Norrköping 2025

NORRKÖPING TAR PLATS

En tidning om visioner, drömmar och människor som får kommunen att växa • November 2025

8

6

Helena brinner för Norrköpings rika kulturliv

Anders Ynnermans resa

Visualisering i världsklass

28

26

”Jag ser på vår stad med nya ögon”

Tommy & Eva

”Vi längtade tillbaka till vattnet”

Karin Milles

18

10

Ostlänken:

Inre hamnen

Nu är spaden i backen

Ett upplevelselyft för alla SID 2 Norrköping – en stad att vara stolt över

SID 12 Tillsammans formar vi vår framtid

SID 24 Stadskärnans attraktionskraft stärks

INLEDARE

Norrköping är en fantastisk plats att leva och bo på. Vi har en rik historia, en levande kultur och fantastiska framtidsutsikter. Vår största tillgång är Norrköpingsbornas engagemang och driv. Norrköping tar plats.

– Norrköpings nya vision pekar på vikten av att hela kommunen ut­ vecklas – från stadskärnan till de mindre orterna och landsbygden, säger Carl Bartler, Norrköpings nye kommundirektör.

Norrköping

Vision för framtiden:

En stad att vara stolt över Själv är jag infödd Norrköpingsbo, och jag känner en djup tacksamhet över att ha fått växa upp just här. En kort period bodde jag i Göteborg, men hemlängtan blev för stark. Så det var självklart att flytta tillbaka.

För oss som bor och verkar här i dag handlar det om att fortsätta bygga vidare på den fina grund vi har. Tillsammans ska vi skapa goda levnadsförhållanden, trygghet, tillväxt och utveckling. Vi har alla förutsättningar för det, inte minst tack vare vårt geografiska läge, mitt i landet. Här finns utrymme för både människor och företag att etablera sig och växa.

Just nu pågår flera stora infrastruktursatsningar, både

på nationell och lokal nivå. Det gäller för oss som kommun att ta vara på de möjligheter som dessa investeringar innebär. Ostlänken är förstås en nyckel i detta.

Men även våra egna projekt spelar stor roll. Johannisbergsförbindelsen är en avgörande investering för att förbättra trafikflödena i staden. Dessutom planerar E.ON att bygga ut elnätet, vilket är en viktig del i den för framtiden nödvändiga elektrifieringen.

En milstolpe i Norrköpings utveckling var etableringen av universitetet 1997. Jag skulle säga att det var den kanske enskilt viktigaste händelsen i vår moderna historia. Campus Norrköping hade utan tvekan en avgörande roll i att ta oss ur 90-talskrisen och är i dag en av våra största tillgångar för framtiden.

Här bedrivs världsledande forskning. Två av Sveriges just nu största forskningsprojekt, inom AI och visualisering samt nya material, leds just härifrån Norrköping. Att det ger oss unika tillväxtmöjligheter säger sig självt och som det gäller

2

I Norrköping rör sig utvecklingen som vattnet i Strömmen – kraft­ fullt, framåt och ostoppbart. Här möts stoltheten över vår historia och modet att förändra i en kommun som aldrig står stilla.

Vi tänker stort, skapar nytt och visar vägen.

att ta vara på. Det är därför oerhört viktigt att vi som kommun fortsätter vårt arbete för ett attraktivt företags­ klimat och en entreprenörsvänlig miljö.

Vi vill samtidigt locka hit ännu fler studenter. Det är

ingen tvekan om att studenter och universitet driver både utveckling och tillväxt. Norrköping är redan i dag en av landets tre mest populära studentstäder, men vi siktar högre. Här har campus med sitt vackra läge, centralt mitt i vår historiska stadsmiljö, en avgörande roll.

Men vi får samtidigt inte blunda för de utmaningar vi har. En av de största är otryggheten som följer i spåren av gängkriminalitet, ett problem som vi delar med många andra städer. Här har vi ett gemensamt ansvar.

Tillsammans med polis och andra samhällsaktörer måste vi arbeta för att skapa ett tryggare Norrköping.

Det förebyggande arbetet är då helt avgörande. Inga barn eller unga ska dras in i kriminalitet. Här har skolan en nyckelroll. Vårt mål måste vara att varje elev ska klara både grundskolan och gymnasiet och få möjlighet att utbilda sig och förverkliga sina livsdrömmar, helst här i Norrköping. Men det förutsätter att vi här och nu fattar kloka beslut och gör rätt saker.

Grundläggande ser jag som sagt mycket positivt på vår framtid. Vi bor i en fantastisk kommun, med en unik stadsmiljö.

Många som besöker Norrköping för första gången blir överraskade över hur vackert vi har det. Det behöver vi själva inse och samtidigt bli bättre på att lyfta fram. Vi har all anledning att vara stolta och ta plats.

Producerad av: Active MediaPartner Nordic AB Projektledare: Set Fyrmark Redaktör: Per-Åke Hultberg Omslag: Rosie Alm Formgivning: Joakim Forsberg Tryck: Stibo Complete För tidningar kontakta: Set Fyrmark, tel. 070-388 07 40 set.fyrmark@activemediapartner.com www.activemediapartner.com

”Norrköping tar plats”

Olle Vikmång, Kommunstyrelsens ordförande (S)

Vill du hellre läsa tidningen digitalt?

Scanna QR-koden med din mobil.

Från spårvagnarnas klingande ljud som ekar mellan stadens tegelväggar till landsbygdens vidsträckta landskap, de djupa skogarna och skärgårdens glittran­ de vatten genomsyras vi av stark samhörighet – oavsett om du just kommit hit, hälsar på eller har djupa rötter här. Vi är den lilla storstaden där vårt strategiska läge gör oss till en kommun som alltid är nära, både världen och varandra.

Kulturen får våra hjärtan att slå snabbare och idrotten förenar oss i stolthet. Våra mötesplatser är centrum för kreativitet och rörelse, där mångfald stärker oss och människor möts på lika villkor.

Trygghet genomsyrar varje gata och grusväg, varje gård och torg.

Stadens promenader och naturens slingrande stigar förenar oss och speglar vår gemenskap. Med ny­ fikenhet och engagemang bygger vi en kommun som värnar varje individs unika förmåga.

Norrköping är en plats för lärande, gemenskap och skaparkraft. En arena för världens skarpaste hjär­ nor och ett livslångt lärande, där du kan skapa, växa och hitta hem.

En dynamisk arbetsmarknad och stark tillväxt ger plats för både näringsliv och individer att växa.

Alla utifrån sin förmåga ges möj­ lighet att arbeta, bidra, utvecklas och finna sin plats. Genom håll­ bara innovationer, gröna rum som ger återhämtning, en levande landsbygd och en omsorg för framtiden skapar vi en vardag där människa och miljö utvecklas tillsammans.

Norrköpings vision, antagen av kommunfullmäktige 31 mars 2025

Vid frågor om innehållet kontakta: Näringsliv och externa relationer Norrköpings kommun naringsliv@norrkoping.se www.norrkoping.se NorrkopingsKommun

norrkopings_kommun

”Som samhällsbyggare vill vi bidra till att Norrköping och övriga orter där vi verkar ska vara trivsamma platser för invånarna. Som Norr­ köpingsbor bygger vi ju indirekt åt oss själva och då vill vi självklart skapa så attraktiva miljöer som möjligt med fina lokaler, både för industriellt och kommersiellt bruk samt för undervisning och omsorg.”

På bilden vd Niklas Brink och delägaren Dag Fraser.

Foto: Rosie Alm

ANNONS

GENOMFÖRDA OCH PÅGÅENDE UPPDRAG

Vi vill bidra med attraktiva miljöer i vår hemstad Hållbar stadsutveckling handlar delvis om nyproduktion. Men också om att med renoveringar, om- och tillbyggnad uppdatera det befintliga fastighetsbeståndet. Det vill säga, att ta vara på och förbättra det som redan finns. Himmelsta Byggentreprenad erbjuder hela paketet.

– Vi har under alla år från starten 2005 fortsatt att göra och utveckla det vi är bra på, allt från byggservice och ombyggnationer till nyproduktion, både som enskilda projekt och totalentreprenader.

Det berättar Niklas Brink, vd och koncernchef för Himmelsta Bygg­ entreprenad, som han äger och driver tillsammans med Dag Fraser.

Det som från början var ett litet lokalt serviceföretag i mängden har utvecklats till ett av Norrköpings största byggbolag, som i dag med en stor och bred kundstock åtar sig alla typer av bygguppdrag.

– Vi ser oss som en samarbetspartner som tillsammans med våra kunder formar framtidens Norrköping, säger Niklas Brink och förtydligar att det handlar om både små och stora uppdrag. Allt från enkla servicejobb, att till exempel för en avtalskund byta bänkskivor, till stora entreprenader i mångmiljonklassen inom industrin.

Byggserviceavtal med lång löptid står för cirka 25 procent av omsättningen.

Uppdragsgivarna finns framför allt

inom den privata sektorn, bostadsoch fastighetsbolag som Rikshem, Lundbergs och Castellum. Industrier som EON, Siemens och Holmen.

Det förekommer även en hel del kommunala beställningar, både i Norrköping och Finspång.

– Ja, det har onekligen gått bra, konstaterar Niklas Brink. Visst var det tufft under ingången till pandemin, precis som för så många andra. Men de senaste två åren har det gått riktigt bra. Men att slå sig till ro finns förstås inte på kartan.

”Ambitionen att bemanna med egna hantverkare ger trygghet både för oss själva och våra kunder.”

Niklas Brink

– Det är fortsatt utmanande tider för hela byggbranschen så vi tar inget för givet, inflikar Dag Fraser, samtidigt som han konstaterar att bolaget just nu är delaktiga i 408 pågående projekt och beräknar att under 2025 omsätta cirka 290 miljoner kronor.

En förklaring till framgången, som

Dag Fraser pekar på, är att det primära byggarbetet, inom trä, betong och plattsättning, utförs med egen personal. I dag ett 80-tal medarbetare med en enorm erfarenhetsbank.

Niklas Brink förklarar att de alltid haft som ambition att bemanna med egna hantverkare och hitta de bästa, allt för att kvalitetssäkra den egna verksamheten.

– Det ger trygghet både för oss själva och våra kunder. Där har vi ju faktiskt lyckats väldigt bra.

Han berättar att de ofta får positiv kundrespons som: ”Ni har med era professionella medarbetare överträffat våra förväntningar, allt har flutit på så smärtfritt.”

– Det är naturligtvis jätteroligt att få ett kvitto på att vår filosofi med egen personal håller. Att verka där vi bor gagnar alla och ger som Niklas säger, ett hållbart vardagsliv både för den egna personalen och för lokala underentreprenörer. Att det innebär minskade transporter är förstås ytterst en vinst för hela samhället.

Just engagemang kring miljö och

hållbarhet är i dag utmärkande för bolagets verksamhet. Ett påtagligt exempel är att hela fordonsflottan med 28 bilar har elektrifierats, förstärkt med nödvändig laddinfrastruktur. Dessutom produceras el via en egen solcellsanläggning.

– Vi är angelägna att kunna bidra med vår del. Det är viktigt för oss själva och hela planeten, samtidigt som vi vill vara en attraktiv part att göra affärer med, säger Dag Fraser.

En sak är säker, Himmelsta Bygg­ entreprenad har under sina 20 år i högsta grad medverkat till att göra

Under årens lopp har det blivit hela 15 532 genomförda uppdrag i Norrköping med omnejd, i Finspång och Valdemarsvik.

• Bygget av FastighetsTeknik Arena i Lindö färdigställd 2009, är ett av många exempel där Himmelsta bidragit till Norr­ köpings stadsmiljö.

• Ett av de mest tekniskt svåra och utmanande uppdragen var att under 18 månader 2020/21 bygga en flissiloanläggning på Bravikens pappersbruk.

• En i närtid stor entreprenad var bygget av nya Lotorps förskola i Finspång, en modellförskola inom bland annat hållbarhet som stod färdig 2023.

• Ett för några år sedan slutfört projekt åt fastighetsbolaget Castellum var en omfattande renovering och ombyggnation av cirka 6 000 kvm kontors­ lokaler i kvarteret Oxeln i centrala staden.

• På uppdrag av Hyresbostäders dotterbolag Studentbo har en renovering påbörjats av 42 studentrum, ett projekt som kommer att pågå under knappt ett år.

Norrköping till en mer attraktiv och långsiktigt hållbar stad.

– Det är det som gör det här jobbet så otroligt spännande, att hela tiden få vara med i arbetet att utveckla vår fina stad. Att det vi bygger står kvar som bevis på vad vi åstadkommit är väldigt inspirerande, avslutar Niklas Brink.

Läs mer på himmelsta.se

3

Vår vision är att tillföra n Bostadsutvecklaren Conlega har med ett antal vunna markanvisningstävlingar under de senaste tio åren etablerat sig som en engagerad och pålitlig bostadsutvecklare i Norrköping. Efter några år av stiltje på byggmarknaden står bolaget nu redo att starta i gång tre nya projekt.

Ett av dem gäller 31 småhus som är en del i den efterlängtade omvandlingen av gamla Smedby IP. Förhoppningen är också att äntligen kunna påbörja bygget av ett 30-tal lägenheter vid Skvallertorget, alldeles intill 1700-talshuset Sista Supen.

– Projektet har ett väldigt bra läge i stan. Men först på tur bland våra aktuella bostadsprojekt står ”Snoken”, ett radhusprojekt i Kneippen, Norrköpings kanske mest populära bostads­ område.

Det säger vd Rickard Myhrberg, som till­ sammans med Marcus Jonsson driver bolaget Conlega, som med kontor i Norrköping och Stockholm både nyproducerar och förvaltar bostäder.

– Att vi nu, efter flera år av lågkonjunktur med en bostads- och byggmarknad i rejäl motvind, har flera projekt i pipeline i attraktiva lägen, känns tillfredsställande. I synnerhet som vi vet att det kommer att bli riktigt fina och trivsamma boendemiljöer, säger Rickard Myhrberg, som nu ser fram emot kommande byggstarter, som sagt med projektet ”Snoken” i stadsdelen Kneippen först i kö.

Här i en lugn, grön och skön stadsmiljö, med

nära till allt, fem minuter med cykel till city och bra kommunikationer, kommer nio radhus på 124 kvm att uppföras som äganderätter, samtliga med utmärkt grundkvalitet.

– Vi kommer att påbörja försäljning under tidig höst med förhoppning om att ha spaden i backen redan vid årsskiftet, vilket möjliggör inflyttning under 2026. Vi väntar också med spänning på att äntligen komma i gång med vårt projekt på Smedby IP, säger Rickard Myhrberg.

Här har Conlega, efter flera överklaganden, väntat i hela åtta år på att få börja bygga. Det handlar om totalt 31 småhus som äganderätter – parhus, radhus och kedjehus – med hög grundnivå i fråga om gestaltning, miljö och energieffektivitet.

Norrköpings kommun ansvarar för förberedan-

de anläggningsarbeten av markytor och övrig infrastruktur, gator, gång- och cykelvägar, belysning, park och lekplats. Det arbetet är nu i det närmaste färdigställt. Det innebär att Conlega räknar med säljstart mot slutet av året.

4

– Här kan man verkligen tala om ett efterlängtat projekt i ett mycket omtyckt område. Vi har under flera år fått in ett stort antal intresseanmälningar och så har det fortsatt i princip varje vecka fram till i dag, konstaterar Rickard Myrberg.

Så till sist det kanske mest spännande, åtminstone med tanke på toppläget mitt i stan. En liten outnyttjad tomt som vetter mot Skvallertorget, alldeles intill 1700-talshuset Sista Supen. Här avser Conlega att tillsammans med ägaren till grannfastigheten, Peo Kyndel, bygga en huskropp på mellan fyra och fem våningar med 25–30 lägenheter. Dessutom kommersiella lokaler i bottenplan.

– Det är en fantastisk tomt vid Västgötebacken, vid stråket mellan Campusområdet och city, ett verkligt kanonläge centralt i stan. Bättre kan man knappast hitta, poängterar Richard Myhrberg.

Samtidigt som han lyfter det faktum att det handlar om en för Norrköping ytterst värdefull och känslig kulturhistorisk miljö, där det gäller att ta hänsyn till både omkringliggande byggnader och platsens historia.

– Även här, i ett av Norrköpings mest anrika kvarter, vill vi med modern design och estetiskt tilltalande arkitektur tillföra något nytt och spännande. Självklart för de boende men också för alla dem som dagligen passerar. Så det är med stor respekt vi tar oss an uppgiften att skapa en ny fin, långsiktigt hållbar bostadsmiljö i stadens offentliga rum.

Hittills har Conlega färdigställt ett antal bostadsprojekt i Norrköping. Det är med stor glädje och tillfredsställelse Rickard Myrberg nu ser på de inflyttade och klara områdena, hur bra det blev.

– Ja, de är utmärkta exempel på vår vision om att i alla våra projekt skapa gestaltningsmässigt sammanhängande helheter och samtidigt bevara varje områdes genuina karaktär och känsla.

Det gäller i högsta grad det senast färdigbyggda området, Klinga Park med ett 40-tal småhus, som ligger cirka 8 km söder om Norrköpings stad, invid golfbanan och dess vackra omgivningar. Även ”Kimstad Kyrkby”, där Conlega med kyrkan som närmsta granne uppfört 36 villor och 8 kedjehus, sticker ut med en modern, funktionell och hållbar gestaltning.

”Att efter flera år av lågkonjunktur nu ha flera projekt i pipeline i attraktiva lägen känns tillfredsställande.”

– Äntligen kan vi påbörja vårt efterlängtade projekt på Smedby IP. Det handlar om totalt 31 småhus som äganderätter – parhus, radhus och kedjehus – med hög grundnivå i fråga om gestaltning, miljö och energieffektivitet, säger Rickard Myrberg.

ANNONS

något unikt i allt vi bygger

Projektet ”Snoken” i stadsdelen Kneippen. Här i en lugn, grön och skön stadsmiljö, med nära till allt, fem minuter med cykel till city och bra kommunikationer, kommer nio radhus på 124 kvm att uppföras som äganderätter, samtliga med utmärkt grundkvalitet.

Foto: Rosie Alm

Toppläge mitt i stan. Utefter Västgötebacken vid Skvallertorget, intill Sista Supen avser Conlega att tillsammans med ägaren till grannfastigheten, Peo Kyndel, bygga en huskropp på mellan fyra och fem våningar med 25–30 lägenheter. Dessutom kommersiella lokaler i bottenplan.

Läs mer på conlega.se

5

PIONJÄREN

Världsunik visualisering med Anders vid rodret Anders Ynnerman såg fram emot ett intressant jobb under några få år. Nu snart 30 år senare är han fort­ farande kvar i Norrköping och några planer på att ge sig i väg finns inte, trots prestigefyllda och nationellt viktiga parallella uppdrag i Stockholm.

Text: Per-Åke Hultberg

D

Foto: Thor Balkhed

et är här i Norrköping jag fått möjlighet att förverkliga min dröm, det hade inte gått någon annanstans. Och det vore ju konstigt att lämna nu, med tanke på den stora och spännande forsknings- och produktionsapparat vi har numera.

Det säger Anders Ynnerman, en sedan många år tillbaka internationellt välkänd professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet, mannen bakom succéprojektet Visualiseringscenter C, vars verksamhet han initierat och fort­ farande leder.

– Nej, Norrköping släpper vi inte. Det är här vi har hittat vårt hem. Det är en fantastisk och bra stad att både bo och verka i. Jag har under alla år också känt ett ovärderligt stöd från både kommunen och andra aktörer. Det tråkiga är väl möjligen Norrköpings negativa självbild. Staden är så mycket bättre än vad folk här i allmänhet tror och tänker, påpekar Anders som har sin bakgrund i Västsverige.

Vad var det då som fick honom att 1997 lämna Oxford i England för en forskartjänst på Linköpings universitet?

– Jag såg det som en spännande utmaning, möjligheten att vid sidan av att leda Superdatorcentrum i Linköping också medverka till etableringen av forskning

6

och utbildning vid Campus Norrköping, med fokus på mitt ämnesområde, visualisering och datorgrafik. Även våra lokaler spelade en inte oviktig roll för beslutet.

Att här i de fina gamla industrilokalerna vid Strömmen, mitt i staden, få möjligheten att bedriva forskning och undervisning var ett stort plus. Här fanns, som Anders poängterar, stora fantastiska ytor för exponering, både intellektuellt och fysiskt.

Det är med stort engagemang, passion

och glädje som Anders berättar om sin forskargärning, så här långt är bäst att betona. Fortsättning följer, en i högsta grad imponerande framgångsresa med Norrköping som bas.

Förenklat har det från start fram till i dag handlat om att utgående från en mångvetenskaplig grund inom matematiska metoder, datavetenskap, pedagogik, design och berättande, göra komplex information begriplig, synlig och klar genom bilder. Numera även med AI-stöd.

Det mest konkreta resultatet av forsk-

ningen, åtminstone för alla Norrköpingsbor, är välkända Visualiseringscenter C. En sjudande mötesplats där forskning och innovation i världsklass ligger som

grund för både unika produkter och nya virtuella upplevelser och som har uppåt 200 000 besökare om året. Den topp­ moderna domteatern vid centret ger spektakulära omslutande upplevelser.

Men att framhäva sig själv och sina bedrifter, som gett upphov till otaliga utnämningar och utmärkelser, tycks inte ligga för Anders Ynnerman. Tvärtom.

Någon beskrev honom som ”rockstjärnan inom visualisering”. Och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som finansierar Sveriges enskilt största forskningsprojekt inom AI, där Anders Ynnerman var direktör fram till slutet av 2024, liknar honom vid en ”vetenskaplig magiker … som genom avancerad visualiseringsteknik får oss att se in i kroppen ända ner till proteinnivå”. De har nu gjort honom till direktör för strategisk forskning inom stiftelsen.

Men det började verkligen i det lilla, tio år innan Visualiseringscenter C etablerades. Anders Ynnermans uppdrag var att bygga upp ett kompetent forskningsteam i Norrköping. Att skapa en världsledande motor för kommersiella produkter fanns inte på kartan.

Uppdraget från universitetet var tydligt och klart: ”Bygg upp ett science cen-

ter för undervisning och forskning, och samtidigt ett centrum för kommunikation och upplevelser för allmänheten”.

– På tågresan hem från Stockholm, efter att jag fått uppdraget, skrev jag ner mina idéer om hur man skulle kunna använda och förmedla avancerad visualiseringsteknik på ett intuitivt och engagerande sätt. Jag satte ihop en grupp av kreativa och kloka kollegor som tog fram konceptet. Vi såg framför oss ett hypermodernt centrum för visualisering, där forskning, utbildning, konstnärligt skapande och underhållning kunde mötas.

Tala om en vision som gått i uppfyllelse.

Anders såg tidigt de möjligheter till nytta för verkliga behov i samhället som fanns inom det egna forskningsområdet. Även förutsättningarna att kunna skapa spännande och lärorika upplevelser med känsla av att befinna sig i den värld som visualiseras.

– Det finns många resultat att prata om, men visualiseringsbordet på centret är nog det första tydliga exemplet på hur kreativitet och teknik kan skapa oväntade effekter. Bordet har legat till grund för företaget Interspectral i Norrköping som har levererat installationer till ledande museum över hela världen. Genom

ANNONS

Norrköpings Hamn är regionens hamn och port mot världen

Dometeatern erbjuder en inter­ aktiv resa i rymden med mjuk­ varan OpenSpace, som utvecklas tillsammans med bland andra NASA och American Museum of Natural History i New York.

Med Anders Ynnerman som berättare får besökaren en oförglömlig upplevelse som många pratar om. Förmågan att skapa den typen av upplevelser har lett till projektet WISDOME, som nu etablerat domteatrar i Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå, som leds från Norrköping med domteatern i Norrköping som nav.

Anders konstaterar att Visualiserings­ center C troligen är den enda platsen i världen där avancerad forskning bedrivs i ett science center, dagligen öppet för allmänheten.

– Jag brinner för att kommunicera vår forskning och insåg redan från början att vi skulle kunna bidra till ökat intresse för teknik och naturvetenskap, i synnerhet bland barn och ungdomar. Att vi nu kan erbjuda hisnande interaktiva upplevelser som fördjupar förståelsen för vetenskap­ liga fenomen och historiska händelser känns fantastiskt. Det är ett perfekt sätt att lära sig samtidigt som man har roligt, säger Anders och betonar glädjen över att få samarbeta med alla fina människor i den kreativa miljö som Visualiseringscenter C erbjuder.

– Det är en ren ynnest!

Regionen har en god balans mellan import och export. Varje vecka anlöper fartyg från några av världens ledande containerrederier.

Dagliga tågavgångar möjliggör klimatsmarta transporter där den långa sträckan sker på räls och den sista med ellastbil.

De senaste åren har stora infrastruktursatsningar gjorts som skapar helt nya möjligheter, både nu och framåt. I Pampushamnen har en ny containerkaj byggts för att ta emot större fartyg och en ny kaj för tungt gods har nyligen färdigställts för att möta industrins behov. Den förlängda kajen gör det dessutom möjligt att ta emot fler fartyg samtidigt.

Foto: Anders Ristenstrand

Sectra i Linköping har bordet nått ut på en massiv internationell nivå och används i utbildning av studenter inom medicin och hälsa.

Som förklaring till framgången pekar Anders på det faktum att man lyckades locka till sig hypersmarta studenter och forskare från hela världen, som sedan tillsammans successivt utvecklat både teknik och kompetens i världsklass.

Här möts containerfartyg, tåg och lastbilar i en modern, intermodal knutpunkt som möjliggör effektiv import och export för regionens näringsliv.

Anders Ynnerman berättar inte utan viss stolthet om resan som visualisering gjort i Norrköping.

Från en handfull personer 1999 till ett världsledande centrum för forskning, utbildning och företagande och dessutom ett nav för framtidens vetenskaps­ kommunikation. Nu satsar han framåt och ser hur nästa gene­ ration av upplevelser tar nya grepp på lärande med visuali­ sering och generativ AI som grundläggande tekniker. ”Kom och prata med vår visuella planet Tellus i höst”, avslutar han.

Satsningar på elektrifierad järnväg som går direkt in i terminalen och en ny godsbangård stärker kopplingen till det nationella järnvägsnätet – och vidare ut i Europa – gör Norrköping till en ännu viktigare länk i de hållbara transportkedjorna.

Utvecklingen av hamnen handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för handel, tillväxt och konkurrenskraft. I nära samarbete med våra kunder och vår ägare, Norrköpings kommun, driver vi utvecklingen framåt med långsiktiga investeringar, modern infrastruktur och fokus på hållbarhet. Tillsammans stärker vi regionens roll i den globala logistikkedjan.

FAKTA Visualiseringscenter C är ett konsortium som består av Norrköping Visualisering AB, Cnema, C-Research Linköpings Universitet, Norrköping Science Park och C-production.

7

KULTURSTADEN

Med konsten och kulturen som nav för Norrköpings framtid Foto: Eva Lindblad

Helena Persson har som chef för Norrköpings Konstmuseum varit staden trogen i 19 år och inifrån sett hur den har förändrats. Att hon brinner för Norrköping och dess ovanligt rika kulturliv framgår med all tydlighet.

Foto: Matilda Glans

J

ag kom då från Göteborg och har nu under snart två decennier sett hur Norrköping har förändrats. Det har varit en jättespännande resa. Det är nu min hemstad, en superbra stad att flytta till och sedan bo kvar i.

Att Helena älskar sin nya hemstad går som sagt inte att ta miste på. I synnerhet vad gäller hennes eget gebit, konstområdet. Här finns, som hon säger, ett närmast helt unikt kulturliv, med både spets och bredd.

– Det är en lyckad kombination för Norrköpingsborna, säger Helena och betonar kulturens förmåga att skapa mening och identitet. Hon lyfter också kulturens betydelse för stadens attraktionskraft. Att starka kulturinstitutioner drar till sig både turister och nya Norrköpingsbor. Det stärker stadens varumärke och goda rykte.

Helena betonar att stadens rika kulturliv i

alla dess former bidrar och berikar hela samhället med kompetens och meningsfulla upplevelser.

– Att det påverkar oss ser vi kanske tydligast under Norrköpings Kulturnatt när alla går ut på stan för att ta del av det stora utbudet, säger Helena, som naturligtvis har sin speciella kärlek i stadens konst- och museivärld.

”Människor vill bo där det finns ett rikt kulturliv” – Tänk att vi med 145 000 invånare har tre stora museer med unika kvaliteter.

Norrköpings Konstmuseum, Stadsmuseet och Arbetets Museum som tillsammans har mer än 350 000 årliga besökare. Tala om museistad av högsta klass! ”Den lilla storstaden”, det är Norrköping för mig.

Helena berättar att dagens kulturinsti8

Foto: Mats Arvidsson

Arne Jones skulptur Spiral åtbörd som kom på plats framför Konstmuseet 1961 efter en nationell tävling.

Foto: Lisa Lundell Karlberg

Hon nämner Norrköpings Symfoniorkester, Östgötateatern och Ståhl Collections internationella konstsamling. Men också Cnemas verksamhet som tillsammans med Crazy Pictures satt Norrköping på filmkartan.

– Människor vill bo där det finns ett rikt kulturliv och det kan vi verkligen erbjuda här i Norrköping. Här finns något för alla åldrar och smakriktningar med mötesplatser och arenor för olika aktiviteter. Vi samverkar med alltifrån föreningar och bibliotek, universitet och näringsliv. Ja, vi är bra på att samarbeta och gillar att bidra och hitta lösningar.

Museilektor Emma Mases och elever vid Parkskolan, Skärblacka, gör bildanalys av GAN:s målning Hästtämjaren från 1916.

Varje lov arrangerar museet skapande verk­ samhet för barn och unga både på museet och runt om i kommunen.

tutioner grundlades redan i början av 1900-talet, tack vare ett lokalt engagemang. Norrköpingsutställningen 1906 är ett exempel på hur företagare och staden tillsammans lyfte fram konst och tekniska innovationer för att sätta Norrköping på kartan.

– Det är faktiskt stadens hittills största konstutställning. Men att engagemanget finns kvar än i dag råder det ingen tvekan om, konstaterar Helena och pekar på Konstmuseet som är ett levande exempel.

Hela konstsamlingen bygger på donationer av både konst och kapital från konstälskare i hela landet.

Det är en imponerande samling med mer

än 30 000 verk, målningar, skulpturer och grafik. Utöver museets uppmärksammade utställningsverksamhet, som inkluderar både engagerande och inspirerande programverksamhet, bedrivs även skapande verksamhet för barn och unga.

– Vi är också en viktig mötesplats för många äldre som kan ta del av en aktivitet eller bara umgås i en kreativ miljö. Att det då också finns någon att samtala med, som tar sig tid, kan vara avgörande. Vårt

– Konst och kultur är fantastis­ ka verktyg för att skapa identi­ tet, gemenskap och även stolthet och självförtroende, säger Konstmuseets chef Helena Persson.

NORRKÖPINGS KONSTMUSEUM Har en imponerande samling av nutida svensk konst, en av landets viktigaste. Här finns ledande modernister från tidigt 1900-tal, med Isaac Grünewald, Gösta Adrian-Nilsson (GAN) och Otto G. Carlsund i spetsen. Den senare var för övrigt en av Sveriges första abstrakta måla­ re. Här finns även samtidskonst av hög klass, bland annat vår nu stora stjärna, Cecilia Edefalk som har sina rötter i Norr­ köping. Här finns dessutom en av landets största samlingar av internationell grafik från Dürer och Rembrandt till Picasso.

bemötande är därför jätteviktigt. Alla ska känna sig välkomna.

I uppdraget ligger även ansvaret för kommunens konstsamling, där den offentliga konsten runt om i staden ingår.

– Konsten berikar våra livsrum och har en trygghetsskapande effekt i det offentliga rummet, säger Helena och slår ett slag för Konstmuseets gröna skulpturpark där sjutton skulpturer kringgärdar museet. Framför museet ståtar en av stadens mest kända skulpturer, Arne Jones ”Spiral åtbörd”, som kom på plats 1961.

– Till en början väckte den mycket starka känslor, men blev snabbt en visuell symbol för staden och har fortfarande stor betydelse för Norrköping, konstaterar Helena Persson.

– Tillsammans med mina medarbetare gör vi konsten tillgänglig för så många som möjligt. Vi följer med i vår tid och är hela tiden på tårna för att utveckla det vi har. På så sätt bidrar vi alla till bygget av Norrköping som kulturstad.

Text: Per-Åke Hultberg

Kontor med arbetsplatslyx Med kontor i Innerstan underlättar du för dina medarbetare att få ihop livspusslet.

Vi kallar det för arbetsplatslyx! Lyxen att få in ett träningspass på lunchen. Lyxen att träffa en kompis på en fika efter jobbet. Oavsett vad törs vi lova att det mesta är enkelt och nära i Innerstan. Lyxigt, tycker vi.

Välkommen till Innerstan – här ställer vi om och skapar 2 700 kvm nya kontor. Innanför de nya vackra tegelfasaderna väntar inspirerande, ljusa lokaler med generös takhöjd och stora härliga fönster. Utanför finns stadens puls och breda utbud av tjänster och service.

I Innerstan finns kontor för både det lilla och det stora bolaget och fantastiska möjligheter att skapa miljöer utöver det vanliga.

Hej Norrköping!

Behöver du mer plats för familjen? Är du redo att sälja villan?

Eller drömmer du om första egna lägenheten?

Kolla in våra lediga hyreslägenheter!

lundbergsfastigheter.se/bostad

INRE HAMNEN

Norrköpings största stadsomvandling i modern tid

”Det här blir något alldele Ingen Norrköpingsbo kan väl ha mis­ sat att omvandlingen av det gamla hamn- och industriområdet rullar på för att 2035 ha omvandlats till en ny stadsdel. Inre hamnen förväntas då vara fullt utbyggd, en levande, trygg och trivsam innerstadsmiljö med cirka 3 000 bostäder i olika upplåtelse­ former.

I

nre hamnen brukar beskrivas som Norrköpings största stadsomvandlingsprojekt i modern tid. Samtidigt som något alldeles extra, utöver det vanliga i ett av stadens i särklass bästa lägen.

Och det inte bara för dem som ska bo och verka i området.

– Det blir helt klart ett upplevelselyft för alla Norrköpingsbor, även besökare, och det faktiskt redan nu, säger Anna Velander, övergripande projektledare för Inre hamnen.

Från hennes kontor, i den nu precis

färdig­byggda kajbyggnaden, kan hon se ut över den norra delen av kajen och stadsdelens kanske största attraktioner, tillgängliga för allmänheten. Det vill säga de nya kanalerna med broar som ansluter till Varvsparken – Inre hamnens hjärta.

– Här finns öppna ytor för lek och rekreation, kajstråk, bryggor, badbassänger och bastu. Och fler parker kommer det att bli. Något liknande har Norrköping hittills inte haft, konstaterar Anna Velander.

Hon berättar att kajbyggnaden, projektets signaturbyggnad, har ett tak i form av en trappa för allmänheten att kunna använda och njuta av, vänd mot väster och solnedgången.

– I lokalerna ser vi möjligheter för framtida restaurangverksamhet. Men först använder vi det som projektkontor och kan samtidigt blicka ut över precis allt som händer. Det känns fantastiskt inspirerande.

Alldeles intill är de första bostadshusen med 360 lägenheter färdiga och inflyttade. Även några verksamheter i husens bottenvåningar är i gång. Samtidigt fortsätter ny bebyggelse att växa fram. Om ett år ska ytterligare ett 60-tal lägenheter stå klara. Och så kommer det att fortsätta

etappvis med totalt 13 byggaktörer, som tillsammans med Norrköpings kommun utvecklar stadsdelen.

På norra kajen finns även ett antal befint-

liga verksamheter. Bland annat i den gamla spannmålssilon som fick nytt liv redan 2004, omvandlad till klätterhall.

Den verksamheten har nu tagit över driften av områdets bad- och bastuanläggning inklusive kiosk. I närheten finns även den gamla, fina byggnaden Andreas kvarn, nu renoverad till kontorslokaler under namnet ”Jungfrun”.

– Området är inte längre bara en produktionsplats. Efter 150 år av tung industri skapas nu ett helt annat liv. Ett liv där vardagen för människorna i området måste fungera, parallellt med fortsatt byggproduktion. Vi talar om ”livet mellan kranarna”, säger Anna Velander.

Det förutsätter att alla nödvändiga åtgärder sker samtidigt, direkt efter inflyttning. När alla byggställningar är borttagna färdigställs gator, gång- och cykelvägar, belysning, parker och planteringar utmed de nya husen.

– Men även tillfälliga åtgärder behövs för trivsel och trygghet för de boende i området, och man får inte glömma vinterhalvåret. Det kan givetvis innebära tillfälliga lösningar som senare modifieras, till exempel gångstråk, säger Anna Velander.

En sak står helt klart, de första kvarteren som ännu bara är i sin linda blir inte en modern fyrkantig stadsdel i mängden.

Flera gamla hamnkranar, några äldre tegelbyggnader och andra industri­ element, som påminner om Norrköpings industriella arv, dess historia och identitet har bevarats. Även arkitektoniskt, i fråga om färg och materialval, är ambitionen att bevara något av hamnens karaktär. Det blir en stor variation med olika höjder och hustyper, både runda och ovala byggnader.

– Vi vill samtidigt skapa en öppen inblick mot områdets innergårdar. Man ska kunna se vad som händer från stråk där alla kan röra sig. Ju fler som kommer, desto tryggare för alla. ”Trygghet är attraktivt”, som jag brukar säga.

Hela förnyelsen utgår för övrigt från

”Arkitektoniskt, i fråga om färg och materialval, är ambitionen att bevara något av hamnens karaktär. Det blir en stor variation med olika höjder och hustyper, både runda och ovala byggnader.”

10

les extra”

Tala om guldläge för tillväxt och utveckling Bengt Stenberg är sedan två år till­ baka samhällsbyggnadsdirektör i Norrköping. Han kom då närmast från Stockholms stad där han var avdelningschef inom stadsmiljö på trafikkontoret vid Stockholms stad.

D

et som lockade med Norrköping var först och främst bredden i uppdraget. Möjligheten att få jobba med helheten av samhällsbyggandet kändes väldigt inspirerande, berättar Bengt.

Han förklarar att det som här i Norrköping är samlat i en enda stor förvaltning, är i Stockholm uppdelat på fem separata kontor.

– Det gör att jag nu i min roll har övergripande ansvar från de allra första skisserna på den långsiktiga översiktsplanen, till genomförande av allt stadsbyggande och alla exploateringsprojekt. Det gör att mitt uppdrag är otroligt spännande och mycket roligare.

Man kan nu se hur Inre hamnen successivt växer fram mot målet 2035. Ambitionen är att det gamla hamnområdet i Östra Saltängen då ska vara en levande, attraktiv och trygg stadsdel med liv och puls. En blandstad med cirka 3 000 bostäder i olika former, arbetsplatser, förskolor, kontor, han­ del, restauranger och caféer. Och inte minst en uppskattad offentlig mötesplats för re­ kreation för alla Norrköpingsbor.

hamnområdets befintliga rutnätsstruktur med kvarter, gator och gränder, precis som hela innerstaden. Men här har varit nödvändigt att höja gatorna, upp till två meter och det för att förbereda för framtida havsnivåhöjning, utifrån ett 100-årsperspektiv, påpekar Anna Velander.

– I ett område som tidigare dominerats av industrier med smutsig och bullrig verksamhet skapas nu en helt unik atmosfär. En spännande urban stadsmiljö med ett unikt vattenläge, nära stadskärnan.

Det är ett otroligt fascinerande arbete att ta tillbaka mark och befolka den igen. Att få vara en del i den processen är en stor förmån.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Rosie Alm

Konkret innebär det att Bengt, som han säger, nu tar del av hundrafalt fler ärenden än i Stockholm. Han menar att det självklart finns utmaningar med en så pass stor och bred organisation, med 520 anställda och med lågt räknat 60 expertområden.

– Det finns här precis som i alla kommuner och större organisationer risk för målkonflikter. Men på totalen är det här upplägget klart bättre, både för mig och min ledningsgrupp som ytterst ansvariga och för hela organisationen.

Det mest spännande, påpekar han, är att varje dag ta del av det som pågår i samhället med alla dess olika frågor, nära politiker från olika partier.

– Den ena dagen är inte den andra lik.

Jag träffar massor av människor i vitt skilda ärenden, fastighetsägare och andra aktörer i näringslivet. Även representanter från olika myndigheter, nu till exempel i planarbetet för ett nytt fängelse. Det är förstås både händelserikt och utmanande.

Att Bengt som samhällsbyggare är engagerad i tillväxtfrågor är inte direkt förvånande.

– Läget just nu med svag befolkningstillväxt är inte optimalt, en situation som vi i Norrköping visserligen delar med många andra kommuner. Men det finns ändå så mycket som talar för Norrköping, så långsiktigt finns ingen anledning till oro, poängterar Bengt och radar upp ett antal styrkor.

Det geografiska läget vid E4, stam­ banan, egen flygplats, egen djuphamn med internationell sjöfart.

– Tala om guldläge för tillväxt och utveckling. Nu kan vi dessutom snart lägga till Ostlänken och allt vad det kommer att betyda.

Bengt betonar närheten till Stockholm,

50 minuter när Ostlänken är i drift.

Med kopplingen mellan Nyköping, Norrköping och Linköping är det också viktigt ur ett regionalt perspektiv. Även för Finspång och Söderköping.

– Det blir lättare och mer attraktivt att ta tåget både till och från Norrköping. Vi har till exempel många på vårt kontor som varje dag pendlar från Nyköping.

Allt det här sammantaget talar för tillväxt. Det kommer att ge fler arbetstill­

– Möjligheten att få jobba med helheten av samhällsbyggandet känns väldigt inspire­ rande, säger Norrköpings samhällsbyggnads­ direktör Bengt Stenberg.

fällen och därmed locka fler att vilja bo och arbeta här i Norrköping.

Bengt lyfter också det faktum att Norrköping är en levande stad, med en jättefin stadskärna med en unikt värdefull innerstadsmiljö.

– Vi har alltså något att jobba med och utveckla här och nu. Vi har dessutom, och inte minst en stor, fin och levande landsbygd, där cirka en tredjedel av kommunens 145 000 invånare bor.

– Vikbolandet, med dess öppna och vackra jordbrukslandskap, är definitivt en del av Norrköpings själ, konstaterar Bengt, som nu efter mer än 20 år av chefskap i olika offentliga organisationer har hittat hem.

Att jobbet som samhällsbyggnadsdirektör i en så pass stor kommun som Norrköping kan vara både tufft och utmanande säger sig självt. Bengt berättar att han i sina tidigare jobb fått en hel del spott och spe i media, till exempel när han jobbade på SL i Stockholm.

– Den och andra erfarenheter gör att man blir ganska trygg både som person och ledare. Jag har nu förmånen att ha otroligt kompetenta medarbetare. Har dessutom under årens lopp insett betydelsen av att ha goda relationer med alla, så jag är sällan jättestressad. Visst, det är långa arbetsdagar, men det ingår liksom i paketet. Jag trivs fantastiskt bra och på din fråga om att stanna till pension så är det absolut en möjlighet. Så vida de inte kickar ut mig förstås, säger Bengt och skrattar.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Norrköpings kommun

VISSTE DU ATT … … I den i nyligen presenterade och omdiskuterade utredningen ”En kulturkanon för Sverige” föreslås Industrilandskapet i Norrköping att ingå i kategorin kulturmiljöer av särskilt värde.

Lars Stjernqvists kommentar på Facebook: ”Jag har varit lite skeptisk till en svensk kanon. I dag har den presenterats. Och jag har ändrat mig. Industri­landskapet i Norrköping finns med och jag säger bara; äntligen. Äntligen har denna pärla fått sitt definitiva erkännande.”

11

KOMMUNPOLITIKERN

Tillsammans formar vi en kommun där alla har en plats och en framtid – Det politiska arbetet inom samhälls­ planeringsnämnden handlar om så mycket mer än bara bostäder, gator och trafiklösningar – det handlar i grund och botten om människors vardag.

D

et säger kommunalrådet Tomas Tekmen (KD), som nu varit aktiv inom kommunpolitiken i tio år.

De senaste ett och ett halvt åren har han varit ordförande i samhällsplaneringsnämnden, och dessförinnan lika länge i bygg- och miljöskyddsnämnden. Frågor som berör Norrköpings framtid ligger honom varmt om hjärtat.

– Jag är född och uppvuxen här – en sann patriot. Det är här jag har mitt hem och har bott hela livet, utom några år då jag studerade i Stockholm. Men jag visste, jag ska tillbaka.

Tomas berättar med engagemang och värme om sin stad och uppväxt – tryggheten med familjen och vännerna, det han som vuxen önskade att de egna barnen skulle få uppleva. Även den levande atmosfär som präglar Norrköping.

– Jag vill på olika sätt, både privat och genom mitt politiska engagemang, bidra till Norrköpings utveckling, att vår stad fortsatt ska erbjuda trivsamma livsmiljöer för alla. Trygghet, gemenskap och möjligheter är de ledord jag vill att Norrköpings framtid ska kännetecknas av.

– Allt vi bygger och utvecklar ska vara trygga miljöer att växa upp i, trivsamma och gemenskapsfrämjande för både unga och äldre. Vi ska även skapa goda förutsättningar för näringslivet och för företag som vill växa och utvecklas. Det är just det här sammantaget som är vårt uppdrag, poängterar Tomas.

Han lyfter också kommunens nya vision ”Norrköping tar plats”, som antogs i början av året.

– Den handlar om att bygga en kommun som känns levande och stark – där människor trivs, där vardagen fungerar och där varje Norrköpingsbo får utrymme att växa.

– Det är ingen risk att bli hemmablind. Vi har en fantastisk stad. Att vår stadskärna bevarats så fint är fascinerande, säger Tomas Tekmen, som gärna guidar runt på stan. Inte utan stolthet tar han med besökare till Norrköpings välkända promenader, till Industrilandskapet och Åbackarna längs Strömmen vid Femöresbron.

Tomas nämner även den nya översiktsplanen, som förhoppningsvis antas vid årsskiftet och visar hur Norrköping ska utvecklas på lång sikt.

– Vi vill skapa levande stadsdelar där bostäder, mötesplatser och trygghets­ skapande insatser hänger ihop som en naturlig del. Redan från början ska miljöer byggas där människor möts och känner samhörighet.

Att Norrköping just nu inte växer befolkningsmässigt är tråkigt, påpekar han.

Men planarbetet kring framtidens möjligheter fortsätter, om än i lugnare takt.

– Vårt uppdrag är framåtblickande. Vi ska stå redo när det vänder. Då ska detaljplanerna för nya projekt ligga klara. Här

gäller det att ha balans, att rangordna vad som är prioritet. Nu avvaktar vi lite, men måste tänka långsiktigt. En sak är säker – vi behöver fortsatt tillväxt, fler männi­ skor som bidrar till både välfärd och kompetensförsörjning.

Tomas betonar just betydelsen av kompetensförsörjning, både för offentlig sektor och näringsliv.

– Vi har ett starkt näringsliv med många företag som brinner för Norrköping. Här behöver vi ha en ännu bättre dialog för att tillsammans gå framåt.

– Genom satsningar på infrastruktur, nya etableringsytor och långsiktig planering, som inkluderar företagens behov, skapar vi förutsättningar för innovation och tillväxt. Tillsammans formar vi en kommun där alla har en plats och en framtid.

– Att få arbeta med de här frågorna, att se hur kommunen utvecklas med nya stadsdelar och livsmiljöer, är fantastiskt roligt och spännande. Det är en stor förmån att få vara med i det arbetet, avslutar Tomas Tekmen.

Hans engagemang för stadsmiljön går inte att ta miste på. Planerna för Inre hamnen fortsätter som planerat, liksom Ostlänken och den nya centralstationen.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Juliana Fälldin

Helt rätt.

Vill du leva ett friare liv? Då är hyresrätt helt rätt för dig. Se våra lediga lägenheter på hyresbostader.se

12

ANNONS

Med skogen som fond och havet som granne fortsätter Vildmarkshotellet att utvecklas, från familjehelger och födelsedagar till konferenser, möten och spa-weekends.

Här skapas starka minnesupplevelser året runt.

Vildmarkshotellet tar nya kliv mot framtiden – året runt Nya satsningar vid Kolmårdens hotellpärla har g jort den anrika djurparksmiljön till ett än starkare besöksmål, en plats för vardagslyx för både familjer och företag, året runt.

I Kolmården, mittemellan hav och skog, ligger Vildmarkshotellet. Sedan starten 1984 har det främst varit ett sommarhotell kopplat till djurparken, framför allt för barnfamiljer.

– Men det stämmer inte längre, i synnerhet inte nu efter de stora investeringar som genomfördes inför årets sommarsäsong med öppnandet av Vildmarkskällan Bad & Spa, säger Jenny Erikson, Vildmarkshotellets affärsområdeschef.

Jenny betonar Kolmårdens betydelse för Norrköping, som själva hjärtat i hela regionens besöksnäring, i synnerhet med fokus på barnfamiljer.

– Men för att fortsätta växa måste vi som hotell tänka längre än sommarsäsongen. Det är just det vi har gjort genom att ha skapat starka anledningar att komma hit även under höst- och vintersäsongen.

Jenny lyfter det faktum att alla som

besökt och bott på Vildmarkshotellet vet vilken storslagen utsikt över Brå­ viken som här erbjuds, en fantastisk vy, både från hotellets terrass, dess restauranger och hotellrum.

Men att nu dessutom vara ett besöksmål med toppmoderna Vildmarks­

Jenny Erikson, betonar att Vildmarks­ hotellet är mer än bara ett boende. Det är en unik destination för upplevelser, avkoppling och möten – en plats där naturen alltid finns runt hörnet.

källan Bad & Spa, med bland annat en ny magisk infinity-pool, samt med nya interaktiva matäventyr, har hotellet verkligen breddat sina erbjudanden.

– Vi är nu i det närmaste en destination som är öppen året runt. En plats där både familjer, företag och grupper av olika slag kan koppla av och uppleva något helt unikt, bo och äta gott och samtidigt få en dos äventyr. Även när djurparken inte är öppen för allmänheten, något som bara vi kan erbjuda, poängterar Jenny.

Till exempel ett företagsevent som inkluderar ett möte med en giraff eller elefant. Eller en födelsedagsfest som avslutas med ett dopp i Vildmarks­ källan, eller ett fartfyllt åk i Wildfire, Kolmårdens berömda och hyllade berg- och dalbana i trä, känd för att vara en av världens bästa i sitt slag.

Jenny lyfter speciellt den nya succén ”Bamses Magiska Matäventyr”, som hon beskriver som ett otroligt spännande tillskott, en helt ny interaktiv middagsupplevelse som Vildmarks­ hotellet är ensamma om i Sverige att kunna erbjuda.

– Vid varje bord väcks berättelsen till liv genom ljus, ljud och förtrollande effekter som tar gästerna med på ett matäventyr tillsammans med Bamse och hans vänner. Här får fantasin flöda fritt, poängterar Jenny, inte utan viss stolthet.

Det handlar om en upplevelse där vuxna och barn kan njuta tillsammans, lika perfekt för en konferensgrupp som en familjehelg.

– Den är självklart främst tänkt för barnen och de älskar det, men även vuxna blir berörda, påpekar Jenny och skrattar.

Hon berättar att Vildmarkshotellet

med sina olika styrkor nu positionerar sig som en självklar och attraktiv mötesplats i regionen. Som sagt både för privatpersoner och företag, både för stora och små möten, konferenser och kickoffer.

– Vi erbjuder våra gäster en högklassig hotellvistelse i en vilsam, naturnära miljö med havsutsikt, dessutom med hög servicenivå och upplevelser som verkligen sticker ut. Just möjligheten att kunna kombinera professionella möten med avkoppling och gemenskap är otroligt uppskattad.

Jennys förhoppning är att Norr­ köpingsborna ska inse att Vildmarks­ hotellet är deras egen vardagslyxiga oas, bara 25 minuter bort.

– Så varför inte unna dig själv, ditt företag, din familj och dina vänner ett dagspa med frukost, lunch eller middag, eller varför inte en hel weekend?

Man behöver inte resa långt för att komma bort.

FAKTA KOLMÅRDENS DJURPARK • Är sedan 60 år tillbaka ett av Sveriges mest älskade besöksmål och en motor för Norrköpings besöksnäring.

• Varje år lockas hundratusentals gäster till djurparken.

• Vildmarkshotellet med sina faciliteter och nya styrkor intar nu en än mer central del i helhetsupplevelsen av Kolmården, dessutom alla årstider.

Läs mer på vildmarkshotellet.com

13

! t n e d u t s a d i t Hej fram

Upplev lärande, gemensk ap och skaparkraft i studentstaden Norr köping! norrkoping.se/student

ANNONS

Tillbaka till kyrkan – men på ett nytt sätt

– Vi vill som kyrka, med allt vi har och står för, bidra till ett gott, tryggt och meningsfullt liv för alla Norrköpingsbor. Det gäller alla, oavsett vem man är och om man bor i staden eller på landsbygden, om man är medlem eller inte.

Det säger Katarina Wändahl, kyrkoherde i Norrköpings pastorat, som består av fyra församlingar med sammantaget 25 kyrkor.

– Betydligt fler människor än tidigare söker sig nu till kyrkan. Även antalet konfirmander ökar för varje år. Ökningen märks inte minst i våra gudstjänster, där vi förmedlar vår tro och vår identitet. I många av våra kyrkor hålls gudstjänst varje söndag. Gudstjänsterna är välbesökta av både ungdomar och äldre.

– Alla människor söker trygghet i oroliga tider. Många ser då kyrkan som ett menings­ skapande sammanhang som kan möta våra djupaste behov.

Hon slår ett extra slag för de historiska och kulturella landmärken som de fantastiska kyrkobyggnaderna utgör. De står där stadigt som vittnen till det förflutna och är än i dag en betydande del av Norrköpings och hela bygdens identitet.

Men kyrkans liv och uppdrag är givetvis betydligt mer omfattande än gudstjänsterna. Ambitionen är att med ett brett spektrum av verksam­ heter och aktiviteter möta människors behov.

Något för alla – hela livet

Katarina Wändahl beskriver kyrkorummen som unika platser för förundran och för gemenskap i gudstjänst, i dop, vigsel och begravning. Men hon betonar också det vardagliga. Varför inte bara gå in och sitta ner en stund i stillhet?

– Vi har något för alla – för hela livet, för alla åldrar, poängterar Katarina Wändahl och räknar upp ett antal mötesplatser: öppna förskolor, ungdomsgrupper och pensionärsträffar. Även språkkaféer, soppluncher, hantverksgrupper och bibel­ studiegrupper erbjuds varje vecka.

”Vi har något för alla – för hela livet, för alla åldrar” Katarina Wändahl, Kyrkoherde Norrköpings pastorat

För vuxna som är nyfikna och vill veta mer om kristen tro finns ett flertal samlingsplatser, så kallade ”katekumenat”, bland annat i Hedvigs prästgård.

Att vara kyrka innebär också att ta ett stort socialt ansvar, det som kallas diakoni.

– Omsorgen om medmänniskan är en av våra hjärtefrågor och en betydande del av vår identitet och verksamhet. Det handlar om att på olika sätt hjälpa och stödja människor i utsatta livs­

Foto: Rosie Alm

Allt fler hittar tillbaka till kyrkan. I en orolig tid söker människor mening, gemenskap och trygghet – och Svenska kyrkan i Norrköping står redo att möta dem. Med 25 kyrkor, ett växande gudstjänstliv, konfirmandboom, socialt engagemang och verksamheter för alla åldrar är kyrkan i dag mer levande än på länge.

– Alla människor söker trygghet i oroliga tider. Många ser då kyrkan som ett meningsskapande samman­ hang som kan möta våra djupas­te behov, säger kyrkoherde Katarina Wändahl.

situationer, i kris och ensamhet. Var och en av oss kan ju vara utsatta vid olika tillfällen i livet, säger Katarina Wändahl.

– Då ska man tryggt kunna vända sig till oss och veta att här finns många professionella medarbetare som under enskild själavård finns redo att med stor respekt lyssna och samtala under tystnadsplikt.

En del av kyrkans sociala engagemang sker i samverkan med andra aktörer i samhället.

– Vi ser hur vi kompletterar varandra när vi med våra olika styrkor och kompetenser kraftsamlar för att göra så mycket som möjligt.

En samhällskraft

Vid kriser i samhället görs insatser tillsammans med kommunen, regionen, räddningstjänst, och även med polisen i akuta situationer.

– Att vara med och skapa trygga bostadsområden är en ytterst angelägen uppgift. Här kan vi tillsammans göra verklig skillnad, säger Katarina Wändahl.

Hon nämner det arbete som Hyresbostäder dragit i gång i olika stadsdelar, bland annat i Klockaretorpet, som ett lysande exempel.

– Det är en möjlighet för oss att som kyrka, utifrån vår kristna tro, vara med och skapa ett gott samhälle.

Till det goda samhället hör naturligtvis även Svenska kyrkans rika musikliv, som är mer om-

fattande än någon annan musikinstitution i landet. Norrköpings pastorat är inget undantag.

Utöver musik som en självklar del i gudstjänster och mässor, med kyrkokör, barn- och gospelkör, erbjuds ett rikt utbud av konserter och musik­ arrangemang både i egen regi och i samverkan med andra aktörer.

Kyrkogårdar viktiga för alla

Till sist några ord om kyrkogårdarna, där Svenska kyrkan har det statliga uppdraget kring skötseln.

– Det är ett jätteviktigt uppdrag som verkligen berör alla invånare. Här vill vi se till att människor får goda och minnesvärda upplevelser, både i sorg och när man som besökare bara vill kunna strosa omkring i en vacker, välskött och fridfull miljö, säger Katarina Wändahl.

Hon nämner också Norrköpings krematorium som med Svenska kyrkans medel genomgått en prisbelönt renovering.

– Det är nu inte bara en gestaltningsmässigt vacker byggnad, utan samtidigt en miljömässigt högklassig och därmed långsiktigt hållbar anläggning.

Läs mer på svenskakyrkan.se/norrkoping

15

Det kommunägda bolaget Nodra har infört flera nya tjänster vid sina fem återvinningscentraler, så kallade returpunkter. Det började med succékonceptet ”Ge & ta”, följt av obemannade öppettider, för att sedan fortsätta med Mobila returpunkten på olika platser i Norrköpings innerstad.

Returpunkternas nya tjänster

Bättre service och nöjdare kunder Nodra tog över ansvaret för returpunkterna 2021. Det var då som det nya namnet med returpunkter introducerades och den nya anläggningen längs Fiskebyvägen togs i drift.

– I dag finns fem fasta returpunkter, varav den i Fiskeby har klart mest ruljangs, med mer än hälften av alla besökare. Vi har tre i stadens ytterområden, Krokek, Östra Husby och Skärblacka, samt en i Åby.

Det berättar Peter Nimrodsson, enhetschef för drift och underhåll på Nodra, som bland annat ansvarar för kommunens returpunkter.

De senaste åren har bolaget testat och implementerat tre nya tjänster kopplat till returpunkterna med stor framgång. Allt för att förbättra servicen och öka kundnöjdheten.

– Vi började testa idén med ”Ge & ta” för ett år sedan i Åby, följt av Fiskeby. Det är ett koncept där både privatpersoner och företag kan lämna och hämta byggmaterial i bra skick. Allt med syfte att minska avfall och främja återbruk, förklarar Peter.

Det kan handla om allt från virke, dörrar och

fönster till takpannor, cement och klinkers. Det vill säga vitt skilda material som blivit över från byggen och renoveringar. I dag finns ”Ge & ta” vid samtliga returpunkter, utom den i Skärblacka, hittills på grund av platsbrist.

– ”Ge & ta” har överträffat våra förväntningar.

Här kan man verkligen tala om succé med ett stort flöde av material. Det hinner knappt komma – Det är uppenbart att man hellre ger bort saker än att kasta dem, säger Peter Nimrodsson, enhetschef på Nodra.

16

in till oss innan det försvinner. Vi hade farhågor att vi skulle få in mycket skräp, men så har det absolut inte blivit, säger Peter.

Konceptet har varit så lyckat att det nu även inkluderar vardagsprylar, i ett första skede resväskor, gräsklippare och barnvagnar. Under året tillkommer möjligheten att även ”Ge & ta” husgeråd, accessoarer och kläder.

– Det är helt uppenbart att folk hellre ger bort saker hos oss än att kasta dem. Och vi får hela tiden förslag på nya flöden. Det känns väldigt positivt.

En annan nyhet är försöken med obemannad returpunkt. Det vill säga möjligheten att kunna lämna sitt avfall efter ordinarie öppettider. Det förutsätter digital utbildning via Nodras app.

Vid den stängda grinden kan besökaren sedan enkelt logga in via BankID. Efter att först ha testats vid Krokek i liten skala vid årsskiftet är nu den här möjligheten etablerad även vid returpunkterna i Östra Husby och Skärblacka.

– De tre returpunkterna har lite olika tider.

Kolla på vår webbsida eller i vår app. Just appen är ett enkelt och smidigt sätt att få information från oss, påpekar Peter.

– Det har fungerat riktigt bra med obemannade returpunkter. Nu under sommarhalvåret har det helt naturligt varit betydligt fler besökare än tidigare. Hur det fortsätter under kommande vinterhalvår återstår att se.

Peter berättar om ytterligare en ny publik tjänst, så kallad Mobila returpunkten. Syftet är att förenkla hanteringen av avfall och återvinning för boende i innerstaden, utan bil. Tjänsten som är bemannad med personal började testas förra sommaren.

Idén med en turnerande returpunkt i mini-

Foto: Crelle Photography

Foto: Crelle Photography

ANNONS

”Mobila returpunkten – på tillfälligt besök nära dig” är en returpunkt i miniformat vars syfte är att förenkla hanteringen av avfall och återvinning för boende i innerstaden, utan bil.

Ladda ner Nodras app i mobilen Här finns all information du som användare av Norrköpings returpunkter behöver. Öppettider, sorteringsguide, schema för Mobila returpunkten och grindöppning för obemannad returpunkt. Läs aktuell driftinformation och få pushnotiser om driftstörningar i ditt område, eller få pushnotis dagen innan nästa hämtningsdag av ditt avfall.

format är att den besöker olika centrala delar av Norrköping där man under några timmar kan, till fots eller med cykel, lämna mindre mängder grovavfall, textilier, farligt avfall och el-material.

Här finns även möjligheten att ”Ge och ta” kläder, husgeråd och accessoarer. Personalen hjälper då till med bedömning av vad som kan återanvändas alternativt återvinnas.

– Även här har vi fått jättefin respons. Kanske inte så många besökare som vi trodde, men de som utnyttjat Mobila returpunkten har varit desto gladare. Jag tror att det gäller för oss att vara uthålliga så att folk får tid att vänja sig med den här fina möjligheten att både återvinna och bli av med sitt avfall.

Foto: Crelle Photography

Succé-konceptet Ge & Ta – där privatpersoner och företag lämnar och hämtar byggmaterial i bra skick – finns nu vid Norrköpings samtliga returpunkter, utom den i Skärblacka, på grund av platsbrist.

Efter ett uppehåll nu under sommaren startar den Mobila returpunkten i höst på 15 olika platser. För mer information hänvisar Peter till Nodras app. Att de nya tjänsterna kan komma att permanentas ser han som högst sannolikt.

Responsen har som sagt varit genomgående positiv med synpunkter och idéer från både den egna personalen och besökare.

– Vi har också fått bra draghjälp av media som uppmärksammat våra nya tjänster. Vi tänkte från början, om det funkar och vi får ett positivt mottagande så skalar vi upp. Och vi ser nu ingen anledning att bromsa in, tvärt om, avslutar Peter Nimrodsson.

Foto: Crelle Photography

Läs mer på nodra.se

17

OSTLÄNKEN Stockholm

Södertälje Järna

Vagnhärad

Nyköping Skavsta

Ostlänken Södra Butängen ska utvecklas till att bli en del av Norrköpings innerstad. En ny centralstation planeras strax norr om dagens station med plats för Ostlänkens järnvägsspår. Trafikverket ansvarar för själva järnvägen och delar av stationen, som spår, plattformar och trappor.

Kommunen å sin sida ansvarar för de delar som gäller övriga stationsfunktioner och intilliggande stadsutveckling.

Norrköping

Unikt digitalt samråd – en milstolpe

Nu är spaden i backen Åratal av omfattande diskussioner, planering och ovisshet har präglat järnvägsprojektet Ostlänken. Men nu, med start i Järna, är det full fart framåt, även med projektering för sträckan som gäller Norrköpings kommun.

J

osef Erixon, projektledare för Norrköpings kommuns arbete med Ostlänken, konstaterar att det nu är helt klart, 43 kilometer ny järnväg ska byggas mellan Stavsjö och Bäckeby, samt en ny centralstation i upphöjt läge på bro, strax norr om det befintliga stationsläget.

Den första järnvägsplanen, som gäller norra och södra delen av sträckan genom Norrköping, fastställdes innan sommaren. Nästa järnvägsplan, som omfattar området kring centralstationen, var på gemensamt samråd med Trafikverket hösten 2024.

Samrådet anordnades i samarbete med

Visual Sweden i domteatern på Visualiseringscenter C. Josef Erixon beskriver händelsen som en milstolpe, ett lysande exempel på hur man med den senaste tekniken inom visualisering kan nå ut till medborgarna på ett helt nytt sätt.

– Det var ett väldigt lyckat event med omkring 600 personer på plats under två kvällar, både unga och gamla, samt drygt ett par tusen som tagit del av filmen digitalt, berättar Josef Erixon.

I stället för kartor och endimensionella bilder som är det vanliga, presenterades Ostlänken med hjälp av en tredimensionell digital modell, en domföreställning, 18

samt en 3D-printad fysisk stadsmodell.

– Att på det här sättet kunna visa en tydlig och överblickbar bild av det stora, komplexa projektet gav en väldigt bra förståelse och förhoppningsvis också en inspirerande upplevelse för besökarna, säger Josef Erixon.

När järnvägsplanerna väl är fastställda

kan Trafikverket, som ansvarar för bygget av järnvägen, påbörja upphandling av entreprenörer inför detaljprojektering och byggnation. Troligen redan 2026– 2027 med byggstart 2028–2029.

”Samrådet med ny teknik gav besökarna både väldigt bra förståelse och en inspirerande upplevelse.”

– Vad gäller järnvägsplanen för passagen genom centrala staden och det nya stationsläget på Butängen, har vi på Norrköpings kommun och Trafikverket ett nära samarbete för att få till en bra helhetslösning.

Trafikverket planerar och ansvarar för

själva järnvägen och delar av stationen, som spår, plattformar och trappor. Kommunen å sin sida ansvarar för de delar som gäller övriga stationsfunktioner och

stadsutvecklingen intill, exempelvis bus�station, parkering, gator, torg och parker.

Specifika stationsfunktioner planeras tillsammans med andra stationsaktörer så som Östgötatrafiken och Jernhusen.

Rivningsarbeten på Butängen har redan påbörjats tillsammans med andra markförberedande åtgärder. Allt för att vinna tid att komma i gång så snart som möjligt.

– Vi jobbar nu febrilt med justeringar inför granskning av järnvägsplan och detaljplan som planeras bli klart under 2026. Efter att planerna antagits och vunnit laga kraft kan byggnation komma i gång, säger Josef Erixon, som arbetat med Ostlänken sedan 2012.

– Ja, det är ganska många år, säger han och konstaterar att mycket arbete fortfarande återstår innan tågen kan börja rulla 2035.

Linköping

FAKTA OSTLÄNKEN • Är en 16 mil lång dubbel­spårig ny järnväg mellan Järna och Linköping med maximal hastig­ het för tågen på 250 kilometer i timmen.

• Den möjliggör fler tåg och hållbara transporter, smidigare och tryggare resor samt större arbetsmarknadsregioner.

• Ostlänken i Norrköpings kommun.

När byggprojektet väl är i gång i

Norr­köping kommer det att bli stökigt i stadsmiljön.

– Det går inte att komma ifrån när bygget väl är i gång i ett så här stort projekt. Men med tanke på de helt nya förutsättningar Ostlänken innebär för Norrköping och hela regionen så hoppas jag att vi alla står ut med det. Vi ska göra allt vad vi kan för att det ska bli så störningsfritt som möjligt under byggtiden.

Det faktum att Ostlänken blir av, att spaden nu är i backen och att rälsen snart börjar läggas ut, är otroligt glädjande.

Text: Per-Åke Hultberg Visionsbild: Wingårdh Arkitektkontor

– Vi jobbar nu febrilt med juste­ ringar inför granskning av järn­ vägsplan och detaljplan som planeras bli klart under 2026, säger Josef Erixon, projektledare för Norrköpings kommuns arbete med Ostlänken.

Foto: Juliana Fälldin

ANNONS

– Vi är en fullsortimentsbank med allt vad det innebär för både privatpersoner och företagskunder. Vår styrka är snabba beslut och kvalificerad rådgivning, anpassad för varje enskild kund, säger kontorschefen Caroline Bragner, flankerad av Mattias Jönsson och Jenny Troedsson, företagsmarknadschef respektive privatmarknadschef.

Handelsbanken, nu i Innerstan

”En partner för alla – hela livet” Handelsbanken har nu varit på plats i sina nya fräscha lokaler i några månader. Här i Spiralen­ huset på Olai Kyrkogata, med direkt ingång från gatan, tar nya kontorschefen Caroline Bragner och hennes 25 medarbetare emot sina kunder i en levande kontorsmiljö, helt anpassad att möta olika behov av banktjänster.

– Det känns jätteroligt och inspirerande. Det här är en perfekt lättillgänglig plats, mitt i city där både vi själva och våra kunder vill vara, säger Caroline, som i och med flytten från Drottninggatan tillträdde sin nya tjänst, som nu dessutom är länschef för Handelsbanken Östergötland.

– Som lokalt bankkontor vill vi vara en självklar del av det som händer i Norrköping. Här i en levande och attraktiv innerstadsmiljö, där mycket folk naturligt rör sig, vill vi med vår verksamhet och vår kompetens vara en del i arbetet att utveckla Norrköping.

Efter att tidigare varit privat- och

kapitalmarknadschef är Caroline ett välkänt ansikte på Handelsbanken.

Hon guidar nu runt i den nya lokalen, inte utan viss stolthet. Som besökare

möts man av öppna och tillgängliga allmänna ytor och ett flertal mötesrum. Här finns inget som påminner om gamla tiders livlösa bankkontor med kassor på rad och köande kunder.

Caroline poängterar än en gång vilket lyft det har varit att flytta hit, både för bankens medarbetare och alla kunder.

– Alla är så positiva. Många är bilburna, även från andra orter. ”Det så enkelt att parkera här”, får vi höra.

Samtidigt är det ju så att våra kunders beteende har förändrats radikalt det senaste decenniet. Majoriteten av våra 32 000 privatkunder sköter i dag sina vardagsärenden digitalt. Det gäller givetvis även våra företagskunder.

Men här erbjuds fortfarande kassatjänst, tro inget annat. Varje dag i veckan.

– Det är viktigt att betona, säger Caroline, väl medveten om att det i dag inte är en självklarhet inom bankvärlden.

Handelsbanken är en fullsortimentsbank med allt vad det innebär för både privatpersoner och företagskunder. Inte minst snabba beslut och kvalificerad rådgivning, anpassad för varje enskild kund.

– Här ska du som kund alltid känna dig välkommen, även för spontana besök. Även om livet rullar på som vanligt för de flesta, händer det då och då något som gör att man behöver träffa sin bankrådgivare för ett personligt möte. Det är mycket vanligt. Vi har därför förberett med fler mötesrum än tidigare.

Caroline berättar att många, även ungdomar som är födda in i den digitala världen vill komma hit på plats, sitta ner och prata, kanske inför det första boendet. Det som för många är livets största affär. Samtidigt blir det allt vanligare med Teams-möten.

Behoven varierar, allt från traditionella banktjänster: bostadslån, sparande och pensioner till försäkringsfrågor och juridisk rådgivning.

– Inom företagsvärlden sker hela tiden förändringar av verksamheter där ekonomiska beslut är helt avgörande. Det kan till exempel gälla investeringar, tillväxt och expansion, köp av fastigheter och kanske etableringar på nya marknader. Oavsett vad har vi all expertis som krävs, rådgivare med hög kompetens och erfarenhet från många olika branscher, konstaterar Caroline. Även om mycket har förändrats

inom banksektorn som följd av samhällets digitalisering, är det ändå mycket som är det samma. Det gäller framför allt Handelsbankens kärn­ värderingar, att jobba lokalt, nära kunden och som sagt med kvalificerad personlig rådgivning.

– Det gäller också vår starka ambition att bygga långa och nära kund­ relationer och att alltid erbjuda snabb personlig hantering. Vi ser oss som en partner för hela familjen, hela livet. Även för företaget och företagaren.

En av Handelsbankens styrkor är

just helheten, att knyta ihop företaget och det privata, även vidare till nästa generation.

– Vi lever och växer tillsammans med våra kunder med ett brett produktutbud och inte minst med en stark lokalkännedom som grund. På så vis kan vi alltid leverera kundspecifika lösningar med stor flexibilitet, ofta med ett helt team runt kunden, avslutar Caroline Bragner.

Att Handelsbanken år efter år ligger i topp bland Sveriges banker i fråga om kundnöjdhet är med andra ord ingen tillfällighet.

Läs mer på handelsbanken.se

19

ENVOLVING CITYSCAPE

Norrköping – en dynamisk stad i ständig utveckling

1

Vår stadsmiljö har verkligen förändrats och förnyats över tid, både det fysiska landskapet och de arkitektoniska stilarna. Vår vackra, närmast unika, stadskärna uppvisar numera en dynamisk och intresse­ väckande blandning av historia och framtid. Samtidigt fortsätter förnyelseresan med nya utvecklingsprojekt, från stadskärnan till ytterområdena. Allt för att skapa en attraktiv, trivsam och samtidigt funktionell och hållbar stadsmiljö.

Den här kartan visar ett axplock av just nu pågående och kom­ mande stadsutvecklingsprojekt.

1. Fyrby och Tråbrunna

De populära villaområdena Fyrby och Tråbrunna ska växa med omkring 400 nya bostäder, villor, parhus/radhus och hyreslägenheter i flerfamiljshus. Även äldreboende och skola planeras.

2. Norra Himmelstalund

Om 25 år kan det vara en stadsdel med uppåt 4 000 bostäder, arbetsplatser, handel, offentlig service, nya torgytor mm. Detaljplanearbete med en första etapp pågår.

planeringsarbetet med att stärka Norrköpings järnvägssystem för gods och arbetsresor in i nästa skede.

Byggstart i centrala staden kan möjligen ske 2028.

4

2

8. Centrum

Norrköpings stadskärna har under de senaste åren kompletterats med en mängd nya bostäder, restauranger, hotell och kontorslokaler. Vid industrilandskapet i centrum har hundratals nya bostäder och många företag tillkommit i de gamla unika gamla fabrikskvarteren.

3. Sandtorp

Två kilometer från stadskärnan utvecklas ett nytt område med bostäder, skolor, affärer, arbetsplatser och parker, planerat att vara färdigställt senast 2030. Fullt utbyggt handlar det om cirka 1 100 bostäder: lägenheter, radhus och villor.

4. Sandbyhov

Området genomgår just nu en stor omvandling, till en blandad stadsdel med bostäder, handel, vård och äldre­ boenden, samt vackra parkmiljöer och ett torg. Omkring 275 nya lägenheter kan byggas, varav ett 20-tal radhus, dessutom cirka 100 lägen­ heter i äldre- och trygghetsboenden.

5. Södra Butängen

En viktig del i utvecklingen av Norrköpings innerstad med den nya centralstationen i hjärtat av området, som blir en levande stadsdel med bostäder, kontor, handel och skolor.

Planerad byggstart är omkring 2028.

6. Västra staden

Inkluderar stadsdelarna Kneippen, Ektorp och Såpkullen. Målet är en balanserad stadsdel med cirka 2 000 nya bostäder, förbättrad infrastruktur och förädlade grönområden, ja allt som ett attraktivt, levande och hållbart stadsliv kräver.

7. Ostlänken

Designen för den nya centralstationen har presenterats. Samtidigt går 20

9. Björkalund

Söder om Vrinnevisjukhuset växer ny urban stadsdel fram, nära skogen, bara en kort cykeltur från stadens stora utbud. Här ges plats för cirka 400 bostäder, en blandning av villor, radhus, flerfamiljshus samt förskola, skola, affärer och annan service.

Detaljplanearbete pågår för Södra Björkalund, som möjliggör för ytterligare cirka 700 nya bostäder.

6 3

10. Johannisborgsförbindelsen

Den sista pusselbiten i en ringled som sluter sig utanför centrala staden. I planerna ingår en öppningsbar bro över Motala ström och en bro över Ostlänken. Förbindelsen beräknas stå klar i sin helhet 2030.

11. Inre hamnen

Norrköpings största stadsutvecklings­ projekt genom alla tider. I april 2024 flyttade de första hyresgästerna in.

Nu fortsätter arbetet med etapp 2.

När Inre hamnen står färdigt om cirka tio år kommer ”Sveriges häftigaste stadsmiljö” att bestå av 3 000 bostäder, butiker, kontor, restauranger och mycket mer.

12. Smedby IP

Mitt bland Smedbys äldre småskaliga villakvarter skapas ett modernt bostadsområde, cirka 150 lägenheter och ett trettiotal småhus kompletterar den varierande befintliga bebyggelsen.

9

TILLVÄXT & UTVECKLING

”Målet är ett företagsklimat i toppklass” Rickard Bender Dalhäll arbetar sedan början av året på kommunens till­ växt- och utvecklingskontor där han leder arbetet med att samordna en­ heterna för näringsliv, kommunika­ tion, kultur och idrott.

7

5

D

et är ett otroligt spännande och brett uppdrag, där även Stads­ museet, Konstmuseet och Cnema är inkluderade, berättar Rickard, som med stor entusiasm konstaterar, ”Jag har hittat hem”.

– Det här är områden med gemen­ samma beröringspunkter som engagerar praktiskt taget varenda Norrköpingsbo, ja här finns något av Norrköpings DNA, säger Rickard, som ser stora möjligheter att genom samverkan göra skillnad, både internt inom kommunen och externt gentemot näringslivet och andra aktörer.

Rickard som under många år arbetat med handels- och fastighetsutveckling runt om i landet, ser i Norrköping en drivkraft utöver det vanliga, en stolthet över staden och hela kommunen.

– Även inom näringslivet. Det är verkligen något att ta fasta på, säger Rickard och betonar att Norrköping gör många bra saker med styrkor att vara stolta över, samtidigt som han ser en stor utvecklings­ potential.

10

11

8

”Vi behöver bli bättre på att profilera oss och kommunicera våra styrkor”

12

– Vi har varit lite för tysta och blygsamma. Vi behöver bli bättre på att profilera oss och kommunicera våra styrkor, både här i Norrköping och utanför kommungränsen. Vi blir framför allt mycket starkare och effektivare när vi kopplar samman de olika delarna, ännu mer än hittills.

I stället för traditionellt stuprörstänk, där varje enhet har fokus på sin funktion, är målet, förklarar han, att nu få de olika delarna att spela tillsammans. Det vill säga samarbetet inom den kommunala organisationen.

– Men det är minst lika viktigt att vi blir mer drivande i vårt arbete gentemot näringslivet. Här behöver vi som kommun bli mycket bättre, mer aktiva och närvarande i dialogen med de olika aktörerna, med information, attityder och kompetens. Helt enkelt organisera en betydligt bättre samverkan med näringslivet, för att tillsammans stärka näringslivsklimatet.

Det är, menar Rickard, helt avgörande för Norrköpings framtida tillväxt och utveckling. Han nämner Svenskt Närings­ livs årliga rankning av företagsklimatet i landets samtliga kommuner. Den visar att

– Norrköping har en drivkraft utöver det vanliga, säger Rickard Bender Dalhäll, som bland annat ansvarar för näringslivsfrågor på kommunens Tillväxt- och utvecklingskontor.

Norrköping har stora utmaningar att ta tag i, även om det går åt rätt håll.

– Det finns en allmän uppfattning att vi inte levererar i fråga om service, bemötande och är dåliga på information. Men i mätningar som gäller konkreta ärenden, där man haft direkt kontakt med kommunen ligger vi riktigt bra till, konstaterar Rickard.

En rankning som visar konkret upplevd

service från kommunen, placerar Norrköping på fjärde plats bland landets större kommuner.

– Oavsett hur vi ligger till i olika rankningar behöver vi som kommun bli tydliga med vad vi gör. Som sagt både med kommunikation och dialog, direkt på plats ute i verkligheten. Visa att vi lyssnar och inte minst, att vi agerar. Att se konkreta resultat kommer givetvis att tid, men jag är övertygad om att vi tillsammans kan göra Norrköping till en ännu bättre plats för företagande. Målet är att ha ett företagsklimat i toppklass 2035.

Rickard nämner här Norrköpings nya vision – ”Norrköping tar plats” – som ett tydligt exempel på ambitionen framåt.

– Det är en gemensam drömbild av framtidens Norrköping, som ska kommuniceras på alla arenor och som alla kan knyta an till, både inom kommunens organisation och alla som bor och verkar i Norrköping.

Rickards egen avdelning inom Tillväxt-

och utvecklingskontoret har dessutom tagit fram nya inriktningsdokument för kommunens samverkan med näringslivet.

– Vi har fyra fokusområden: företagsklimatet, besöksnäring, kompetens­ försörjning och etablering. Om vi ska vässa oss är det helt avgörande att jobba fram en samsyn med bred förankring hos näringslivets olika parter. Även kommunens egna bolag NKPG City och Upplev Norrköping AB är viktiga aktörer i den processen.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Norrköpings kommun

21

SIMULERAD STAD

Enkelt utryckt är en digital tvilling en kopia i datormiljö av något som finns i verklig­heten. Att Norrköping är först ut är inte direkt förvånande, menar projektledaren Erik Telldén, forskare vid Linköpings universitet, Campus Norrköping.

– Nej, den här möjligheten finns nog bara i Norrköping.

Den digitala tvillingen – En resa som nu fortsätter ut i världen Norrköpings digitala tvilling, ett nytt interaktivt visualiseringsverktyg finns sedan ett år tillbaka att utfors­ ka på Visualiseringscenter C. Den banbrytande 3D-tekniken är nu redo att kommersialiseras på världs­ marknaden.

M

ed hjälp av AI och den senaste forskningen inom visualisering och bildanalys finns nu en plattform för att kunna skapa digitala tvillingar av till exempel städer. Enkelt utryckt – en digital tvilling är en kopia i datormiljö av något som finns i verkligheten. Att Norrköping är först ut är inte direkt förvånande.

– Nej, den här möjligheten finns nog bara i Norrköping, säger projektledaren Erik Telldén, forskare vid Linköpings universitet, Campus Norrköping.

Vad han syftar på är den akademiska bas som byggts upp här sedan 1990-talet, med spetsforskning och utbildning inom visualisering, dataanalys och interaktiv teknik. Här finns också ett välkänt publikt centrum och inte minst engagerade kommunpolitiker.

– Kommunens stöd har varit ovärderligt, poängterar Erik Telldén, som själv kom in i den nya världen kring visualisering och simulering 2010. Och det via sitt arbete på dåvarande stadsbyggnads-

22

kontoret. Då som planarkitekt och projektledare med ansvaret att driva de här frågorna utifrån kommunens behov.

Det kan tyckas som två helt skilda världar, från utdragna kommunala planprocesser till universitetets forskning kring visualisering i världsklass. Men steget är inte så långt menar Erik Telldén.

– Med min bakgrund som planarkitekt handlar det om att aldrig släppa fokus på nyttan. Annars finns risk att tekniken tar över. Det är viktigt att alltid se behoven och hur tekniken kan användas i verkligheten.

Det var just det som Norrköpings kommun insåg, nyttan av att som aktiv partner tillsammans med forskning och industri medverka till att ta fram de nya digitala verktygen för olika ändamål.

Stadsplanering var en given del.

– Framför allt i dialogen med medborgarna där vi såg möjligheten att kunna visualisera, det vill säga åskådliggöra förändringar i stadsmiljön med bilder, påpekar Erik Telldén.

Efter att ha varit pionjär utvecklare och

användare av de så kallade ”visualiseringsborden” i stadsplanering, ligger nu alltså fokus på den digitala tvillingen som började utvecklas 2015.

– Med den har vi tagit ett jättekliv framåt. Tidigare har vi bara tittat på staden, vad som händer om vi lägger till nya

inslag i stadsbilden. Nu kan vi simulera avancerade scenarier men också på ett kommunikativt sätt interagera med kommunens data och information i en 3D-printad version. Men det långsiktiga målet är att med hjälp av den digitala tvillingen kunna träna AI-drivna robotar att förstå vår verklighet. Det handlar alltså om att bygga en digital kopia som är så lik verkligheten som möjligt.”

”Det långsiktiga må­let är att bygga en digital kopia som är så lik verkligheten som möjligt.”

Erik Telldén beskriver det som en databas som via ett imponerande stort visualiseringsbord, får fram en informationsmängd med rikt innehåll, mycket snabbare än tidigare. Det innebär möjligheter att upptäcka helt nya sätt för kommuner att effektivisera sitt arbete inom olika områden, till exempel samhälls­ planering.

– Vi kan nu få en djup insikt om framtiden, hur stadsmiljön påverkas av till exempel nya trafiksystem, bullerpåver-

kan, översvämningar och katastrofer.

Man kan även titta på enskilda byggnader, industrier och processer, hur de kan utvecklas och förbättras.

Norrköpings digitala tvilling har bland annat används vid ett mycket lyckat samråd för Ostlänken hösten 2024 i Visualiseringscenter C. 600 deltagare fick då i Domteatern, via en verklighetstrogen 3D-miljö, en mycket realistisk bild av hur framtidens Norrköping kan komma att se ut med Ostlänken.

– Vi ser ett jättestort intresse med besökare från hela landet och har just nu ett pågående kompetensprogram med fem kommuner. Men det är bara början.

Erik Telldén tvekar inte om potentialen, en väntande världsmarknad, verksamheter av olika slag med behov att optimera flöden och processer. Den resan går nu via ett startup-företag avknoppat från universitetet.

– Det är otroligt spännande. Sedan AI implementerades har tekniken utvecklats extremt snabbt. Och att Jensen Huang, vd för elektronikföretaget Nvidia, ett av världens högst värderade företag nu kommer hit en andra gång, säger väl något om Norrköpings position inom AI-världen.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Thor Balkhed

STADSLIV

Norrköping rankad trea som studentstad Campus Norrköping har sedan starten 1997 vuxit till ett levan­ de centrum för omkring 5 000 studenter. Här samsas utbild­ ningar inom teknik, medier, vård, samhällsbyggnad och logistik. Den bredden har gjort campus till en betydelsefull motor i kommunens utveckling.

Placeringen mitt i centrum gör att studentlivet smälter samman med stadslivet. Just närheten till kultur, evenemang och natur bidrar till den dynamiska miljö som många beskriver som unik för Norrköping.

Den trivseln märks också i siffror.

I den senaste rankningen från studentum.se placerade sig Norrköping på tredje plats bland 35 svenska studentstäder – både 2024 och 2025.

Rankningen bygger på studenternas egna omdömen om stadens utbud, gemenskap och studiemiljö.

Maria Karlsson, Norrköpings tillväxt-­ och utvecklingsdirektör.

Att Campus Norrköping är en del av Linköpings universitet, som rankas bland de två procent främsta lärosätena i världen, stärker ytterligare stadens akademiska anseende.

– Det gör att vi här och nu med ännu större frimodighet ska visa upp oss som attraktiv studentstad, säger Maria Karlsson, Norrköpings tillväxt- och utvecklingsdirektör.

Hon berättar om det bostadslöfte som NKPG Citys fastighetsägare tagit fram tillsammans med kommunen, med ett bostadsbestånd på 15 000 lägenheter.

David Nilsson, vd för NKPG City.

Det innebär att examinerade studenter från Linköpings universitet erbjuds förstahandskontrakt, som en språngbräda till att stanna kvar i Norrköping.

– Här är vi Sverigeunika, säger NKPG Citys vd David Nilsson. Med unga välutbildade Norrköpingsbor behåller vi kompetens och bidrar samtidigt till stadens attraktionskraft.

24

I kvarteren runt galleriorna görs stora investeringar med målet att skapa flera nya attraktiva kontorsmiljöer, bättre förutsättningar för handel, restauranger och kulturutbud. Miljöer som samtidigt blir kreativa mötesplatser.

Stadskärnans attraktionskraft förstärks med gemensamma krafter Målet är att genom samverkan ut­ veckla och förstärka Norrköpings stadskärna och att därmed fler människor ska få uppleva stads­ kärnans attraktionskraft, både invånare och besökare. Det är vad NKPG City handlar om.

I

dag bor cirka 9 500 personer i Norrköpings stadskärna och ungefär lika många har här sin arbetsplats.

Det gör city till en av de mest levande stadskärnorna i landet, där vardagsliv, arbetsliv och fritid möts på en unik yta.

– En stor andel av dem som bor i Norrköping arbetar i stadskärnan, vilket bidrar till rörelse och trygghet. Men vår ambition är att det ska bli ännu fler som har sin arbetsplats mitt i city, säger David Nilsson, vd för NKPG City.

Med andra ord, ingenting är så bra att det inte kan bli ännu bättre. Det är bakgrunden till samverkansplattformen NKPG City, som nu verkat som bolag i snart fyra år. Det är ett konkret och nära samarbete, där fastighetsbolagen i city, galleriorna, näringsidkare och Norrköpings kommun träffas för att kraftsamla, planera och prioritera utvecklingen av stadskärnan.

– Det är full fart framåt, poängterar Maria Karlsson, Norrköpings tillväxtoch utvecklingsdirektör, som tillsammans med stadsbyggnadsdirektör Bengt Stenberg är kommunens representanter i NKPG Citys styrelse.

Maria Karlsson poängterar den samsyn

som finns om de möjligheter och utmaningar som stadskärnan står inför.

– Med gemensam kraft arbetar vi för att underlätta för evenemang och skapa förutsättningar för näringslivet och kulturen att ta plats i stadskärnan. Allt med målet att göra den ännu mer trygg, trivsam och tillgänglig för alla.

Att Norrköpings stadskärna i stora drag mår riktigt bra, råder det ändå ingen

tvekan om, påpekar David Nilsson. Bättre än stadskärnor på många andra håll i landet. Norrköpings stadskärna har enligt den senaste mätningen visat en stabil försäljningstillväxt och en positiv utveckling för handeln, vilket bekräftar en fortsatt stark och attraktiv kärna.

– Men vi har självklart utmaningar precis som alla städer. Det gäller att hela tiden se till att hålla stadskärnan livfull och intressant, öppen för nya idéer, nya etableringar och event, utöver ren handel. Och det gör vi bäst tillsammans med många olika aktörer, konstaterar David Karlsson.

Maria Karlsson lyfter speciellt Norr­ köping som besöksmål, inte minst med alla högklassiga muséer, som hon menar behöver synliggöras och exponeras ännu mer, både för Norrköpingsbor och be­ sökare.

– Kulturen spelar en stor roll för upplevelser och attraktivitet i vår stadsmiljö. Även fysisk förnyelse bidrar i högsta

grad till ökad attraktivitet i stadsmiljön.

David Nilsson nämner uppdateringen av Ströms­parken och M-Kvarteren i Gamla stan som lysande exempel. Detsamma gäller den nu pågående omvandlingen för att förstärka de gamla kvarteren runt galleriorna.

– Här investerar fastighetsägaren stort och det skapas flera nya attraktiva kontorsmiljöer, bättre förutsättningar för handel, restauranger och kulturutbud. De blir samtidigt kreativa mötesplatser, både för socialt umgänge, näringsliv och nätverkande för att utbyta kunskap och nya idéer, säger David Nilsson.

Parallellt pågår en kontinuerlig uppgra-

dering av fastigheternas både utbud och innehåll. Dels med ännu mer upplevelser, och dels genom att förstärka och tydliggöra de styrkor som stadskärnan redan har att erbjuda.

David Nilsson nämner också förnyel-

sen av populära Knäppingsborg, som nu ställs om till en ännu starkare mötesplats uteslutande med fokus på mat- och dryckesupplevelser.

– Ja, vi behöver medvetandegöra att stadskärnan växer ut och förtätas. Vi har ju till exempel Kongresshallen, Industrilandskapet och hela campusområdet, säger Maria Karlsson och betonar hur viktigt det är för staden och hela kommunen att stadskärnan lever och mår bra.

– Den är ju vårt gemensamma vardags­ rum och på samma gång vårt skyltfönster utåt som ger ett intryck av Norrköping och vilka vi är. Det ska var attraktivt, tryggt och roligt att vistas här, poängterar Maria Karlsson.

På längre sikt ser David Nilsson hur Inre

hamnen, med sina stadskärnenära bostäder och verksamheter, kommer att påtagligt bidra till ökat liv i stadskärnan.

– Detsamma gäller förstås Ostlänken och den nya centralstationen med omvandlingen av Butängen, från företagsområde till stadsmiljö. Att stadskärnan därmed växer över järnvägen blir en ny viktig faktor i Norrköpings urbana miljö, avslutar David Nilsson.

Text: Per-Åke Hultberg

FAKTA OM STADSKÄRNAN Enligt Cityindex* bor cirka 7 procent av kommunens invånare i stadskärnan, vilket är högre än genomsnittet för andra större städer. Det visar på en levande stadskärna med starkt under­ lag av boende och verksamheter med ett växande inslag av hållbar och cirku­ lär handel. Norrköping ligger i topp bland landets stadskärnor med om­ kring 5 procent cirkulära verksamheter. *Cityindex är en nationell kartläggning som jämför den kommersiella utvecklingen i Sveriges stadskärnor.

ANNONS

Utöver det som nu byggs och planeras på Klinga Logistikpark intill E4 äger Slättö Förvaltning hela 50 hektar skog, med möjlighet att detaljplanera kommersiella lokaler med total yta på upp till 150 000 kvm.

FAKTA SLÄTTÖ FÖRVALTNING

Slättö storsatsar i Norrköping

Klinga Logistikpark – ett av Sveriges bästa lägen Utvecklingen av Klinga Logistikpark, strategiskt belägen intill E4, är i full gång. En logistikbyggnad som första etapp är färdig och inflyttad. Just nu färdigställs den andra etappen med inflyttning i december.

Här är det Norrköpingsbaserade industriföretaget Jens S. Transmissioner ankarhyresgäst med sina 11 000 kvm. I byggnaden finns för övrigt möjlighet att hyra återstående 6 500 kvm.

– Det är ändå bara början. Vi har ett mycket stort markinnehav i det här strategiskt belägna området, säger Lars Axelsson, partner och ansvarig för logistik- och industrifastigheter på Slättö Förvaltning AB. Det bolag som äger och utvecklar Klinga Logistikpark tillsammans med privata partners.

Han berättar att Slättö just nu planerar

för etapp tre, där ett flertal nya hyresgäster kan etablera verksamheter inom logistik och lättindustri. Här erbjuds möjligheten att skräddarsy toppmoderna lokaler på upp till 45 000 kvm.

– Vi ser framför oss verksamheter inom logistik och lager men är även öppna för produktion och tillverkning. Oavsett vad kommer alla kommande byggnader och lokaler att uppföras enligt hyresgästernas behov och önskemål. Vår målsättning är för övrigt att samtliga byggnader ska miljöcertifieras, säger Lars Axelsson.

Men det är som sagt bara början av utvecklingen av Klinga Logistikpark.

Utöver det som nu byggs och planeras äger Slättö Förvaltning hela 50 hektar skog, med möjlighet att detaljplanera kommersiella lokaler med total yta upp till 150 000 kvm.

– Klinga Logistikpark är en strategiskt viktig satsning för oss som bolag och samtidigt vår hittills största. Så det är självklart ett jättespännande projekt att jobba med. Här vill vi skapa förutsättningar för nya företagsetableringar och fler arbetstillfällen i Norrköping, och därigenom bidra till att vända kommunens negativa befolknings­ utveckling.

Lars Axelsson betonar att Slättö som

bolag är genuint engagerade i Norr­ köpings tillväxt och utveckling. Det är här bolaget har sitt ursprung och just nu även har några av sina största utvecklingsprojekt i gång. Vi har dess­ utom ett 20-tal befintliga fastigheter samt ett lokalkontor.

– Vi tror verkligen på Norrköping.

Att utveckla projekt för logistik och industri, som är ett av våra fyra ben, – tillsammans med bostäder, hotell och samhällsfastigheter – förutsätter geografiskt strategiska lägen. Och det är ingen tvekan om att Norrköping har ett av Sveriges absolut bästa logistiklägen.

Lars Axelsson pekar på tillgången av goda kommunikationer – närhet till E4, egen hamn och access till järnvägs-

nätet och inte minst närhet till flertalet av landets viktigaste marknader.

– Norrköping har dessutom låg vakansgrad jämfört med Sveriges övriga logistiknoder. Här har det inte byggts logistikprojekt på spekulation, som det har gjorts i många andra lägen och där det därmed finns ett överutbud av nybyggda logistiklokaler. Så är det inte i Norrköping. Här finns också god tillgång till kompetent och engagerad arbetskraft, dessutom ledande logistikutbildning och forskning vid Linköpings Universitets campus i staden.

Samtidigt ser Lars Axelsson att Norrköpingsregionen med sin starka industrihistoria har många gamla och uttjänta industrilokaler. Här finns med andra ord ett uppdämt behov av nya moderna lokaler för producerande företag, inte minst viktigt vid rekrytering av personal.

– I dag ställer företag höga krav på effektivitet, funktionalitet, flexibilitet, arbetsmiljö, energieffektivitet och klimatavtryck. Vår styrka ligger i att förstå våra hyresgästers lokalbehov och skapa de lokaler de behöver för att blir så framgångsrika som möjligt. Lager­ automation samt elektrifiering av företags fordonsflottor är två frågor som är högaktuella i våra projekt i dag, säger Lars Axelsson, som till sist påpekar att ambitionen framöver är att Slättö ska vara en viktig del av Norrköpings framtida tillväxt och utveckling.

Är en nordisk partnerägd investerare och förvaltare av fastigheter inom flera olika sektorer: • Logistik- och lättindustrifastig­ heter, bostäder, samhällsfastig­ heter och hotell.

• Allt med ett samlat värde om ca 30 miljarder kronor.

• Bolaget med säte i Stockholm grundades 2013.

• Har kontor i Stockholm, Norrköping, Helsingfors och Köpenhamn.

• Verksamheten startade i Norrköping där bolaget fortfarande har några av sina viktigaste projekt. Dessutom ett befintligt fastighetsbestånd om ett 20-tal fastigheter.

– Vi har ett mycket stort markinnehav i det här strategiskt belägna området, säger Lars Axelsson, partner och ansvarig för logistikoch industrifastigheter på Slättö Förvaltning AB.

Läs mer på slatto.se

25

INRE HAMNEN

Sedan drygt ett år tillbaka bor Tommy och Eva Hansson i en nyproducerad lägenhet i Inre hamnen. "Vi kunde inte vara mer nöjda med att vi bosatte oss här. Det är perfekt, säger Tommy Hansson. ”Det ett stort lyft för oss men också för Norrköping att nu ha en ny stadsdel alldeles intill vattnet, centralt i stan.

Tommy och Eva längtade tillbaka till vattnet – Vi ångrar oss inte en sekund Efter drygt ett år i sin nya lägenhet är Eva och Tommy något av pionjä­ rer bland boende i Inre hamnen vid Motala ström. De tvekar inte ett ögonblick: ”Det har varit ett stort lyft att flytta hit”.

V

i stortrivs, säger Tommy. Och Eva inflikar: ”Alla som bor här säger samma sak, alla är så positiva”.

Från början var det en övervikt av seniorer, precis som makarna Eva och Tommy Hansson. Men nu, med en mix av både bostadsrätter och hyresrätter i området, har även en yngre generation och barnfamiljer hittat hit. Och det är ingen tvekan, det är möjligheten att bo nära vattnet som lockar många.

Så var det helt klart för Eva och Tommy, som närmast kom från en trea i Ektorp, där de hade bott i tio år.

– Men vi har tidigare bott mer centralt i stan, nära Strömmen, och alltid längtat tillbaka till vattnet. Vi har i många år, säkert uppåt 20, tänkt att måtte det byggas nya bostäder nära Strömmen. Och om det blir verklighet, ja då ska vi bo där, berättar Eva. Samtidigt fanns en tvekan, en nyproducerad bostadsrätt skulle kanske bli för dyr.

26

Men i förhoppning att det ändå skulle gå att få ihop kalkylen så kollade Tommy och Eva på de olika projekten för Inre hamnen, allteftersom de lanserades. För två år sedan bestämde de sig, det blev en liten 2:a i HSB. – Så det blev till att rensa rejält. Men det var inga problem. Vi har alltid rensat, det känns bara skönt, konstaterar Eva och skrattar.

Men visst fick de frågor av vänner och bekanta. Ska ni verkligen flytta till en liten lägenhet på en byggarbetsplats och det tio år framåt?

– Vi ångrar oss inte en sekund, tvärtom. Det här är perfekt, betonar Tommy.

– Ja, lite trångt är det väl, men det går jättebra, kontrar Eva och skrattar.

Tommy berättar också att de inte alls störs

av att bo vid en byggarbetsplats. Absolut inte!

– Vi kan på nära håll vi se hur området hela tiden växer med nya byggnader och fler människor. Det är bara spännande. Då är det faktiskt lite tråkigare på helgerna när byggena står stilla.

Från den inglasade balkongen, något av det bästa med lägenheten, är det en fantastisk utsikt åt norr och väster, in mot city, vattnet i kanalerna och mot Strömmen.

– Vi bor en våning upp men har ändå fin utsikt ut mot badplatsen som var färdigbyggd när vi flyttade in för ett år sedan. Nu är den kompletterad med en jättefin soltrappa. Vi är där hela tiden så snart det är vackert väder, solar och badar.

Hur härligt som helst, mitt i stan. Det kunde inte vara bättre, säger Tommy.

De dagliga promenaderna åt olika håll är av varierande slag, ibland blir det bara i de närmaste omgivningarna, ibland mot centrum, det tar bara 10–15 minuter.

Och så ligger ju promenaderna så nära.

”Vi har tänkt i många år, måtte det byggas nya bostäder nära Strömmen.”

Som sagt, det har varit ett stort lyft för Tommy och Eva att flytta till Inre hamnen. Det har nu även deras dotter och hennes barn gjort. Och när övernattande gäster är på besök, som deras son, finns en gästlägenhet i huset att tillgå. Här

finns även en bastu, tillgänglig för alla.

– Vi har även en jättefin innergård, inte att förglömma, påpekar Eva. Här finns en pergola som mötesplats med bänkar och bord. Men det hon speciellt betonar är det gemensamma växthuset som hon var snabb att lägga beslag på så snart de flyttat in.

– Det är med viss motvilja jag har varit tvungen att släppa in våra grannar, säger Eva och skrattar.

Så mycket service i form av butiker och andra tjänster finns förstås ännu inte.

Men områdets obemannade livsmedelsbutik, har som Tommy påpekar, ett väldigt bra sortiment. Och för större behov ligger ju Ingelsta med ICA Maxi bara fem minuter bort med bil.

– Ja, som du förstår så kunde vi inte vara mer nöjda med att bosätta oss här, säger Tommy. Det är ett stort lyft för oss men också för Norrköping att nu ha en ny stadsdel alldeles intill vattnet, centralt i stan. Att det sedan tar några år innan allt är på plats, ja så är det bara. Det gäller att njuta av det vi har under tiden.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Juliana Fälldin

ANNONS

Fjärrvärme – mycket mer än bara värme och varmvatten Fjärrvärmen har i decennier varit en självklar del av det moderna, hållbara samhället. Men nu stärks dess roll ytterligare, inte bara som trygg uppvärmningslösning, utan också som en viktig pusselbit i omställningen till ett smartare energisystem.

Jonas Lind berättar att fjärrvärme­

systemet togs i drift i början av 1950-talet med en kraftig utbyggnad på 70-talet. Men den verkliga omställningen tog fart under 90-talet. Det var då kol och olja ersattes av förnybara och återvunna bränslen. I dag är över 97 procent av energin i fjärrvärme­ systemet återvunnen och förnybar. I takt med att elbehovet ökar – prognoser pekar på en fördubbling inom 20 år – blir det än viktigare att minska elberoendet för uppvärmning.

– Den avlastning som fjärrvärmen ger elnätet är helt avgörande. Det handlar inte bara om uppvärmning utan om att frigöra el till andra delar av samhället, till industrin, transportsektorn och nya elintensiva verksamheter, säger Jonas Lind.

Elektrifieringen öppnar också för

möjligheten att än mer ta vara på överskottsvärme, till exempel från framtida datahallar, energi som annars bokstavligt går upp i rök.

– Spillvärme från industrier och restprodukter från skogen används som sagt redan i dag, men här finns en stor utvecklingspotential, menar Jonas Lind, som betonar att fjärrvärmen har en nyckelroll i den pågående energiomställningen.

Foto: Juliana Fälldin

– Genom att ersätta individuella pannor i varje fastighet med ett gemensamt värmesystem har fjärr­ värmen haft en enormt positiv effekt på miljön. Det har förbättrat luftkvaliteten i städerna, minskat behovet av el för uppvärmning och därmed avlastat elnätet, säger Jonas Lind, fjärrvärmechef för E.ON i Norrköping.

Han beskriver fjärrvärmen som en självklar del av vardagen för väldigt många. Så självklar att de boende kanske inte ens tänker på den – ”det bara funkar”. Många är därför inte heller medvetna om att både värme, varmvatten och el produceras vid Händelöverket, ett av Sveriges största kraft­ värmeverk, som förser såväl Norr­köping som Söderköping med återvunnen och förnybar energi.

Här omvandlas rester från hushåll och skogsnäring, samt spillvärme från industri till både värme och el. Det som förr hamnade på soptippar används i dag som bränsle. Det gör att Händelöverket med stöd från Holmens vattenkraftverk, med gemensam kraft, gör Norrköping självförsörjande på el.

FJÄRRVÄRME I NORRKÖPING – FAKTA Trygg och klimatsmart energi är avgörande … ”När vi ser framåt, in i Norrköpings framtid, med en växande befolkning och nya företagsetableringar, är tillgången till trygg och klimatsmart energi en avgörande förutsättning. Fjärrvärmens utveckling visar hur hållbara energilösningar kan stödja vår tillväxt utan att kompromissa med våra klimatmål. Samarbetet med E.ON och det gemensamma arbetet för att hitta nya innovativa lösningar är en viktig del av kommunens långsiktiga arbete för att stärka Norrköpings konkurrenskraft och attraktionskraft, säger Maria Karlsson, Norrköpings tillväxt- och utvecklingsdirek­ tör. På bilden tillsammans med Jonas Lind, fjärrvärmechef för E.ON i Norrköping.

En viktig milstolpe nåddes 2020 när en äldre oljedriven hetvatten­central i Ingelsta ersattes med en ny, fossilfri anläggning för reservproduktion. Nästa steg är en satsning på rökgaskondensering, där restvärme från rökgaser återvinns och förs in i värmesystemet. Den nya anläggningen, en investering på 400 miljoner kronor, tas i drift 2026.

Men E.ON nöjer sig inte där. Bolaget arbetar vidare med nya innovativa tekniker, bland annat för att fånga in koldioxid direkt ur rökgaserna – så kallad koldioxidinfångning. Den infångade koldioxiden kan sedan lagras under jord eller användas som råvara i produktion av klimatneutrala bränslen.

– Vi omvandlar sådant som ingen vill ha till något alla behöver. Det gör fjärrvärmen till en lösning som inte bara minskar utsläppen, utan faktiskt också kan skapa negativa utsläpp ge-

nom att fånga in koldioxid och därmed sänka dess koncentration i atmosfären, säger Jonas Lind.

Det innebär att fjärrvärmen inte bara är klimatneutral, utan kan aktivt bidra till att nå Sveriges klimatmål.

– Norrköping har alla förutsättningar att gå i bräschen. I det arbetet samverkar vi med kommunen och andra aktörer med det gemensamma målet att skapa en långsiktigt hållbar regional och lokal energiförsörjning.

Visionen är tydlig: ett klimatneutralt

Norrköping med ett stabilt, resurs­ effektivt och flexibelt fjärrvärme­ system i centrum.

– Vår roll är att med fjärrvärmen som ”motor” möjliggöra tillväxt utan att tumma på klimatmålen. Jag tror att vi bara sett början på vad vi kan åstadkomma, avslutar Jonas Lind.

Fjärrvärme är ett energisystem där värme produceras centralt och distribueras till stadens byggnader via ett nätverk av rörledningar för uppvärmning av varmvatten.

• Startår: I början av 1950-talet.

Och har sedan dess varit en tillförlitlig, stabil och effektiv uppvärmningsform som radikalt förbättrat luftkvaliteten i stadsmiljön.

• Ledningsnätet: Består av 45 mil fjärrvärmeledningar i ett slutet system, som sträcker sig från Åby till Söderköping via Norrköping.

Totalt 90 mil inklusive fram- och returledning.

• Flödet: Varmt vatten levereras till anslutna fastigheter, varefter svalnat vatten återförs till Händelöverket, via värmeväxlare i varje enskild fastighet.

•A nvändning i Norrköping: I dag är mer än 95 % av alla fastigheter i Norrköpings stad anslutna till fjärrvärme.

Läs mer på eon.se

27

STADSARKITEKTEN

Norrköping är utan tvekan en av Sveriges vackraste städer När Karin Milles vände tillbaka till hemstaden Norrköping efter 20 år i Stockholm var det en helt annan stad än den hon växte upp i på 1970–80-talen. Den ganska tråkiga staden utan självförtroende hade börjat blomstra, med påtaglig vitali­ tet och tydlig identitet.

D

en stad jag mötte 2013, som nytillträdd stadsarkitekt, var radikalt annorlunda än den jag lämnat. Mycket var på gång och jag kände mig nyfiken på att få vara med, säger Karin. Hon hade insett att kommunen satsade seriöst på stadsförnyelse och var imponerad av vad som hänt under åren hon varit borta.

– Jag såg ett omsorgsfullt stadsutvecklingsarbete med stadens unika kvaliteteter som utgångspunkt, hur varsamt man tagit hand om våra kulturmiljöer och samtidigt börjat bebygga alla rivningstomter som fanns i stadskärnan, med moderna, spännande hus.

Campus Norrköping hade etablerats och omvandlingen av Industrilandskapet pågick för fullt. Besked om Ostlänken hade dessutom kommit, vilket helt klart än i dag spelar stor roll för den nu på­ gående och fortsatta utvecklingen av Norrköpings stadsmiljö, påpekar Karin.

– Jag ser nu på vår stad med nya ögon, hur fin den är, utan tvekan en av Sveriges vackraste. Ändå har vi haft samma grundläggande kvaliteter under alla år.

Karin berättar om en lång och stolt arkitekturtradition. Om Sveriges äldsta rutnätsplan, upprättad på 1700-talet, om de rikskända promenaderna och de många årsringarna, bebyggelse från olika tids­ epoker med vitt skild karaktär och arkitektur i framkant. Självklart Industrilandskapet, som är unikt i hela Europa, nu med nya hus med Katscha som klockrent exempel. ”Så väl inpassat i sin skala och form och ändå så modernt”.

– Det var för väl att fabrikörerna var engagerade människor som såg till det estetiska. Fabrikerna som byggdes under 1800-talet och en bit in på 1900-talet var väl gestaltade, även bostadshus och offentliga byggnader. Det fanns mod och en stor vilja att bygga med kvalitet och att skapa modern arkitektur för sin tid, konstaterar Karin och påpekar att många

5 ARKITEKTONISKA GULDKORN • Stadsbiblioteket • Carl Bergstens byggnader, t.ex. S:t Olofsskolan • Tre moderna bostadshus i Industrilandskapet • Kvarteret Vattenkonsten • Folkparken och Norra kyrkogården Vill du veta mer om vart och ett, och ytterligare fem av Karin Milles favorit­ platser, scanna QR-koden:

28

fabrikörer och framstående personer donerade pengar till olika stadsutvecklingsprojekt, som till exempel promenaderna.

– Fokus på omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer fortsatte ända fram till 60-talet då miljonprogrammet gjorde entré. Nu följde ett antal decennier som inte främst handlade om kvalitet utan om kvantitet och rationalitet. Många kulturhistoriskt värdefulla stadskärnor revs över hela landet. Och Norrköping rev mest av alla, 700 bostadshus med 7 000 bostäder försvann i stadskärnan, utan att ersättas av ny bebyggelse. I stället byggdes nya bostadsområden en bit utanför stan. Men det är viktigt att förstå bakgrunden, poängterar Karin.

En nationell saneringsutredning hade

nämligen slagit fast att många människor i våra städer levde i bostäder med orimligt låg standard. Samtidigt rådde en akut bostadsbrist. Behovet var enormt, så nu gällde det att bygga snabbt.

– Många upplevde ett lyft att flytta in i nya och fräscha lägenheter med toalett, bilfria gårdar och frisk luft. Men Norr­ köpings stadskärna fick stora sår under en lång tid. Dessutom låg ju Industrilandskapet dött och igenbommat, mitt i staden.

Under många år därefter byggdes det mycket lite. Och när det väl skedde så var man nöjda – äntligen. Inga direkta krav på kvalitet ställdes, det mesta släpptes igenom.

I dag är situationen annorlunda. Steg för steg har kommunen vågat ställa krav.

– I dag har vi inga välbärgade fabrikörer som donerar pengar till spännande stadsutvecklingsprojekt. Numera handlar det ofta om att bygga så billigt som möjligt. Men vi har hittat sätt att upprätthålla hög arkitektonisk kvalitet på det som byggs. Till exempel i Industrilandskapet har vi hållit tre tävlingar där vi tävlat om den bästa arkitekturen, i stället för att sälja marken till högstbjudande. På så sätt har vi fått tre fantastiska projekt som pryder sin plats i den känsliga miljön.

Karin berättar om engagerade bygg­ aktörer som verkligen värnar om sin stad och som också är duktiga på att skapa spännande arkitektur, företag som bygger med omsorg och hög kvalitet.

– Här finns många goda exempel, på det som byggts och kommer att byggas i Inre hamnen. Där har vi byggherrar som samarbetar med kommunen och med varandra för att vi tillsammans ska åstadkomma en attraktiv stadsdel som vi alla kan känna stolthet över.

Som stadsarkitekt har Karin det övergripande gestaltningsansvaret. Hon ska se till att allt som byggs, inte bara byggnader utan helheten, håller måttet.

– Vi är ju stolta över och rädda om vår stad och då förväntar vi oss att de som ska bygga här också är det.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Juliana Fälldin

– Att få jobba med utvecklingen av en av Sveriges finaste städer, självklart är det kul på jobbet då, säger stadsarkitekt Karin Milles.

Stadsbiblioteket, uppförd 1972, är ett av de finaste exemplen på en unik, platsspecifik arkitektur från sin tid.

Kvarteret Vattenkonsten vid Hamnbrons södra fäste. Här möts gammal och ny arki­ tektur – 1899 respektive 1987 – på ett mycket raffinerat sätt.

Tre nya bostadskvarter fyller nu de tidigare luckorna i Industrilandskapet. Sist i raden var bostäderna i kvarteret Garvaren.

ANNONS

Hållbarhet i världsklass med råvaror från jordbruket I Lantmännen Biorefinieries anläggning på Händelö förädlas spannmål och cirkulära restprodukter från livsmedelsindustrin till ett antal mervärdesprodukter, med fokus på hållbara och klimatsmarta lösningar som bidrar till att stärka Sveriges självförsörjningsförmåga.

Det började för 25 år sedan med en etanolfabrik, där överskott av spannmål omvandlades och förädlades till biodrivmedel med världsledande klimatprestanda – med hjälp av ånga från grannen E.ON. Detta är fortfarande en stor och viktig del av verksam­ heten, men i dag speglar begreppet bioraffinaderi verksamheten bättre.

– I dag är vi en av Europas största jordbuksbaserade bioraffinaderier och producerar nu även andra generationens etanol, så kallad ”advanced biofuel”. Det vill säga etanol baserad på stärkelserika restprodukter från livsmedelsindustrin, till exempel bröd­ rester, berättar vd Fredrik Krook.

– Vår vision och utmaning är att vara världsledande, både i produktion och klimatprestanda. Det är otroligt inspirerande, säger vd Fredrik Krook.

LANTMÄNNEN BIOREFINERIES

Resultatet är ett biodrivmedel med

exceptionellt låg klimatpåverkan, som minskar upp till 98 procent av kol­ dioxidutsläppen jämfört med fossil bensin. Merparten används för låg­ inblandning i bensin.

Men verksamheten är sedan ett antal år tillbaka betydligt mer omfattande. Och det efter en storskalig satsning att utifrån förädlade spannmål och restprodukter, utvinna högvärdiga komponenter som går till ett flertal olika tillämpningsområden inom livsmedel, biokomponenter och foder. En utvecklingsresa som bara fortsätter.

Ett stort steg framåt var beslutet 2020 att slå samman produktions­ anläggningen i Norrköping, Lantmännen Agroetanol, med två andra raffinaderier: Lantmännen Oats i Kimstad och Lantmännen Reppe i Lidköping.

En ny företagskonstellation skapades – Lantmännen Biorefineries.

Tre år senare togs en ny anläggning i bruk i Norrköping, en investering på 800 miljoner kronor. Det innebar en avsevärd expansion och en stärkt affär inom livsmedelsingredienser och växtbaserade proteiner, med nya möjligheter att omvandla vete till unika produkter. Förädlingsgraden kunde nu skruvas upp ytterligare, därmed även klimatinsatsen.

– Det handlar om att nyttja hela

• Ingår med sina tre anläggningar – Norrköping, Kimstad och Lidköping – i lantbrukskooperativet Lantmännen med 17 000 svenska lantbrukare som ägare.

•H ar sammantaget ca 350 anställda, varav ca 200 i Norrköping.

HEIP Lantmännens Biorefineries inledde sin produktion på Händelö med en etanolfabrik för 25 år sedan. Verksamheten har sedan dess haft en kraftfull utveckling med en rad produkter, samtliga med förädlat spannmål som bas. I dag är anläggningen en av Europas största jordbruksbaserade bioraffinaderier.

värdet som finns i råvarorna, stärkelse, proteiner och fibrer, i en resurseffektiv, cirkulär process som tar vara på tillgångar som annars skulle ha kasserats.

Fredrik Krook beskriver att Lantmän-

nen Biorefineries optimalt tar vara på vete- och havrekornets olika beståndsdelar för att höja produktens värde.

Och att man på så vis bidrar till ett ansvarsfullt resursutnyttjande. Från jord till bord.

– Utöver bioetanol och djurfoder tar vi fram ett flertal växtbaserade proteinprodukter och ingredienser till livsmedelsindustrin. Till exempel till bröd och köttersättningsprodukter.

Här finns en enormt stor efterfrågan, även internationellt. Den koldioxid som bildas i processen återvinns för att användas som kolsyra till bland annat läskedrycker.

Han betonar att det kooperativt ägda bolaget, som han nu leder sedan ett år tillbaka, har ett stort ägarfokus, det vill säga Sveriges jordbrukare.

– Vi har jordbruk i våra gener. Vårt uppdrag är som sagt att ta hand om råvaror från jordbrukarnas åkermark och maximera dess värde och det genom att skapa förnyelsebara, attraktiva, lönsamma och hållbara produkter i en cirkulär bioekonomi, förtydligar Fredrik Krook.

Verksamheten på Händelö ingår i symbiosklustret Händelö EcoIndustrial Park, där restprodukter från staden, industrin och lantbruket blir till el och fjärr­värme via Eon, som i sin tur förser Lantmännen Biorefineries med ånga för sin verksamhet.

Just nu utreds för övrigt ytterligare ett steg, en möjlig etablering av en ny biogasanläggning på Händelö.

– Vår vision och utmaning är att vara världsledande, både i produktion och klimatprestanda. Det är otroligt inspirerande. Vi gör något som har verklig betydelse, för oss själva, för Lantmännen och för våra jordbrukare som förser oss med råvarorna. Men det är också, och inte minst, av stor betydelse för Norrköping, för Sverige och ytterst även för vårt klimat.

Läs mer på lantmannenbiorefineries.se

29

NÄRINGSLIV

Natalie Kjellander:

”Jag brinner för det lokala näringslivet och entreprenörskap” företagare får rätt förutsättningar att kunna utveckla våra olika verksamheter och nå våra mål och därigenom bidra till Norrköpings fortsatta utveckling.

Här är kommunikation, dialog och samverkan med kommunen helt av­ görande, betonar Natalie.

Hon lyfter dessutom den egna föreningens betydelse som intern plattform för kompetensutveckling och praktisk hjälp.

– Jag själv driver en målerifirma och brinner för det lokala näringslivet och för entreprenörskap. Men som ägare med många anställda, i mitt fall 35–40 personer, är man ändå rätt ensam. Att då regelbundet ha möjlighet att träffa andra företagare då vi inspirerar varandra med tankar, idéer och utmaningar är enormt berikande.

Efter några tuffa år med låg­ konjunktur börjar det lokala närings­ livet i Norrköping nu se en ljusning. ”Vi är på väg upp, även om vi inte än är på den nivå där vi vill vara”.

Det säger Natalie Kjellander, ord­ förande för organisationen Företagarna i Norrköping.

N

orrköpings näringsliv har som alla större städer en stor bredd, en kombination av tradition och innovation. Här finns industrier och logistikföretag men också en dynamisk miljö för teknik, visualisering och en framväxande tjänstesektor. Här finns inte minst ett stort antal små och medelstora företag.

– Det är dem vi representerar. Det vill säga företagare som äger och driver sina verksamheter i Norrköping. Allt från frisersalonger, hantverkare och bilverkstäder, till ICA-handlare och diverse teknik- och konsultföretag. Det vi har gemensamt är att vi alla är engagerade i lokalsamhället där vi bor och verkar.

Natalie berättar att flera företag nu ser en

tydlig ljusning, samtidigt som hon möter andra i olika branscher som kämpar och har det tufft.

– Det är ingen tvekan om att det tagit längre tid att vända uppåt än vi förutspådde, betonar hon, och nämner som exempel restauranger och hantverks­ företag av olika slag som drabbats hårt.

– Men det tycks ändå gå generellt bättre än 2024. Ett tydligt positivt tecken på uppgång är att antalet konkurser har minskat med 11 procent. Och vad gäller företagsklimatet har Norrköping i år tagit några kliv uppåt, påpekar Natalie.

Det hon avser är Svenskt Näringslivs årliga rankning, som baserat på enkätsvar mäter hur företagsvänliga kommunerna upplevs.

– Mitt råd är att våga be om hjälp, i synnerhet i lågkonjunktur. Prata med dina branschkolle­ gor, säger Natalie Kjellander, ordförande för Företagarna i Norrköping.

– Uppgången är visserligen från en låg nivå. Men det går ändå åt rätt håll. Och andra mätningar visar att vi ligger riktigt bra till, så det kanske inte är så illa som många tror, menar Natalie.

Bland positiva tecken lyfter hon fram att Företagarna i Norrköping under det senaste året haft en kraftig medlemsökning – betydligt större än under tidigare år och den starkaste sedan hon klev in i styrelsen för sex år sedan.

– Det vittnar om ett ökat engagemang bland oss företagare, en vilja att kämpa tillsammans genom att lyfta fram och

Norrköpings kommun topprankad i kundnöjdhet Bland kommuner med över 40 000 invånare hamnar Norrköping på en fin fjärdeplats i Stockholm Business Alliance senaste NKImätning av kundnöjd­ het bland företag.

NKI står för Nöjd Kund Index som är ett standardiserat och internationellt etablerat mått för att mäta kundnöjdhet. I det här

30

fallet gällde det hur företag upplever sina kontakter med respektive kommuns olika förvaltningar.

Extra intressant är att Norrköping var en av kommunerna med flest svarande.

Mätningen som görs i samarbete med SKR – Sveriges Kommuner och Regioner – publicerades 23 maj 2025.

driva viktiga frågor som påverkar våra olika verksamheter.

Det är för övrigt första gången som Norrköpingavdelningen med 530 medlemmar är fler än i Linköping.

– Det är väl kanske inte så viktigt, men ändå rätt kul för oss, säger Natalie och skrattar.

Målsättningen med hela verksamheten med dess olika aktiviteter – nätverks­ träffar, dialogforum och workshops – är att driva på utvecklingen för ett generellt bättre företagarklimat i Norrköping.

– Det handlar ytterst om att vi som

Natalie menar att samarbete är något som präglar Norrköping. Att det i hela samhället finns en kultur och tradition av att lyfta och hjälpa varandra – men att vi kan göra ännu mer.

– Mitt råd är att våga be om hjälp, i synnerhet i lågkonjunktur. Prata med dina branschkollegor, vilket kan vara svårt om man bara ser varandra som konkurrenter. Tänk i stället: hur kan vi hjälpas åt?

Ett företag kanske har gott om jobb för tillfället, samtidigt som ett annat i samma bransch måste friställa några anställda.

– Varför då inte hyra in personal för en kortare period. Det har vi gjort med lyckat resultat.

Det gagnar båda och inte minst de medarbetare som det gäller. Det är viktigt att våga se möjligheter, tänka positivt, att nu i det egna företaget och tillsammans kämpa det som krävs innan det vänder.

Text: Per-Åke Hultberg Foto: Ristenstrand

Norrköpings näringsliv enligt axplock av AI: STARK FILM­ PRODUKTION I Norrköping finns i dag uppåt 35 produk­ tionsbolag inom filmoch tv, med ett 70-tal anställda.

Kompetensen spänner över hela produktions­ kedjan, från förpro­ duktion, via inspelning till efterproduktion.

Kombination av tradition och innovation Norrköpings näringsliv

kännetecknas av en stor bredd och en stark kombination av tradition och innovation, med framstående branscher som bas­ industri, logistik, IT, energi- och miljöteknik, hälso- och sjukvård samt en växande och kreativ besöksnäring.

Näringslivet i Norr­ köping domineras av små och medelstora företag, där majoriteten har färre än tio anställda. De största branscherna mätt i antal anställda är handel, vård och omsorg samt tjänsteföretag.

Här finns en stark samarbetskultur mellan närings-

livet och den offentliga sektorn, där dialog och gemensamma mål om tillväxt är centrala.

Norrköping har en modig tradition av innovation, med en stark koppling till sitt fram­ stående universitet och sina science parks.

ANNONS

Torsviken: en vardag med det lilla extra L

ängtar du också efter en enklare vardag?

Ett friare liv, närmare naturen – men ändå med stadspuls inom räckhåll och hämtpizza på bekvämt avstånd? Då ska du titta närmare på Tors­viken, strax norr om Norrköping.

Bo granne med skog och sjö Bara 20 minuter från Norrköping bjuder Tors­ viken in till ett vardagsliv med det lilla extra. Här bor du granne med både skog och vatten. Du kan njuta av vackra vyer över Bråviken – eller ta ett morgon- eller kvällsdopp i lilla Torsjön. Och du får uppleva årstidernas skiftningar från första parkett.

Som gjort för ett liv i harmoni, säger Charlotte Sandberg, säljkoordinator på OBOS. – Ja, här är det enkelt att finna lugnet. Torsviken är precis ett sådant läge som så många vill bo i idag, mitt i naturen och samtidigt inte alls långt till allt du behöver i din vardag.

Med service på bekvämt avstånd En kort cykeltur bort hittar du Krokek med för­ skolor och skolor, matbutik, pizzerior, vårdcentral – med mera. Här finns även ett aktivt föreningsliv med gott om aktiviteter, och bra kommunikationer med både buss och tåg. Du kan även hoppa på

tåget direkt till Stockholm – då är du framme om 1,5 timme. Och eftersom du snabbt tar dig ut på E4 blir pendlingen smidig till såväl Norrköping som Nyköping.

– När du vill storhandla ligger Ingelsta shopping bara 10 minuters bilresa bort, tipsar Charlotte.

Välj egen villa eller bostadsrätt Inte nog med att Torsviken växer fram i ett fantastiskt läge. Här finns även stora möjligheter för dig att hitta hem på det sätt du själv önskar. Du kan bygga din egen drömvilla med Myresjöhus eller SmålandsVillan – eller välja ett inflyttnings­ klart hus om du har du extra bråttom hem. Före­ drar du att bo i bostadsrätt? Då har vi även några fina kedjehus kvar i Brf Skogspromenaden. Ja, Torsviken har hem för de flesta smaker – och det märks på bredden av människor som redan hittat hit, säger Charlotte.

– Ja, här trivs både lite äldre par med utflugna barn och många barnfamiljer med barn i olika åldrar, lekplatsen i området är väldigt populär. Det är en speciell känsla att flytta in i ett nytt område, det blir lättare att komma in i gemenskapen. I Tors­ viken är det enkelt att känna sig som hemma!

Nyfiken på Torsviken?

Längtar du också hem till en lite härligare vardag? Ta kontakt med Charlotte, så får du veta allt om vad Torsviken har att erbjuda.

Telefon: 010-434 13 90

Läs mer på obos.se

31

HSB ÖSTRA – FÖRVALTNING, BOSPAR OCH FRAMTIDENS BOENDE Fastighetsförvaltning Vi erbjuder teknisk, ekonomisk och administrativ förvaltning för alla typer av fastigheter – oavsett om du är medlem i HSB eller inte.

Skapa förtur genom att bli medlem och bospara Som medlem i HSB får du förtur till våra bostäder. Med HSB Bospar sparar du enkelt till framtida boende – för dig själv eller någon du bryr dig om.

Exempel på tjänster:  Fastighetsskötsel, fel­ anmälan och reparationer  Underhållsplanering  Ekonomisk förvaltning

Välkommen att bli medlem i HSB och få möjlighet till förtur till ditt nya hem.

 Förvaltningstjänster  Energitjänster  Energideklaration & OVK  Projektledning

Vi erbjuder HSB Bospar i samarbete med Danske Bank. Kontosparandet omfattas av insättningsgaranti upp till 1 050 000 kr. Läs mer på hsb.se/bospara

HSB ÖSTRA – BOENDE FÖR LIVET

Nyproducerade bostadsrätter i Inre hamnen I Norrköpings nya stadsdel Inre hamnen erbjuder HSB Östra moderna bostadsrätter från 1 till 6,5 rum och kök.

Hyresrätter i tre städer

Studentlägenheter i Vattentornet

Vi erbjuder attraktiva hyreslägenheter i Norrköping, Söderköping och Finspång – för dig som söker ett bekvämt och tryggt boende.

HSB Östra har ett femtiotal studentbostäder i det ombyggda vattentornet i Norrköping.  1–2 rok  Takterrass  Studentpub  Samlingslokal

Här bor du med tillgång till:  Garage  Bastu & relax  Cykelpool  Gästlägenhet  Växthus

HSB ÖSTRA Besöksadress: Södra Promenaden 134, Norrköping Postadress: Box 6901, 600 06 Norrköping E-post: info.ostra@hsb.se Telefonnummer växel: 010-442 56 00

HSB HYRESFASTIGHETER E-post: hyresadministration.ostra@hsb.se Telefonnummer: 010-442 56 19

32

Läs mer på vår hemsida