Lund 2026

K

A R TA

Här bygger vi nytt SID 4–5

Storkriket – Lunds gröna lunga SID 30

Hitta dina bästa upplevelser och evenemang SID 26–27

”Ett dynamiskt och framtids­ inriktat företagsklimat gör Lund attraktivt för företag” SID 12

Nya roliga lekplatser SID 24 | Trygghetsvärdar skapar lugn i byar och stad SID 19 Lunds första fickpark – Västra Stationstorget SID 8 | Kommunalt anställda får bekämpar jätteloka SID 20

8 12 26 14

30

INNE HÅLL 4 8 12 14 26 30

Trädgårdsstäder och hållbara nya stadsdelar. Lund växer i både stadskärna och byar.

Med fickparker, Purple Flag och grönska skapar vi en tryggare och attraktiv stad.

Företagsklimatet är bjussigt och innovativt, säger Karin Sandström, näringslivsutvecklare. ”Jag hade aldrig trott att jag skulle grunda ett eget företag så ung.”

Heja Lund! I vår fina kommun finns ett rikt utbud av aktiviteter och event året runt.

Därför blev Storkriket utsett till biosfärområde av UNESCO.

”Vi vill göra kommunens arbete mer synligt och relevant för dig som är Lundabo” Kommunens uppdrag är att skapa förutsättningar för ett gott liv i Lund. Genom service, välfärd, samhällsutveckling och demokratiskt deltagande bidrar kommunen till att alla Lundabor ska kunna känna trygghet, vara delaktiga och forma sin framtid.

Det du läser nu är en tidning om Lunds kommun.

Den skickas ut till alla hushåll i kommunen och ger en inblick i några av de verksamheter, initiativ och projekt som bidrar till att utveckla dagens och morgondagens Lund.

I en tid då medievanor förändras och information når oss på många olika sätt vill vi pröva att genom en tidning berätta mer om några av de saker som skapar Lunds kommun. Vår ambition är att göra kommunens arbete mer synligt, begripligt och relevant för dig som är Lundabo.

Vid några tidigare tillfällen har kommunen gett ut en liknande tidning med fokus på stadsutveckling. Den här gången har vi valt ett bredare perspektiv. Lund är förstås de nya stadsdelarna, gatorna och mötesplatserna som växer fram, men också människorna, verksam­ heterna och livet som pågår mellan husen varje dag, i både våra byar och i staden.

I tidningen möter du några av de människor, verk­ samheter och initiativ som bidrar till att utveckla Lund. Du kan bland annat läsa om hur vi arbetar med trygghet och beredskap, vatten och klimatfrågor, håll­

Producerad av: Active MediaPartner Nordic AB Projektledare: Jörgen Lundh Redaktör: Magnus Nilsson Omslag: Lunds kommun Formgivning: Joakim Forsberg Tryck: Stibo Complete För tidningar kontakta: Jörgen Lundh, tel. 070-282 07 50 jorgen.lundh@activemediapartner.com www.activemediapartner.com

2

Vill du hellre läsa tidningen digitalt?

Scanna QR-koden med din mobil.

bar stadsutveckling, företagsklimat och arbetsmark­ nad. Du får också möta Lundabor, företagare och medarbetare som på olika sätt bidrar till kommunens utveckling.

Naturligtvis ryms inte allt i en tidning. Ambitionen är att ge ett axplock av det arbete som pågår runt om i kommunen genom tre teman: ett tryggt och robust Lund, ett växande och hållbart Lund och ett levande Lund.

Lund utvecklas genom Lundabornas engagemang.

Ett starkt lokalsamhälle skapar vi tillsammans, genom initiativ, möten, föreningsliv, företagande och delaktighet i demokratin. I höst får vi återigen möjlighet att göra våra röster hörda i valet, en viktig del av det gemen­ samma ansvar vi har för framtidens Lund.

Vi hoppas att tidningen ger dig nya perspektiv, ökad kunskap och kanske också inspiration att upptäcka, använda och påverka det Lund som vi alla delar.

Trevlig läsning!

Christoffer Nilsson, Kommundirektör

Vid frågor om innehållet kontakta: Medborgarcenter Telefon 046-359 50 00 E-post: lunds.kommun@lund.se www.lund.se

lundskommun

lundskommun

Denna tidning är annons­finansierad, och möjlig att dela ut kostnadsfritt till kommunens hushåll tack vare våra annonsörer.

ANNONS

Handelsbanken brinner för det personliga mötet och att sprida ekonomisk kunskap Handelsbanken är sedan länge den ledande privata finansiären av svensk ekonomisk forskning, och så även vid Lunds universitet. Nu går banken in och finansierar ett helt nytt forskningscenter i Lund för att öka spridningen av ekono­ misk kunskap.

”DET HÄR GER OSS EN UNIK CHANS ATT GÖRA VERKLIGHET AV VÅRA IDÉER” David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, är föreståndare vid CEKOS, Centrum för kunskapsspridning och samtidshistoria, som drar igång sin verksamhet under 2026, med hjälp av finansiering från Handels­ bankens forskningsstiftelser.

I Lund har Handelsbanken två lokal­ kontor. Handelsbanken Lund City och Handelsbanken Lund Ideon.

– Det personliga mötet och att ha hög tillgänglighet är oerhört viktigt för oss, säger Roger Håkansson, kon­ torschef på Handelsbanken Lund City.

Handelsbanken är unik på så sätt att vi är en väldigt decentraliserad bank där lokalkontoren i högre grad kan fatta egna beslut baserat på lokal expertis vilket är en stor fördel för våra kunder.

Vad är ert uppdrag?

– CEKOS har två syften: att forska om hur villkoren för kunskaps­ spridning har förändrats under de senaste decennierna och att aktivt verka för att sprida ekonomisk kunskap och bli en brobyggare mellan akademi och samhälle.

Hur står det till med den ekonomiska kunskapen hos allmänheten i dag?

– Vi ser att den tyvärr är ganska så ojämnt fördelad, och inte alltid så historiskt förankrad. Vilket är ett problem då samhället i dag bygger på att människor måste kunna fatta egna ekonomiska beslut i många viktiga frågor.

På vilket sätt gynnas era kunder av Handelsbankens kortare beslutsvägar?

God lokal kännedom och expertis som sitter på plats och finns till­ gänglig för både privat- och företags­ kunder är helt avgörande för Handelsbanken i Lund.

– Både på kontoret i City och på Ideon har vi satsat på att specialister i form av Private Banking, Försäk­ ringar, Skog & Lantbruk, Riskrådgiv­ ning och Cash Management. De och våra övriga rådgivare känner den lokala marknaden och sina kunder väl vilket är en tillgång för alla och skapar långsiktighet och stabilitet, säger Erik Hultgren, kontorschef på Handelsbanken Lund Ideon.

Behövs det personliga mötet i dagens värld av digitalisering och AI?

– Ja, utan tvekan, säger Erik Hultgren. Många saker går att göra digitalt men ibland är det fysiska mötet ett måste för bra rådgivning, och då ska man som kund kunna nå och diskutera med sin lokala råd­ givare direkt. Och det kan man hos oss. Vi finns tillgängliga med namn och telefonnummer. Så det är bara att höra av sig!

En nyhet för i år är att Handels­ bankens forskningsstiftelser går in och finansierar ett helt nytt ekono­

Handelsbanken Lund City Stora Södergatan 15, Lund Telefon: 046 19 54 30 E-post: lund.city@handelsbanken.se

Foto: Jan Nordén

– Det innebär både trygghet, och tydligare och snabbare beslut.

Kunden vet att det är den personen de träffar på kontoret och sitter och diskuterar med som är delaktig i be­ slutet, och inte någon tredje person på annan ort som de aldrig träffat.

På hemmaplan. För Erik Hultgren, kontorschef på Handelsbanken Lund Ideon och Roger Håkansson, kontorschef på Handelsbanken Lund City är hög tillgänglighet och lokal närvaro och expertis högt prioriterat.

miskt forskningscenter i Lund.

CEKOS, Centrum för kunskaps­ spridning och samtidshistoria, heter det nya forskningscentret vid Lunds universitet som etablerades i maj 2026 och drar igång verksamheten nu under hösten.

–Det känns verkligen roligt att Handelsbankens forskningsstiftelser valt att finansiera ett nytt forsknings­ center här i Lund som ska jobba med att sprida ekonomisk kunskap. Frågor som jag, och Erik och alla våra med­ arbetare brinner för i vårt dagliga arbete, säger Roger Håkansson, på Handelsbanken Lund City.

Varför valde Handelsbanken att gå in och finansiera Lunds nya ekonomiska forskningscentrum?

– Alla mår bra av ökad ekonomisk kunskap, men tyvärr är det så mycket

god forskning och kunskap som aldrig når utanför universitetens väggar och kommer allmänheten till del. Det är det som CEKOS nu ska se till att ändra på.

Handelsbanken forskningsstiftelser

har sedan 1960-talet delat ut närmare 4 miljarder kronor i stöd till olika forskningsprojekt, och är den ledande privata finansiären av ekonomisk forskning i Sverige. Stöden går främst till forskning inom områdena företagsekonomi, nationalekonomi och ekonomisk historia.

Hur mycket pengar delas ut till Lunds universitet och andra svenska lärosäten?

– För 2025 var det totalt 314 miljoner kronor, och till Lunds universitet har stödet legat på cirka

Vilken betydelse har det ekonomiska stödet till CEKOS från Handelsbanken?

– Det ger oss en unik chans att göra verklighet av våra idéer och bygga upp något långsiktigt.

Ekonomi är superviktigt, och vi kommer att jobba för att den ekonomiska forskningen verkligen når ut.

30 miljoner kronor årligen, och då främst till Ekonomihögskolan, säger Erik Hultgren, på Handelsbanken Lund Ideon.

Handelsbankens lokalkontor i Lund stödjer väl också andra lokala projekt?

– Ja, absolut, säger Erik. Vi vill ju vara med och bidra till bygden och det samhälle vi verkar i. Det är viktigt.

Vi är med och stöttar lokala kultur­ evenemang, idrottsföreningar som Eos Basket och handbollsklubbarna Lugi och H43, Ideon Coder Kids, där barn kan lära sig kodning gratis, och underhållet av AF-borgen.

Nytt för i år är också att Handels­ banken i Lund går in som sponsorer av den ideella föreningen Wall of Kindness Dalby, som hjälper ekono­ miskt utsatta i samhället.

Handelsbanken Lund Ideon Scheelevägen 19, Lund Telefon: 046 15 95 90 E-post: lundideon@handelsbanken.se

3

HÅLLBAR UTVECKLING

Stadsutveckling med fokus på trädgårdsstäder I Lund ska det finnas bostäder för alla åldrar, behov och önskemål.

Vid sidan av de stora nya centrala stadsdelarna i Brunnshög, Södra Råbylund och Västerbro planeras för närmare 1 500 bostäder i trädgårdsstadsmiljö.

Så växer Lunds

Brunnshög Uppemot 40 000 människor väntas bo och arbeta i Brunnshög på sikt. Här ligger forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i en tät, blandad stadsmiljö med bostäder, förskola, parker, affärer, arbetsplatser och service. Årsskiftet 2026/2027 öppnar F-9 skolan Lund International School. I Science Village planeras för hotell och nya kontor. År 2027 kommer cirka 3 000 personer bo i Brunnshög, många av dem i de centrala delarna där flera nya bostäder växer fram. I den nordöstra delen bygger Lunds domkyrka en ny stadsdel,

Råängen, med flerbostadshus och villor. Nära Kunskapsparken planerar kommunen ett nytt idrotts- och rekreationsområde.

Västerbro I ett av Lunds äldsta industriområden skapas en levande, hållbar stadsdel med plats för omkring 10 000 Lundabor. Stadsomvandlingen länkar Stångby på ett tydligare sätt samman västra Lund med centrum och Lund C. I Västerbro planeras det för omkring 3 900 bostäder, i varierande upplåtelseformer, som varvas med arbetsplatser,

– Det finns en stor efterfrågan på bostäder med tillgång till en egen liten täppa. Flera undersökningar visar att runt 7 av 10 vill bo i ett eget hus med egen trädgård, och för att göra det möjligt satsar kommunen nu på flera nya trädgårdsstäder runt om i kom­ munen, säger Hans Juhlin, samhälls­ byggnadsdirektör i Lunds kommun.  Vad är egentligen en trädgårdsstad?

– Det är ett grönt och levande om­ råde med låga och tätt bebyggda hus och många mindre små gator, och med väl utbyggd kollektivtrafik och service. Till skillnad från ett vanligt villaområde finns här mer offentlig grönska och en större blandning av boendeformer, men gemensamt är en egen trädgård.

En trädgårdsstad kan bestå av småhus, radhus, parhus och även fler­ bostadshus, så länge de håller sig inom den mindre skalan med max 2–2,5 våningar.

– Målet är att få till en blandad och varierad bebyggelse. Det skapar en mer levande miljö, och fler möjligheter för människor i olika åldrar och skeden av livet att hitta just sitt boende.

Fem trädgårdsstäder planeras nu i Lunds kommun: i Dalby, Genarp (Åbrons trädgårdsstad), Mårtens Fälad (Arendala trädgårdsstad), Södra Sandby och Stångby.

– Totalt rör det sig om cirka 1 500 bostäder, både relativt centralt inne i Lund och i byarna. Just för byarnas tillväxt ser vi trädgårdsstaden som ett attraktivt alternativ.  Vilken är målgruppen?

– Först och främst 25–35-åringar med familj, det är ett viktigt fokus.

Utbudet av småhus i kommunen är i dag begränsat och nu vill vi åtgärda det. En annan grupp kan vara äldre personer som vill byta sin alltför stora villa mot ett mer lättskött boende i samma by eller område.

Lund är i dag en av de kommuner som växer mest i Sverige, berättar Hans Juhlin: – Genom att bygga med variation, i både stad och byar, skapar vi bostäder som möter efterfrågan hos Lundaborna.

Text: Magnus Nilsson

4

Nöbbelöv

Gunnesbo

Norra Fäladen

Lunds nya sjukhus Västerbro

Ideon Universitetsområdet

Medico

LTH

Stadskärnan

Värpinge

Tuna

Källby

Klostergården

Gastelyckan Nilstorp

Södra Råbylund

S:t Lars

kommun butiker, kaféer, parker och kommunal service.

Det blivande huvudstråket, Västra Esplanaden, bildar en ryggrad genom stadsdelen. Vid års­skiftet 2025/2026 flyttade de första nya invånarna in och ytterligare sex bostadsprojekt har startat. I centrala Västerbro ska en ny park, Kugghjuls­ parken, byggas på den gamla industrimarken.

Södra Råbylund När Södra Råbylund står klart kommer området rymma cirka 2 400 bostäder i olika upplåtelseformer. Mer än hälften är redan klara och fler är

på väg inom de närmaste åren. Skola, förskola, idrottshall och aktivitetsytor finns redan, liksom Råbysjön med sin kajpromenad.

Kommunen arbetar kontinuerligt med att färdigställa allmän plats. Just nu pågår utbygg­ naden av Pilgrimsparken i den östra delen av området. Parken blir klar under 2027 och innehåller bland annat odlingslotter, en mindre damm med bäck och slingrande gång- och cykelvägar.

!

!

!

Medelålder i Lunds kommun

Aktiva företag i Lunds kommun

Beräknad folkmängd

39,3 år

Cirka

150 000

14 000

SKÅNE

LM

TH MO OS

/ RG

BO TE GÖ

/ RG

BO

G IN

S EL

OT M

LM

O

EH

SL

S HÄ

HO

CK

TO

/S

år 2034

LO

STÅNGBY & VALLKÄRRA

SÖDRA SANDBY N

T O M

A

M

AM

H

N

PE

Ö /K Ö LM

REVINGE

LUND TORNA HÄLLESTAD

Brunnshög DALBY

VEBERÖD

Snabba förbindelser Östra Torn

LUND > MALMÖ

10 MIN

LUND > HELSINGBORG

30 MIN

LUND > COPENHAGEN AIRPORT

35 MIN

LUND > KÖPENHAMN

50 MIN

GENARP

on Village Linero

I Lund finns flera olika stadsutvecklingsområden där vi tillsammans jobbar för att skapa en levande stad. Brunnshög, Västerbro och Södra Råbylund, som beskrivs överst på sidan, är bara några av dem.

Södra Sandby Södra Sandby fortsätter att utvecklas för att ge plats åt fler som vill bo och trivas i byn. Nya bostäder med både flerbostadshus och radhus planeras på den tidigare bygghandelstomten Björnlokan 1. Samtidigt utvecklas bygatan för att bli mer attraktiv och lätt att röra sig längs med till fots. I byns östra del planeras ett nytt område med ett grönt stråk som skapar både trivsel och tar hand om dagvatten på ett smart och hållbart sätt.

Genarp Genarp utvecklas med både natur, gemenskap och framtida bostäder i fokus. Som porten till biosfärområdet Storkriket kommer byn att lyfta fram sina unika naturvärden. I Fjärilsparken sätts informationsskylt i form av en storkstolpe upp och byarundorna märks ut. Nya Häckeberga idrottshall väntas stå klar sommaren 2027. För den som vill bo i Genarp finns också planer för nya bostäder vid Åbron, där ett område med villor, radhus, parhus och flerbostadshus ska växa fram.

Dalby I Dalbys sydöstra del planeras ett nytt område med trädgårdsstadskaraktär där befintliga gator från Påskagänget förlängs. I norra Dalby planeras framtida flerbostadshus i kvarteret Hökaren. Tillsammans bidrar satsningarna till att Dalby kan fortsätta växa på ett hållbart och trivsamt sätt.

Stångby I Stångby får du det bästa av två världar – lugnet i ett växande samhälle och närheten till Lund. Det pågår planarbete på flera platser i Stångby, både väster och öster om järnvägsspåren. Här planeras för fler bostäder i blandad bebyggelse med trädgårdsstaden som ideal.

5

Kudu – familjeföretaget med fullt fokus på Lund!

Det sägs ibland att företag mäts i kvartalsresultat. Så jobbar inte ett fastighetsbolag som Kudu. Vi är det lilla, stora bolaget som byg­ ger med kvalitet och för framtiden.

Husen vi bygger kommer stå kvar långt efter att vi lämnat över an­ svaret till nästa generation.

– Lund har utvecklats något enormt

sedan jag var ung och växte upp här. I dag finns en dynamisk mix av tradi­ tion och innovation, lundensiskt och internationellt. Det är fullt på alla restauranger och det finns en nyfiken­ het och en framåtlutad anda hos både kommun och näringsliv att våga testa nya vägar, och inte vara rädda för förändring.

Det säger Johan Histrup, som är vd för familjeföretag Kudu. Ett fastig­ hetsbolag som i dag förvaltar 350 lägenheter runt om i Lunds kommun, både i gamla anrika fastigheter och nyproduktion.

– Kärnan i vår verksamhet är vår breda kunskap om Lund, och om hur Lundaborna själva vill bo och ha sina hus. Ett välfungerande bostadsområ­ de är ju så mycket mer än bara själva bostäderna, det är gemenskapen, mötesplatserna, omgivningarna ...

Vilken är Kudus nisch som fastighetsbolag?

– Dels att vi har fullt fokus just på Lund. Det är här vi vill vara, och det är här vi nu satsar full fart framåt.

Dels att vi är ett familjeföretag som brinner för god arkitektur och lokalt samhällsbyggande. Vi slipper kvartals­ tänk och kan bygga med hög kvalitet som vi vet håller i längden och där människor trivs. Kudu investerar för generationer framåt.

Hur märker de boende att ni är ett familjeägt företag?

– Genom att vi både är långsiktiga och snabbfotade. Vi bygger med sam­ ma höga kvalitet oavsett om det är hyreslägenheter eller bostadsrätter.

Och är det något som inte funkar, så tar vi tag i det direkt. Hos oss finns

6

inga anonyma kundtjänster att brot­ tas med utan vi svarar i telefon och känner våra boende.

De närmaste åren har Kudu ett stort

antal spännande byggprojekt på gång runt om i Lunds kommun.

– Vi tror starkt på Lund. Här finns ett långsiktigt behov av bostäder, och det runt om i hela kommunen. Mål­ sättningen framåt är att fördubbla antalet hyreslägenheter som vi för­ valtar och genomföra ett stort antal nyproduktioner av olika karaktär och storlek.

Kudu bygger såväl lägenheter som radhus, och det med olika upplåtelse­ former. Här erbjuds både hyresrätter, bostadsrätter och även äganderätt.

– Jag brukar tala mig väldigt varm för områden med blandade upplåtelseformer, och även att få in verksamhetslokaler på bottenplan i flerfamiljshus. Det gör ett område mer levande och öppnar upp för att människor kan göra bostadskarriär inom ett och samma område.

Som i Brunnshög, berättar Johan Histrup. Här har Kudu sedan tidigare en fastighet med 62 hyresrättsbostäder, kontor, vårdcentral och café. Jane Addams 1, som huset heter, ligger tvärs över gatan från Brunnshögstorget, där ICA Kvantum, Systembolaget och fler andra välbesökta butiker nyligen flyttat in.

– På sikt beräknas runt 20 000 människor bo i Brunnshög, och lika många till ha sitt jobb här. Människor som har hög utbildning och goda inkomster, men kanske varken vill köpa en bostad, eller får lån om de kommer från ett annat land. Här fyller hyresrätten en verkligt viktig funktion.

I Råängen i norra Brunnshög växer

nu en ytterligare stadsdel fram. Om­ rådet ägs av Lunds domkyrka och Kudu har här fått möjlighet att för­ värva den första tomten.

– Lunds domkyrka har väldigt höga ambitioner för området och vi på Kudu känner oss väldigt hedrade

över att ha fått förtroende att utveckla den första tomten.

Planerna för fastigheterna är ännu i ett tidigt skede, men Johan Histrup berättar att det ska bli en modern hyresfastighet med ett femtiotal lägenheter. Runt hälften blir duplex­

lägenheter i två plan med dubbel takhöjd.

– Vi har här anlitat Petra Gipp, som är en otroligt vass arkitekt med väldigt höga ambitioner på både ut­ formning och material. Det kommer att bli ett väldigt vackert hus, med

ANNONS

hus

ad PLANCK Parkr

Spektakulärt boende mitt i Brunnshög I centrala Brunnshög uppför Kudu just nu exklusivt utformade stadsradhus med egen trädgård. Husen kombinerar villans kvaliteter med lägenhetsboendets enkelhet. Planck, som det arkitektritade kvarteret heter, har hämtat inspiration från Lunds historiska gatuhus, men stöpts i en ny modern form.

– Vi har här satsat på lite större radhus med townhouse-känsla. Husen är på tre våningar och har en väldigt smart planlösning där de boende lätt kan dela in sitt liv beroende på behov och livssituation.

Det säger Johan Histrup, där han står på den färdiggjutna bottenplattan i kvarteret Planck. Bakom honom vajar Kudus vita flagga i vinden och i bakgrunden syns Jane Addamshuset, deras flerbostadshus som stod klart 2024. De sex första stadsradhusen i

Kvarteret Hög

Planck börjar uppföras hösten 2026 och beräknad inflyttning är till sommaren 2027.

Med egna takterrasser, egen skyddad trädgård, stomme av trä, gröna tak och fasader av återvinningsbart tegel blir radhusen i kvarteret Planck något utöver det vanliga. Det gäller också läget mitt i centrala Brunnshög, med Brunnshögstorget och spårvägen åt ena hållet, Nobelparken och de öppna fälten åt andra hållet.

– Ja, det är på många sätt det bästa av två världar. Stad och land, ett slags liten trädgårdsstad mitt i Lund med skyddade små gator för barnen att leka på utan oro för trafik.

Kudu har också en anvisning för ytterligare 18 radhus i samma område, men som är planerade som bostadsrätter.

affeln

Foto: Jan Nordén

Tidlösa bostäder i trädgårdsstaden Byagatorna i Stångby

fina material och många möjligheter att umgås lite mer kollektivt, för den som önskar det. Det blir bland annat en stor takterrass med utsikt över den nya parken som byggs och fälten utanför.

I populära Stångby norr om Lund uppförs nu trädgårdsstaden Byagatorna. En modern trädgårdsstad strax intill Byaparken, Stångbys nya gröna hjärta och stadsdelspark.

Kudu bygger här ett ombonat och varierat kvarter med 26 brf-bostäder av olika storlekar. I kvarteret Högaffeln blandas marklägenheter med radhus och townhouses, med egna terrasser, berättar Johan Histrup: – Vi har här satsat mycket på att få till en fin gemensam känsla med både samlingslokaler, växthus och en gemensam pool.

En gemensam pool, det var inte illa?

– Ja, det kommer att bli ett fint tillskott, inte minst för de som bor i de lite mindre marklägenheterna. Det kan

vara äldre som sålt villan och flyttat hit, en pool och andra gemensamma ytor gör att det blir roligare för barnbarnen att komma på besök.

Vad är det bästa med Stångby och ert kvarter där?

– Det är en väldigt lugn och skön plats med ett levande idrotts- och föreningsliv, en fantastisk park och bara fem minuter med pågatåget in till Lund C, eller drygt en kvart med cykeln. Kudu äger redan ett flerbostadshus här och jag vet av egen erfarenhet att de som bor i området är väldigt nöjda. Med Högaffeln tillför vi ett nytt levande kvarter som kommer att höja trivseln ytterligare.

Försäljning av bostäderna väntas starta under september 2026, och byggstart till våren 2027.

Johan Histrup, vd för familjeföretag Kudu, på den färdiggjutna bottenplattan i kvarteret Planck i Brunnshög där sex stadsradhus nu ska uppföras.

Läs mer på kuduab.se

7

LEVANDE STADSMILJÖ

”Vi vill få folk att vilja gå en bit till lockas runt i hela staden” I november 2024 och januari 2025 beslutade kommunfullmäktige och kommunstyrelsen att satsa extra på en rad åtgärder i stadsmiljön som syftar till att stärka trygghet, trivsel och attraktivitet i stadskärnan och byarna.

Tre av dessa åtgärder är tryggare stråk, Purple Flag och fickparker.

Vad gör egentligen en stad välkomnande, levande och trygg? Vi frågade Karl-Oscar Seth, stadsträdgårdsmästare i Lunds kommun.

– En stad är i grunden de människor och de historier som finns där. Därför är det viktigt att skapa platser som människor finner attraktiva och söker sig till för att umgås och bara vara. Då uppstår den här naturliga sociala och fina känslan som vi alla upplever i vissa miljöer.  Hur skulle du beskriva den känslan?

– Du vet när man kommer till en plats och liksom bara andas ut. Folk hejar även om de inte känner varandra och man får lust att slå sig ner en stund och bara ha det bra. Det kan vara en plats som ger energi och puls eller enbart avkoppling.

Det viktiga är att den känns inkluderande och trygg.  Vad är receptet för att skapa en sådan positiv stadsmiljö?

– Dialog och samverkan med både allmänhet och näringsliv. Vår ambition är inte att skapa miljöer eller torg som passar alla, det går inte. Det viktiga är att skapa en variation av olika miljöer så att alla kan hitta sin egen plats i staden.

I den beslutade satsningen på en trygg och attraktiv stadsmiljö ingick en rad olika insatser som bland annat stöd till

Kulturnatten, Litteralund – Sveriges största festival för barn- och ungdoms­ litteratur, interaktiva konstinstallationer på Bantorget och Stortorget, nattfotboll och mycket mera. Vad gäller åtgärder i den fysiska stadsmiljön ligger fokus på initiativen Purple Flag, tryggare stråk och fickparker.

– Det är tre åtgärder och koncept som förstärker Lunds redan existerande arbete med att göra det offentliga rummet le­ vande och tryggt under dygnets alla tim­ mar. Purple Flag genom nära dialog med näringsidkare, fastighetsägare och polis. tryggare stråk och fickparker går ut på att skapa grönare och tryggare utemiljöer.  Hur skapas en tryggare utemiljö?

– Genom en kombination av olika åtgärder i den fysiska miljön och genom nära dialog med alla aktörer som verkar i staden. Ta Botulfsplatsen som exempel.

Det har blivit ett mysigt litet torg i behag­ lig skala med både grönska, sittplatser, soltak och stora ytor för uteserveringar.

Ett annat projekt är att skapa mer rörelse längs de väst-östliga stråken i Lund, berättar Karl-Oscar Seth. Syftet är att aktivera hela stadskärnan så att inte besökare och Lundabor stannar upp i kvarteren runt stationen.

– Vi vill få folk att vilja gå en bit till, vara nyfikna på vad som finns bakom nästa gatuhörn och på så sätt lockas runt i hela staden. Där tar vi hjälp av exempel­ vis spännande punktbelysning, skyltning och planteringar som sticker ut. Och tar bort otrygga buskage och förbättrar dålig belysning.

Text: Magnus Nilsson Foto: Jan Nordén och Lunds kommun

”Lund är känt för sina gröna torg, och Bantorget är en sådan plats. Att sätta sig där på en av de låga stöd­ murarna, luta sig tillbaka och känna gräset mellan fingrarna och njuta av folklivet, det är fint det.”

Karl-Oscar Seth, stadsträdgårdsmästare, Lunds kommun

Lunds första fickpark – Västra Stationstorget Västra Stationstorget är många besökares första möte med Lund. Fram till i våras var det en lite ödslig plats som de flesta skyndade förbi. Nu samlas resenärer och Lundabor runt fontänen, där det dykt upp stora urnor med färgsprakande blommor och sköna träbänkar att sitta på.

i staden för att skapa liv och rörelse, och trygghet. Det kan vara en tillfällig lösning, som används för att skapa lite grönska och trivsel i samband med en större ombyggnation, eller en permanent liten park. Det är också ett mycket bra sätt att testa olika idéer inför en park­ anläggning.

– Responsen har varit jättebra. Förr satt knappt någon här, vilket jag alltid tyckt var synd med tanke på den fina fontänen och bronsskulpturen. I dag, efter att vi gjort om platsen till en fickpark, är det nästan alltid folk där.

Det säger Malena Kjellstrand, landskaps­arkitekt på Lunds kommun och den som har gestaltat fickparken.

Västra Stationstorgets fickpark, som stod klar 2026, beräknas finnas kvar i runt fem år, eller tills dess platsen får en mer permanent utformning i samband med den stora omgörningen av området runt Lund C. I arbetet med fickparken togs de be­ fintliga träden bort och ersattes av nya.

Träd, perenner och gräs planterades i stora urnor och i planteringsbäddar, med integrerade trädäck för folk att sitta på.

 Vad är egentligen en fickpark?

– Det är ett sätt att aktivera mellanrum 8

 På vilket sätt bidrar fickparken till tryggheten i området?

– Genom att området nu känns om­ händertaget och fler vistas där. Vi har också satt dit extra belysning för att göra miljön lite ljusare.  Finns det planer på fler fickparker i Lund?

– Ja, vi kommer nu att börja arbetet med att skapa en parkmiljö på Kattesund, där en lite hård gatumiljö ska göras grönare och trevligare. Platsen har också en spän­ nande medeltida historia som vi kommer att inspireras av i omgörningen.

Text: Magnus Nilsson Malena Kjellstrand, landskapsarkitekt på Lunds kommun, har gestaltat den nya blomstrande fickparken på Västra Stationstorget.

ANNONS

Foto: Francisca Hödar Salazar

och Bakgårds-AW framför muralmålningen ”Finsta” vid Stora Gråbrödersgatan i centrala Lund.

Purple Flag – för ett levande och tryggt nattliv Purple Flag är en internationell kvalitets­certifiering som har sitt ur­ sprung i England, och som Svenska Stadskärnor tagit till Sverige. Den visar på att en viss del av en stad är levande, attraktiv och trygg även under kvällar och nätter. I Lund har arbetet med Purple Flag pågått sedan 2025 och en certifiering väntas under 2026.  Hur ser arbetet med Purple Flag ut?

– Vi har tagit fram en samarbets­ modell och checklista för hur kommu­ nen, näringsidkare, fastighetsägare, polisen, Handelsföreningen och andra aktörer i staden tillsammans kan skapa förutsättningar för att stimulera kvällsekonomin, säger Francisca Hödar Salazar, projektledare för Purple Flag i Lund.

Det är viktigt att skapa en variation av olika miljöer så att alla kan hitta sin egen plats i staden, säger Karl-Oscar Seth, stadsträdgårds­mästare i Lunds kommun.

 Vad innebär det att stimulera kvällsekonomin?

– Det innebär att en stad upplevs som levande och trygg även kvällar och nätter. Att det finns ett utbud av kultur, restauranger och olika tjänster och upplevelser för alla, oavsett ålder. Ju fler människor i omlopp desto trevligare, tryggare och roligare upplevs staden.

Foto: Jan Nordén

Från busstorg till mysigt stadstorg med grönska och uteserveringar.

Botulfsplatsen invigdes i maj 2026.

I Lund har ett område som sträcker sig ungefär mellan Lund C och Bangatan bort till Mårtens­ torget kartlagts genom bland annat natt­ vandringar, med representanter från såväl handel som polisen.

– Med ganska små förändringar går det att göra stor skillnad och få en stad att kännas mer välkomnande, ren och snygg. Våra fokusområden har varit: trygghet, tillgänglighet, utbud och plats. Det kan vara allt från att byta ut några trasiga bänkar till att uppmärk­ samma att det saknas en nattklubb i stadskärnan som kan bidra till att öka flödet av människor nattetid, säger Francisca.

Tetra Pak fortsätter investera stort i Lund, berättar Marie Sandin, vd för Tetra Pak Sverige.

Lund – här skapar Tetra Pak framtidens livsmedelssystem Tetra Pak grundades i Lund för 75 år sedan, och Lund är fort­ farande företagets viktigaste center för forskning och utveck­ ling. Nu investerar Tetra Pak bland annat 630 miljoner i en ny pilot­anläggning för pappersbase­ rad barriärteknologi, där företag ser stora födelar med närheten till Lunds universitet och stadens unika forskningsinfrastruktur.

– I Lund möts forskning, näringsliv

och samhällsutveckling på ett sätt som få andra platser kan erbjuda.

För Tetra Pak är staden därför långt mer än en geografisk hemvist, den är en strategisk nod för innovation, kompetens och utvecklingen av framtidens livsmedelslösningar, säger Marie Sandin, vd för Tetra Pak Sverige.

Närheten till Lunds universitet, tillsammans med världsledande forskningsinfrastruktur som MAX IV och det framväxande ESS, ska­ par unika möjligheter att utveckla nya material och teknologier.

– Vi ser ett stort värde i att bygga långsiktiga partnerskap som stärker vår innovationskraft över tid. Lund har en unik position inom material­ vetenskap, inte minst genom MAX IV, vilket ger oss tillgång till avan­ cerade analysmöjligheter.

Genom samarbetet med universitet skapas bättre förutsättningar för kontinuitet i forskningen och för att ta nästa steg i utvecklingen av håll­ bara materiallösningar. Det fördju­ pade formella samarbetet, som nu sträcker sig till 2030, är centralt för att möta framtida behov inom både förpackning och livsmedelsproduk­ tion, berättar Marie Sandin.

– Inom förpackningsområdet investerar nu Tetra Pak cirka 630 miljoner kronor i en pilotanläggning i Lund för utveckling och produk­ tion av pappersbaserade barriär­ material. Det är en viktig satsning för att öka andelen förnybara råvaror i framtidens livsmedelsförpackningar.

– Långsiktiga samarbeten är nyckeln för att driva komplex mate­ rial- och processutveckling framåt, och även säkra framtidens kompe­ tens. Som enskilt företag kan vi inte göra allt själva, utan god samverkan är helt centralt för att snabbare kunna ta innovationer från forsk­ ning till verklighet.

Lund spelar också en växande roll inom bioteknik – ett viktigt kom­ plement till traditionell livsmedels­ produktion.

Genom Biotech Heights, som grundades 2023 av Tetra Pak och Lunds universitet, får startups möjlighet att utveckla och skala upp innovationer inom bioteknik och fermentering. I dag samlar satsningen partners som Region Skåne och Bona samt ett växande antal startups.

Dessa satsningar stärker också

Lunds position som ledande innovationsmiljö för framtidens livsmedelsförsörjning och skapar nya möjligheter för samverkan och kompetens­utveckling.

– Det är i samspelet mellan akademi, näringsliv och samhälle som verklig innovation uppstår.

Lund ger oss ett unikt ekosystem där vi kan utveckla kommersiella lösningar som bidrar till en mer hållbar och resilient livsmedels­ försörjning, säger Marie Sandin.

Läs mer på tetrapak.se

9

JOBB & UTBILDNING

Fler Lundabor i arbete

Så hjälper kommunen till att öppna dörrarna in på arbetsmarknaden Fler Lundabor i arbete är ett av kommunens fyra övergripande politiska mål. Ett mål som bygger på nära samverkan mellan näringsliv, organisationer och utbildningsaktörer. Under 2026 har nya arbetssätt för att stärka kompetensförsörjningen i Lund tillkommit liksom ny lagstiftning om aktivitetskrav kopplad till arbetsmarknaden för de med försörjningsstöd.

– Alla gynnas av en välfungerande och sund arbetsmarknad, där människor kan försörja sig själva. Genom kommunens jobbskapande åt­gärder hjälper vi individer att förverkliga sina yrkesambitioner och matcha deras kompetens med närings­ livets behov, säger Karin Säfström, chef, verksamhetsområde vuxen, på arbets­ marknads- och socialförvaltningen Lund.

Fler Lundabor i arbete är ett av fyra övergripande mål som styr kommunens verksamhet. Sedan 2023, då målet antogs i fullmäktige, har det konkretiserats ge­ nom en rad olika satsningar.

– Det här är ett kommunövergripande mål där vi på arbetsmarknads- och social­ förvaltningen arbetar tillsammans med utbildningsförvaltningen, kommun­ kontoret och exempelvis näringslivs­ enheten, liksom Arbetsförmedlingen och näringslivet, för att på bästa sätt få fler i arbete och bidra till företagens kompe­ tensförsörjning.

Nytt för i år är att kommunen börjat arbeta med att ta fram kompetens­ försörjningsplaner tillsammans med prioriterade branscher. Genom att kart­ lägga vilka kompetenser som efterfrågas kan kommunen snabbare matcha arbets­ givarnas behov med olika utbildningsoch arbetsmarknadsinsatser.

Först ut var industri-, teknik- och tillverkningsbranschen, där en handlings­ plan nu håller på att tas fram för att få till en effektivare kompetensförsörjning.

Parallellt med detta arbete satsar Lunds kommun på att certifiera delar av gymnasieskolans och vuxenutbildningens teknik- och industriutbildningar inom Teknikcollege.

Teknikcollege är en nationell modell som drivs av Industrirådet. Syftet är att utveckla och kvalitetssäkra teknik- och industriutbildningar så att de är anpassa­ de till industrins behov – och inte minst få fler att söka sig till den branschen. Det är i dag en utmaning för många lunda­ företag att hitta rätt kompetens och fram­ tidsutsikterna för att få jobb är därmed väldigt goda.

Flera lokala företag i Lund är engagera­ de i detta, däribland Alfa Laval, Tetra Pak, Saab Group, ESS och Skoparp Maskin. I Lund omfattar satsningen teknikprogram­ met och yrkesutbildningar på Gymnasie­ skolan Vipan, Polhemsskolan, Hedda Anderssongymnasiet och Komvux.

För den som är ung eller har försörj­ ningsstöd har socialtjänsten i uppdrag att bistå med förebyggande arbetsmarknads­ 10

Genom att kartlägga vilka kompetenser som efterfrågas på några års sikt kan kommunen snabbare matcha arbetsgivarnas behov med olika utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser och på så sätt få ut fler i arbetslivet.

insatser. För att få hjälp ska man antingen vara arbetssökande och ha försörjnings­ stöd, alltså socialbidrag, eller vara mellan 18 och 29 år och varken jobba eller studera.

– Nytt från och med juli 2026 är att det kommit nya regler om aktivitetskrav för den som har försörjningsstöd, säger Karin Säfström. Det innebär förutom vägledning och stöd bland annat ett större inslag av praktik och olika jobb­ förberedande insatser.

Den som kommer till socialtjänsten får möta en arbetsmarknadskonsulent som kartlägger ens färdigheter och kompeten­ ser och sedan på olika sätt vägleder och stöttar inför jobbsök och vidareutbild­ ningar – och även kan erbjuda praktik

”Att ta emot en praktikant är ett utmärkt sätt att testa om en individ passar på arbets­ platsen. Och så är det en trygghet för arbetsgivaren, vi finns hela tiden där för dem och kan hjälpa till.”

Jakob Svensson, enhetschef på arbetsmarknads­enheten, Lunds kommun

hos lokala företag, berättar Jakob Svensson som är enhetschef på kommunens arbets­ marknadsenhet: – Vi jobbar i tät samverkan med en rad olika företag runt om i Lund som tar emot praktikanter från oss. Vi har även dragit igång jobbspår inom exempelvis vård och omsorg och grönyteskötsel där vi i samar­ bete med olika arbetsgivare snabbutbildat arbetslösa för anställning på företag.  Hur är intresset bland företag att ta emot praktikanter?

– Det finns ett stort samhällsengage­ mang därute, och många arbetsgivare som vill ta emot en Lundabo och stötta dem på vägen, även om vi gärna ser att det är fler. En del har själva gått samma väg, eller känner någon som är arbetslös eller har en funktionsnedsättning och vill bidra till lokalsamhället.  Varför ska företag ta emot praktikanter från er?

– Att ta emot en praktikant är ett ut­ märkt sätt att testa om en individ passar på arbetsplatsen. Och så är det en trygg­ het för arbetsgivaren, vi finns hela tiden där för dem och kan hjälpa till.

Så hör av er företagare! uppmanar Jakob Svensson.

Text: Magnus Nilsson Foto: Lunds kommun och Jan Nordén

Karin Säfström, chef verksamhetsområde vuxen, på arbetsmarknads- och social­ förvaltningen och Jakob Svensson, enhetschef på arbetsmarknadsenheten.

FÖR DIG SOM VILL HJÄLPA TILL Företag och föreningar som vill erbjuda praktikplats, feriepraktik eller anställa en ung Lundabo med stöd av kommunen, kontakta oss gärna på: arbetsmarknad@lund.se

STÖD TILL DIG SOM VILL ARBETA Du som har försörjningsstöd, är mellan 18 och 29 år och inte arbetar eller studerar, eller är över 18 år och har en psykisk funktionsnedsättning kan få hjälp av kommunens arbetsmarknadskonsulenter att hitta jobb och passande utbildning.

Ring medborgarcenter: 046-359 50 00 Besök Unga på väg på Lilla Tvärgatan 21. Här får du mellan 16 och 25 hjälp med att söka jobb, skriva CV eller hitta utbildningar.

MISSA INTE NÄSTA JOBBFORUM! Den 3 september 2026, klockan 13–14, på Kommunhuset Kristallen, Brotorget 1, kan du som är arbetssökande få tips och råd om jobbsök och träffa arbetsgivare.

Campus Nova – moderna studentbostäder i växande Brunnshög Studentliv 2.0 möter nya behov

Sedan SBS grundades har vi arbetat för att möta studenternas förändrade krav på boende. En stor del av Sveriges studentbostäder byggdes under 1960- och 1970-talet som korridorsboenden, men dagens studentliv ser annorlunda ut.

I dag efterfrågar många studenter en egen bostad med privat kök och badrum till en rimlig hyra. Genom välplanerade lägenheter, från cirka 16 kvadratmeter, med platsbyggda möbler och smart förvaring kan vi skapa bostäder som upplevs rymliga trots små ytor. Det innebär också ett mer hållbart nyttjande av ytan, eftersom fler studenter kan bo på samma antal kvadratmeter.

Trygghet och social gemenskap är också centrala delar av konceptet. Gemensamma ytor som lounger, större kök, biorum eller gym kan bidra till att studenter lär känna sina grannar och minskar risken för social isolering. Vi ordnar även aktiviteter, särskilt i samband med inflyttning vid höstterminen, för att stärka gemenskapen. Målet är att kvalitet och ekonomi ska gå hand i hand.

En enkel väg in i bostadskön I den snabbt växande stadsdelen Brunnshög i Lund växer Campus Nova fram – ett nytt studentbostadsprojekt som ska bidra till fler moderna, trygga och yteffektiva bostäder i en av Sveriges mest expansiva kunskapsmiljöer.

Campus Nova omfattar nyproduktion av studentbostäder på fastigheten Snillet 3 i Brunnshög. Stadsdelen präglas av en dynamisk blandning av verksamheter, service, kultur och bostäder. Totalt planeras ca 55 lägenheter, kompletterade med gemensamma ytor som en lokal i bottenvåningen samt ett gårdshus med tvättstuga och orangeri.

Genom dialog med befintliga studenter på andra orter samlar vi löpande in kunskap om hur målgruppen vill bo, vilka funktioner som är viktigast i vardagen och hur gemensamma ytor kan bidra till både trivsel och trygghet.

Den kunskapen tas med in i utvecklingen av Campus Nova och bidrar till att projektet svarar både mot dagens regelverk och mot studenternas förväntningar på ett modernt boende.

Lägenheterna byggs enligt vårt bostadskoncept Studentliv 2.0, där egna, yteffektiva bostäder kombineras med genomtänkta gemensamma miljöer. Varje lägenhet får eget kök och badrum samt goda förvaringsmöjligheter. Fokus ligger på funktion, kvalitet och trivsel, samtidigt som små välplanerade ytor bidrar till en rimlig hyresnivå.

Byggrätten har inneburit flera utmaningar. Den är 12 meter djup, enkelsidig mot väster och motbyggd mot ett kommande mobilitetshus i öster. I projektet tillämpas både Boverkets nya byggregler och de nya lättnaderna i kraven för studentbostäder – två regelverk som ännu är relativt oprövade. Det har gjort arbetet till en lärorik process, där lösningarna har utvecklats steg för steg i nära samspel mellan arkitektur, teknik, regelverk och studenternas faktiska behov.

Börja studentlivet hos oss!

Ställ dig i vår bostadskö – den är helt gratis. Vi finns just nu i 18 studentstäder.

De gemensamma ytorna är en viktig del av projektet.

Takterrass, orangeri och sociala mötesplatser ska skapa en levande boendemiljö som bjuder in till vistelse, odling och gemenskap.

Gestaltningen präglas av varma och hållbara materialval.

Byggnaden får fasader i trä och mot väster utformas fasaden med ett ramverk, smäckra räcken och växtlighet. På taket finns en gemensam takterass och loftgången som fungerar som balkong och mötesplats.

Den gemensamma gården blir en förlängning av boendet och den sociala miljön i projektet, med grönska, odlingslådor, cykelparkering och det gemensamma orangeriet.

Byggnaden utformas med höga hållbarhetsambitioner, bland annat genom energieffektiva lösningar och materialval som ska ge lång livslängd och låg miljöpåverkan. Målet är att erbjuda moderna och trygga bostäder där studenter får goda förutsättningar att skapa rutiner, hitta studiero och känna gemenskap i sin boendemiljö.

Studentbostäder i Norden utvecklar boenden för studenter och kommuner

Vi på Studentbostäder i Norden, SBS, äger, förvaltar och utvecklar studentbostäder i långsiktiga partnerskap med kommuner, regioner och högskolor. Vi erbjuder prisvärda boenden av hög kvalitet och arbetar med en helt digitaliserad hyreshantering för att förenkla processen för studenterna.

Med bostäder på flera orter i Norden vill vi ge studenter fler alternativ att välja mellan. Ambitionen är att bli Nordens ledande studentbostadsbolag och ett självklart val för studenter på väg mot sitt framtida yrkesliv.

Läs mer på sbsstudent.se

Vår bostadskö gäller för 18 studentstäder, och du behöver bara registrera dig en gång. Inget bank-ID krävs, och du kan köa redan från 13 års ålder – helt gratis.

När du är registrerad står du i kö för alltid och behöver inte logga in för att behålla din plats. Enklare än så blir det inte!

Bostadskön hos SBS baseras på ködagar. Du börjar samla ködagar från den dag du registrerar dig och fortsätter samla så länge du står kvar i kön. När du hittar en lägenhet du är intresserad av gör du en intresseanmälan och placeras i urvalet baserat på antal ködagar och eventuella förturregler. Ködagarna påverkas inte av att du söker en bostad – de fortsätter att ticka på tills du tackar ja till ett kontrakt. Ställ dig i vår bostadskö!

– Med Campus Nova vill vi skapa mer än bostäder. Vi vill erbjuda en genomtänkt och trygg boendemiljö där studenter kan fokusera på sina studier, samtidigt som de får tillgång till gemenskap, sociala ytor och ett modernt boende i ett av Lunds mest spännande utvecklingsområden, säger Camilla Thunmarker, projektchef.

NÄRINGSLIV & JOBB

”Ett dynamiskt och framtidsinriktat företagsklimat gör Lund attraktivt för I en tid när kompetens, innovation och hållbarhet är avgörande konkurrensfaktorer står Lund starkt. Här finns en unik kombination av forskning, entreprenörskap, internationell attraktionskraft och kommunalt engagemang som gynnar etablering och expansion samt skapar många nya spännande arbetstillfällen.

Lunds kommun fortsätter att ligga i topp på rankinglistorna över företags­ klimatet i Sveriges största kommuner. I både SKR:s, Sveriges Kommuner och Regioners, och Svenskt Näringslivs årliga rankingar placerar sig kommunen på plats 3 bland de 15 största.

– Vi är väldigt glada över att vi hamnar så högt upp på listorna över bästa företags­ klimatet. Det är ett kvitto på att kommu­ nens insatser för att skapa en attraktiv miljö för näringsliv och jobb fungerar och tas emot bra av de lokala företagen.

Med det sagt är vi inte nöjda utan vi fort­ sätter att utvecklas för att bli ännu bättre på att möta näringslivets behov, säger Karin Sandström, näringslivsutvecklare på Lunds kommun.

De två rankinglistorna bygger på en genomgång av förutsättningarna för näringslivet i landets kommuner, men undersöker lite olika saker.

– SKR:s undersökning Insikt känns extra viktig. Den mäter kundnöjdheten hos företag som varit i kontakt med kom­ munen i olika ärenden under det senaste året. Där får vi svart på vitt hur vårt arbete fungerar i praktiken när det gäller områ­ den som exempelvis bygglov och serve­ ringstillstånd, där vi nu har fått de högsta betygen någonsin, säger Maria Engström, näringsutvecklare på Lunds kommun.

I kommunens handlingsplan för närings­ livsutveckling ingår sju prioriterade om­ råden: service och bemötande, attraktivi­ tet, hållbar tillväxt, innovationskraft, kompetensförsörjning, markberedskap och goda fysiska förutsättningar samt infrastruktur och tillgänglighet.

– Vi jobbar nära näringsliv, universitet och andra aktörer för att skapa effektiva och långsiktiga förutsättningar för tillväxt och jobb. Det gäller både områden vi själva har rådighet över och andra delar, där vi i stället fungerar som rådgivare och möjliggörare, säger Maria Engström.

En viktig del i detta arbete utgörs av kommunens näringslivsutvecklare, som fungerar som kontaktpersoner och bryggor mellan kommun och näringsliv.

Maria Engström är exempelvis närings­ livsutvecklare med fokus på service och bemötande. Karin Sandström har å sin sida fokus på platsens attraktivitet, alltså att locka företag att etablera sig här och stärka Lunds position som plats för näringsliv, innovation och jobb.  Vad gör Lund till en bra etableringsort för företag?

– Bilden av Lund som plats för kun­ 12

Lund har ett rikt ekosystem av mötesplatser och nätverk där näringsliv, akademi och kommun träffas. På bilden en mingelpaus på den årliga näringslivsgalan i Lund – Lund Grand Prix – som är ett samarrangemang mellan Lunds kommun och ett flertal olika lundaföretag och aktörer.

skap, innovation och företagande är väldigt ljus, säger Karin Sandström. Vi ligger dessutom nära Köpenhamn och kontinenten, har god infrastruktur och många spännande företag att samverka med. Dessutom är det en trygg och le­ vande stad att bo i, vilket är viktigt vid nyrekryteringar.  Vad tycker du sticker ut med Lunds näringsliv?

– Att vi har ett väldigt bjussigt företags­ klimat där företag, universitet och olika aktörer hjälper varandra att utvecklas och hitta rätt kompetenser. Det finns ett rikt nätverk av mötesplatser och plattformar som möjliggör en naturlig samverkan, något som gynnar innovation och skapar framgångsrika företag.  Vilka ser ni som de främsta utmaningarna för företagen i Lund?

– Vid sidan om allmänna samhälls­ utmaningar skulle vi behöva bli lite bättre på att få stadens studenter att stanna kvar

efter examen. Inom hela Greater Copen­ hagen finns finns fantastiska karriär­ möjligheter inom en rad olika branscher, men som vi alla, kommun, akademi och näringsliv, behöver bli bättre på att berätta om.

”Lund har ett innovativt och bjussigt företags­ klimat där man hjälper varandra att utvecklas” Karin Sandström, näringslivsutvecklare, Lunds kommun

 Hur ser framtidsutsikterna ut för Lund när det gäller företagande och jobb?

– Det är goda, säger Maria Engström.

Vi har ett brett näringsliv med allt från globala techföretag till offentlig verk­ samhet, bygg, industri och handel. Det gör oss motståndskraftiga vid låg­ konjunkturer – Lund klarade exempelvis av pandemin bättre än de flesta andra – och framgångsrika vid högkonjunk­ turer.

Text: Magnus Nilsson Foto: Lunds kommun

företag”

I västra Brunnshög, på andra sidan vägen från Axis Communications huvudkontor, pågår nu slutförandet av Axis Communications nya kontor och logistikbyggnad. Fastigheten ska stå klar för inflyttning under 2027 och är på 27 500 m2 fördelat på sju våningar.

”Vi anställer en ny medarbetare varje dag” VISSTE DU ATT ...

• ansiktsigenkänning (2004) • nätverkskameran (1996) • Bluetooth (1995) • havremjölk (1994) • nikotintuggummit (1967) • dialysapparaten (1964) • ultraljudsdiagnostiken (1953) • mjölkpaketet (1944) • respiratorn (1926) ... bara är några av alla de viktiga innovationer som utvecklats här i Lund.

”I kommunen har vi ett starkt näringslivsfokus som genomsyrar hela vår organisation” Maria Engström, näringsutvecklare, Lunds kommun

Axis Communications började med tre unga dataintresserade konsulter inom Ideon Science Park på 1980-talet och har nu gått till att bli en global jätte inom nätverksbaserad övervakning med över 5 400 medarbetare – där majoriteten jobbar i Lund.

– Lund är fortfarande hjärtat i vår verksamhet. Varje ny anställd på Axis får under sitt första år tillbringa tre dagar här på huvudkontoret och bekanta sig lite med staden, säger Louise DolckStrömberg, HR-chef på Axis Communication.  Varför är det viktigt med ett lunda­besök för alla anställda?

– Axis finns i dag i över 50 länder och vi vill att alla anställda, oavsett land, ska ta del av vår gemensamma värdegrund.

Trots vår storlek så är vi i grund och botten fortfarande ett entreprenörsbolag med öppna dörrar och en icke-hierarkisk företagskultur och så vill vi att det ska fortsätta vara. Trivsel och gemenskap är avgörande för att få till ett innovativt arbetsklimat.

Satsningen på gemenskap syns också på Lunds gator i form av företagets gula cyklar. Varje nyanställd får en gul cykel när de börjar och med tanke på företagets snabba tillväxt har det med åren blivit bra många cyklar runt om i Lund.

I dag har Axis cirka 5 400 anställda, va­ rav nära 3 500 jobbar i Lund. Företagets verksamhet handlar i grunden om nät­ verksbaserad övervakning, med lösningar inom videobevakning, accesskontroll, intercom och ljudsystem.

Axis grundades 1984 och var ett av de första företagen som bildades i Sveriges första forskningsby, Ideon Science Park.

Grundarna Mikael Karlsson och Martin Gren var då bara i tjugoårsåldern, och Keith Bloodworth, i trettioårsåldern.

Sedan dess har det hänt mycket, företaget har gått från att sälja it-teknik

till att uppfinna nätverkskameran och bli ett av världens tre största företag inom nätverksbaserade säkerhetslösningar. Ägare är sedan 2015 japanska Canon, men som företag drivs Axis helt själv­ ständigt.

– Axis tillväxt tog verklig fart på 2000-talet genom den digitala teknikens inträde och i dag har vi som mål att omsättningen ska växa med cirka 15 procent årligen, eller fördubblas inom en femårsperiod, säger Björn Hallerborn, kommunikationschef på Axis.  Vilken betydelse har Lund för Axis Communications?

– Det går inte att överskatta. Det var här vi bildades och det är här vi satsar mest. Just nu bygger vi en ny stor kontoroch logistikbyggnad i Brunnshög, på andra sidan vägen från vårt huvudkontor.

Opera, som fastigheten kallas, ska stå klar för inflyttning under 2027 och kommer att rymma runt 600 medarbetare.  Hur ser ert rekryteringsbehov ut?

– Vi anställer i snitt en ny med­ arbetare varje dag, framför allt civil­ ingenjörer men också en rad andra yrkesgrupper. Och med tanke på att vi har som mål att fördubbla vår försäljning de närmaste fem åren kommer det att innebära många nya arbetstillfällen här i Lund.

Forskning och utveckling är en central del av Axis verksamhet, berättar Louise Dolck-Strömberg: – Ungefär 18 procent av vår omsätt­ ning går till forskning och utveckling (R&D), och vi har en av landets största R&D-avdelningar.  Är kopplingen till Lunds universitet viktig för Axis?

– Den är enormt viktig. Både för att rekrytera och attrahera ny personal och för att driva forskningen vidare. Vi har också runt 70 examensarbetare hos oss

Björn Hallerborn, kommunikationschef, och Louise Dolck-Strömberg, HR-chef på Axis Communication.

”Lund är en före­ tagsvänlig och engagerad kommun där det finns ett fint kretslopp mellan näringsliv, akademi och kommun som genererar mervärde för alla.”

Louise Dolck-Strömberg, HR-chef, Axis Communication

årligen, liksom ett hundratal sommar­ jobbare, så vi jobbar mycket nära univer­ sitetet, och de med oss.  Hur ser Lunds företagsklimat ut?

– Det är dynamiskt och väldigt hjälp­ samt. Kommunen är företagsvänlig och engagerad och det finns ett fint kretslopp mellan näringsliv, akademi och kommun som genererar mervärde för alla. När det gäller rekrytering underlättar det ju också att Lund är en attraktiv stad att bo och leva i.

Text: Magnus Nilsson Visionsbild: Skanska Foto: Axis Communication

INNOVATION & FÖRETAGANDE

”Jag hade aldrig i mina vildaste drömmar trott att jag skulle grunda ett eget företag” Lunds innovationspris tilldelas 2026 företaget TrackPaw. Ett startupföretag inom Life Science som grundats av 29-åriga Liza Tchapanova Albrektson, och är baserat på en idé hon kom på under studietiden vid Lunds universitet.

–Jag tycker fler studenter ska ta tillvara de enorma möjligheter som finns i Lund att starta eget eller bli del av spännande startups. Vänta inte för länge utan passa på medan ni studerar. Det finns så många roliga ställen att jobba på och så många aktörer som verkligen vill hjälpa en på vägen att det inte finns någon anledning att tveka.

Det säger Liza Tchapanova Albrektson, vd och medgrundare på företaget Track­ Paw. Ett företag som grundades 2022 och utvecklar en nyskapande teknisk lösning för att övervaka och effektivisera forsk­ ningsprocesser och stärka djurvälfärden vid framtagning av läkemedel.

– Jag brukar säga att vi är ett deeptechbolag inom Life Science. Vi har utvecklat en patenterad produkt byggd på AI och smarta sensorer som vi är först i världen med. På sikt är vårt mål att bli ett SaaSbolag, alltså ett bolag som säljer mjukvara som en molnbaserad tjänst. Genom vår stora och unika samling av djurdata och teknologi kan vi möjliggöra för företag att ta fram läkemedel och göra studier enbart med hjälp av simulering.

Liza Tchapanova Albrektson var bara 23 år gammal då hon kom på sin företagsidé.

– Jag startade det här som ett studentprojekt medan jag studera­ de biomedicin på Lunds univer­ sitet. Lite av en slump hoppade jag på en fristående kurs om företagande där det visade sig att vi var tvungna att presen­ tera en affärsidé. Då kom jag på det här, efter att ha arbetat inom olika forskningsgrupper, och fick under arbetet också behovet bekräftat av forskare på universitet.

”Våga ta kontakt. Knuffa undan den där lilla inre rösten som säger att du måste vara expert redan från början. Forskning fungerar inte så. Så ta chansen och pitcha din företagsidé eller sök jobb på något av Lunds alla startups. Du kommer inte att ångra dig.”

Liza Tchapanova Albrektson, vd och medgrundare, TrackPaw

14

 Vilken hjälp fick du på vägen mot ett eget företag?

– Jag fick enormt mycket hjälp med att utveckla både själva grund­ idén och affärsutvecklingen genom Lunds universitets innovationsavdel­ ning. Där krokade jag arm med deras VentureLab och sedan även med SmiLe Incubator, en life science-inkubator på Medicon Village.  Hur togs du emot som ung student med en egen affärsidé?

– Fantastiskt bra. Jag kom dit med en relativt lös idé och blev omhändertagen av massvis med personer som var villiga att hjälpa mig och ta den vidare. Det

fanns till och med forskningsingenjörer på universitetet som erbjöd sig jobba gratis med TrackPaw bara för att de tyckte idén var så spännande.  Vilka tips har du till andra studenter som är sugna på att utveckla en egen affärsidé?

– Våga ta kontakt. Knuffa undan den där lilla inre rösten som säger att du måste vara expert redan från början. Branschen fungerar inte så. Alla vet att det krävs en uppsjö av olika studier, idéer och kompe­ tenser för att realisera och få ut en ny produkt. Så var lyhörd och ta del av Lunds fina nätverk med alla gratis evene­ mang och föreläsningar. Ett tips är också att testa din idé på Pitcher's Corner på Ideon Science Park.

Sök jobb på startup företag är ett annat råd till studenter och forskare från Liza Tchapanova Albrektson. TrackPaw är i dag i utvecklingsfas, men har redan 13 heltids­ anställda och två större kunder som är med och finansierar arbetet med att säkra pro­ duktionskapacitet, distribution med mera.

Under 2027 ska TrackPaw börja producera en första omgång av sina produkter.

 På årets näringslivsgala Lund Grand Prix 2026 tilldelades TrackPaw Scientific Lunds innovationspris. Prissumman på 50 000 kronor tas här emot av Liza Tchapanova Albrektson.

– För att starta och bygga ett företag krävs ett sammansvetsat team av olika kompetenser. På en startup finns enorma möjligheter för studenter och forskare på universitet att bli del av olika intressanta utvecklingsprojekt och – inte minst – få möjlighet att få äga en bit av den framtida kakan genom personaloptioner om pro­ jektet lyckas.  Hur gör man för att hitta en startup att söka jobb på?

– Det handlar återigen om att delta i alla de olika nätverksträffar som finns runtom i Lund och våga fråga. Jag kan ofta bli lite frustrerad när jag är ute på olika event och märker hur lite det ming­las mellan studenter och företag, när jag samtidigt vet att vi är så många startups som verkligen skulle behöva lite fler händer och fötter som hjälper oss att bygga våra företag. Så ta chansen!

Text: Magnus Nilsson Foto: Jan Nordén och Filip Hoenthal/Lunds kommun

ANNONS

För mer information om Brf Stadslunden www.stadslunden.se

”Området där Brf Stadslunden ligger är lite av en gömd skatt i Lund” De tre punkthusen på Mårtens

Stora generösa takterrasser och balkonger, genomtänkta materialval och fönster i tre väderstreck skapar ett unikt boende på Mårtens Fälad. Illustrativa bilder.

Fälad är ritade av Alexander Lenre Simittchiev och Nils Baltazard på Stadstudio i Malmö. Ett arkitektkontor specialiserat på plats­ anpassad, modern och hållbar arkitektur och som gärna använder naturliga och robusta material i sina projekt – som i Brf Stads­ lunden på Mårtens Fälad.

Fasaden är klädd med ljust lerfärgat skärmtegel, som över­ lappar varandra och skapar en levande skuggverkan – som häm­ tat ur den skånska lerjorden. Vi har också valt att genomgående satsa på andra naturmaterial, som träpanel på balkonger och balkong­ räcken i träribbor, för att få en gedigen känsla och trevlig boende­ miljö att vistas i, lite som i en berså.

Vad sticker ut med platsen där Brf Stadslunden byggs?

Bo med milsvid utsikt i Lunds nya gröna kvarter På Mårtens Fälad förbereds nu för tre punkthus med planerad säljstart i september 2026 som kommer att bli något utöver det vanliga. Familjeägda Paulssons Fastigheter tar här med sig sin långa erfarenhet av att bygga och bo i Lund och skapar med Brf Stadslunden ett unikt boende med fantastisk utsikt.

Som en av Lunds största privata

fastighetsägare har Paulssons Fastigheter varit med och satt sin prägel på Lund under många år.

Bolaget äger och förvaltar ett stort antal välkända hus runt om i Lund, som för många utgör en självklar del av Lunds stadsbild.

Ett exempel är det praktfulla Hypotekshuset, mittemot Lunds domkyrka, med sin lite hemlighets­ fulla fasad i venetiansk stil, där Paulssons Fastigheter också har sitt kontor.

Vilken betydelse har er långa lundanärvaro för de boende i era nya byggprojekt?

– Jag hoppas att vår långsiktighet och lokala förankring ska ge tryghet.

Många Lundabor vet vilka vi är och att vi är måna om att utforma fastig­ heter som håller över tid och där man trivs.

Det säger Anders Unger, vd på Paulssons Fastigheter. Bolaget har lång erfarenhet som projektutvecklare för bostäder och har fram till nu färdigställt elva bostadsprojekt.

Juvelen och Diamanten i området kring Kung Oscars bro samt Det Goda Vattnet på Brunnshög för att nämna några.

Närmaste granne är Solhällans pittoreska koloniområde.

– Vi är nöjda med både platsen och utformningen av husen.

Husen är designade så att lägen­ heterna oftast har fönster i tre väder­ streck, och minimalt med insyn, det finns en gemensam takterrass med växthus och utekök. Materialvalen är genomtänkta med stor omsorg.

Säljstart för husens 57 lägenheter på mellan 50 och 150 kvadratmeter är planerad till i september 2026.

Med storslagen utsikt, exklusiva

materialval och väl uttänkt arkitektur blir Brf Stadslunden på Mårtens Fälad ett boende utöver det vanliga. Tre höga punkthus placerade i en redan uppväxt grönskande miljö och eta­ blerad del av staden.

– I Brf Stadslunden får du ett fantastiskt fint boende nära centrum och stadens puls, men omgivet av grön och skön parkmiljö och med utsikt över lundaslätten, säger Carl Hällås, som är Byggprojektchef på Paulssons Fastigheter.

De tre husen ligger högst upp i ett nytt bostadsområde på Mårtens Fälad strax öster om Lunds centrum.

PAULSSONS FASTIGHETER

– Jag skulle säga att det är lite av en gömd skatt i Lund. Det har ena foten i staden och den andra på landet och det har vi försökt ta tillvara när vi ritat husen.

På vilket sätt speglar husen det omgivande landskapet?

– I stället för stora volymer har vi brutit upp fasaden och skapat slanka huskroppar där lägen­ heterna nästan har villaliknande karaktär. Med fönster i tre väder­ streck, stora ljusinsläpp i trapp­ huset och tak i olika höjder skapas ett levande taklandskap som samspelar med höga om­ givande träddungarna.

Varför har husen gemensamma takterrasser med växthus?

– Vi har satsat mycket på att få till en levande social miljö i hela huset. Det finns generös entré där de boende kan stanna upp en stund och småprata och en stor gemensam takterrass med installerad grill, sittplatser och växthus för kravlösa kvällar med utsikt över lundaslätten.

Ett familjeägt fastighetsbolag i andra generation och en av Lunds största privata fastighets­ ägare. Verksamheten består av såväl fastighetsförvaltning som projektutveckling och nyproduktion av bostäder.

Bolaget har fastigheter i Lund, Löddeköpinge och Hjärup och arbetar för att skapa trygga och levande miljöer.

Läs mer på www.paulssons.se

15

Novas nyinvigning i våras blev en jättesuccé. Över 60 000 besökare deltog i folkfesten och besökte nya butiker som Willys, Smarteyes, Caffè Nero, Den blåa Anemone, Sushi Yama och många andra. Förutom nya butiker har fasaden gått från gul till svart, med entréer av cortenstål och japanskt bränt trä. Nova har också fått en ny grafisk profil där logotypen har fått en sprakande krona över namnet Nova och interiören ett lyft med ny gestaltning och nya sköna soffor att slå sig ner i.

Efter den omfattande ombyggnatio­ nen under 2025 och 2026 har Nova utvecklats med nya butiker, restau­ ranger och mötesplatser och lockar i dag fler besökare än tidigare.

Nyligen fick de pris som Sveriges bästa köpcentrum och besökarna strömmar till för att shoppa, mötas och äta gott i den nyinvigda stora och spännande food courten.

levande handelsdestination med lite mer puls och energi. Det gamla köp­ centret behövde ett nytt uttryck, både interiört och exteriört och vad gäller själva upplevelsen för kunderna. Vår ambition har hela tiden varit att ut­ veckla Nova till mer än bara handel.

Det är och ska fortsätta vara ett starkt nav i regionen, en attraktiv mötes­ plats för alla smaker och åldrar.

– Responsen från Lundaborna på vår stora omvandling av Nova har varit över all förväntan. Sedan nyinvig­ ningen i mars 2026 har vi sett att allt fler kunder upptäcker och uppskattar Novas stora utbud och bekvämlig­ heter.

Det säger Fredrik Arvidsson, ny chef för Nova i Lund, och marknads­ områdeschef för Handel Syd på Skan­ dia Fastigheter där också handelsplat­ serna Väla utanför Helsingborg och Läreda i Hässleholm ingår.

– Jag tillträdde som chef ungefär i samband med nyinvigningen i mars så det har varit en hektisk, men sam­ tidigt helt fantastisk tid. Gensvaret från både kunder och handlare har varit enormt bra, och vi känner alla som jobbat med det här att vi har hittat helt rätt i vår satsning.

Har omgörningen också skapat nya arbetstillfällen?

Vad var det ni ville uppnå med omvandlingen av Nova?

– Vi ville skapa en modern och

16

– Ja, och det känns väldigt bra.

Runt 120 nya arbetstillfällen har till­ kommit genom våra nya butiker och hyresgäster och vi är nu uppe i runt tusen anställda, totalt sett.

Skandia Fastigheter tog över Nova

år 2022 och det var då resan från ett vanligt välfungerande köpcentrum till Sveriges i dag bästa shoppingcenter startade. Ja, Nova blev i år på NCSC Sweden Awards utsedda till landets bästa shoppingcenter, i hård konkur­ rens med en rad tongivande handels­ platser runt om i Sverige, berättar Fredrik Arvidsson.

– Utmärkelsen är ett kvitto på det utvecklingsarbete som genomförts sedan Skandia Fastigheter tog över Nova 2022. Prismotiveringen lyfte just fram detta och att Skandia Fastig­ heter gjort en ombyggnation som tar för sig, som de uttryckte det.

Foto: Freddy Billqvist

Nova – prisad handelsdestination

Fredrik Arvidsson, är ny chef för Nova i Lund, och marknadsområdeschef för Handel Syd på Skandia Fastigheter, sedan våren 2026.

En annan punkt i prismotiveringen var: Vakansgrad Noll – inga tomma lokaler.

– Nova är i dag uthyrt till 100 pro­ cent! En utmärkelse som Sveriges bästa shoppingcenter skapar också en vilja i branschen att etablera sig på platsen, så vi får många spännande förfrågningar och har under året fått in en rad nya viktiga och trevliga aktörer.

Matbutiken Willys är en av alla dessa nykomlingar. De har flyttat in i en ny tillbyggd del på 1 000 kvadratmeter vid entré 1, där också bland andra

Caffè Nero, Sushi Yama, Tele2 och Vaccin Direkt nu finns.

– Etableringen av Willys har varit en viktig pusselbit i denna utveckling, säger Fredrik Arvidsson. Genom att bredda vårt erbjudande och integrera livsmedel har Nova blivit en ännu mer relevant destination för återkom­ mande besök, där det är lika naturligt att veckohandla som att inspireras av butikernas övriga sortiment.

Den nya stora food courten, som slog upp dörrarna i somras, är en annan populär och välbesökt nyhet

Novas food court har utökats med runt hundra sittplatser och fyra restauranger och har nu 375 sittplatser och tio restauranger som serverar mat från världens alla hörn.

Nova blev 2026 utsedda till Sveriges bästa shoppingcenter på NCSC Sweden Awards.

Utmärkelsen är den mest prestigefyllda inom branschen och ett uppskattat kvitto på att utvecklingen varit väl genomförd.

Med 10 000 kvadratmeter solpaneler på taket och smart energioptimering är Nova nu nära vårt mål – att producera lika mycket energi som vi använder.

Foton: Väla

ANNONS

Klart att man som Lundabo ska kunna cykla in i sitt köpcenter! Nova har förutom cykelställ utomhus en egen cykelentré där man kan ställa cykeln under tak, och även tillgång till cykelpump.

som välkomnats av Lundaborna på Nova. Drygt hundra sittplatser har tillkommit och det finns nu plats för 375 gäster i lokalen.

– Vi ville här skapa en naturlig mötesplats dit man kan komma alla dagar i veckan och där det finns nå­ got för alla smaker. Antalet restau­ ranger har ökats från sex till tio, och alla har olika matkoncept som spän­ ner över hela världen. Hit kan man komma och äta alla dagar i veckan och alltid få något nytt.

För att återspegla Lund har arkitek­ terna bakom food courten hämtat inspiration från klassiska lundamiljöer som Mårtenstorget och Saluhallen när de ritade inredningen.

Hur vill du att besökarna ska uppleva Nova?

– Vi har jobbat hårt för att skapa en varm och välkomnande atmosfär, med stora ljusinsläpp, naturliga mate­ rial och mjuka linjer. Nova ligger till skillnad från traditionella köpcenter relativt centralt och vi har därför del­ vis en annan kundkrets än andra köp­ center. Hit kan man komma både för att strosa runt på helgen och för en snabb lunch och småhandel i veckan.

Något som sticker ut med Nova är antalet kunder som cyklar hit, berät­ tar Fredrik Arvidsson: – Mellan 5 och 7 procent av våra besökare kommer hit med cykel! Det

är helt unikt för ett köpcenter, men också i linje med Lundabornas vanor.

Lund är ju en av Sveriges mest cykel­ täta. Det här visar också att Nova på kort tid blivit en självklar del av sta­ den Lund, och inte något man måste ta bilen till.

För att möta tillströmningen av cyklande kunder har Nova numera även en egen cykelentré.

– Det är väldigt roligt och uppskat­ tat. Du kan helt enkelt cykla rakt in i köpcentret och ställa cykeln där un­ der tak. Förutom att göra det smidigt för våra kunder är det också en del i vårt hållbarhetsarbete.

På vilket sätt jobbar ni med hållbarhet?

– Vi vill vara en ansvarstagande fastighetsägare och erbjuda våra kun­ der en god känsla rakt igenom, och det gäller allt från att hålla rent i våra lokaler till att satsa på grönska, biolo­ gisk mångfald och förnybar energi.

Alla delar är lika viktiga.

Nova tilldelades 2026 Solenergi­ priset av branschföreningen Svensk Solenergi för sin satsning på stor­ skalig solel och högt ställda håll­ barhetsmål.

– Vi vill visa att handeln kan vara en aktiv del av den nödvändiga om­ ställningen i samhället. Hållbarhet är inget sidospår för oss utan en central del i hur vi utvecklar Nova i dag och

framåt. Vi ska göra skillnad, men ock­ så skapa värde för våra besökare och hyresgäster, säger Fredrik Arvidsson.

Som ett led i Novas nollvision, där de själva ska producera lika mycket energi som de använder, har cirka 10 000 kvadratmeter solpaneler in­ stallerats på taket. Tillsammans med smart energioptimering har det gjort att de nu nästan är där.

Andra hållbara satsningar och attraktioner på nya Nova är biodling, grodhus, insektshotell, ett 80-tal antal nyplanterade träd och laddplatser på parkeringen.

Framtiden för Nova är ljus. Antalet besökare ökar mer än förväntat, och alla lokaler är uthyrda. Kombinatio­ nen av bredd och kvalitet gör att Nova står väl rustat för framtiden och i dag både har mer långväga besökare som kommer om helgerna, och lokala kunder som cyklar hit på lunchen för att göra några snabba ärenden.

– Nu gäller det för oss att hela tiden fortsätta vara i rörelse. Vi lutar oss inte tillbaka, utan arbetar kontinuer­ ligt med att utveckla både innehåll och upplevelser. Nova ska vara en plats som känns aktuell varje dag och vårt långsiktiga mål är att befästa vår position som en av regionens mest attraktiva handelsdestinationer, säger Fredrik Arvidsson.

VÄLKOMMEN TILL NOVA Nova erbjuder Lunds bästa shopping. Här hittar du över 80 butiker med allt från de senaste modetrenderna till klassiska och sofistikerade plagg samt vackra föremål som väcker habegär.

Upptäck kläder, skor, teknik, böcker, lyxig choklad och trendiga accessoarer. Ta en paus med en fika eller njut av en god lunch i vår härliga miljö. Hos Nova finns också inredning, teknik, skönhetsprodukter och mycket mer – allt som gör vardagen både enklare och roligare! Öppettider: vardagar 10–20, helger 10–18. Avgiftsfri parkering med 1 500 platser, inklusive 20 laddplatser.

Läs mer på novalund.se

17

VATTENFÖRSÖRJNING & KRISBEREDSKAP

Vi använder 140 liter vatten per person och dygn

Vatten är en livsviktig resurs för både människor och verksamheter. Arbetet med att trygga försörjningen av dricksvatten fortsätter att vara en prioriterad fråga för Lunds kommun som genomför en rad olika åtgärder – både inom den egna organisationen och riktat mot hushållen.

– Lunds kommun har satt upp ett ambitiöst mål om att Lundabornas egen vattenförbrukning ska minska med minst 2 procent per år, och vara nere på max 100 liter per person och dygn år 2030, säger Lovisa Larsson, VA-strateg, Lunds kommun.

I dag ligger hushållens förbrukning på cirka 130 liter per person och dygn. I Lund står hushållen för runt 75 procent av vattenförbrukningen, de kommunala verksamheterna för cirka 5 procent och företagen för resten.  Vilket är kommunens respektive medborgarnas ansvar här?

– Båda har en viktig roll. Vi på kom­ munen måste fortsätta vårt arbete med att få ner vår egen vattenförbrukning och vara en god förebild. Genom att gå i bräschen och visa hur viktigt det är att inte slösa på vatten kan vi sprida den goda vanan till hushållen.

För att spara vatten och trygga dricks­ vattenförsörjningen långsiktigt jobbar Lunds kommun på många fronter. Under 2025 lyckades kommunen minska för­

 Lovisa Larsson, VA-strateg, Lunds kommun.

Toalettspolning 30 L

Övrigt 10 L

Disk 15 L

Personlig hygien 30 L

Tvätt 15 L

SÅ HJÄLPER DU TILL ATT SPARA VATTEN Duscha i stället för bada. När du duschar går det åt cirka 12 liter vatten i minuten, medan ett fullt badkar förbrukar 150–200 liter.

Trädgård. Samla regnvatten i en tunna och använd för bevattning. Gör inte större vattenkrävande nyplanteringar i maj, när det börjar bli varmt.  Tillgång till dricksvatten är både en mänsklig rättighet och något vi måste hushålla med.

brukningen i sina egna fastigheter med 8,8 procent jämfört med året innan.

En viktig förklaring är satsningarna på ny teknik i Högevallsbadet, berättar Lovisa Larsson. Genom att återvinna och rena stora delar av vattnet i anläggningen har vattenförbrukningen minskat med nära hälften, eller över 30 000 kubikmeter årligen.

– Smartare hushållning med dricks­ vattnet är ett viktigt sätt för kommunen att minska sin förbrukning. Det kan vara att cirkulera och rena vattnet som i Höge­ vallsbadet eller använda dagvatten i stäl­ let för dricksvatten till bevattning.

I Kunskapsparken i Brunnshög finns en dagvattenkiosk där kommunens tank­ bilar kan hämta vatten för bevattning.

Det naturligt renade dagvattnet leds till kiosken och en brunn där det lätt kan pumpas upp.

– Att använda befintligt dagvatten till bevattning är ett mycket bra exempel på hur vi bättre kan ta tillvara vatten. Här finns en stor resurs som vi framöver kan använda mer effektivt.

Andra kommunala insatser som görs är exempelvis användning av sensorer som mäter fukten i marken så att bevatt­ ning sker endast när jorden är torr.

En viktig del i kommunens arbete med att nå målet om att minska hushållens vattenförbrukning till 100 liter per person och dygn är att upplysa och informera, såväl medarbetare som invånare, om hur man kan spara på sin vattenförbrukning.

–Vi måste alla bli mer medvetna om vilken fantastisk tillgång vi har på rent och billigt dricksvatten, och värdesätta det mer.  Är det möjligt att minska sin vattenförbrukning till 100 liter?

– Absolut. Det är den nivån man ligger på i Danmark i dag. Det handlar mest om att vi inte är vana vid att hushålla med vatten. Tänk på hur snabbt vi anpassat oss till källsortering och minskad energi­ användning, samma resa kan vi göra med vattenförbrukningen.

Text: Magnus Nilsson Foto: VA SYD och Cecilia Johansson

Disk och tvätt. Kör fulla maskiner.

Till en tvätt går det åt cirka 50 liter vatten.

”LUNDABORNA BRA PÅ ATT SPARA VATTEN” Sommaren 2026 kännetecknades av vattenbrist. Vattennivån i Vombsjön där Sydvatten tar sitt dricksvatten var nere på rekordlåga nivåer, och de kommer att fortsätta att vara låga till dess höst- och vinterregnen fyller på sjön, berättar Josefin Barup, dricksvattenchef på VA SYD.  Hur hanterade Lundaborna sommarens uppmaning om att spara vatten?

– Mycket bra. I juni minskade hushållens vattenförbrukning med ungefär 10 procent, jämfört med ett medelvärde på fem års sikt. Så Lundaborna ser ut att ha hörsammat vår vädjan om att spara på vatten, vilket är väldigt glädjande.

Så förbereder sig Lund för kris och störningar Om elen stängs av en vecka, vattnet slutar rinna i kranen och matbutikerna får tomt på varor. Klarar du dig då?

Lunds kommun arbetar med kris­ beredskap för att hantera såväl mindre som större samhällsstörningar.

– Kommunens samhällsviktiga verk­ samheter, som exempelvis vård och skola, förbereder sig på att klara sig utan mat, vatten och elektricitet under minst två veckor, säger Anne Pivén, beredskaps­ samordnare.

– Vid kriser måste alla vara beredda att axla sitt ansvar. Lunds kommun har i uppgift att säkra samhällets bas­ funktioner, men som medborgare har vi också ett eget ansvar att vara förberedda på det oväntade, säger Fredrik Stenberg, beredskapssamordnare på Lunds kommun.

För att se till att kommunens verksam­ heter kan hantera olika typer av kriser hålls övningar och utbildningar. Dess­ utom tas så kallade kontinuitetsplaner fram inom kommunens verksamheter.

Inom beredskapsområdet tillkommer flera nyheter. I Lund installeras VMA-­ tutor i byarna som ljuder vid Viktigt meddelande till allmänheten.

Vid händelse av kris går kommunen först och främst ut med information via lund.se. Om nätet ligger nere finns det informationspunkter på kommunens bibliotek. Vid större kriser öppnar kom­ munen också trygghetspunkter där det finns tillgång till sådant som mat och reservkraft. I Lund finns också runt 800 skyddsrum.

18

KLARAR DU DIG PÅ EGEN HAND I 7 DAGAR? På hemsidan för Myndigheten för civilt försvar (MCF) finns tips och information om vad du bör ha hemma i din ”krislåda” för att klara minst 7 dagar utan samhällets hjälp.  Från och med hösten 2026 installeras varningssystemet ”Hesa Fredrik” i Lunds byar.

För mer information om detta se fliken Samhällsskydd och beredskap på lund.se.

Text: Magnus Nilsson Foto: MCF

Läs mer på: www.mcf.se och www.krisinformation.se

Bild: VA SYD

Tillsammans hjälps vi åt att spara på vatten

Mat & dryck 10 L

TRYGGHET

Lunds trygghetsvärdar skapar lugn i byar och i stad Pilotprojektet med trygghetsvärdar i Södra Sandby blev så lyckat att kommunen nu beslutat att göra satsningen permanent och utöka den till fler platser. Till en början patrullerar de i Dalby, Veberöd och Kulturkvadranten.

– Trygghetsvärdarna har visat sig ha en lugnande och trygghetsskapande effekt där de patrullerar. Det har vi sett både genom egna utvärderingar och i polisens trygghetsmätningar och brottsstatistik.

Kommunen beslutade därför att både göra satsningen permanent och utöka den till fler platser, berättar Håkan Nilsson, som är säkerhetschef i Lunds kommun.

Pilotprojektet med trygghetsvärdar i Södra Sandby genomfördes under perio­ den 2023–2025. Utfallet av provperioden visade att den upplevda tryggheten öka­ de. Problemindex, som ingår i lokala trygghetsmätningar och mäter hur stor andel av invånarna som upplever olika ordningsstörningar och otrygghets­ problem, minskade från 1,38 till 1,22 på en sexgradig skala.

– Det som var särskilt roligt var den positiva respons vi fick från ungdomar i intervjuer och enkäter. De upplevde trygghetsvärdarna som både tillgängliga och förtroendeskapande, att de fanns där att prata med om det var något och som en betryggande vuxennärvaro ute om kvällarna.

I dag patrullerar det trygghetsvärdar i Dalby, Veberöd och Kulturkvadranten i centrala Lund. En grupp på fyra anställda turas om att besöka de olika områdena några dagar i taget från tidig eftermiddag till midnatt. Framöver kommer fler plat­ ser att inkluderas i deras ronder, säger Håkan Nilsson.  Vad gör egentligen en trygghetsvärd?

– De patrullerar till fots två och två i ett visst område och arbetar relationsoch brottsförebyggande. Huvudsyftet är att stärka kommunens närvaro och öka tryggheten. Det gör de genom att vara en synlig och lugnande kraft i området, samtala och samverka med boende och andra aktörer och vara ett stöd för den som vill prata eller behöver information om något.  Vilka befogenheter har trygghetsvärdarna?

– De har inga extra befogenheter men kan ofta avstyra situationer genom samtal och sin närvaro. De samverkar också med polis och exempelvis socialtjänst och hjälper till att rapportera in otrygga miljöer, skadegörelse och andra problem, vilket gör att kommunen kan åtgärda brister tidigare än vi kunnat göra annars.

Text: Magnus Nilsson Foto: Jan Nordén

 Lunds kommun har i dag fyra trygghetsvärdar som turas om att patrullera i Dalby, Veberöd och Kulturkvadranten i centrala Lund.

GÖR EN FELANMÄLAN! Ser du en trasig lyktstolpe eller något annat som behöver åtgärdas gå gärna in på lund.se och gör en felanmälan. Du kan också ladda ner kommunens app – ”Fel­ anmälan Lunds kommun” – till din smartphone och göra en felanmälan den vägen.

Nordr sätter tonen för nya Västerbro I nya stadsdel Västerbro växer kvarteret Rapsodi fram.

På den tidigare TetraPak-fastigheten skapar vi 83 bostadsrätter i etapp 1 - ett kvarter som redan väckt stort intresse. Här möter samtida arkitektur den industriella historien längs den framtida Västra Esplanaden och parkstråket i söder alldeles inpå. Kommande etapp i kvarteret planeras vara tillgängliga på marknaden kvartal 1 2027.

Variationen är Rapsodis styrka och har varit inspirationen under hela kvarterets utveckling. Resultatet är stadsradhus i markplan, kvadratsmarta ettor och tvåor, både stora och små familjelägenheter, exklusiva takvåningar och det vi kallar signaturlägenheter som ligger på de allra bästa lägena i kvarteret. Arkitekt är Stadstudio. Beräknad inflyttning startar hösten 2028.

Du är varmt välkommen att höra av dig till våra mäklare på Bjurfors för att boka in dig på nästa visning!

Här bor du mellan stadens puls och parkens lugn på Västerbros bästa läge.

Margretedal – kommande bostäder intill Stadsparken Margretedal ligger ett stenkast från Stadsparken och centrum. Här tar Nordr del i omvandlingen av ett föråldrat verksamhetsområde till ett levande stads­ kvarter. Vi planerar för ca 130 bostäder med en säljstart under senare delen av 2027. Anmäl intresse på vår hemsida för att inte missa någon information!

Bild: Tengbom

Läs mer om våra satsningar i Lund på nordr.info/lund

19

HÅLLBARHET & KLIMAT

Så blir Lund klimatneutralt till 2030 Sedan 2010 har Lund lyckats att närapå halvera utsläppen av växthus­ gaser i kommunen. För att nå det högt ställda kommunmålet om att vara helt klimatneutralt till 2030 krävs det att vi ökar takten på flera fronter, berättar Jon Andersson, chef för miljöstrategiska enheten i Lunds kommun.

– Den största utmaningen nu är utsläppen från transporter. För att vi ska ha en chans att nå våra klimat­ mål måste elektrifieringen och om­ ställningen av transportsektorn gå snabbare. De fossila utsläppen från transporter står i dag för ungefär hälften av alla utsläpp.  Är det möjligt för Lund att nå klimatmålet?

– Ja, absolut, men för det krävs en gemensam kraftsamling såväl lokalt som nationellt, och inom EU.  Varför ska just Lundaborna föregå med gott exempel?

– Klimatförändringarna är ju här och nu och vi behöver alla dra vårt strå till stacken för att hantera dem.

Lund är också en kommun med engagerade medborgare, universitet och innovativa företag som har möj­ lighet att genomföra detta, och där­ för kan föregå med gott exempel.

Lunds kommun har av EU ut­ setts till en av de hundra städer inom unionen som ska visa vägen för en snabb klimatomställning.

– Kommunens egen organisa­ tion har här gått före och är till nästan hundra procent fossilfri. I klimatsamarbetet CoAction Lund samarbetar vi med både stora och små företag för att tillsammans få ner utsläppen och nå klimatmålet.

Dagvattendammar och grönska är ett annat viktigt område, berättar Jon Andersson: – Naturbaserade lösningar som dagvattendammar och exempelvis våtmarker och grönska hjälper till att både hantera effekterna av klimat­ förändringar, som översvämningar till följd av skyfall, och att binda koldioxid.

I Brunnshög har kommunen anlagt dagvattendammar i både Kunskapsparken och Nobelparken, som utöver sin praktiska funktion skapar små oaser för både männi­ skor och djurliv.

LUNDS 4 ÖVERGRIPANDE POLITISKA MÅL Mål 1: Tillitsbaserad styrning Mål 2: Sveriges tryggaste kommun Mål 3: Fler Lundabor i arbete Mål 4: Klimatneutralitet 2030 Läs mer om målen på lund.se

20

 Jättelokan kan bli upp till 5 meter hög. Den invasiva växten innehåller ämnen som när de kommer i kontakt med huden och därefter solens UV-ljus kan orsaka svårläkta brännsårslika hudskador.

 Lunds kommuns säsongsanställda får tillsammans med ägaren, Marcus Ryberg, lantbrukare i Gödelöv utanför Genarp.

 I den välbesökta boden vid Gödelövsvägen säljs nyskördade grönsaker från gården.

Kommunalt anställda får bekämpar jätteloka i Genarp Sedan två år tillbaka bekämpar säsongs­ anställda får den invasiva växten jätteloka i Genarp. En både effektiv och hållbar bekämpningsmetod som utförs i samarbete med den lokala bonden och ekoodlaren Marcus Ryberg.

– Fåren älskar jätteloka, det är det första de går på och betar när de kommer dit, säger Marcus Ryberg.

Jättelokan är en stor högvuxen växt som inte bara utgör obehag för människor och många djur utan även måste bekäm­ pas av markägaren. Den finns med på EU:s förteckning över invasiva arter. Väx­ ten innehåller ämnen som i kombination med solljus kan ge en kraftig kemisk reaktion med brännblåsor och sveda.

Vid manuell bekämpning måste man därför skydda sig noga för att undvika att få växtsaft på hud och i ögon. Vattentäta kläder, skyddsglasögon, gummihandskar är ett måste. Fåren däremot, de kan mumsa på utan besvär, berättar Marcus Ryberg:

– Våra värmlandsfår påverkas inte alls, och de är ändå där och betar dygnet runt.

Själv såg jag ju ut som en rymdgubbe i all skyddsutrustning jag hade när jag slog lokorna med lie innan. Otroligt svettigt och jobbigt – och dessutom ineffektivt, då man är tvungen att upprepa det flera gånger under säsongen.

De säsongsanställda fåren som Lunds kommun anlitar genom ägaren Marcus Ryberg betar på kommunens mark vid Höje å, strax norr om Genarp. I år är det tio får. Fåren kan liknas vid en slags levande robotgräsklippare som genom att de är där på heltid håller jättelokan i schack både på platsen och minskar ris­ ken för att dess frön sprids till nya områ­ den via Höje å. En enda planta kan årli­ gen producera och sprida upp till 100 000 frön!

För Lunds kommun är samarbetet med Marcus Ryberg och hans får en vinst på många sätt. Det är kostnadsbesparande, mer effektivt, utgör mindre risker för

kommunens personal och miljömässigt hållbart. Att använda kemiska bekämp­ ningsmedel nära vattendrag vill kommu­ nen undvika.

Hållbarhetsaspekten är inte bara viktig för kommunen utan utgör också kärnan i Marcus Rybergs verksamhet. Tillsam­ mans med sin fru Elin driver han sedan några år en ekologisk grönsaksodling på gården norr om Genarp, under namnet Bonde­kocken. Strax intill gården, vid Gödelövsvägen, har de också en väl­ besökt grönsaks­bod där det hela tiden stannar till både cyklister och bilburna kunder.

– Här säljer vi grönsaker och örter som är i säsong, och ägg från gårdens frigående höns, som bor i flyttbara höns­ hus ute på våra fält. Till hösten öppnar vi också en ny större gårdsbutik på samma plats, vilket ska bli väldigt roligt.

Text: Magnus Nilsson Foto: Jan Nordén och Naturvårdsverket

Foto: Jan Nordén

ANNONS

Sebastian Gulz-Haake, mjukvaru- och systemingenjör på Saab Naval, i Saab Navals showroom i de nya lokalerna i Brunnshög.

”Det är ett spännande och lärorikt jobb med viktigt syfte” Foto: Saab

Sebastian Gulz-Haake, 30 år,

Saab flyttade in i sina nya lokaler på Brunnshög i november 2025. Då var de cirka 800 medarbetare. I dag är de över 1 000 personer och ytterligare rekrytering väntar nu efter det stora ubåtsavtalet med Polen om tre stycken A26 ubåtar.

Saab i Lund:

En stark start på en fantastisk tillväxtresa Efter bara knappt ett år i sina nya stora lokaler i Brunnshög har Saab redan växt med nära 200 medarbetare.

– Flytten till Lund har varit otro­ ligt lyckad och vi har känt oss väl­ komna från dag ett, säger Emma Wester, platschef på Saab i Lund.

I höst är det ett år sedan Saab flytta­ de in i nya lokaler på Brunnshög i Lund. Sedan dess har mycket hänt.

– Vi kom hit i november 2025 med drygt 800 medarbetare, somma­ ren 2026 var vi över 1 000 personer och nu väntar ytterligare tillväxt och rekrytering efter det stora ubåtsavta­ let med Polen på tre stycken A26 ubåtar, säger Emma Wester.

De allra flesta medarbetarna i Lund tillhör Saabs affärsområde Naval, som bildades den 1 april i år i och med en omorganisation där det

tidigare affärsområdet Kockums gick samman med enheten Naval Combat Systems. Det innebär att Saab i dag har mer eller mindre all maritim verksamhet inom ett och samma affärsområde.

Det nio våningar höga huset på Skyddsgatan, strax intill Trafikplats Lund Norra, där Saab och den Saabägda teknikkonsulten Combitech, håller till är på 24 000 kvadratmeter.

Hur gör man för att flytta över 800 medarbetare till nya lokaler nästan över en natt?

– Ja, det kräver mycket förberedel­ ser på alla håll och kanter, särskilt för ett företag som vårt med mycket säkerhet, skyddsgrindar och kontrol­ ler där allt måste funka och alla komma in – men det gick väldigt bra! Datorerna fungerade, personal­ matsalen var igång och alla hade ett skrivbord att sitta vid.

Foto: Jan Nordén

Varför flyttade ni från Malmö till Lund?

Emma Wester, platschef på Saab Naval, Lund.

– Saab Naval är inne i en period av väldigt stor tillväxt och hade både växt ur fastigheterna inne i Malmö och behövde samla vår kompetens på ett ställe. I Malmö var vi utsprid­ da på tre olika platser. I Lund fick vi ett väldigt bra bemötande av kom­

munen som var lyhörda för våra behov och kunde erbjuda en tomt som passade och gav oss snabb handläggning.

På Brunnshög är nu Saab granne med Max IV, ESS och andra viktiga aktörer.

– Just närheten till Lunds univer­ sitet och möjligheten att etablera oss mitt i Lunds Innovationsstråk var också en viktig pusselbit för oss i valet av etableringsort. Vi har exem­ pelvis ett väldigt nära samarbete med Amyna, innovationsplattformen för försvars- och säkerhetslösningar, som finns här på Ideon Science Park.

Tillgången på spetskompetens är en annan avgörande faktor för Saab.

– Saabs nya order på tre ubåtar till Polen har ett ordervärde på cirka 47 miljarder kronor och kommer att innebära många nyanställningar både här i Lund och på andra håll, berättar Emma Wester.

I Lund arbetar Saab främst med att designa och utveckla ubåtarna, i Helsingborg finns en avdelning för bland annat mjukvaruutveckling, och i Karlskrona och Landskrona byggs ubåtarna. Det innebär att man i Lund och Helsingborg främst söker ingenjörer och på de andra platserna produktionspersonal.

arbetar som mjukvaru- och system­ingenjör på Saab Naval sedan tre år tillbaka.

Saab toppar listan över svenska ingenjörsstudenters drömarbetsplats, varför det?

– Jag tror det framför allt handlar om att man får möjlighet som ingenjör att både jobba med väldigt spännande teknik och på samma gång vara en del av ett större syfte. Jag känner personli­ gen att det ger mig något extra när jag går upp på morgonen och åker till jobbet att det jag gör under dagen bidrar till att stärka Sveriges försvarsförmåga och skydda vårt samhälle. Det är en ganska häftig känsla faktiskt.

Hur kom du själv hit?

– Jag pluggade maskinteknik vid LTH här i Lund och gick på en lunchföreläsning där Saab be­ rättade om sina ubåtar, innan dess visste jag knappt vad de sysslade med. Sedan träffade jag av en slump min nuvarande chef på en arbetsmarknadsmässa och insåg att det här lirar väldigt bra med både det jag pluggat och det jag vill få ut av ett jobb.

Vad arbetar du med om dagarna?

– Jag jobbar med automation när det gäller övervakning och styrning av ubåtarna. Det handlar både om att styra den i vattnet rent konkret men också om allting an­ nat som måste funka i en ubåt för att besättningen ska kunna utföra sitt uppdrag, från torpedhantering till luftkonditionering, så det är en väldig bredd på det man gör och ingen dag är den andra lik.

Läs mer på saab.com

21

Ikano Bostad bygger framtidens med människan i centrum Lund växer, utvecklas och föränd­ ras. Nya stadsdelar tar form, gamla miljöer får nytt liv och behovet av hållbara, trygga bostäder blir allt större. Mitt i denna utveckling finns Ikano Bostad – en långsiktig aktör med tydligt arv från Ingvar Kamprad och Ikea. Med flera spännande projekt på gång i Lund, inte minst i Västerbro och Sankt Lars, fortsätter Ikano Bostad att bidra till stadens framtid.

– För Ikano Bostad börjar hållbar

stadsutveckling med människorna som ska bo där. Vi skapar trygga och attraktiva boendemiljöer där männ­ iskor trivs och vill leva sina liv – i dag, i morgon och om 50 år.

Det säger Marcus Vesterberg, projektutvecklare på Ikano Bostad i Öresundsregionen. Fastighetsbolaget, som det ser ut i dag, bildades 2005 och är en del av Ikanogruppen, som ägs av familjen Kamprad. I Ikano Bostads verksamhet ingår fastighets­ ägande, förvaltning och projekt­ utveckling.

I Västerbro håller Ikano Bostad just nu på att uppföra ett helt kvarter på andra sidan gatan från Lerbäcks­ skolan. Här skapas en grönskande, levande och blandad stadsdel med cirka 400 bostäder, både bostads­ rätter, hyresrätter och radhus, mobilitetshus med parkeringsplatser, förskola och innergårdar som leder ut mot Slåtterbackens grönområde och lekpark. Från centralstationen är det bara tio minuters promenad.

– Att få möjlighet att bygga ett nytt bostadsområde intill en befintlig parkmiljö med fullvuxna träd är gan­ ska så sällsynt, så det är vi väldigt glada över. Både boende och förskola får därmed tillgång till grönska direkt när de flyttar in.

Byggnationen av det första bo­ stadshuset pågår just nu. Det består av 76 attraktiva lägenheter mellan 1–4 rum med planerad inflyttning 2027.

– Det kommer att bli jättefint med sina rödputsade fasader, rundade balkonger och bottenvåning med grön träpanel. Verkligen inbjudande och trevligt, och med inspiration från både Lund och Västerbros äldre indu­ strimiljöer. Att vi hamnat rätt här syns på den stora efterfrågan vi haft på lägenheterna, där majoriteten i första huset redan är sålda.

På taket till mobilitetshuset i kvar­ teret planeras för unika takradhus.

– Det kommer att bli Lunds första

22

finns en väldigt stor efterfrågan på att bo i ett lite mindre hus med trädgård som ligger centralt, både från äldre som vill flytta från sin villa, och barn­ familjer som nu bor i lägenhet.

takradhus! Radhusen kommer alla att ha varsin egen uteplats och en riktigt fin utsikt över Lund.

På Sankt Lars-området pågår nu

detaljplanearbete för ett annat av Ikano Bostads projekt.

– Det här är ett riktigt drömprojekt och kommer att bli ett fantastiskt vackert område. Sankt Lars är en plats med väldigt starka värden och det är viktigt att detaljplanearbetet får ta sin tid i en så viktig miljö. För­ hoppningsvis kan det komma ett beslut under nästa år.

Ikano Bostad äger en fastighet i sydvästra delen av Sankt Lars-området, mot åkrarna i väster och med Sankt Larsparken och Höjeådalen ovanför.

Vilken typ av bostäder vill Ikano Bostad bygga på Sankt Lars?

– Det är för tidigt att säga, men det kommer att bli en blandning av olika bostadstyper, bland annat radhus.

Varför just radhus?

– Det skulle passa in perfekt i om­ rådet och är dessutom något som vi märkt verkligen saknas i Lund. Det

”På Ikano Bostad bär vi alla med oss Ingvar Kamprads vision och syn på företagande. Vi vet att vi har ett stort ansvar när vi jobbar med bland det viktigaste som finns i människors liv – deras hem. Det kräver respekt och innebär ett stort åtagande från vår sida.”

Marcus Vesterberg, projektutvecklare, Ikano Bostad

I år, 2026, är det exakt etthundra år sedan som Ingvar Kamprad föddes.

Hans småländska envishet, folklighet och syn på produktutveckling ledde till en helt unik framgångsresa, och hans skapelse Ikea är än i dag världens störs­ ta möbel- och heminredningsföretag.

Hur märks arvet efter Ingvar Kamprad hos Ikano Bostad?

– Ingvar Kamprads syn på vad som är själva kärnan i Ikeas uppdrag utgör också Ikano Bostads värdegrund.

Ingvar Kamprad ville skapa produk­ ter som skulle förenkla människors vardag och möjliggöra ett bättre liv, och göra detta i dialog med sina kun­ der. Samma målsättning har vi på Ikano Bostad med våra bostäder. Vi vet att vi har ett stort ansvar när vi jobbar med bland det viktigaste som finns i människors liv – deras hem.

Det kräver respekt och innebär ett stort åtagande från vår sida.

ANNONS

Lund –

Ikano Bostads starka sociala engagemang Tillsammans med det lokala näringslivet, ideella föreningar och kommunen jobbar Ikano Bostad aktivt för att förbättra de platser där vi är verksamma, och få våra boende att känna sig delaktiga och måna om sin närmiljö.

– Det finns ett väldigt stort socialt engagemang hos våra anställda för att skapa bra boendemiljöer. Medarbetarna har också förmånen att få jobba ideellt en dag varje år, på betald arbetstid, med ett lokalt initiativ de tycker är viktigt. Något vi kallar Social Day, säger Marcus Vesterberg.

Ett annat exempel är Ikano-Akademin.

Genom den hjälper vi unga vuxna som bor i våra bostadsområden att komma ut i arbete och studier. Målgruppen är unga mellan 18 och 29 år som av något skäl hamnat utanför utbildning och arbetsmarknad. Sedan starten 2024 har 160 unga i Stockholm, Västerås och Malmö gått Ikano-Akademin, varav över 130 fått arbete eller börjat studera.

– Det är inte alltid så lätt att komma in på arbetsmarknaden som ung om man inte redan har ett nätverk. Här får de en chans att visa vad de kan, hitta ett sammanhang och lära sig mer om vad som förväntas av en på arbetsmarknaden.

Ikano Bostad är också bland annat med och sponsrar Stiftelsen Läxhjälpen, som jobbar för att fler elever ska uppnå gymnasiebehörighet och Berättarministeriet, som arbetar för att minska segregation bland unga med hjälp av läs- och skrivutveckling.

PÅGÅENDE OCH PLANERADE PROJEKT I LUND

För Ikano Bostad står människan i centrum när vi utvecklar och förvaltar fastigheter och bostadsområden. I Lund har Ikano Bostad flera aktuella projekt på gång med både bostads- och hyresrätter och radhus.

Västerbro Mittemot Lerbäcksskolan, på hörntomten innanför Kaprifolievägen och Öresunds­ vägen, utvecklar Ikano Bostad ett stort antal bostäder och fastigheter för olika verksamheter: Västerbro 1: 76 st. bostadsrätter på 1–4 r.o.k. Säljstartat. Planerad inflyttning sommaren 2027.

Västerbro 2: 67 st. bostadsrätter på 1–5 r.o.k. Säljstartat. Planerad inflyttning sommaren 2028.

I området tillkommer sedan ytterligare ett flerbostadshus med bostadsrätter, en större hörnfastighet med hyresrätter, förskola och bostäder och ett mobilitetshus med parkeringsplatser – och på dess tak BRF-radhus!

Mårtens Fälad I det gröna och lummiga området Solhällan i korsningen mellan Dalbyvägen och Sandbyvägen planeras för 64 lägenheter med 1–5 r.o.k. i Brf Botanikern.

Brunnshög I centrala Brunnshög planeras just nu ett stort kvarter med cirka 170 bostäder i form av både radhus och lägenheter.

Sankt Lars I sydvästra delen av Sankt Lars-området planerar Ikano bostad att bygga cirka 400 nya bostäder i form av både lägenheter och radhus. Detaljplane­arbete pågår.

För intresseanmälan och försäljning i Västerbro: Se ikanobostad.se

OM IKANO BOSTAD I Västerbro uppför Ikano Bostad just nu ett helt kvarter med cirka 400 bostäder bara 10 minuters promenad från Lund C, intill Slåtterbackens grönområde.

I sydvästra delen av Sankt Lars vackra parkområde planerar Ikano Bostad nya bostäder, bland annat radhus.

Ikano Bostad är en affärsdriven och långsiktig fastighetsägare som möter de många människornas behov av bostäder genom aktiv förvaltning och projektutveckling. I Sveriges storstadsregioner och i Köpenhamnsregionen äger och förvaltar vi cirka 7 600 hyresrätter och sex vårdboende och startade cirka 500 bostäder under 2025.

Vi grundades 2005 och är en del av Ikano Group, en internationell företagsgrupp startad av grundaren till IKEA. Med vårt unika arv och vilja att göra skillnad bygger vi relationer, hittar smarta lösningar och förbättrar de platser där vi verkar.

Läs mer på ikanobostad.se

23

LEKPLATSER I LUND

 Runt om i hela Lunds kommun finns 170 lekplatser av olika storlekar. En del av dessa är skapade utifrån ett visst tema som Tippens lekplats (stora bilden) som invigdes våren 2026. Bilderna till höger (överst) är från Tippens och Stadsparkens lekplats, och Stadsparken respektive Tunaparken (underst).

”En bra lekplats skapas i nära dialog med barnen på platsen” I Lunds kommun finns över 170 lekplatser att springa, klättra, gunga, åka rutschkana och leka loss på för såväl små som äldre barn. Det senaste tillskottet är lekplatsen Tippen på Sankt Hans backar, och hösten 2026 startar arbetet med sagolekplatsen Löwegrenska bakom Lunds stads­ bibliotek.

– Vi vill ha en lekplats där leken aldrig tar slut, sa ett av barnen. Ett annat att man ska upptäcka nya saker hela tiden, så att man alltid vill komma tillbaka.

Samtalen med barnen har gett oss väldigt mycket i arbetet med Tippen och de andra lekplatserna, säger Ida Frölich, landskapsingenjör på Lunds kommun som varit projektledare för Tippen, Lunds senaste lekplats.

Namnet Tippen kommer av att Lunds största park, Sankt Hans backar, där lek­ platsen ligger en gång i tiden användes som soptipp. Några farliga ämnen finns inte kvar i marken men genom att an­ knyta till skrot och skräp ville kommunen skapa en lekplats med tema som både är rolig och lärorik.

När en ny lekplats ska byggas eller upp­ graderas börjar det vid större projekt ofta med en dialog där kommunen träffar

barn, elever och pedagoger på platsen.

För vem vet bättre än barnen själva hur en lekplats ska vara?

I arbetet med lekplatsen Tippen fick barn på Backaskolan och S:t Hansgårdens fritidshem ge sin syn på hur den bäst kan utformas och vad de tyckte om den då befintliga lekplatsen. Råd som i många fall sedan förverkligades, berättar Ida Frölich: – Vi har bland annat satt dit en riktig skrotbil, ingen leksaksbil utan en riktig bil. En gammal Saab som vi låtit ta bort alla farliga delar på och som blivit enormt populär bland barnen. Där finns också en gigantisk gammal tekopp att leka kurra­ gömma i och en jättestor doktorshatt som används som lekstuga.

I kommunen finns i dag sex lekplatser som är anlagda utifrån särskilda teman, och en sjunde är nu på gång i Löwegrenska parken bakom Lunds stadsbibliotek. I Stångby finns exempelvis en lekplats med lantbrukstema, som heter Lantbrukslekan, och i Tunaparken en lekplats med sago­ tema som hämtat inspiration från Tuna slott som en gång låg där.

– Nya eller uppgraderade större stadsdelslekplatser måste inte ha ett tema men vi tycker det känns roligt att jobba utifrån platsens historia där det känns

möjligt. Det hjälper till att skapa en fantasifull miljö som också är lärorik, säger Clara Lundqvist, tf chef för stads­ miljöenheten på Lunds kommun.  Hur skiljer sig dagens lekplatser från gårdagens?

– I dag vill vi att leken ska fylla ett lite större syfte än förr, det ska inte bara vara roligt utan också exempelvis bidra till barnens motoriska utveckling. Och vad gäller de större lekplatserna i sig ska de också kännas välkomnande och fungera som en mötesplats för alla åldrar. Även mormor och storebror ska gärna tycka det är roligt att följa med dit.

 Ida Frölich, landskapsingenjör på Lunds kommun.

 Har barnens lek också förändrats?

– Både och, säger Ida Frölich. Ibland när vi vill ta bort vissa grejer som vi tror känns lite tråkiga och dammiga, som ett par gungor, protesterar barnen vilt: Vi älskar ju att leka där! Andra gånger kan vi märka att barn har lite svårare att kom­ ma igång med fantasilekar och behöver en extra knuff och något på lekplatsen som hjälper till att fånga deras intresse – som den stora tekoppen på Tippens lekplats.

 Clara Lundqvist, tf chef för stadsmiljöenheten på Lunds kommun.

Text: Magnus Nilsson Foto: Jan Nordén

– Det kommer att bli fantastiskt fint.

Med den får Lundaborna en lekplats mitt i centrum. En fin grön liten park med över hundra år gamla träd och en väldigt spännande historia, säger Clara Lundqvist.

Arbetet med lekplatsen i Löwegrenska trädgården, strax bakom Lunds stadsbib­ liotek, börjar hösten 2026 och invigning planeras till våren 2027. Under byggna­ tionen stängs platsen av för besökare.

24

Löwegrenska trädgården var tidigare en privat trädgård, till stor del anlagd av familjen Löwegren på 1800-talet. Kvar i dag från den tiden finns bland annat ett ginkgoträd och en enorm bok.

– Trädgården är en dold pärla i Lund.

Det är lite som att förflyttas bakåt i tiden och det kommer vi att använda oss av i gestaltningen av lekplatsen. Vi kommer bland annat att skapa en sagostig och göra klätterställningar som liknar träd.

Illustration: Kamoma Landskap AB

Löwegrenska – Lunds nya sagolekplats

 Med inspiration från 1800-talet skapas nu en ny lekplats med sagotema bakom Lunds stadsbibliotek.

HÄR HITTAR DU FLER ROLIGA LEKPLATSER I Lund skiljer man mellan stadsdelsparker, som är större och där vissa kan vara lekplats med tema, områdeslekplatser, som fungerar som en samlingspunkt i ett bostadsområde, och närlekplatser, som främst används av de boende på platsen. På lund.se finns en karta över samtliga kommunala lekplatser.

ANNONS

HSB Skåne skapar ett Living Lab Lund i Brunnshög Genom sin långa historia har HSB bidragit till svensk boendestan­ dard på många olika sätt, från moderna kök och badrum till tvättstugor och barnstugor. Men hur ser framtidens hållbara boen­ de ut? Det ska HSB Skåne nu undersöka i sitt kommande pro­ jekt Living Lab Lund i Brunnshög, i ett hus innehållande både bo­ stadsrätter och hyresrätter.

– HSB Skåne vill tillsammans med

boende och andra aktörer hitta inno­ vativa lösningar för morgondagens hem, både när det gäller livskvalitet och minskad klimatpåverkan, säger Caroline Sellström, affärschef nypro­ duktion, HSB Skåne.

Living Lab Lund, HSB Skåne Fu­ ture, heter det nya huset och projek­ tet. Ett flerbostadshus med både bostads- och hyresrätter som ska uppföras strax intill Brunnshögstorg.

Projektet sker i samverkan med Skanska som också kommer att vara byggherre för huset, som är ritat av White Arkitekter.

– Vårt fokus är social hållbarhet och välmående. Vi vill skapa ett hus som är levande dygnet runt. Det finns en otrolig ensamhet i Sverige och HSB Skåne vill vara med i arbe­ tet för att minska den.

Hur kan ensamhet byggas bort?

– Genom att skapa fler möjlighe­ ter till spontana möten. I vårt hus vill vi åter bygga en gemensam tvättstu­ ga på en central plats i byggnaden, där den blir en naturlig mötesplats.

Mellan hyresdelen och bostads­ rättsdelen finns en gemensam trappa som blir det sociala navet i huset.

– Där möts de boende på väg till jobb, skola, affär eller för att bara hitta någon att fika med. Här kan man stanna och småprata en stund, sätta sig ner i en soffa, eller inte prata alls. Det är viktigt att de boende själ­ va får välja graden av umgänge. Det ska inte kännas påtvingat.

Storleken på lägenheterna i huset kommer variera. I hyresdelen plane­ ras för såväl små lägenheter med

En visionsbild över flerbostadshuset Living Lab Lund, HSB Skåne Future som HSB ska uppföra i Brunnshög. En unik test- och forskningsmiljö och ett fint boende med både bostads- och hyresrätter.

delat kök som större lägenheter, som passar exempelvis en forskare som kommer till Lund med sin familj.

Vissa väggar planeras också att göras flyttbara för att en trea ska kunna göras om till en tvåa om behoven ändras, säger Caroline Sellström: – Det centrala i Living Lab är just att vi inte har något facit, utan huset ska vara en levande och föränderlig plats både under själva produktions­ fasen och under hela den tid som människor ska bo där.

– Med Living Lab vill vi hitta lösningarna för morgondagens boende, säger Caroline Sellström, affärschef nyproduktion, HSB, Skåne.

Läs mer på hsb.se

Lund har mer än bara ett drömläge!

Oavsett hur du vill bo finns det ett Lund för dig. Nu utvecklar Peab Bostad staden med Kv. Homely och Kv. Lunden – två nya bostadskvarter med olika karaktär men med samma känsla av hemma.

Mitt i Lunds innovationsdistrikt vid Medicon Village och Ideonområdet, byggs Kv. Homely som kommer inrymma 63 bostadsrätter.

– Homely är för dig som vill bo i ett spännande område under utveckling och samtidigt ha nära till både universitet, arbetsliv och stadens puls, säger Frida Manhem, affärs- och projektutvecklare, Peab Bostad.

Hösten 2027 börjar inflyttningen i Peabs nya kvarter, Homely och Lunden.

Försäljningen av bostäderna är i gång och här erbjuds allt från loftettan upp till familjevänliga fyror, alla med balkong eller uteplats.

– Pricken över i:et blir den gemensamma takterrassen på sjunde våningen. En plats där du kan umgås med vänner, grannar och bara njuta av soliga dagar, säger Frida Manhem.

Söker du lugn och grönska byggs Kv. Lunden i omtyckta S:t Lars Park med 77 nya bostadsrätter.

– Här bor du med en hel park som förlängning av föreningens egen trädgård. Du kan promenera längs Höje å, ta med barnen till parkens fina lekplats och ändå ha Lunds utbud bara några minuter bort, säger Marie Trikson Lööw, Affärs- och Projektutvecklare på Peab Bostad.

Under de närmaste åren kommer området få ett nytt liv. Förutom nya bostäder planeras här för restauranger, butiker och precis utanför Kv. Homely kommer den nya Forskarparken att anläggas.

Kv. Lunden inrymmer 1-5 rum och kök, varav vissa i etage och alla med balkong eller uteplats.

– Våra bostäder ska kännas lika trivsamma dagen du flyttar in som många år senare. Därför har vi valt

hållbara material och en tidlös inredning som står sig över tid, säger Marie Trikson Lööw.

Vill du veta mer?

Kontakta mäklaren Jenny Hylén 0739-62 42 95 jenny.hylen@croisette.se

25

EVENEMANG & UPPLEVELSER OM HEJA LUND! Ett samarbete med representanter från Visit Lund, Axis Communications, Alfa Laval, Castellum, Grand Hotel, Handelsföreningen Lund, Lunds kommun, Lunds universitet, SAAB, Skanska Sverige AB, Sparbanken Skåne, Tetra Pak och Wihlborgs. Mötena leds av kommunstyrelsens ordförande.

För dig som är arrangör: Kontakta oss så hjälper vi dig vidare. hejalund@visitlund.se

Heja Lund!

Tillsammans gör vi stad och byar roligare I initiativet Heja Lund! samverkar näringsliv, universitet och kommun för att på olika sätt lyfta Lund som destination och plats för evenemang.

– Vårt mål är en kommun som sjuder och bubblar av attraktiva evenemang.

För att uppnå det ger vi ekonomiskt stöd till olika typer av arrangemang som hjälper till att sätta Lunds kommun på kartan och som uppskattas av Lunda­ borna, säger Per Welinder, vd för Visit Lund, kommunens helägda destinations­ bolag som fungerar som samordnare för Heja Lund!

Bland de som fått stöd av Heja Lund! finns Gospelfest – Connecting People, där 1 000 sångare deltog, SM i hästhoppning i

Flyinge och den nya skateboardfestivalen på Mejeriet, Skate x Punk x Art. Och i maj 2027 blir det EM i flipperspel.

– Två av de bästa flipperspelarna i världen är just ifrån Lund, så det känns extra häftigt. Vi ser fram emot att det kommer att spelas flipper över hela Lund och att fler upptäcker hur kul det är.

Initiativet Heja Lund! startade 2023 och hjälper till att finansiera större evenemang och projekt som bidrar till att dra besökare till kommunen och göra Lund ännu roli­ gare. Det är ett initiativ där näringsliv, universitet och kommun samverkar.

Sedan starten har de delat ut över sju miljoner kronor.

– I Handelsföreningen är vi över 160

medlemmar och det känns väldigt givande för oss att sitta ner med några av Lunds största arbetsgivare och diskutera hur vi tillsammans kan verka för kommunens bästa. För att en kommun ska bli levande krävs samverkan och Heja Lund! är ett perfekt forum för det, säger Elena Gayer, ordförande i Handelsföreningen Lund.

Denna samverkan är en win winsituation för alla, menar Per Welinder. De lokala näringsidkarna får fler kunder, de stora företagen en mer attraktiv stad för sin personal och Lundaborna tillgång till arrangemang som annars ofta inte skulle varit möjliga att genomföra ekonomiskt.

– Bara att få hit ett större evenemang kostar i dag stora summor, och sedan krävs det lokaler, boende och mycket

annat. Finansieringen från företagen i Heja Lund! är därför helt avgörande för många arrangemang.

Målet är att få till lokala evenemang som med tiden blir självgående, berättar Per Welinder.

– Om hälften av de arrangemang som Heja Lund! stöttar kan bära sig själva efter några år är det ju fantastiskt. Då har vi skapat något fint och återkommande för Lundaborna.

Text: Magnus Nilsson Foto: Anders Bergqvist

Vill du utveckla framtidens kamerateknik?

Hos Axis Communications får du vara med och skapa intelligenta, nätverksbaserade lösningar inom videoövervakning, åtkomstkontroll, intercom och ljudsystem. Vi utvecklar teknik som används av kunder över hela världen för att skydda människor, säkra verksamheter och skapa en smartare vardag.

Innovation är en del av vårt DNA. Varje år investerar vi 18 procent av vår omsättning i forskning och utveckling, vilket gör oss till ett av Sveriges mest forsknings-och utvecklingsintensiva företag.

Här arbetar omkring 5 400 medarbetare i över 50 länder, med huvudkontor i Lund och som en del av Canon Group.

Häng med på vår innovationsresa!

26

Ta del av Lunds rika utbud av upplevelser I vår kommun finns det året igenom en rad spännande aktiviteter och arrangemang för alla åldrar och smaker. Många är dessutom gratis! Visste du att Lund har utsetts till en av Unescos litteraturstäder? Håll gärna utkik efter litterära arrangemang. Här är några tips på hur du hittar rätt i utbudet.

ARLUND M M SOINTERLUND V Än är det ett tag till vintern, men kom ihåg att hålla ögonen öppna för årets program för Vinterlund. I Lund anordnar kommunen sedan 15 år tillbaka både Sommarlund och Vinterlund. Det är program med gratis upplevelser för barn och vuxna i alla åldrar, i stad och byar.

Sommarlund pågick 2026 mellan juni och början på augusti och erbjöd över hundra kulturupplevelser. Det var allsång, danskvällar, barnteater och mycket annat. Utomhusfestivalen Park Live är också en del av Sommarlund.

Vinterlund. Från första advent till Alla hjärtans dag pågår en rad gratis arrangemang som hjälper till att göra den mörka årstiden lite ljusare. Se evenemangs­ kalendern på lund.se för årets program.

Litteralund

 Deltagare på den årliga konstfesten Skissernas Night, på Skissernas museum, skapar tillsammans ett konstverk med hjälp av garnnystan i olika färger.

Visste du att Sveriges största festival för barn- och ungdomslitteratur hålls i Lund i april varje år? Hit kommer tusentals barn och vuxna för att skriva, rita och träffa kända barnboks­ författare. Vässa pennan redan nu om du är mellan 13 och 18 år och vill delta i den årliga skrivartävlingen.

Hitta rätt med vår populära app Med den interaktiva appen Visit Lund får både vana Lundabor, nyinflyttade och besökare chansen att känna Lund på ett nytt sätt. Appen som snabbt blivit mycket populär och kan laddas ner gratis på Google Play och App Store ger dig: • Guidade turer och stadsvandringar. Till allt från Lunds historiska miljöer till vintage­ butiker och Botaniska trädgården.

• Upplev besöksmålen. Kultur, shopping, mat ... Här finns information för både barn och vuxna med filmer, fakta och länkar.

 Scanna QR-koden för att ladda ner appen Visit Lund.

• Cykel- och vandringsturer. Upplev och hitta rätt bland kommunens alla natursköna områden.

• Interaktiv karta med GPS. Här hittar du lätt sevärdheter, utflyktsmål, restauranger och mycket annat i hela kommunen.

• Roliga quiz. Testa dina kunskaper och tävla med vänner och familj. Här finns quiz för både barn och vuxna.

• Evenemangskalender. Listar konserter, familjeaktiviteter, utställningar och sport i Lund med omnejd.

l Anmä e! intress

65+

På kommunens tio träffpunkter för seniorer anordnas aktiviteter året runt för alla smaker. På lund.se finns en Digital träffpunkt med inspelade videos som är öppen 24/7. Missa inte heller att träffas över en rabatterad seniorlunch på kommunens skolor, se fliken Sund i Lund på lund.se

Lov i Lund För dig som går i skolan och är mellan 6 och 18 år anordnas det under skolloven många roliga och gratis aktiviteter.

Oavsett om du gillar sport, skapande, spel, natur eller bara vill ha kul med kompisarna finns det något för dig.

Sommaren 2026 erbjöds allt från gratis dagkollon till basketläger och lejonjakt för barn i Domkyrkan. Nästa lov är höstlovet, där det bland annat brukar bli en del rysliga och spökiga arrangemang.

Ung i Lund Året om finns det mötesplatser och aktiviteter för unga i Lund som vill ha en rolig och utvecklande fritid. På LT21, Lilla Tvärgatan 21, får du som är 16-25 år möjlighet utveckla eller prova på olika uttrycksformer i en inspirerande och kreativ miljö.

Följ kommunen på instagram: @lovilund, @ungilund och @lt21.lund

LÄNKTIPS OCH INFORMATION Evenemangskalender. Ett tips är att regelbundet gå in här och se allt spännande som händer runt om i Lunds kommun. Mycket är gratis.

Finns på kommunens och Visit Lunds hemsida eller i appen Visit Lund.

Lunds kommun. Besök hemsidan och gå in på fliken Uppleva och göra så hittar du information om såväl aktuella arrangemang som kommunens övriga stora utbud av kultur, idrott, friluftsliv och mycket annat. lund.se Visit Lund ansvarar för kommunens turistinformation och har InfoPoints på ett flertal platser med kartor, broschyrer och ofta även personal.

Se visitlund.se

Margretedal – Lunds södra entré I Margretedal växer en ny del av Lund fram, nära Stadsparken, centrala Lund och vardagens bästa stråk. Här kommer Granitor Properties att utveckla nyproducerade bostäder med genomtänkt arkitektur, grönska och plats för livet mellan husen.

Det märks i helheten, i läget, i arkitekturen och i känslan.

Skanna och anmäl ditt intresse för våra kommande bostäder i Margretedal.

27

Ett Lund – många verksamheter, Bostäder, energi, parkerings­ möjligheter, service och ett levande stadsliv. Lunds utveckling består av många delar – och det är när de hänger ihop som det händer på riktigt. Våra verksam­ heter har olika roller men är alla viktiga kuggar i att skapa ett välfungerande, attraktivt och tryggt Lund. I dag och i morgon.

– Som kommun har vi ett ansvar för att underlätta lundabornas vardag. För att kunna lösa det breda kommunala uppdraget har vi utöver kommunens egen organisation våra helägda kommunala bolag.

Det säger Anna Nordén, som är HR-direktör på Lunds kommun. Som stor arbetsgivare genomför kommu­ nen nu flera satsningar för att säker­ ställa kompetensen framåt.

– Vi är glada för att så många vill arbeta i Lunds kommun, men i likhet med resten av landet vet vi att behovet kommer att öka, och då främst inom vård och omsorg.

För att fler ska få upp ögonen för

jobb inom kommunal sektor erbjuds exempelvis fler feriearbeten och sommarjobb för ungdomar och görs satsningar på omskolning för de som står långt från arbetsmarknaden, berättar Anna Nordén: – Ett av dem är kompetenstrappan, från början ett projekt genom Finsam Lund, som nu ska permanentas. Den är tänkt att fungera just som en trappa – från att inte vara redo för arbets­ marknaden till en introduktions­ anställning inom vård och omsorg – och är både ett rehabiliteringsprojekt och ett kompetensförsörjningsprojekt.

Målet är utbildning till vårdbiträde och en fast anställning.

Vad är det bästa med att jobba inom kommunen?

– Att få vara med och göra skill­ nad för människor. Kommunen är också en trygg arbetsgivare, med bra förmåner, stora utvecklingsmöjlig­ heter och goda framtidsutsikter.

Med runt 11 000 medarbetare är kommunens egen organisation den största arbetsgivaren i Lund.

– Kommunen har ju ett väldigt brett uppdrag, och följer våra invånare genom hela livet. Det är förskolor och skolor, äldreomsorg, socialtjänst, kultur och fritid, gator, parker, stads­ planering och mycket annat.

Ett effektivt och framtidssäkrat

elsystem är avgörande för Lunds ut­ veckling. I Lunds kommun har det kommunägda energi­bolaget Kraft­

28

Lund är en välbesökt stad med sin mysiga stadskärna och historiska miljöer. Besöksnäringen är en viktig tillväxtmotor och bidrar till tusentals jobb i kommunen, berättar Per Welinder på kommunens destinationsbolag Visit Lund.

ringen ansvaret för att utveckla och driva den infrastruktur som får sam­ hället att fungera – elnät, gas, fjärr­ värme, fjärrkyla, elhandel, fiber och energitjänster.

När Lund växer, nya bostäder byggs, företag etablerar sig och samhället elektrifieras behöver energi­ systemet utvecklas i samma takt.

– Kraftringen investerar därför långsiktigt i kapacitet, leverans­ säkerhet och nya energilösningar som stärker kommunens konkurrenskraft, attraktivitet och beredskap inför framtidens utmaningar, säger Sezgin Kadir, vd och koncernchef på Kraftringen.

Kraftringen är också en aktiv partner

i Lunds utveckling som kunskaps- och innovationsstad, berättar Sezgin Kadir.

Tillsammans med Lunds kommun, universitetet, forskningsanläggning­ arna ESS och MAX IV samt det lokala näringslivet utvecklar de energi­ lösningar som väcker internationellt intresse. Som i Brunnshög, där rest­ värme från forskningsanläggningarna tas tillvara genom ett innovativt energisystem för att värma och kyla stadsdelen.

Att arbeta på Kraftringen innebär att vara med och forma framtidens samhälle.

– Våra medarbetare har ett spän­

Över 20 000 Lundabor har i dag sitt hem i någon av LKF:s fastigheter. Medarbetarna är en helt central del i arbetet och insatser görs nu för att hitta rätt kompetens framåt, berättar Fredrik Millertson, vd på LKF.

nande uppdrag och arbetar dagligen med att se till att både företag och privatpersoner i Lund kan skaffa elbilar, värma sina fastigheter och optimera sin energiförbrukning. Det är ett arbete som gör skillnad och som känns meningsfullt på riktigt, säger Sezgin Kadir.

Med över 12 000 bostäder och 200 affärs- och kontorslokaler i Lunds kommun är LKF Lunds största fastighets­bolag. Ett helägt kommunalt

bolag som faktiskt funnits ända sedan 1947.

– Ja, LKF har varit en viktig del av Lunds utveckling i snart 80 år! Under den tiden har både vi och Lunds kom­ mun varit med om en otrolig resa.

Tillsammans med våra medarbetare har vi skapat hem för tusentals Lunda­ bor, lokaler för näringsidkare, äldre­ boenden och nya stadsdelar, något som varit helt avgörande för Lunds utveckling och attraktivitet.

Det säger Fredrik Millertson, som

ANNONS

tusentals möjligheter säger Per Welinder, vd på Visit Lund, som är kommunens destinationsbolag.

Ungefär en tredjedel av alla som jobbar inom besöksnäringen är under 26 år, berättar Per Welinder. Och fyra av tio är födda utomlands.

Målet för Visit Lund är nu att Lund

kommer upp i en miljon gästnätter årligen.

– Det är ett ambitiöst mål och resan dit är så klart rätt lång. Med en miljon gästnätter skulle antalet som jobbar i sektorn i kommunen öka från runt 1 500 till 2 500. Det skulle också betyda mycket för handeln och restaurangerna och bidra till ett ut­ bud som gör Lund till en ännu mer levande stad att bo och jobba i.

Så besöksnäringen är en nyttighet på samma sätt som boende, el­ försörjning, parkeringsmöjligheter, skolor och andra verksamheter i kommunen?

– Ja absolut, säger Per Welinder.

Den är en tillväxtmotor som bidrar med bra instegsjobb på arbetsmark­ naden samtidigt som den är en förut­ sättning för att Lund ska vara en att­ raktiv plats för såväl Lundabor som företag och besökare.

Ett effektivt och framtidssäkrat elsystem är avgörande för Lunds utveckling. Energibolaget Kraftringen investerar därför långsiktigt i kapacitet, leveranssäkerhet och nya energilösningar, berättar Sezgin Kadir, vd på Kraftringen.

Niels Bohr i Brunnshög är LKP:s senaste parkeringshus. Ett energismart och unikt hus byggt med vindkraftsvingar, berättar Kenan Mujevic, på LKP.

är vd på LKF. I dag äger och förvaltar LKF omkring 40 procent av alla hyres­ rätter i kommunen, vilket innebär att över 20 000 Lundabor har sina hem hos dem. LKF har bostäder i Lunds stad, Genarp, Södra Sandby, Stångby, Veberöd, Dalby och Revinge.

Fram till 2030 är LKF:s mål att påbörja 1 500–1 800 nya bostäder.

Förutom att bidra till bostadsförsörj­ ningen skapar det också ett stort antal arbetstillfällen, berättar Fredrik Millertson:

Med 11 000 medarbetare är kommunen Lunds största arbets­givare. Störst personalbehov framöver finns inom vård och omsorg, berättar Anna Nordén, HR-direktör på Lunds kommun.

– För att möta Lunds fortsatta utveckling behövs medarbetare med många olika kompetenser, från fastig­ hetsutveckling och projektledning till förvaltning, kundservice och drift.

Bara LKF:s årliga externa upphand­ lingar motsvarar cirka 400–450 års­ arbeten i byggsektorn. Därutöver skapas det nya jobb inom LKF med exempelvis underhåll och förvaltning.

LKF deltar också i konkreta kom­ munala arbetsmarknadsinsatser. Ett sådant är Rekryteringsspåret, där

Lundabor erbjuds anställning hos LKF över sommaren.

Turismen i Lund fortsätter att öka och antalet gästnätter är nu uppe i runt 600 000 gästnätter. Till det kommer dagsbesök och övernattningar hos vänner och bekanta.

– Besöksnäringen är en av sam­ hällets stora tillväxtmotorer och runt 4 procent av alla jobb finns där. Så det är en väldigt viktig sektor, inte minst för yngre personer och för integrationen,

I en växande stad som Lund med stor inpendling och många arbets­ platser måste det vara lätt att komma fram, parkera och byta färdmedel.

Lunds Kommuns Parkerings AB, LKP, arbetar med parkering och mobilitetslösningar.

– LKP är en jätteviktig kugge i att få Lunds vardag att fungera. Vi bidrar till framkomlighet och ett bra trafikflöde, så att människor enkelt kan ta sig till jobbet och besöka vår fina stad, säger Kenan Mujevic, parkeringsövervak­ nings- och servicechef på LKP. I Brunnshög invigde LKP nyligen sitt nionde parkeringshus, Niels Bohr.

– Det är det första i sitt slag i Europa och något vi är mycket stolta över.

Huset är inte bara otroligt vackert och funktionellt utan har också en helt unik fasad. Den är byggd av ut­ tjänta vindkraftsvingar, ett material som är väldigt svårt att återvinna och som vi här har hittat en bra och hållbar lösning för.

Med 265 nya parkeringsplatser är parkeringshuset Niels Bohr ett efter­ längtat tillskott i snabbväxande Brunns­ hög, en stadsdel där det på sikt väntas bo och jobba runt 40 000 människor.

Niels Bohr är försett med solpane­ ler på taket som försörjer husets 40 laddplatser med el. Överskottselen lagras i ett fastighetsbatteri – ingen energi går alltså till spillo.

Läs mer på kraftringen.se lkpab.se lund.se

lkf.se visitlund.se

29

NATUR & UPPLEVELSER

Storkriket – Lunds gröna lunga och biosfärområde År 2025 utsågs Storkriket, där hela Lunds kommun ingår, av Unesco till Sveriges åttonde biosfärområde.

Området är ett av landets mest art­ rika men också helt avgörande för både livsmedelsförsörjning och dricksvatten – och en viktig plats för friluftsliv och turism.

– Det var en fantastisk känsla för alla oss inblandade när beslutet togs vid världskongressen för biosfärområden i Kina september 2025. Och hedrande, för vi är många som har jobbat med denna utveckling under lång tid.

Det säger Anna-Karin Poussart, verk­ samhetsledare för Storkriket. Ett halvår efter utnämningen invigde Kronprinses­ san Victoria biosfärområdet Storkriket officiellt den 28 maj 2026.  Vad är egentligen ett biosfärområde?

– Det är ett område med unika värden där människor och natur samverkar på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi har bland den högsta biologiska mångfalden som

finns i Sverige med bland annat över tusen hotade och sårbara arter.  Så kärnan i ett biosfärområde är höga naturvärden?

– Ja, men inte enbart. För att Unesco ska utse en sådan plats krävs det också andra unika värden. Här finns också en av Europas bästa jordbruksmarker, dricksvatten för runt en halv miljon människor och attraktiva miljöer för friluftsliv och turism.

Utöver detta ska det också finnas en uttalad vilja att hitta en bra balans mellan dessa ibland konkurrerande intressen, liksom satsningar på forskning och ut­ bildning.

Vart tionde år kommer Unesco nu att göra en internationell uppföljning och vart femte år en nationell.

– Då behöver vi verkligen visa att det finns en framdrift i områdets utveckling.

Så arbetet med Storkriket har på många sätt bara börjat.

Storkriket består av hela Lunds och Sjöbo kommun samt södra Eslövs. Nam­

net är symboliskt. Från att ha varit utdöd har storken återintroducerats och i dag finns runt 60–70 häckande par.

– Det är en positiv berättelse som visar att människan inte bara har förmåga att utrota utan också kan skapa förändring.

Storken är ju också en viktig symbol för det skånska öppna jordbrukslandskapet.

”Här finns helt unika värden som vi vill bevara och utveckla genom samverkan mellan olika lokala aktörer.”

Anna-Karin Poussart, verksamhetsledare, Storkriket

 Vilka är de stora utmaningarna som ni vill adressera med biosfärområdet?

– Det finns naturliga intressekonflikter mellan olika värden som livsmedels­ produktion, biologisk mångfald och re­ kreation. Målet är att genom samverkan hitta konkreta lösningar för att få till ett multifunktionellt landskap, som gynnar alla inblandade.

Centrum i Storkriket kommer att bli Hasslemölla gård utanför Veberöd. Gården ägs av Lunds kommun som beslutat att investera 20 miljoner kronor för att rusta upp den och skapa ett besökscentrum.

Text: Magnus Nilsson Foto: Per-Erik Larsson/Lunds kommun

Regenerativ turism – ett nytt sätt att se på upplevelser Turism och friluftsliv är två viktiga punkter i arbetet med Storkriket. För att få till en hållbar form av turism satsar Storkriket på något som kallas regenera­ tiv turism, berättar Anna-Karin Poussart.

– Det är ett nytt begrepp och synsätt som bygger på att besökare helst inte bara ska, utan också vill, vara med och bidra till platsen och samhället de besöker.

Syftet är att få till en besöksturism som ger större positiv nettoeffekt lokalt, och 30

gynnar såväl naturmiljöer, som lokala näringar.

När vi svenskar reser utomlands vill vi ofta uppleva genuina miljöer och komma bortom turiststråken, menar Anna-Karin Poussart.

– Själva kan vi däremot bli lite hemma­ blinda, och inte fatta varför någon turist skulle vilja hänga i en vanlig skånsk by efter ett besök i Lunds domkyrka, eller gratis hjälpa till i ett naturvårdsprojekt.

Fast det stämmer inte alls, det vet vi på Storkriket av egen erfarenhet.

Tillsammans med Lunds universitet bjöd de in internationella studenter att på fritiden bygga storkbon tillsammans lokalbefolkningen.

– Studenterna tyckte det var superkul att få träffa äkta Veberödsbor och Sjöbo­ bor, att få jobba tillsammans och bidra rent konkret till något som är viktigt i bygden. Detta trots att många av dem

knappt förstod varandra, rent språkligt.

Storkriket undersöker nu hur man kan få till besökspaket som både är lockande och ger något tillbaka till området.

– Det finns en stor underutnyttjad potential här, som både kan vara till nytta för naturen och ge intäkter till kommu­ nens medborgare. Fast det gäller att vara smart och hitta en bra balans, för vi vill ju heller inte ha någon överturism.

Hitta dina egna favoritställen i Storkriket Här finns öppna landskap, bokskogar och trollskogar, slingrande åar och sandiga sjöstränder, slott och medeltida kyrkor – och så klart storkar. Med en yta som sträcker sig över tre kommuner och 110 000 hektar var ska man som besökare börja?

– Mitt tips är att först åka till Hassle­ mölla gård i Veberöd. Hit kommer man lätt med både buss och bil. Här finns tre natursköna vandringsleder av olika längd och gott om information om Storkriket och vad det innebär, säger Anna-Karin Poussart.  Finns det chans att se storkar vid Hasslemölla?

– Ja, här finns både vilda storkar och ett storkhägn 3 kilometer bort vid Hemmestorps Mölla, så det är 100 procents chans att uppleva stork!

Ett annat givet utflyktsmål i Lunds kommun är Flyinge, med naturreservatet Flyinge Ängar och Flyinge Kungsgård.

– Hit borde fler åka. Här finns fantas­ tiska kulturmärkta byggnader och jätte­

vackra ängar att strosa runt på. Även här har vi ett mindre storkhägn.

Andra populära besöksmål är Europas minsta nationalpark, Dalby Söderskog, strax öster om Lund. Där får man heller inte missa Dalby kungsgård och Dalby kyrka, som är från 1000-talet. Öster om Dalby ligger naturreservaten Prästa­ skogen och Gryteskog, som kallas Troll­ skogen på grund av sina knotiga och slingriga vresbokar.

Text: Magnus Nilsson Foto: Lunds kommun

 Förr trodde man att det var troll som vridit om bokarna i Gryteskogen och Prästaskogen.

Här finns lättillgängliga stigar för både kortare och längre vandringar.

BESÖKSINFORMATION På Storkrikets hemsida finns gott om information och tips på olika besöksmål. Här finns också en evenemangskalender som är värd att hålla koll på. I september 2026 anordnas exempelvis en gratis fladdermusvandring och en föreläsning om Unesco-arbetet. www.storkriket.se

 Häckande storkar på Flyinge kungsgård, nordost om Lund, där det bedrivits hästuppfödning sedan medeltiden.

Lund växer – också.

Det är inte bara Lund som växer. Kanske är ni redo att skaffa något större, något nyare eller bara något annat. Kanske är det dags för dig som inte längre mäts på dörrposten att förnya dig. Kanske är ni som ungt par redo att inom kort markera livets gång i ert nya hem med småttingar.

Sundprojekt är en del av Lunds utveckling. Nu i höst presenterar vi Acerium i Stångby – ett nytt kvarter med 16 radhus och gathus med modern arkitektur och hög boendekvalitet.

På Råängen, nära Brunnshög arbetar vi med ett nytt kvarter tillsammans med den prisbelönta arkitektbyrån Esencial.

Här utvecklar vi cirka 40 lägenheter med ovanliga planlösningar och stark arkitektonisk identitet. Projektet präglas av närhet till naturen, hållbarhetstänkande och odling.

Välkommen till oss på Sundprojekt. Vi skapar hem att trivas – och växa i. sundprojekt.se

31

Bostadsdröm i Lund Känn dig som hemma i någon av våra nybyggda bostäder. Noga genomtänkta hem så att varje dag blir som en dröm. Där du sover gott om nätterna, och fyller dagarna med liv.

Välj bostadsdröm och boka visning!

RÅBYLUND – BRF SJÖPROMENADEN

Sjöläge med vyer över Lundaslätten. Rymliga bostadsrätter

om 2–4 rok vid kajkanten intill Råbysjön, nära Lundaslättens åkermark och ängar. Lite av stan, lite av landet – mycket av allt.

På sommaren kan du njuta av Lundaslättens ängar. Vintertid åks det skridskor på sjön om isen har lagt sig.

Kontakta fastighetsmäklarna: Mikael Haraldsson 0733-26 44 05 Anna Maria Kronqvist 0733-14 13 52 riksbyggen.se/sjopromenaden

RÅBYLUND – BONUM BRF NAJADEN

Bostadsrätter för 55+ vid kajpromenaden. Här bor du

tryggt i attraktiv omgivning där stad och land möts på natursköna Lundaslätten. 2–4 rok med balkong intill Råbysjön. Dessutom finns här en Bonumvärd – hjälpen i vardagen, samt gästlägenhet och gemensahetslokal för festligheter.

Kontakta fastighetsmäklarna: Mikael Haraldsson 0733-26 44 05 Gustav Wenning 0703-21 75 53 bonum.se/najaden

55+

VEBERÖD – BONUM BRF TRÄDGÅRDEN

Flytta in direkt och utan budgivning. Lättskötta bostadsrätter

i hjärtat av Veberöd, för 55+. På lugnt läge med gångavstånd till det mesta, bor du nära livsmedelsbutiker, restauranger och annan service som behövs i vardagen. I föreningen finns en gemensamhetslokal och övernattningslägenhet.

Kontakta fastighetsmäklare: Elias Hansson 076-634 56 09 bonum.se/tradgarden

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen du bor och arbetar i, med fokus på en hållbar framtid.