Skog och Lantbruk Västerbotten nr 2 2019

Skog & Lantbruk Tidningen för dig med skog och lantbruk i Västerbotten

Nr 2 2019

Tidningen

Emma och Anton tar över Valsfäboda Gård

Kågesågen slår produktionsrekord igen

Tålmodig satsning på träbygge ger stora resultat Glöm inte att bygga väg i tid

Ny skogsägarförening på gång

Innehåll Spaningsteam formar ny skogsägarförening

..4

Småskalig slakt i lugn miljö ..6 Martinsons satsning har gett resultat

..9

..11 Spikrakt uppåt för Komatsu Forest ..12 Ensam med karusellmjölkning

Emma och Anton har tagit över gården

Nytt projekt ska få lantbruk att investera i solel-anläggningar Viktigt att gallra din skog

..16 Oroande angrepp av törskatesvamp ..17 Att tänka på vid generationsskiftet

..19

Framgångsrik gårdsbutik och restaurang Produktionsrekord i Kåge

..15

..18

..23

Vimek tillverkar små skogsmaskiner Glöm inte att bygga väg i tid Maskinförare utbildas

..20

..24

..26

..27

Blir det en ny gemensam skogsägarförening?

Många privata skogsägare i Västerbotten berörs av höstens stora nyhet. Norra Skogsägarna vill gå samman med Norrskog och bilda en helt ny gemensam skogsägarförening. Den skulle få drygt 28 000 medlemmar och täcka nästan hela Norrland.

Medlemmarna ska rösta om samgåendet vid extra stämmor den 7 februari.

kanske man inte tänker på.

Av dessa jobbar över 120 personer på företagets ut­ vecklingsavdelning, med att hela tiden hitta förbättring­ ar på Komatsu Forests röda skogsmaskiner.

Tidigare har Norra Skogs­ ägarna och Norrskog delvis konkurrerat eftersom båda föreningarna verkat i Ånger­ manland.

Men nu vill man alltså istället gå samman och bilda en ny stor gemensam skogs­ ägarförening.

Styrelserna hos både Norra Skogsägarna och Norrskog är övertygade om att en gemen­ sam stark skogsägarförening är bra för deras medlemmar, de privata skogsägarna.

Den nya föreningen skulle samtidigt bli ett av norra Sve­ riges allra största företag med en omsättning på över fyra miljarder.

Just nu talar väl det mesta för att medlemmarna kom­ mer att stödja förslaget om en fusion.

Men det är alltså de enskilda medlemmarna som slutligt bestämmer om samman­

Vi har även besökt Västerbot­ tens andra skogsmaskins­ tillverkare.

Vimek i Vindeln har specia­ liserat sig på att göra små lätta och smidiga skogsmaskiner.

De har lyckats bli mark­ nadsledande på sina små maskiner.

Totalt är de 25 personer på Vimek i Vindeln, så de spelar en annan division än jätten Komatsu Forest.

Men de gör ändå det bra ut­ ifrån sina förutsättningar och har genom åren skaffat sig en stor kompetens i att bygga små skogsmaskiner.

Det finns också en del som talar för att intresset för små maskiner, som inte orsakar några markskador att tala om, kan öka.

slagningen ska bli av när de via sina ombud röstar på föreningarnas respektive extrastämmor.

Ett annat företag som är riktigt på offensiven är Komatsu Forest. De bygger skogsma­ skiner som aldrig förr. Det har gjort att de börjar bli trång­ bodda i fabriken i Umeå.

Därför ska de bygga en ny toppmodern anläggning på industriområdet Klockarbäck­ en i Umeå.

Det blir en fabrik som satsar på hållbarhet och ger Komatsu Forest möjligheten att växa ytterligare. Den nya fabriken ska stå klar 2021.

Visst är det roligt att en av världens största skogsma­ skintillverkare har både sitt huvudkontor och sin fabrik just i Umeå.

På Komatsu Forest i Umeå jobbar i dag 550 personer. Det

Han är ensam i norra Sverige om att mjölka med karusellmjölkning.

Där åker korna runt på ett band i en cirkel samtidigt som den som mjölkar jobbar inifrån cirkeln.

Karusellmjölkningen har fungerat bra för Ersmarks­ ängarnas Lantbruk strax norr om Skellefteå. Utrustningen fungerar bra och driftsstör­ ningarna är få. Så de kommer att köra vidare med karusell­ mjölkningen i flera år till.

Men det är väl inte så troligt att någon fler satsar på det i Västerbotten. För nu har mjölkrobotarna blivit så dominerande hos de som ska effektivisera och modernisera sin mjölkproduktion.

Stefan Sahlberg

Du får också träffa Alfred Olofsson, som driver Ers­ marksängarnas Lantbruk.

Redaktionen Mediainvest, Terminalvägen 12 Timrå Ansvarig utgivare: Stefan Sahlberg, stefan@mediainvest.nu, 060-57 21 50 Text och foto: Åke Härdfeldt Formgivning: Lotta Kempe, Rebetsky kommunikation och design, www.rebetsky.se

2 - Skog och lantbruk Västerbotten

Annonser: Mediainvest 060 - 57 21 50, www.mediainvest.nu Annonser och redaktionellt material i Skog & Lantbruk får ej användas i andra sammanhang utan särskilt med­givande från representanter från tidningen.

För insänt material ansvaras ej.

Ha en plan för varenda kotte!

Det viktigaste verktyget för en välskött och lönsam skog är varken motorsågen eller skördaren.

Det allra viktigaste är skogsbruksplanen. Så att du har koll, in i minsta detalj, på hur hela din skog blir precis som du vill ha den. Idag och i framtiden.

Hör av dig, så berättar vi mer.

Jonny Stenmark Tord Eklund Lars-Erik Lindmark Lars Eliasson

070-557 89 42 070-326 45 35 070-209 76 61 070-251 11 90

Magnus Lindgren Wictor Rytterstedt Stig Forsberg Bert Forsberg

072-208 43 53 070-247 51 61 070-326 45 21 070-326 45 29

www.holmen.com/skog

Din skog kan göra gott för bygden Vi tror på kraften i lokala samarbeten.

Din skog kankan göragöra gott för bygden Tillsammans med skogsägare, företag och entreprenörer i Västerbotten skapar Sveaskog värde Din skog gott för bygden Vi tror på produktionskedjan. kraften i lokala samarbeten. i hela Det lokala samarbetet mellan Sveaskog, Setra Malå och Glommers

Vi tror på kraften Timber innebär atti lokala timret samarbeten. tar den absolut kortaste vägen till nästa steg i förädlingskedjan.

Tillsammans med skogsägare, företag och entreprenörer i Västerbotten skapar Sveaskog värde Det är bra för miljön, och bra för klimatet. i hela produktionskedjan.

Det lokala samarbetet mellan Sveaskog, Setra Malå och Glommers Tillsammans med skogsägare, företag och entreprenörer i Västerbotten skapar Sveaskog värde Timber innebär att timret tar den absolut kortaste vägen till nästa steg i förädlingskedjan. iGör hela produktionskedjan.

Det lokala samarbetet mellan Sveaskog, Setra Malå och Glommers enför bra virkesaffär och låt oss räkna på din skog.

Det är bra miljön, och bra för klimatet.

Timber innebär att timret tar den absolut kortaste vägen till nästa steg i förädlingskedjan.

GörDet en bra virkesaffär och låt ossbra räkna din skog. är bra för miljön, och förpå klimatet.

Richard Holmgren

André Dahlgren

Sorsele, Storuman,

Lycksele, Malå och

Gör en bra virkesaffär och låt oss räkna på din skog.

Lycksele, Malå, Norsjö Norsjö Richard Holmgren 0953-416 51 Sorsele, Storuman, Lycksele, Malå, Norsjö 0953-416 51

Richard Holmgren

Sorsele, Storuman, Lycksele, Malå, Norsjö 0953-416 51

André Dahlgren Lycksele, Malå och Norsjö 0950-231 78

0950-231 78

André Dahlgren Lycksele, Malå och Norsjö 0950-231 78

Skog och lantbruk Västerbotten - 3

Pär Lärkeryd, VD på Norra Skogsägarna tror att bildandet av en ny stor gemensam skogsägarförening tillsammans med Norrskog har många fördelar.

Spaningsteam formar ny skogsägarförening Norra Skogsägarna och Norrskog vill gå samman i en ny stor gemensam skogsägarförening. Om de bådas extrastämmor den 7 februari säger ja till förslaget bildas en närmast gigantisk förening, som täcker halva Sveriges yta. Med över 28 000 privata skogsägare som medlemmar och med en omsättning på över fyra miljarder kronor.

Något som dessutom gör den nya skogsägarföreningen till ett av Norrlands allra största företag.

- Ett företag med fyra mil­ jarder i omsättning som dess­ utom har sitt säte i Umeå och Västerbotten. Många andra stora företag har sina huvud­ kontor i Stockholm eller södra Sverige. Men vi kommer att ha huvudkontoret i Umeå, säger Pär Lärkeryd, VD i Norra Skogsägarna.

Sedan kommer den skog­ liga verksamheten, med rådgivning, virkesköp och lik­ nande att decentraliseras nära den privata skogsägaren och med nav på tre orter, Luleå, Umeå och Östersund.

Den sammanslagna fören­ ingen ska ta det bästa ur två världar.

4 - Skog och lantbruk Västerbotten

- Därför har vi nu dragit igång sex olika spanings­ team. Med deltagare från båda föreningarna som får jämföra hur vi i dag gör i olika specifika frågor. Sedan får de komma tillbaka med förslag på vad som är det bästa sättet, berättar Pär.

Det kommer att startas fler spaningsteam eftersom.

- Vi har hela tiden sagt att vi tror att ett plus ett ska bli mer än två. Ser vi till att hela tiden ta det bästa från de här båda organisationerna, best practice, så har vi kommit en bit på väg, säger Pär.

Sammanslagningen beräknas också medföra en resultat­förbättring på 100 miljoner per år.

- Vi får sänkta kostnader i administrationen och dess­

utom behöver vi inte längre två vd:ar, två styrelser och två revisorer, säger Pär.

De senaste åren har Norra Skogsägarna haft fina ekono­ miska resultat medan Norr­ skog haft det kämpigt.

”Vi har hela tiden sagt att vi tror att ett plus ett ska bli mer än två” - Men nu har vi sådan tur att de har betydligt större dolda värden genom ett större skogsinnehav att vi faktiskt går in i den här affären som två ekonomiskt jämbördiga föreningar. Det gör att en insatskrona är en insatskrona oavsett vilken av föreningarna du tillhört, säger Pär.

För Norra Skogsägarna bestod det dolda värdet främst i föreningen hus i Umeå, som är betydligt mer värt än det är bokfört för. Dessutom har

även Norra ett skogsinnehav, men ett betydligt mindre än Norrskog.

I dag har de två föreningar­ na en virkesfångst på totalt 3,3 miljoner fastkubikmeter.

- Det är väl en rimlig målsättning att den nya gemensamma föreningen skulle kunna nå 4 miljoner kubikmeter, säger Pär.

Det skulle bland annat fullt ut försörja de egna sågarna i Sävar, Kåge och Hissmofors i Jämtland.

Sågverket i Östavall har Norrskog beslutat att stänga.

- Ska vi ha sågverk måste de vara i allra bästa skick. Det är kostsamma investeringar för att hänga med i sågverks­ industrin. Det är ytterligare en fördel med den nya gemen­ samma skogsägarföreningen att vi får muskler att klara de nödvändiga investeringarna i de här tre sågverken, säger Pär Lärkeryd, VD för Norra Skogsägarna.

Ska du köpa eller sälja skogsfastighet?

Vi hjälper även till med generationsskiften och lösa upp samäganden.

En mäklare med känsla för skog Mäklare Anders Lennartson 070-868 4045 · anders@skogsinvestnorr.se skogsinvestnorr.se · hemnet.se

Det finns mycket positivt med att sälja din skog till oss.

Främst kanske du tänker trygga och smarta skogsaffärer. Helt sant.

Men lika viktigt är att virket används till framtidssäkert byggande.

Vi tycker att den är värd att bli något stort, helt enkelt.

Ring oss gärna nu på studs! Numret till din närmaste virkesköpare hittar du på martinsons.se/skog

är värd att bli något stort Olle, virkesköpare Umeå/Vännäs tel 090-15 83 77

sca.com/skog

Fråga mig om ditt gallringsbehov En av virkesköparna i området är Olle Clarevi. Ring honom för att höra mer om skogliga tjänster som kan öka värdet på din skogsfastighet. Din lokala virkesköpare hittar du alltid på sca.com/skog eller i Skogsvinge.

Foto @ Michael Engman

Ingen känner din skog som du.

Men om du vill få tips på vilka åtgärder som kan öka lönsamheten så finns vi här för dig.

Skog och lantbruk Västerbotten - 5

Slakteriet i Burträsk.

”Många av våra kunder har följt djuren hela livet och kör själva hit dem. ”

- På sikt skulle vi vilja slakta mer än en dag i veckan, säger Carl-Johan Waller, slakterichef på Burträsk Slakteri.

Slakteriet i Burträsk.

Småskalig slakt i lugn miljö Det nya slakteriet i Burträsk, som startat upp efter det som gick i konkurs, har fått en bra start.

- Det har börjat bra. Det har varit en rykande efterfrågan. Vi får nya kunder varje vecka, äger CarlJohan Waller, slakterichef på nya Burträsk Slakteri AB. - Det är jättekul att intresset är så stort.

Slakteriet har startat om i ny regi, med bland annat ett antal lantbrukare som del­ ägare, och med en delvis ny inriktning.

- Nu är vi ett rent återtags­ slakteri. Vi tillhandahåller en slakttjänst. Men alla kunder får sälja sitt kött själva, berättar Carl-Johan.

Sedan i juni har man nu slaktat en dag i veckan, på fredagar.

Många kunder verkar upp­ 6 - Skog och lantbruk Västerbotten

skatta att komma till det lilla lokala slakteriet.

- De flesta som slaktar hos oss kommer inom en radie av fem mil. De uppskattar närhe­ ten till slakteriet. Sedan gillar man småskaligheten och den stressfria miljön, säger Carl-Johan.

Slakteriet har ett mot­ tagningsstall i en lugn och stressfri miljö.

- Det är något som vi verkligen jobbar för att det ska

vara. Både ur etisk synpunkt och ur kvalitetssynpunkt.

Stressade djur ger inte lika bra kött, säger han.

Att det är en lugn och småskalig miljö för djuren uppskattas av köttproducen­ terna.

- Många av våra kunder har följt djuren hela livet och kör själva hit dem. Det känns bra, säger Carl-­Johan.

- Att skicka sina djur till ett lokalt slakteri som inte är så stort att det blir löpande ban­ det-principen känns uppen­ barligen bättre för många, fortsätter han.

Så det har inte varit några problem för det nya slakteriet

att få kunder.

- Nej det är ett hårt tryck efter slakttjänster, säger Carl-Johan.

Under hösten har man slaktat allra mest av lamm, mycket beroende på att de flesta lammproducenter slak­ tar just på hösten.

Men sedan har det varit en jämn ström av nötkreatur och grisar, samt en del getter.

- På sikt hoppas vi kunna utöka med ytterligare en slaktdag i veckan, berättar Carl-Johan.

Man har börjat försiktigt för att se att verksamheten fung­ erar och att man verkligen har uppdrag på slaktdagarna.

KunGen av SkoGen PALMS produktion är godkänd av SSAB genom ”My Inner StrenxTM-certifikatet” och alla kranar är tillverkade av StrenxTM-kvalitetsstål från Sverige.

3 års PALMS-garanti på ram, bom och utskjut.

Vi är experter på PALMS och hjälper dig att bygga ditt ekipage!

SIMPLY FINE MACHINES

• Klyver 36 cm Ø • Kaplängd upp till 60 cm • Ramyxa standard • Hydrauliska uttag för stockbord/stocklyft och inmatningsrulle • Automatisk hydraulisk kedjesmörjpump

BASIC pris från

Klyver 36 cm Ø Kaplängd 60 cm

97.500:-

• Automatiskt returnerande vedstopp • Svängbar utmatningstransportör 4,2 m • PRO-modellen har som standard: - Hydraulisk styrspak för sågmanövrering - Hydraulisk justering av klyvyxans höjd Kostnadsexempel från

935:-/mån Beräknat på 3,95% ränta, 30% kontant/inbyte, 84 månader samt 0:- slutamortering.

Japa 365 vedmaskin

Maskinen för både stora vedproducenter och mindre skogsägare.

Japa 365 arbetar oerhört snabbt och tillförlitlig tack vare flera smarta och innovativa lösningar - vedmaskinen som har allt och lite till i sin prisklass!

www.norrmaskiner.se Ersnäskammen 35, LULEÅ Tel: 0920-311 00

Orrliden 50, SKELLEFTEÅ Tel: 0910-58 91 00

Bruksvägen 4B, UMEÅ Tel: 090-18 93 15

Priser exkl moms, gäller 2019. Maskiner på bild kan vara extrautrustade. Reservation mot felskrivningar/tryckfel. Mer info på nordfarm.se

nordfarm.se

Foto: Daniel Wilded

S책 h채r vackert ser tr채bygge ut inifr책n.

Med hjälp av en CNC-maskin tas exakta uttag i skivorna, t.ex för ett fönster eller liknande.

Här ses delar av takstolar av limträ, som ska sitta i det nya Kulturhuset i Skellefteå.

Varje bräda kvalitetsgranskas manuellt när den tas in i KL-trä fabriken.

Packning av färdiga delar pågår ständigt i KL-träfabriken.

De packas i paket, i den ordning de ska sättas upp.

Byggprojekten växer för varje år

Martinsons uthålliga satsning på att bygga i trä har gett resultat Runt om i världen ökar intresset för att bygga i trä.

Martinsons var tidigt ute och har hunnit skaffa sig unik kunskap på området.

- Vi startade vår första fabrik för limträ redan 1965. Då anställdes också vår första ingenjör, berättar Daniel Wilded, produktchef på Martinsons.

Det har gjort att Martinsons nu plockat hem en rad prestigeprojekt, bl.a att få leverera materialet till det nya Kulturhuset i Skellefteå.

Martinsons har genom åren utökat med fler fabriker för limträ och även en för KL-trä, alltså korslimmat trä.

Dessutom bygger man träbroar sedan 1989 i Krok­ sjön.

2003 var Martinsons första stora bostadsprojekt, då Inre hamnen i Sundsvall byggdes

i trä. Sedan har Martinsons varit med och byggt bl.a Lim­ nologen Växjö och Strand­ parken i Stockholm.

- Fram till för fyra år sedan var vi faktiskt ensamma i Skandinavien om att produ­ cera limträ och korslimmat trä för att bygga hus med, säger Daniel.

- Men sedan har det startats tre fabriker till i Sverige och även tre fabriker i Norge och Finland, fortsätter han.

Men Martinsons långa er­ farenhet av att bygga i trä ger förstås fortfarande en fördel.

- Dessutom är vi unika, som både har sågverk, fabrik och ett management inom projektering, projektledning och montage inom samma företag, säger Daniel.

Att det blivit konkurrens gör heller inte så mycket ,efter­ som den totala marknaden växer så det finns plats för alla fabriker.

Verksamheten med ma­

nagement i trä bedrivs inom Martinsons Byggsystem.

- Vi växer för varje år. Vi säljer för mer och mer varje år, konstaterar Daniel.

Det nya Kulturhuset i Skellefteå är ett stort prestige­ projekt som Martinsons tagit hem. Bygget av landets högsta kontorshus i trä, ett sjuvåningshus i Skellefteå, är ett annat.

Men det pågår en rad pro­ jekt hela tiden.

- 2018 hade vi 234 projekt.

Alltså i princip 20 projekt i månaden. Allt från ett litet ungdjursstall för 100 000  kronor till projekt för 100 Skog och lantbruk Västerbotten - 9

Illustration: White Arkitekter

Mitt i bygget av Sara Kulturhus i Skellefteå.

”Fram till för fyra år sedan var vi faktiskt ensamma i Skandinavien om att producera limträ och korslimmat trä för att bygga hus med.”

Bräder sammanfogas med 2-finger tekniken, till rätt längd.

miljoner kronor, berättar Daniel.

Förenklat är limträ balkarna i husen som byggs och KL-trä är skivorna.

- Man kan säga att limträ ersätter stålet och KL-trä betongen i husbyggena, för­ klarar Daniel.

Miljö- och klimatdebatten har medverkat till att intresset för att bygga i trä har ökat.

10 - Skog och lantbruk Västerbotten

- Men du bygger inte i trä enbart för miljön. Trä har många andra fördelar. Bland annat är materialet lätt och lämpar sig bra för påbyggna­ der, säger Daniel.

Just när det gäller påbygg­ nader var Daniel inbjuden, som enda svensk, att tala på den stora världskonferensen Woodrise i Quebeck i Kanada tidigare i höst.

- Martinsons har haft mod och uthållighet att satsa på att bygga i trä när ingen annan gjorde det. Det innebär att vi i dag har en unik kompetens när det gäller att konstruera byggnader i trä, säger Daniel Wilded, produktchef på Martinsons.

- Det var roligt att få delta där. Anledningen är att vi dagligen jobbar med projekt som gäller påbyggnader i trä.

Vi har stor praktisk erfarenhet på området, säger Daniel.

Martinsons skördar nu frukterna av sin strategi för att bygga i trä.

- Företaget har haft mod och uthållighet att satsa på att bygga i trä när ingen annan gjorde det. Det innebär att vi i dag har en unik kompetens när det gäller att konstruera byggnader i trä, säger Daniel Wilded, produktchef på Mar­ tinsons.

Foto: Martinsons/Jonas Westling

En nyligen limmad KL-trä skiva.

Totalt kan 20-talet kor stå samtidigt i karusellen och mjölkas.

Ensam med karusellmjölkning Alfred Olofsson, som driver Ersmarksängarnas Lantbruk ovanför Skellefteå är ensam i norra Sverige om att ha karusellmjölkning.

- Jag vet att det finns i Dalarna. Sedan har jag hört att det eventuellt ska finnas någon i Östersundstrakten men det är jag inte säker på. Men här uppe i norr är det ingen annan i alla fall, säger Alfred.

De satte in karusellmjölkning­ en någon gång 2006/2007.

- På den tiden tyckte vi att robotar inte var tillräckligt produktionssäkra så vi valde karusell istället berättar Alfred Olofsson och fortsätter: - Dessutom är karusellen mer flexibel när du utökar antalet mjölkkor. Du behöver inte ta så stora steg som en robot, som ska ha 60-70 kor.

Karusellmjölkningen innebär att korna leds upp på bandet. De görs rena och fästs vid mjölkningsutrustningen och åker sedan varvet runt på bandet.

20-talet kor står i karu­

sellen och den som sköter mjölkningen står nere på golvet i mitten, samtidigt som karusellen snurrar runt.

- Karusellen har fungerat bra. Det är jättesällan som vi har några driftstörningar. Det kanske är en eller två gånger om året som vi får ta hit hjälp med något som vi inte klarar själva, säger Alfred och fort­ sätter: - Jag tror säkert att vi kan mjölka med den här karusel­ len i 8-10 år till utan problem.

Nuförtiden har mjölk­ robotarna utvecklats och blivit driftsäkra.

- Men det är ett trevligt sätt

att mjölka med karusell. Korna är ett flockdjur så det brukar inte vara några problem med att få dem att gå upp på ban­ det, säger Alfred. Är han då förvånad över att inte fler mjölkbönder i norra Sverige valde att satsa på en karusell?

- Jag trodde nog att någon fler skulle skaffa karusell efter att vi installerat vår. Men nu

ekologiskt lantbruk.

Nytt för i år är att man valt att utöka till att mjölka tre gånger om dagen.

- Det har slagit bra ut. Vi har ökat mjölkmängden med ungefär tio procent. Och kor­ na mår bra av det, konstaterar Alfred Olofsson.

”Vi har ökat mjölkmängden med ungefär tio procent. Och korna mår bra av det.” har robotarna blivit så domi­ nerande att alla väljer det, svarar Alfred.

Ersmarksängarnas Lantbruk är sedan några år tillbaka ett

Alfred Olofsson som driver Ersmarksängarnas Lantbruk är ensam i norra Sverige med karusellmjölkning.

Skog och lantbruk Västerbotten - 11

Komatsus klassiska röda hytt har monterats på plats.

Har både huvudkontor och fabriken i Umeå

Spikrakt uppåt för Komatsu Forest Komatsu Forest är en av världens största skogsmaskintillverkare. Företaget har både sitt huvudkontor och produktionen i Umeå.

- Totalt jobbar 1 700 personer år Komatsu Forrest runt om i hela världen. Här i Umeå jobbar ungefär 550 personer, berättar Annelie Persson, kommunikationsansvarig på Komatsu Forest.

I sin stora fabrik på Tegel­ bruksvägen i Umeå byggs skördare och skotare i en effektiv produktionskedja.

- Den här fabriken har aldrig producerat fler skogs­ maskiner än i år. Det blir all time high, säger Anders Strömdahl, produktionschef på Komatsu Forest.

Eftersom man helägs av den japanska jätten Komatsu ger man inga exakta produk­ tionssiffror.

Men det rör sig kring tusen skogsmaskiner per år, som lämnar fabriken i Umeå.

Komatsu Forest tänker dock inte nöja sig med det.

12 - Skog och lantbruk Västerbotten

För de har börjat markarbe­ tena för sin nya jättestora och toppmoderna fabrik som ska stå klar 2021 i industriområdet Klockarbäcken i Umeå.

- Nu bygger vi för framti­ den. För större volymer. Där vi kan växa. Det kommer att bli en enorm fördel att ha all verksamhet på ett och samma ställe, säger Anders.

För i takt med att verksam­ heten växt har Komatsu Forest blivit allt mer trångbodda.

- Nu är vi utspridda och har verksamhet på fem olika ställen bara här i Umeå, säger Anders.

Räknar man ytorna på alla

Skogsmaskiner med åtta hjul har blivit otroligt populära och är nu dominerande av det som säljs.

ställen så nyttjar Komatsu Forest 26 000 kvadrat i Umeå i dag.

- Den nya fabriken blir på 40 000 kvadrat. Det ger oss helt nya möjligheter, säger Annelie.

Komatsu Forest jobbar sten­ hårt på att hela tiden utveckla sina skogsmaskiner. I dag jobbar mer än 120 personer med utveckling i Umeå.

- Skogsmaskinerna måste vara effektiva. De måste kunna kapa så snabbt som

möjligt. Produktivitet är A och O. Det ger pengar in för entreprenörerna, konstaterar Anders.

- Men samtidigt satsar vi stenhårt på arbetsmiljön för förarna genom olika dämp­ ningsfunktioner i hytterna, fortsätter han.

Dessutom måste skördarna och skotarna vara driftsäkra.

- De byggs i princip för att kunna gå dygnet runt, säger han.

Ofta kommer förslagen på

vad man kan förbättra från de som jobbar med maskinerna.

- Vi lyssnar otroligt mycket på kunderna och jobbar ständigt med förarna, säger Anders.

Komatsu Forest erbjuder för närvarande fem modeller av skotare och sex olika skördare.

- Försäljningsmässigt är det ungefär 60/40 till skotarnas fördel, säger Anders.

Modellerna kan också väljas med sex eller åtta hjul.

- Där är det utan tvivel modellerna med åtta hjul som blivit helt dominerande

i Europa. De har blivit otro­ ligt populära, säger Anders Strömdahl, produktionschef på Komatsu Forest.

Företaget har lyckats väldigt bra de senaste åren.

- Det går spikrakt uppåt. Det är därför vi också kan bygga för framtiden med den nya fabriken. Jag är jättestolt över att vi där satsar otroligt myck­ et på hållbarhet. Fabriken ska bli CO2 neutral. Man tänker både på miljön och arbetsmil­ jön, säger Annelie Persson, kommunikationsansvarig på Komatsu Forest.

Fabriken i Umeå producerar effektivt efter olika produktionslinjer. Där bestämda delar monterar på innan man flyttar till nästa station osv.

Annelie Persson, kommunikationsansvarig.

Anders Strömdahl, produktionschef.

Till Komatsu Forest stora lager kommer det dagligen in 80 - 100 ton med delar till produktionen av skogsmaskiner.

Skog och lantbruk Västerbotten - 13

”Det är viktigt för oss att båda är delaktiga i allt med gården.”

Emma Bäckström och Anton Folkes­ son, med sonen Karl-Gustav, har tagit över Valsfäboda Gård söder om Robertsfors efter Emmas föräldrar.

Några av gårdens kalvar visar upp sig.

Totalt brukar de 230 hektar mark, varav mellan 50 och 60 är spannmål. Så de har bra med foder till sin uppsättning djur.

Delar av gårdens maskinpark.

Emma och Anton har tagit över på Valsfäboda Gård Emma Bäckström, 28 år och Anton Folkesson, 30 år tagit över Valsfäboda Gård av Emmas föräldrar.

Ett generationsskifte som inleddes för knappt två år sedan och blev klart vid årsskiftet.

- Vi ser positivt på en framtid som mjölkbönder. Det är ett bra liv, säger Emma och Anton.

Valsfäboda Gård har totalt 120 kor varav 55 är mjölkande.

För Emma, som även jobbat på gården, var det naturligt att vilja ta över gården efter sina föräldrar.

- Jag är den sjunde gene­ rationen på gården. Jag blev väldigt glad när Anton ville dela det här med mig. Då var det mycket lättare att bestäm­ ma sig för att ta över gården, säger Emma.

Så trots att Anton fortfaran­ de jobbar heltid i skogen åt familjeföretaget Team Folkes­

son med att köra skördare mellan 1 november och 1 april så är han engagerad i gården även under den perioden.

- Jag jobbar endera förmid­ dag eller eftermiddag på skör­ daren så det finns alltid tid till gården också, säger Anton.

- Det är viktigt för oss att båda är delaktiga i allt med gården, konstaterar Emma och Anton.

De har flyttat in i gårdens huvudbyggnad med sonen Karl-Gustav.

När det var klart att Emma

och Anton skulle ta över byggde Emmas föräldrar ett nytt hus några hundra meter bort från gården.

- Vi har bra uppbackning.

De hjälper fortfarande till mycket både med gården och med barnpassning när det behövs, säger Emma och Anton.

Det unga lantbrukarparet har också beslutat sig för någ­ ra förbättringar på gården.

- Vi ska byta ut mjölk­ roboten mot en ny och sätta in en ny foderblandare, berät­ tar Emma och Anton.

Däremot planerar de inte någon utökning av antalet mjölkande kor just nu.

- Det här är lagom nu för då

kan jag fortsätta att jobba ute i skogen på vintrarna, säger Anton.

Emma och Anton ser alltså positivt på framtiden för Vals­ fäboda Gård.

- Överhuvudtaget känns det som det händer mycket i Mellanbygden just nu. Vi har många kollegor och flera är jämnåriga med oss, säger de.

Emma är också engagerad i både Norrmejerier och Lant­ männen.

- Det är fina organisa­ tioner som förtjänar en ny generation som bryr sig. Jag hoppas att det ska finnas tid och fortsätta att engagera sig eftersom det är både roligt och viktigt, säger hon.

Skog och lantbruk Västerbotten - 15

Viktiga saker att tänka på vid generationsskiftet Att genomföra ett generationsskifte är kanske både den största och viktigaste händelsen på många år och påverkar hela familjen, - Vårt mål är att det inte ska bli ovänskap i familjen vare sig nu eller i framtiden av generationsskiftet, säger David Boström, auktoriserad generationsskiftare på LRF Konsult i Umeå För att lyckas med det är det viktigt att tänka på några saker.

- Generellt ska man börja i god tid. Sedan rekommende­ rar vi att alla berörda i familjen får tillgång till all information.

Att alla får insyn i processen, säger David och fortsätter: - Slutligen är det viktigt att fastställa målet med gene­ rationsskiftet. Vad vill man uppnå.

Det är lätt att olika perso­ ner i en familj kan ha olika uppfattning om vad saker är värda.

- Därför är en värdering av tillgångarna viktig, så att 16 - Skog och lantbruk Västerbotten

alla kan se vad som verkligen gäller, säger David.

- Vi brukar också alltid upp­ mana alla familjemedlemmar att säga vad de tycker. Så att ingen ska kunna komma i efter­hand och ifrågasätta någon del, fortsätter han.

Sedan får man inte heller glömma föräldrarnas situa­ tion.

- De får inte hamna i en ekonomiskt för dålig situa­ tion. De ska klara sig livet ut och har kanske en halvdålig pension efter ett liv som lant­ brukare, säger David.

Att genomföra ett genera­ tionsskifte med professionell

hjälp kostar en slant.

- Men jag brukar säga att de investerar i att slippa ovänskap i framtiden. Det är mycket byråkrati som måste bli rätt när man överlåter en gård, säger David.

Speciellt när det är några som ska samäga fastigheten efter ett generationsskifte så är det viktigt att upprätta regel­rätta avtal om vad som ska gälla i olika situationer för att inte få problem längre fram.

- Bankerna har dessutom blivit lite kärvare med åren. De ställer högre krav. Nu räcker det inte bara med att det finns en säkerhet. Du ska också kunna visa att du kan betala tillbaka, säger David.

Med en ren skogsfastighet är det i regel enklare att ge­ nomföra generationsskiftet.

-Ofta har då övertagaren ett annat jobb och du behöver inte ens bo i närheten av

fastigheten. Och skogens marknadsvärde är lättare att uppskatta eftersom det görs många liknande affärer, säger David.

Däremot kan skogsägare välja att vänta lite längre med generationsskiftet.

- Många kanske först vill få några år efter sin pension då de har tid och möjlighet att vara i sin skog. Men samtidigt får de inte vänta för länge. De måste släppa det någon gång, säger David.

Men generellt gäller alltså att du ska börja generations­ skiftet i tid. Så att du hinner göra det på bästa sätt.

- Det är inte ovanligt att det tar ett år för en skogsfastighet och flera år för ett lantbruk i drift. Men många gånger går det fortare, avslutar David Boström, auktoriserad gene­ rationsskiftare på LRF Konsult i Umeå.

Oroande angrepp av törskatesvamp

Angreppen av törskatesvampen breder ut sig i länet. Även på platser vid kusten och på låga höjder som tidigare inte drabbats.

Foto: pixabay.com

Foto: sv.wikipedia.org

Nu uppmanar Skogsstyrelsen i Västerbotten länets skogsägare att vara extra uppmärksamma på svampangrepp av törskate.

- Tyvärr verkar fler områden drabbas av törskate.

Förr var det bara områden i inlandet med höjdlägen från 300 meter som drabbades. Men nu har vi sett svampangrepp vid kusten och på betydligt lägre höjder. Det är oroande, säger Ellinor Lindmark på Skogsstyrelsen i Västerbotten.

Älgen orsakar de största skogsskadorna i Västerbotten.

Därför vill Skogsstyrelsen nu uppmana länets skogsägare att hålla utkik efter angrepp av törskatesvampen.

- De får gärna höra av sig.

Dessutom kan man rappor­ tera misstänkta skador på Skogsskador på SLU:s hemsi­ da, berättar Ellinor.

Törskatesvampen drabbar bara tallskog.

- Det finns två typer av törskate. En som går på äldre skog och en, aggressivare sort, som går på ungskog, säger Ellinor.

- Vi har flera rapporter där den slagit ut i princip hela bestånd av ungskog, fortsätter hon.

Det kan alltså bli fråga om väldigt kraftiga skador på skogen. Speciellt då om det är planteringar med ungskog av tall som drabbas.

Hur upptäcker man då att skogen drabbats av törska­ tesvampen?

- Oftast kan det vara att man upptäcker en död gren i en annars helt frisk krona, svarar Ellinor.

- I juni kan man dessutom se svampens orangea sporer.

Angrips trädet av törska­ tesvampen så dör det.

- Tyvärr går den oftast på vitala och friska träd, säger Ellinor.

Fortfarande är det emel­ lertid älgen som orsakar de största skogsskadorna i Väs­ terbotten.

”Vi har flera rapporter där den slagit ut i princip hela bestånd av ungskog” - De senaste tre åren har vi legat på mellan 10 och 11 procent färska skador på ungskogen. Eftersom målet är fem procent så har vi i länet ungefär dubbelt så stora skador än vad som är rimligt, konstaterar Ellinor.

Bäst har man lyckats i det sydöstra älgområdet.

- Där ligger de färska skad­ orna runt sex procent. Så där närmar man sig målet, säger hon.

Sämst är läget i de mellersta delarna, från Lycksele och inåt.

- Där var de färska skadorna i år 23 procent. Det är förstås alldeles för högt, säger Ellinor Lindmark på Skogsstyrelsen i Västerbotten.

I trakterna av Nordmaling har markägare även en del problem med kronhjortar.

Skog och lantbruk Västerbotten - 17

”Jag har satt upp 106 solpaneler på en yta av 175 kvadrat på en av mina byggnader” Leif Lindgren utanför Vännäs har redan satsat på solel. Men nu har LRF tänkt att fler lantbrukare ska följa i Leifs spår.

Nytt projekt ska få lantbruk att investera i solel-anläggningar LRF i Västerbotten och Norrbotten har dragit igång ett projekt, Soliga lantbruk i norr, med målet att 24 lantbrukare ska investera i solel-anläggningar.

12 i Västerbotten och 12 i Norrbotten.

- Vi hoppas få med 100 lantbruk på resan att skaffa sig kunskap om solel och att sedan 24 väljer att investera i en anläggning, berättar Håkan Stenmark, projektledare på LRF. Projektet är tvåårigt och till hälften finansierat med EUmedel. Den sista november 2021 ska projektet slutredo­ visas.

- Det här är en profilfråga för lantbruket att vara med och bidra till hållbarare energi­lösningar i livsmedels­ produktionen, säger Håkan.

Några kanske invänder att solenergi inte är optimalt i norra Sverige.

- Men faktum är att nu finns det solpaneler som även tar upp reflexer från snön.

Så jag skulle säga att det bara 18 - Skog och lantbruk Västerbotten

är från november till mitten av februari, som det inte blir så mycket produktion, säger Håkan.

Lantbrukare har också goda förutsättningar eftersom de som regel har stora ekonomi­ byggnader att sätta upp solpaneler på.

- De kan också få 40 pro­ cents investeringsstöd till sina anläggningar, konstaterar Håkan.

I februari kommer nu de första seminarierna att hållas på sex olika platser. Tre i Väs­ terbotten och tre i Norrbotten.

Det är ett första steg att öka kunskapen hos intresserade lantbrukare.

- Vi kommer också att göra gemensamma upphandlingar för att pressa priserna, säger Håkan.

En som redan satsat på sol­ energi innan det här projektet inleddes är Leif Lindgren, mjölk- och köttbonde, i Östra Spöland i Vännäs.

- Jag har satt upp 106 solpaneler på en yta av 175 kvadrat på en av mina bygg­ nader. Det stod klart i fjol höst, berättar Leif.

Målet var att anläggningen skulle ge 30 000 kw per år och därmed stå för 40 procent av lantbrukets elförbrukning.

- Ännu har vi inte riktigt nått upp till det men de ska komma och kolla på inställ­

ningarna igen. Det går säkert att förbättra ytterligare, säger Leif.

Han har läst om och varit intresserad av solenergi ett bra tag.

- Jag hade sedan tidigare investerat i solceller för varm­ vattnet, berättar Leif.

På gården finns 32 mjölk­ kor, köttproduktion och dessutom driver frun Ewa gårdsbutiken Leva och ett sommarcafé.

- Vi har plats för fler sol­ paneler på gården om vi vill.

Men jag ville börja så här, säger Leif.

Och nu ska han få fler lant­ brukar-kollegor som satsar på solenergi. Åtminstone om det nya LRF-projektet lyckas med vad de tänkt sig.

- Det är när man gallrar som man får chansen att forma sin skog som man vill ha den, säger Anders Johnsson, virkesköpare på SCA i Skellefteå.

Viktigt att gallra din skog Det är viktigt att se till att gallra din skog i rätt tid.

- Det är då man får välja hur man vill forma sin skog, t.ex vilket trädslag man vill ha beroende på markförhållanden. Som löv på fuktig mark, säger Anders Johnsson, virkesköpare på SCA i Skellefteå.

- Du tar bort de klenaste och sämsta träden. Det är den grova skogen du vill åt som ger mest timmer när det är dags att slutavverka, fortsätter han.

Om man inte gallrar kan det bli för tät skog där träden kon­ kurrerar ut varandra och leder till ganska klena stammar.

- Du gallrar för att få en grövre skog. Som en bonus tjänar du dessutom lite peng­ ar på gallringen och får oftast en öppnare och trevligare skog, säger Anders.

- Om skogen har långa och klena stammar är riskerna större både för snöbrott och skador av kraftig vind, fortsät­ ter han.

När är det då lämpligt att

gallra i sin skog?

- Här i Västerbotten sker första gallringen i regel när skogen är 30-50 år. Om du gallrar en andra gång så gör du det efter ytterligare 15-20 år, svarar Anders.

Den gallringsmetod som de flesta använder kallas kvalitetsgallring.

- Det innebär att du gallrar bort de klenaste och sämsta träden i alla höjdskikt, säger Anders.

Vid en gallring blir det mesta massaved. Men 20-40

procent brukar bli timmer.

- Vi gallrar året runt. Förde­ len med att gallra på barmark är att risken för höga stubbar minskar. Men på svag och lite ömtålig mark måste du gallra

”Här i Västerbotten sker första gallringen i regel när skogen är 30-50 år. Om du gallrar en andra gång så gör du det efter ytterligare 15-20 år.” på vintern eftersom man inte vill ha markskador, säger Anders och fortsätter: - Vinteravverkning finns det gott om. Så då kan du få vänta lite på att få gallringen

utförd.

Inför många gallringar kan du först behöva göra en under­röjning.

- Är du intresserad och kan göra den själv kan du spara in en slant. För en röjning kan kosta mellan 2 000 och 5 000 kronor per hektar, säger Anders.

När du gjort en gallring ska du vänta några år om du se­ dan vill utföra en gödsling.

- Det tar tre-fyra år innan rotsystem och kronor har hunnit etablera sig, att man fått mer plats att växa sig star­ ka på, säger Anders Johnsson, virkesköpare på SCA. Det finns alltså mycket positivt med att se till att gallra sin skog i rätt tid.

Skog och lantbruk Västerbotten - 19

Gårdsbutiken och restaurangen ligger i ett hus på gården.

Inne i gårdsbutiken säljs både kött och helt andra saker.

Restaurangen med plats för 50 gäster.

Åbrånets Limousin lockar många

Framgångsrik satsning på gårdsbutik och restaurang Åbrånets Limousin i Hörnsjö, Nordmaling har lyckats skapa ett framgångsrikt komplement till nötköttverksamheten. De lockar nämligen årligen mellan 5 000 och 10 000 personer till sin gårdsbutik och restaurang.

- Det är verkligen roligt att så många hittar hit till oss, säger Kent Lundström och Roma Wilma.

Kent är tredje generationen som driver gården.

Men redan 1996 övergick gården från mjölkproduktion till köttproduktion.

- Vi provade oss fram under några år med lite olika raser men vi fastnade för Limousin.

Det är fantastiska djur. Bra tillväxt och lynne med lätta kalvningar och hög köttighet, berättar Kent och Roma.

20 - Skog och lantbruk Västerbotten

- De ger högsta slaktutbytet helt enkelt.

Så sedan 2000 har de byggt upp en renrasig stam av Limousin med stambokförda djur.

- Vi började med två ren­ rasiga och nu har vi 60 dikor och säljer 40 ton kött varje år, säger Kent.

Limousin kallas ofta för kött­ets Rolls Royce. Ungdju­

ren slaktas när de är i snitt 15 månader gamla. Så gården producerar kött av högsta kvalitet, som säljs både i den egna gårdsbutiken och till restauranger.

Men paret har också lyckats locka folk i stora mängder till den ganska avlägsna gården i Hörnsjö, cirka 4,5 mil från Umeå.

Det började med gårds­ butik­en och fortsatte med att man skapade en restaurang­ del med plats för 50 gäster.

För de delarna ansvarar Roma Wilma i första hand.

Roma är själv en bonddotter från norra Polen, som kom till Sverige 1996 efter att hon

träffat Kent.

Restaurangen är tillgänglig året om även om det är fram­ förallt sommartid, som man har mycket öppet.

- Men vi har gårdsbutiken öppen på lördagar under vin­ tern och då har vi restaurang och café öppet också. Sedan dukar vi upp för helger som t.ex farsdag och påsk, berättar Roma.

För att inte tala om julbor­ det, som innehåller mycket vilt. I år har man 15 dukningar och nästan allt är bokat redan flera månader i förväg.

I restaurangen har de satsat hårt på både sitt eget kött och andra lokala produkter.

De renrasiga vuxna di-korna av rasen Limousin.

- Det ligger verkligen i tiden att ta vara på det man har. Vi är i princip självförsörjande på grönsaker och kryddor som vi odlar. Jag plockar mycket svamp och bär. Och all fisk vi serverar kommer från trakten, säger Roma.

Och det verkar vara ett koncept som kunderna upp­ skattar.

- Vi får fler och fler gäster för varje år. Det ökar succes­

sivt. Det är fantastiskt. Det här hade jag aldrig kunnat drömma om då vi startade gårdsbutiken, säger Roma.

Sommarens grillkvällar bru­ kar vara särskilt uppskattade eftersom då står bonden själv, Kent, vid grillen och maten kan avnjutas med limousin­ kor betandes alldeles intill. Åbrånets Limousine sam­ verkar också inom Formstrå­ ket, där flera olika aktörer

Roma Wilma och Kent Lundström har lyckats kombinera nötköttproduktionen med en framgångsrik gårdsbutik och restaurang.

inom kafé, hantverk och design har öppet samtidigt fyra gånger om år längs sträckan Öre-Hörnsjö i Nord­ malings kommun.

- Det har blivit jättepopu­ lärt för folk att komma på Formstråket. Då kommer de från alla kommunerna runt omkring, säger Roma Wilma.

empowering people.

TUFFA UPPGIFTER ENKLA LÖSNINGAR.

röjsåg FS 460 c-em K

motorsåg ms 194 c-E

motorsåg ms 261 C-M

Superlätt, ny motorsåg. Lättstartad, stark och kompakt. Tar sig an både jobben i trädgården och kvistningen i skogen.

Det optimala arbetsredskapet: Lätt + smidig + stark + STIHL Smart Connector = full kontroll.

kampanj! 3.490:-

SE priset 7.290:-

NYHET

SMART

CONNECTOR

PÅ KÖPET

Ett riktigt röjproffs komplett utrustad med STIHL M-Tronic.

X-TREEm röjsele WoodCut sågklinga Smart Connector

kampanj!

8.990:-

—VÄRDE 299:-

ORD. PRIS 9.990:-

—

ORD. PRIS . 4.290:-

Erbjudandet gäller t.o.m 2019-12-31. Med reservation för tryckfel.

www.stihl.se Skog och lantbruk Västerbotten - 21

Timmerupplaget är välfyllt.

Maskinen som vänder stockar rätt i timmerintaget har byggts in med flera väggar för att minska bullret mot havsviken

Det nya timmerintaget med nytt barkhus har tagits i drift i sommar.

Nytt produktionsrekord i år igen.

Då lämnar leveranserna allt oftare.

Den nyaste delen av nuvarande såglinje. Den kanske blir kvar även när en ny såglinje ska in.

Kåge sågen har haft ett bra år.

”I dag har vi tillstånd för 300 000 kubikmeter sågade trävaror. Nu söker vi för 500 000 kubikmeter.”

Produktionsrekord för andra året i rad i Kåge 2018 slog Norra Skogsägarnas såg i Kåge nytt produktionsrekord med 236 000 kubikmeter sågade varor. I år kommer siffran att vara närmare 260 000 kubikmeter. Kågesågen har alltså noterat ”All time high” två år i rad.

- Jag är jättenöjd med hur produktionen gått i år. Men det finns potential kvar, säger sågverkschefen P-G Lundmark. Det kan med andra ord bli ett nytt rekord 2020.

P-G Lundmark är ny sågverks­chef från årsskiftet.

- Det som lockade mest var Norra Skogsägarnas tydliga långsiktiga tanke. Inget av de sågverk jag varit på tidigare har varit i närheten av att vara så offensiva, förklarar P-G. Den senaste tioårsperioden har Norra Skogsägarna in­ vesterat 340 miljoner kronor i sågen i Kåge.

- Vi har tagit ett helt nytt timmerintag med ny bark­ maskin i drift i somras, säger P-G och fortsätter.

- Det har flyttats längre bak för att ge plats för en ny såglinje, som i investerings­ planerna ligger 5-6 år framåt i tiden.

I det nya timmertaget har Kågesågen även byggt in

maskinen som vänder stockar rätt med tre väggar.

- Det ska minska bullret ut mot havsviken, säger P-G. Norra Skogsägarna söker också ett nytt tillstånd för Kågesågen.

- I dag har vi tillstånd för 300 000 kubikmeter sågade trävaror. Nu söker vi för 500 000 kubikmeter, berät­ tar sågverkschefen.

Får man det nya tillståndet är tanken att man också ska försöka att lösa den nuva­ rande vägsituationen där alla transporter går in på en och samma väg.

- Det är ingen bra situation.

Vi skulle vilja bygga en ny virkes­mätningsstation och flytta den lite vid sidan och med en egen väg. Totalt är

- Jag är nöjd med hur produktionen gått i år, säger sågverkschefen P-G Lundmark.

tanken att det blir fyra olika infarter mot en i dag. Men vi behöver det nya tillståndet för att kunna räkna hem en ny anläggning för virkesmät­ ningen, säger P-G. Men tanken verkar klar att Kågesågen ska växa ytterli­ gare.

- Det går mot färre men allt större enheter i den här bran­ schen, konstaterar P-G. För att förbättra produktio­ nen inom nuvarande tillstånd jobbar P-G hårt med ett ut­ ökat underhållsarbete.

- Den tid som sågen går

och inte står är vad som räk­ nas. Det gäller att byta lagren i tid innan de havererar. Vi jobbar mycket med det före­ byggande underhållet. Men vi kan bli ännu bättre. Vi ska se det som ett misslyckande varje gång det blir ett haveri, säger P-G. Totalt, med hyvleriet, jobbar ungefär 100 personer i Kåge.

Det mesta av det som produ­ceras går inom Sverige och övriga Europa. Men en mindre del exporteras till Afrika och Kina.

Skog och lantbruk Västerbotten - 23

Totalt har Vimek tre produktionslinjer i Vindeln där man tillverkar skogsmaskinerna. På den här tillverkas framförallt skotare.

Vimek har stor erfarenhet av att tillverka små skogsmaskiner Vimek i Vindeln är marknadsledande på mindre skogsmaskiner.

- Vi gör lätta och smidiga maskiner, som gör mindre skada på markerna, säger Urban Lundström, ansvarig för försäljningen i Europa.

- De är perfekta för t.ex första gallringen eftersom de rör sig smidigt mellan träden, fortsätter han.

Vimek, startade 1930 som Vindelns Mekaniska Verkstad, och har sedan 1994 helt koncentrerat sig på att göra mindre skogsmaskiner.

Från början var det framför­ allt den populära fyrhjulingen Minimaster, som gällde. Men den produceras inte längre.

Nu har Vimec två olika skotar-modeller, en skördare och den senast lanserade 24 - Skog och lantbruk Västerbotten

Duo-maskinen, som kan användas både som skördare och skotare.

- Maskinen utgår från vår skördare som sedan har komp­letterats med skotar-­ utrustning, säger Urban.

Duo-maskinen har därmed snabbt blivit en populär prod­ ukt på marknaden.

- Vi har fått väldigt positiv respons från de som testat

den, berättar Urban.

Eftersom Vimeks skogsma­ skiner är så mycket mindre och lättare än fullstora skogs­ maskiner så orsakar de inga markskador att tala om.

- Det känns som om det är fler markägare som helst inte vill ha in de stora maskinerna på sina marker. Efterfrågan på våra små maskiner ökar, säger Urban.

En annan trend är att fler svenska entreprenörer väljer att satsa på ett arbetslag med mindre maskiner.

- Det har ökat de senaste åren och vi tror att det är en trend som kommer att fortsätta. Att fler skogsentre­

prenörer väljer att ha mindre maskiner för känsliga marker, säger Urban.

Annars är privata skogsäga­ re, som vill kunna sköta om sin skog själva, den största kundgruppen i Sverige.

Ett normalt år producerar Vimek 75-80 skogsmaskiner i Vindeln.

- Vi vill växa. Men växa med tanke så att vi inte får växt­ värk, säger Urban.

Ungefär hälften av maski­ nerna går på export.

- Vi har gjort flest affärer i Tjeckien, Estland, Lettland, Finland, Polen och så Vitryss­ land förstås, säger Urban och fortsätter:

”Efterfrågan på våra små maskiner ökar”

En av Vimeks skördare som är färdigproducerad och väntar på att levereras.

Först ställs växellådan fram i produktionslinjen. Sedan monteras hela skogsmaskinen i hop runt den.

- För några år sedan fick vi en beställning från Vitryssland på 174 maskiner. Det är vår enskilt största affär någonsin.

Vad är anledningen till det stora intresset därifrån?

- Dels har de ganska små skiften och då är våra maski­ ner lätta att flytta runt, dels är det en stor prisskillnad mot en stor skogsmaskin, tror Urban.

Vimek har hela sin verksamhet i Vindeln. Där konstrueras maskinerna och monteras ihop.

Sedan har de ett nät av åter­ försäljare runt om i Europa.

- Det är bara här i norr, i Västerbotten och Norrbotten, som vi har en egen försälj­ ningsorganisation, säger Urban.

I Vindeln har Vimek också sitt huvudlager både för pro­ duktionen och för reservdelar.

Totalt jobbar 25 personer på Vimek. Företaget ägs numer av Cranab.

- Genom att vi jobbat så länge har vi skaffat oss en enorm erfarenhet av att tillverka små skogsmaskiner, avslutar Urban Lundström, försäljningsansvarig i Europa.

- Vi har skaffat oss en enorm erfarenhet av att tillverka små skogsmaskiner genom åren, säger Urban Lundström, försäljningsansvarig på Vimek.

Först ställs växellådan fram i produktionslinjen.

Sedan monteras hela skogsmaskinen ihop runt den.

Skog och lantbruk Västerbotten - 25

- Glöm inte att bygga eventuella vägar som behövs i god tid före avverkning, säger Lars Jacobsson, skogskötsel­ ansvarig på Holmen i Västerbotten.

”Du kanske räknar hem den bara på att skotaren slipper köra fram stockarna så långt.”

Glöm inte att bygga väg i tid När du som markägare närmar dig tiden för en avverkning gäller det att inte glömma att bygga eventuella vägar i tid.

- Behöver området kompletteras med en ny väg bör man helst börja med den två-tre år innan slutavverkningen för att det ska bli en riktigt bra väg, säger Lars Jacobson, skogsskötselansvarig på Holmen i Västerbotten.

Holmen är själv en stor skogsägare i Västerbotten, med nästan 400 000 hektar egen skog.

- Vi försöker hela tiden jobba långsiktig med vår egen skog. Det gör att vi arbetat upp en stor kunskap och kompetens kring hur man bäst sköter sin skog, konstate­ rar Lars.

Där är just vägbyggen en viktig pusselbit.

- Vi bygger ungefär tre mil ny väg varje år i våra skogar.

Vi brukar försöka att börja tre år innan slutavverkningen, 26 - Skog och lantbruk Västerbotten

säger Lars och fortsätter: - Då hinner man planera vägdragning, grovbryta och göra en väg som sedan får ligga en säsong över en tjäl­ lossning innan man gör klar terrassen och grusar vägen.

Det krävs alltså stor kunskap för att bygga en bra väg.

- Det är inte bara att ta dit en grävare och köra igång om man vill ha en bra väg, som man har nytta av även efter avverkningen, säger Lars.

Att Holmen jobbat upp en stor egen kompetens på området kan även komma

privata skogsägare till del.

- Vi har resurserna, kunska­ pen och kompetensen. Det är roligt om vi kan dela med oss även till andra skogsägare, säger Lars.

En del kanske tycker att det är en stor kostnad att bygga en väg flera år innan man får intäkter från själva avverk­ ningen.

- Men då har man möjlig­ het att tillsammans med våra virkesköpare göra ett paket av hela affären där vägkostnaden avräknas från intäkterna från avverkningen, berättar Lars.

En ny väg är dessutom inte bara en kostnad.

- Du kanske räknar hem den bara på att skotaren slipper köra fram stockarna så långt. Dessutom ökar man tillgängligheten till marken.

Du ska plantera ny skog, röja och gallra. Då finns vägen där, säger Lars och fortsätter: - För att inte tala om att marken ofta ökar i värde då det finns bra vägar och det är lätt att ta sig ut på rekreation eller sköta om skogen.

I Lars uppdrag som skog­ skötselansvarig på Holmen ingår också att se till att lämp­ liga skogar gödslas i rätt tid.

- Vi gödslar 50 till 80-åriga skogar för att få en extra tillväxt inför skörd, berättar Lars Jacobsson, skogssköt­ selansvarig på Holmen i Västerbotten. Även där kan Holmen dela med sig kunskap till privata skogsägare om det är lämpligt att gödsla deras skogar och i så fall när det ska göras.

”Det känns som vi har fått tag på ett bra och motiverat gäng.

De vill verkligen lyckas med den här utbildningen.”

Per-Anton Hedenström tränar för fullt i simulatorn.

Maskinförare utbildas på 20 veckor Norra Skogsägarna har tillsammans med Burträsk naturbruksgymnasium och Vuxenutbildningen i Skellefteå startat ett pilotprojekt. På 20 veckor ska åtta vuxna utbildas i grunderna för att bli maskinförare.

- Det blir som ett snabbspår in i branschen, säger läraren Markus Lindberg och Linus Landström, från Norra Skogsägarna.

Här är gänget som fått chansen att gå en 20-veckors kurs för att bli maskinförare. Bakre raden från vänster, André Karlsson, Vebomark, Andreas Wikström, Bodan Skellefteå, Jimmy Johansson, Robertsfors och Per-Anton Hedenström, Selet, Byske. Främre raden från vänster; Sanna Nyström, Bureå, Tomas Lundmark, Östra Falmark, Pontus Fahlgren, Frostkåge.

Markus Lindberg, lärare på naturbruksgymnasiet och Linus Landström från Norra Skogsägarna ansvarar för pilotutbildningen av maskinförare.

Det är brist på maskinförare.

Därför fick Norra Skogsägarna idéen till den här utbildning­ en. Det var 27 sökande till de åtta platserna.

- Vi hade enskilda samtal med alla gällande bakgrund, hur de ser på ensamarbete och så vidare för att undvika att vi plockade ut någon som sedan skulle hoppa av mitt i utbildningen, berättar Markus och Linus.

Så efter en noggrann pro­ cess plockades i alla fall åtta sökande ut för att få chansen till den här maskinförarutbild­ ningen.

- Det känns som vi har fått tag på ett bra och motiverat gäng. De vill verkligen lyckas med den här utbildningen,

säger Linus och Markus.

Den relativt korta utbild­ ningen på 20 veckor avslutas med fem veckor ute hos en entreprenör.

- Det var en förutsättning för utbildningen att vi hade gjort upp med entreprenörer som kör åt oss i Norra Skogs­ ägarna, att de skulle ta emot elever, säger Linus.

De flesta av kursdeltagarna kommer från närområdet, Skellefteå och Burträsk.

Men en av deltagarna kom­ mer ända från Malå.

- Det här är ett provår. Men går det bra kanske det blir en fortsättning, säger Markus Lindberg och Linus Land­ ström.

Skog och lantbruk Västerbotten - 27

Norra söker

skogsentreprenörer Vi söker just nu samarbetspartners för utförande av skogliga tjänster. Är du entreprenör som utför gallringar och slutavverkningar, hör av dig till oss!

Kontakta fältchef Stefan Holmberg Ring 070-336 17 71 eller mejla stefan.holmberg@norra.se norra.se