Friggeboden Uno

Uno är ett “riktigt” hus i friggebodsstorlek, med 20/25 centimeter träfiberisolering, så att det klarar kalla vintrar. Konstruktionen är diffusionsöppen, utan plast. Vi har använt giftfria, förnybara, överblivna och begagnade material. I väggar, golv och tak sitter mätsensorer för framtida uppföljningar.

Huset är en prototyp, ett mät- och utvecklingslabb, som skapades inom Leader-projektet "Hus som alla kan bygga". Syfte var att testa material och lösningar för mer rationellt själv- och tillsammansbyggeri. Bygget skedde i samarbete mellan Akrajol och Husfabriken i Mörsil, ett projekt som drevs 2020-2021 av Sundahus i Häljesund, Trädkojan och Akrajol, med finansiering från Leader Sjö, Skog och Fjäll, Europeiska Socialfonden samt Tillväxtverket. Husfabriken tillverkade små ekohus och gav medarbetare praktik och en omstart i livet och i byggbranschen.

Denna artikel är ett utdrag ur projektets byggrapport, del 1 att bygga Uno, och del 2 att täthetsprova konstruktionen.

Prefabricerade block med lättbalk

Vi valde att prefabricera block med lättbalk, för att det är mer ergonomiskt och går att utveckla med jiggar (mallar) som förenklar tillverkningen jämfört med lösvirke. För att hantera block som kan väga drygt ett ton behövs en travers, vilket är en stor investering och kräver säkerhetsutbildning och hög takhöjd. Om det inte finns en lämplig lokal med travers tar det lång tid att få den på plats. Detta innebär en hög tröskel för att komma igång med tillverkning, och lokalkostnaderna tynger ekonomin. Det är ingen slump att bodar och fritidshus ofta levereras som småblock.

Fördelar lättbalk

+ rak och formstabil

+ mindre köldbrygga

+ lätt material

+ bättre ergonomi

+ tar vara på hela trädet

Nackdelar lättbalk

- svårt att köpa för småföretag och privatpersoner

- lång beställnings- och leveranstid

- besvärligt att komplettera om man räknar fel

Takkassett gav insikter om blockteknik

Takkassetten var en teknisk utmaning, med anslutningar till fyra väggblock med olika höjder och vinklar. Alla fyra sidor fick justeras i efterhand i verkstan. Golvbjälklag är enklare då anslutningarna är 90-gradersvinklar. I andra länder har arkitekter ofta både konstruktörskompetens och ansvar på byggplatsen vilket ger kontinuerlig återkoppling från ritning till praktik. Så är det inte i Sverige, och det är vanligt att byggarbetare får ritningar som inte går att bygga efter – men det löser de genom yrkeserfarenhet. Om målet är “hus som alla kan bygga” går det inte att förutsätta att det finns erfarenhet nog att lösa problem, eller tillgång till travers.

Nu tror vi att ett bra gör det själv-ritningspaket med byggbeskrivningar bör utformas och verifieras i två byggprocesser; den första av proffs och den andra med amatörer. Och att det nog hellre ska vara småblock som kan hanteras av två personer. (Svenskt Trä som driver byggbeskrivningar.se betalade 1,3 miljoner för ritningspaketet till Enkelstugan.)

Takkassetten lyftes på plats, utan innertak och isolering. Sanningens ögonblick – passar den?

Huset står på en vagn för att enklare kunna tas ut genom porten när det är färdigt, men är inte fäst i vagnen. Takbalkarna på framsidan fick senare kortas för att inte det utstickande taket skulle överskrida reglerna för total bredd vid vägtransport.

Tre sorters panel och ytbehandling

Uno är ett demonstrations- och visningshus och därför har fasaderna tre paneltyper och ytbehandlingar:

• röd slamfärg på locklistpanel

• svart slamfärg på baspanel

• shou sugi ban, bränd baspanel

• linoljefärg på foder och pärlspont

Linolja och färg

Vi väljer linoljefärg utan lösningsmedel, gärna Allbäcks som tillverkas av svensk, kallpressad och avslemmad linolja (renad från protein och föroreningar). Varmpressad linolja har lägre kvalitet och kan innehålla kemikalier. Lösningsmedel är skadligt, luktar illa och ger mindre färg i burken så läs innehållsförteckningen.

Pärlspont grundades med rå linolja och målades med linoljefärg i tunna skikt.

Rå kallpressad linolja är ljus och används till impregnering. Den har små molekyler och sugs lätt in i träet. Penslar kan förvaras i rå linolja eftersom den inte härdar på samma sätt som kokt linolja.

Kokt linolja används till färg, fernissa och underhåll av tidigare målade ytor där pigmentet börjat krita. Linoljesåpa används till rengöring och outspädd för att lösa upp gammal färg från beslag, ett enkelt och miljövänligt alternativ till bumsning eller blästring.

Slamfärg är också en traditionell färg som är lätt att koka själv och att underhålla. Köpt slamfärg kan ha onödiga, giftiga tillsatser.

Söderfasaden utsätts för mest väderslitage. Vi vill jämföra hur svart slamfärg och bränd panel åldras över tid.

Shou sugi ban

eller yakisugi är en japansk metod att kola ytan på träpanel för att göra den mer väderbeständig. I västvärlden görs det ofta med gasol men det traditionella sättet är öppen eld. Tre släta panelbräder sätts ihop till en skorsten som tänds nerifrån och roteras stående mot ett räcke. Som syns på övre bilden blir det rejäl fart på lågorna i en sån skorsten och arbetet går därför betydligt snabbare med eld än med gasol. Tekniken fungerar dock inte med baspanel, eftersom lågorna inte når in i fasen (fördjupningen) vilket gör att panelen blir ojämnt bränd och ser strimmig ut. Därför tillverkade vi en panelgrill med glödbädd för att kunna styra resultatet bättre. Vi provade olika grader av bränning och olika borstar. Panel för utomhusbruk bör man nog inte sopa alls eftersom ytan slits av väder och vind. Sot är fett och det gäller att planera arbetet så att inte sotet dras runt i hela verkstan. Självklart är det viktigt att tänka på brandsäkerhet: obrännbart underlag, släckutrustning, kläder av bomull eller ull samt handskar av skinn.

Panelgrillen gör det enklare att styra bränningen av ojämn baspanel.

Test av olika borstningar.

Taktäckning

Den som vill vara miljövänlig väljer att återbruka lokalt fyndad plåt eller lertegel där så är möjligt. Shingel är liksom annan takpapp en modern komposit och mer arbetskrävande att lägga än plåt. Andra alternativ är faltak, alltså brädtak, som är populärt på Gotland. För hus som står på permanent grund kan man tänka sig olika typer av stråtak (halm, vass, tång, ag) och gröna tak som ger flera ekosystemtjänster men är tunga, skrymmande och tveksamt trafiksäkra.

Pannplåt från en lada som skulle rivas.

Pannplåt direkt på oljehärdad board med tejpade skarvar är en okonventionell konstruktion med potentiell risk, som vi vill prova med tanke på mobila hus och begränsningar i takhöjd. Många tillverkare anger att deras takplåt ska läggas på läkt, vilket ökar höjden. Det kan bildas kondens under plåten, och läkt gör det lättare för fukt att rinna undan och ventileras ut. Pannplåt och falsad plåt kan (och ska, om den saknar förstyvande rillor) läggas direkt mot underlaget som vanligen är takpapp.

Vi valde oljehärdad board av flera skäl. Board är en träfiberprodukt, alltså av förnybar råvara, som vi tror är mer åldersbeständig och enklare att återvinna än moderna kompositer av glasfiber, polyester, petroleumtjära eller bitumen som sorteras som farligt avfall.

Tid är pengar. Hur lång tid tar det att bygga en prototyp?

Gissningen var att skalet skulle ta cirka 160-200 timmar. När Uno rullades ut genom porten hade arbetslaget i Husfabriken lagt 386 arbetstimmar från januari till april. Akrajol har lagt mer än 380 timmar på research, rådslag, att hitta, köpa, renovera och leverera material, förbereda och installera sensorer, bränna panel, bygga grund och genomföra en distansutbildning om Uno med 12 deltagare och totalt 14 träffar. Två personer har ideellt bidragit med energiberäkning och ventilationsdimensionering, och många fler med erfarenheter och råd.

Krav på en verkstad

I Husfabrikens process identifierade vi krav på en lokal som är lämplig för serietillverkning av moduler och mikrohus med ett arbetslag om max 8 personer. Cirka 300 kvadratmeter uppvärmd yta. Tillräcklig takhöjd för att vända väggblock samt viktbärande travers. Höga portar (4 x 4,5 m) för att kunna ta ut moduler med förhöjt väggliv. Utrymme på gården för att vända lastbil med släp. Hårdgjord lageryta för färdiga moduler. Förråd under tak för isolering, virke och takplåt. Truck med pallgaffel. Snöröjning. I verkstaden krävs ventilation, utrymningsvägar, brandsläckare, ögondusch och möjlighet att tvätta händerna. Dessutom behövs omklädningsrum med dubbelskåp (för arbetskläder respektive privata kläder), duschar, toaletter, fikarum, wifi, whiteboard, skrivare, projektor. Kollektivtrafik för personer som saknar körkort och bil. Logistik. Portarna i lokalen sitter på samma vägg. Flödet är ett U där material tas in genom ena porten och färdiga hus dras ut genom den andra. Arbetsbord, verktygshylla och ställning för att kapa skivor och måla plank har Husfabrikens deltagare byggt. Längs ”inkommande” långväggen finns plåtbock, pendelkap och klyvsåg med spånsug. Längs ”utgående” långväggen finns ett mindre materialställ och kap-/gersåg. Kapat material mellanlagrades på vagnar med hjul. Avfallssorteringen står centalt för att vara lätt att nå från olika stationer och lätt att ta ut vid tömning. Lösullssprutan har sin plats vid väggen mellan portarna.

Ett annat sätt att göra verkstad. I nästa etapp vill vi skapa ett koncept för en mobil arbetsplats som passar bättre för självbyggare och begränsar kostnader, restid och transporter. Det inkluderar tält, arbetsbord på hjul och inbrottssäker verktygskista och är inte tänkt att användas när det är som kallast.

Grund eller hjul?

Små trähus är elastiska och tål en billig och enkel grund, som kan vara stenar, plintar eller markskruv. Många tror att alla hus på hjul är bygglovsfria, men det beror på hur det används. Normalt får man förvara en husvagn på tomten men inte bo i den längre än sex veckor, en semesterperiod; därutöver räknas det som permanent boende och då krävs bygglov. Valet mellan permanent grund och hjul är en kostnadsfråga. Ett chassi med hjul kan kosta runt 80 000 kronor och är en stor del av materialkostnaden för huset. Hjulen mår inte bra av att stå. Ett litet trähus kan väga 4-6 ton, och är då för tungt att dra med personbil, det krävs traktor, lastbil eller bärgningsbil. Ska huset bara flyttas en eller några få gånger kan det vara billigare att köpa transport med kranbil.

När matjorden grävts bort läggs markduk (geotextil) klass N2 och sedan kross 0-32 som underlag för lecastenar.

Transport med kranbil från Mörsil till Östersund (sju mil) kostade 10 000 kronor.

Utmaningar kring fukt och värme

De största problemen i ett mikrohus är fukt och värmereglering, eftersom luftvolymen är liten och marginalerna vid svängningar blir små. En vuxen person avger ungefär 2 liter vattenånga per dygn. Till det kommer ånga från matlagning, dusch, gröna växter, blöta kläder och husdjur. Ett litet hus blir snabbt utkylt och det finns berättelser om folk som har vaknat tidigt på morgonen av att håret frusit fast.

Relativ luftfuktighet (Rf) hänger ihop med temperatur: ju varmare luft, desto mer fukt kan den bära. Om varm, fuktig luft möter en sval yta så kan fukten kondensera, fällas ut som vatten.

Vi människor trivs bäst vid en relativ luftfuktighet på 50-60 procent. I rum med mekanisk ventilation eller konvektorelement kan Rf sjunka till 20 procent och ge förkylningssymtom som torra, kliande ögon, hosta, irriterade andningsvägar och torr hud. Vid 70 procent Rf ökar risken för mögeltillväxt i organiska material som papper, trä och textilier.

Riskkonstruktioner I kallt klimat medför takfönster en risk att regn- och smältvatten kan tränga in i isoleringen, och att inomhusfukt som kondenserar mot det kalla glaset kan rinna längs rutan och in i väggen. I torrt klimat är det inte ett problem, och det är lätt att inspireras av bilder där folk ligger på sovloftet och tittar ut på stjärnhimlen. I kallt klimat kan kallras göra att ett fönster vid sovplatsen upplevs som dragigt.

Andra vanliga ”fel” är att sätta in en värmekälla med för hög effekt, så att värme måste vädras ut. Hög takhöjd gör att värmen skiktar sig och det blir för varmt vid sovloftet och kallt vid golvet. Det finns andra bra skäl att ha sovplats nere, exempelvis om en skada eller akut sjukdom gör det svårt att klättra.

Täthetsprovning - provtryckning

Vid täthetsprovning skapas ett undertryck i huset med hjälp av en fläkt i dörröppningen. Gränsen för passivhusklassning är 0,3 liter per sekund och kvadratmeter vid 50 pascal för enplanshus. Uno läcker 1,7 liter per sekund. Råspont har ofta genomgående kvisthål. För att få en tät yta kan mer än 30 procent av virket behöva sorteras bort.

Enligt planen skulle el och vatten i etapp 2 dras in underifrån till en liten mellanvägg vid ytterdörren. När vi bestämde oss för att ha 220 volt redan i etapp 1 ändrade vi oss, och drog in el via en 3-fashandske som sitter på bakväggen, där den syns minst men är lätt att komma åt. Tyvärr tar nu säkringsskåpet plats som var tänkt för annat.