Katrineholm 2025

Katrineholm Juni 2025 | En tidning om att bygga en hållbar kommun

Stortorget och Triangeln - nu skapas framtidens Katrineholm Sid 10–11

De jobbar för trygg idrott

Framtiden för Katrineholms företag ser ljus ut Sid 14

Sid 22

” En fantastisk grej med Katrineholm är att det är så barnvänligt” John, Bea och Fiona flyttade från storstaden till Katrineholm och överraskades över att steget till ett nytt drömliv inte var så stort.

Sid 9

Warbro Kvarn igång igen efter branden Sid 20

Djulö – Katrineholms sommarparadis Sid 16

Ledare

Vår kommun är unik på många sätt. Här är livet enkelt och trivsamt och vi har nära till allt.

Till naturen. Till stadens alla nöjen. Till skolor, jobb, idrott och aktiviteter. Och till oss på kom­ munen, har ni något på hjärtat så är det bara att slå en signal. Det gäller såväl vardagsfrågor som stora företagsetableringar.

Lövåsen är ett område där kommunen i nära

samverkan med näringslivet utvecklat en fan­ tastisk plats för företag att etablera sig på. Här har på kort tid såväl stora globala aktörer som lokala företag, och kommunala bolag som er­ bjuder viktig samhällsservice, valt att förlägga nya verksamheter. Något som skapar hundratals arbetstillfällen för såväl gammal som ung, helt ny på arbetsmarknaden eller erfaren och hög­ utbildad.

En utmaning för hela vårt samhälle i dag är att det på en och samma gång kan vara både brist på arbetskraft och arbetslöshet. För att komma till rätta med det här problemet satsar Katrine­ holms kommun både på utbildningar anpassa­ de efter arbetsmarknadens behov och på att locka hit fler företag som kan erbjuda en bredd av olika jobb.

I den här tidningen kan du bland annat läsa om Lindengymnasiet som blivit certifierade av

branschorganisationen Visita som första gym­ nasium i Sörmland. Detta för att anordna bra utbildningar inom besöksnäringen som också leder till jobb.

För den som behöver läsa upp sina betyg för att studera vidare eller hitta ett nytt eftertraktat yrke finns Komvux. Och på Campus har du möjlighet att studera på universitet på hemma­ plan och på så sätt kombinera familjeliv med studier utan att behöva flytta.

Att Katrineholm är en nära kommun betyder flera saker. Som järnvägsknut ligger vi väldigt strategiskt till genom att Västra och Södra stambanorna löper samman här. Det tar en timme hit från Stockholm, två timmar från Göteborg, och under en halvtimme från Norr­ köping. Och runt knuten finns såväl Skav­ sta flygplats som hela Mälarregionen.

Närheten ger stora möjlig­ heter att påverka vår livskvali­

tet i den riktning vi önskar. I Katrineholm kan barnen lätt och tryggt ta sig till sina fri­ tidsaktiviteter, till skolan, till kompisarna. Vi vuxna till våra jobb, till butiken och restau­ rangerna inne i Katrineholms

Foto: Hanna Maxstad

Foto: Hanna Maxstad

Foto: Therese Larsson

Katrineholm – den nära och nyfikna kommunen

centrum. Ett centrum som vi nu gör en stor­ satsning på med omvandlingen av Stortorget till en aktiv och levande plats som ett första steg. Med ett torghus med bostäder och attrak­ tiva verksamheter.

Hög livskvalitet är också synonymt med bra

boende, inte minst till rimliga priser. I Katrine­ holm får man helt enkelt mer kvadrat för peng­ arna, och möjlighet att bo i såväl lantlig miljö som mitt inne i staden. Här kan du skapa just ditt drömboende!

Och så är vi en av Sveriges kanske idrott­s­ tätaste kommuner, med vårt stora samlade Sportcentrum som lockar aktiva från hela lan­ det. Och glöm inte bort Djulöområdet, Katrine­ holms pärla, där vi nu också börjat bygga det nya våtmarks- och rekreationsområdet.

Katrineholm har så mycket att erbjuda. I den här tidningen kan du läsa lite om allt det spännan­ de som sker runt om i kom­ munen. God läsning!

Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande Foto: Rosie Alm

Producerad av: Active MediaPartner Nordic AB Projektledare: Set Fyrmark Redaktör: Magnus Nilsson Omslag: Jakob Jansson Formgivning: Joakim Forsberg Tryck: Stibo Complete För tidningar kontakta: Set Fyrmark, tel. 070-388 07 40 set.fyrmark@activemediapartner.com www.activemediapartner.com

2

Vill du hellre läsa tidningen digitalt?

Scanna QR-koden med din mobil.

Vid frågor om innehållet kontakta: Kontaktcenter Tel. 0150-570 63 kontaktcenter@katrineholm.se www.katrineholm.se

katrineholm.se

katrineholmskommun

ANNONS

Vägen till en trygg och smidig bostadsresa Att köpa eller sälja en bostad är en av de största affärerna vi gör här i livet. Det är en resa fylld av spänning, förväntan men också kantad av en hel del frågor och osäkerhet.

För att göra din bostadsresa så enkel och lyckad som möjligt har vi därför rådfrågat LF Sörmland.

Jeanette Carpman, kontorsansvarig för fastighetsförmedlingen, och Jimmy Sjögren, privatmarknadschef Bank, delar med sig av sina bästa råd på bostadsresan.

Vilken typ av bostäder är mest eftertraktade i Katrineholm?

– De så kallade Stockholmsobjek­ ten, alltså röda hus och torp på lands­ bygden, nära naturen, och gärna vid en sjö. De går direkt. Men vi har många prisvärda bostäder just nu, både inne i stan och på landsbygden.

Jämfört med i storstan är priserna väldigt rimliga här så man får mycket för pengarna, dessutom är det goda pendlingsmöjligheter för den som jobbar på annan ort, menar Jeanette Carpman.

3 STEG TILL EN BRA BOSTADSRESA Steg 1. Hitta en ny bostad. Se över din

nuvarande bostadssituation, din pri­ vatekonomi och ge dig ut på bostads­ marknaden för att sondera terrängen.

Tänk igenom vilken typ av bostad du vill ha, var den ska ligga och vad du är beredd att betala.

– Ta hjälp redan från början av Länsförsäkringars erfarna fastighets­ mäklare. Vi hjälper dig att navigera rätt på bostadsmarknaden. Genom vår goda lokalkännedom och breda kon­ taktnät kan vi erbjuda de bästa objek­ ten och ge värdefulla råd genom hela köpprocessen, säger Jeanette Carpman.

Fundera också på om du behöver sälja din nuvarande bostad innan du köper ny.

– I dag är det många som säljer sin bostad innan de köper nytt. Då vet du hur mycket pengar du kan lägga på

Vem drömmer inte om en liten röd stuga på landet? I Katrineholms kommun finns det bostäder för alla smaker och plånböcker.

din nya bostad och slipper sitta med dubbla boendekostnader om det tar ett tag att få bostaden såld, säger Jimmy Sjögren.

Steg 2. Finansiera ditt bostadsköp. Det är bra att redan på ett tidigt stadium ansöka om ett kostnadsfritt lånelöfte.

Det hjälper dig att fokusera på rätt bostäder och att snabbt kunna lägga ett bud när ditt drömhem dyker upp.

Hos LF Sörmland i Katrineholm finns praktiskt nog alla verksamheter som rör bostadsköpet samlade på en och samma plats, både fastighets­ mäklare, bank och försäkring.

– Det här gör bostadsresan så mycket enklare och tryggare för dig som kund. Efter att ha diskuterat bo­ stad är det bara att gå en trappa upp och tala finansiering med våra bank­ rådgivare, säger Jeanette Carpman.

– Våra bankrådgivare går tillsam­ mans med kunden igenom hushållets ekonomi och tar fram en skräddarsydd och fördelaktig lånelösning som passar varje kunds unika situation och behov.

Vårt mål är att skapa de bästa förut­ sättningar som finns för ett lyckat bo­ stadsköp, menar Jimmy Sjögren.

Steg3. Försäkra ditt nya drömboende.

När du väl har flyttat in i ditt nya hem är det viktigt att du ser till att skydda det på bästa sätt. LF Sörmlands för­ säkringsrådgivare hjälper här till att hitta rätt försäkringar för ditt hem, dig och din familj.

– Vi erbjuder allt från hemförsäk­

Foto: Cajsa Eriksson

Just nu är det väldigt bra läge att köpa ny bostad. Räntorna har kommit ner på en normal nivå och utbudet av bostäder är större än på länge.

– Det finns ovanligt många fina bostäder att välja på i Katrineholms kommun i dag, både hus och lägen­ heter. Så den som är ute efter att köpa och hitta sitt nya drömboende bör passa på nu, säger Jeanette Carpman.

I 35 år har Jeanette jobbat med fastighetsförmedling i Katrineholm. I dag driver hon LF Fastighetsförmed­ ling tillsammans med sin bror Michael.

Kontoret ligger i Safiren inne i cent­ rum och i samma byggnad finns även bank och försäkring.

– Det finns ovanligt många fina bostäder att välja på i Katrineholms kommun i dag, säger Jeanette Carpman, fastighetsförmedlare, och Jimmy Sjögren, privatmarknadschef Bank, på LF Sörmland.

ringar till personförsäkringar, för att du som kund ska kunna känna dig trygg i alla lägen, säger Jimmy Sjögren.

Han fortsätter: – Nu kan du också lättare förebyg­ ga, upptäcka och skydda hemmet mot skador genom att uppgradera hemför­ säkringen med vår nya tilläggstjänst Alf. En tjänst som med hjälp av smart teknik, som vattendetektorer, rökde­ tektorer och inbrottslarm, håller koll på hemmet dygnet runt, året om.

– Vi finns här för dig, oavsett var du befinner dig i livet eller i din bostads­ resa. Vår ambition är att vara det själv­ klara valet för dig som vill ha trygghet, lokal förankring och riktigt bra service, säger Jimmy Sjögren.

STÖD I BOSTADSRESAN

Att köpa eller sälja en bostad är mer än bara en affär – det är ett stort steg i livet och det är viktigt att få rätt stöd.

Läs mer på lfs.se

3

NG Nordic fortsätter nyinvestera

”Våra medarbetare hjälper till att gö Katrineholm och världen lite bättre o Elektronik är den snabbast växande delen av avfall i världen. Ska vi klara vår miljö är det därför ett måste att i mycket högre grad ta om hand och sanera all den elektronik som är uttjänt. Och det är precis vad som sker på NG Nordics anläggning för återvinning och återbruk av elektronik i Katrineholm. Här jobbar i dag runt 90 personer med att återvinna gamla produkter till gagn för både miljö och ekonomi.

– Katrineholm spelar faktiskt en ganska

så avgörande roll när det gäller elek­ tronikåtervinningen i Sverige. Här ligger huvudbasen för återvinning och återbruk för koncernen NG Nordic som vi är en del av, säger Jörgen Holm, vd på NG Nordic i Katrineholm.

NG Nordic har 90 anläggningar i fyra länder och en personalstyrka på

över 3 400 personer. Koncernen sysslar med allt från traditionellt hushålls­ avfall till mer specialiserad återvin­ ning som i Katrineholm.

Och det är inga små mängder elek­ tronikskrot som NG Nordic hanterar på sin anläggning strax väster om centrala Katrineholm, berättar Jörgen Holm.

– Vi tar emot och hanterar närmare 40 000 ton elektronik per år, och har kapacitet för uppemot 50 000 ton. Så det är stora volymer det handlar om.

Och därmed också ett väldigt stort bidrag till vår miljö och hälsa, genom allt farligt avfall som vi tar hand om på ett säkert sätt.

En annan viktig faktor i återvinningen

och som många kanske inte tänker på är att elektronik inte bara innehåller en massa skadliga ämnen utan också

– Med 40 000 ton återvunnen elektronik årligen bidrar vi till stor miljönytta, säger Jörgen Holm, vd på NG Nordic i Katrineholm.

många värdefulla metaller, så länge de hanteras rätt.

Som exempelvis guld.

– Ja, det är ganska så otroligt. NG Nordics återvinning är ett hållbart

alternativ till jungfrulig gruvbrytning.

Vi sorterar noggrant det vi får in i så rena flöden som möjligt av plast, järn, aluminium och en fraktion där det ingår exempelvis guld, silver koppar, palladium och andra dyrbara ämnen.

De skickas sedan till smältverk där de utvinns i ren form, berättar Mattias Kovacs, marknadschef på NG Nordic.

Utan företag som vårt så skulle vi sannolikt inte kunna tillverka mer elektronik i världen på sikt.

Runt 90 personer arbetar i dag på NG

Nordics anläggning i Katrineholm, som funnits här sedan 2007, om än med olika ägare, och har arbetat med elektronikåtervinning sedan 1995.

– Vi är stolta över att vara en viktig del av Katrineholms näringsliv och kunna bidra till både sysselsättning och miljönytta. Arbetsplatsen består

Tips! Så hanterar du batterier på ett säkert sätt Batterier är små, effektiva och räcker länge men utgör också stor brandrisk, och då särskilt litiumbatterierna. Så för att minska risken för bränder i hemmet, på återvinningsstationer och andra platser följ dessa råd:

4

 Lämna alltid batterier i särskilda insamlingskärl Släng dem aldrig i hushålls­ soporna! Felaktig hantering kan orsaka bränder i sopbilar och återvinningsanläggningar.

 Tejpa polerna på litiumbatterier Litiumbatterier finns i många olika utföranden, både som knappcellsbatterier och till exempel laddbara batterier i elektronik. Att tejpa polerna på litium­ batterierna är ett enkelt och smart sätt att minska risken för kortslutning och brand.

ANNONS

Jonna Wonde är en av alla miljöhjältar som jobbar på NG Nordic i Katrineholm.

”Jag känner att jag jobbar med något betydelsefullt – och det är viktigt för mig” Jonna Wonde är 23 år gammal och

öra både och grönare”

På NG Nordic i Katrineholm arbetar cirka 90 anställda med återvinning av elektronikprodukter och renovering av datorer och mobiler för återbruk.

Arbetsuppgifterna varierar. Det vanligaste är att jobba som miljöarbe­ tare med olika typer av sortering, eller som operatörer och maskinförare. Det finns också en mer tekniskt inriktad jobbstyrka som arbetar med återbruk och renovering av bland annat datorer och mobiler, som raderas och rekondi­ tioneras för att sedan fortsätta sitt liv hos nya ägare. Vill du också skapa in­ täkter på er ”gamla” IT? – Vi är stolta över att vara en viktig del av Katrineholms näringsliv och bidra till kommunens sysselsättning, säger Mattias Kovacs, marknadschef.

av en kombination av högteknologiska processer och mänsklig kompetens och vi får allt fler unga duktiga medar­ betare som vill komma och arbeta hos oss, säger Mattias Kovacs.

 Samla dina batterier hemma i en burk med lock Förvara helst inte använda batterier i byrålådan eller i en plastpåse i städskåpet.

Ett bra och säkert tips är att lägga dem i en glasburk med lock. Och glöm inte att lämna in batterierna regelbundet till en återvinningscentral, miljöstation eller en batteriholk i butik eller soprum.

Vad tycker du är det bästa med jobbet?

– Att det är meningsfullt, som sagt.

Men också för att jag har så fantastiska kollegor som alla känner att de hittat ett yrke och ett jobb som faktiskt bi­ drar till att göra världen lite bättre, och lite grönare. Och som, inte minst, är riktigt roligt också.

Hur ser framtiden ut för NG Nordic i Katrineholm?

– Bra, vi har en stor koncern i ryggen och har gjort en hel del nyinvestering i anläggningen. Återvinning och återbruk av elektronik har framtiden för sig och är en bransch som bara kommer att öka i betydelse och volym. Vilket innebär att vi kommer att behöva anställa mer per­ sonal framöver, säger Jörgen Holm.

 Glöm inte inbyggda batterier!

Batterier sitter ofta kvar i gamla elprylar ni inte använder längre och som har blivit liggande hemma. Det kan vara mobiltelefoner, eltandbors­ tar, leksaker eller verktyg. Samla ihop dem och lämna hela produkten till elavfall.

jobbar på NG Nordic anläggning här i Katrineholm. Hon är en av alla de unga medarbetare som sökt sig till elektronikåtervinningsföretaget och hittat ett yrke och en arbetsplats de trivs med.

– Många av mina kompisar brukar ju säga att de drömmer om att arbeta med något viktigt, något som verkli­ gen betyder något och spelar roll. Men det känner jag att jag redan gör, vilket ju är fantastiskt. Jag är ju trots allt bara 23 år gammal, säger Jonna Wonde.

Tillsammans med sina kollegor arbetar hon med elektronikåtervin­ ning och även återbruk av it-elektro­ nik som kommer in, som exempelvis datorer och mobiltelefoner.

– Jag personligen arbetar mest uppe på vår kontrollantplats vid det som på engelska kallas presorting line, där vi sanerar elektroniken som kommer in för att se till så att det inte är något farligt i det materialet, eller som kan skada miljön.

Skulle du rekommendera NG Nordic som arbetsplats till andra i din ålder?

– Ja, verkligen, men inte bara till tjejer och killar i min ålder. NG Nordic är en arbetsplats som passar alla åldrar, och intressen.

 För visste du att ... ett enda batteri i fel avfallsflöde kan förstöra en hel last med återvinnings­ bart material! Så tänk på att varje korrekt sorterat batteri som du lämnar in gör skillnad!

Läs mer på ngnordic.com/se

5

Ericsbergs slott öster om Katrineholm är ett av Sveriges största privatägda slott och landets kanske finaste byggnadsverk från 1600-talets barock. I dag drivs Ericsberg av åttonde generationen Bonde som förvaltar och tar slottet och de tillhörande stora mark- och skogsarealerna och verksam­ heterna in i framtiden.

Arrangera ert sagobröllop på Ericsbergs slott Vad vore väl en bal på slottet?

Ja, helt enkelt underbart! På Ericsbergs slott med sin vackra barockpark är det nu möjligt att anordna sitt bröllop i äkta slotts­ miljö. Här kan ni vigas i det vack­ ra slottskapellet, utomhus i barockparken eller varför inte under orangeriets höga tak.

– Vi har redan anordnat ett mindre

antal exklusiva bröllop på senare år som var väldigt lyckade och uppskatta­ de av bröllopsparen och deras gäster. Så nu arbetar vi på att ta det här bröllops­ konceptet vidare och erbjuda ett min­ dre antal exklusiva bröllopspaket där gästerna också får tillgång till slottet, säger Caroline Bonde, som driver Ericsbergs Säteri.

Och plats finns det. Ericsbergs slott är ett av landets största privatägda slott och har 43 rum och en bostads­ yta på hela 3 600 kvadratmeter. All den ytan kommer inte att bli tillgänglig för bröllopsgäster, för Ericsberg är ett levande slott och säteri med ett stort antal anställda. Också Caroline Bonde, som är åttonde generationen av släk­ ten Bonde och som driver Ericsberg och bor här.

– Innan vi får till de här bröllops­ arrangemangen är det mycket som måste ordnas. Och man måste också ha med i åtanke att Ericsbergs slott är

6

en unik kulturskatt som vi lägger ner mycket energi på att underhålla och bevara för framtiden.

Ericsbergs slott stod klart 1687 och ligger vackert på en kulle invid den lilla Eriksbergssjön, en dryg mil sydöst om Katrineholm. Det tre våningar höga slottet har fyra flyglar, varav en innehåller ett slottskapell. Ett vitkalkat kapell med gulddetaljer, som gjort för just bröllop.

– Ja, vi har ju verkligen de ideala faciliteterna för ett riktigt drömbröllop, säger Caroline Bonde och visar runt i det fina kapellet där solen skiner in över de vita bänkraderna.

Vad vill du att bröllopspar och gäster ska få med sig av besöket på slottet?

– En mix av slottets kulturhistoria, som vi är väldigt stolta över, och en fantastisk helhetsupplevelse av bröllops­ fest i slottets salar och miljöer. Jag vill också att alla ska känna sig välkomna här, för det finns en väldigt härlig energi här på Ericsberg, som sitter i väggarna på något vis. Man märker att folk trivs här helt enkelt.

På Ericsbergs slott arrangeras även konferenser och jaktarrangemang, och de jobbar nu med att erbjuda fler loka­ ler för företagsmöten och event. Och den 11–12 juli 2025 går även Midnatt­ solsrallyt av stapeln här.

Vill ni veta mer och boka in ert bröllop Läs mer på vår hemsida och ta kontakt med vår samordnare Nora Lund.

073-086 65 78 nora@ericsberg.se www.ericsberg.se

Caroline Bonde är åttonde generatio­ nen i sin släkt som driver Ericsbergs slott och verksam­ heter. En plats som också är perfekt att hålla bröllop på genom slottets alla fina miljöer, som vigselkapellet och den fina slotts­ parken och orangeriet.

ANNONS

Modern och långsiktigt hållbar förvaltning Besöksnäringen utgör bara en liten del av Ericsbergs verksamhet. De är framför allt en av Katrineholms största mark- och skogsägare. Och så bygger och för­ valtar de bostäder, utvecklar industrimark och vill nu även etablera en vindkraftspark öster om Katrineholm.

– Min uppgift är i grunden att rusta Ericsberg för kommande

generationer. Jag känner inte att vare sig slottet eller våra mar­ ker och skogar är mina på något sätt. Jag är förvaltare här under en period med uppdrag att säkra framtida arvsskiften, säger Caroline Bonde.

Ericsbergs största verksamhet är skogsbruk och jordbruk.

Totalt har de cirka 10 000 hektar skog, runt 2 000 hektar jord­ bruksmark, varav 850 hektar under egen drift. Cirka 40 anställ­ da jobbar i dag inom Ericsbergs olika verksamheter, som på senare år har diversifierats en hel del.

– Jag vill att vi ska vara relevanta och utvecklas i takt med tiden, och gärna föregå med gott exempel på de områden vi har möjlighet att vara med och påverka.

Foton: Rosie Alm

Som förnybar energi. På gården har Caroline Bonde sett till att

”På Ericsbergs slott har vi ju verkligen de ideala faciliteterna för ett riktigt drömbröllop.”

Caroline Bonde

installera solpaneler på taken och införskaffat batterilager för att lagra den el som produceras.

– Ungefär hälften av vår egen elförbruk­ ning här på gården kommer nu från vår egen elproduktion.

Och så har Caroline Bonde och Ericsberg också ett vindkrafts­ Förnybar energi är ett viktigt fokus för projekt på gång. De Ericsbergs Säteri som installerat solpaneler utreder just nu förut­ på gårdens tak och nu vill uppföra en sättningarna för att etablera en vindkrafts­ vindkraftspark öster om Katrineholm. park cirka en kilome­ ter öster om tätorten Katrineholm. Här ska 8 vindkraftverk kunna producera 220 GWh/år, vilket ungefär motsvarar el­ förbrukningen för 11 000 villor. Den totala elanvändningen i Katrineholms kommun är i dag strax under 400 GWh/år.

– Som markägare har jag både möjlighet och ett ansvar att använda jorden på bästa sätt. Vi behöver mer grön energi och det här ser jag som en möjlighet att få till det.

I juni 2025 blev Ericsberg också belönade med det fina Belleuropa priset för sitt arbete med just hållbar förvaltning och biologisk mångfald.

– Vi blev utvalda bland över 500 jordegendomar i Europa att ta emot Belleuropa priset. Vi är otroligt stolta och glada över detta, säger Caroline Bonde.

Fastighetsförvaltning är en annan viktig verksamhet för Erics­

berg. På deras marker i närheten av Forssjö äger och förvaltar de i dag runt 100 bostäder, samt 50 fritidsbostäder. Och fler är på gång i samma område. Just nu pågår planarbete för cirka 300 bostäder i en- och flerbostadshus, samt lokaler för service och handel strax väster om Forssjö, i Björnsundet.

Strax öster om Katrineholm, i anslutning till det område som är aktuellt för vindkraft, pågår också arbete med att ta fram en detaljplan för ett nytt verksamhetsområde för industri som he­ ter Malmsheden.

Läs mer på ericsberg.se

7

Här byggs det Lövhult

Arlanda

Västerås Örebro

Stockholm Tåg: 1 tim

Katrineholm Norrköping Tåg: 30 min

Göteborg

Äsköping

Tåg: 2 tim

På gång i

Bie

Katrineholm

56

Sköldinge

KATRINEHOLM HAR ETT unikt bra strategiskt läge.

Kommunen ligger mellan två stambanor och på nära och smidigt avstånd till såväl Stockholm och Mälardals­ regionen som Norrköping och Östergötland. Vår goda tillgång till etableringsmark, bra infra­ struktur och en stark företagsanda där vi alla jobbar för Katrineholms bästa gör att allt fler företag etablerar sig här. Vilket i sin tur bidrar till bra tillväxt och nya ar­ betstillfällen.

Just nu uppförs och planeras ett fler­ tal spännande nya etableringsområden och bostads­områden runt om i kommu­ nen. Bebyggelse som kommer att bidra till Katrineholms framtid och trivsel.

Valla 55

Varbro

57

Katrineholm 52

56

Forssjö

55

Strångsjö

Här är några av de områden som just nu byggs eller planeras: Stortorget och Torghuset Stortorget och Torghuset står klart senhösten 2025. Invigning sker under Katrineholms Kulturnatt den 17 oktober.

Läs mer på sidorna 10–11.

Triangeln Planerat stadsbyggnadsprojekt med bland annat flerbostadshus, mobilitetshus för parkering, studentbostäder, hotell och nytt resecentrum. Plan­arbete pågår. Läs mer på sidorna 10–11.

Backavallen Nytt bostadsområde med radhus och flerfamiljshus i närheten av Backavallens idrottsområde. Under planering. Uppförs av Tegelstaden AB. Trolldalen Bostadsområdet utvecklas med nya tomter för småhus i skogs- och vattennära läge.

Luvsjön Nya villatomter samt radhus och fler­ bostadshus i upp till två våningar intill Luvsjön. Projektering pågår.

Boken 9 Flerbostadshus för handels- och bostadsändamål inom fastig­heten Boken 9, strax söder om Katrineholms kyrka. Detalj­ planen har vunnit laga kraft.

Björkvik

216

Duvestrand Norra Nytt bostadsområde med cirka 30 enbostadshus, söder om Dufvegårdens vård- och demensboende. Planarbete klart.

Handelsområde Lövåsen Pågående etableringar med handel, servicetjänster och industri, med en sammanlagd yta på cirka 300 000 kvadratmeter.

Björnsundet Runt 300 bostäder i en- och flerbostadshus, samt lokaler för service och handel.

Markägare är Ericsbergs säteri. Planarbete pågår.

Malmsheden Nytt verksamhetsområde strax öster om Katrineholm på totalt cirka 150 000 kvadratmeter för industri. Markägare är Ericsbergs Säteri. Planarbete pågår.

Arbetet med Djulö våtmark nu igång Djulö våtmark. Nu har arbetet med Djulö våtmark börjat. En stadsnära våtmark och rekreationsområde som anläggs på åkern norr om Laxmans väg nere vid Djulö.

Syftet är att på naturlig väg fördröja och rena dagvattnet som rinner ut i Djulösjön, bidra till ökad biologisk mångfald och minska risken för översvämningar.

8

– Djulö våtmark kommer att bli fantas­ tiskt bra, sett till huvuduppdraget men också genom att vi bygger upp ett fint besöksmål, och en plats för kunskap och rekreation med sittplatser och fina stigar att gå på, säger Johan Söderberg (S), kom­ munstyrelsens ordförande i Katrineholm.

Sommaren 2026 beräknas Djulö våt­

mark vara klart. Projektet är en sam­ verkan mellan Katrineholm Vatten, Sörmland Vatten och Avfall AB och Amazon Web Services, som bidragit med cirka 40 miljoner kronor till projektet.

Inflyttare

Flytten till Katrineholm från Stockholms innerstad blev en vinstlott för familjen Nilsson Herrmann, som består av John, Bea och dottern Fiona, samt två katter.

”Den absolut största skillnaden är att livskvaliteten helt enkelt har ökat sedan flytten till Katrineholm” JOHN, BEA OCH FIONA flyttade från storstaden till Katrineholm och överraskades över att steget till ett nytt drömliv inte var så stort.

För tre år sedan gick flyttlasset från Va­ sastaden i Stockholm till en modern fun­ kisvilla i Katrineholm. John Nilsson Herrmann och Bea Herrmann hade be­ stämt sig för att de ville ut ifrån stan. Att det ville få till ett annat och bättre liv tillsammans med sin dotter Fiona.

Flytten blev inte lika omvälvande som de först trodde, men de fick däremot plats för mer och fler drömmar.

– Jag hade nog ganska så mycket förut­ fattade meningar om hur det skulle vara att flytta ut från storstan som sedan inte visade sig vara riktigt sanna, säger John.

Efter att ha kollat runt på lite olika hus och varit med i ett antal budgivningar så hittade de rätt. Det blev en funkisvilla på kort gångavstånd från centrum. En villa som de nu renoverat och moderniserat

och fyllt med konst och design, och där även två main coon-katter flyttat in.

När vi kommer på besök och träffar familjen sätter de sig i soffan och berättar varmt om sin nya vardag i Katrineholm.

– En fantastisk grej med att flytta hit, det är ju just att ha barn i den här staden.

Här finns faktiskt möjlighet för vår dotter att hålla på med hästar, spela fotboll, ha gymnastik och gå på kör, säger Bea. Dels handlar det om att det inte är lika mycket skjutsande, berättar Bea, men ock­ så att det finns ekonomisk möjlighet för Fiona att delta i så många olika aktiviteter.

– Det finns ju också plats på alla de aktiviteter hon vill testa, säger John. Så var det ju inte precis i Stockholm.

En annan fördel är närheten, att det mesta finns på promenadavstånd eller bara en kort cykeltur bort.

Ett viktigt argument för att flytta från lägenheten i Stockholm var också deras önskan att få ett rymligare hem med mer

plats för familjen. Och ett hus.

– Men den absolut största skillnaden är att livskvaliteten helt enkelt har ökat sedan flytten till Katrineholm, säger Bea. Storstaden lockar såklart fortfarande ibland, vilket löser sig fort med en tågresa på under en timme. Numera är det dock stallet som lockar mest. Senaste familje­

medlemmen är hästen Lyra som de spen­ derar flera kvällar i veckan tillsammans med, stunder som är något av det absolut bästa deras dotter Fiona vet.

Text: Magnus Nilsson Foto: Jakob Jansson

9

Hållbar stadsutveckling

Nu skapas framtidens Katrineholm

Först ut är Stortorget och sedan kommer det spektakulära Triangelområdet

DET SOM LÄNGE varit en vision och byggarbetsplats börjar nu bli verklighet. Det ena spännande företaget efter det andra är nu på väg in i det nya torghuset. Själva torget kommer att stå klart i höst.

Och några år framåt väntar den stora och nya stadsdelen i cent­ rum, Triangeln.

Ingen Katrineholmsbo eller besökare kan ha missat omgörningen av Stortorget och centrum. Vad händer bakom planken och när ska det bli klart?

Snart, visar det sig när Magasin Katrineholm får ett samtal med William Rytterström som arbetar som planarki­ tekt i Katrineholms kommun.

– Torget och torghuset kommer att vara klart i oktober och invigning är den 17 oktober i samband med Katrineholms Kulturnatt.

Det här är ju själva Katrineholms hjärta, vad tror du folk kommer att tycka om slutresultatet?

– Jag tror att de flesta kommer att tycka att det blivit en varm, grön och levande plats, där man kan träffas och umgås, sitta på en uteservering och ha det bra. Hoppas även att barnen kommer att gilla det nya fina gröna lekområdet.

Vad var felet med torget som det såg ut innan?

– Det var ju oftast en ganska så öde och blåsig plats som folk mest skyndade 10

förbi på väg mot tåget. Genom att vi nu bygger in grönytor och ramar in torget med hjälp av planteringar, gatsten och gångstråk belagda med slät sten runt torget blir det mycket bättre. Det centrala stråket går rakt genom torghuset.

Ett gångstråk rakt genom torghuset?

– Ja, man kan säga att det är som en stor öppning genom huset som fungerar som en passage mellan staden och torget över till resecentrum, bussarna och järn­ vägen på andra sidan.

Torghuset som just nu uppförs av Tegel­ staden beräknas stå helt klart under 2025.

Här blir det 12 bostadsrätter och 24 hy­ resrätter och i bottenplan olika verksam­ heter. Klart är att den populära restau­ rangkedjan Joan's flyttar in som också kommer att ha en större uteservering mot torget.

– Tanken är just att skapa en trevlig miljö, ett slags vardagsrum för Katrine­ holmsborna och då är det viktigt med restauranger och den typen av publika verksamheter runt torget. Och då verk­ samheter som drar besökare året om, säger William Rytterström.

plats, med Köpmangatan bakom. I dag består den öppna ytan av parkerings­ platser, samt två bensinmackar och en McDonalds.

Annat var det förr när Katrineholm växte fram som stad i takt med att tåg­ trafiken ökade och de två stambanorna möttes här. Då var det full fart i triangel­ området med industrier och annan verk­ samhet med anknytning till järnvägen.

Nu vill Katrineholm kommun åter­ uppliva området och bygga en helt ny stadsdel, berättar William Rytterström: – Vår vision är att skapa en stadsdel

Vilken stil kan det bli på området?

– Husen och utformningen bör både spegla det småskaliga Katrineholm och dagens samhälle och arkitektur, med till exempel lägre stadsradhus och några högre byggnader där det passar. Om 30 år ska folk kunna gå runt här och se på ett ungefär vid vilken tid detta byggdes.

Först ut är kvarteret Gullvivan på andra

Nästa steg i Katrineholms utveckling är Triangelområdet

Katrineholms kanske mest centrala och samtidigt mest outnyttjade plats kan säga vara det som kallas Triangeln. Alltså området som sträcker ut sig mellan järn­ vägen, Vasavägen och Kvarnens handels­

med spännande arkitektur som samtidigt tar tillvara de värden som redan finns.

Det är viktigt med en attraktiv stadskärna med fler bostäder och centrala verksam­ heter.

– Det nya Stortorget kommer att bli en väldigt fin plats där människor kan samlas och ha trevligt året runt.

sidan Vasavägen mot Fredsgatan, där det i dag är en parkering. Här har kommu­ nen precis påbörjat detaljplanearbetet för ett nytt flerbostadshus.

Inne på själva Triangeln finns planer på en rad olika byggnader. Ett så kallat mobilitetshus ska ersätta dagens mark­ parkeringar i området.

– I dag ligger parkeringarna i centrum ganska så utspritt. Här vill vi i stället sam­ la ett stort antal parkeringsplatser på ett ställe och i en byggnad inne i stan. På så sätt får vi också ner biltrafiken i centrum.

Mot järnvägen planeras studentbostä­ der och även ett större hotell.

– Vi ser i dag att det finns ett stort behov av hotellplatser under vissa helger och olika evenemang som staden i dag har svårt att möta. Katrineholms strate­ giska läge gör också att vi skulle kunna få hit fler konferenser, så kanske vore det

Den 17 oktober 2025, i samband med Katrineholms Kulturnatt, är det invigning av såväl det nya Stortorget som Torghuset intill. Som visionsbilden visar är det grönare och mer trivsamt torg som nu byggs med planteringar, lekområden för barn och gångstråk.

lämpligt med en konferensanläggning också i hotellet.

Strax bredvid hotellet kan det bli ett nytt resecentrum.

– Dagens resecentrum upplevs mest som en lång barriär mellan centrum och bussarna. Här skulle vi hellre ha en grön och välkomnande park som kopplar sam­ man resecentrum och stadens centrum, säger William Rytterström. Än så länge finns det ingen fastslagen tidplan för området, eller vilka aktörer som kommer att uppföra de olika byggnaderna.

Text: Magnus Nilsson

Med det planerade Triangelområdet, bilderna till höger, får Katrineholm en ny spännande stadsdel.

Området löper längs järnvägen från Vasagatan fram till dagens resecen­ trum bakom det nya Torghuset.

”Vår vision är att skapa en stadsdel med spännande arkitektur och attraktiva verksamheter.”

William Rytterström, planarkitekt

Visionsbilder: Katrineholms kommun Foto: Katrineholms kommun

11

Här växer en ny mötesplats med 36 bostäder med takterrass, restaurang, turistinformation m.m.

Kv. Sandbäcken 3:1 ”Torghuset” Tegelstaden Bygg etablerar ett nytt hyreshus mitt i det centrala Katrineholm, vilket skapar ett attraktivt bostadslandskap med totalt 36 bostäder. Av dessa finns 12 bostadsrätter och 24 hyresrätter, vilket ger olika alternativ för både köpare och hyresgäster.

Interiört präglas hemmet av en genomtänkt planlösning med hög standards och stilrena färgval som harmoniserar med varandra.

Här kan du verkligen njuta av den fina atmosfären på det närliggande torget samt den fantastiska utsikten över Katrineholm från takterrassen. I bottenvåningen finns en trevlig restaurang, och med närhet till all nödvändig service blir detta ett utmärkt alternativ för den som söker ett bekvämt och centralt boende.

Nytt bostadsområde –

Backavallen Ett nytt bostadskvarter med hus i parklandskapet kompletterar Backavallens idrottsområde. Den nya bebyggelsen ska integreras med fingertoppskänsla i landskapet, där syftet är att bevara mycket av den befintliga vegetationen och låta husen harmonisera med den omgivande naturen.

I detta natursköna område kommer 19 stiliga äganderättsradhus och flerfamiljshus att byggas, med en mix av hyresrätter och bostadsrätter som formar en enhetlig helhet i anslutning till sportområdet.

Som boende i Backaområdet får du en unik närhet till allsidiga idrottsanläggningar och en rad sportaktiviteter för alla åldrar.

Dessutom ligger den vackra Djulösjön bara en kort promenad bort, där du kan njuta av idylliska vyer och avkopplande stunder vid herrgården som erbjuder både utsökt mat och fantastisk utsikt. Här kombineras en aktiv livsstil med naturskön avkoppling, vilket gör det till en perfekt plats att kalla hem.

Näringsliv

”Framtiden för Katrineholms företag och arbetsliv ser riktigt ljus ut” DET HÄNDER MYCKET inom nä­ ringslivet i Katrineholm. Efter en tids avmattning ökar antalet nya företag igen. På Lövåsen etablerar sig det ena stora företaget efter det andra. Samtidigt arbetar kom­ munen aktivt med att ta fram en långsiktig näringslivsstrategi, med målet att säkra och stärka den positiva tillväxten.

– Katrineholm har en rad stora fördelar

som gör att vi kommer att fortsätta att växa. Läget är perfekt där vi ligger med två stambanor som korsas hos oss. Det är mindre än en timme från Stockholm och hela Mälarregionen, och Norrköping och Östergötland ligger nästgårds, säger Christer Sundqvist (M), Kommunstyrel­ sens vice ordförande i Katrineholm.

Det strategiska läget visar sig bland an­ nat genom den snabba utvecklingen av Lövåsens industri- och handelsområde, nordöst om centrala Katrineholm. Ingen som åker tåg eller bil där kan ha missat alla byggkranar och de nya spännande butiks­ skyltarna som dyker upp där i rask takt.

– Just nu ser vi en stark utveckling på Lövåsen, där flera betydande etableringar är på gång, berättar Zana Zgog, närings­ livsutvecklare på Katrineholms kommun.

Ett exempel är det norska återvinningsfö­ retaget Revac, som planerar att anställa omkring hundra personer till sin nya anläggning med driftstart redan 2026.

På tal om återvinning och jobb har kommunen nu också börjat projektera för en ny återvinningscentral i just Lövå­ sen, på andra sidan rondellen mittemot Bilprovningen. På den anläggningen ska även en återbruksanläggning byggas i etapper, där planen är att den första sor­ teringsbyggnaden ska vara klar samtidigt med återvinningsanläggningen i början av 2026. I projektet ingår också att skapa nya arbetstillfällen för personer som i dag står utanför arbetsmarknaden, berättar Christer Sundqvist: – Medan byggnationerna pågår på Lövåsen skapas en massa arbetstillfällen lokalt, och de som kommer hit och job­ bar bidrar till det lokala näringslivet, genom att handla, äta ute och bo. Våra hotellverksamheter har nästan fullbelagt i veckorna nu.

Hur ser det ut med jobben sedan, när fastigheterna på Lövåsen står klara?

– Vi bedömer att upp till 200 arbetstill­ fällen kan skapas i området under de kommande åren. Men vi ser även en stor potential för ytterligare jobb genom de indirekta arbetstillfällen som uppstår i takt med att nya aktörer etablerar sig, säger Zana Zgog.

– Ja det blir hela tiden klart med nya verksamheter och många av dem är gan­ ska så personalintensiva, och kommer att kunna erbjuda såväl enklare jobb utan längre utbildning och mer specialiserade jobb, säger Christer Sundqvist.

14

Katrineholms strategiska läge och kommunens aktiva satsningar på ett bra företagsklimat och nya etableringsområden har gett väldigt positiva resultat, säger Christer Sundqvist (M), Kommunstyrelsens vice ordförande, och Zana Zgog, näringslivsutvecklare på Katrineholms kommun.

Bland alla de nya aktörer som snart ska etablera sig i området återfinns hambur­ gerkedjan Max, den asiatiska snabbmats­ kedjan Chop Chop och butikskedjan Jula, samt Hööks. I sommar flyttar också Shellstationen i Katrineholms centrum dit och blir till en kombinerad servicesta­ tion och matdestination enligt konceptet ST1 PLOQ. Malmsheden är ett annat etableringsom­ råde som kommunen, i samarbete med markägaren Ericsbergs säteri, nu håller på att arbeta fram detaljplaner för. Områ­ det ligger strax öster om Katrineholm.

– Här planerar och möjliggör vi för industriverksamhet. Området ligger också väldigt strategiskt till genom närheten till både riksväg 55 och Katrineholms logistik­ centrum, säger Christer Sundqvist.

Katrineholm får goda betyg när det gäl­

ler näringslivet. Enligt Svenskt Näringslivs årliga enkät bland kommunens företagare får Katrineholm betyget 4, en förbättring från föregående års betyg på 3,9. Det gör

Katrineholm till tredje bäst i Söderman­ lands län och tydligt över rikssnittets 3,45.

I enkäten får företag svara på hur de upplever att det är att driva företag i Ka­ trineholm. En viktig fråga där Katrine­ holm fick väldigt bra betyg var bemötan­ de, service och tillgänglighet.

”Katrineholm har ett perfekt strategiskt läge och goda möjligheter till etableringar.”

Christer Sundqvist (M), Kommunstyrelsens vice ordförande i Katrineholm

– En av våra styrkor är att vi har korta beslutsvägar och en hög grad av tillgäng­ lighet. Som företagare ska det vara enkelt att komma i kontakt med oss, vi är aldrig

längre bort än ett telefonsamtal, säger Zana Zgog.

En annan viktig punkt i enkäten var kompetensförsörjningen, berättar Chris­ ter Sundqvist: – Vi har lagt stort fokus på att samla oss kring kompetensförsörjningen. Ge­ nom workshops, samverkan med utbild­ ningsaktörer och en nära dialog med arbetsgivare arbetar vi för att förbättra matchningen mellan tillgänglig kompe­ tens och företagens behov. Vi är inte rik­ tigt i mål ännu men vi är på god väg.

En ny näringslivsstrategi håller också på att tas fram i nära dialog med näringslivet för att ytterligare stärka företagsklimatet.

– Syftet är att skapa en gemensam in­ riktning kring vad som är viktigt för nä­ ringslivet och hur kommunen bäst arbetar för att möta dessa önskemål. Så att vi satsar på rätt saker, och gör det som är långsiktigt bäst för vår kommun, säger Zana Zgog.

Text: Magnus Nilsson Foto: Rosie Alm

ANNONS

SKF Mekan AB:

En global spelare med lokal förankring I över hundra år har SKF tillverkat lagerhus i sin centralt placerade fabrik inne i Katrineholm. Produkter som ingår i SKF:s banbrytande lagerlösningar och är helt centrala inom industrin världen över. Att jobba på en global ledare som SKF Mekan är spännande och utvecklande med goda möjligheter till karriärutveckling inom koncernen.

– Vi är en del av Katrineholms industri­

ella historia och jag är ödmjuk inför uppgiften att fortsätta driva utveck­ lingen framåt tillsammans med vårt kompetenta team. SKF Mekan är en global marknadsledare som ständigt strävar efter att ligga i framkant och jag är verkligen entusiastisk över den stora potential vi har framför oss, säger Erik Hemberg, vd på SKF Mekan AB.

Grunden i verksamheten är att gjuta och tillverka lagerhus, hylsor, muttrar och andra tillbehör till SKF:s kullager­ produkter. Fabriken i Katrineholm har eget gjuteri och utför där varje steg från råvara till färdig produkt.

– Den varierande produktionen ger oss full kontroll över kvalitet och effek­ tivitet. För att stärka vår konkurrens­ kraft arbetar vi kontinuerligt med att utveckla våra produktionsprocesser med hjälp av exempelvis automation för att bättre möta våra kunders behov.

För de som arbetar på SKF Mekan innebär det samtidigt goda möjlighe­ ter till utveckling och nya spännande arbetsuppgifter.

– Hos oss får du chansen att arbeta med en rad olika teknologier och pro­ cesser, vilket innebär att du ständigt kan lära dig nya saker och fördjupas i din yrkesroll. Vi tror mycket på att investera i våra medarbetares utveck­ ling och erbjuder många möjligheter

SKF Mekan AB är en av Katrineholms största arbetsgivare och en spännande plats att jobba på med stor variation och goda möjligheter till karriärsutveckling. På bilden Erik Hemberg, vd, och Markus Åkerlind, produktionssamordnare.

Foto: SKF Mekan

AB en av Katrineholms största arbets­ givare och en central aktör i kommu­ nens näringsliv.

– Det är ett ömsesidigt beroende. Vi vill även fortsättningsvis vara ett starkt och tryggt företag, ha bra relationer till våra underleverantörer och sam­ hället runt omkring. Alla gynnas av ett starkt Katrineholm, att människor vill bo och arbeta här, att vi kan utbilda och utveckla den kompetens som be­ hövs inom industrin.

På SKF Mekan behövs kompetenta medarbetare inom en rad olika om­ råden.

– Vi behöver så många skilda kom­ petenser i dag. Det kan handla om allt från processautomation till finans och digitalisering. Vi är också mitt uppe i en viktig digitaliseringsresa, vilket även ställer nya krav på våra befintliga medarbetare.

Foto: Rosie Alm

Med cirka 340 anställda är SKF Mekan

Lagerhus utgör kärnproduktionen vid vår anläggning i Katrineholm. Utöver lagerhus tillverkar vi även hylsor, muttrar och andra tillbehör, vilket även gör oss till en mångsidig och komplett leverantör inom vårt område.

till kompetensbreddning och karriärs­ utveckling.

En av dem som jobbat ett bra tag i fö­

retaget och genom åren testat på flera olika yrkesroller är Markus Åkerlind.

– Under mina drygt 30 år på SKF Mekan har jag gjort det mesta. Jag började som operatör i bearbetningen och har sedan dess varit allt från ope­ ratör på gjuteriet, kvalitets- och pro­ duktionssamordnare till tillförordnad produktionschef.

Vad arbetar du med i dag?

– Jag är produktionssamordnare och har nu senast haft stort ansvar för implementeringen av SKF:s globala produktionssystem.

Du är inte ensam om att ha en lång karriär på SKF Mekan, varför tror du så många väljer att stanna kvar så länge?

heten är ett viktigt skäl. Och så är det de starka banden mellan kollegorna.

Genom att vi flyttar runt en del och jobbar i olika team skapas en för SKF Mekan ganska så unik sammanhåll­ ning. En lojalitet och särskild anda, vilket är guld värt.

– Det finns flera anledningar. Jag tror att många med mig upplever före­ taget som en trygg arbetsplats där man får möjlighet att utvecklas och testa på nya yrkesroller. Den rörlig­ Läs mer på skf.com

15

Idrott & Upplevelser

I Katrineholm finns ett unikt stort, brett och lättillgängligt idrottsutbud. Här kan du utöva de flesta sporter, från fotboll till discgolf, friidrott på klassiska Backavallen till paddling, ridning, bågskytte och nästan vilken sport du vill.

Idrottsstaden Katrineholm

– Ja, som Katrineholmsbor har vi det rätt så förspänt när det kommer till både orga­ niserade idrottsaktiviteter och när det gäl­ ler spontanidrott och friluftsliv, säger Britt Fredriksson, som jobbar som förenings­ konsulent på Katrineholms Sportcentrum. Är det sommar, varmt och du är bad­ sugen? Cykla ner till Djulöbadet och simma lite, paddla kajak, spela lite mini­ golf eller beachvolleyboll. Trött på vär­ men? Ta dig till ishallen eller isarenan ett stenkast bort som har tider för allmänhe­ tens åkning året runt, även under hög­ sommar. Och saknar du skridskor finns det att låna gratis i isarenan.

Katrineholms Sportcentrum där Kron­ fågel Ishall och Isarena ingår är en av landets största samlade sportanläggning­ ar. Här finns grovt räknat runt 35 olika sporter representerade, eller runt hälften av alla sporter som i dag finns registrera­ de på Riksidrottsförbundet. Från båg­ skytte till simhopp.

Längst norrut i området ligger klassis­ ka Backvallen med sin unika och vackra bågformade läktare från 1962, som fung­ erar som både fotbolls- och friidrottsare­ na. Totalt sett finns fyra gräsplaner, och en konstgräsplan som värms upp vinter­ tid och därmed är spelbar året runt.

Duveholmshallen är platsen för de stora arrangemangen. Här har Katrine­ holm Cup Fotboll anordnats varje år se­ dan 1983, och lockar numera runt 1 500 spelare under tre intensiva dagar, årets cup går av stapeln i augusti.

16

Foto: Privat

FÅ STÄDER HAR ett så unikt och brett idrottsutbud som Katrine­ holm. Hit kommer folk från när och fjärran för att delta i de årligt återkommande turneringarna i fotboll, handboll och innebandy.

Det anordnas SM i allt från disco­ dans till karate och det finns idrottsföreningar och lokaler för de flesta idrotter.

– Missa inte SM i karate som hålls i Duveholmshallen i höst, säger Britt Fredriks­ son, föreningskonsulent på Sportcentrum.

Även Katrineholm Handboll Cup och Katrineholm Innebandy Cup lockar många deltagare, och även ett stort antal familjemedlemmar som följer med sina juniorspelare.

– Det som gör att så många kommer på träningsläger och olika turneringar är dels det geografiska läget, Katrineholm ligger ju smidigt till för såväl Stockholmsregionen som för exempelvis Östergötland. Och för att vi har tillgång till lokaler att hyra, i stor­ städerna är det ju jättestor konkurrens om tiderna. Och så är vi ju en så nära stad.

Hurdå nära stad?

– Här finns det mesta i idrottsväg sam­ lat inom gångavstånd, vilket brukar för­ våna många av de lag som ringer hit till Sportcentrum i samband med turnering­ ar och annat. När de frågar hur långt det är att resa mellan arenan och boendet och jag säger fem minuter – till fots. Blir de helt chockade.

För många som kommer hit på turne­ ringar bor i så kallad hård logi, som Britt Fredriksson kallar det. Alltså på golven i skolsalarna på Duveholmsskolan som ligger i anslutning till Sportcentrum.

Andra bor exempelvis på Olssons vand­ rarhem inne på området, vägg i vägg med Oppundahallen där man kan träna truppgymnastik.

fullstora hallar till och ett antal fotbolls­ planer där man oftast kan spela spontan­ fotboll. Och så finns det stora sporthallar i Valla och Björkvik, säger Britt Fredriksson.

Hur ser det ut med idrottshallar och fotbollsplaner i övriga staden och kommunen?

Text: Magnus Nilsson

– Också bra. I själva staden har vi fyra

Foto: Katrineholms kommun

Djulöbadet är det självklara utflyktsmålet för alla katrineholmare sommartid, med sitt fina bad, beachvolleybollplan, minigolf och mycket annat. Och missa absolut inte att besöka Stora Djulö Herrgård strax intill med sin fina uteservering mot vattnet.

Djulö – Katrineholms nära sommarparadis Uppleva och göra i Katrineholm Tips på olika idrottsaktiviteter, friluftsliv, kultur och sevärdheter hittar du här: •K ommunens Uppleva och göra-sidor: www.katrineholm.se •K atrineholms officiella besöksguide: www.visitkatrineholm.se • Naturkartan: www.naturkartan.se/sv/katrineholm

Foto: Therese Larsson

Tips för den friluftsintresserade

På Djulösjön finns bra paddling och möjlighet att paddla vidare längs kanotleden ner mot Nyköping och Östersjön.

Sörmlandsleden och Krämbolsleden (vandring), Näckrosleden och Djulö­ leden (cykelleder), Ridled Sörmland, Tornstugan (fågelskådning).

Låna sportprylar gratis På Fritidsbanken i källaren på Safiren, Drottninggatan 19, kan du låna alla möjliga sportprylar gratis i 14 dagar, från flytvästar och metspön till tennisracketar och cyklar.

Se mer på: www.fritidsbanken.se

BARA EN KORT cykeltur eller promenad från centrala Katrine­ holm ligger Djulöområdet med sitt populära bad och camping, Stora Djulö Herrgård där man kan äta glass i det vackra orang­ eriet och lagom till sommar­ säsongen öppnar nu det nybyggda strandcaféet.

En tidig och världsberömd gäst på Djulö var Nils Holgersson, Selma La­ gerlöfs lille hjälte som landade här på sin gås Mårten en vårdag för länge se­ dan. Som det står skrivet i kapitlet Den sköna lustgården, som handlar om Katrineholm: ”framför sig det Stora Djulö sjö med dess utskjutande uddar och kulliga stränder. Det såg gammaldags och inbjudande ut, och det var inte utan, att pojken drog en suck, när han for fram över gården, och undrade hur det skulle kännas att få stiga in på ett sådant ställe efter slutad dagsresa i stället för att hamna på en sank myr eller en kal isskorpa.”

Samma lättnad känner nog dagens katrineholmare och andra besökare när de kommer hit en dag efter jobbet eller på helgen för att pusta ut en stund nere vid vattnet. På herrgården Stora Djulö, med anor från medeltiden, finns i dag ett populärt herrgårdscafé och ett vack­ ert orangeri med glasscafé.

Nere vid Djulöbadet och området runt omkring kan man bada, hyra en kanot och paddla, spela beachvolleyboll, mini­ golf, träna på utegymmet, klappa lamm och leka med kaniner på 4H-gården

Kommunen lämnar över nycklarna till det nybyggda strandcaféet vid Djulö till Nalan Ilhan, som tillsammans med sin bror Josef tar över driften av campingen och fiket.

och mycket annat. Här finns också en välbesökt camping med såväl ställplat­ ser som stugor att hyra.

Lagom till sommaren är nu också den nybyggda och större versionen av det populära strandcaféet som kommu­ nen låtit bygga invigt och öppnat.

– Djulö är en riktig pärla, och kom­ munen kommer att fortsätta utveckla området med omtanke och långsiktig­ het. Det här är bara början på något ännu större, säger Anneli Hedberg (S), ordförande för service- och teknik­ nämnden och hållbarhetsutskottet i Katrineholm kommun.

Text: Magnus Nilsson Foto: Katrineholms kommun

17

Här sätts Sveriges grillsmaker, kika in i smaklabbet Visste du att det är här i Katrineholm som smaken av svensk sommargrill bestäms?

I Kronfågels smaklabb tas varje år nya, djärva smakkombinationer fram – smaker som inte bara speglar trender, utan sätter dem.

Bland årets nyheter hittar du kryddningar inspirerade av Kaliforniens fräscha fusion-kök och New Orleans kryddiga själ. Bakom recepten står gastronomen och smakutvecklaren Jimmy Persson – en mästare på att skapa smaker som lyfter varje grillkväll till en smakupplevelse. Och ja, han bjuder även på sina bästa grilltips.

Med termometern i högsta hugg

dubbelkollar Jimmy Persson, Senior Produktutvecklare på Kronfågel, att grillbitarna på plåten nått exakt 70 grader.

– Jag föddes nog med en grilltermo­ meter i handen. Jag använder den jämt – till all mat. Har ni ingen? Köp en!

Då vet ni att kycklingen blir perfekt, varje gång.

Vi står i Kronfågels smaklabb på anläggningen i Valla – ett fullutrustat kök med ugnar, grillar och maskiner av alla slag. Som ett restaurangkök i miniformat, men med laserfokus på kvalitet

före kvantitet. Här lagas maten i små portioner med stora smaker – smak­ prototyper som ska förfinas till färdiga produkter för hela Sverige. Från norr till söder. Från barnfamiljen till foodien.

– Vi börjar alltid småskaligt här i köket. Kryddar, grillar, justerar. Vi testar nya kombinationer, gör om, gör rätt. Vi har ett helt kryddbibliotek att leka med – smaker från hela världen.

När vi har ett par favoriter som känns rätt, tar vi dem vidare till produktio­ nen. Då testas de i stor skala i fabriken, precis som de sedan ska tillverkas. ”Smaken ska kännas ny – men trygg”

Men hur tar man egentligen fram en produkt som både känns spännande och igenkännbar?

– Det handlar mycket om trend­ spaning. Jag jobbar nära våra krydd­ leverantörer, följer matkonton och forum i sociala medier, läser allt jag kommer över. Om det dyker upp en intressant restaurang går jag dit. Och så hänger jag mycket i matbutiker – lyssnar, tittar, spanar in vad folk fak­ tiskt köper.

Jimmy är utbildad gastronom – en avancerad restaurangutbildning med fokus på smak, teknik och kreativitet – och har jobbat på Kronfågel i 26 år, varav de senaste 15 i Valla.

– Har ni ingen grilltermometer? Köp en!

Då vet ni att kycklingen blir perfekt, varje gång, säger Jimmy Persson, Senior Produktutvecklare på Kronfågel.

– Det bästa är att jag får jobba med mitt största intresse varje dag – mat och smak. Samtidigt är hälsa en viktig del. Vi jobbar ständigt med att förbätt­ ra våra produkter, till exempel genom att minska mängden salt i våra färdig­ kryddade varianter.

Vad är nästa stora grej för kyckling?

– Asien-inspirerat håller i sig – det är fräscht, smakrikt och går att variera i oändlighet. Även klassisk American BBQ är fortsatt hett. På detaljnivå är vår KycklingSteak – alltså urbenad kycklingklubba med skinn – en riktig succé. Den har tagits emot otroligt väl.

Likaså våra färdiglagade produkter – det är kyckling man bara värmer eller slänger rakt ner i en sallad.

Super­enkelt, men riktigt gott.

 Använd termometer! Detaljer utan ben ska upp i 70 °C, medan kyckling med ben ska gå till 82 °C. Då är du säker på att den är genomstekt – men fortfarande saftig.  Låt kycklingen vila. När du grillat klart: låt kycklingen vila i cirka tio minuter under exempelvis bakplåtspapper. Det gör den saftigare och lättare att skära upp.  Indirekt grillning är nyckeln.

Lägg kolen på ena sidan av grillen och kycklingen på den motsatta.

Lägg på locket. Lägger du

18

kycklingen direkt ovanpå glöden riskerar du att torka ut den. V älj kyckling med skinn – för smakens skull. Grilla med skinnsidan nedåt för bästa yta.

Skinnet kan enkelt tas bort före servering om någon inte gillar det.

KycklingSteak är en favorit på grillen! K rydda rätt – i rätt ordning. Börja med en torr kryddblandning, helst redan dagen innan. Glaze eller marinad med socker? Lägg på i slutet, annars riskerar den att brännas.

Foto: Kronfågel

Jimmys bästa knep för att lyckas vid grillen – och samtidigt slippa stå där själv hela kvällen:

 Glöm inte grönsakerna! När köttet vilar – passa på att grilla vitkål, morötter, tomat, lök eller vad du har hemma. Droppa över lite citron och flingsalt före servering.  Gör klart innan – njut sen. Att grilla är en social grej. Förbered så mycket du kan innan gästerna kommer, så slipper du stå ensam kvar vid grillen hela kvällen.

ANNONS

Vi satsar vidare i Katrineholm – för hållbarhet, människor och framtidens svenska matproduktion Kronfågel är inte bara Sveriges ledande kycklingproducent – vi är också en av Katrineholms största arbetsgivare och en viktig del av kommunens samhällspuls.

– Vi är stolta över att vara en del av det svenska livsmedelssystemet, men också över att vara en del av Katrineholm. Vi vill växa tillsammans med staden, säger Andreas Skog, produktionsdirektör på Kronfågel.

Just nu genomgår Kronfågels anlägg­ ning i Valla en omfattande moderni­ sering som innebär ökad effektivitet, bättre arbetsmiljö och satsningar för framtiden.

– Våra medarbetare är vår allra viktigaste resurs. Vi gör allt vi kan för att vara en trygg, sund och att­ raktiv arbetsgivare, säger Andreas Skog, produktionsdirektör på Kronfågel.

En trygg arbetsplats där människor vill stanna

Kronfågel har i dag omkring 750 anställda i Katrineholm – en mång­ sidig och engagerad arbetsstyrka med över 30 nationaliteter. Många har arbetat här i decennier, vilket speglar både tryggheten och trivseln.

– Det ska märkas att vi verkligen värdesätter våra medarbetare. I vår personalmatsal serverar vi god och näringsrik mat – ofta kyckling, som passar oavsett religiös bakgrund. Vi har också en personalbutik med förmånliga priser och jobbar hela tiden för att förbättra arbetsmiljön och vara en arbetsplats där männi­ skor kan växa och utvecklas, säger Andreas Skog.

Hållbarhet och djurvälfärd i fokus – vi vill leda, inte följa

en inom hållbarhet och djurvälfärd – vi vill driva den framåt, säger Andreas Skog, produktionsdirektör på Kronfågel.

Sedan 2021 har vi: •M inskat våra klimatutsläpp med nära 40 %.

•M inskat matsvinnet i produktio­ nen med 18 %.

•M inskat arbetsplatsolyckor med 38 %.

•F örbättrat samtliga djurvälfärds­ parametrar, där varje av­vikelse följs upp noggrant.

Ett viktigt steg inom vårt klimat­ arbete är vårt nya samarbete med Seafrigo och etableringen i deras toppmoderna fryslager i Lövåsen, nära vår anläggning i Valla.

– Genom att samla kyl- och frys­ kapacitet lokalt minskar vi transport­ utsläppen rejält. Nästa steg är att övergå helt till eldrivna transporter mellan produktionsanläggningen och lagret, säger Andreas Skog.

Framåt – tillsammans med Katrineholm och Sverige

Med moderna investeringar, starka värderingar och ett långsiktigt håll­ barhetsarbete siktar Kronfågel mot framtiden – tillsammans med med­ arbetarna, bönderna, Katrineholm och Sverige.

– Vi är stolta över vår roll i det svenska livsmedelssystemet, och vi vet att ansvaret växer i takt med vår position. Därför fortsätter vi att ut­ veckla hållbara produkter, trygga arbetsmiljöer och goda samarbeten – lokalt och nationellt.

Foton: Rosie Alm

Som en av Sveriges största livs­ medelsproducenter bär Kronfågel ett stort ansvar – för klimatet, djurens välfärd och den svenska matförsörj­ ningen. Det ansvaret tar vi på största allvar.

All vår kyckling kommer från svenska bönder med höga krav på djurhållning och kvalitet. Samtidigt arbetar vi målmedvetet för att mins­ ka vår miljöpåverkan genom hela värdekedjan – från gård till färdig produkt.

– Vi vill inte bara följa utveckling­

–Vi fortsätter att driva utvecklingen inom hållbarhet och djurvälfärd framåt, säger Andreas Skog, produktionsdirektör på Kronfågel.

Läs mer på kronfagel.se

19

Landsbygd

Nu är Warbro Kvarn igång igen för fullt efter den förödande branden SOM FÅGEL FENIX har Warbro Kvarn rest sig ur askan efter branden 2022 och står nu ännu starkare.

Något som blev möjligt genom god lokal samverkan och stort engage­ mang från kunder över hela landet.

Det är en solig och riktigt knallfin försom­

mardag. Kor och kalvar betar av det färska gräset och på andra sidan grus­vägen lyser den nymålade kvarnbyggnaden i rött.

Så såg det inte ut i augusti 2022. Ett tekniskt fel i spannmålstorken orsakade eldsflammor som explosionsartat spred sig i kvarnen och snart var stora delar av Warbo Kvarn helt ödelagd.

– Allt gick upp i rök, bara mälteriet klarade sig. Och sedan spred sig branden till ytterligare en byggnad och tog sedan även våran ladugård, säger Thomas Björklund, delägare och en av grundarna till Warbo Kvarn, och som också har sin fädernesgård där.

Hur gick det för djuren då?

– Det var ju fortfarande sommar som tur var, så korna var ute på bete.

Vad kände du då, trodde du att ni skulle kunna komma tillbaka och bygga upp verksamheten igen?

– Tja, just då, mitt i all förödelse kändes det tufft. Och det här är ju också mitt hem, så det var mycket känslor att ta in. Men sedan tog vi ganska så snabbt ett beslut om att bygga upp verksamheten igen, och göra den ännu bättre och mer ändamålsenlig.

Fast det tog ett tag, först skulle allting saneras, nya produktionsbyggnader pro­ jekteras och byggas upp. Och hur skulle de göra under tiden med sitt företag, med all spannmål som de beställt av olika lokala producenter, ja med hela varumär­ ket Warbro Kvarn och de kunder som nu inte fick sina varor?

– Redan dagen efter blev Thomas upp­ ringd av två tre andra kvarnar som erbjöd sin hjälp. Vi hade byggt upp ett jättefint nätverk genom åren och är kända genom vår nisch med kulturspannmål där vi gått i bräschen, säger Ida Lindberg Klausen, marknadsansvarig på Warbro Kvarn.

– Ja, det var helt avgörande, säger Thomas. På så sätt har vi kunnat fortsätta med produktionen och utveckla våra produkter under uppbyggnaden. Är verksamheten nu i full gång igen?

– Ja, i stort sett. Och nystarten möjlig­ gjorde också att vi kunde bygga upp en ännu bättre och mer funktionell anlägg­ ning. Så framtiden ser ljus ut, och vi kän­ ner oss trygga i att kunna möta framti­ dens krav och växa långsiktigt, säger Ida. Vad är den stora lärdomen av det som skedde?

– En oerhört viktig del är det här med lokalsamhället, säger Thomas. Att hjälpa varandra att hålla landsbygden levande.

Vid återuppbyggnaden har vi valt att använda lokala byggfirmor, köpa virke lokalt och så.

20

En perfekt försommardag vid Warbro Kvarn, solen skiner, kalvarna och korna är utsläppta på bete och kvarnen uppbyggd igen, med solceller på taket och rödmålad och fin. Ida Lindberg Klausen, Thomas Björklund och Maud Brinckmann från Warbro Kvarn njuter.

”Gårdsbutiken är ett roligt sätt för oss att möta våra kunder och tipsa om recept och bakmetoder.”

På Nobelfesten 2024 serverades kung­ en och de andra högtidsklädda gästerna en varmrätt bestående av bland annat kyckling – och gröt. En gröt som var gjord på korn från Warbro Kvarn och orsakade stor skandal.

– Att servera gröt på landets finaste fest. Hu så hemskt. Nej, vi tyckte bara det var roligt att det väckte en sådan upp­ ståndelse. Och så var det ju egentligen inte en gröt utan mer av en risotto gjord av bulgur på korn. Gjort på vår unika och nya produkt hydrotermiskt behandlad korn, säger Thomas.

Genom att behandla spannmål hydro­ termiskt bryts fytinsyran i spannmålet ner och viktiga mineraler som järn, mag­ nesium och zink kan lättare tas upp av kroppen. Något som är extra viktigt för

På landsbygden i Katrineholm finns mycket att upptäcka. Ta en tur bland alla gårdsbutiker som erbjuder närodlade produkter, gott fika och fina upplevelser av alla de slag.

unga kvinnor, som ofta lider av järnbrist.

Warbro Kvarn förädlar och producerar ekologiskt mjöl, malt till ölframställning, flingor och gryn och hela kärnor från olika kulturgrödor. I kvarnen finns både stenkvarnar och virvelkvarnar och ett eget mälteri som tar fram den unika och ursvenska maltkornsorten Balder, som är populär bland många svenska mikro­ bryggerier. Där finns även en gårdsbutik.

– Gårdsbutiken är ett roligt sätt för oss att möta våra kunder och tipsa om recept och bakmetoder. Förutom våra egna pro­ dukter säljer vi lite olika baktillbehör och ibland även bröd och bullar från ett lokalt bageri, säger Ida Lindberg Klausen.

Text: Magnus Nilsson Foto: Rosie Alm

Besök Katrineholms gårdsbutiker Att besöka gårdsbutiker är ett bra och trevligt sätt att ta del av Katrineholms vackra landsbygd, handla genuina och närproduce­ rade varor och stötta kommu­ nens lokala odlare och producen­ ter. På hemsidan för Sörmlands Matkluster hittar du gårds­butiker och öppettider. www.matkluster.se

Utbildning

Lindengymnasiet först i Södermanland med att bli certifierade av Visita ARBETET GAV RESULTAT. Restau­ rang- och Livsmedels­programmet och Hotell- och Turismprogrammet på Linden­gymnasiet har nu fått sin prestigefyllda certifiering av Visita, besöksnäringens bransch­ organisation.

– Det är ett tydligt kvitto på att våra

utbildningar håller hög kvalitet och att eleverna får undervisning och praktik som är väl anpassad efter branschens krav, säger Åsa Ersson, biträdande rektor vid Lindengymnasiet.

Gymnasiet är därmed det första i hela Södermanland som får den åtråvärda cer­ tifieringen av besöksnäringens bransch­ organisation, Visita.

En certifiering som är en kvalitets­ stämpel på att Restaurang- och Livs­ medelsprogrammet samt Hotell- och Turismprogrammet håller bästa kvalitet inom anställningsbarhet, samverkan mellan skola och arbetsliv, värdegrunds­ policy, kontinuerlig kvalitetssäkring och möjlighet att få grundläggande högskole­ behörighet.

Som det står i Visitas motivering om

Åsa Ersson, biträdande rektor vid Linden­ gymnasiet.

det arbete som Lindengymnasiet och deras partners från branschen har gjort: ”Tillsammans har dessa samarbetspartners tagit fram och implementerat ett gemensamt värdegrundsarbete samt processer som säkerställer en hög kvalitet på utbildningen, vilket garanterar att eleverna lär sig de aktuella yrkeskunskaper som branschen efterfrågar.”

Vad tycker eleverna om certifieringen?

– De är ju såklart väldigt stolta, säger Åsa Ersson. Deras feedback och medver­ kan har varit en viktig bit i det här arbetet.

Och så stärker det ju också deras position

Stolta och glada yrkeslärare, elever, rektor och samarbetspartners från branschen efter nyheten att Lindengymnasiet blivit certifierade av Visita.

på arbetsmarknaden genom att deras framtida arbetsgivare får svart på vitt att de gått den bästa utbildning man kan gå.

För att få till en bra och eftertraktad utbildning arbetar Lindengymnasiet nära företagen i branschen. Det hålls regel­ bundna programråd där branschföreträ­ dare ingår och så finns en styrgrupp där majoriteten kommer från arbetslivet som ser till att utbildningen är anpassad efter kompetensbehoven.

– Besöks- och restaurangnäringen är en viktig del av Katrineholms utveckling och samhällsekonomi. Genom den här certifieringen bidrar vi till att förbättra kompetensförsörjningen lokalt och stärka matchningen mellan näringsliv och ut­ bildning, säger Åsa Ersson.

Text: Magnus Nilsson Foto: Katrineholms kommun/Veronica Johansson

Katrineholmsbygdens församling

Där livets vägar korsas En framtid fylld av mening och gemenskap Dopet – från livets början till evigheten Där människor möts och finner styrka tillsammans Din historia spelar roll – vi lyssnar

Hitta hem hos KFAB! Vårt mål är att skapa trygga hem i trivsamma områden för våra hyresgäster. Vi vill att du ska känna dig hemma hos oss.

Oavsett om du flyttar till din första egna lägenhet, har blivit sambo eller behöver mer plats för att familjen har vuxit - vi finns här för att hjälpa dig hitta ditt nästa boende.

Välkommen att höra av dig till oss!

svenskakyrkan.se/katrineholmsbygden

Katrineholms Fastighets AB Box 7 • 641 21 Katrineholm • Tegnérvägen 26 Telefon 0150-571 30 • bostad@kfab.se • www.kfab.se

21

Trygghet

Tre idrottsledare som jobbar intensivt för att skapa trygghet och gemenskap i sina respektive klubbar är Linda Myhrman, från Katrineholm Bandy, Ida Midnattssol, från KSK fotboll och Maria Andersson, från DFK Katrineholm.

”För att idrott ska vara en positiv kraft krävs trygghet” KATRINEHOLM ÄR EN unik idrotts­ kommun på många sätt genom sina många sportanläggningar och stora bredd av idrotter. Och, inte minst, alla engagerade idrottsleda­ re och eldsjälar. Möt tre av dem, som har som sitt främsta fokus att skapa trygga och jämställda idrottsmiljöer där alla kan känna sig välkomna.

Solen lyser över Backavallen när foto­ grafen dirigerar runt de tre idrottsledar­ na. Linda Myhrman i knallröd tränings­ jacka, är från Katrineholm Bandy. Ida Midnattssol i svart jacka och klubbmärke från KSK fotboll. Och så Maria Anders­ son i blå DFK Katrineholm-färger.

Alla från olika klubbar men med samma mål och uppdrag. Att skapa trygghet och bra gemenskap i sina res­ pektive lag.

– Vi har nog alla sett vilken positiv kraft fotboll, bandy och andra idrotter är i barn och ungdomars liv. Hit kan man komma och bara få vara, träna och ha roligt. Och släppa allt annat jobbigt i livet en liten stund, för det är inte alltid lätt att vara ung i dag, säger Ida Midnattssol.

– Precis, och för många kan det ju vara så att exempelvis fotbollen är det enda som funkar. Att hade de inte haft den

22

som ventil och mål skulle det ha inneburit en jättestor oro, säger Maria Andersson, som förutom att vara tränare i DFK även är trygghetsansvarig i klubben.

Samtidigt som idrotten fungerar stär­

kande för barn och ungdomar och är en plats där de kan mötas, utvecklas och ha roligt så kan det också uppstå problem.

Det går inte att lämna det övriga livet utanför träning och matcher, utan det följer med in, vare sig man vill det eller inte, säger Linda Myhrman: – Det kan ha hänt saker hemma, eller i skolan, som de tar med sig in i omkläd­ ningsrummet. Och det kan också uppstå tjafs och så mellan ungdomarna i om­ klädningsrummet som de sedan tar med sig ut på isen och där påverkar deras be­ teende negativt.

Hur gör ni som ledare för att hantera den typen av problem?

–Det gäller att försöka vara uppmärk­ sam på vad som kan ligga bakom en per­ sons beteende eller att en viss träning blir extra stökig, säger Ida Midnattssol. I stäl­ let för att säga åt någon att gå därifrån en stund eftersom han eller hon stör, är det viktigt att ta ett steg tillbaka, kanske sätta sig ner med personen och fråga: Hur läget? Är det något som hänt?

– Ja, som ledare är det viktigt att man avsätter tid för deltagarna och faktiskt vå­ gar fråga. Och om man är bekymrad eller oroad över någon ta det vidare. Diskutera det med andra ledare, med föräldrar eller vad som är lämpligt i det individuella fallet, säger Maria Andersson.

Det ingår också i Maria Anderssons uppdrag att besöka klubbens olika fot­ bollslag, från det yngsta till seniorlagen, under deras träningar och lyssna in stäm­ ningen bland spelarna.

Som trygghetsansvariga i sina klubbar,

Ida Midnattssol har precis lämnat över huvudansvaret till en annan person, arbetar de på flera plan. Enkelt uttryckt ser en trygghetansvarig till att stämning­ en är god i klubben, på såväl träningar som i omklädningsrum och på matcher.

Att alla respekterar varandra, och håller en sjyst ton.

En trygghetansvarig fungerar också som ett bollplank gentemot övriga ledare, säger Linda Myhrman: – Som trygghetsansvarig vill jag vara en stödfunktion för såväl deltagare som ledare, det går inte att förvänta sig att alla ideella ledare ska ha full koll på allt från bandyregler till jämställdhetsproblematik och barn i behov. Därför finns jag här.

Linda är också med på alla ledarmöten

och dyker upp på träningar för att stötta och uppmuntra, och se till att klubbens värdegrund efterlevs.

Miljön i omklädningsrummen är också en viktig del i deras trygghetsarbete. Det kan handla om att ha regler för mobil­ telefoner så att alla känner sig trygga när de byter om. Eller sätta upp duschdraperier för att fler ska vilja duscha efter träning.

En annan fråga är den hårda jargong som lätt kan uppstå i omklädningsrum och under matcher.

– Här är det viktigt att hela tiden ha vuxna ledare på plats som har nolltole­ rans för kränkande sportsnack. Speciellt bland killar finns mycket machonormer om hur man förväntas vara och känna, och som tyvärr ofta går igen bland för­ äldrar vid sidan av plan under matcher.

Som ledare är det här viktigt att visa civil­ kurage och våga säga till med en gång och peka på de värden vi vill stå för inom klubben, säger Ida Midnattssol.

Både DFK och KSK har också fonder där man kan ansöka om bidrag för med­ lemsavgift, fotbollsskor och liknande.

Detta för att alla ska kunna delta oavsett familjens ekonomiska förutsättningar.

Text: Magnus Nilsson Foto: Rosie Alm

Bli kund i Sörmlands Sparbank

Vi finns

för dig!

För över 200 år sedan föddes en idé. Att en bank skulle vara till för människorna – inte för vinstens skull, utan för bygdens. Den idén lever vidare här i Katrineholm.

Vi är Sörmlands Sparbank. Vi finns inte på börsen. Vi har inga ägare långt borta.

Vi finns här – där du handlar din fredagsmiddag, hämtar barnen från träningen och pratar med grannen i kön på macken.

Vi hjälper människor att förverkliga sina drömmar: köpa sitt första hem, starta sitt första företag eller spara till barnen.

Men vi gör också något mer. När det går bra för oss, går det bra för Katrineholm.

Då kan vi ge tillbaka – till föreningslivet, skolan, ungdomsverksamhet, kulturen och det lokala näringslivet.

Det är det som är Sparbanksidén. Och den är vi stolta över.

Sörmlands Sparbank – din bank. På riktigt.

Välkommen in till oss!

0771-350 350 | sormlandssparbank.se