Bilda - paper

Nina Frid Bilda Nätverk - Att utveckla folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande

________________________________________________________________

Paper presenterat vid konferensen

10-11 oktober 2007 i Borås

Bilda Nätverk - ett nätverk av lärmiljöer på folkbibliotek i (större) städer Bakgrund Folkbibliotekens lärmiljöer i större städer och storstadens förorter har både andra förutsättningar och delvis en annan målgrupp än de lärcentra som byggts upp i landet och som bland annat beskrivs i Glesbygdsverkets rapport – Kartläggning av lärcentra. Biblioteken och lärmiljöerna i storstadsregionerna möter vuxenstuderande som inte har ett geografiskt avstånd till utbildning (ingen i t ex Stockholmsregionen har geografiskt långt till vare sig komvux, studieförbund eller universitet). Den berörda målgruppen präglas istället ofta av vad man kan beskriva som ett socialt och mentalt avstånd.

Förorter i storstadsregionerna med låg genomsnittlig utbildningsnivå, hög arbetslöshet och en befolkning där upp till 80% har ett annat modersmål än svenska har inte samma förutsättningar som kommuner i glesbygd. Där bedrivs ofta distansutbildning via lärcentra p.g.a. kanske 20 mils avstånd till närmsta universitet. På grund av dessa skillnader är NITUS, det nätverk som finns för lärcentra idag, inte rätt forum för oss att samverka. Våren 2006 bildades därför Bilda nätverk bestående av biblioteksmedarbetare, studiebibliotekarier, projektledare, studie- och yrkesvägledare och (IT)-pedagoger engagerade i vuxnas lärande på folkbibliotek i några av Sveriges större städer: Stockholm, Nacka, Norrköping, Linköping, Göteborg och Malmö.

Tillsammans kan vi synliggöra bibliotekets roller för vuxnas lärande, få större nationellt inflytande och bättre påverkansmöjligheter samt bidra till ökade förutsättningar för integration, delaktighet och demokrati i storstädernas förorter.

Förstudie Under våren 2007 har Bilda Nätverk genomfört en förstudie finansierad av Statens kulturråd med syfte att kartlägga förekomsten av lärmiljöer på folkbibliotek i (större) städer och hur man arbetar för att ge stöd åt vuxnas lärande. Resultatet av förstudien kan sammanfattas på följande sätt: Målgruppen vuxenstuderande eller vuxna i lärande (här råder en oklar terminologi, och det är svårt att klargöra om det gäller det endast det formella lärandet eller såväl det formella som det informella) är inte homogen och otydligt definierad. Det har gjorts få användarundersökningar, vilket tyder på att man på biblioteken ofta satsar på det man tror att de vuxenstuderande vill ha eller det man är bra på (d v s bibliotekariekompetensen tycks styra mer än verkliga behov).

Det är otydligt vilket uppdrag folkbiblioteket har och varifrån det kommer och olika målbeskrivningar krockar med varandra i verksamheten. Samarbetsformerna mellan folkbiblioteket och vuxenutbildninge n är inte heller tydliga och sällan formaliserade i avtal.

Det råder också otydlighet mellan lärare och bibliotekspersonal om vilka roller de har vad gäller informationssökning och lärande, eller informationskompetens. Någon samsyn vad gäller kunskapssyn, syn på lärande och syn på informationskompetens mellan de båda

yrkeskategorierna, eller ens inom de olika yrkeskategorierna existerar inte, vilket försvårar samarbetet.

Vad som är specifikt för lärande på folkbibliotek är väldigt lite undersökt. Folkbibliotekens lärmiljöer lånar forskning och begrepp från skola, gymnasium, högskola. Lärmiljöer på folkbibliotek i (stor)städer har inte granskats speciellt och vid uppbyggandet av dessa lärmiljöer har man använt samma ”glasögon” som vid uppbyggandet av lärcenter i glesbygd.

Det är oklart vilket fokus man lägger på begreppet livslångt lärande (sk folkbildningsfokus, ekonomiskt fokus eller personligt fokus) i lärmiljöerna. Debatten visar att lärmiljöerna kan vara ett sätt att marknadsföra och legitimera folkbib lioteket i ett allt mer ekonomiserat samhälle, och att det får konsekvenser för det traditionella folkbiblioteksuppdraget och folkbibliotekarieidentiteten.

Skönlitteraturen har en oklar ställning. Det visar sig vara en väsentlig del av de inköp som görs med särskild hänsyn till vuxnas lärande, men märks knappt när det gäller metodutveckling eller vidareutbildning för bibliotekspersonalen. Det finns en stor satsning på sökguider och användarutbildning, men nästan inga utvärderingar som visar om satsningen gör någon skillnad.

Social inklusion Mot bakgrund av tidigare projekt och studier gällande folkbibliotekets roller för vuxna i lärande har vi för avsikt att utveckla folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande med hjälp av Bilda Nätverk . Nätverket vill tydligare rikta satsningarna på förorts- eller storstadsbiblioteket, och lägga större fokus på det informella lärandet och mindre på den formella utbildningen, där det framför allt har handlat om användarundervisning, sökguider och informationskompetens.

Bilda Nätverk väljer att arbeta mer för social inklusion och empowerment i samverkan med olika lokala aktörer och lägger mindre resurser än tidigare på arbetsmarknadspolitiska åtgärder i tillkämpad samverkan med vuxenutbildningen. Våra lärmiljöer ska signalera en positiv deltagarkultur, såväl medarbetare emellan som mellan medarbetare och användare.

Hur kommer vi dit? Vilken syn på livslångt lärande vill vi arbeta efter i nätverket?

Vi ser att det finns speciella förutsättningar för folkbiblioteket, som inte delas av skol- och högskolebibliotek. Vi ser att det finns ytterligare speciella förutsättningar för folkbibliotek i storstädernas förorter, som inte delas av glesbygdskommunernas lärmiljöer. Men, den mesta forskning som handlar om bibliotek och lärande gäller skolbibliotek, gymnasiebibliotek, högskole- och universitetsbibliotek, och när forskningen faktiskt berör folkbiblioteken i första hand, handlar det oftast om bibliotek i glesbygd eller mindre städer.

Folkbiblioteken har tagit över en terminologi, ett arbetssätt, en utbildningsuppgift som kanske inte passar med det traditionella uppdraget eller för den lokala målgruppen. Kanske behöver lärmiljöerna i förorternas och storstädernas folkbibliotek ett annat fokus, en annan syn på livslångt lärande och andra metoder? Vi söker efter en ny infallsvinkel som inte fastnar vid att bibliotekarier och lärare borde samarbeta och att informationssökningsprocessen måste ses som en del av lärandeprocessen. Vi vet att det är så, men det finns stora hinder för att förverkliga det på folkbiblioteken, och kanske borde resurserna läggas på andra metoder i första hand? Vilka är egentligen folkbibliotekets roller för vuxnas lärande utöver det? Vilken funktion skulle vi kunna ha?

Bilda Nätverk vill uppmuntra ett undersökande biblioteksarbete som leder oss från en lärande ekonomi till en lärande demokrati. Vi behöver hitta nya vägar och producera nya erfarenheter.

Vi skulle behöva lära oss mer utifrån erfarenheter från folkbibliotekens arbete utanför större städer i andra delar av Europa och världen. Ett intressant projekt pågår exempelvis i Oslo: PLACE (Public Libraries – Arenas for Citizenship) – An Investigation of the Public Library’s Potential as a Community Meeting Place Fostering Social Bridging and Social Bonding in Digital and Multicultural Context. Projektet koncentrerar sig just på storstadsbibliotek. En undersökning från Tromso, som PLACE genomfört, visar att 30% av besökarna på folkbiblioteket börjar prata med okända och 43% hade lagt märke till människor med en annan kulturell bakgrund än de själva. Hur detta kan utnyttjas för social inklusion och en lärande demokrati är temat för det projektets fortsättning. Sådana undersökningar har relevans också för Bilda Nätverk .

I England har det skrivits flera rapporter om folkbibliotekets arbete med social inclusion, d v s ”…to ensure that all members of society have an equal opportunity to realise their full potential” (Social exclusion unit in UK, 2000), och hur biblioteket aktivt kan agera för att förändra omständigheter och vanor som leder till social exklusion.

Open for all? The Public Library and Social Exclusion, visar hur folkbiblioteket kan fokusera sina aktiviteter på exkluderade sociala grupper. Rapporten gör upp med myten om folkbiblioteket som ”the essence of inc lusion”. I själva verket är målgruppen alla en relativt begränsad grupp. Folkbiblioteken tror att det räcker med en ”take it or leave it”- attityd till besökarna, men denna tillgång och service lockar framför allt en ”mainstream”, vit medelklass, d v s redan existerande biblioteksbesökare. Biblioteket är kraftigt underutnyttjat av arbetarklass och andra exkluderade grupper.

Detta är relevant också för svenska folkbibliotek. En TEMO-undersökning från 2005 visar på ökade klyftor mellan hög- och lågutbildade både vad gäller bokläsning och biblioteksbesök.

Orsaken till detta kan delvis ligga i bibliotekskulturen, som erbjuder passiv service snarare än proaktivt ingripande med social inklusion som ett av kärnvärdena i sin verksamhet.

Folkbiblioteket skulle behöva arbeta närmare den lokala befolkningen och deras behov.

Slutsatsen i den brittiska studien är att ”public libraries have the potential to play a key role in tackling social exclusion, but in order to make real difference they will need to undergo rapid transformation and change”.

Det finns goda svenska exempel som arbetar integrerande med det informella lärandet. Dessa exempel borde dokumenteras, utvärderas och spridas, t ex i Vårby – Rum för samtal, Kista – Språkmöten, Göteborg inom VIDARE-projektet – drop- in med grundläggande IThandledning, Malmö – demokratiskt torg. I dessa aktiviteter ser man användarna som aktiva medskapare i biblioteksmiljön.

Vi konstaterar att vi behöver ett tydligare användarperspektiv och mer kunskap om våra användare, och våra icke-användare. Hur många är exempelvis de studerande inom vuxenutbildningen egentligen? Hur många är de som söker sig till folkbiblioteket för det informella lärandet? Vi vill genomföra användarundersökningar, och även föreslå att användare ingår i projektgruppen för det fortsatta Bilda Nätverk-projektet.

Den prioriterade målgruppen för nätverkets arbete är vuxna och unga vuxna i storstadsregioner präglade av segregation, hög andel arbetslösa och kanske också mer sociala

problem än genomsnittet. Majoriteten studerar på SFI- eller grundnivå. Många har utbildning från sina tidigare hemländer, men saknar de kunskaper i svenska som behövs för att ta sig in i samhället. Andra har väldigt liten studie- och biblioteksvana.

Det arbete som utförs på biblioteken/lärmiljöerna handlar inte enbart om stöd till utbildning och bildning för vuxna, utan bidrar även till inklusion och ökad delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Lärmiljöerna erbjuder stöd i ett lärande som ger människor ökade kunskaper, ökat självförtroende och större makt över sitt liv och möjligheter att påverka det samhälle de lever i. Att utbildning dessutom leder till minskad arbetslöshet är bra, men det är viktigt att poängtera att det beskrivna arbetet inte i första hand är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Om uppdraget handlar om något annat, en social roll snarare än arbetsmarknadspolitisk, en inkluderande mötesplats för det informella lärandet snarare än en utbildningsarena, en plats där olika kulturer kan ha en dialog snarare än den svenska utbildade medelklassens vardagsrum, ett lokalt demokratiskt torg snarare än en informationscentral? Vilken sorts kompetens behövs då, vilken slags media, vilka samarbeten? Om det är de verkliga behoven som ska styra lärmiljöernas verksamhet i (stor)städernas förortsbibliotek – hur ser en lärmiljö ut då?

Bilda Nätverk vill prova nya metoder, producera nya erfarenheter och kanske rentav bidra till en ny sorts terminologi och försök till nya sätt att se på folkbibliotekets roll för vuxna i lärande och för att göra folkbiblioteket relevant för grupper som tidigare ansett att folkbibliotekets verksamhet inte angår dem.

Litteraturförslag för vidareläsning Biesta, Gert (2006) ”Vad är det för mening med livslångt lärande om livslångt lärande inte har någon mening” Nät och bildning, nr 3 http://www.cfl.se/natochbildning/html/nr_3_06/vad_ar_det_for_mening.htm Bruce, Christine (1997) The seven faces of information literacy Eckerby, Filippa, Sipos-Zackrisson, Katarina (2006) Gränslöst stöd för vuxnas lärande: Bibliotekspersonal och vuxenpedagoger tänker högt Faure et al (1972) Learning to be : The world of education today and tomorrow, UNESCO Frid, Nina (2007) Bilda Nätverk – Förstudie, Regionbibliotek Stockholm Gärdén, Cecilia, Eliasson, Anette, Flöög, Eva-Maria, Persson, Christina & Zetterlund, Angela (2006). Folkbibliotek och vuxnas lärande: förutsättningar, dilemman och möjligheter i utvecklingsprojekt Gärdén, Cecilia & Zetterlund, Angela (2006) "Förändringens dilemman: att utveckla folkbibliotekens stöd till vuxnas lärande. Dansk biblioteksforskning, Årg. 2 (2), 7-18. http://www2.db.dk/dbf/2006/Nr2_2006/garden_zetterlund.pdf

Hallberg, Anette (2005) Kundorienterad biblioteksverksamhet : en jämförelse mellan bibliotek och lärcentra i Sverige och England http://www.lansbibliotek.ostsam.se/NR/rdonlyres/148A0FC0-629B-433B-A1A4FA75CDB5713A/0/KundorienteradbiblioteksverksamhetR_1379.pdf Hansson, Joacim (2005) Det lokala folkbiblioteket – förändringar under hundra år Hedemark, Åse, Hedman, Jenny (2002) ”Vad sägs om användare?” IKONER, nr.6 Hellsten, Jan-Olof (2004) ”Gammal bildningsarena i nya kläder” http://www.cfl.se//images/pdf/artikelarkiv/j-o_hellsten.pdf Jones, Nick (2006) ”Folkbibliotekets gåvor: vem ger vad till vem?”, IKONER, nr.4 Jones, Nick (2004) ”(O)tydlighet på gott och ont” Biblioteksbladet, nr.5 Kuhlthau, Carol (1993) Seeking meaning : a process approach to library and information services Limberg, Louise (1998) Att söka information för att lära – en studie av samspel mellan informationssökning och lärande Open to all? The public library and social exclusion. Volume 1: overview and conclusions

by Dave Muddiman et al.

Svensk biblioteksförening (2006?) Ett Sverige i världsklass : fem förslag för framtiden http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Sverigeivarldsklass.pdf Sundin, Martin (2005) Istället för skönlitteratur – förändring: en studie av folkbibliotekens roll utifrån begreppet informationskompetens Sundin, Olof (2004) ”Användarundervisning inför informationssökning i yrkeslivet. En kunskapsöversikt” http://www.hb.se/bhs/ith/2-7/os.pdf Tre Arenor – Dokumentation (2003) http://www.kb.se/bibsam/kursokonf/arena/arena_slutrapport.pdf Tänk om…! – pedagogiska metoder i biblioteket (2005) Svensk biblioteksförening

Webb-adresser ALA: http://www.ala.org/ala/acrl/acrlissues/acrlinfolit/infolitoverview/introtoinfolit/introinfolit.htm Bibliotek24: www.bibliotek24.se BildaBloggen: www.bildablogg.typepad.com

Forskningsuppdraget inom folkbibliotek och vuxnas lärande: http://www.hb.se/bhs/vuxbib/bib.plan.htm Kalmar länsbibliotek: http://bibliotekkalmarlan.typepad.com/biblioteken_i_kalmar_ln/vuxnas_lrande/index.html Kulturrådet: www.kulturradet.se Nitus – nätverk för kommunala lärcentra: www.nitus.org Social exclusion unit - http://archive.cabinetoffice.gov.uk/seu Social inclusion and libraries - a resource guide: http://www.la- hq.org.uk/groups/csg/si/si7.html