Raket_nr3_2010

NORRA

N YA A F F Ä R S M AG A S I N

|

NUMMER

2

MAJ

2010

itc franklin gothic heavy Trade gothic no2.

NYA VOLVO S60

SVERIGES

NORRA SVERIGES

11

N YA A F F Ä R S M AG A S I N

heta TIPS FRÅN ÅRETS FÖRETAGARE I NORRBOTTEN R a k et l istar NORRA SVERIGES

25

|

Nya Volvo S60 kan utrustas med det banbrytande säkerhetssystemet

Prisexempel Nya Volvo S60:

2.0T 203 hk fr. 275.000:-

du själv inte hinner. Det prisbelönta City Safety -systemet är standard.

D3

Läs mer om nya Volvo S60 på volvocars.se/S60

163 hk fr. 285.000:-

FÖRBR. BL. KÖRN. MAN. L/100 KM: 5,2-10,2. KOLDIOXIDUTSLÄPP CO2 G/KM: 137-239 (S60 D3-T6 AWD). MILJÖKLASS EURO 5.

EMIL & THOMAS ÖHMAN TESTAR SKELLEFTEÅ DRIVE CENTER

2010

LÄNGE LEVE FOTGÄNGARNA.

Energispecial FRÅN TALL OCH VATTENFALL:

Volvo. for life

ALLT OM LOKAL­ PRODUCERAD ENERGI.

DIN KOMPLETTA BILHANDLARE

itc franklin gothic heavy Trade gothic no2.

Boden 0921-665 00 | Kalix 0923-692 00 | Luleå 0920-20 32 00 Piteå 0911-22 12 00 | Arvidsjaur 0960-65 45 50

www.nordiskabil.se

INSPIRERAS INFÖR SOMMARENS TRÄNING

MÄKTIGASTE

2. MAJ

Pedestrian Detection. Systemet stannar bilen automatiskt för fotgängare om

NUMMER

Nu kan du beställa nya Volvo S60 – den mest dynamiska Volvon någonsin.

KLÄ DIG FÖR SVETT

DESSUTOM: KRÖNIKOR, BÖCKER, MODE, PRYLAR

KOMMUNIKATION SOM FUNGERAR

I DETTA NUMMER

>> 06. Norra Sveriges 25 mäktigaste

>> 22. Energirevolution- >> 32. Kommunikation en i Piteå som fungerar

Vilka har kraften att påverka, förändra och bestämma? Vi har listan!

Europas största vindkraftpark, världens första fabriker för miljövänlig talldisel och det gröna BioDME-bränslet.

Hur når norra Sveriges största reklambyråer ut med budskap åt sin kunder? Vi har låtit dem berätta.

>> 52. Test av Skell­efteå >>38. Klä dig för svett I vanlig ordning bjuder vi på ett fläskigt modereportage där vi även får höra hur våra Drive Center Motorsportstjärnorna Emil och Thomas Öhman har bränt gummi i Västerbottens inland.

idrottsmodeller ser på träning.

15. Krönika: Stefan Kaarle är mina fifteen minutes of fame

19. Tobias Lindfors om ungdomar på arbetsmarknaden

16. Skellefteå Kraft

20. Årets nyföretagare ger Tips

28. Pionjärerna inom elbilar

62. 5 Böcker för företagare!

50. Luleå Energi

65. Nöjespanelen

· NUMMER 2 · MAJ 2010

3

REDAKTION

Något som har förvirrat en del trogna Raketläsare, är att vi kallade den föregående tidningen för ”Nummer 1”, fast än det rakethistoriskt sett var tidning ”Nummer 2”. Så för att räta ut eventuella frågetecken: Detta är den andra (för året), men tredje rent historiskt. Och den senaste…

Markus Tiburzi

En annan detalj, som kan vara förvirrande, är att även ”Nummer 1” i år, var grön, vilket även denna upplaga ”Nummer 2” är. Dock i en annan nyans och den här gången har färgvalet ett syfte. Den här tidningen handlar nämligen om energi, mestadels grön sådan.

Anton Malm

Utöver vindsnurror, vattenkraft, talldiesel med mera, finns det givetvis en hel del annat som är värt kolla in. Vi har bland annat gjort en lista med 25 personer som vi anser har stort inflytande och kallat dem för mäktiga, gjort ett urval av inspirerande böcker, låtit Norr- och Västerbottens ”Mad Men” visa vad som fungerar i reklamsammanhang.

Fotograf, 29 år

Lät sig tidigt inspireras av sitt eget träningsreportage i detta nummer.

Fasta, måltidsersättningar och inlinesåkning har präglat livet vid sidan om Raketjobbet. 30-årskrisen är nära.

Formgivare, 23 år

Skateboardåkande Dalmas och musiclover som står för mycket av tidningens form. Anton är en vass illustratör som trivs lika bra med skisspenna som med datormus.

Niclas Wikström Kreatör, 27 år

Entreprenör från Blåsmark som snart firar tio år som företagare. Har senaste året blivit något av en bröllopsfixare på fritiden, med genomarbetade bröllopsprogram som specialitet.

Mats Långström Creative Director, 39 år

Sist, men minst miljövänligt och mest action hittar ni på sidan 56, där skoterproffset Öhman och hans far, duellerar om vem som är snabbast i Audis värstingmodell R8.

Och slutligen, om du är ett ”Raket-fan”, så kan du nu visa din support i digitalt format, på Facebook.

Trevlig läsning och sommar! / Anders Westergren

Har med framgång drivit Helikopter reklambyrå sedan 1995. Expert på att designa innebandyklubbor och har på äldre dar blivit rejält iPhone-frälst.

N U M R E T S M E D A R B E TA R E Daniel Wilén Skribent, 32 år

Ödmjuk nätverkare och passionerad varumärkesstrateg med kärlek för språkets inneboende kraft. Bor i Byske, verkar i Piteå, håller på Skellefteå och härstammar från Malmberget.

Andreas Thunholm Krönikör, 38 år

Anders Westergren

Copywriter som efter de obligatoriska åren i Stockholm vänt hemåt, skaffat jobb, barn, hus och ett helt gäng med gråa hårstrån.

Ansvarig utgivare, 22 år Lillgammal Pitebo som fått tidning­ ar med modersmjölken. Började på allvar i tidningsbranschen redan under gymnasiet, då i sin fars fotspår som fotograf. Hittas oftast surfandes på börssidor, plinkandes på en gitarr eller krypandes i en grotta som ska utforskas.

4

· NUMMER 2 · MAJ 2010

Tony Berglund Skribent 47 år

Har arbetat som journalist i 30 år varav de senate 15 med inriktning på samhälle och näringsliv. Är väl insatt i de de energisatsningar s­ om görs i landet.

Affärstidningen Raket ges ut av OMY AB i samarbete med Helikopter Reklambyrå AB. Adress: Noliagatan 9, 941 31 Piteå. Telefon: 0911-22 10 60 E-post: info@raket.biz Web: www.raket.biz Ansvarig utgivare: Anders Westergren, OMY AB, 070-390 12 87, anders@raket.biz Annonser: Anders Westergren 070 -390 12 87 Tryckeri: GTC Print AB, Luleå. Vi ansvarar inte för inskickat material som ej beställts av oss. Upplaga: 10 000 ex. Spridningsområde: Tidningen skickas ut gratis till alla företag i Skellefteå, Piteå, Älvsbyn, Boden, Luleå, Kalix och Haparanda.

Omslagsfoto: Markus Tiburzi

Detta är den andra men tredje Raketen

Nadd \all ^ j]lY_ nYjY ]ll hhd]7

ooo&`]dacghl]j&fm

=dd]j ]ll 9hhd]7

NORRA SVERIGES MÄKTIGASTE

RAKET PRESENTERAR:

NORRA SVERIGES

25

MÄKTIGASTE Professorer, mediachefer, styrelsefolk, företagsledare, politiker… Listan kan göras lång med personer som på olika sätt, har makten att påverka vårt samhälle.Vissa genom faktiska posi­ tioner, andra för att de genom kunskap eller som karaktärer har stort inflytande. Här kommer Rakets subjektiva lista med 25 personer, som vi anser har ”makten” i vår landsända. * Observera att listan inte är en ”topplista”, och att placeringen inte symboliserar en rangordning av de omnämda.

6

· NUMMER 2 · MAJ 2010

Gunnar Eikeland, 41 år Luleå Kraftkungen från Kirkenes. Gunnar Eikeland, född i norska Kirkenes, uppvuxen i Bohuslän och utbildad till civilingenjör på LTU (Luleå Tekniska Universitet).

Gunnar har en imponerande meritlista med VD-poster på de stora kraft- och energibolagen Luleå Energi, Pite Energi samt Vattenfall Norrnät. Sedan i december 2009 är han VD för Skellefteå Kraft.

Tekniska Universitet) och verkar för ett samspel mellan universitetets kompetens och de mindre företagen i Norrbotten. Gry kom till Centek 1991(VD sedan 2006), efter att ha jobbat några år som geofysiker i den norska oljeindustrin. Utöver VD-posten, arbetar Gry med industridesign genom SVID(Svensk industridesign), samt sitter som suppleant i Luleå Energis styrelse.

Johan Sterte, 51 år Luleå/Växsjö Rektorn som är färgstark i den bemärkelsen att han uppfunnit ett eget pigment. Johan Sterte från Älmhult i Småland, utbildad civilingenjör på Chalmers, där han senare blev filosofie doktor i teknisk kemi. 1994 blev Sterte professor i kemisk teknologi vid LTU (Luleå Tekniska Universitet), 2003 utnämndes han till rektor för Växsjö universitet. Sedan 2009, är han tillbaka i Luleå som rektor för LTU.

Allan Lehto, 72 år Pello Hans självbiografi heter ”Pellosonen – Från pennförsäljare till storföretagare”, en titel som passar väl in på det finska industrirådet Allan Letho. Intresset för affärer visade sig redan i skolåldern, då han sålde julkort på rasterna. Idag är han ensam ägare av den internationella livsmedelskoncernen Polarica, som omsatte 740 miljoner 2009. Utöver den kommersi­ella framgången är Allan känd för sina välgörenhetsinsatser, bland annat en stipendiefond som delar ut pris till eldsjälar och talanger i Tornedalen.

Gry Holmgren Hafskjold, 48 år, Luleå Bergsingenjören med koll på hur man bygger broar mellan universitetskompetens och näringsliv. Gry Holmgren Hafskjold, VD på Centek, ett affärsdrivande företag med fokus på att hjälpa individer, företag och organisationer att utvecklas genom rådgivning, utbildning och kontakter. Centek jobbar nära LTU (Luleå

Robert Lindberg, 43 år Burträsk Chef för logistiken och ordförande för elektriciteten i Skellefteå med omnejd. Robert Lindberg, Flygplatschef Skellefteå Airport, styrelseordförande i Skellefteå Kraft AB samt innehavare av ett antal andra betydande förtroende- och styrelseuppdrag. När vi läser om allt som Robert sysslar med utöver sitt dagliga arbete (Musiker, pappa, föreläsare, golfspelare…), undrar vi om hans dygn bara har 24-timmar?

· NUMMER 2 · MAJ 2010

7

NORRA SVERIGES MÄKTIGASTE Anders Sundström, 57 år Piteå Ett förflutet som Sveriges näringsminister, en nuvarande roll som VD för försäkringsjätten Folksam och en fortsatt god relation till många högt uppsatta politiker. Lägg där till styrelseuppdrag i gruvjätten Boliden och Swedbank, så kan man konstatera att Anders Sundström har ett betydande kontaktnät.

Om än det har förkommit blåst och bris, så är Anders Sundström sin karriär till trots, en jordnära person.

Efter att flyttlasset gick norrut började han som lokalredaktör på NSD i Gällivare. Sedan dess har Lilja klättrat karriärstegen inom tidningsbranschen. Idag är han tidningschef och ansvarig utgivare för det media som dominerar Piteå älvdal, Piteå-Tidningen.

Hilding Holmkvist, 74 år Umeå Den forne tävlingscyklisten tillika dammsugarförsäljaren, styr fortfarande sitt hotellimperium med järnhand.

Hans signum har blivit handlingskraft, och tiden från idé till byggstart är sällan lång. Handläggare och andra beslutfattare får lov att handla snabbt, när mannen bakom den största turist- och besöksmagneten (Pite Havsbad Group) i norra Sverige, vill ha sin vilja igenom.

Foto: Bo Staffan Johansson

Gusten Granström, 63 år Piteå Mannen som varit inspirationskälla till Piteårevyns sketch ”Fråg en Gusten”, något som kom av att han närmast kan beskrivas som ”spindeln i nätet” i näringslivssammanhang. Gusten Granström började sin karriär som näringslivssekreterare på Piteå Kommun, för att med tiden klättra upp till rollen som kommunchef. Idag är han VD och koncernchef för Piteå Kommunföretag AB samt VD för Norrbotniabanan AB. Utöver dessa uppdrag så sitter han i en rad styrelser. Så behöver man veta något, är det kanske inte helt fel att ”Fråg en Gusten”…

Matti Lilja, 48 år Piteå Göteborgaren som en gång drev en skoaffär, hamnade i Piteå efter en omväg via Gällivare och Luleå.

8

· NUMMER 2 · MAJ 2010

Mikael Styrman, 54 år Övertorneå Om kommunen sätter käppar i hjulet för ens business, kan man alltid sätta hårt mot hårt, och släcka ned gatubelysningen. I alla fall som man heter Mikael Styrman och äger ett eget energibolag i Övertorneå.

Den kontroversielle affärsmannen Styrman planerar nu att ge sig in i politiken tillsammans med den före detta FP-politikern Anders Manstén och partiet ”Rädda vården”. Mikael Styrman tycks vara en person som går sin egen väg och kan nog äga ett av landets, till namnen märkligaste företag: Skatteslaven, Skatteträlen och Skattetrycket. Samtliga aktiebolag registrerade i Stockholm.

NORRA SVERIGES MÄKTIGASTE

Per-Ola Eriksson, 64 år Luleå Bondesonen som skulle bli lantbrukare, men distraherades av politiken, och ”slutade” som landshövding i Norrbotten. Per-Ola Eriksson, född i Kälsjärv utanför Kalix, studerade på Grans Naturbruksskola i Piteå, men kom istället in på politikens bana och var aktiv i hela 30 år. Under denna tid hann han med allt från att vara ombudsman i centerns ungdomsförbund, sitta som riksdagsledamot i 16 år, samt ordförande i finansutskottet åren 1991-1994. Sedan 2003, är P-O landshövding i Norrbotten, något han gör parallellt med ett ordförandeskap i länsarbetsnämnden, Läng­manska företagarfonden samt sitter som ledamot i LKAB:s styrelse.

Sandra Warg, 41 år Luleå Boss över ett av de absolut starkaste medierna här uppe. Sedan 2008 är Sandra chefredaktör och ansvarig utgivare för nyhetsprogrammet Nordnytt, där hon tidigare har jobbat som producent och redaktör för Eftersnack, samt Plus-ekonomi i Umeå.

Jesper Josbrandt, 39 år Luleå Bostadsförvaltare från Skellefteå till Kiruna. Jesper Josbrandt, VD för den kooperativa bostadsrörelsen HSB:s Norr-region, som förvaltar och bygger bostadsfastigheter från Skellefteå i söder till Kiruna i norr. Inom det 50 mil långa arbetsområdet, svarar Jesper för cirka 18 700 medlemmar, fördelade på 200 bostadsrättsföreningar.

Ola Mannberg, 45 år Ursviken Chef över tillväxten i Skellefteå. Ola Mannberg, före detta affärsområdeschef på Kuusakoski, är sedan 2009 näringslivschef i Skellefteå Kommun, tillika chef för Tillväxt Skellefteå. Det sistnämnda är en organisation som verkar för ett bra näringslivsklimat i kommunen, genom arbete med: näringslivs-, varumärkes- och campusutveckling, samt EU-medel till näringslivet genom European office.

Donald Johansson, 67 år Älvsbyn VD och delägare i Sveriges största tillverkare av sk. ”modulhus”, Älvsbyhus. Donald Johansson som tog över rodret i familjeföretaget, har idag drivit husfabriken med säte i Älvsbyn under snart 30 års tid.

Tillverkningen uppgår till nästan 2000 hus per år.

Detta har gjort honom till en välkänd företagsprofil, inte bara i Älvsbyn.

· NUMMER 2 · MAJ 2010

9

NORRA SVERIGES MÄKTIGASTE

Stefan Enbom, 48 år Gammalstad

Lars-Erik Aaro, 53 år Luleå

En kraft- och stålman, med imponerande många utbildningar, och ett personligt gäddfiskerekord på 7 kg, enligt vad Raket erfar. Stefan Enbom, utbildad maskiningenjör, civilekonom och auktoriserad revisor.

Till vardags platschef på SSAB i Luleå samt vice ordförande i Luleå Kraft AB.

Från bergsarbetare till VD. Lars-Eric Aaro började arbeta i LKAB:s gruva i Kiruna direkt efter värnplikten1967. Idag, 43 år och en bergsingenjörsexamen senare, är han VD för det enorma gruvbolaget som omsatte 23 miljarder 2008, och har drygt 4000 anställda. I slutet av 2007 utnämndes Lars-Eric till teknologie hedersdoktor vid Luleå Tekniska Universitet, LTU.

Pär Nordlund, 54 år Skellefteå En av männen bakom Citykompaniet, tillika ordförande i Skellefteås idrottliga stolthet. Pär Nordlund är VD och delägare i fastighetsbolaget Nord­ vestor, som bland annat äger och förvaltar gallerian City­kompaniet. Är dessutom styrelseordförande i ­Skellefteå AIK.

Susanne Jangdal, 49 år Luleå Luleåprofil som behärskar både luft och vatten.

Susanne Jangdal, flygplatschef på Luleå Airport och före detta nordisk mästare i fensimning. Har tidigare jobbat inom it-branschen, företagshälsovården och Aurorum Science Park.

Anders Westermark, 51 år Skellefteå Tidningschefen som drog i handbromsen när redaktionen ville publicera aprilskämt i tidningen. Tillika den som försåg ALLA medarbetare med var sin iPhone i julklapp. Anders Westermark är VD för dagstidningen Norran i Skellefteå, samt styrelseordförande i investmentbolaget Treac AB, vars ambition är att säkra tillväxten i vår del av landet.

10

· NUMMER 2 · MAJ 2010

NORRA SVERIGES MÄKTIGASTE Anders Hellgren, 46 år Skellefteå Från bilhandel till besöksnäring. Anders Hellgren, före detta VD för Hellgrens bil i Skellefteå, bytte bilhandel mot besöksnäring, när han i februari i år tillträdde som VD för destination Skellefteå. Destination Skellefteå, verkar för att locka fler besökare till regionen, genom att bygga upp relationer innanför och utanför landets gränser. Anders har fått förtroendet att ratta denna verksamhet, mot bakgrund av hans 25 år som entreprenör och företagsledare, samt att han anses vara en näringslivsprofil med brett kontaktnät.

Gunnar Axheim , 59 år Luleå ”Harads-son” med koll på gruvdrift och vattenkraft.

Gunnar Axheim, med teknologexamen från LTU, har suttit på ett antal ledande positioner inom MoDo, LKAB och Boliden i Sverige och Spanien, senast som vice VD för gruvdriften. Hans nuvarande roll är som chef för Vattenfalls vattenkraftverksamhet i Norden, det vill säga drift, underhåll och förnyelse av Vattenfalls drygt 100 vattenkraftverk.

Olle Lindström, 74 år Boden Förmodligen det snabbaste kommunalrådet inom Rakets spridningsområde. Olle Lindström, född i Heden utanför Boden, var en talangfull rallystjärna på 60-talet. Sedan framgångarna bakom ratten har han hunnit sitta som moderaternas riksdagsman för Norrbotten åren 1991-2002. Idag är han Bodens kommunalråd, en roll han axlat sedan 2003.

Lars Olofsson, 55 år Boden Prisad bodensare med magiska planer för Boden.

Lars Olovsson, årets Bodensare 2007 och erhållare av Stora byggpriset samma år. Till vardags är Lars VD för PEAB asfaltsbeläggning samt ordförande i Norrbottens Travsällskap. Utöver det dagliga arbetet, är Lars involverad i projektet Boden Magic Land, ett nöjesfält som planeras i Boden, som han även är initiativtagare till.

David Nyberg, 59 år Skellefteå Erfaren kommunalare i Skellefteå. Efter 13 år som kommunalråd i Skellefteå, ville David lägga krutet på kommunens affärsdrivande företag. Idag är han VD för Skellefteå Stadshus AB, en verksamhet som omsatte 4,2 miljarder 2008.

· NUMMER 2 · MAJ 2010

11

Farväl Selma LagerlöF Och Gustav vasa Tack Selma och Gustav, ni har gjort ett bra jobb men nu är det dags för nästa generation att ta över.

MyPay erbjuder företag och organisationer att på ett enkelt, säkert och kostnadseffektivt sätt att ta betalt för produkter eller tjänster dygnet runt, året om. Oavsett storlek eller ­behov erbjuder vi ett av de mest säkra, lätthanterade och avancerade betalningssystemen på marknaden.

Skräddarsydda betalnings- och ­affärslösningar inom bl.a: • Kortbetalningar • Premium SMS • SMS-Gateway

Samir Mdalla Återförsäljare 12

· NUMMER 2 · MAJ 2010

Tel: 073 - 057 72 07 E-post: kampanj@mypay.se

SCA tycker vårt bredband är helt åt skogen.

Med halva landet som arbetsyta är det inte konstigt att skogsbolaget SCA har tuffa täckningskrav.

Idag är ice.net den enda operatören som klarar av att leva upp till SCA:s krav – eller om man så vill den enda operatören som inte blivit sågad.

– Från början var planen att endast installera ice.net i skogsmaskinerna. Men när tjänstemännen såg hur bra täckningen var, ville de också ha en installation i sina bärbara datorer. Det blev ett extra användningsområde som vi inte räknat med, men som nu expanderat kraftigt,

ice.net täcker 90% av Sveriges yta med mobilt bredband. Vill du veta mer, beställa bredbandspaket eller prata med en säljare?

Så här når du oss:

www.ice.net

0774-42 42 43

säger Bertil Larsson, IT-chef på SCA Skog.

Nätet används i första hand för att distribuera arbetsinstruktioner med kartor över avverkningsområdet.

Med kartor på bildskärmen är inte heller förarna begränsade av dygnets mörka timmar. Nu har de en helt annan bild av var i terrängen de befinner sig.

Just nu testas systemet i virkesbilarna och dessutom installeras mejl i maskinerna.

– Vi testade ice.net under 2008 och gick över i full skala under förra året. Det fungerar i skarpt läge, sammanfattar Bertil Larsson.

Om du är intresserad av en större företagslösning kontaktar du våra säljare: Martin Kanka 070-511 07 61 martin.kanka@ice.net Jonas Lindqvist 070-798 72 34 jonas.lindqvist@ice.net

· NUMMER 2 · MAJ 2010

13

Hej beslutsfattare, är ni på rätt spår? tillväxt ger jobb

KRÖNIKA

Stefan Kaarle är mina fifteen minutes of fame.

Somliga går till final i Idol. Andra vinner hela skiten.Vissa räddar en fembarnsfamilj från ett brinnande höghus. En del halkar på bananskal.

Väldigt få är Paris Hilton. Själv spelar jag innebandy med JAS-Kaarle.

Min kvart i rampljuset.

Stefan Kaarle, det ska sägas, har kanske inte världens bästa split-vision på planen, men det kompenseras lätt med stenhård marinkårsfrilla och kropp som en hitechtorped från framtiden.

Och låren.

Herregud, låren!

Varje gång han kommer i en anfallsvåg ser jag honom inte i ögonen. Inte heller stirrar jag boll. Det enda jag kan tänka på är att världens mäktigaste lår strax kommer att forcera min fjuniga lekamen.

Riksnyhetslår.

Internationellt uppmärksammade lår.

Låren som sänkte ett JAS-plan.

luften, (snälla, säg att du gjorde det), eller var du bara lika skönt förlikad med ditt öde, ungefär som Bruce Willis, strax innan han ”nukar” den där asteroiden i Armageddon?

I en värld som svettas mediaöverflöd ur varje liten por, där vi så gärna vill tro att Batman finns på riktigt, och där Arnold Schwarzenegger hasta-la-vistar sig till hela vägen till makten i en av världens största ekonomier, känns det skönt att veta att det finns hjältar som är på riktigt.

Visst, någon wobblade sitt JAS över landningsbanan, och en annan sände ner sin kärra på Långholmen.

Men aldrig har, eller kommer någon, någonsin att sänka ett av världens mest moderna stridsflygplan på grund av ett par överdimensionerade lår.

Förutom Stefan.

Det är så coolt att jag blir tårögd.

Tack som fan, Stefan.

Dessutom har Stefan åkt Ejection Seat, och då menar jag inte det ”Ejection Seat” som ”Bira-Leffes Tivoli” turnerar runt med. Här snackar vi G-krafter som lätt sliter skelettet ur valfri svennebanan.

Stefan, vad tänkte du?

Körde du stoneface, eller gallskrek du?

Hann du säga ”shit, man, I´m going down” till din rotebror?

Droppade du någon skön one-liner när du flög genom

Stefan är en av dem.

Och honom spelar jag innebandy med.

Nästan varje onsdag.

Andreas Thunholm

FOTNOT: Stefan Kaarle är pilot i svenska flygvapnet. 2007

drabbades han av en oavsiktlig katapultutskjutning under en landning med sitt JAS-plan vid Vidselbasen. Kaarle landade oskadd i sin fallskärm och klarade sig utan kotkompressioner.

Krönikan är tidigare publicerad på www.omy.se.

Skribenten beklagar idag att han har för dåliga knän för att kunna spela innebandy med Stefan Kaarle. · NUMMER 2 · MAJ 2010

15

SKELLEFTEÅ KRAFT

Kommunen med guldbyxorna och en egen kraftproducerande älv I år kan Skellefteå glädjas åt 180 miljoner kronor till de kommunala verk­ samheterna, nära 500 arbetstillfällen och stor samhällsnytta. Detta tack vare ett beslut som togs redan 1906. Under årens lopp har det egna ägandet av ­Skellefteå Kraft bidragit med miljardbelopp och viktig lokal utveckling.

Gunnar Eikeland, VD, Skellefteå Kraft Foto: Patrik Degerman

“...Utslaget per invånare var vinsten år 2007 100 868 kronor.”

16

· NUMMER 2 · MAJ 2010

Det är få lokala beslut som växer med tiden – än färre visar sig hålla efter mer än hundra år.

Men i Skellefteå fanns det tydligen framsynta politiker kring förra sekelskiftet.

Andra kommuner lät statliga Vattenfall, eller andra mäktiga kraftbolag för den delen, bygga ut deras älvar i utbyte mot massiv sysselsättning under några år. När utbyggnaden var klar försvann vattenrallarna, samhällen upplöstes och vinsterna försvann fjärran från älvdalen.

Skellefteå valde en annan modell. De ville själva äga fallrätter, ha kontroll över vattenkraftsproduktionen och vinsterna. Ett beslut som många andra kommuner i dag sneglar på med viss avund samtidigt som de förbannar sina egna, då samtida, lokala politikers naiva och kortsiktiga tänkande.

Kommunen med guldbyxor SCB:s statistik för 2007 visade att Skellefteå då var Sveriges rikaste kommun. Utslaget per invånare var vinsten 100 868 kronor.

- Visserligen sant. Men bilden måste förtydligas och nyanseras, tyckte Tore Isaksson, kommunens dåvarande ekonomichef, när siffrorna presenterades.

Bakom det extraordinära resultatet låg en försäljning av aktierna i Skellefteå Kraft AB till det kommunägda Skellefteå Stadshus AB. En affär på åtta miljarder kronor.

- Affären gör inte invånarna i kommunen rikare.

Men värdet uppmärksammas mer när aktierna säljs.

Pengarna syns tydligare när de flyttas från en ficka till en annan. Men det är fortfarande skellefteåbornas byxor, förklarade kommunalrådet Bert Öhlund, s.

Nordens Las Vegas Bakgrunden är följande: För snart 104 år sedan, den 13 juli 1906, beslutade stadsfullmäktige i Skellefteå att an­lägga ett kraftverk i Finnforsen. Två år senare stod det klart. Det blev början på kommunens vattenkrafts-satsning.

1936 var Skellefteå den mest elektrifierade staden i hela landet med Sveriges lägsta elpris och flest förbrukade kilowatt-timmar: 927 kWh per person.

Kraftverket i Finnforsen följdes av fler och effekten av detta blev bara större och bättre med tiden…

Under årens lopp har betydande summor bokstavligen strömmat in och i modern tid fyllt kommun­ kassan med hundratals miljoner kronor årligen.

Skellefteälvens ständiga transport av vatten från källsjöarna i Arjeplogs fjällvärld, förstärkt via biflöden på vägen mot Bottenviken, har verkligen gett begreppet kassaflöde en ny innebörd i Skellefteås kommunala ekonomi.

Aktier för åtta miljarder Må så vara. Men trots allt – försäljningen innebär att åtta miljarder kronor överförs till den kommunala verksamheten/förvaltningen. En summa landets övriga kommuner förmodligen bara kan drömma om.

- Men hela beloppet har inte betalats ut på en gång.Vi har en revers, säger David Nyberg,VD på Skellefteå Stadshus AB.

Foto: Erland Segerstedt

Fast även om aktierna i Skellefteå Kraft AB sålts har den kommunala förvaltningen inte helt släppt greppet om vattenkraften. Fyra vattenkraftverk; Finnfors, Granfors, Selsfors och Krångfors, behålls fortfarande utanför den så kallade bolagssfären. Dessa hyrs ut till Skellefteåkraft AB och garanterar på så sätt årliga pengar (i år 170 miljoner kronor) till skola, vård, omsorg, kultur och fritid.

Koncern-konstruktionen innebär att den totala energiverksamheten i kommunen redovisas på så kallad proformabasis. Men det är ingenting vi behöver inveckla oss i denna artikel (se faktaruta).

Ingen akteiutdelning - Från Skellefteå Kraft AB förekommer därför ingen aktieutdelning.Vinstpengarna stannar kvar i bolaget där de får verka vidare. Istället är samhällsnyttan den stora drivkraften. Inte att mjölka bolaget på pengar.

Skellefteborna har alltid varit rädda om slantarna i kraftbolaget. Å andra sidan har Skellefteå Kraft stark bidragit till den framväxande industrin, förklarar Nyberg.

I dag är exempelvis Skellefteå Kraft en av kommunens starkaste investerare, en av de största lokala arbetsgivarna med 485 anställda och landets femte största kraftproducent.

- Eftersom vi verkar på en otroligt kapitalintensiv marknad är det viktigt med ekonomiskt goda förutsättningar, säger Gunnar Eikeland,VD på Skel-

lefteå Kraft AB, som är en vinstmaskin även om 2009 blev ett något sämre år än normalt med en vinst på ”bara” 435 miljoner kronor.

- Förra året var turbulent fast vi klarade oss rätt hyfsat ändå. Men nu ser det bra ut igen. Den ljusnande framtid är vår, fortsätter Eikeland med ett skratt.

Fakta Skellefteå Kraft

Skellefteå Kraft är den femte största kraftproducenten i landet. Bolagets el kommer till 70 procent från vattenkraft.

Den övriga produktionen kommer från

Fortsatta satsningar Åren 2005 till och med 2008 överskreds resultatet halvmiljarden.

- I år har vi budgeterat en vinst på 590 miljoner kronor. De goda resultaten ger oss ett gott stöd för den fortsatta utvecklingen, förklarar Eikeland.

Bland annat väntar en fortsatt utbyggnad av vindkraften på fjället Uljabuouda utanför Arjeplog, en ny park med totalt 18 vindkraftverk på Jokkmokksliden och Storliden utanför Malå, förverkligande av den stora parken med 100 vindkraftverk i Blaiken plus en utbyggnad av fjärrvärmenätet i centrala Skellefteå, Ursviken och Skelleftehamn. En förstudie av en ny biobränslepanna är också inledd.

vindkraft, kraftvärme och kärnkraft.

Ett normalår produceras 3,8 TWh el, i hel- eller delägda kraftverk.

Verksamheten rymmer också distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion av biopellets, infrastruktur för bredband och uthyrning av lokaler i egna fastigheter.

Dessutom erbjuds tjänster i form av fysisk och finansiell elhandel.

Skellefteå Kraft ägs till 100 procent av Skellefteå kommun. Koncernen består av den kommunala förvaltningen Skellefteå Kraftverk, Skellefteå Kraft AB och några dotterbolag, bland annat Skellefteå Kraft

Text: Tony Berglund

Elnät AB. Huvudkontoret ligger i ­Skellefteå. I Sundsvall finns ett försälj­ningskontor.

· NUMMER 2 · MAJ 2010

17

Vi erbjöd Tobias Lindfors, VD och grundare av StudentConsulting AB och nyligen utsedd till folkets förebild i Luleå, att tycka till om ungas ­arbetsmarknad.

Att ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett problem har knappast undgått någon. Samtidigt visar undersökningar från både Företagarna och Svenskt Näringsliv att matchningen m ­ ellan utbud och efterfrågan på arbetskraft i Sverige är för dålig. Hur fler jobb ska skapas är en av årets hetaste valfrågor. Dock är det få som kommer med konkreta förslag på hur problemet ska lösas, men vi på StudentConsulting som varje dag arbetar med att skapa jobb åt unga är över­ tygade om att det finns konkreta sätt att få in unga på arbetsmarknaden.

Ett exempel är att redan som ung investera i sin kommande karriär. När arbetsgivare anställer nyexaminerade personer ser de inte bara till vilken utbildning de har, utan också vad de gjort vid sidan av studierna. Då kan arbetslivserfarenhet vara just det som avgör vem som får jobbet.

Att arbeta under studietiden på timtid ger också arbetsgivare en flexibilitet och ett bra komplement till ordinarie personal. Som arbetsgivare betalar man då bara för den tid som används vilket skapar möjligheten att med låg risk fånga upp och slussa in framtidens talanger i ett tidigt skede. Denna ”win-win”-situation ger unga människor möjligheten att komma in i arbetslivet och få referenser och meriter.

För att skapa fler jobb måste vi också förbättra den så kallade matchningen på arbetsmarknaden.

Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv nyligen gjort uppgav 47 procent av de tillfrågade företagen att det var svårt eller mycket svårt att 18

· NUMMER 2 · MAJ 2010

hitta rätt medarbetare. För att fler personer ska hamna på rätt jobb krävs nya metoder och här spelar tekniken en viktig roll.Video-CV, där arbetssökande spelar in en kort film om sig själv som sedan presenteras för företag med rekryteringsbehov, är ett exempel på hur tekniska lösningar förbättrar matchningen. Detta effektiviserar rekryteringsprocessen och möjliggör fler möten mellan arbetssökande och företag, vilket skapar fler jobb. Ett ytterligare sätt att skapa fler jobb för unga är att nyttja den nordiska arbetsmarknaden fullt ut, i och med att arbetslösheten i både Norge och Danmark är betydligt lägre än i Sverige. Unga människor som kan tänka sig att arbeta på annan ort eller i annat land har mycket att tjäna på sin mobilitet. ­ Det ger en fot in på arbetsmarknaden vilket gör att man skaffar meriter och referenser och har lättare att få jobb när man väl vänder hem.

Som ett led i detta så väljer också allt fler unga

att pröva på att jobba utomlands i begränsade perioder. Ett populärt mål är Norge, där vi förra året sysselsatte 773 svenskar och av dem var 24 procent hemmahörande i Norr­landsregionen.

Sammanfattningsvis ser vi att lösningen handlar om att minska trösklarna för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Att ge företag möjlighet att med låg risk ta in framtidens medarbetare gör både unga och företag till vinnare. Detta är något vi kommer fortsätta verka för.

Tobias Lindfors, StudentConsulting

vinter.

bottenvikens röda guld. en unik delikatess från bottenvikens rena vatten.

ECKNING

D K Y D AD U S

PRUNGSB ET

RS

K A L I X LÖJ R O M .

N U Ä N N U M Ä R K VÄ R D I G A R E .

Du ser det direkt på tallriken. Du känner det på smaken.

Den gyllengula lystern och den rena smaken av hav och mineral finns bara hos Kalixlöjrom.

Därför blir Kalixlöjrom det första svenska livsmedel som får skyddad ursprungsbeteckning av EU. Läs mer om världens förnämsta bräckvattenkaviar på www.kalixlojrom.com

www.kalixlojrom.com

Årets nyföretagare Peder Hansson tipsar – Så når du framgång

FOTO: Markus Tiburzi

20

· NUMMER 2 · MAJ 2010

ÅRETS NYFÖRETAGARE

Peder Hansson ville visa att egenföre­ tagande inte behöver betyda övertids­arbete på kvällar och helger. ­Att småbarns­ föräldrar också har tid med framgång.

Han ville skapa ett företag som utmanade etablissemanget. Ett företag där ­samarbete är honnörsordet. Nu kan vi gratulera honom till ­utnämningen som Årets ­Nyföretagare i Norrbotten.

4

Skriv ner idéer du får på lappar och spara dessa. Gå igenom dessa regelbundet och sortera ut saker som inte är realistiska. Bygg nya tjänster eller produkter runt de ideér som blir kvar.

5

Vid första anblicken kan Terminalen fel­ aktigt liknas vid ett bemanningsföretag.

Men här har Peder tänkt till. Med sina år som verksamhetsansvarig i Norrbotten på ett av världens största bemannings- och rekryteringsföretag har han hunnit bilda sig en bra uppfattning av vad kunderna efterfrågar och hur man går till väga för att möta det behovet. Terminalens ”Kompetensförmedling”, en av anledningarna till Peders utnämning, är en innovativ lösning för att hjälpa företag som har underskott eller överskott av personal.

– Våra medlemsföretag kan tillfälligt hyra ut övertalig arbetskraft för att få kostnadstäckning men också hyra in personal till självkostnadspris, förklarar Peder.

Terminalen har inte själv reguljära bemannings­tjänster. Men som bemanningsmäklare så förmedlar de dem.

Låt rätt person göra rätt sak. Du kan inte vara expert på allt. Att lägga ut delar av verksamheten som möjliggör för dig att behålla “det roliga” ger mycket energi till rätt saker.

Sju tips när du startar och bygger ditt företag

1 3 6

– Vi går anonymt och kostnadsfritt ut med vår kunds kravspecifikation till bemanningsföretag, konsultbyråer och andra aktörer och kan därmed erbjuda kunden den för tillfället mest kostnadseffektiva lösningen, säger Peder.

– Kunden sparar mycket tid och pengar och uthyraren får en affär de förmodligen inte fått annars.

Peder spår en spännande fortsättning.

– Vi får allt fler förfrågningar på rekryteringsuppdrag vilket är ett tydligt tecken på ljusare tider. Många företag, stora som små, anställer i Norr- och Västerbottens­ regionen nu, säger han. För dig som står i startgroparna till den egna verksamheten fick vi Peder att dela med sig av sina hetaste tips till framgång med företagandet.

Skaffa dig bra rådgivare inom olika områden.

T.ex. ekonomi, IT, juridik och marknadsföring och var inte rädd att erkänna dina egna personliga svagheter.

Människor vill hjälpa men du måste själv visa på vilken hjälp du behöver.

2

Ja, det kan vara tråkigt för vissa men en budget och en affärs/marknadsplan är en absolut nödvändighet.

Innan du skrivit ner dina tankar ser du inte eventuella brister och hinder.

Ta i ett tidigt skede kontakt med potentiella finansiärer så som banker etc. Detta kan du göra redan innan din budget eller affärsplan är klar för att höra hur denne ställer sig till din idé. På så sätt bygger du bra relationer med en mycket viktig aktör i ditt företagande.

Brinner du inte för din idé så bör du avstå från att starta. Även en “halvbra” idé kan lyckas bra om bara engagemanget finns.

7

Glöm inte att sälja!

Peder listar nycklar till framgång • Skapa och förhandla med leverantörer så du ser en tydlig koppling mellan tjänster/produkter du köper in och vilket värde de faktisk ger i rena pengar. Kan en leverantör inte visa på detta. Välj en annan leverantör.

• Var inte rädd för samarbete inom olika områden. Detta kan gälla även samarbete med konkurrenter. Kan ni båda vinna något på samarbetet i slutändan och ge varandra affärer inom olika områden så är det en grogrund för ett bra samarbete. Se dock upp så inte samarbetet övergår i kartellbildning. Då är du farligt ute.

• Våga anställa rätt personal.

• Använd alla möjligheter att träffa många människor på en gång vid olika kostnadsfria evenemang. Detta ger alltid nya intressanta kontakter som kan leda till nya affärer.

· NUMMER 2 · MAJ 2010

21

Detta ska utföras: •

60 mil nya vägar ska anläggas.

•

Över en miljon kubikmeter betong behövs till fundamenten för vindkraftstornen. Det årliga behovet beräknas under byggtiden till 80 000 kubikmeter. Mer än vad någon enskild betongfabrik i regionen klarar av att leverera.

•

Tornen ska utrustas med stegar – totalt handlar det om elva mil stegar i de 1 101 vindkraftverken.

•

Detta plus mycket annat kan alltså komma lokala och regionala företag till del.

•

De fortsatta satsningarna vid Solander Science Park och ETC skapar också tillväxt.Trots ett nytt våningsplan är personalen vid den nya vetenskapsbyn redan trångbodda.

FOTO: Markus Tiburzi

22

· NUMMER 2 · MAJ 2010

ENERGIREVULUTIONEN I PITEÅ

Energirevolutionen i Piteå har gett eko in i Vita huset I Piteå byggs världens första fabrik för tillverkning av miljövänlig talldiesel och världens första anläggningar för produktion av det gröna bränslet BioDME. I kommunen planeras också Europas största vindkraftspark med 1101 verk.

På bara några år har Piteå blivit centrum för ett antal energisatsningar som väcker stort internationellt intresse.Till och med USA:s president Barack Obama känner till projekten.

– USA och EU har bildat ett gemensamt energiråd, kallat Next Big Thing, och där finns Solander Science Park med, säger Robert Bergman, projektledare för Solander Symposium.

Vid den nya vetenskapsbyn Solander Science Park, som också huserar Energitekniskt Centrum (ETC), bedrivs världsledande forskning inom förgasning av biomassa. Det ska på sikt göra världens massa- och pappersindustrier till så kallade bioraffinaderier för tillverkning av miljövänlig förnyelsebar energi med skogen som råvara.

Piteå satsar också på att bli ett Vindkraftscentrum för hela Barentsregionen. Dels för att Europas största vindkraftspark planeras i kommunen och dels för att det redan finns ett antal mindre parker. Fler är på gång.

Obamas vän följer utvecklingen i Piteå Den fantastiska utvecklingen kallas i dag för energi­ revolutionen från norr (se faktaruta).

Solander Symposium, som numera har några år på nacken, är i specifika kretsar redan ett välkänt begrepp världen över.

USA:s förre ambassadör i Sverige, Michael Wood, lanserade "One Big Thing", där han gång på gång betonade att Chemrecs satsning på svartluts­förgasning i Piteå är ett intressant framtidsprojekt. Även den nuvarande ambassadören och Obamas gode vän, Matthew Barzun, har ett starkt intresse av svensk miljöteknik och samarbete mellan svenska "clean-tech"-företag och amerikanskt närings­liv.

– De kommentarer jag fått både muntligen och per e-post uttrycker att Solander Symposium är en fantastisk mötesplats för aktörer inom bioraffinderibranschen.

70-miljardersprojekt Tillsammans skapar energiprojekten jättemöjligheter för näringslivet i Norrbotten. Bara den stora vindkraftsparken, ett av världens största pågående industriprojekt, kostnadsberäknas till runt 70 miljarder kronor.

– Vem kunde för några år sedan tro att snålblåsten

skulle bli en guldgruva, säger Erik Persson, chef vid den kommunala tillväxtavdelningens industri- och energienhet, med ett skratt.

För svenska och norrbottniska företag väntar en stor ekonomisk kaka att dela på när vindkraftsparken i Markbygden ska byggas. Det handlar om uppdrag för flera miljarder kronor…

Redan i dag arbetar ett 50-tal personer vid Solander Science Park.Ytterligare ett 20-tal kommer att anställas vid företaget SunPines nya talldieselfabrik. Dessutom förs diskussioner om en ny industri för tillverkning av vindkraftstorn på Haraholmen utanför Piteå som kan ge runt 200 nya jobb.

En miljon kubikmeter betong Detta är bara början. Allt eftersom den stora vindkraftsparken byggs ökar behovet av underhållspersonal och servicetekniker. I slutändan handlar det om flera hundra.

Men även under byggtiden kommer det krävas många underentreprenörer som i sin tur behöver personal.

– Det här kan bli hur stort som helst, avslutar Bergman.

Fakta ENERGIREVoLUTIONEN Träpulverförgansing: • Bygger i grunden på liknande teknik som svartlutsförgasning men här används Grot, grenar och toppar från avverkade träd, som råvara.

• Nyligen invigdes ETC Gasification Centre där två pilotanläggningar byggts.

• Fullt utbyggt tros träpulverförgasningen volymmässigt ha samma potential som svartlutsförgasningen.

Vindkraft: • I Markbygden,utanför Piteå, planeras Europas största vindkraftspark med 1 101 vindkraftverk.

• Elproduktionen vid en full utbyggnad kommer att motsvara mer än två kärnkraftsreaktorer.

• Vindkraftsparken kostnadsberäknas till runt 70 miljarder kronor.

• Piteå kommun har bildat Vindkraftcentrum I barentsregionen. Målet för Vindkraftcentrum är att skapa bestående verksamheter: att göra Piteå till ett nav för tillverkning, information, forskning och utbildning inom vindkraft i kallt och skogligt klimat i Barentsregionen.

Talldiesel: • Vid djuphamnen på Haraholmen utanför Piteå bygger företaget SunPine världens första anläggning för tillverkning av talldiesel som står klar att tas i drift under våren.

• Drivmedlet görs av tallolja, också det en biprodukt från massa- och pappers-industrin. Produktionen beräknas till hundra miljoner liter årligen.

Svartlutsförgasning: • Företaget Chemrec har utvecklat en ny teknik som förgasar svartlut, en biprodukt från papperstillverkningen, till syntesgas vilket möjliggör framställning av miljövänliga drivmedel som metanol, syntetisk diesel (DME), vätgas och grön el.

• DME kan ersätta fossil diesel. Om Chemrecs teknologi införs fullt ut vid alla svenska massabruk skulle produktionen av drivmedel motsvara hälften av den tunga trafikens behov i landet. Samtidigt minskas utsläppen av koldioxid med sex miljoner ton årligen.

• Tekniken innebär att fabrikerna kan göra två produkter av samma träd; först papper sedan drivmedel av restprodukten svartlut.

Birgitta Marke är Site Manager på företaget Chemrec där man förgasar svartlut till syntetgas, vilket möjliggör framställning av Metanol och syntetisk Diesel.

• Volvo har tagit fram en lastbilsmotor som kan köras på DME. Fältprov inleds i år. · NUMMER 2 · MAJ 2010

23

24

路 NUMMER 2 路 MAJ 2010

ENERGIREVULUTIONEN I PITEÅ

Carolines droppar kan halvera Sveriges oljeberoende Caroline Häggström, doktorand vid Luleå tekniska universitet, är den första i världen som lyckats göra metanol av syntetgas från svartlut. En viktig pusselbit för framställning av det gröna drivmedlet Bio-DME, DiMetylEter.

Det öppnar enorma möjligheter. Inom en nära framtid kan Bio-DME, gjord av svensk skogsråvara, ersätta hälften av alla fossila drivmedel i landet. >> Bio-DME av svartlut är ­gynnsamt för naturen. Den görs av förnyelsebara råvaror.

Med nya motorer räknar exempelvis Volvo att minska utsläppen av koldioxid med 95 procent!

Svartlut är en biprodukt från massa- och pappersindustrin. Den har högt energivärde. Genom en förgasningsprocess av svartluten kan drivemedlet BioDME tillverkas. Processen har utvecklats av företaget Chemrec som har patent på tekniken.

Det fiffiga med svartlutsförgasningen är att skogsråvaran används maximalt. Först gör bruken papper, sedan drivmedel av biprodukten svartlut. Det blir alltså ingen konkurrens om råvaran.

Genombrott veckan efter påsk För att kunna göra Bio-DME måste först gasen från svartlut omvandlas till Metanol – något som ingen tidigare lyckats med.

I höstas framställdes första dropparna Metanol från svartlut under en kort körning i Carolines laboratorium vid Solander Science Park i Piteå.

- En liten gasström från Chemrec kan ledas in till mitt labb. Där har jag arbetat med att omvandla gasen till metanol. Nu har jag visat att processen även håller i praktiken, inte bara i teorin, förklarar Caroline.

Förra veckan gjordes en längre körning under tre dagar med Chemrecs gas.

- Med rätt så stabil drift producerade vi cirka fyra deciliter som innehåller mestadels metanol men även vatten, berättar Caroline och fortsätter: - Mitt projekt är på forskningsnivå. Utöver framställningen av metanol tittar jag också på olika katalysatorer och rening av syntetgas. Än så länge så har vi inte gett oss in på att använda olika sorters katalysatorer men möjligheten finns, men det är inte säkert att jag kommer att göra det.

Volvos nya miljövänliga lastbil I anslutning till den byggnad där Caroline Häggström håller till uppför Chemrec den första Bio-DMEpiloten i världen. En anläggning som ska producera fyra ton DME per dygn.

– Genom att slå ihop två metanolmolekyler bildas

DME och vatten, förklarar Caroline.

Parallellt med Chemrecs nya försöksanläggning har Volvo byggt en lastbilsmotor som kan köras på Bio-DME. Under hösten börjar fjorton fordon att testköras.

DME tillverkas redan i dag av olja och kol. Men den är inte miljövänlig.

Bio-DME, av svartlut, är däremot gynnsam för naturen. Den görs av förnyelsebara råvaror. Med sina nya motorer räknar exempelvis Volvo att minska utsläppen av koldioxid med 95 procent!

Minskar oljenotan med tio miljarder Med en fullstor DME-anläggning vid varje svenskt massa- och pappersbruk kan hälften av all fossil diesel för den tunga fordonstrafiken bytas ut mot miljövänligt bränsle. Det skulle minska Sveriges olje-nota med tio miljarder kronor årligen.

Bio-DME kan också framställas av restprodukter från skogen, grenar, toppar, kvistar och rötter så kallad GROT, som mals ner till ett pulver. Nyligen invigdes ETC Gasification Centre i Piteå där försök ska göras. Även på detta område är potentialen hög.

Tillsammans med svartlutsförgasningen skulle hälften av alla landets fossila drivmedel för hela den svenska fordonsparken kunna bytas ut mot Bio-DME. Svartlutsförgasningen är, enkelt beskrivet, en utveckling av den gamla gengastekniken.

- Med fördelen att man slipper ha veden med sig, säger Robert Bergman, projektledare för Solander Symposium, med ett skratt.

Det projekt som Caroline Häggström arbetar med kallas ”Katalytisk syntes av metanol/DME från svartlutsförgasning. Projektet leds av professor Jonas Hedlund på kemiteknik vid Luleå Tekniska universitet.

Text: Tony Berglund Foto: Markus Tiburzi · NUMMER 2 · MAJ 2010

25

ENERGIREVULUTIONEN I PITEÅ

FOTO: Markus Tiburzi

Världens största vindkraftverk i Europas största vindkraftspark Två vindkraftverk står på plats.Tio är under upp­förande.Ytterligare 1091 ska byggas fram till 2021 i det som ska bli Europas största vindkraftspark.

En investering på 70 miljarder kronor. ...”vi har fram till 2021 på oss att bygga alla 1101 verk”.

26

Vindberäkningar av institutionen för meteorologi vid Uppsala Universitet visar att det blåser ovanligt mycket i Markbygden utanför Piteå. Området är glest befolkat, har få markägare ( Sveaskog och SCA äger 95 procent av ytan) och genomkorsas av tre stora kraftledningar.

Goda förutsättningar för en vindkraftsetablering.

– Hade vi gjort motsvarande satsning i Tyskland hade vi tvingats förhandla med 50 000 markägare, säger Mikael Kyrk, operativ chef för Svevind, med ett skratt.

Egna mätningar med master på olika platser och på olika höjd har bekräftat att vindförhållandena är gynnsamma. Därför har Svevind och Enercon bildat Markbygden Vind AB. Ambitionen är att bygga 1101 vindkraftverk i området.

Två är redan i bruk på en höjd som kallas Dragaliden. Tio till är under uppförande.

Nästa steg blir att resa världens största vindkraftverk

· NUMMER 2 · MAJ 2010

på Storblåliden. Modellen, Enercon E-126 med en effekt på 7,5 MW, är den största som i dag tillverkas med en totalhöjd på 200 meter och en rotordiameter på 126 meter. Själva tornet mäter 135 meter i höjd.

Pilotprojekten på Dragaliden och Stor Blåliden bidrar till en mängd erfarenheter inför det stora Markbygdenprojektet. Bland annat ger de en fördjupad kunskap om drift i kallt klimat och skoglig miljö. Dessutom ges allmänheten möjlighet att bilda sig en uppfattning om vindkraftverken.

Enbart investeringarna i Dragaliden och Stor Blåliden uppgår till cirka en miljard kronor.

Nyligen gav regeringen klartecken för en utbyggnad av hela Markbygden-området. Och om några år beräknas bygget dra igång med full kraft.

– Första etappen byggs i den norra delen. Det handlar om cirka 350 vindkraftverk.Vi hoppas kunna sätta spaden i jorden under 2013, berättar Kyrk.

För även om projektet har regeringens välsignelse måste varje etapp godkännas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.

– Tidsplanen är tight och vi har fram till 2021 på oss att bygga alla 1101 verk.Vi räknar med att uppföra hela parken i tre etapper, berättar Kyrk.

Foto: Tony Berglund

Volvos nya miljövänliga lastbil Här är Volvos nya miljövänliga lastbil. Den körs på grönt bränsle, BioDME, från den svenska skogen. Jämfört med fossil diesel minskas koldioxidutsläppen med 95 procent.

FOTO: Maria Fäldt

Världens första talldieselfabrik Hundra miljoner liter miljö­vänlig talldiesel. Det ska produceras vid ­SunPines unika anläggning på ­Haraholmen utanför Piteå varje år.

SunPine blir först i världen att producera grön diesel från skogsråvara i industriell skala. Bakom utvecklingen av tekniken står innovatören, kemisten och civilingenjören Lars Stigsson.

Fabriken är färdigbyggd och håller som bäst på att trimmas in.

– Det handlar ju om en världsunik anläggning där vi börjat från noll. Detta innebär att vi utöver själva produktionen även måste bygga en helt ny organisation. Det är både spännande och lärorikt, säger Magnus Wikman,VD. Men arbetet har varit lyckosamt och snart lämnar första båten med tallolja hamnen på Haraholmen utanför Piteå.

– Efter sommaren räknar vi med full produktion, säger Wikman.

Stigssons bolag Kiram är tillsammans med Preem, Södra och Sveaskog delägare i fabriken som beräknas skapa dryga 20-talet jobb och ge en del positiva kringeffekter inte minst på tranportsidan.

Råvaran, tallolja, är en biprodukt från pappers- och massabruken. Det innebär att biodieselfabriken inte konkurrerar om råvaran med skogsindustrin.

“Mellan 65 och 70 procent av råvaran blir råtall­diesel.”

Mellan 65 och 70 procent av råvaran blir råtall­ diesel. Resten förvandlas under processen till tallbeckolja. Också det en lättsåld produkt som skogs­industrin gärna köper tillbaka, bland annat för att elda med i mesaugnarna.

Investeringen i Piteå beräknas till 250 miljoner kronor. Lika mycket satsar Preem på att kunna ta hand om talldieseln vid sitt raffinaderi i Göteborg.

Ur tallbeckolja kan också värdefulla kemikalier utvinnas. En del används inom livsmedelsoch läkemedelsindustrin. Ett sådant exempel är beta-sitosterol, en ingrediens i kolesterolsänkande livsmedel och vid tillverkning av hormonbaserade läkemedel.

Text: Tony Berglund

– Ur ett helhetsperspektiv tillhör Bio-DME ett av den andra generationens mest lovande biobränslen. Bio-DME ger både hög energieffektivitet och låga utsläpp av växthusgaser. Just dessa två egenskaper värdesätter vi extra högt när vi analyserar möjliga alternativa bränslen, säger Lars Mårtensson, miljöchef på Volvo Lastvagnar.

Volvo har nytillverkat fjorton lastbilar som kan köras på BIO-DME. Fältproven påbörjas redan i år och omfattar hela teknikkedjan från biomassa till bränsle i lastbilar, alltså även distribution och tankstationer som upprättas av Preem.

Enkelt förklarat så framställs DME genom att ta till vara på Svartlut, en restprodukt från pappers- och massaindustrin. Svartluten har högt energivärde men har fram till i dag inte vidareförädlats. Något som företaget Chemrec, genom utveckling av en ny förgasningsteknik vid försöksanläggningen i Piteå, är på god väg att radikalt förändra till det bättre – både miljömässigt och ekonomiskt.

Det är inga små mängder det handlar om.

Byggs en anläggning för svartlutsförgasning vid varje svenskt pappers- och massabruk kan hälften av all diesel för tunga fordon som rullar på våra svenska vägar ersättas med miljövänligt drivmedel som BioDME och Biometanol.

En annan fiffig grej med processen är att konkurrensen om råvaran undviks. Först gör fabrikerna papper av skogen, sedan bränsle av biprodukten svartlut.

För skogsindustrin öppnar svartlutsförgasningen nya jättemöjligheter. Bruken kan förvandlas till miljövänliga bioraffinaderier för tillverkning av både papper och drivmedel, utan behov av extra råvara. Fabrikerna får därmed ytterligare en produkt att sälja vilket på sikt kraftigt beräknas höja lönsamheten.

I projektet deltar även Delphi, Energitekniskt Centrum i Piteå, Haldor Topsoe, och Total.

PIONJÄRERNA INOM ELBILAR

Nya elbilarna – snabbare, starkare och med längre räckvidd

Den nya generationens elbilar är här. Snabbare och starkare än någonsin.

– Många är nyfikna och intresset är stort, säger Josephine Adorelle, produkt­ chef för elbilar på Renault, och berättar att två nya modeller släpps på den svenska marknaden under senare delen av 2011.

Renault gör en storsatsning på elbilar. I Sverige kommer två modeller att lanseras under senare delen av 2011 och i början av 2012.

Dels familjebilen Renault Fluence Z.E. dels transportbilen Renault Kangoo Z.E. Båda är renodlade elbilar.

Den tekniska utvecklingen gör dem jämförbara med en vanlig bensin- eller dieselbil med snabb acceleration och toppfarter på mellan 130 och 150 kilometer i timmen. Räckvidden beräknas till 16 mil för en laddning.

- Det klarar man sig bra på i de flesta fall även jag som pendlar mellan Luleå och Piteå, säger Stefan Magnusson, på Nordiska Bil AB. När bilen parkeras över natten kan batteriet laddas från ett vanligt 220-volts uttag. En laddning tar mellan fyra och åtta timmar.

Batteriet kan även snabbladdas med 380 volt. Något man dock inte bör göra mer än ett par gånger i veckan eftersom det generellt utsätter batterier för större påfrestningar.

Bäst av allt är kostnaden per körd mil, endast tre kronor, liksom att utsläppen av koldioxid är noll.

– Dessutom blir service och underhåll 28

· NUMMER 2 · MAJ 2010

med största sannolikhet billigare på elbilarna eftersom de exempelvis saknar olja och avgassystem, förklarar Josephine.

På kontinenten är infrastrukturen ett problem. Det saknas elstolpar för laddning.

Men i Sverige och framförallt i Norrland är vi lyckligt lottade. Normalt använder vi ju oss av motorvärmare vintertid. Totalt finns över 600 000 elstolpar i landet.

Men det kommer ändå att krävas en del insatser när elbilarna växer i antal.

- En viss uppgradering av systemet måste göras för att säkerställa maximal laddning.

Magnusson berättar att det även finns planer på att införa laddningsställen vid bensinmackarna.

Om Sverige är rikt på elstolpar så saknas däremot så kallade politiska incitament för att uppmuntra en övergång till elbilar.

- I Frankrike subventionerar staten varje elbil med 5 000 euro. I Norge är elbilarna momsbefriade, skattebefriade, befriade från vägtullar och tillåts köra i buss- och taxifiler. I Oslo bjuder staden även på gratis el för laddning. Även i Danmark är elbilarna skatte­befriade.

– Än har vi inte några signaler om lättnader i Sverige men vi hoppas att det kommer, säger Josephine.

Renault kommer vintertesta bilarna i Kiruna.

I Sverige kan det ju bli aktuellt att komplettera bilarna med en värmare i kupén för extremt kalla vinterdagar.

Myndigheter och företag är de som främst visat intresse för Renaults elbilar som redan nu kan förbokas på www.renault-ze.com. Där kan du också läsa mer om elbilsmodellerna och deras prestanda.

För att få ett genomslag även bland privatbilisterna vore det bra med någon form av lättnad ekonomiskt från myndigheterna.

Renaults vision är att alla ska ha råd med elbil.

Som nya kommer elbilarna att bli något dyrare än en motsvarande bensin- eller dieselbil om inga subventioner ges.

TEXT: Tony Berglund

GrÜn uppstickare med stickpropp Intresset fÜr elbilar är stÜrre än nügonsin. Enligt en studie frün ­Stockholms Stad och Vattenfall finns det intresse fÜr 14,000 eldrivna personbilar i Sverige de närmsta üren.

Det är en efterfrügan Umeübaserade Hybricon tar pü allvar.

Redan fĂśr Ăśver 30 ĂĽr sedan funderade ­Hybricons grundare Boh Westerlund pĂĽ vad som skulle hända när oljan tar slut. Hybricon sĂĽg inte dagens ljus som fĂśretag fĂśrrän hĂśsten 2009, men idĂŠerna och visionerna fĂśddes verkligen inte pĂĽ en dag.   FĂśretaget konverterar hybridbilar till ladd­ hybrider där Toyota Prius är den fĂśrsta bil som levererats. Bilen kompletteras med ett extra batteri, en laddare och ett styrsystem. Resultatet blir en bil som kan kĂśra enbart pĂĽ el och därmed helt utan utsläpp.  I hastigheter under 50km/tim är bensinmotorn inte i drift.Vid exempelvis omkĂśrningar kopplas den in fĂśr att sedan kopplas frĂĽn

igen dĂĽ elmotorn har k­ apacitet att bibehĂĽlla Ăśnskad hastighet.   –Du kan kĂśra ungefär 3 mil pĂĽ ren eldrift, säger Boh Westerlund.   Det är i stadstrafik som den stĂśrsta andelen utsläpp sker idag sĂĽ det är ocksĂĽ den trafikform som lämpar sig bäst fĂśr eldrivna fordon, fortsätter han.   Hybricon är i skrivande stund det enda fĂśretaget i Europa som kan leverera en fungerande laddhybrid. Den fĂśrsta levererades till UmeĂĽ Parkerings AB i februari i ĂĽr och ytterligare sex beställningar har kommit in sedan dess. Att bilindustrin själva inte utvecklar fler laddhybrider beror delvis pĂĽ bristen

av batterier pĂĽ marknaden. DĂĽlig tillgĂĽng pĂĽ laddstolpar är en annan begränsning fĂśr ett verkligt genombrott. – Att kĂśra pĂĽ el är bra fĂśr bĂĽde plĂĽnbok och miljĂś. Det kostar ett par kronor per mil att kĂśra pĂĽ el jämfĂśrt med 10-15 kr med bensin, fĂśrklarar Boh. Han tror ocksĂĽ pĂĽ en ljus och grĂśn framtid där ett stigande bensinpris Ăśkar efterfrĂĽgan pĂĽ bĂĽde laddhybrider och stolpar.   – Det kommer ocksĂĽ fĂśra utvecklingen av ännu bättre och billigare batterier framĂĽt, avslutar Boh. Text: Daniel WilĂŠn

6ÂťRKĂ˜NSLOR HOS DET KLIMATSMARTA TRYCKERIET "UU WJ IBS HSĂšOB mOHSBS BW BMM USZDLGĂŠSH ĂŠS FO TBL NFO OV TĂŠUUFS WJ TQBEFO ĂŠWFO J KPSEFO HFOPN BUU QMBOUFSB USĂŠE 7J LMJNBULPNQFOTFSBS GĂšS FO HFNFOTBN IĂŒMMCBS GSBNUJE

MiljÜmärkt Tryckeri Licensnr.

341732

13*/5 "#

(5$ 1SJOU "# t %FQĂŒWĂŠHFO t -VMFĂŒ t 5GO t XXX HUD TF

PRODUCTION PRESENTERAR STOLT

NÄRINGSLIVS

FREDAG 12 NOVEMBER NORRMALMIA SPORTHALL 19.00

Nu är det dags att boka bord för Näringslivsgalan som i år samarbetar med GREAT GIG. Middag levererad från Bryggargatan Prisutdelningar i 8 kategorier

SHOW från 22.00

Konferencier Åsa Persson Show med Great Gig och “A tribute to U2” 4 barer med fullständiga rättigheter 2 dansgolv med musik som “folk vill höra”

Biljetter släpps torsdag 27 maj!

Bokas på www.pitea.se/naringslivsgalan eller www.greatgig.nu Du kan även boka via telefon 070-527 88 76, 070-595 07 33

Kuvertpris 695:- inkl.moms Ett arrangemang i samarbete med:

www.pitea.se/naringslivsgalan

performed by GREAT GIG

KONFERENCIER

ÅSA PERSSON DJ

KACKE

Kanske norrbottens sämsta ga lleria Vi har inga stora butikskedjor. Inga studenter som extraknäcker bakom kassorna. Du hittar knappt två butiker som säljer samma sak. Vi har inte samma saker som i städerna. Däremot har vi handplockade sortiment som du inte hittar övera llt. Och kunnig butikspersona l som har tid för dig.

Det är vi riktigt stolta över.

Grisfrossa och räkfest utlovas Eller kanske snarare tvärtom. Vad vi däremot kan lova är god mat och dryck, klackarna i taket och vattnet som närmsta granne. ­Sjöbodan är folkfest och liveunderhållning hela sommaren. Vi syns!

Välkommen till Älvsbyn.

www.alvsbyn.se

www.sjobodan.se · NUMMER 2 · MAJ 2010

31

KOMMUNIKATION SOM FUNGERAR

Idag, år 2010, är informationsflödet i samhället enormt. Allt från kommunikation i sin enklaste form som ”snacket på stan”, till toppmoderna kanalerna som Face­ book och Youtube, krigar om vår uppmärksamhet. Om man som företagare, poli­ tiker eller vem man än är, vill nå ut med ett budskap, är det mycket som ska klaffa för att informationen skall nå fram. Raket har här låtit Norr- och Västerbottens främsta reklambyråer, visa upp ett exempel var på kommunikation som fungerar.

Illustration: Anton Malm, Helikopter

32

· NUMMER 2 · MAJ 2010

CASE 01 KUND: SWEDISH LAPLAND BYRÅ: VINTER Kommunikationskonceptet “The colours of Swedish Lapland” utvecklades av Vinter Reklambyrå 2006. Konceptet utgår från den gemensamma varumärkesplattformen och är en visualisering av de strategier som näringen själva har tagit fram i Kraftprocessen. Kommunikationen väcker stor uppmärksamhet utanför länet och landet, och styr turistströmmarna norrut. Besöksnäringen i Swedish Lapland går stadigt uppåt och många regioner i övriga Sverige sneglar avundsjukt på framgångarna.

I samband med SHIE-mässan 2007 fick Vinter i upp­drag att ta fram en giveaway med utgångspunkt från det nyligen framtagna kommunikationskonceptet.

Kundens önskemål var ett hitta en billig produkt som med humor förmedlar regionens attraktiva värden på ett tankeväckande sätt.

Lösningen blev öronproppar, märkta med budskapet “The sound of Swedish Lapland”.

Gensvaret ute på marknaden blev enormt.

Besökare, samarbetspartners och journalister hyllade idén, längtade till tystnaden och det genuina, rena och äkta Swedish Lapland.

Till dags dato har mer än 50 000 öronproppar delats ut på mässor, workshops och kundevents i länet, i Sverige och runt om i världen. Öronpropparna har varit en viktig kugge i det långsiktiga arbetet att bygga upp varumärket Swedish Lapland.

Färsk statistik Swedish Lapland ligger i topp i landet när det gäller andelen utländska gästnätter, med hela 38,7% under januari och februari i år (2010).

Den totala ökningen motsvarande period är 12,4 % (att jämföra med riket i snitt på +1,6 %).

Besöksnäringen i Swedish Lapland ser ut att utveckla sig ännu bättre än 2009 då den i landet ökade med 2,1 % och Swedish Lapland med 2,4 % – trots lågkonjunktur!

Varför har ni valt att lyfta fram just detta case?

– Öronpropparna utgör en riktigt bra idé och bevisar att en liten sak faktiskt kan göra stor skillnad. Action speaks louder than words och den här lösningen levandegör verkligen uspen på ett kul sätt.

Målsättningen var att hitta en symbolisk liten grej som kunde spela en avgörande roll i det långsiktiga strategiska arbetet att öka kännedomen om varumärket Swedish Lapland och positionera regionen som en av de viktigaste turistdestinationerna i Sverige. Framgångarna syns i besöksstatistiken och sporrar oss att fortsätta utveckla kunden och kommunikationskonceptet, säger Ella Jonsson, copywriter på Vinter.

· NUMMER 2 · MAJ 2010

33

KOMMUNIKATION SOM FUNGERAR

CASE 02 KUND: VERUM HÄLSOFIL BYRÅ: BLACKE Huvudsyftet med dekorarbetet var att göra kopplingen mellan kommunikation och produkt tydligare för att på så sätt underlätta igenkänning av förpackningen i hyllan. I detta arbete var det viktigt att närma sig det kommunikationskoncept som syns i reklamfilm, annonser och event utan att låsa dekoren helt vid konceptfiguren (bakterien).

Ytterligare ett mål var att göra förpackningen, som i dess tidigare utformning hade en utpräglat kvinnlig profil, mer könsneutral. Tanken var att dekoren ska tilltala hälsomedvetna kvinnor och män samtidigt som den skapar igenkänning över sortimentet och signalerar kvalitet.

De olika produktkategorierna tilltalar något olika målgrupper vilket bör avspeglas i dekoren. Samtidigt var det självklart viktigt att behålla igenkänning mellan samtliga Verumprodukter och att utformningen var i linje med varumärkesplattformen.

Huvudutmaningen var att göra det lättare att upp­­­ täcka och känna igen Verum i hyllan genom att förstärka kopplingen mellan kommunikationskoncept och dekor samt att med förpackningen stärka budskapet 34

· NUMMER 2 · MAJ 2010

att Verum står för naturlig hälsa snarare än medicin.

Förutom att stärka kopplingen till kommunikationskonceptet var målet med designförändringen att Verum tydligt ska kommunicera: • • •

­Naturlig och hälsosam premiumprodukt.

Hög halt nyttiga bakterier (Verum).

Smakar gott - Verum är hälsosam mat, inte medicin-

Varför har ni valt att lyfta fram just detta case?

Inom teamet satte vi ett stort fokus på att verkligen förstå och nå fram till mottagaren. Förutom konsumenttester o dyl. som hör till rutinerna jobbade vi även med att ta fram moodboards och personbeskrivningar för att få förståelse för vem det är vi vill nå fram till. Det kändes extra viktigt eftersom Verums konsumenter är medvetna i sina val.

Vi arbetade fram tre olika designspår inom teamet som till slut landade i lösningen som idag står på hyllan och det spåret är formgivet av Nils Arvidsson. Spåret tycker vi visar på att Verum är ett premiumvarumärke, men att vi även har fått fram smak och må-bra-perspektivet (miljarder goda bakterier) som vi eftersträvade.

Varför har ni valt att lyfta fram just detta case?

We come in peace.

Komatsu Forest - Visuell förädling av

För att det visar hur en byrå och en kund tillsammans kan förändra kommunikationen även i väldigt traditionsbundna branscher. Komatsu Forest har varit väldigt öppna för nya idéer, det har Mikael Petterson, verkligen känts som vi suttit t/r på samma sida bordet. Dessutom visar detta hur ett starkt koncept går att applicera på alla slags media – och över tid. Vi sitter just nu med logotyp i samband med kampanjstart nästa kampanj, som bygger på samma koncept men med en helt ny knorr.

FÖRE

VISUELL FÖRÄDLING AV LOGOTYP

WEBBPLATS Komatsu Forest - Visuell förädling av logotyp i samband med kampanjstart Komatsu Forest - Exempel från den nya webbplats som togs fram

FÖRE EFTER

EFTER

CASE 03 KUND: KOMATSU FOREST BYRÅ: t/r Konsten att kittla hjärnans kommunikationscentra När man ska kommunicera med franska bönder, lättfrusna villaägare eller brasilianska skogsarbetare gäller det att veta hur man ska uttrycka sig.

Eller så inte. t/r reklambyrå har memorerat kommunikations­ handboken från pärm till pärm. Och sen lagt den i papperskorgen. Istället har man fokus på koncept som vågar bryta mot alla reglerna, och på att korta avståndet mellan hjärnan och hjärtat.

...”kommunikation blir spännande först när vi vågar bryta mot reglerna...”

– Vi människor har alldeles för lätt att placera in saker i olika kategorier, kanske för att vi söker ordning och reda. Men till slut lurar vi oss själva. Vi blir så noga på att undvika att göra fel att vi inte vågar göra rätt.Reklambranschen är inget undantag.

– Här pratas det ofta om business-to-business kontra producentvarureklam och dess olika uttryckssätt. Men egentligen är det ju bara trams. Det

handlar om att nå ut och nå in till människor hela tiden, och ”jag är inte bara tandläkare, jag är mamma också” förklarar Micke Pettersson, VD på t/r reklambyrå sedan ett drygt år tillbaka.

– Tvärtom blir kommunikationen riktigt spännande först när vi vågar bryta mot reglerna och blanda ihop kategorierna. Det är som om det kittlar till i hjärnans kommunikationscentra när vi tvingas ompröva invanda föreställningar.

Lånade från bilbranschen På kundlistan återfinns mest företag som traditionellt skulle benämnas business-to-business. Fast kommunikationen ser inte så ut.

Ett exempel är skogsmaskintillverkaren Komatsu Forest. Under några turbulenta år bytte företagets varumärke Valmet ägare några gånger, och det fanns risk att det kunde uppfattas som något ”kantstött”.

Under den interna devisen ”Valmet stays Valmet” ville man visa att den inneboende styrkan och tekniska fördelarna var intakta och att den nya huvudägaren – Komatsu – tillförde ännu mer muskler och möjligheter. Samtidigt skulle kampanjen vara offensiv, dvs även nå ut till de kunder som tidigare valt andra märken än Valmet. Den interna devisen riskerade

därför att bli exkluderande istället för kittlande. t/r fick uppdraget att tillsammans med marknadsavdelningen ta fram en långsiktig strategi och en profilskapande kampanj.

Resultatet blev kampanjen “Quality Comes in Red” som lånade tydliga drag från såväl bilindustrin som science fiction-genren (!)

– Men det låter egentligen märkvärdigare än vad det var. Vi bröt mot reglerna att en skogsmaskin skulle argumenteras för och fotograferas på ett speciellt sätt. För ”jag är inte bara skogsentreprenörer, jag är pappa också”. ­ Den inledande varumärkesbyggande kampanjen liksom efterföljande säljkampanjer har omfattat alla slags mediakanaler, från den globala webbplatsen www.komatsuforest.com och 2 större kampanjsajter, till annonsering, broschyrer, banners, filmer, mässor runt om i världen.

– Vi ryckte åt oss initiativet på webben och när det gäller att tänja gränserna för hur skogsmaskiner marknadsförs. Nu – ett par år senare – härmar alla de stora spelarna oss. Det är nästan skrattretande hur mycket som kopierats faktiskt, Men snart gör vi ett ryck igen, så de får starta kopieringsmaskinerna, ler Micke Pettersson. · NUMMER 2 · MAJ 2010

35

Varför har ni valt att lyfta fram just detta case?

För att det är med god design vi lyfter våra kunders affärer. Och för att ett lyckat resultat kräver mer än duktiga kreatörer.

Det kräver öppna och orädda kunder och ett ömsesidigt förtroende mellan beställare och byrå. Allt det nämda är detta case ett ypperligt exempel på. Tack.

CASE 04 KUND: COMPOSITE SCANDINAVIA BYRÅ: HELIKOPTER Stackars arma kunder Inte kan det vara lätt inte. Att vara kund till en reklambyrå alltså. Vi är besvärliga. Kunden får inte berätta allt han vill, trots att det bevisligen finns plats i annonsen. Vi tar betalt för kreativitet och fakturerar idékostnad. Vad är det? Och vad kostar en idé?

Kanske är det därför vi på Helikopter arbetar med det vi gör. Design som utvecklar våra kunders ­affärer.

Ofta mätbart. I och för sig långsiktigt i form av identiteter, men även omedelbart med design av produkter och förpackningar. Som i det här fallet.

Tillsammans med en högst ovanlig kund tilläts vi utmana allt vad deras bransch stod för. Tillsammans tog vi ett innovativt grepp som gav mycket goda resultat.

Tänk om!

Efter att ha arbetat fram Composite Scandinavias grafiska identitet fick vi möjligheten att delta i en pitch om en internationell lansering av en ny produkt.

En helt ny gasolflaska där större vikt lagts på design och funktion. I en hedrande skara byråer bedömdes vårt förslag ha bästa potential.

I ett tidigt skede konstaterade vi att produkten behövde lyftas ytterligare. En gasolflaska med god design är bra. En designflaska med gasol är bättre.

36

· NUMMER 2 · MAJ 2010

Vi styrde om tankesättet. Här hade vi en ren industriprodukt, men vi var övertygade om att köpbesluten sker hos slutkonsument, husvagnsägare, båtägare och grillintresserade. Tidigare hade Composite Scandinavias produkter haft namn som Compolite. Vi skapade Passion. En serie med för branschen helt nya färger och en ännu djärvare Limited Edition-flaska.

Det var en gång en tråkig bransch Passion presenterades på en gasolmässa av gigantiska mått i Milano, Italien. Mitt i den grå industridjungeln sprudlade Passionmontern av mode och livsstil. De två svenska modellerna som figurerar i presentationsmaterialet minglade och poserade med kunder och produkter. Den isländske gourmetkocken Jon Oskar stod för tilltugg till mässbesökarna, självklart uppvärmt med gasol. Denna typ av positionering var helt ny för branschen vilket givetvis ökade intresset än mer.

Genomslaget blev stort på en traditionell och tråkig, industriell marknad. Även i media var projektet lyckat med bevakning från bland annat Italiensk TV och Wallpaper London. Vi hade förflyttat varumärkets position från industrin, som är väldigt priskänslig, till konsument, som gärna betalar för image och design.

Resultat som märks på andra sidan klotet Mycket har hänt sedan dess, maj 2008. Avståndet till konkurrenterna är inte lika astronomiskt. En bransch har vaknat upp till en ny verklighet. Och Composite Scandinavia har ökat sin omsättning och etablerar under 2010 en ny fabrik i Vietnam. Att det skulle vara vår förtjänst är givetvis inte sant. Men vi fick vara med om att putta en hel bransch i en helt ny riktning.

Med goda resultat för vår kund. Mätbara resultat.

KOMMUNIKATION SOM FUNGERAR

*

Hustyp Tyr, 4 rum och kök, boyta 121 m².

bygg nytt och bo för 5 835 kr i månaden Visst låter det bra? Och det finns faktiskt ingen hake - vi på Älvsbyhus tycker att man ska ha pengar över till annat när man betalat sitt boende. Du kommer att upptäcka att våra priser ger dig mycket hus för pengarna. Hämta prislistan på alvsbyhus.se FÖR YTTERLIGGARE INFORMATION STOCKHOLM NORRA, 08-35 03 05 STOCKHOLM SÖDRA, 08-771 30 40

CASE 05 KUND: ÄLVSBYHUS BYRÅ: JOB REKLAMBYRÅ Ett eget hus kostar lika mycket som en lägenhet. Älvsbyhus verkar på en oerhört konjunkturkänslig marknad; ekonomisk nedgång har hittills varit synonymt med vikande försäljningssiffror. När den finansiella krisen dessutom har sin grund i bostadsmarknaden blir backen neråt ännu brantare.

I samband med detta tog styrelsen för Älvsbyhus det strategiska beslutet att satsa sig ur krisen.

Marknadsbudgeten ökades med 100% för helåret 2009. För första gången i företagets 60-åriga historia togs beslutet att även göra TV-reklam. Målet var att behålla antalet sålda hus från år 2008, en mycket tuff målsättning!

– Det är ingen som köper våra hus om vi sätter oss på händerna och väntar på att krisen ska gå över.

Istället måste våra säljare jobba hårdare och från företagets sida måste vi ge dem möjligheterna att göra ett bra jobb, säger Kent Johansson, marknadsdirektör på Älvsbyhus.

Resultatet blev att vi stack ut hakan och talade om för människor att man faktiskt kan bo i ett Älvsbyhus lika billigt som en normalstor hyresrätt.

– Vi tjuvstartade kampanjen under de två sista veckorna i december 2008 med bannerannonsering på bland annat dn.se, aftonbladet.se och expressen.se. Lite för att kolla av intresset under en garanterad “lågintresseperiod” runt jul. Kampanjen

gav omedelbart resultat. Trafiken till Älvsbyhus hemsida mer än fördubblades sedan i början av månaden, berättar Karin Klockare Järlström, kundansvarig projektledare på JOB reklambyrå.

Den riktiga kampanjstarten innebar att ett DR-utskick gick ut till 190 000 personer boende i lägenhet. DR-utskicket hade budskapet ”skakiga tider kräver stabila huspriser”, en hänvisning till att Älvsbyhus har förmågan till uthållighet och att det inte tillkommer dolda kostnader vid husköpet. Kampanjens höjdpunkt var TV-reklam i TV4 riks under lite drygt två veckor. Rent visuellt visade TV-reklamen vilka två liv man kan leva; i lägenhet eller i ett Älvsbyhus. Och att det faktiskt inte kostar mer att bo i ett Älvsbyhus än i lägenhet. Speaker för TV-reklamen var Lennart Jähkel vilket gav både norrländsk trygghet och humor. Printannonserna gick ett steg längre än TV-reklamen och visade ett exempel i kronor - för 5 385 kr per månad får du huset ”Tyr, 4 rum och kök, boyta 121 kvm - inklusive alla driftskostnader”.

Hur gick det då? Nybyggnationen av småhus (lösvirke och modulhus) minskade under 2009 med så mycket som 35-40% i vissa regioner (Byggfakta).

“Utrensningen” av mindre husföretag var brutal med ett flertal uppmärksammade konkurser, där människor fick halvfärdiga hus levererade.

I januari 2010 kom kvittot på att vi hade gjort rätt.

Varför har ni valt att lyfta fram just detta case? Älvsbyhus var exceptionellt modiga hösten 2008 när alla prognoser pekade på en bostadskris av stora mått. Istället för att sitta på händerna och vänta ut krisen gjorde man helt rätt, enligt skolboken, och satsade på marknadsföring.

När dammet lagt sig efter den värsta bostadskrisen i mannaminne stod Älvsbyhus som en vinnare. Husförsäljningen ökade med 10% och marknadsandelen ökade från 11,2% till 12,8%. På en marknad där alla andra minskade försäljningen och Älvsbyhus ökade, slog resultatet våra vildaste förväntningar.

– Vi tycker naturligtvis att det är roligt att vi får fortsatt förtroende trots att det är skakigt på husmarknaden. Och särskilt roligt är det att jobba med en kund som faktiskt vågar och vill satsa sig ur krisen, avslutar Karin Klockare Järlström.

· NUMMER 2 · MAJ 2010

37

TRÄNINGSMODE

Fotograf: Markus Tiburzi Assistent: Johan Forsberg Hår & Styling: Studio Paus Kläder: Team Sportia, Piteå

Sommarens träningsinspiration – Klä dig för svett!

Solen som målmedvetet söker sig in mellan persiennerna gör oss påminda om att snart är det verklighet. På riktigt.Vi kan vi inte längre gömma de där extra kilona under den lite för stora kavajen av amerikanskt snitt, utan nu ska tröjan av och sanningen fram.

Det finns ingen återvändo, sommaren är här.

Nåja, alla ser inte detta som livets viktigaste prioritering, men många är de som vill hålla sig i form för att de mår bra och tycker att det är roligt.

Att hålla sig i form behöver förresten inte vara någon vetenskap. Det krävs inte någon mirakelmetod med snitsigt namn, inga konstiga piller eller stenhårt fastande.

Grovt förenklat handlar det om att förbruka lika mycket energi som du stoppar

38

· NUMMER 2 · MAJ 2010

i dig.Visst låter det enkelt? Kanske lite för enkelt.

I detta nummer av Raket söker vi svaren.

Hur gör riktiga idrottare? Och hur kan du klä dig för svett? För att få rätsida på det hela frågade vi fyra idrottare om deras träning.Vi lät sedan ekipera dessa atleter med kläder som förhoppningsvis inspirerar till sommarens svettiga utmaningar.

John Lind, LÖPNING

Linne: Adidas 249:- Shorts: Nike 349:- Skor: Nike Lunar Elite+ 1395:- Linne: Adidas 299:Byxor: Nike 349:- Svettband: Craft 149:- Vätskebälte: Nike 399:- Digitalt armband: Nike + Sportband 799:· NUMMER 2 · MAJ 2010

39

STEPHANIE LABBÉ, BEACHVOLLEY T-shirt: Peak Performance 399:Shorts: Peak Performance 799:Boll: Mikasa vls 200 699:40

· NUMMER 2 · MAJ 2010

Stephanie Labbé 23 år Kanadensisk landslagsmålvakt i fotboll.

Mikaela Hägglund 20 år

John Lind 27 år

Emil Öhman 24 år, USA-proffs i skotercross.

Världsmästare 2008.

Hockeytränare Skellefteå AIK J20. Över 30 landskamper i juniortröjan.

Guard i Luleå Basket. Har vant dragit på sig juniorlandslagströjan.

Piteås målvaktsklippa som under fjol­året klassades som en av damallsvenskans bästa spelare. Kommer ursprungligen från lilla Stony Plain utanför Edmonton.

En envis vinnarskalle från Luleå som har sin styrka i skyttet och attackspelet.

Har trots sin ringa ålder hinnit med två säsonger i den tuffa damligan.

Hur ofta tränar du?

7 basketpass 2 styrkepass i veckan.

Vem har du sett upp till inom idrotten?

Maria Näsström, som spelat i Luleå under många år. Hon är en väldigt rutinerad och kolugn spelare som ändå har attityd.

Hur gör man träning roligare?

Försök hitta en trängningsform du trivs med. Om du exempelvis gillar att dansa, gör då dans till din träning.

Lagidrotter är också ett bra tips, exempelvis basket.

Hur håller du motivationen uppe?

Viktigaste inspirationskällan är själva laget. Före träningar kan man ibland gruva sig lite, men när man väl träffar alla, då är det roligt! Det är så klart viktigt att tänka positivt!

Kosten då?

Jag tycker att man alltid ska äta frukost och ett bra mål innan varje träningspass, men inte för tätt inpå.

Vad är viktigt att träna som basketspelare?

Att ha en stark bål är viktigt, eftersom den används mycket. Den bidrar också till stabilitet som behövs när man kampar vid korgen. Spänsten är också viktig och tränas genom sprint och hoppövningar.

Johns karriär som aktiv må vara bakom honom, men nu drillar han istället ett helt hockeylag. Sedan de gamla Grafskidskorna lades på hyllan är det dock endast träning i motionssyfte som gäller.

Hur ser din träning ut?

Trots att jag inte längre har något konkret mål med min träning så har jag försökt behålla de goda vanorna och träningsmetoderna jag fick genom hockeyn. Styrketräning med fria vikter och lågt repetitionsantal är det som passar mig bäst.

Bästa tips i gymmet?

Jag tror det viktigaste är att våga bli trött, våga lägga på mer vikt och variera sig. Det är lätt att det blir slentrian annars.

Antal träningspass i veckan: 6-8 pass. Gym, kondition och bollsporter Hur håller du motivationen uppe?

Jag tycker att det är roligt att träna, så jag har aldrig problem med motivationen. Det är bara befriande att bränna av ett pass.

Tränar du annorlunda nu än när du var aktiv?

Jag tränar mer för allmänfysiken och mindre hockeyspecifikt. Nu kan jag istället fokusera på det som är roligt, istället för det som gör mig bättre i hockey.

Vad ger du för träningstips till dina spelare?

På elitnivå är träningen väldigt detaljstyrd, men jag pushar för att spelarna verkligen ska våga ta ut sig.

Emil blev både svensk mästare och världsmästare 2008 och den gångna vintern har han spenderat i den amerikanska proffsracingen.

Hur ser din träning ut?

På sommaren kör jag uppbyggnadsträning. Det innebär att jag kör vanlig cross två-tre gånger i veckan. Det är väldigt likt skoter och mycket bra som konditions- och balansträning. Utöver det styrketränar jag ett till två pass och kompletterar med löpning. Under säsongen, vintertid, blir det givetvis skoter istället för cross.

Vad är viktigt att träna i din sport?

Det är otroligt viktigt att vara stark i mage och rygg. Jag kör sällan tung viktträning, utan fokuserar på balans och stabilitet. Det finns exempelvis många små muskler i knän och leder som är viktiga för stabiliteten.

Kommer du att träna efter karriären?

Haha, Ja! Jag skulle vilja ha en kropp som en 20-åring när jag går i graven.

Hur håller du motivationen uppe?

Jag försöker spendera mycket tid med mina kompisar och flickvännen, och på det sättet koppla bort skoterkörningen.

Sedan jag blev proffs slipper jag ägna mig åt andra jobb, vilket är befriande.

Tränar man annorlunda i USA? Banorna är mycket intensiva där och de transatlantiska förarna är stora och starka med hög mjölksyratålighet, så lite skillnad är det kanske. Men träningsupplägget som jag fått av min amerikanska coach är mycket likt vårt svenska upplägg.

Är det stor skillnad på ­träning mellan Nordamerika och ­Sverige?

När det kommer till fotboll tränar vi mer teknik i Sverige. Mer passningar.

I Kanada är det större fokus på det taktiska. Annars vet jag inte riktigt.

Nordamerikaner är generellt tjockare än svenskar, så folk behöver åtminstone träna mer…

Hur gör man träning roligare?

Jag tycker att träning blir roligare av omväxling. Det är dessutom bra för kroppen att träna på olika sätt och att träna olika kroppsdelar. När jag tränar gym lyssnar jag alltid på musik för att bli peppad.

Hur ofta tränar du?

Sex dagar i veckan, 6-9 pass. Blandat fotboll och gym.

Vad är vikigt att träna som målvakt?

Som målvakt är min snabbhet, styrka, explosivitet och reaktion viktig. Det går givetvis att träna upp i gymmet, men saker som reaktion tränas upp på fotbollsplanen. Gärna genom spel på liten plan.

Hur håller du motivationen uppe?

Det är enkelt. Jag älskar att spela fotboll, och jag har en otrolig förmån att kunna leva på min sport. Jag har alltid haft en dröm om att få spela OS och fotbolls-VM. När jag dessutom märker resultat med träningen så blir det ännu roligare.

Kosten då?

Proteindrycker brukar slinka ner efter träning, men annars gillar jag att laga mat och experimentera i köket. Men det är viktigt att äta på vissa tider. · NUMMER 2 · MAJ 2010

41

John Lind, GYM Byxor: Puma 299:Hood: Puma 599:T-shirt: Puma: 249:Tofflor: Adidas 349:42

路 NUMMER 2 路 MAJ 2010

STEPHANIE LABBÉ, TENNIS Racket: Wilson Nsix-two 1595:Skor: Nike Lunarglide+ 1195:Kjol: Peak 699:T-shirt: Peak 800:-

· NUMMER 2 · MAJ 2010

43

MIKAELA HÄGGLUND, BASKET Linne: Adidas 249:Shorts: Nike 349:-

44

· NUMMER 2 · MAJ 2010

EMIL ÖHMAN, INLINES Hjälm: Extreme 349:Byxor: Peak Performance 899:Tröja: Quicksiler 349:Inlines: Stuf evolution 200 899:

· NUMMER 2 · MAJ 2010

45

EMIL ÖHMAN, CYCKLING Byxor: Craft 549:T-shirt: Craft 199:Hjälm: Extreme 199:Glasögon: Prestige 199:Skor: Asics Gel 1150 1295:Cykel: Scott Sub 5495:46

· NUMMER 2 · MAJ 2010

Vad har Talldieselfabriken Sunpine och Darin gemensamt?

Jubel Eventbyrå är en event- och kommunikations byrå med kontor i Stockholm och bas i Piteå.

Vi har invigt Sunpine, producerat festivaler, lanserat produkter och produ­cerat musikvideor för världsartister, bl.a. Darin.

Jubel har funnits på marknaden sedan 2007 och har kunder som Pite Havsbad, Piteå Dansar och Ler, Swedish Match, Weber, Solstickan, Willys, Sony Music, Sunpine, Sveaskog, Piteå Kommun, Luleå ­Kommun, Sparbanken Nord, Smurfitt Kappa, Subway, Nolia, Gallerian Piteå m.m.

TOMADJ KARIMI ACCOUNTMANAGER 070 319 52 20 0911 - 22 10 88

tomadj@untitledbrand.se Noliagatan 9 941 34 Piteå SWEDEN

· NUMMER 2 · MAJ 2010

47

MIKAELA HÄGGLUND, STAVGÅNG Linne: Röhnisch 399:Byxor: Röhnisch 349:Jacka: Peak Performance 2500:Stavar: Extreme 299:Skor: Salomon XA Pro 3d ultra 1295:-

48

· NUMMER 2 · MAJ 2010

VEM ÄR SNABBAST PÅ DITT FÖRETAG? Vi har 16 Gokarts och 900-meter tävlingsbana.

Boka ditt företagsrace på www.kartway.se

Gokartbanan på Piteå Motorstadio 49 · NUMMER 2 · MAJ 2010

LULEÅ ENERGI

Luleå Energi – billigast och bäst i landet I Luleå hittar du landets billigaste ­fjärrvärme och Sveriges nöjdaste energikunder.

– Det är vi mycket stolta över, säger Anneli Sjömark,VD för Luleå Energi.

I Norrbottens residensstad är Luleå Energi AB det självklara valet när det handlar om elförsörjning och fjärrvärme. Nio av tio lulebor väljer det lokala energi­ bolaget före andra konkurrenter.

I detta sammanhang är det nästan så att den berömda lokalpatriotismen i Piteå bleknar vid en jämförelse.

Billigast och bäst Men å andra sidan kanske lojaliteten inte är så överraskande. Utifrån de branschundersökningar som gjorts kan man konstatera att Luleå Energi är både billigast och bäst.

Nils Holgersson 2009 heter en riksomfattande avgiftsundersökning som görs av HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige. Enligt den erbjuds Luleå Energis kunder landets lägsta pris för både fjärrvärme och elnät.

Under 2009 betalade Luleåborna 41,78 öre per kilowattimme (kWh) för fjärrvärmen. Medelpriset för landets kommuner var 72,5 öre/kWh. - Tack vare att ägaren ser låga energikostnader som en prioriterad fråga, och en etablerad hög effektivitet i vår verksamhet har vi lyckas placera Luleå högst upp på Sverigekartan.Vår ambition är självklart att bibehålla denna position i framtiden, säger Anneli Sjömark, VD för Luleå Energi AB. Låg elnätsavgift - Det långsiktiga samarbetet mellan industri och samhälle säkrar konkurrenskraftiga fjärrvärmepriser under lång tid, säger fjärrvärmechef Magnus Johansson. Även vad gäller total elkostnad hamnar Luleå på första plats. Den främsta orsaken till detta är Luleås låga elnätsavgift. Det betyder att Luleå har 20 procent lägre elkostnader än medelpriset i Sverige.

Hur kan det här komma sig? En del av svaret kan man läsa sig till i bolagets företagspresentation på Internet. Där säger sig Luleå Energi vilja stå för närhet och omtanke.

En värdering som också verkar genomsyra verksamheten.

Och läser man lite till om Luleå Energi AB så återfinns följande beskrivning: “Luleå Energi är en drivkraft för våra kunder och vår gemensamma välfärd. Vi producerar 50

· NUMMER 2 · MAJ 2010

och säljer energi men vet att våra privatkunder egentligen köper något helt annat: De vill värma sig. Tända lyset.

Steka mat på spisen. Hälla upp en kopp från perkulatorn.

Tvätta. Torka. Basta, bada och duscha. Starta en massa apparater de har hemma som dator, teve, klockradio och stereo. Använda redskap och verktyg med sladd som skruvdragare, sticksåg och slip. Sätta sig i en uppvärmd bil eller buss. Röra sig på upplysta gator och torg. Kort sagt: de vill leva ett behagligt och bekvämt liv. Utan att betala dyrt.”

Samma filosofi, fast något omformulerad, gäller mot företagskunderna.

- Vi säljer kraft till företagen, men vad de egentligen köper är konkurrenskraft. Utan att betala dyrt. För att erbjuda våra kunder allt detta har vi ström, fjärrvärme, bioenergi och bredband i portföljen. Dessutom finns vi där våra kunder finns. Det är det vi menar när vi säger att vi står för närhet och omtanke, förklarar Sjömark.

Toppbetyg av kunderna Att Luleå Energi träffat rätt även när det gäller så kallade mjuka värden bekräftas av den årliga kundundersökning som utförs av Svenskt Kvalitetsindex där 12 000 personer intervjuats om branschen. Den visar entydigt att Luleå Energis kunder är nöjdast i Sverige – igen!

Bland privatkunderna står Luleå Energi i en klass för sig inom elhandel. Avståndet till de andra aktörerna på elmarknaden har till och med ökat. Även när det gäller elnät toppar Luleå Energi den totala kundnöjdheten och bland de fjärrvärmebolag som deltagit i undersökningen får Luleå Energi högst betyg.

- Vi är jätteglada över att få bibehålla kundernas förtroende. Men vi aldrig slå oss till ro. Även i år fortsätter vårt arbete mot våra privat- och företagskunder.Vi vill att de ska vara lika nöjda, helst mer, när det här året är slut. Ambitionen är att Luleå Energi även i framtiden ska ligga i topp vad beträffar kundnöjdhet, image och lojalitet, säger Sjömark.

Luleå Energi AB bidrar också till att höja attraktions­ nivån på boendet i Luleå kommun.

Text: Tony Berglund

FAKTA LULEÅ ENERGI Luleå Energi AB ägs av Luleå Kommunföretag AB. Det innebär att alla Luleåbor är delägare i Luleå Energi.

Koncernen består av moderbolaget Luleå Energi, det helägda dotterbolaget, Luleå Energi Elnät och det till 91 % ägda dotter­bolaget Bioenergi i Luleå. Lunet ägs till 50 % av Luleå Energi.

Moderbolaget Luleå Energis affärsområden omfattar elhandel samt produktion och distribution av fjärrvärme.

Verksamheten är i huvudsak koncentrerad till Luleå kommun med 39 000 elkunder och cirka 8 800 fjärrvärmekunder. Koncernen har 152 anställda och omsätter 959 miljoner kronor årligen.

Affärsidé: Att erbjuda kunder energileveranser och kommunikationslösningar med god kvalitet till konkurrenskraftiga priser.

Vision: Att vara en drivkraft för kund och samhälle.

AFFÄRSOMRÅDEN Elnät: Drift av elnätet i Luleå med strategin att hålla Sveriges lägsta avgifter och hög leveranssäkerhet till kunderna.

Elhandel: Över 90 procent av luleborna köper sin el av Luleå Energi vars kundservice toppar nationella mätningar.

Fjärrvärme: nära 100-procentig anslutning i de områden där fjärrvärmenätet finns utbyggt.

“...Luleå Energis kunder är nöjdast i Sverige – igen!”

Lunet: Bredbandstjänster.

Bioenergi: har producerat pellet sedan 1998 och är i dag en av Sveriges största tillverkare med en kapacitet på 95000 ton pellet per år med energigaranti i klass 1 enligt svensk standard.

SKELLEFTEÅ DRIVE CENTER

Emil & Thomas Öhman testar Skellefteå Drive Center Gömt i Västerbottens inland, finns det 361 hektar asfalt och en uppsjö av fordon.

Raket har tagit med sig två motorsportsprofiler med efternamnet Öhman, och gjort ett besök innanför grindarna på den gamla militärflygbasen i Fällfors.

52

· NUMMER 2 · MAJ 2010

路 NUMMER 2 路 MAJ 2010

53

SKELLEFTEÅ DRIVE CENTER

Emil Öhman Ålder: 24 år Bor: Piteå / ST Cloud, USA Gör: Heltidsskoterproffs, med en lång meritlista som inrymmer SM- såväl som VM guld. Debuterade tillfälligt i rallycross under en DM tävling 2008 och nöp en andra plats!

Thomas Öhman Ålder: 50 år Bor: Tvärån Gör: Driver maskinentreprenadföretaget Bröderna Öhmans AB, tillsammans med brodern Mats. Har närmare 30 års erfarenhet av olika motorsporter, med bland annat ett SM-silver i skotercross samt två brons i rallycross SM 2007, 2009.

Krigsplaceringsställe för F-21 Av tidigare rädsla för ”ryssen” och andra icke fredliga spekulanter av vårt land, har den svenska staten lagt ned åtskilliga miljarder på försvarsanläggningar runt om i landet, genom åren. Idag ser dock hotbilden annorlunda ut, och eventuella fiender bär knappast flagga eller anfaller på det sätt som man en gång kalkylerade med.

Till följd av det detta, står idag ett stort antal försvarsanläggningar öde och väntar på att destrueras. En anläggning som dock har klarat sig från ”fortifikationsbödeln” är den gamla militärflygbasen i Fällfors.

Det en gång topphemliga militärområdet var tänkt som krigsplaceringsställe för F-21 i Luleå och inrymmer tre landningsbanor, flyghangarer i bergen och ett gäng andra byggnader med varierande funktioner.

Trots att inga stridsflygplan har landat i Fällfors på många år, så pågår där daglig verksamhet, dock i ett helt annat syfte. På de ytor som från början var tilltänkta för Draken, Lansen,Viggen med flera, rullar istället värstingbilar från Audi, specialbyggda lastbilar, snöskotrar, bussar och en mängd andra fordon.

Anläggningen heter numera SDC eller Skellefteå Drive Center. Som namnet antyder så sysslar man

54

· NUMMER 2 · MAJ 2010

inte med krigföring, utan utbildning och event inom kategorin ”köra fordon”. Bengt Astergren, som är VD och delägare i anläggningen, hälsar oss välkomna när vi stiger ur bilen, utanför ett komplex av huslängor och garage.

Sveriges näst längsta racingbana Vi inleder besöket med en lunch i restaurangen och Bengt berättar om anläggningens bakgrund, verksamheten idag och planer för framtiden. Utöver de befintliga ytorna, så planerar man bland annat att färdigställa en fyra kilometer lång racingbana för bilar och motorcyklar, vilket blir Sveriges näst längsta racingbana, efter Anderstorp i Jönköping.

– Målsättningen är att vi ska vara en multifunktionell motoranläggning, och en bas för förarutbildning, berättar Bengt.

Lunchen är i mål och vi fortsätter med en rundtur i Bengts pickup. När bilturen plötsligt blir skakig på grund av skarvar i vägbanan, konstarar Emil att det påminner om vägarna i USA, där det 24-åriga skotercrossproffset numera bor och tävlar under vinterhalvåret. Efter vår sightseeing så är det äntligen dags att skrida till verket, nu ska konceptet Drive Center och inte minst de tillhörande fordonen, få visa vad de går för.

Foto: Anders Westergren

Testpiloterna gör sig redo, och i takt med att de röda racingoverallerna åker på, växer också hornen. Det är nämligen ingen slump att just far och son ur den smått legendariska motorsportfamiljen Öhman, har blivit tillfrågade att ta sig an denna uppgift. Utöver talang, skicklighet och erfarenhet, handlar det om en duo som till och med tävlar när det gäller att hacka gurka till en smörgås.

Snabbare med en tiondel Och så går starten! En motor som vet att den lever, karateristiskt tjutande däck och sekunderna senare kommer en Audi TT Roadster kryssande i en konbana som är utstakad på flygfältet. Just detta moment går ut på att starta, fullfölja konbanan samt stanna inom ett angivet område, på kortast tid. Efter ett antal varv är saken klar, Emil är snabbare… Med en tiondel! Något som på inget sätt får hornen i Thomas panna att krympa.

Nu är det dags för bilbyte, och fram till startlinjen rullar ett monster… Audis vapen mot bilar som Ferrari och Porsche heter R8. En tvåsitsig coupe med en mittmonterad V8 på 475 hästkrafter, vars effekt når marken via drivning på alla fyra hjul.

f.., gör en effektökning på 275 hk skillnad, nu går det riktigt fort! Tyvärr så går det även fort när man har riktigt roligt och trots ett antal tappra försök, lyckas inte Thomas återprestera sitt ”personbästa”, som underkändes i stopmomentet. Resultatet som följer: Emil vinner även denna rond, med en tiondel!

Tanken var från början att vi skulle hinna med ­ytterligare ett gäng tävlingsmoment så som teknikköring med grävskopa, flytta lastpallar med hjullastare samt blindkörning med lastbil. Thomas fick dock väldigt bråttom tillbaka till jobbet, men lämnade oss med resultatet av de tävlingsgrenar vi aldrig hann genomföra. Resultatet var att Thomas vann, enligt egen utsago.

Skellefteå Drive Center SDC, eller Skellefteå Drive Center, startade upp i Fällfors 2008 efter att anläggningen förvärvats från Skellefteå kommun. Ägarbilden ser ut som följer: VD/delägare Bengt Astergren, hotellkedjan Northern Hotel Holding AB samt före detta näringsministern och Folksams VD Anders Sundström. Verksamheten bygger på förarutbildning och event, vilket utgör ungefär 70- respektive 30 procent av bolagets omsättning. För närvarande jobbar nio heltidsanställda på Skellefteå Drive Center.

Om det var plikten som kallade eller någon annan faktor som spelade in får vara osagt. Hur som helst var alla inblandade nöjda efter en intressant dag och en uppvisning av två mycket kompetenta bilförare.

Text: Anders Westergren

TT:ns gälla turboskrik har bytts ut mot muller från urkraft när R8:an kommer nedför banan. Och visst · NUMMER 2 · MAJ 2010

55

Foto: Maria Fäldt

Konferera i stillhet och harmoni

iPad - Den ultimata prylen Vi kände oss helt enkelt tvungna att lyfta fram Apples senaste stolthet, iPad, en slags blandning mellan handdator, bärbar dator och e-bokläsare.

På lite drygt 20 dagar har den redan sålts i en miljon exemplar i USA. iPhone behövde tre gånger så lång tid för att nå miljonen.

Vi har själva haft förmånen att känna på iPaden. Dess 9,7 tums skärm är inget annat än fantastisk. Allt flyter smärtfritt och programbutiken, som fungerar på samma sätt som iPhone är redan välsorterad. Om det blir samma succé vid Sverigereleasen återstår att se, men gissningsvis står många beredda att kasta ut sin bärbara dator till iPadens fördel. ­ Billigaste iPaden med 16BG minne går loss på 499 dollar. Den dyraste, iPad 64Gb 3g landar på 829 dollar

I ett naturskönt landskap växer den ljusa arkitekturen fram.

De stora, vackert välvda fönstren. De generösa ytorna. Ett imponerande byggnadsverk signerat Axel Kumlien, arkitekten bakom Grand Hotell i Stockholm. Upptäck Furunäset Hotell och konferens i Piteå.

JUST NU har vi boka tidigt rabatt för Raketläsare.

Boka höstens konferens innan 31:a juni så ger vi 10% rabatt på alla våra ordinarie priser. Ange Raket vid bokning.

Exempel: Konferens lunch - lunch. 1.495:-, med rabatt, 1.345:Detta ingår: Lunch, em-kaffe, 2-rättersmiddag, boende i enkelrum, frukost, fm-kaffe, lunch.

Glöm inte bort att vi kan ordna dina aktiviteter också. Vissa genomför vi själva och för andra aktiviteter tar vi hjälp av rutinerade aktivitetsbolag. Allt går att ordna. Och när du ändå är här - passa också på att njuta av vårt fina SPA! Välkommen önskar Carina Holmqvist med personal!

www.furunasethotell.se

Framtidens video – 360 grader Dodeca 2360 från Immersive media är kanske ingen konsumentprodukt.

Det är helt sonika en kamera som filmar högupplöst i 360 grader. Nu finns det givetvis ingen konsument-TV som kan visa dess bilder så som det är tänkt, alltså runt om dig. Men formatet ger andra möjligheter.

Vi tror att du blir mycket klokare av att besöka www.immersivemedia. com och kika på några upplagda filmer från konserter, sport och gator.

Du kan då använda musen för att välja vilket håll du vill titta åt. Det lämnas helt upp dig. Om du väljer att titta på en Hockeymatch, kan du sitta på spelarbänken och följa matchen från ”en bänkad spelares ögon”. Du kan nu snegla snett bakåt för att se vem som bankar på plexiglaset, tokglo på din bänkgranne, eller aktivt försöka följa med i det böljande spelet.

En mycket udda upplevelse. Något pris vet vi inte riktigt.

XXX TPMBOEFSTDJFODFQBSL TF

++ ,+0

'SlO 5BMM UJMM 5BOLMPDL 7JTTUF EV BUU BMMU TPN JEBH HzST BW PMKB JTUjMMFU LBO UJMMWFSLBT BW GzSOZFMTFCBS SlWBSB GSlO TLPHFO %FU jS EFU GBLUJTLU JOUF NlOHB TPN WFU .FO EPN TPN IBS LPMM Ql EFU WFU PDLTl BUU 1JUFl jS WjSMETMFEBOEF JOPN PNSlEFU %FU jS FO IJTUPSJB WjSE BUU CFSjUUB

++ ,+0

'SBNUJEFO jS TWBSU %SJWNFEMFU ยนOOT JOUF #JMBSOB TPN TLB BOWjOEB EFU HlS JOUF LzQB 0DI WBS NBO TLB UBOLB jS jOOV PLMBSU .FO 64" T QSFTJEFOU #BSBDL 0CBNB GzMKFS QSPKFLUFU NFE JOUSFTTF 7BE jS EFU NBO IBS IJUUBU Ql J 1JUFl FHFOUMJHFO +P NBO IBS LPNNJU Ql IVS NBO HzS CJPESJWNFEFM %.& BW TWBSUMVU FO CJQSPEVLU GSlO QBQQFSTUJMMWFSLOJOH (FOPN BUU GzSHBTB TWBSUMVU LBO NBO UJMMWFSLB %.& %jSNFE LBO LPMEJPYJEVUTMjQQFO NJOTLBT NFE KjNGzSU NFE WBOMJH EJFTFM 1MzUTMJHU GzSTUlS NBO BUU CSJTUFO Ql CJMBS PDI UBOLTUBUJPOFS jS MZYQSPCMFN 'SBNUJEFO jS TWBSU 0DI EjSNFE WjMEJHU HSzO XXX CJPENF FV XXX DIFNSFD TF

)BS EV FO PMKFGZOEJHIFU J LPNQPTUFO "UU HzSB ESJWNFEFM BW QBQQFSTUJMMWFSLOJOHFOT CJQSPEVLUFS jS HJWFUWJT KjUUFCSB .FO Ql &OFSHJUFLOJTLU DFOUSVN &5$ IBS NBO GBLUJTLU MZDLBUT UjOLB jOOV FUU TUFH 1SPDFTTFO QlNJOOFS PN TWBSMVUTGzSHBTOJOHFO NFO IjS jS EFU HSFOBS SzUUFS PDI BOOBU BWWFSLOJOHTBWGBMM TPN BOWjOET TPN SlWBSB 5SjQVMWFSGzSHBTOJOH LBMMBT UFLOJLFO PDI FO QJMPU BOMjHHOJOH TUlS SFEBO LMBS ,BO EFU WBSB Tl BUU EFU WJ UJEJHBSF LBMMBEF TLSjQ CMJS IlSEWBMVUB JTUjMMFU ,PNNFS WJ LVOOB UB CFUBMU GzS WlSU USjEHlSETBWGBMM J GSBNUJEFO LBOTLF XXX FUDQJUFB TF

++, +0

TALLBECKOLJA

TALLOLJA FRร N MASSABRUKET

SUNPINE TALLDIESEL TILL PREEMS RAFFINADERI, Gร TEBORG

+V ยบFS LPUUBS EFTUP CjUUSF TPQQB 5BMMPMKB jS FO BOOBO CJQSPEVLU TPN HlS BUU HzSB ESJWNFEFM BW 4VO1JOF IBS WjSMEFOT GzSTUB BOMjHHOJOH GzS UJMMWFSLOJOH BW EFO HSzOB UBMMEJFTFMO 0DI GBCSJLFO TUlS LMBS GzS ESJGU Tl EFU jS JOUF LPOTUJHU BUU WjSMEFOT zHPO WjOET NPU 1JUFl &MMFS )BSBIPMNFO GzS BUU WBSB FYBLU 4VO 1JOF jHT BW 4zESB 4WFBTLPH 1SFFN PDI ,JSBN &UU ESzNMBH TLVMMF NlOHB TjHB 0DI WJTTU jS EFU Tl .FO NBO TLB JOUF HMzNNB WBS WBSGzS PDI IVS EFU TUBSUBEF * MJMMB WjSMETCFSzNEB 1JUFl &O FOUSFQSFOzS FO JEn PDI WjMEJHU NlOHB GBOUBTUJTLU CFHlWBEF NjOOJTLPS XXX TVOQJOF TF

.JOJGzSHBTBSF HFS WjSNF TUSzN PDI BSCFUF 6OEFS UBMFU CzSKBEF -VMFl UFLOJTLB VOJWFSTJUFU -56 VUWFDLMB FO QFMMFUTGzSHBTBSF UJMMTBNNBOT NFE &5$ %FU SzS TJH PN TNl FOIFUFS TPN MjNQBS TJH GzS NJOESF TBNIjMMFO FMMFS GKjSSWjSNFTZTUFN J CFIPW BW LPNQMFUUFSJOHTWjSNF 7BSKF FOIFU LBO FYFNQFMWJT WjSNB FO TLPMB PDI FUU BOUBM IZSFTIVT FMMFS WJMMBPNSlEFO Ql FUU TVOU TjUU GzS ClEF QMlOCPL PDI NJMKz %FTTVUPN QSPEVDFSBS EFO FMFLUSJDJUFU &O QJMPUBOMjHHOJOH TUlS LMBS PDI BW JOUSFTTFU BUU EzNB LBOTLF WJ LBO ESzNNB PN FO OZ JOEVTUSJ J 1JUFl 'zS WBS TLB GzSHBTBSOB BOOBST QSPEVDFSBT XXX NFWBHSPVQ TF

++ ,+0

'SlO EJTLVTTJPOTLMVCC UJMM JOUFSOBUJPOFMMU OjUWFSL &O 4DJFODF 1BSL jS FO TBNNBOTMVUOJOH GzSFUBH TPN PGUB J TBN BSCFUF NFE VOJWFSTJUFU VUGzS GPSTLOJOH UJMMTBNNBOT * 1JUFl WBS EFU QBQQFSTJOEVTUSJO TPN TLBQBEF GzSVUTjUUOJOHBSOB .BO TlH FO PVUOZUUKBE FOFSHJUJMMHlOH J JOEVTUSJOT CJQSPEVLUFS 7BE TPN CzSKBEF TPN FO TWlSGlOHBE WJTJPO jS JEBH FO WFSLMJHIFU PDI WjSMETBOHFMjHFOIFU 4PMBOEFS 4DJFODF 1BSL VUWFDLMBS EFO MPLBMB BSCFUTLSBGUFO PDI GzSFUBHFO Ql PSUFO TBNUJEJHU TPN FYQFSUFS BUUSBIFSBT GSlO BMMB WjSMEFOT IzSO 4PMBOEFS 4ZNQPTJVN jS JEBH FO lSMJH NzUFTQMBUT GzS IKjSUBO PDI IKjSOPS GSlO IFMB WjSMEFO 'zS J 1JUFl GlS NBO TF JO J GSBNUJEFO SFEBO JEBH XXX TPMBOEFSTDJFODFQBSL TF

#SPO zWFS BUMBOUFO &OFSHJUFLOJTLU DFOUSVN &5$ IBS WjSMETVOJL LVOTLBQ PN GzS HBTOJOHTQSPDFTTFS .FO jWFO PN EF TJUUFS Ql SFWPMVUJPOFSBOEF QVTTFMCJUBS JOPN FOFSHJGPSTLOJOH Tl TBLOBS EF BOESB CJUBS %FUTBNNB HjMMFS /BUJPOBM 3FOFXBCMF &OFSHZ -BCPSBUPSZ /3&- J 64" &UU BW WjSMEFOT NFTU SFTQFLUFSBEF MBCPSBUPSJFS JOPN GzSOZFMTFCBS FOFSHJ /3&- IBS BOTUjMMEB KjNGzSU NFE QFSTPOFS Ql &5$ %jSGzS jS EFU FYUSB IjGUJHU BUU /3&- jS Tl TUPMUB zWFS TBNBSCFUFU 5JMMTBNNBOT LPNNFS /3&- PDI &5$ CZHHB FUU TUPSU PDI CFUZEFMTFGVMMU QVTTFM &UU BSCFUF TPN JOOFCjS TUPSB WJOTUFS GzS BMMB JOCMBOEBEF *OUF NJOTU GzS NjOTLMJHIFUFO XXX FUDQJUFB TF

'zS NFS JOGPSNBUJPO SPCFSU CFSHNBO!TPMBOEFSTDJFODFQBSL TF XXX TPMBOEFSTDJFODFQBSL TF

vinter. Foto Tomas Bergman

; gb ca^\V gVWViiZg ]dh D@F- K^hhiZ Yj Vii hdb bZYaZb ^ ; gZiV\VgcV ]Vg Yj Zii Vk bVg`cVYZch W~hiV gVWViiVkiVa e Yg^k" bZYZa dX] VcYgV i_~chiZg ]dh D@F-# HZ i^aa Vii h`V[[V k gi [ gZiV\h`dgi ^YV\# Db Yj gZYVc ]Vg Zii `dgi ]_~aeZg k^ Y^\ Vii `cniV YZi i^aa [ gZiV\VgcVh VkiVa# K^aa Yj kZiV bZg! WZhi~aaV `dgi ZaaZg `cniV Y^ii WZ[^cia^\V i^aa VkiVaZi ~g Yj k~a`dbbZc Vii `dciV`iV dhh#

jk\ X [ a

e

j Jm\i`^\ e[\i l b ` ^ i \ \e % \ c l C

`

j Ôee i% ]

` m

i X b ;\k kXZ

J[b[\ed/ %.&&"&+%',

Läs mer om Svenskt Kvalitetsindex på luleaenergi.se

#FIÚWFS EV SFLSZUFSB "SCFUTMJWTSFTVST GÚSNFEMBS LPTUOBETGSJUU QFSTPOBM GÚS LPSUBSF FMMFS MÊOHSF BOTUÊMMOJOHBS +VTU OV IBS WJ LPOUBLU NFE FO NÊOHE EVLUJHB PDI FSGBSOB QFSTPOFS NFE ZSLFTLPNQFUFOT GSÌO n FSB PMJLB CSBOTDIFS t 4ÊMKBSF

t 3FTUBVSBOHQFSTPOBM t "ENJOJTUSBUJPO t #VUJL

t -PLBMWÌSEBSF

t 1FEBHPHFS

t -BHFS USVDL

t 774 NPOUÚSFS t #ZHH PDI BOMÊHHOJOH t #ZHHOBETTOJDLBSF t 7FSLTUBETBSCFUBSF t .BTLJOVOEFSIÌMM t 0QFSBUÚSFS

3JOH PTT GÚS NFSB JOGPSNBUJPO .BSJBN 4USÚNCFSH %JTUSJLUTBOTWBSJH .BSJB -VOELWJTU )3 LPOTVMU

&MJTBCFUI 4BOETUSÚN )3 LPOTVMU *SJT +PIBOTTPO )3 LPOTVMU

"OO $BSPMJOF )FOSJLTTPO )3 LPOTVMU -FOOBSU 5PSOCFSH )3 LPOTVMU

(VOOBS #PRWJTU +PCC QSBLUJLKÊHBSF ,FOU 4DIJOLMFS +PCC QSBLUJLKÊHBSF +POOZ )ÊHHTUSÚN +PCC QSBLUJLKÊHBSF &WB -ÊSLIBHFO "ENJOJTUSBUJPO

%JO QBSUOFS JOPN PSHBOJTBUJPOTVUWFDLMJOH PNTUÊMMOJOH SFIBCJMJUFSJOH 7J IKÊMQFS DB QFSTPOFS WJEBSF J BSCFUTMJWFU WBSKF ÌS 7J VQQOÌS SFTVMUBU CÌEF NÊOTLMJHB PDI FLPOPNJTLB

& NBJM GPSOBNO FGUFSOBNO!BSCFUTMJWTSFTVST TF XXX BSCFUTMJWTSFTVST TF

BÖCKER OM ENTREPRENÖRSKAP

5

böcker för företagare Börjar du bli less på dina egna tankar och idéer? Är det kanske dags att ­­ fylla på kreativitetsförrådet med tips eller inspireras av sanna framgångssagor?

Om så är fallet behöver du nödvändigtvis inte köpa biljetter till en komplex föreläsning.Vi på ­Raket har plockat fram ett skönt urval av böcker som du kan läsa i sommar, för att komma tillbaka full av glöd och idéer till hösten.

Live To Win

Mind Your Own Business

Hans låtar är kända över hela världen. För oss svenskar är han mest känd för sin roll i IDOL-juryn. Andreas Carlsson från Tingsryd i Småland, en av världens mest framgångsrika låtskrivare och musikprodu­ center, berättar i sin självbiografi ”Live To Win”, om resan från garageband i tonåren till att skriva låtar åt Britney Spears, Bon Jovi, Céline Dion med flera. En inspirerande berättelse om vart man kan komma med timing, tur och skicklighet.

Boken som kan fungera som ett uppslagsverk för den som vill lyckas som entreprenör. Med tips från Sveriges 50 främsta företagare, inspiratörer och ledare, inom respektive expertisområden, hittar man intressant information om allt från riskkapital till bloggstrategier.

Författaren Gustaf Oscarsson, är själv entreprenör och ligger bland annat bakom företagssajten nyttforetag.com, samt böckerna Driva Företag och Första Dokumenthjälpen.

62

· NUMMER 2 · MAJ 2010

Westanders pr-handbok

Vägen till din första miljon

Marknadsföring och kommunikation i sociala medier

235 tips på hur man lyckas med mediarelationer och lobbying. PR-byrån ­Westanders som står bakom boken, vill att så många som möjligt ska ha tillgång till pr-branschens ­kunskaper, om bland annat mediernas nyhets­värderingar och de politiska processerna. Boken som dessutom är gratis, ­behandlar allt från att skriva press­ meddelanden och debatt­artiklar, till hur man gör för att lyckas i TV:s morgonsoffa.

En introduktion i börshandel och instruktioner för hur du kan bygga din egen ”penga­maskin”. Ekonomen Tobias Schildfat, har skrivit en bok som skall inspirera läsaren att engagera sig i sin privatekonomi. En rolig detalj är att den som köper boken, får ett värdebevis med aktier för 300kr hos Avanza. Innehållet i boken baseras på fakta och ­författarens egna erfarenheter av att ha förvandlat två aktier till sin första miljon.

Fenomen som Facebook, Youtube, Twitter med flera, har skapat oändligt många veck, i oändligt många pannor. Nu finns det äntligen en kartläggning som reder ut vad Sociala Medier är, och hur företag och organisationer kan dra nytta av dem. Lena Carlsson, VD på kommunikationsbyrån Krefon, har skrivit boken som ger tips på hur du kan bygga ditt varumärke, lyckas med PR och sälja mer, med hjälp av moderna informationskanaler.

På sikt handlar ett PRISVÄRT ELAVTAL lika mycket om när du tecknar ditt elavtal som HUR DU ANVÄNDER DIN EL.

VI HAR

ÖJDASTE N S E G I R SVE UNDER! SK

FÖRETAG

Kontakta oss, vi berättar mer om elavtal och energitjänster till ditt företag.

dex 2009

alitetsin enskt Kv Enligt Sv

0910-77 25 50 www.skekraft.se/foretagsel

Vi gillar en riktig utmaning Varför inte titta lite närmare på baren? Undersök den.

Banka lite lätt och nicka instämmande till din kompis.

Vänd blicken mot den lackröda väggen och försök b ­ ortse från alla TV-apparater.

I december 2009 spikades den sista plankan upp på Challenge Sportsbar, som nu blivit den största och flottaste krogen i Piteå.

Du kanske går dit för att se en onödigt spännande fotbollsmatch, kanske för att äta en grillad matbit, kanske för att öka hoppet om att finna din livspartner. Oavsett vad, tycker vi att du ska ta en titt runt omkring dig.

CHA

LLE

NG

Det är vår design, vårt hantverk.

Det är sådant vi gör – specialdesignad inredning.

E

2

m 0 0 10

us kho tea S · b r b rtba tklu Spo · Nat

e

Vi Bygger •

Butiksinredning

•

Offentlig inredning

•

Restauranginredning

•

Köksinredning

S P O R T S B A R

&

S T E A K S

Öppet alla dagar i veckan.

Telefon: 0911-312 90 · Web: www.trisco.se

Boka Bord: 0911-880 100 · Web: www.challengebar.se

Nöjespanelen

Nöjespanelen Foto: Jenni Petterson

Stefan Stålnacke Brothers, Luleå Vad grillar du på?

Kol eller gasol?

Startade som kolgrillare under de ¨tidiga¨ åren. Men som många blev det en stor gasolgrill under några ¨husår¨. Sedan tre år tillbaka tillagas våra måltider i en lagom stor Weber igen!

Vad hittar man på ditt galler en vanlig grillkväll?

Som stor fantast av fisk och vegetariska rätter så tillagas det oftast lax, som vi lägger i folie tillsammans med färska grönsaker och kryddor.

Kan du ge Rakets läsare något bra grilltips?

Om man grillar med kol så får man ha lite egen ¨matolja¨i handen till kocken, under tiden grillbädden blir perfekt, dvs tålamod..

Motsatsen till gasol alltså.

Bodil Johansson Pitehavsbad, Piteå Vad grillar du på?

Kol eller gasol?

Utan tvekan på kol. Kör du gasol kan du lika gärna använda spisen inne, det är ju kolaromen man är ute efter.

Vad hittar man på ditt galler en vanlig grillkväll?

Marinerad fläskkarré, halloumiost och majskolvar, mer invecklad än så är jag inte.

Kan du ge Rakets läsare något bra grilltips?

Gör egen marinad! Än har jag inte hittat någon “köpesmarinad” som är bättre än egengjord. Och köp för allt i världen inte färdigmarinerat kött. Ett annat tips är att gnida gallret med citron, då bränner det inte fast så lätt.

Lotta Arenvall Hallbom BNI Norr, Luleå Vad grillar du på?

Kol eller gasol?

Kol såklart, gasol går väl inte att grilla på!

Vad hittar man på ditt galler en vanlig grillkväll?

En halv buffé, minst två sorters korv, kyckling och lamm.

Kan du ge Rakets läsare något bra grilltips?

Ha inte bråttom, öppna en kall öl, fixa kolen, tag av dig skorna (om du har några på) och kör ner fötterna i gräset eller sanden… tänd på och vänta… njut. Ja åsså sen grilla förstås

Roger Stighäll North Kingdom, Skellefteå Vad grillar du på?

Kol eller gasol?

På gården nyttjar jag vår fina grillplats, så det är självfallet kol som gäller!

Vad hittar man på ditt galler en vanlig grillkväll?

Oftast blir det säkra enkla kort som går snabbt att trixa med.

Helst en köttbit som fläskfilé, pepparstek eller liknande. Men hamburgare är fin-fint också.

Kan du ge Rakets läsare något bra grilltips?

Majskolven är aldrig fel i grill­ sammanhang.

· NUMMER 2 · MAJ 2010

65

Sommarens kalender är fylld av evenemang och aktiviteter – att kalla Piteå norrlands evenemangsstad är ingen överdr ift.

Varmt välkommen till en far tfylld sommar i Pit eå!

www.pitea.se/turism

a Norged

Piteå Dan

s ar o c h L e

r

g

Piteå Summergam es

Stora Nolia

0 1 0 2 a t s r ö t s s n e r a S omm i Piteå 25-27/6 Fira midsommar Midnight Sun Shopping 2/7 mes 2-4/7 Piteå Summer Ga nad 2-4/7 Öjeby Kyrkmark Utomhusteater 2-10/7 Spanska Fluganvdal 3-8/7 Festspel i Pite Äl Paltkalas & Norgedag 6/7

66

· NUMMER 2 · MAJ 2010

ternationals 9-11/7 Midnight Sun In Nostalgifest 10/7 2010 23-24/7 Pite Watercross Rallycross SM 25/7 h Ler- PDOL 28/7-1/8 Piteå Dansar oc 7-15/8 Stora Nolia Skärgårdsfesten 21/8

weinzatwork.com

Det händer i Piteå!

vinter. Foto: Anders Alm.

SIMON

LAITI

TROR

HJÄRTAT PEKAR,

ge oss ramarna så producerar vi

innehållet (exempelvis till denna tidning)

VI ÄR EN INNEHÅLLSLEVERANTÖR AV TEXT, FOTO OCH IDÉ.

MED ANDRA ORD, VI SKRIVER, FOTOGRAFERAR OCH TÄNKER. IRONISKT NOG UTANFÖR RAMARNA.

Kontakta vår säljare Anders Westergren | anders@omyab.se | 070 - 390 12 87 | www.omyab.se

SIMON LAITI Matkreatör och ägare av Hemmagastronomi matstudio och delikatessbutik. www.hemmagastronomi.se

PÅ

ATT

GÅ

DIT

göra det man älskar och låta den passionen skapa framgången. När han och en kompis öppnade en gourmetkrog av exklusivt snitt i en by med 30 invånare i Norrbotten skakade alla på huvudet. Ett år senare var Kattilakoski ett begrepp i Sverige, utsedd till Årets Krog och

Simon satt i TV4:s morgonsoffa och pratade norrbottniska råvaror. I dag kan luleborna laga mat med samme Simon i hans nya matstudio Hemmagastronomi i Norra Hamn och få lära sig stjärnkockens knep och ta del av smaksensationerna som en sann gastronomisk upplevelse kan ge. Simon Laiti strävar ständigt efter att förnya sitt

koncept och har med sin nyfikenhet skapat ett smultronställe för lystna smaklökar och vetgiriga läckergommar.

Läs hela intervjun och låt dig inspireras på www.ettfornyatlulea.se

Förr satt luleborna förväntansfulla på krogen Nu hackar vi lök med kocken