelningen är en redovisning av dessa charmiga småstycken som har sitt värde i förhållande till Alfvéns liv och som serveras så njutbart i Stefan Lindgrens kärleksfulla framförande. Skivbolaget Opus 3 har namn om sig att återge djup och rymd så att man får intrycket att befinna sig i samma rum som flygeln. De egenskaperna gör det värt att köpa denna CD. En helt annan typ av pianosats än i dessa stycken med melodi och ackompanjemang finner man i Alfvéns romanser, där både stämföring och harmonik i pianostämman lockas fram av innehållet i dikten. I några fall som i Saa tag mit Hjerte kan pianostämman stå på egna ben vilket jag fått mig påpekat.

Ett verk som inte får glömmas bort i detta sammanhang är versionen för fyrhändigt piano av Midsommarvaka, som gav möjlighet att spela verket hemma och på så sätt lära känna det och tycka om det.

Alfvén kunde inte vara utan pianot. Knappt hade han fått musikstugan i Tällberg färdig så levererades en Malmsjöflygel. Den skulle han inte bara spela på. Notstället var utmärkt som stöd till partituret vid kompositions- eller renskrivningsarbetet.

Jan Olof Rudén

Flygel med flera användningsområden, här som notställ