LiteraTour och MusicaTour

LITERA TOUR & MUSICA TOUR Kort resa genom Stormaktens och Frihetens Sverige och de Södra Nederländerna Konsert 28 februari 2008 organiserad av ”Vi Elva” Gent Belgien

Slott ”Tre Kronor” före branden 1697

Stadshus & Klocktorn i Gent 1518

LITERA TOUR & MUSICA TOUR Kort resa genom Stormaktens och Frihetens Sverige och de Södra Nederländerna

1637

Svit i d-moll 1659 Allemande, Courante, Sarabande

Gustav DÜBEN 1628-1690

Lustvin dansar en Gavott med de fem sinnena. musik: Gustaf Düben (Synen:) Ingen må mig det förneka, att jag vackert älska må: Vackra rosor, vackra liljor leker ögat gärna på.

Vackra seder gör jag heder vackra later vackra dater, vacker fågel, vacker fjäder, vacker flicka, vackra kläder.

(Hörseln:) Ingen må mig det förneka, att jag lustigt älska må, lustig sång och lustig skämtan, lyda örat gärna på.

Frisk trumpeta, puka, trumma, lustigt om min öron brumma, Klav-cymbol, fiol och luta må jag stundom ej förskjuta.

(Smaken:) Ingen må mig det förneka, att jag ljuvligt älska må, ljuvlig mat och ljuva drycker, leker tungan gärna på.

Kokat, lagat, stekt och sudit, har mig aldrig än motbjudit, ljuvligt vin därpå att taga, kan min maga ock fördraga.

(Lukten:) Ingen må mig det förneka, att jag vällukt älska må vällukt hjärt´ och hjärna stryker, friskar mod och blod också.

Olivan, jasmin och ambra friskar opp min kist- och kambrar; Rosen-Benzoe-tinctura, hand och kinder livligt skura.

(Känseln:) Ingen må mig det förneka, att jag kärligt älska må; kärlig lek och kärlig skämtan, siktar all natur uppå: lärkekirr och duveputter, tuppeknorr och orrekutter, går dock äntlig ut därpå, att hanen hönan nalkas må. text: Samuel Columbus (1642-1679)

Fantasia i d

Abraham Van de KERCKHOVEN ca 1618-1701

Abraham van de Kerckhoven föddes i Bryssel runt 1618 och tillhörde en förnam släkt från Mechelen. Om vi söker en flamländsk tonsättare som kan jämföras med samtida musiker som Louis Couperin, Froberger, Cabanilles, Pasquini o.s.v. då är Van de Kerckhoven vår upphovsman. Han blev organist i Katharina kyrka i Bryssel och sedan hovorganist 1646 under Leopold Wilhelm von Österrikes regering. Leopold Wilhelm hade mycket utländska musiker i både sin ”Chapelle Royale” och sin ”Musica da camera”.

Johann Kaspar Kerll och även Johann Jakob Froberger tjänade en tid hos Leopold Wilhelm.

Fantasin i d utvecklar en melodi i solorösten i dialog med ackompanjemanget.

1658 en mästare högt ärad:

Doen quamen over hoop veel Meesters zonder toeven Van Noord, Oost, Zuyd’en West om d’Orghel te beproeven, Van LEOPOLDUS eerst den Goeuverneur van ’t Landt Quamp daer den Orghelist med een curieuse handt.

Die aen haer Majesteyt, de Coninghin van Sweden Sijn hoocheydt had bestiert; waer van dat was de reden Omdat den Orghelist een Meester groot gheeacht, En all’ haer sanghers mee daer wierden noch verwacht.

Groot wonder hij bedreef: jae speelde sulcke stucken Dat ’t was om yemandts hert by naer uyt d’lijf te rucken, Iae, dat een yeder seyd (soo speelde hy naer wensch) ’T moet eenen Enghel zijn in plaats van een mensch.

Då kom en mängd Mästare utan att dröja Från Norr, Öster, Söder & Väster att Orgeln pröva Av LEOPOLDUS Guvernör i vårt Land Kom där Organisten med skicklig hand.

Som åt Hennes Mayested, Sveriges Drottning Av Högheten skickades med mening Att Organisten var högt ärad Och av Hennes Sångarekår förväntad Stort under skedde: han spelade sådan musik att det var Som att rycka ur nästan hjärtat från kroppar, Så spelade han till belåtenhet, att var och en sa Det måste vara en ängel i stället för en människa

Carl XI

Allemanda in discessum Caroli XI Regis Sveciae 1697

Christian RITTER 1645 – 1717?

Christian Ritter föddes i Norra Tyskland, blev elev till Heinrich Schütz och Mathias Weckman i Dresden, sedan hovmusiker i Halle och hovorganist i Stockholm 1681. Han blev kapellmästare i Dresden 1683 men återkom till Stockholm 1688 och stannade till 1699.

Hans klaververk, två sviter och en sonata bevaras i ”Andreas Bachbuch”, som tycks ha varit en lärobok av Johann Sebastian Bach och innehåller många av hans tidiga kompositioner.

Dödsåret av Ritter är inte känt; 1717 skrev han som ”Emeritus” det sista brevet, som vi känner till.

Slott ”Tre Kronor” branden 1697

Med Tusend troplichtige heete Tårar Besprängd Som på Den Stormäcktigste Konungs och Herres Konung CARL Den Ellfftes, Swergies, Giöthes och Wändes Konungs, StoorFürstes til Finnland, Hertiges uti Skåne, Estland, Liefland, Carelen, Bremen, Verden, Stetin Pommern, Cassuben och Wenden, Fürstes til Rügen; Herres öfwer Ingermannland och Wissmar; så och Pfaltz-Grefwes wed Rein i Beyern, til Gulich, Clewe och Bergen Hertiges &c.

Dyra Lijk-Steen Hans Kongl. Maytz. till Ewärdeliget troo-undersåteliget åminne I diupaste Underdånigheet Den 24. Novembr. åhr 1697.

Som war hans högstsaliga Kongl. Maytz. högstprijsliga, men oss allom des trogne undersåtarom een högstbeklagelig Lijkfärds-Dag, är Siungen af Gunno Eurelius.

DU förr så långan Tijd Lycksalig, Swea-Rijke, Sätt dig need Klädd i Säck: Ströö Aska på dit Håår!

Den Sorg dig nu Kring-hwärfft ey nånsin hafft sin Lijke: Din Konung är nu död; ty för hans dyra Båår Lät flöda som een Strömm ditt Ögas Perle-dijke: En så stoor Ofärd är at lijda altförswåår!

Hoo är wed denna Nöd som ey i tårar Smälter?

Hoo är som så stoor Steen utaf sitt Hiärta wälter?

Utgiut din Klage-grååt på Gator och i Gränder, Att Bärg och Daalar dig ett Jämmrans Gienliud gee: Hoopsamla till stoor Qwijd de sorgse Swea-Ständer; Hoopkalla åkermänn till Ach och mycken Wee! Ja alla Riddare lät komma fram i Sänder, Som ännu trängta att sin Tappra Hiälte see, Ach! ey i lijfwe meer, som honom wij sett hafwa; Men sista Gång, O! nöd, Så, som han drags til Grafwa.

Sarabande & Gavotte från svit i d-dur 1723

John LOEILLET 1680 – 1730

Jean Baptiste Loeillet föddes 1680 i Gent och tillhörde en stor musikalisk släkt.

Det har varit ett stort problem sedan länge att urskilja alla Loeillets från varandra.

Många av dem blev musiker vid den gentska katedralen. Jean Baptiste eller John prövade sin lycka i London: han blev en ärad och eftersökt musiklärare och spelare, som dog som ungkarl, nedlusad med pengar. Han bodde och arbetade i London samtidigt med tonsättare som Händel, Pepusch, Porpora, Bononcini och svenska besökare som Agrell och Roman.

Queens theatre London Haymarket

Johann Agrell

Adagio & Presto assai från sonate V i d_dur 1748

Johann Joachim AGRELL 1703 – 1765

Adagio & l’Italienne från sviten i g-dur 1730

Joseph Hector FIOCCO 1703 – 1741

Joseph Hector Fiocco föddes som åttonde barn till Pietro Antonio Fiocco, som var en italiensk invandrare och blev hovkapellmästare i Bryssel. Joseph Hectors korta liv präglades av en mångfald av aktiviteter och talanger: han blev en utomordentlig fiol- och cembalospelare, lärare i latin och grekiska, tonsättare och instrumentbyggare.

Han blev kapellmästare vid hovet och vid katedralerna i Antwerpen och Bryssel.

Han räknas som den finaste tonsättaren i dåtidens Nederländerna.

Lento, Carillon Allegro & Vilanella från sonata IV i d-dur

Johan Helmich ROMAN ”Wår Svenske Orpheus” 1694 – 1758

Johan Henric Kellgren