#4 / Journalistik

”Vi samarbetar med A4 för att de är fullblodsproffs på de funktioner i tidningsmakandet vi efterfrågar, har integritet, är kreativa och dessutom väldigt trevliga att samarbeta med.” Patrik Hed, reporter och redaktör Platsjournalen

Läs vårt formidabla nyhetsbrev!

Redesignkurs Riktigt bra tidningsdesign låter formen lyfta innehållet. Det handlar om att klä ord och bild i sina rätta kläder. I typsnitt, färger och grafisk form. Det är en konst att klara det. En konst A4 kan. På vår redesignkurs lär vi ut de bästa knepen vi har. Lär er komma igång, lägga upp en strategi, ställa rätt frågor och börja designen på rätt ställe. Tid: 8 juni 2015, klockan 9-16, lunch ingår. Kursledare: Sofia Wixner, art director och tidningsutvecklare. Pris: 5 000 kronor. Anmälan senast 29 maj till: Monika Lann, monika@a4.se 2

Skicka ett mejl till info@a4.se

Ingen journalistik utan journalister

”

Vad kommer historikerna att säga om 1900-talet? Kanske att vi levde i massmediernas epok, där journalistiken var en definierande kraft. På gott och ont. Och att vi under 2000-talets gryning såg fundamenten för vår journalistik monteras ner, för att till sist försvinna helt och hållet. Samtidigt som makthavare lärde sig använda journalistiska verktyg för sina egna syften. Som spaning betraktat är ju det här resonemanget knappast unikt. Men stämmer det? Ibland döljer en trend en annan mer subtil och svårupptäckt understöm. I den andan har vi i #4 samlat några pusselbitar om journalistik. Jag var på Afghanistanföredrag på Utrikespolitiska Institutet en eftermiddag i april. Carsten Jensen pratade danska i tjugo minuter, och många i publiken checkade nog ut efter tre. Men för dem som förstod vad han berättade var det en omskakande upplevelse. Här stod en journalist som inte skrädde orden, som spikade fast krigets misslyckande vid de ansvariga, som beskrev verkligheten som den är och inte som CNN vill att den ska vara. Hur i all världen fick han lov att tala inför UI:s publik? I dagens mediavärld finns det gott om tyckare med titel, uppdrag och faktura i ryggen, men få med självständig analys, civilkurage och egna berättelser. Att plötsligt befinna sig öga mot öga med det sistnämnda slaget av mediamänniska var… oväntat. Men kul. Med exemplet Carsten Jensen färskt i minne är det ju bara dumt att ifrågasätta vårt behov av utrikeskorrar. Hur skulle vi annars få reda på att över 100 000 amerikanska krigsveterander har begått självmord sedan 2001? Eller att såväl opiumskörd

som antalet civila dödsoffer i Afghanistan slog rekord 2014? Vi har pratat med tre korrar: Cecilia Uddén, sid 42–47, Bitte Hammargen, sid 49–52 och Ola Wong, sid 54–60. Köp och läs deras böcker om Mellanöstern och Kina! Även Cecilias, när den väl kommer. Den mest livskraftiga grenen inom svensk dagspress stavas lokalpressen. Detta trots diverse västsvenska försök att såga av den. Robert Jonsson, Göran Carstorp och Katrin Säfström diskuterar på sidorna 24–31 framtiden och livsbetingelserna för lokaljournalistiken. Patricia Svensson och Ulrika Obstfelder Peterson har personliga erfarenheter av två helt olika slag, från Sundsvall och Karlstad – läs på sidorna 32–33 respektive 36–41. Josef Schulz, polsk fotograf, skildrar på sidorna 62–69 ett Europa utan gränser. Inåt vill säga, utåt växer ju bara murarna. Minns ni gränsstationerna på bilsemestern? De finns kvar, men nu som minnesmärken över en svunnen tid. Josef Schulz bilder får oss att stanna upp och tänka efter. Vi har en hel del godis i tidningen också, och som vanligt presenterar vi en typtecknare, en illustratör och en fotograf. Dessutom har jag vittjat min mailbox på spam, och fått fram favoriterna för varje år sedan tio år tillbaka på sidorna 18–22. Trevlig läsning!

Pelle Anderson Styrelseordförande 3

A4 | Bondegatan 21 | 116 33 Stockholm 08-556 06 440 | www.a4.se | info@a4.se

Andrea Stolt Formgivare

Annika Larsson Sjöberg Reporter

Barbro Janson Lundkvist Reporter

Jonna Olsson Formgivare

Judit Gustafson Formgivare

Kajsa Isenberg Formgivare

Karin Tideström Redaktör

Linda Svensson Chefredaktör

Lotta Lundin Formgivare

Redaktör och ansvarig utgivare PELLE ANDERSON Art Direction & grafisk form SANDRA JOHNSON Texter A4 Typsnitt Bogartes och Egra Tiflex av ALICE SAVOIE Repro SANDRA JOHNSON Tryck TRYDELLS Laholm, 2015 Papper ARCTIC SILK+ med BLANK SEGLAMINERING (omslag) och AMBER GRAPHIC (inlaga)

#4 är A4:s oregelbundet utkommande tidning, varje nummer med sin unika form. Vill du ha fler ex eller tidigare nummer? Hör av dig till oss: info@a4.se

4

#

Madeleine Bäck Vd

Monika Lann Ekonomi­ ansvarig

Pelle Anderson Styrelse­ ordförande

Örjan Björklund, Tandläkartidningen: ”Jag älskar layoutläget”

VÄRLDENS MINSTA BÖCKER 14 frågor till förlaget

EN TIDNING FRÅN A4 VÅR 2015 44 KRONOR

VF:s vd Ulrika Obstfelder Peterson

VÄRMLANDS

VINNARE

10

år av spam – VI LISTAR DE VÄRSTA

4

#

EN TIDNING FRÅN A4 VÅR 2015 44 KRONOR

FAR & SON BENTON Uppfinningar och hundratals typsnitt – ändå doldisar

I DETTA NUMMER Göran Carstorp Bitte Hammargren Robert Jonsson Anders Sundelin Patricia Svensson Katrin Säfström Cecilia Uddén Ola Wong

55 JOURNALISTIK SIDOR TEMA OM

DAGS ATT VÄLJA VÄG

TEMA JOURNALISTIK

Sally Henriksson Reporter

Sandra Johnson Formgivare & fotograf 4

Sofia Wixner Formgivare

Frallan Selma Kontorshund & glädjespridare

Åsa Bolmstedt Chefredaktör

DAGS ATT VÄLJA VÄG

115

115

MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK har fotograferat omslagsbilden på Värmlands Folkblads vd ULRIKA OBSTFELDER PETERSON till det här numret av #4. Vilket av omslagen fick du? P.S. Missa inte Ulrika Obstfelder Petersons ­artikel "Trycket lättar på Värmlands Folkblad" som handlar om anledningarna till Värmlands ­Folkblads framgång, s. 36.

Novellix berättar om sina noveller i miniatyr på sidan 78.

INNEHÅLL Han gör tidning på gehör Örjan Björklund, chefredaktör på Tandläkartidningen 08 Tio år av spam och scam Vi listar värsta spammejlen ­mellan 2004 och 2014 18 TEMA JOURNALISTIK " Verkligheten har kommit ifatt lokalpressen" Tre tidningsledare om den ­livsdugliga dagspressen 24

foto Sandra Johnson

Jag har inget att skämmas för Patricia Svensson, fd chefredaktör på Dagbladet 32 Trycket lättar på Värmlands Folkblad Rapport från tidningsfronten i Karlstad 36

Hon tar världen närmare Sverige Sju frågor till Cecilia Uddén 42 "En kris tar upp all plats" Mellanösternkännaren Bitte Hammargren 49 Allt borde handla om Kina Ola Wong har tröttnat på ­okunniga politiker 54 Gränslöst Fotoprojekt av Josef Schulz om gränsstationer i Europa 62 Reportagets sex budord Stor guide – så här blir du ­ Sveriges Truman Capote 72 Världens minsta böcker 14 frågor till förlaget 78

Stärk din tidning med A4-modellen Så jobbade A4 med redesignen av Chefstidningen 88 "Jag är väldigt svag för det stiliserade" Illustratör Lars Rehnberg 93 " Mina ögon dras alltid till bokstäver" Typtecknare Alice Savoie 101 "Jag wallraffade på en Jesusfestival" Fotograf Margareta Bloom Sandebäck 105 Medarbetarfrågan Vad skulle du helst bjuda på under eftermiddagsfikat? 112

Typvärldens doldisar Far och son Benton gjorde över 200 typsnitt och flera uppfinningar 84 5

Tanka vårinspiration

Christian Boer har bland annat arbetat med att ge bokstäverna en grövre botten än "vanliga" typsnitt, samt en semi-kursiv karaktär, vilket ska underlätta läsningen för personer med dyslexi.

■ Besök Europas största designevent med fokus på typografi. Typo Berlin går av stapeln 21–23 maj och bjuder på en mix av föreläsningar om grafisk design, visuell kommunikation, teknisk innovation och framför allt typografi. Bland talarna finns tungviktare som Ed Benguiat, Gerard Unger, Paula Scher och David Carson. Beställ biljetter på: www.typotalks.com ✖

Typsnitt för dyslektiker

■ Twinkind, ett tyskt företag med butik på Auguststrasse 35 i Berlin, scannar dig i 360 grader och levererar efter några timmar en liten 3D-kopia i extremt detaljerad och realistisk version. Tre olika storlekar finns, från 15 till 35 cm höga. Statyerna är dock inte helt okänsliga för värme, fukt och solljus. Läs mer på www. twinkind.com ✖ 6

Poddtips – Den svenska musikhistorien ■ ”Från bronslur till Bellman. Podden som frågar sig varför det lät som det lät och som tar ett helhetsgrepp om den svenska musikhistorien.” ”Den svenska musikhistorien” är en kul och lättsam podd i Sveriges radio, P2. Dyk ner bland vinare och skalmejor, korsång och Bellmans visor. Folkmusikern Esmeralda Moberg

och musikprofessor Mattias Lundberg lotsar genom den svenska musikhistorien på ett sätt som jag fördomsfullt inte trodde fungerade i P2. Underhållande och lärorikt, nu har jag på ett par dagar betat av de program som redan finns och måste tålmodigt vänta till nästa. Så där som man gör med ”gammelradio”. ✖

foto Twinkind, Dyslexie Font, Fullgrown

Nu kan du fixa staty-selfies

■ Dyslexie Font heter typsnittet som underlättar läsning för personer med dyslexi. Designern Christian Boer, som själv lever med dyslexi, har ritat varje bokstav med särskild karaktär för att det ska bli svårare att blanda ihop dem. Forskning från University of Twente i Nederländerna och University of Amsterdam visar att typsnittet gör det enklare för dyslektiker att skilja bokstäverna åt och minskar risken för hinder i deras läsning. Läs mer på dyslexiefont.com ✖

Lamporna växer.

Odla en ­lampa

Ordrekord i nya SAOL ■ Sockerchock, CIS-person, myrsteg, regnbågsfamilj, ­budgetstup, livspussel och ­selfie är några av de nya ord som finns med i den 14:e upplagan av Svenska Akademiens ordlista, som gavs ut i april. Hela 13 000 ord har slagit sig in, medan 9 000 ord har plockats bort, bland dem muskötkula, nykterhetspolitiker och intelefonering.

App är ett av de nya orden men någon ny SAOL-app finns det däremot inga planer för. En annan nyhet är att den innehåller fler uttalade rekommendationer, som till exempel att akademien avråder från att kalla någon zigenare utan använda ordet rom istället, eller att skriva numera i stället för numer, och sprej i stället för spray. ✖

Kina tystar ­journalister Gao Yu satt ett JOHNSON år i fängelse ■ Den kinesiska journalisten Gao text ÅSA BOLMSTEDT foto SANDRA för sin rapportering om TienanYu, 71 år gammal veteran inom men-protesterna 1989, och åren landets media, anklagas för att 1993–1996 anklagad för samma ha ”spritt statliga hemligheter sak som i dag. utomlands”. 2014 fängslades hon återigen, För ett år sedan tvingades hon anklagad för att ha publicerat inerkänna sina ”brott” för att få terna dokument från det kinesiska ­myndigheterna att släppa hennes kommunistpartiet. ✖ son, som gripits av polisen.

■ Designern Gavin Munro på det engelska företaget Full Grown odlar möbler. Stolar, lampor, speglar och bord växer just nu på ett fält i England. Idén har han utvecklat sedan han var liten och såg ett bonsai träd i form av en stol. Företaget ­planterar träd och formar dem sedan runt en ram, när möbeln har formats färdigt får den växa till sig i några år innan den skördas, hyvlas och poleras till en färdig stol eller lampa. Varje möbel blir unik, formad av naturen. Produktionen började på riktigt i slutet av 2011 och sedan dess har företaget och möblerna växt. Gavin Munro menar att processen är både miljövänligare och effektivare än konventionell möbel­ tillverkning. Lamporna blir de första färdiga ­möblerna att lämna fältet, tre år efter att de planterades, de kommer att skördas när löven faller i höst och vara färdiga våren 2016. Läs mer på: www.fullgrown.co.uk ✖

7

HAN GÖR TIDNING PÅ GEHÖR text ÅSA BOLMSTEDT foto SANDRA JOHNSON

När en professor skällde ut Örjan Björklund för att hans vetenskapliga artikel liknade journalistik bestämde han sig för att byta karriär. Snart upptäckte han en musikalitet i tidningsmakeriet. I dag får han Tandläkar­ tidningen att svänga.

8

»»» 9

S S edan två år görs Tandläkartidningen på gehör. Då tillträdde musikern och journalisten Örjan Björklund som chefredaktör och för honom finns samma rytm i tidningsmakeriet som när han spelar gitarr tillsammans med bandet. – Det finns någon slags musikalitet i tidningsmakeri. Om man har en grundkänsla kan man improvisera. Jag gör tidning på en rätt stor del gehör och känsla. När man spelar i band kan det bli ett flow. Så kan det kännas att göra tidning, ­särskilt i layoutläget då alla 10

­ elar blir till att en enhet skapas, d säger Örjan Björklund. 14 gånger per år har han chansen att uppleva detta flow på redaktionen. Då är den gemensamma kreativa processen på topp och idéer som kommer från magkänslan prövas, förkastas, utvecklas och älskas. Som när någon kommer på att i:et i omslagets dragarrubrik ”fimpa” ska vara just en fimp (nummer 2/2014), eller när det bestäms att årets sista nummer ska göras som en julklapp med alla puffar på rim (nummer 15/2014). – Jag älskar layoutläget. Visst är det kul även tidigare, att till exempel textredigera artiklar, men det är på slutet det börjar svänga, säger han. När Örjan Björklund började på Tandläkartidningen kunde han ingenting om tandläkarfrågor, eller odontologi som det heter

Örjan Björklund »Ålder: 54 år. »Jobbar: Chefredaktör på Tandläkartidningen. »Karriär: Nyhetsbrevet ­Finansinfo, frilans, repor­ ter och nyhetschef på Mitt i-­tidningarna, reporter och ­nyhetschef på Kommun­ Aktuellt, nyhetschef och ­redaktionschef på Dagens Samhälle. »Intressen: Musik. Spelar gitarr i ett band med enbart journalister. Har stuga och båt i Stockholms skärgård. Trivs i skogen. Uppskattar god mat och gott vin.

»»»

11

»»»

på fackspråk. Det ordet, och många andra, har han sedan dess lärt sig i Odontologisk ordbok och av kollegor med längre erfarenhet av att bevaka området. Tidningen har funnits sedan 1909 och når 8 700 tandläkare i både offentlig och privat sektor. – Det har inte varit något problem att jag inte kan tandläkarområdet. Det vi journalister kan är att hitta det där intressanta och berätta det. Har man en god journalistisk grund att stå på är det inget problem om man inte

är expert på ämnet. Det är precis samma sak som när man skapar musik, säger han. Musikaliteten fick han med sig hemifrån, framför allt från sin pappa som var dirigent. Som barn spelade Örjan Björklund fiol i Arbogas symfoniorkester, men han har också testat blockflöjt, valthorn, trumpet, piano, trummor och bas. I tonåren började han tycka att fiol var töntigt och gitarren tog över som favoritinstrument. Drömmen om att bli rockstjärna föddes och

Örjans tandvård »Tandborste: Eltandborste. Det har jag börjat med efter att jag blev chefredaktör på Tandläkartidningen. Jag använder en som vibrerar och som man borstar med som en vanlig tandborste. De som snurrar ska man hålla still, men jag klarar inte av det. Det är för tråkigt. »Tandkräm: Sensodyne. Den har jag använt länge. Min tandläkare sa att den hjälper mot ilningar i tandhalsarna. »Tandläkare: Samma som innan jag blev chefredaktör. Han kände inte igen mig från fotot på ledarsidan. Nu förstår jag lite bättre vad han menar när han pratar om mina tänder med tandsköterskan. 12

han började spela i band, uppträdde i folkparker och spelade in en singel. Det tog längre tid innan han upptäckte rytmen i tidningsmakeriet. Egentligen skulle han bli forskare i etnologi. På universitetet läste Örjan Björklund kulturvetarlinjen. Han medverkade i en antologi om att växa upp i en mångkulturell miljö. Han var själv jättenöjd med kapitlet, men professorn skällde ut honom och påpekade att det inte var journalistik de höll på med utan vetenskap. Örjan Björklund tänkte att i så fall kommer ingen i Tensta att läsa det han skriver. Alltså var han tvungen att byta karriär. Poppius kvällskurser och nyhetsbrevet Finansinfo, som han och två andra gjorde på nätterna och faxade ut till läsarna, blev inkörsporten 1989. Tidningsmakeriet utvecklade han senare, först som reporter och nyhetschef på lokaltidningarna Mitt i, där han också startade

Mitt i Södertälje. Sedan arbetade Under hans ledning har han 15 år på KommunAktuellt Tandläkartidningen fått större och Dagens Samhälle. Först variation i typer av artiklar och som reporter och nyhetschef på tempo. Från Dagens Samhälle KommunAktuellt , och sedan har han tagit med sig ett högre som redaktionschef på Dagens nyhetstempo och vanan att samhälle, som bildgöra granskades då KommunAkningar. Bilder, tuellt och Landsillustrationer tingsvärlden slogs och grafik har Det vi journalister utvecklats. samman 2004. kan är att hitta det I samarbete Steget till Tanddär intressanta läkartidningen med A4 har upplever han inte formen föroch berätta det. nyats. som så långt: Har man en god Tidigare – På Tandläkarjournalistisk grund var–tidningen tidningen bevakar att stå på är det vi en offentlig verkrätt återhålinget problem om len. Jag har samhet med en stor man inte är expert försökt få in privat del. Tandvården är delvis offentmer färg, glädpå ämnet. ligt finansierad och je och temperament i både innehåll och form. politiska beslut får konsekvenser. Dessutom ville tidningens A4 har varit jätteviktiga i det arbetet. När man som jag kommer ägare se en utveckling mot mer samhällsperspektiv. Det passade till en arbetsplats där de flesta min bakgrund och personlighet har jobbat länge behöver man vara flera som tänker på ett nytt bra, jag är mer en utvecklare än sätt. A4 har bidragit med layouten förvaltare, säger han.

”

kompetens, nytt kontaktnät och nya reportrar. Jag har fått hjälp att driva igenom mina idéer och det har betytt mycket. I snitt är Tandläkartidningen 96 sidor tjock med en annonspackningsgrad på 30-40 procent. Tidningen finansieras helt av annonserna. Framgångsreceptet är, menar Örjan Björklund, att de har en marknadsansvarig person som sitter på redaktionen, som varit där länge och kan branschen utantill. Dessutom är Tandläkartidningen den enda kanal där annonsörer kan nå inköpare av allt ifrån tandpetare till avancerad, teknisk tandvårdsutrustning. – Målet är förstås att behålla och utveckla de goda annonsintäkterna. För några år sedan splittrades Tandläkarförbundet och tidningen tappade i ett slag 3 000 läsare. Då sänkte man annonspriset med 20 procent. Nu vill jag jobba tillbaka de förlorade prenumeranterna och på sikt återinföra de tidigare 13

»»»

»»»

annonspriserna. Hittills har vi hämtat hem runt 1 700 av de läsare som försvann, säger Örjan Björklund. För att öka upplagan och bredda målgruppen lanserade han nu i vår Klinikliv, en specialutgåva som vänder sig till hela tandvården med tandsköterskor, tandhygienister och administratörer. Med den hamnar upplagan på cirka 20 000 exemplar. – En läsare hörde av sig och beklagade sig över att medlemsavgiften gick till en tidning för 14

andra yrkesgrupper, men då kunde jag svara att även Klinikliv är helt annonsfinansierad. Det kändes schysst. Andra som hört talas om Klinikliv har bett om ett exemplar. Annars är kontakten med läsarna sparsmakad, liksom på många andra tidningar. – Efter redesignen var det flera som hörde av sig och tyckte om den, men dagligdags hör de oftast av sig när det är något de inte gillar, som när vi stavade fluor fel i nedryckaren på omslaget.

Hur tolkar du tystnaden? – Jag vet att läsarna är mycket nöjda och känner att det är deras tidning. Det visar våra läsarundersökningar. Men jag tror också att vi som gör tidningar ändå kan överskatta betydelsen av dem för vanligt folk. Det finns så mycket annat som konkurrerar om deras tid, som att lämna och hämta barn, sköta jobbet och se på teve. Samtidigt måste vi ju utgå ifrån att vi gör ett viktigt jobb för att det ska bli riktigt bra.

Nordiskt tema: Diagnostik och terapiplanering, del 3 TANDLÄKARTIDNINGEN NR 3 2015

TANDLÄKARKUNSKAP SEDAN 1909 NR 3 2015

l NORDISKT VETENSKAPLIGT TEMA, DEL 3 l VICTORIA FRANKE STENPORT GRANSKAR IMPLANTATMATERIAL l ARBETSMARKNADEN ÄR I BALANS

Layoutläget är Örjan Björklunds favoritmoment när han gör tidning.

WWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SE

METOD

Så kan tandvården lindra sömnapné PORTRÄTTET

Nu är Bent Petersen på stridshumör igen NYHET

Antibiotikaförskrivning kan ofta ifrågasättas

FLUOR? Oron ökar bland småbarnsföräldrar och på sociala medier sprids rykten om flourets risker snabbt. Det är viktigt att möta rädslan på rätt sätt.

TLT1503s001 1

Vi, det är redaktionen på sex personer bestående av två vetenskapliga redaktörer som ansvarar för det vetenskapliga materialet som utgör ungefär en fjärdedel av tidningen, två reportrar, en webbredaktör och en layoutare. A4 bistår med redaktörsstöd, AD och layout av omslaget och ungefär en tredjedel av sidorna. – Vi är en ganska liten redaktion som varje år gör 14 nummer av Tandläkartidningen och två nummer av Klinikliv. Vi köper

in rätt mycket från frilansare för att klara det. Trots att tempot är högt beskrivs Örjan Björklund som en lugn chef som är glad och sällan blir stressad. Lugnet är något som han har valt medvetet och en insikt som kommit med åren. Han har upptäckt att det mesta går mycket lättare om han tänker att det löser sig. Hittills har han nämligen aldrig varit med om att det inte blivit någon tidning. Och så är det

2015-02-26 22:21

Tandläkartidningen »Grundades: 1909. »Antal nummer: 15 num­ mer per år. Plus Klinikliv som kommer med två nummer i år. På tand­ läkartidningen.se finns dagliga nyheter. »Upplaga: 8 700 exemplar. »Ägs av: Tandläkarför­ bundet. »Läsarna: Medlemmarna i de fyra föreningar som tillsammans bildar Tand­ läkarförbundet. Plus 1 200 prenumeranter. 15

»»»

»»»

inte på liv och död, försöker han Och visst finns det tillfällen påminna sig. då han inte är så lugn inombords. Som när han var redakHan ser det också som sin tionschef på Dagens Samhälle uppgift att som chef härbärgera känslor och tillsammans och till exempel med chefredaktören spetsade till inte ­lägga ut för huvudrubriken mycket stress på Då började jag på omslaget efter medarbetarna. med mindfulness. att alla gått Om han väntar Det handlar mycket hem. Mycket på att en medom att släppa saker nöjd gick han arbetare ska bli klar med något man inte kan påverka hem för att precis innan sova, bara för och jag brukar tidningen ska gå ­väckas av försöka tänka på att till tryck tjänar telefonen nästa att fokusera på de morgon. Det det inget till att saker vi kan göra var researchen fråga tusen gångnågot åt. er hur det går. som undrade I stället ­brukar varför de ändrat han bestämma ett klockslag då ettarubben så att den blivit ­flera miljoner kronor fel. De de får lov att ta det som är klart fick stoppa distributionen och just då. Sedan får de göra bättre trycka om hela upplagan. Det nästa gång. fanns också en period då han – Men mina barn skulle nog inte beskriva mig som lugn, utan förvaltade tidningen när den hade en form som varken han kanske mer som en hönspappa. Dem har jag nog tjatat mycket på själv eller medarbetarna trodde på, men då ledningen av olika när de var yngre.

”

16

anledningar ändå inte fick till en förändring. – Då började jag med mindfulness. Det handlar mycket om att släppa saker man inte kan påverka och jag brukar försöka tänka på att fokusera på de saker vi kan göra något åt. Så tänker jag fortfarande, säger Örjan Björklund. Envishet är ett annat kännetecken. Även om han lärt sig acceptera att det ibland inte blir som han tänkt eller att de gör fel som inte upptäcks i tid driver han igenom sina idéer. – Om jag inte får min vilja igenom första gången, så får jag det den andra. Fast oftast får jag det första gången. Men envisheten gäller mer långsiktiga strategiska saker, till exempel hur vi ska skriva en viss typ av artiklar. När redaktionen befinner sig i layoutläget och jag gör tidning på gehör älskar jag när mina idéer överträffas av andra. Det är svårt att vara soloartist när man gör tidning. ✖

En låt som Örjan Björklund alltid tycker är rolig att spela är Willin' av Little Feat.

17

10 ÅR AV SPAM & SCAM RAPPORT FRÅN EN INKORG 2004–2014 text PELLE ANDERSON

2004

Trots alla filter så ­slinker de igenom, ibland ganska ­roliga men oftast bara ­irriterande: rop på hjälp från påhittade olycksfåglar, löften om transaktioner av tvivelaktig karaktär eller brev som vädjar till ens medlidande. De senaste tio åren har skräpmailen ­exploderat i omfång, men kanske inte i ­kvalitet. Vi har valt ut de tio bästa, ett för varje år sedan 2004. Döm själv!

18

Nigeria, Elfenbenskusten, Hongkong; en död minister lämnar pengar i ett utländskt bankkonto. Mönstret i mailen är detsamma, oftast också ordvalet liksom den något bristfälliga engelskan: ”Dear friend, How are you doing today? I hope fine. if so glory be to God. my names is Onome obi 25yrs and I am the daughter to the late former minis­ ter of agriculture in Nigeria. my dad died since 5yrs ago in a ghas­ tly plane crash on his way back from Kenya, and since then life has not been easy for me and my family anyway i thank God that i am alive today. Since the death of my dad things have not been easy with us. Though my dad died leaving a huge amount of funds and the government has refused to release this money because the money has been lodged in a fo­ reign account.” Resten av mailet bjuder in att dela på arvet, mot att du förser ”Ms Onome” med bankdetaljer.

2005 Dags att uppdatera ditt konto – hos Visa eller AmEx, banken, Klarna, PayPal eller postorderföretaget: ”Dear PayPal user! At 28.01.2005 our company has lost a number of accounts in the system during the database ma­ intenance. If you have an active account, please click on the link below to update your informa­ tion. If you have problems with your account, please let us know at support@paypal.com.” Länken du klickar på går dock till en sida som, om man kollar noga, har adressen www. peipal.com – men annars ser ut som den riktiga sajten.

2008

2007 Visserligen är Nordea en nordisk bank och opererar på flera språk, men detta mail är nog inte hemmahörande någonstans i Norden: ”Kare anvandare. I samband med okningen av antalet forsok av olovlig bankkontoatkomst har 2006 var banks ledning tagit beslut Det är kallt i Ryssland. Särskilt om hela ”Online banking.-sys­ temets overgang tll den nya i december, och 2006 var inget generationens plattform, som undantag: kommer att garantera 100 % ”Dear Friend, Please excuse sakerhet och diskretion for vara me for this letter. My name is Va­ lentin. I’m student and I live with kunder samt deras konton. Ett my mother in a small unikt skydd mot vi­ ruser och olika skad­ town Kaluga, Russia. liga program. Allt Du My mother cannot see and she receive pensi­ De tre utrops- behover gora ar att on very rare which is tecknen är en bekrafta att Ditt kon­ not enought even for charmig detalj. to ar redan registrerat pa denna plattform. medications. I work For detta behover Du helt enkelt very hard every day to be able to att trycka pa den har lanken och buy necessities for my mother, fylla i Din anvandarnamn och but my salary is very small, losenord. Inga andra operationer because my studies still not finis­ hed. Due to deep crisis authori­ behovs!!! Vi ber om ursakt for ties stoped gas in our district and m.jliga olagenheter och hoppas now we cannot heat our home.” pa forstaelse och vidare samar­ bete.” Efter de inledande styckena De tre utropstecknen är en förklarar ”Valentin” att det går charmig detalj. Det enda som bra att skicka pengar till hans saknades var Björn Wahlroos konto också, om du inte har en underskrift. filt över.

”

»»»

”The War Against Terror” har inspirerat många skojare. Ett av flera exempel: ”Dear Friend, I am Alvin McA­ lister; a US Marine Capt. serving in the Hqs. Multinational Corps Iraq, III Corps-Camp Victory, which Patrols the Baghdad province. I am desperately in need of assistance and I have summoned up coura­ ge to contact you. I am presently in Iraq and I found your contact particulars in an address journal. I am seeking your assistance to eva­ cuate the sum of $10,570,000 (Ten million Five Hundred and Seventy Thousand US dollars) to the States or any safe country of your choice, as far as I can be assured that it will be safe in your care until I complete my service here, this is no stolen money and there are no dangers involved. Last year, some money in various currencies was discovered concealed in barrels with piles of weapons and ammunition at a location near one of Saddam Hussein’s old Presidential Palaces during a search operation and it was agreed by all party present that the money be shared amongst us. This might appear as an illegal thing to do but I tell you what? No compensation can make up for the risks we have taken with our lives in this hell hole. The above figure was given to me as my share and to conceal this kind of money became a problem for me, so with the help of a German contact working with the UN here (his office enjoys some immunity) I was able to get the package out to a safe location enti­ rely out of trouble spot.” Gjordes det inte en film på detta tema också? 19

»»»

Men svenska spammare ligger inte på latsidan heller. Ett försök till ”samarbete” som vi inte riktigt begrep på A4 kom från en byrå i Malmö: ”Tack för samtalet on 13/5. Några av era artiklar har jag läst och A4 intresserar mig. Jag hoppas att jag kan intressera er. Information, kunskap och kommunikation sprids via www.reklambyran.eu -länkat, upphov angivet och enligt origi­ nalmanus. Publicerat av kommu­ nikations- och informationsfolk -proffs naturligtvis- enligt avtal, praxis och god sed. Syftet är att synas och därmed åstadkomma uppmärksamhet -och kanske utveckling av samarbeten och kvaliteter. Webbplatsen skall få position på nätet och göra nytta i fråga om information och kom­ munikation -för proffs i nätverk. Därtill höja medvetenhet och kunskaper för en bred allmän­ het. Utan SEO, så har besöken redan börjat strömma till. Pres�­ sen är positiv och likaså några branschförbund. Fler finns att kontakta. Nyttan blir med andra ord uppmärksamhet som genere­ 20

rar uppdrag till de medverkande. Webbplatsens andra skede är att generera dessa uppdrag för registrerade användare och i en tredje fas att fungera som central plats för kommunikatörer och informationsfolk: nätverk och arbetsgrupper, kommunikations­ verktyg samt samlad uppmärk­ samhet. Kostnadsfritt naturligtvis. Var och en publicerar, ansvarar för och skapar sin egen bas för att öka uppmärksamheten -press, kreatörer, företag och media i allmänhet. Med de verktyg som finns tillhands på webblatsen. Jag hoppas naturligtvis att ni

ser detta positivt. Några av Pelle Anderssons artiklar har jag lagt in som en fingervisning om hur det kan komma att se ut. Önskar ni att de avpubliceras, så avlägsnas de naturligtvis omedelbart efter ert svar. Ser fram emot samarbete och utveckling framöver. I övrigt tack för era artiklar. Ta vara på dagen. Med Mera Kommunika­ tion. Per Försund,
Informations­ producent.” Det krävdes ett antal kärva mail för att våra stulna artiklar togs bort från piratsajten. Minuspoäng för att ha stavat mitt namn fel.

illustration Dreamstime

2009

»»»

2011

2010 Signaturen ”Hassan Mahmoudi” på svenska Eniro tog till en mer beprövad metod – hänvisade till ett samtal som aldrig ägt rum: ”Hej! Vi talades vid idag och jag skulle maila lite information till dig. Som jag nämnde för dig har vi nu slagit ihop alla våra delar och jag kommer vara den enda konktakten från oss i år. I och med detta har vi tagit fram ett antal kundanpassade lösningar vilket innebär att Er information kommer finnas med på samma sätt i alla våra sökkanaler, dvs. eniro.se, Gula Sidorna, 118 118 samt mobilt. Detta finns med i dagsläget: Bransch: Design, formgivning. A4, Bondeg. 21, 116 33

­ TOCKHOLM 08 - 556 064 40. S Vi kan erbjuda allt från design, redaktionellt innehåll och total­ produktion av tidningar samt kurser. Karta. Vägbeskrivning. Sökord: Produkter och tjänster Designanalys, Designinfor­mation, Designutbildning, Färgkommu­ nikation, Företagsprofilering, Identitetslösningar, Illustrationer, Tidningsdesign, Trendinforma­ tion. Samma i­ nförande kommer att publiceras på katalogen gu­ lasidorna s­ tockholm och 118 118. Ovan­stående införande ligger på 16495:-.” Efter omedelbar avbeställning av ”ordern” kom ändå en faktura på 5 000 spänn, som vi givetvis bestred och aldrig betalade. Eniro hördes inte av igen.

Ett e-mail från Hotel Hilton Grand Vacation Club är ju alltid trevligt att få, särskilt när de utlovar pengar: ”Dear Client! Transaction: Mastercard 667501_g7z3R. We are sorry to inform you that on July 26th, 2011 Hotel made wrong transaction decommissi­ oning from your credit card for an overall amount of $1306. For noncompliance of the service contract this Hotel was divested accreditation in Moverick Com­ pany. Please see the attached form. You need to fill it in and contact your bank for the return of funds. The detailed copy of made writing-down you can find in the attachment. Company just mediates and bears no responsi­ bility for any money transactions made by Hotel. Sorry for the inconvenience. We trust you can solve this unpleasant problem. Quenton Parritt, Manager of Reception Desk & Reservation Departament.” Extrapoäng för roliga namn på personer och företag! 21

»»»

2012 Ämnesraden ”Is me Judy” lockar till läsning, men innehållet är en besvikelse: ”Hej sötnos, Mitt namn är Judy, jag är 25yrs gammal, jag är en fri sinnad, öppna hearted girl, jag gillar att ta livet så lätt som jag kunde, är jag en av de få som fortfarande tror på vän­ skap, kärlek, tillit och tecken, är mycket enkel och redo att mingla. surfade via internet och kom över din kontakt, blir det min uppriktiga nöje att vara din vän Surfade via internet och kom om du inte har emot, jag över din kontakt, något hoppas du inte blir det min tar min begäran uppriktiga nöje för givet, gär­ att vara din vän na maila mig om du inte har igenom ( pju­ dy211@ymail. något emot. com ), kommer jag uppskatta om du kan skicka mig några bilder till min privata e-postadress, ser jag fram emot att höra från dig snart. Sköt om dig. Judy.” Extra besviken över att det automatiska översättningsprogrammet inte klarade ”hearted”. Sorry Judy, men nivån är för låg.

”

22

2013 En del skribenter får höga betyg för fantasifullhet och ordval, om än inte för ­meningsbyggnad och kommunikativ pregnans: ”Dear Sir/Madam, OM du har fått detta meddelande inn­ an PLEASE VI BEHÖVER DIN snabbt svar I ANDRA FÖR OSS ATT bekräfta dina uppgifter. Mitt namn är Miss Yassin Sowe, jag är i sändning enheten DHL kontor USA, är ditt paket på mitt skrivbord, jag riktade att kon­ takta dig för ditt paket hos oss här i DHL kontor Los Angeles, Detta paket har varit här en tid utan bekräftelse, vi beslutar att använda säkerhet kvicksilver kontroller för att hämta din e-postadress i bipacksedeln i an­ dra för oss att kontakta dig, tror vi detta värdefulla objekt måste vara mycket användbart för dig det är därför vi nu kontakta dig. vi vilja att du svara tillbaka till oss med dina fullständiga namn, adress, telefonnummer, bifoga ID-kort, passfoto, så snart vi får den här informationen vi omedelbart skickar dina objekt till dig med de strömavtagare detaljer. Snabbt komma tillbaka till mig bara genom min nedan e-post. Tack, Yassin Sowe.” Wow! Ett veritabelt fyrverkeri! Kvicksilver! Strömavtagare! Fattar du något?

2014 Detta år fanns många kandidater till spam-priset. ­Netflix-imitatörer och ­Itunes, Blocket-skummisar och ­låtsas-kreditkortsföretagen var några. Men vi måste ändå ge en eloge till den som låtsades vara Skatteverket: ”Efter de senaste årliga be­ räkningarna av din skattemäs­ siga verksamhet har vi bestämt oss för att du är berättigad att erhålla en skatteåterbäring på: 6120,00 SEK. Var vänlig och skicka in begäran om skatte­ återbäring. Det kommer att ta oss 3-4 dagar att bearbeta den. Klicka här för att få åtkomst till formuläret för din skatteåterbä­ ring. Följ länken och fyll i formu­ läret och skicka in det innan den 2014-07-05 för att vara säker på att din återbäring kommer att bearbetas så snart som möjligt. Svara inte på det här meddelan­ det. Kontakta oss inte direkt då detta ärende i huvudsak behand­ las av online-systemet.” Skatteåterbäring är ju så nära en lotterivinst många av oss kommer. Mörkertalet är överväldigande, men säkert klickade en del på länken och matade in sina bankuppgifter. Hoppet att någon vill oss gott är det sista som flyr. ✖

TEMA journalistik

Är framtiden redan förbi? Tidningsbranschens död fyller spalterna, medieanalytiker spår f­ ortsatta nedläggningar och på Dagens Nyheter sätts m ­ edarbetare att utföra låtsasjobb för att tvingas säga upp sig. Bilden vi får är entydig – men är det verkligen så illa? Vi har pratat med tidningsledare runt om i Sverige, några av våra mest kända utrikeskorrar och andra. Häng med!

"Verkligheten har kommit ifatt lokalpressen" s. 24 Tre tidningsledare om den livsdugliga dagspressen Jag har inget att skämmas för s. 32 Patricia Svensson, fd chefredaktör på Dagbladet Trycket lättar på Värmlands Folkblad s. 36 Rapport från tidningsfronten i Karlstad Hon tar världen närmare Sverige s. 42 Sju frågor till Cecilia Uddén "En kris tar upp all plats" s. 49 Mellanösternkännaren Bitte Hammargren Allt borde handla om Kina s. 54 Ola Wong har tröttnat på okunniga politiker Gränslöst s. 62 Fotoprojekt av Josef Schulz om gränsstationer i Europa Reportagets sex budord s. 72 Stor guide – så här blir du Sveriges Truman Capote 23

TEMA journalistik

EXPERTPANELEN

”Verkligheten har kommit ifatt lokalpressen” text MADELEINE BÄCK foto SANDRA JOHNSON

Pelle Anderson: Vi börjar med läget i dag. Är det total katastrof? Eller finns det grå stråk i det svarta? Göran Carstorp: Det är få produkter på marknaden som har så stark ställning hos sina kunder som dagstidningarna. Andra branscher skulle avundas oss! Det är så gnälligt. Det bara är så att tidningsbranschen börjar leva i samma verklighet som alla andra. Katrin Säfström: Media älskar att skriva om media, och tyvärr är det mesta som skrivs negativt. Det blir mest samtal om elände när vi möter läsare och annonskunder. Men vi har aldrig haft så många läsare som nu! Och vi har ett mycket större intresse digitalt från annonskunderna. Det är klart att det är jobbigt, framför allt att jakten på finansiering. Det knepiga är om vi tvingas dra ner på journaliststyrkan för mycket innan vi kommer ifatt på marknadssidan. Pelle Anderson: Vet tidningarna i dag hur de ska sälja digitalt? Robert Jonsson: Tidigare har vi år efter 24

år kunnat sälja allt mer annonser till allt högre priser. Ni har vi nått en nivå där vi inte längre får de här stora intäkterna via annonser. Men vi har just bara fått dem tidigare – inte förtjänat dem! Vi har i stort sett haft monopol fram till 90-talet.

Robert Jonsson

»Tillträdande vd för LO:s ­nybildade mediehus. »Tidigare vd Södermanlands ­Nyheter, vd Norrtelje Tidning, var med och ­bildade Promedia. »När Södermanlands Nyheters strategi att hela tiden öka i upplaga inte fung­ erade längre styrde han om bilden till att ”dominera annonsmarknaden”. Det målet nåddes. »Lyckades få befolkningen i Nyköping med omnejd att uppskatta Söderman­ lands Nyheters gratistidningar också. »Lyckades få organisationen att förstå behovet av en gratistidning för att fort­ sätta dominera marknaden.

»»»

25

TEMA journalistik

»»»

Men nu sviker läsarmarknaden, och det finns många alternativ till att köpa reklam hos oss. Vi kommer aldrig att hitta samma guldkalv som för 100 år sedan när det gäller annonsintäkterna. Katrin Säfström: Det är både på säljsidan och journalistiskt som vi tvingas ställa om. Bara som jämförelse: för tio, femton år sedan pratade vi om att ledarsidorna var döda. Nu jobbar ledarredaktioner stenhårt med opinionspoddar och sociala medier, och vi har ÖKAT intresset för opinionsjournalistik! Där finns en vändning. Jag tror också att vi har en annan bild i styrelserum och ledningar för media än vad våra läsare har. När jag är ute och pratar med människor så möter jag en rejäl grupp folk på framför allt landsbygden som ÄLSKAR sin papperstidning. E-tidning är inget alternativ för dem. Vi själva tror ofta att förändringen går fortare än vad den gör. Pelle Anderson Robert Jonsson: De som har »Styrelseordförande Södermanlands Nyheter vill och ägare A4. ha den för pappret. Men de »Började sin tid­ som INTE har Södermanlands ningsbana som Nyheter vet inte riktigt vad de typograf och seder­ vill ha. Vi kommer dock inte att mera redigerare på hitta en produkt som kan passa maoistiska vecko­ alla igen. Vi måste jobba på tidningen Gnistan, flera fronter, i nya kanaler och därefter redigerare med nya metoder. Katrin Säfström: På Nerikes på Dagens Nyheter Allehanda blir det allt fler som i åtta år, startade väljer att ha tidningen endast dagstidningen på helgerna, och e-tidningen Metro 1995. 26

ökar. Alla kommer inte att vara lika intresserade av papperstidningen på samma gång, läsarna vill ha olika typer av material vid olika tillfällen och i olika kanaler. Göran Carstorp: Precis! Men relationer kan förändras. När hockeykillarna som bara läst hockeyappen tidigare blir äldre så vill de kanske läsa om sina barns skola i papperstidningen. Det är när man har barn i en viss ålder som man är som mest integrerad i lokalsamhället. Och därmed har mest behov av sin lokaltidning. Katrin Säfström: På plussidan finns också att vi har så otroligt många fler ingångar i dag. Människor vill att lokaltidningen ska vara med och skriva om olika saker och engagera sig. Tidigare var det mer så att vi berättade för läsarna hur det låg till.

Pelle Anderson: Hur tänker ni kring de nya och närmare förhållandena till annonsö­ rerna? ”Native Advertising” är ett exempel – hur ska tidningarna förhålla sig? Robert Jonsson: Det är skillnad på att s­ kapa en miljö där annonsörerna trivs, och att vi låter annonsörerna BLI innehållet. Däremot måste vi inse att annonsörerna har fler behov än en pappersannons. De behöver event, sponsorskap och andra saker. Vi har varit dåliga på att bredda vårt erbjudande. Men jag tycker det är mycket bekymmersamt när annonsörerna blir för nära kopplade till tidningen.

Göran Carstorp: Det speciella för lokaltid- Att ha en lokalredaktion kostar enorningar är att annonsören och läsaren ofta ma pengar. Och arbetssituationen för är precis samma person. Vi kan aldrig en reporter som ska försöka täcka två slira på trovärdigheten. ­kommuner och jobba med webb och Katrin Säfström: Advertorials är helt OK ­rörliga bilder samtidigt är inte helt lätt. Robert Jonsson: Utmaningtycker jag om man TYDLIGT SER att det är en en nu för oss är ju att klara annons. Men det gör man finansieringen av jourAtt ha en lokal­ nalistiken när intäkterna inte om det är samma typsnitt som i tidningen redaktion kostar från pappersannonseringi övrigt. Jag tror inte det enorma pengar. Och en viker, samtidigt som de intäktskällorna inte främjar annonsören helarbetssituationen nya ler. Men det är rätt hårda alls hunnit komma upp i för en reporter fajter med annonsledningde volymer som krävs. som ska försöka arna ibland. Det vi säljer är ju vår trovärdiga miljö – täcka två kommuner Pelle Anderson: Hur ser det ut för lokal­journalistiken inte att vi exempelvis har och jobba med en motorbilaga på gång. webb och rörliga om tio år? Carstorp: Just nu har bilder samtidigt är Göran Pelle Anderson: En av de vi en trend att samordna inte helt lätt. största förändringarna i det även journalistiken. Man svenska medielandskapet säger att det lokala är är ju HBO och Netflix. Över en miljon hus­ viktigast, men det är bara en läpparnas håll prenumererar på en streamingtjänst. bekännelse. I stället är trenden att fjärma Jobbade jag i tv-branschen skulle jag bli sig från lokaljournalistiken. Det är en skakig. Vad fan hände, liksom? återvändsgränd. Jag tror att man så småRobert Jonsson: Ja, tv är betydligt mer illa ningom kommer att inser det. Risken är ute än tidningarna, även om vi drabbas att insikten kommer försent och att varuav att vi har skrivit ner vår egen bransch. märkena då tagit alltför mycket stryk. Det går snabbt att förstöra ett varumärke men Men jämför tv där bolagen nu får betala tar väldigt lång tid att bygga upp det igen. tillbaka pengar till annonsörerna för Robert Jonsson: Man bygger ingen relaatt de inte får ut det de ville av sina dyra tion med något annat än innehåll. Det är tv-annonser. Katrin Säfström: Lokaltidningen har ett inget som händer någon annanstans än försprång jämfört med andra medier. lokalt. Göran Carstorp: Det finns också en överMen journalistiken kostar också mer.

”

»»» 27

TEMA journalistik

Katrin Säfström »Tidningschef för Nerikes ­Allehanda och gratistidningen Örebroar’n. »Utmaningen där just nu är att få en gammal anrik förstatidning

»»»

att klara en omställning och anpassa organisationen för att bli mer snabbfotad. »I tidningsbranschen sedan 30 år. Många år inom A-pressen,

tro på ”finjournalistikens” möjligheter. Vi måste utgå från det som är nära och relevant på den ort vi verkar. Då måste merparten av journalisterna leva på orten, vara förankrade i den och veta vad folk snackar om. Katrin Säfström: Det är också lätt att ­starta konkurrerande verksamhet idag. Om vi lämnar delar av spridningsområdet så blir fältet fritt för andra, exempelvis lokala bloggar på småorter. Det är ännu så länge inte kommersiellt så lysande, men vem vet hur det ser ut om några år... Robert Jonsson: Kunderna har relationen med ett varumärke. De bryr sig mindre om vilken produkt de får. Jag tror att det kommer en återupprättelse. När det gäller räckvidd är det pappret som är överlägset. Klick och Big Data räcker inte. Det har alltid funnits ett lokalt behov av direkt marknadsföring via den tryckta tidningen, och det behovet kommer att finnas kvar.

Pelle Anderson: Jag tycker det saknas basal kunskap om de ”nya” medierna. Det är många som tror att internet är ett mass­ medium. Men ska du verkligen nå ut till alla måste man använda papperstidningen. Katrin Säfström: Det stämmer. Däremot kan man undra hur länge det går att ha en prenumerantrelation med läsarna. Eller om tidningen blir gratis. 28

bland annat som chefredaktör för tidningen Folket i Eskilstuna, tidningschef för Länstidningen, Nynäshamnsposten och gratistid­ ningen Södertäljeposten.

Robert Jonsson: Jag tror att det kommer att gå att ta betalt. Kanske inte sex eller sju dagar i veckan. Men en kvalitets­ produkt tror jag att det går att ta betalt för. Pelle Anderson: Distributionen har intres­ serat mig i alla år. Tidningarna kan ju distribuera vad som helst. Det är en poten­ tiell intäktskälla. Robert Jonsson: Egentligen skulle vi gjort så att vi skulle ha prissatt distributionen. Börjat där. Katrin Säfström: Massor med saker är man beredd att betala för, men inte distributionen av sin tidning. På glesbygden ser man inte på det så, det blir lite public service. Men läsarnas frukostvanor förändras också. Käkar man på jobbet kanske man nöjer sig med att läsa papperstidningen där också. Göran Carstorp: Men det är ändå vid frukosten som merparten av tidningsläsandet sker. Katrin Säfström: Men vanorna förändras! Nu är vi nere på att folk börjar läsa nyheterna redan klockan 5 i mobilen. Tidigare var det klockan 7. Pelle Anderson: Kommer dagstidningar att gå mot utgivning 5 eller 3 dagar i veckan? Katrin Säfström: Jag tror att det blir färre pappersdagar.

»»»

29

30

Göran Carstorp »Chefredaktör Södermanlands Nyheter 1999–2015. »Tidningen höll under perioden sin hushållstäckning runt 70 procent på huvudmarknaden i Nyköping och Oxelösund, medan

»»»

större delen av tillväxten skedde i Trosa och Gnesta. Där steg den från cirka 47 till 53 procent. Det var resultatet av en redaktionell satsning som innebar dels kompe­ tensutveckling och coachning av

medarbetarna, dels fokus på att bygga läsarrelationer. »Södermanlands Nyheter blev under 2008 den första tidning som utsågs till Årets dagstidning och Årets redaktion samtidigt.

Robert Jonsson: Jag tror det blir färre na när vi har en berättelse från en människa som personifierar något som är PRENUMERERADE pappersdagar. Jag större, skrivet med den rätta glöden. Och tror att tidningarnas säljorganisationer slow journalism, när vi tar fasta på och svänger om för att sälja på ett annat sätt. går vidare med något som skrivits några Jag tror att de fixar det också. Och jag veckor tidigare. Då finns tror att annonsköparna vill förkunskap som leder in köpa. Göran Carstorp: Vi måste läsarna. Det är de äldre, inse att vi måste både vara Pelle Anderson: Tidningen massmedium och inditrogna läsarna vidanpassade. Vi måste äger verkligheten då. som läser. De är Göran Carstorp: Ja. Man göra flera saker samtidigt. ilskna över senaste får också vara medveten omgörningen med om vilken bild man är Pelle Anderson: Hur får mer och större man folk att läsa fördjup­ med och skapar. Om tidbilder. De undrar ningen missköter sig kan ning och inte bara nyhets­ notiser? tidningen bli en del av det om vi inte har Katrin Säfström: Jag vet råd att skriva mer. man inte vill vara med och inte om vi ska slå oss för skapa. Katrin Säfström: Fyller vi exempelvis bröstet där, men Nerikes Allehanda har ­lokaltidningen i brottstyngda städer med gjort en del förändringar. Vi har nu en bara brott så blir reaktionen: ”Här vill specialreporter som jobbar med längre texter och reportage. Och det är de äldre, inte jag bo” eller ”Det här är inte min verklighet”. trogna läsarna som läser. De är ilskna Robert Jonsson: Tidningarna får inte sluta över senaste omgörningen med mer och överraska. Vi måste ha en egen idé. Vi större bilder. De undrar om vi inte har kan tappa bort det när vi bara jobbar med råd att skriva mer. Nerikes Allehanda hade nyligen en artikel på familjesidorna läsarundersökningar och försöker utgå från vad vi tror läsarna vill ha. om en man som hade blivit utbränd. Vi har fått otroligt mycket reaktioner på den Katrin Säfström: Det skapar också en journalistisk osäkerhet. Det måste alltid artikeln. Göran Carstorp: Det är min erfarenhet finnas en tanke hos en redaktion, varför också, att vi verkligen når fram till läsar- vi gör det vi gör. ✖

”

31

TEMA journalistik

PATRICIA SVENSSON:

Jag har inget

att skämmas för

”

I februari 2002 går en ung och mäkta punkt för vår kamp känns tragiskt. Det känns nervös praktikant in på Dagbladets faktiskt rent av för jäkligt. redaktion på Stuvarvägen i Inre Samtidigt måste vi skilja på förnuft och känsla. hamnen, Sundsvall. Det är en 50-talet man stark, Beslutet att, 115 år efter starten, slå samman en av kaxig och smågubbig arbetsplats, där den 22-åri- landets allra minsta dagstidningar med sitt storaga studenten får lära sig att hårt jobb är en dygd, syskon ST, må vara sorgligt men egentligen inte att bättre nyheter än konkurrenten är meningen svårbegripligt. Dagstidningarnas grund bygger i med livet och att man aldrig får ge upp kampen stort fortfarande på över 100 år gamla strukturer för en bra grej. som formulerades i en helt annan tid, av helt andra orsaker. Nästan exakt 13 år senare tvingas jag ställa mig på redaktionsgolvet, nu i Badhusparken intill idrottsarenan, och berätta att det är dags att Skulle vi starta två dagstidningar i en stad av kasta in handduken. Den 27 februari 2015 skickar Sundsvalls storlek i dag om vi fick börja om? Skulle vi låta dessa två tidningars journalister jobba jag, nu som chefredaktör och ansvarig utgivare, efter samma redaktionella mål om vi fick tänka tillsammans med de 16 kvarvarande medarbetarna det allra sista numret av Sveriges äldsta nytt? Skulle vi ha haft samma idé om bevakningsområde och profil om vi fick arbetartidning till tryckeriet i backa till ruta ett? Troligen inte. Birsta. Det brukar sägas att föränd ringens tid blåser över medieJag är den förste att erkänna branschen. Mer korrekt är väl att att det är tungt. Jag skäms inte säga att vi befinner oss mitt i en för att säga att jag sörjer min smärre storm. När allt vi tidigare tidning som en bortgången vän. levt efter utmanas, när vårt grunVi på redaktionen har levt med derbjudande tappar mark och ­Dagbladet och gett vårt allt för när både journalistik och annonatt tidningen skulle klara sig till saffär skakas om i grunden måsvarje pris. Vi har jobbat över för te vi inse att saker och ting inte att bevaka bränder, vi har klonat kan vara som de alltid har varit. oss för att hålla jämna steg med de resursstarka kollegerna och Dagbladet 1900-2015 Dagbladets redaktion reste sig vi har enats i rollen som den tappert ur stålbadet 2012 och kaxiga utmanaren. Att efter så Dagbladets sista löp. gjorde ett ärligt försök att jobba många år vara tvungen att sätta lördag 28 februari 2015

tack alla läsare!

Nyheter dygNet ruNt på dagbladet.se

32

”digitalt först”. Personalen slet hårt för att klara utmaningen och nådde i många fall fina resultat. Tyvärr var de långt för små för att kompensera för tappet i print, som dessutom eskalerade när vi av presstödsskäl fick rensa i rabattfloran. Vi skulle ha behövt vakna ur pappersdrömmen, ställt om redaktionen och byggt upp tidningen digitalt betydligt tidigare för att ha en rimlig chans att överleva. Om inte räddningsaktionen av Dagbladet varit just en räddningsaktion utan snarare en strategiåtgärd hade vi kanske klarat oss ett tag till. Om inte presstödet, vars hela idé är att verka för mångfald på mediemarknaden, fortfarande 2015 varit format utifrån idén att stor upplaga är lika med stora pengar hade vi haft mer tid att jobba med vår digitala transformation. Om inte… Som i alla situationer finns det förstås saker vi kunde och kanske till och med borde ha gjort annorlunda. Men viktigare än att tänka bakåt är faktiskt att blicka framåt. Allra viktigast i det här läget är att fokusera på dagstidningarnas kärna – lokaljournalistiken. Den är faktiskt mer efterfrågad än någonsin tidigare – fast på andra sätt än vi varit vana vid. Utvecklingen av den är viktigare än att dröja sig kvar vid tanken om två papperstidningar i samma stad. Sundsvallsregionen går i och med Dagbladets avslut förstås miste om en viss sidvolym journalistik – men en tidnings själ bor inte i ett sidhuvud eller i en produkt av papper. Den finns i medarbetarna och i relationen till läsarna – och den har goda chanser att leva vidare på Sundsvalls

Tidnings redaktion, i nya, spännande former. Dagbladets historia blir nu en del av Sundsvalls Tidnings framtid. På redaktionsgolvet på ST gäller bara att fortsätta jobba med spets, att orka utmana gamla mönster – och att aldrig, aldrig ge upp kampen för en bra grej. Vissa saker förändras nämligen aldrig. ✖

Patricia Svensson är ny redaktionschef på ­Jön­köpings-Posten. Hon var fram till sista utgåvan av Dagbladet i Sundsvall chefredaktör och ansvarig utgivare, tidigare nyhetschef på samma tidning. År 2011 var hon ett halvår på A4 i Stockholm.

33

Staffan Bengtsson, Chefredaktör, tidningen Bruno

” The interview with Swedish graphic designer Bo Berndal is almost worth buying the book for alone. (...) A perfect little typographic must have. (...) Go get it – if you are able to read Swedish.”

” g o d i s i n t h e d e ta i l ”

” Tidningstyper i brytningstid bjuder faktaspäckad och underhållande läsning från första till sista sidan. (...) Texterna i boken är spännande som en detektivroman.”

Lars Pryds, Chefredaktör, SNDS Magazine

” I en tid av digital snuttifiering och huvudlös slit-och-slängtypografi är detta en njutbar lång(sam)läsning för alla med det minsta intresse av grafisk formgivning och kreativitet.” Grafiskt Forum agi

” Att ta sitt ämne på så stort allvar, med sådan entusiasm och utan att snegla åt sidorna på vad andra skulle kunna tycka, är värt många eloger. (...) Mot idioti finns bara ett botemedel – kunskap. Trots några små brister finns sådan att söka i Tidningstyper i brytningstid.” Peter Ekström, Rektor för Örebro Konstskola

”Tidningstyper i brytningstid bjuder faktaspäckad och underhållande läsning från Storsäljaren läsa första till sistadu sidan. måste (...) Texterna i boken är spännande som en detektivroman.” staffan bengtsson, Chefredaktör, tidningen bruno

Metrogrundaren Pelle Anderson lyfter de starkaste intervjuerna ”The interview with Swedish graphic typografiklimat. designer Bo Berndal is almost worth buying och de mest spännande essäerna från 1990-talets the book for alone. (...) A perfect little typographic must have. (...) Go get it – if you n Mejla pelle@a4.se så skickar vi bok och faktura. are able to read Swedish.” Pris 295 kronor pluslars porto. pryds, Chefredaktör, snds Magazine 34

”Att ta sitt ämne på så stort allvar, med sådan entusiasm och utan att snegla åt sidorna på vad andra skulle kunna tycka, är värt många eloger. (...) Mot idioti finns bara ett botemedel – kunskap. Trots några små brister finns sådan att söka

FS Millbank för att hitta ■ I tunnelbanan, på flygplatsen och på skyltar i trafiken är läsbarhet det helt över­vägande målet för ett typsnitt. Fontsmith har just släppt FS Millbank, som kombinerar god läsbarhet och tydliga

teckenbilder med ett individuellt uttryck. Fyra vikter, med kursiver, en negativ version och 172 symboler gör familjen ­Millbank komplett. Vill du veta mer om typsnittet? Gå in på: www.fontsmith.com ✖

Rapport från Milano: A-stolen är här!

foto Made in ratio, Fontsmith, Historiskan

■ På Milanomässan i vår premiärvisades den nya, stapelbara trästolen Alpha. Den heter så eftersom ryggkonstruktionen är byggd som ett A. Tillverkningstekniken, där en datorstyrd arm fräser ut delarna till stolen, gör att slutresultatet verkar vara skuret ur ett enda stycke trä. Designer är Brodie Neill, grundaren till företaget Made in Ratio. De rundade formerna är inspirerade av de valskelett som vågorna förde i land på stränderna till Bodie Neills barndomshem i Tasmanien. Mera innovativa möbler på: madeinratio.com ✖

Parachute ger ut Das Grotesk Mono ■ Varför döper en grekisk typsnittsfirma sin senaste skapelse på tyska? Antingen galghumor eller masochism. Das Grotesk Mono Pro heter i alla fall ett av Parachutes senaste typsnitt, inspirerat av mekaner från tidigt 1800-tal. Typsnittet har kompletta alfabet på såväl latinska och kyrilliska språk som grekiska. Dekka Mono Pro, som släpps samtidigt, är inspirerad av gamla Mac-typsnittet Monaco, men uppdaterat med rundade teckenformer. Läs mer på: www.parachute.gr ✖

Nytt magasin började på ­Facebook ■ Sveriges första och enda magasin med fokus på kvinnor i historien har just lanserats och fått mycket uppmärksamhet. Men den nya tidningen Historiskan började faktiskt som en Facebooksida. Den startades av Jennie Lindholm och Eva Bonde som jobbar på Populär historia respektive Allt om Historia, i Malmö. De hade själva länge saknat kvinnor i historieskrivningen och ville ändra på sakernas tillstånd. Facebooksidan startades i januari 2014, och initiativtagarna fick snabbt många positiva hejarop, beröm, mejl och telefonsamtal. Dessutom många följare. Efter ett år vågade LRF Media satsa på en one­ shot inom ramen för Allt om Historia. Huruvida Historiskan återkommer i tidningshyllan är inte klart ännu. Allt beror på försäljningssiffrorna. ✖

35

36

TRYCKET LÄTTAR PÅ VÄRMLANDS

FOLKBLAD text ULRIKA OBSTFELDER PETERSON foto MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

Kompletterande ­nyhetskanaler och ökad annonstillväxt gjorde röda siffror svarta. Värmlands Folkblad har aldrig haft så många läsare som ­förra året, skriver vd Ulrika ­Obstfelder Peterson. 37

»»»

TEMA journalistik

K

oncernen har vänt 2013 års röda siffror till svarta. Resultatet efter finansiella poster slutar på 2,2 miljoner kronor vilket är en förbättring jämfört med 2013 på 2,6 miljoner kronor, trots att omsättningen minskat. Året innebar en annonstillväxt på 7,2 procent jämfört med 2013. Resultatet är inte enbart relaterat till ökade intäkter utan också till en kostnadsmedvetenhet i hela organisationen. Under de senaste åren har vi bland annat tvingats att kraftigt minska den redaktionella bemanningen och trots det bibehållit frekvens, bevakningsområde och innehåll. Vi har även adderat kanaler. Vi har visat att det går att fortsätta existera som en av de sista självständiga andratidningarna i Sverige, trots att vi 38

verkar i ett län med hård kommersiell och redaktionell konkurrens. För att klara det har koncernens affärsområdesmurar rivits och arbetet med lönsamhet, marknadskommunikation, affärsutveckling och digitala strategier bedrivs strukturerat och gränsöverskridande. Med små medel och resurser har vi åstadkommit annonstillväxt, ökad räckvidd och större intresse för våra kanaler liksom ett engagemang och ansvarstagande som sträcker sig hela vägen från tryckeri och packsal, via redaktion, till administration och försäljningsavdelning. Efterfrågan på lokal journalistik är stor, kanske större än någonsin i och med att digitala kanaler underlättar tillgängligheten. Utmaningen för oss, liksom för hela branschen, är att skapa lönsamma affärer av kärnverksamheten, att bredda och utveckla den så att den fyller kundernas behov. Parallellt med att utveckla våra tidningar ska vi öka vår närvaro i de digitala kanalerna. Vi ska vara där målgruppen är, fylla ett behov, tillföra värde och tjäna pengar.

Ulrika Obstfelder Peterson är vd och koncernchef på Värmlands Folkblad. 2009 blev hon för­ säljningschef i koncernen och har varit vd sedan 2010. Har tidigare jobbat på Han­ delskammaren Värmland, kortförlaget Pictura och Värnplikts­ verket.

Inför 2014 valde vi en ny strategi för print. Istället för att följa andra och plocka upp den bästa nyheten ”för dagen” så bestämde vi oss för att välja vår egen väg. Vi ville lämna landsortstidningens historia där man i första hand reagerar och i stället gå över till att agera. Vi vill, och ska, sätta agendan för samhällsdebatten i Värmland, där huvudmålsättningen är att ha minst en stor egen nyhet varje dag. VF.se tillhör den absoluta toppen bland Sveriges landsortstidningar när det kommer till trafiksiffror. Under 2014 ökade vi vår trafik med 38 procent och ligger under 2015 på ett snitt runt 140

000 unika per vecka. Även digitalt har vi lagt om strategin. Vi har webbredaktörer men samtliga reportrar och fotografer ska kunna filma, skriva och vara införstådda med när, var och hur en artikel ska presenteras digitalt. En digitalgrupp med deltagare från redaktionen, it, sälj, marknad och företagsledning har inrättats. Allt med syfte att öka trafik och försäljning samt att utveckla nya affärskoncept.

Peter Franke är chefredaktör, ansvarig utgivare och politisk redaktör på Värmlands Folkblad. Ulrika Obstfelder Peterson har jobbat med honom sedan hon började där.

Försäljningsavdelningens arbetssätt har förändrats och förbättrats under flera år. 2014 tog vi tredje steget i en långsiktig förändringsprocess som syftade till att

»»» 39

Ulrika Obstfelder Peterson vill inte vara en "direktörig" vd. För henne är det viktigt att vara närvarande, tydlig och operativ.

40

»»»

säljorganisationen ska känna ett ökat engagemang och en större stolthet för våra produkter. Varje dag kommer säljarna till jobbet och varje dag måste de prestera på topp. När en grupp säljare gör det för att de vill och för att de trivs på jobbet och känner stolthet för sitt företag får man som regel bra resultat. Kan vi samtidigt kombinera detta med en tro på våra kanaler och en djup kunskap om medier blir det magi. I detta arbete har vi fokuserat på kunskap och ansvarstagande. Med kunskap kommer självförtroende, vilket är grunden i alla prestationsjobb. Med ett större ansvarstagande får vi ett större driv. Marknaden märker snabbt om det

kommer en intresserad säljare som är nyfiken på kunden eller om säljaren bara är jäktad av att dra in en extra order för att klara sin budget. Vårt mål är att vara en del av samhället och bidra till att Värmland utvecklas på olika sätt. Vi älskar Värmland och tror på en positiv utveckling för länet. Kan vi vara med och bidra tänker vi göra det. Vi gick in i 2014 med en dyster budget och en illavarslande prognos från IRM. Vi hade flera tunga år i ryggen där både konjunktur och struktur påverkat vår ekonomiska situation. År som präglats av rationaliseringar och omorganisationer och stundtals varit mycket slitsamma både för ledningen och för personalen i organisationen. Vi hade två val, att acceptera den nedgående trenden eller att vägra ge upp. Vi tänker fortsätta att kämpa och att göra skillnad.

Vi ser prenumererad print som basen för vår verksamhet, papperstidningen Värmlands Folkblad är vårt flaggskepp och en viktig inkomstkälla lång tid ­framöver. Samtidigt ser vi att prioritet de kommande åren är att ytterligare utveckla våra digitala kanaler och säkra vår position på gratistidningssidan. Ett bevis på att vår strategi är riktig och att hårt Mediehuset Värmlands Folkblad AB arbete lönar sig är nomi»Förser värmlänningarna med regionala och lokala nyheter, information, neringen till årets dagstidning kategorin årets upplevelser och annonser i kanaler anpassade efter målgruppens behov. »Koncernen erbjuder tryck via VF Tryck AB. Har under 2014 arbetat marknadsorganisation. Vi slogs om titeln med med följande kanaler: Värmlands Folkblad, VF Näringsliv, Karlstads-­ jättarna Aftonbladet och Tidningen, Värmlands Affärer, Metro Värmland och Metro WKD. »Deras digitala kanaler är eVF och nyhetssajten VF.se, mobilt erbjuds DN. Aftonbladet vann – applikationer för iOS och Android. På VF.se finns även en kanal för rörlig men vi känner oss också bild, VF-TV. som segrare! ✖ 41

TEMA journalistik

Två reportrar har länge bidragit till att forma vår bild av Mellanöstern. Vi har träffat Cecilia Uddén och Bitte Hammargren (s 49).

MÖT CECILIA UDDÉN

Hon tar världen närmare Sverige frågor PELLE ANDERSON svar CECILIA UDDÉN

Hur kom det sig att du blev utrikeskorre? – När jag var 22 år gjorde jag min kanske viktigaste reportageresa. Tillsammans med en klasskamrat från Journalistlinjen på Skurups folkhögskola liftade jag från Kairo till Beirut genom Gaza, Israel och södra Libanon som då var ockuperat av Israel (1982–83). Vi hade ont om pengar. Vi bodde på vandrarhem, vi frös, och vi var beroende av andra människors godhet. Den viktiga erfarenheten vi gjorde var att vi verkligen blev vänligt bemötta nästan hela tiden. När vi, med israelernas goda minne, tagit oss över den obefintliga gränsen mellan Israel och Libanon (en gräns som inte varit öppen vare sig förr eller senare) fick vi lift med två palestinska gerillasoldater. I framsätet satt den ene och höll i ett knippe kalashnikovs som om det vore en blomsterbukett. De körde ut på småvägar. Vi blev oroliga. Bilen stannar, blomsterkvastkillen kliver ur och hejdar en lastbil med apelsiner på flaket. Våra ryggsäckar langas in i lastbilen, bara att följa med. Osäkra på om vi var kidnappade eller fått lift till Beirut, stiger oron när den 42

fattige lastbilschauffören kör av vägen i en liten by, går ur och pratar med en man i turban. Tre minuter senare återvänder han med två papperspåsar till oss. I påsarna: frukost, bestående av drickyogurt och manaeesh, ett slags arabisk pizza, och varmt bröd med zaatar (en blandning av basilika, oregano, timjan, sesamfrön och salt). Efter denna resa bestämde jag mig för att börja plugga arabiska och jobba med radio. Tio år senare, 1993, blev jag utrikeskorre i Mellanöstern. Att vara utrikeskorre är egentligen det lättaste journalistjobbet, som Staffan Heimerson brukar säga. Jag kallar det ibland för en serie ”re-tweets” – vi utrikeskorrar dammsuger lokala medier för nyheter och sen paketerar vi om det för en svensk publik. Vi gör väldigt sällan scoop. Vi ägnar oss inte åt undersökande journalistik eller gräv. Vår uppgift är att vara läsarnas och lyssnarnas ögon, öron, näsor på platser där majoriteten av publiken aldrig någonsin kommer att sätta sin fot. Och utmaningen är att göra en komplex värld av intrikata konflikter intressant och relevant för en svensk publik.

»»»

foto Sveriges Radio

Cecilia Uddén pratar med 25-åriga houthi­ supportern Wafaa al Khazan, på massmötets kvinnosektion. 43

»»»

Cecilia Uddén är reporter och programledare vid Sveriges Radio, utrikes­ korrespondent baserad i Kairo. Hon växte upp i Stockholm, Kairo och Bangkok. Åren 1998–2003 var hon ra­ dions korre i Washington, och åter i Sveri­ ge startade hon radioprogram­ met Konflikt, som hon ledde 2004–2005. Dokumentärfil­ men Camelen om Cecilia Uddén finns på SVT Play. 44

Egypten och svenska reportrar ­förknippar nog många med våld och risker. Har du känt dig hotad? Hur hanterar du detta? – Jag känner mig sällan hotad. Det beror i hög grad på apelsinlastbilen i Libanon 1983. Och alla genuint vänliga och välvilliga människor jag möter varje dag. Det låter naivt, men jag tror att de flesta människor mår bra av att känna att de behandlar sina medmänniskor väl. Jag vet naturligtvis att det finns de som glatt skulle skära halsen av mig eller kidnappa mig, men jag har inte träffat dem. Tror jag. Min säkerhetsstrategi går ut på att smälta in. Jag ser annorlunda ut, men lyckas ändå ofta smälta in. Jag talar arabiska och förstår vad som sägs runt omkring mig, det gör mig mindre rädd. På Tahrirtorget, när det varit skottlossning, tårgas, vattenkanoner och våldsamma sammandrabbningar, har jag försökt hålla mig så nära flyktvägarna som möjligt. Som radiojournalist – till skillnad från när man är tv-fotograf – måste man inte befinna sig längst fram vid frontlinjen för att få bra ljud. Man kan vara 20 meter bort, där det är lite säkrare. Ett annat väldigt bra säkerhetsknep är att röra sig långsamt i upptrissade lägen. Uppträda lugnt och sävligt. Inte visa panik eller nervositet. Då blir man mindre hotfull för omgivningen, mindre av en måltavla. Att jobba på SR innebär ju en annan sits än inom exempelvis dagspress. Det har ju hänt att du varit i hetluften i frågan om opartiskheten. Kan man vara opartisk? – Ja, man kan vara opartisk. Man kan vara opartisk och subjektiv.

Jag uttalade mig en gång på ett partiskt sätt – när jag hävdade att John Kerry skulle ha blivit en bättre president än George W Bush och att vi på Sveriges Radio inte hade någon skyldighet att förhålla oss opartiska till amerikanska val. Det var fel. Jag tog tillbaka det. Ångrade mig. Men argumenterade samtidigt för att jag i min journalistiska gärning inte varit partisk eller tendentiös. När jag var korrespondent i USA ägnade jag mig inte åt någon partisk åsiktsjournalistik, det tycker jag för övrigt är både tråkigt och oproffsigt. Något av det bästa med att vara reporter är att man inte bara kan utan också ständigt BÖR testa om den världsbild man bär på stämmer med verkligheten. Politiker och ideologer – de måste hålla fast vid en absolut verklighetsuppfattning, för att ur denna så kallade verklighet sedan selektivt välja exempel som stöd. Vi journalister däremot, är priviligierade – vi kan ändra och vinkla om vår story ända fram till publicering. Vi ska låta det vi ser stötas och blötas med gängse uppfattningar. Och framför allt har vi rätt att vara förvånade och redovisa vår häpnad. En gång för många år sedan i USA skulle jag göra ett enkelt slentrianmässigt reportage om hur lite amerikaner vet om Sverige. De skulle säga något om isbjörnar, fri sex och kanske schweiziska armbandsur. Jag gick ut på gatan i St Louis och stack mikrofonen under näsan på en man på gatan – han hade sandaler och rutig skjorta. – What do you know about Sweden? – Sweden, yeah, sure? I think Gunnar Myrdals books about Race in America were some of the best ever written.

foto Mattias Ahlm Sveriges Radio

TEMA journalistik

”

Hoppsan, ett felaktigt subjektiva blicken är också exemplar, tänkte jag – det en potentiell bristvara i Jag tycker att en framtiden. Allt fler jourkan ju inte höra till vanjournalist ska ligheterna att en amerinalister sitter på redakkan har Gunnar och Alva vara opartisk. Men tioner och sorterar inforMyrdal som förebilder. också subjektiv. mation som kommer till dem i datorerna, i stället Jag får sudda ut honom Och skeptisk. för att själva vara ute, söka från bandet, tänkte jag upp källor och registrera intryck. Detta och gick vidare till nästa person, en lite bidrar också till att förstärka den skräck äldre man i vit kostym och hatt. många journalister har för trassla in sig – Are you familiar with Sweden sir? i ett blommigt, pjunkigt målande. Hellre – Well, let’s see, sa han, you know I ett pratminus än ett beskrivande adjektiv. have really never been able to make up Enklare att hitta ännu mer information my mind which one I like the best, Wild på internet än att våga sig på en egen anaStrawberries or The Seventh Seal. lys. Tillgången på information på nätet är Alltså Smultronstället eller Sjunde inseglet. Mannen i den vita kostymen äls- en guldgruva, men också ett slags journakade Ingmar Bergman. Hela min reporta- listikens återvändsgränd. Samma uppgifgeidé kom på skam, istället gjorde jag ett ter vandrar okontrollerade mellan olika radioinslag om mina egna fördomar om nätupplagor, de kan reproduceras och amerikansk okunnighet. spridas till miljontals läsare och lyssnare Jag tycker att en journalist bör vara innan någon skeptisk reporter eventuellt opartisk. Men också subjektiv. Och skep- ger sig ut för att kontrollera källan. tisk. Om man ber läsare, lyssnare och tittare – det vill säga icke-journalister Beskriv ett skeende som givit ett – betygsätta pressen, så brukar de flesta ­bestående intryck från ditt yrkesliv. svara: ”Jag tycker bäst om de där objekti- – Den danske författaren Carsten Jensen va journalisterna, som inte försöker vink- brukar ge rådet ”när ni ser CNN:s kamela eller sätta sin egen färg på sanningen.” ror, så gå åt andra hållet”. Jag håller med. Men samma människor brukar också Men första gången jag själv gjorde så, var säga att det de minns mest och bäst, och det inte av övertygelse, utan av misstag. längst, det de berörts av i medias rappor- Jag var alldeles ny som Mellanösternkortering, är de berättelser där journalisten respondent – i början på 90-talet – och har varit subjektiv. Eller personlig. Eller jag skulle gå på Yasser Arafats första skeptisk. Eller berörd. Eller helt enkelt presskonferens i Gaza. När jag anlände närvarande. hade CNN och alla andra ställt upp sina Reporterns skeptiska men subjektiva kameror, de luttrade journalisterna utbytte cyniska skämt och när jag som var närvaro är informationsflödets främsta ung och grön frågade hur lång tid det konkurrensmedel – de flesta väljer en skulle ta hånskrattade de åt mig. levande ögonvittnesskildring framför Så jag bestämde mig för att inte slösa den torra nyhetsprosans liksvepning. tid där, utan i stället gå hem till min vän Men den kvalificerade skeptiska och

»»» 45

TEMA journalistik

»»»

skräddaren Farouk och dricka kaffe. Han bodde inte långt därifrån, och jag sa till Farouk – jag är här för presskonferensen, så du kan väl slå på tv:n så ser jag när det börjar och kan rusa tillbaka. Vi drack kardemummakaffe och pratade och glömde bort tv:n. Plötsligt ser jag att Arafat står där i talarstolen, det hade börjat, jag skulle inte hinna tillbaka. Du får rädda mig nu, sa jag till Farouk – vi tittar på Arafat på tv och sen intervjuar jag dig om vad han sa. Jag var livrädd att redaktionen hemma i Stockholm skulle ge mig sparken. ”Hon den där nya korren klarar ju inte ens av att komma i tid till en presskonferens.” Men jag satte ihop ett inslag med skräddaren och skickade hem det. Sen ringde desken från Stockholm. Jag tog nervöst luren och hörde en röst i andra änden säga: “Men du! Hur kom du på det där, det var ju ett genialt sätt att bevaka en tråkig presskonferens – att använda en skräddare som analytiker!” Men det hände för mer än 20 år sedan. Jag drabbas ofta av omtumlande och drabbande möten med människor jag intervjuar. För drygt ett år sedan, vid den begravningsplats vi kallar Medelhavet, mötte jag Soha. En av alla dessa desperata flyktingar som färdas på farkoster som ser ut som tunna oblat på det blå havet – ofta finns det bara ståplats på färden mot frihet och inte sällan sjunker båtarna. Soha, syrisk fyrabarnsmamma, som flytt från Damaskus via Alexandria och gått ombord på en båt som skulle ta henne och barnen till friheten. Tre av hennes döttrar slukades av havet. En efter en försvann de i djupet framför ögonen på sin mamma och storasyster. Att beskriva Sohas ohyggliga, irreparabla förlust och sorg var bland det svåraste jag gjort. Och jag är 46

beredd att äventyra min opartiskhet inför en värld som tvingar vissa föräldrar att utsätta sina barn för livsfara, och säga: Non Serviam. Jag vägrar att lyda. Jag vägrar att respektera en sådan världsordning. Vilka är de vanligaste missuppfattningarna som dina lyssnare ger uttryck för kring Mellanösternfrågan? – Jag tycker visserligen att de flesta av Sveriges Radios lyssnare är överraskande kunniga i fråga om Mellanöstern. Jag blir ofta väldigt imponerad av mail och synpunkter. Men missuppfattningarna handlar ofta om stereotyper. Alla araber dras över en intolerant kam. Eller alla israeler. Alla arabiska kvinnor. Skillnaderna mellan de olika arabstaterna kanske inte betonas tillräckligt mycket av oss journalister – vi blir hemmablinda och glömmer bort att berätta att kvinnor får köra bil i alla länder utom Saudiarabien. Att man som kvinna normalt inte behöver täcka håret – förutom i Iran och Saudiarabien. Och att det finns väldigt många nyanser av islam. Agneta Ramberg, Cordelia Edvardson, Lotta Schüllerqvist, Bitte Hammargren, du. Är det bara en tillfällighet att den region som av många skulle betecknas som världens mest kvinnofientliga har en rad framstående kvinnliga korrespondenter? – Nej, jag tror att kvinnliga korrespondenter har flera fördelar i Mellanöstern. Eftersom vi har tillträde till båda världar. Vi är utlänningar, så vi får komma in på herrklubben – män som tuggar qat i Jemen, gubbkaféer i Kairo, diwaniyas (sociala sammankomster för män) i Kuwait. Politiker och myndighetspersoner respekterar oss, de vet att kvinnor

foto Sveriges Radio

kan vara stjärnkorrespondenter, de har träffat Christiane Amanpour (CNN) och Lyse Doucet (BBC). MEN när man kommer till en liten by i Libyen där kvinnor och män sitter i olika rum, så är det bara vi, de kvinnliga korrespondenterna, som får tillträde till både kvinnorummet och den rökiga herrklubben. Mina manliga kolleger från Danmarks Radio och Aftenposten var gröna av avund när jag satt i kvinnorummet och intervjuade farmor i just en libysk by revolutionsvåren 2011.

en ”svensk ryggsäck” – svenska värderingar (be mig inte definiera exakt vad jag menar med det, men det handlar om ett kollektivt medvetande som svensk) mot vilka vi studsar våra intryck av världen. I bästa fall vet vi vad vår publik kan på förhand, vad som behöver förklaras mer, vad som kan jämföras med svenska företeelser. Samtidigt ser Sverige inte alls ut som det Sverige jag lämnade 1993 när jag första gången blev korre. På den tiden utgick jag sällan ifrån att mina lyssnare visste mer än jag om Mellanöstern. Det I en tid då Vice rapporterar inbäddade kan jag inte längre ta för givet, när så med IS, vem som helst kan läsa New många svenskar har rötter i Mellanöstern York Times på nätet och utrikesnyheoch kan granska min rapportering på ett terna är tillgängliga dygnet runt från initierat sätt. Det är en utmaning att göra källor som Aljazeera och andra – varför rapporteringen tillräckligt intressant för behövs de svenska utrikeskorrarna? dem utan att bli för ”svår” för de svenskar – Jag inbillar mig att en svensk publik som inte vet något om Mellanöstern. bygger upp ett förtroende för sina svenska ”ögon och öron” i världen. Att vi Har du några bokplaner? korrar åker ut med vad jag brukar kalla – Ja. ✖

Cecilia Uddén intervjuar utrikesminister Margot Wallström om Gaza på Givarkonferensen i Kario.

47

”Att göra en tidskrift för tidskriftsbranschen är sannerligen en utmaning. Vi samarbetar med A4 för att de förstår vår bransch och de lyckas alltid hitta bra och roliga vinklar i varje nummer av Allt om Tidskrifter. De är formsäkra och engagerade i uppdraget.” Kerstin Neld, vd Sveriges Tidskrifter

Låt oss hjälpa dig! A4 är ett tidningshus i mikroformat. Vi älskar allt med tidning, i alla kanaler – tryckta som digitala. Och vi vill hjälpa våra kunder att göra detsamma. Hos oss får ni hjälp med tidningsutveckling, design, strategi och en lång rad kurser och föreläsningar. Vi coachar redaktörer, skribenter och formgivare. Dessutom producerar vi tidningar på uppdrag. Ofta småskaligt, alltid skräddarsytt. n Kontakta oss: info@a4.se 48

Rätt hjälp för era behov. Boka en gratiskonsultation med mig. Madeleine Bäck, vd A4 08-556 06 441

BITTE HAMMARGREN, MELLANÖSTERNKÄNNARE

”En kris tar upp all plats”

foto Leopard förlag/Per Luthander

text PELLE ANDERSON Som ung hade Bitte Hammargren en hemlig dröm om att bli journalist och ägna sig åt utrikesfrågor. Men hon saknade länge det självförtroende som krävdes för att våga förverkliga sin dröm. Hon utbildade sig i stället till bibliotekarie, och jobbade på ett palestinskt bibliotek på Västbanken 1982–83. – Där, och några år tidigare då jag upplevde inbördeskriget i Libanon, såg jag hur snabbt ett liv kan ta slut, säger hon. Det var då jag bestämde mig för att inte kasta bort mina chanser och satsa på det jag verkligen ville bli. Ändå vågade hon inte sätta upp som mål att bli utrikeskorre från början. Manliga kolleger eller kvinnor utan småbarn brukade gå före. Dessutom kom hon till Svenska Dagbladets utrikesredaktion. Där fanns Cordelia Edvardson som svensk Mellanösternjournalistiks Grand Old Lady. Men från 1986 och framåt har Bittes byline funnits i Svenska Dagbladet, och mellan 2001 och 2012 var hon tidningens Turkiet- och Mellanösternkorrespondent. – 1986 gjordes SvD i tre upplagor. Från Moskva kom rapporteringen på te-

lexremsor. Under glasnost och perestrojka hade vi en norsk korre i Moskva, vars texter skulle översättas med glödande fart. När första upplagan var klar hände det att vi korkade upp en flaska rödvin och hann sjunga några sånger, Dan Andersson till exempel, innan det var dags att göra om till nästa upplaga, säger Bitte. Men visst ställdes de viktiga yrkes­ etiska frågorna även i denna svunna vardag. Hon minns när de första amerikanska rapporterna om massvåldtäkter i Bosnien kom, från New York Times. Vad kunde man tro på? Vad var sanning och vad var propaganda? Nära 30 år senare valde Bitte Hammargren att ta avgångsvederlag från Svenskan. Från detta årsskifte har hon inte heller något frilansavtal med sin gamla tidning. I stället har hon satt sin erfarenhet och kunskap på bolag. – Jag är en diversehandel i utrikesbevakning, säger hon, och räknar upp vad som finns på hyllorna: kommentator, analytiker, nyhetsreporter, bloggare, författare, moderator och föreläsare. – Boken är den nya tidningen, säger Bitte, vars bok ”Gulfen – en framtida krutdurk” kom i ny upplaga under våren.

Bitte Hammargren är journalist, Mellanöstern­ kännare och författare. För många är hon fortfarande Svenska Dag­ bladets korres­ pondent i Tur­ kiet, Egypten, Palestina och andra länder i området. Hon är dock inte längre anställd hos eller kon­ trakterad av SvD. Numera är Bitte Ham­ margren base­ rad på Söder i Stockholm, men ofta på resande fot. 49

»»»

TEMA journalistik

»»»

Efter boken, som kom ut på Leopard förlag 2014, har föreläsningarna runt om i Sverige blivit många. Bitte Hammargren är numera ett känt namn på såväl små kommunala bibliotek som på Folk och försvars årliga rikskonferens i Sälen. – Utrikesjournalistiken i tidningarna må lida av anorexia, men intresset från läsarna är precis lika stort som förr, säger Bitte. Men nedskärningarna ger alltför lite utrymme för fördjupning. –Dessutom är det svårt för nedbantade utrikesredaktioner att hantera två, stora parallella skeenden. Jag var i Bahrain i mars 2011 när saudiska pansartrupper slog ner den demokratiska oppositionen där. Jag kunde skicka ögonvittnesskildringar, berättar Bitte. – Men då förbrukades allt syre i svenska tidningar av tsunamin och Fukushima-katastrofen. Så den händelse, som var första gången när arabiska våren krossades, blev en väldigt undanskymd nyhet i Svenskan, trots att jag var på plats i Manama. Inrikespolitiken påverkar såväl utrikes skeenden som tidningarna. Men redaktörerna sätter ribban, inte reportern som står ute i dammet och rapporterar, påpekar Bitte Hammargren. –Ta det här med att skicka svensk trupp till Mali. Det är ett sätt att försöka åtgärda debaclet i Libyen. Till Natos flyginsats över Libyen 2011 skickade Sverige Gripen-plan, som deltog i spaningsuppdrag. Men framför allt handlade den svenska insatsen om att kunna marknadsföra JAS Gripen som ”testad i krig” tillsammans med Natoflyg. Libyerna blev av med en hatad diktator, Gaddafi. Men resultatet av Libyeninsatsen blev en kol50

»»»

foto Emad Nasser/RLA

I Gazas krigsruiner hösten 2014. På bilden bland annat Jakob von Uexkull, grundare av Right Livelihood Award; Agneta Johansson, generalsekreterare för ILAC; Bitte Hammargren med b­ lock; Jaber Wishah, biträdande chef för Palestinian Center for Human Rights, samt förre ärkebiskopen Anders Wejryd. 51

TEMA journalistik

»»»

lapsad stat och en destabilisering av hela och arabvärlden genom att skicka sin Sahelområdet, då en massa vapen kom salafistiska ideologi på export. på drift söderut, säger Bitte. – Efter ockupationen av Stora moskén Kanske är det inte bara platsen i FN:s i Mecka i november 1979 satsade det säkerhetsråd som hägrar för Sverige, saudiska kungahuset mycket oljepengar utan också en slags arvsynd som ska på att sprida sin version av islam. åtgärdas. – De var skräckslagna inför olika –För Frankrike, som var drivande slags oppositionella yttringar inom bakom Libyeninsatsen, gällde det dels Saudiarabien och hotade av den iranska att reparera Sarkozys misstag i Tunisien, revolutionen 1979. Att exportera ideologi där den franska regeringen underskattat och skicka sunnitiska gudskrigare till tunisiernas vrede mot den störtade dikkonflikter i andra länder var ett sätt för tatorn Ben Ali. Sarkozy ville också sudda regimen att rädda sitt anseende inför ut sina kopplingar till Gaddafi – om det inhemska ultraradikala krafter. Samtidigt nu stämmer att han var med om att fihar man länge slagit ned på både liberala nansiera Sarkozys presidentvalskampanj kritiker och saudiska shiamuslimer. 2007. För den historiskt intresserade ska Men kanske finns det också ett växel- tilläggas att det var franska elittrupper spel, där utrikesrapporteringen även kan som på ett ytterst brutalt sätt bidrog till påverka makthavarna. att ockupationen av Stora moskén hävdes. Den operationen slutade med att – Min rapportering om Saudiarabien – bland annat om den fängslade Saudiarabien högg huvudet av 63 rebel�ler, på torgen i åtta olika städer, androm människorättsaktivisten och advokaten till varnagel. Walid Abu al-Khair och Men saudiska avhans klient och svåger, rättningar av egna medbloggaren Raif Badawi borgare orsakade sällan – har kanske bidragit till några stora rubriker i att göra förtrycket i Saudiarabien mer synligt, svenska tidningar på säger Bitte. den tiden, och det gäller –Plötsligt finns det fortfarande. Annat är det människor och ansikten när IS hugger huvudet av att identifiera sig med. europeiska hjälparbetare Men om det fanns med i eller journalister. underlaget för Sveriges Kanske är det så att nya politik gentemot utrikessidorna, som Saudiarabien vågar jag enligt Bitte Hammargren inte svara på. oftast bara har plats för Bitte Hammargren ett skeende åt gången, såg tidigt hur Saudiarainte heller kan hantera Den nya utgåvan av Bitte Hammarbien flyttade fram sina mer än en ”bad guy” i grens bok "Gulfen –en framtida positioner i Centralasien krutdurk", Leopards förlag, 2015. taget. ✖ 52

”Vi har valt att samarbeta med A4 för att de är professionella och har en idé hur fackförbundspress kan utvecklas i en föränderlig mediavärld. Dessutom är de väldigt trevliga att ha och göra med!” Lars Holmblad, förbundsdirektör Akademikerförbundet SSR

Läs vårt formidabla nyhetsbrev!

Rubrikverkstad

Skicka ett mejl till info@a4.se

Att skriva bra rubriker handlar om att släppa loss såväl kreativitet som mod. Under en förmiddag hjälper A4 dig att hitta din inre rubrikstjärna. Du lär dig grundstenarna i rubriksättning och får chansen att öva din talang på plats. Välkommen till en av våra absolut roligaste workshops. Läxa ingår. Tid: 8 september 2015, klockan 8-11. Förmiddagsfika ingår. Kursledare: Madeleine Bäck, redaktör och vd på A4. Pris: 1 500 kronor. Anmälan senast 15 augusti 2015 till: Monika Lann, monika@a4.se 53

54

ALLT

BORDE HANDLA OM

KINA text OLA WONG

När dåvarande närings­ ministern Maud Olofsson besökte Peking förstod ingen när hon försökte räkna upp några kinesiska städer som Sverige samarbetar med på miljöområdet. Hade det varit Baltimore, Chicago och Los Angeles hade hon inte stakat sig på uttalet. Maud Olofs­ sons problem är signifikativt för svenskarnas okunskap om Kina, tycker Ola Wong, Kinakorrespondenten som anser att det är dags för tidningarna att byta fokus i utrikesbevakningen. Allt borde handla om Kina! 55

»»»

TEMA journalistik

R

edan i dag släpar vi efter. Kinas inflytande i världen – också i Sverige – kommer bara att öka. Medierna, liksom resten av samhället, lever i det förgångna, vilket betyder att mediekonsumenterna och ledarna för våra företag, politiker och organisationer, inte får en korrekt världsbild och är därför sämre rustade att hantera och konkurrera i dagens värld. Det råder ett läge av kunskapskris vad gäller Kina. Men det går tyvärr inte enbart att lösa problemet genom att skälla på medierna (även om de förtjänar det). En viktig orsak till varför medierna inte gör sitt jobb är för att folk kan alldeles för lite om Kina. Det är en ond cirkel där folk inte bryr sig om Kina för de kan inget om landet och de kan inget om landet för det rapporteras för lite om det. Vi kan jämföra med det starka intresset för USA. I 56

stort sett alla mediekonsumenter vet att USA har en president som bor i ett hus som kallas Vita huset. De vet hur landet och städerna ser ut och ligger ungefär. När folk har den mentala kartan kan de befolka den: Dagens president heter Obama. Medierna kan enkelt fylla den scenen med berättelser, det vill säga nyheter. Jag föreläser ibland på gymnasieskolor om Kina. Jag har märkt att ett sätt att känna av kunskapsläget i klassen är att fråga om Ola Wong någon vet vad Kinas president heter? är aktuell med Ibland är det någon som räcker upp handen. Ibland är det ingen. Även de som en uppdaterad pocketversion kan svaret kan ofta inte uttala namnet. av Pekingsyn­ De kämpar med att komma på hur man dromet (Ord­ ska uttala ʃɪː d͡ʒɪɴpɪŋ Xi Jinping. Det front Förlag) är ju inte konstigt. Även en hel del vuxna och medverkar lärare, journalister på radio och tv och även i antolo­ Sveriges ledande politiker kan inte uttala gin Kinesiska i namnet på vare sig landets ledande politiker eller kinesiska megastäder. Ett av de skolan som ges mer slående exemplen jag varit med om ut på Uppsala var när dåvarande näringsminister Maud Universitets Olofsson besökte Peking. Inför ett samlat förlag för pressuppbåd skulle hon läsa upp vilka Fortbildnings­ avdelningen för kinesiska städer staten Sverige ingått skolans inter­ samarbetsavtal med på miljöområdet. Maud Olofsson talade helt okej engelska. nationalisering.

Men det uppstod ett problem när hon skulle räkna upp städerna. – The first is in Kaofeidian öhh shaofeijian… and they have got contact now with other cities, like Tjong-ging, Wuji, Digiwujijian-ping”. De kinesiska journalisterna började fnittra. Maud log även hon. Problemet var inte att uttalet var dåligt. Det var helt omöjligt att förstå vilka städer Olofsson syftade på (Caofeidian, Chongqing, Wuxi och Tianjin). Olofsson kände uppenbarligen inte till de städerna. Kinesiskt uttal är svårt. Svenskar tycker det är jobbigt med namn som har massa X, Y, Z och Q i sig. Det finns en anledning bakom skolgårdsramsor om kinesiska som tjing tjong. Staden Chongqing uttalas just tjingtjong fast tvärtom, tjongtjing. Men Kinas ekonomi är större än Indien, Brasilien och Ryssland sammanlagt. Chongqing är Kinas motsvarighet till Chicago, en dynamisk ekonomisk motor för centrala Kina. Om Maud Olofsson kallat Chicago för Ogochicakoko hade vi inte ryckt på axlarna. Vi hade nog krävt hennes avgång och vårt ursäktande fnitter hade blivit ett hånskratt. Det gamla indianordet Chicago är egentligen inte underligare för svenska öron än Chongqing. Problemet är alltså inte enbart att språket är annorlunda.Anledningen är snarare att svenskar kan för lite om Kina. Om man inte kan något så har man inte heller exponerats för orden och namnen. Men Kina är en framväxande supermakt med en ambitiös strategi för världen. Vad vi än tycker om det så befinner vi oss i ett tektoniskt skifte av muskler, hjärna och makt från väst till Asien. Enda vägen framåt är att svenskarna bygger sina mentala kinakartor. Alla ska veta att Kina har en president som sitter i Zhongnanhai. Han heter Xi Jinping. Därefter

kan vi börjar fylla scenen med berättelser, skurkar och hjältar och framgångar, kriser och spännande överraskningar som avviker och ändrar utvecklingen. I min bok ”Pekingsyndromet – Kina, makten, pengarna” gör jag ett försök till det. Jag inleder boken med en kort liknelse där jag jämför Kina med Sverige, så här: Lek med tanken att Socialdemokraterna aldrig tog avstånd från planekonomi eller diktatur och nu regerat Sverige i över 60 år. De vann makten genom att lova en jordreform. Agitatorn talade till Sveriges fattiga och undertryckta: ”Glöm era drömmar om gud. Det socialistiska paradiset finns här på jorden och vi kan skapa det tillsammans!” Partiet lovade dem jord och hämnd. Men väl vid makten svek partiet sina löften. Visst tog de jorden. Visst avrättade de oräkneliga villaägare, bönder och skogsägare och skickade ännu fler till arbetsläger. Men de delade aldrig ut marken igen. All jord ägs än idag av staten, förvaltad av partiets tjänstemän. S-politiker styr ner till minsta kommun. Moderaterna är ett socialdemokratiskt stödparti. En gång om året kommer de med förslag ingen bryr sig om. Regeringen är inte längre Sveriges viktigaste maktorgan. Den är helt underställd Socialdemokraternas verkställande utskott. Där fattas besluten bakom stängda dörrar, ofta i uppgörelser mellan partiets olika familjefalanger. Sveriges ambitiösa ungdomar försöker alla bli medlemmar av partiet. Partiet har tvingats införa strikta inträdeskrav. Trots det har medlemstalet svällt till över sex procent av befolkningen. Men massan av partimedlemmar har inget inflytande över politiken. Ungdomarna vill gå med i partiet för att det är bra för

»»» 57

»»»

karriären. Partiet är extremt toppstyrt. Det enda som betyder något är ett par hundra namn i partiets Centralkommitté och pensionerade ledare. Partiet kontrollerar även Sveriges största bolag. Ericsson och samtliga banker är statliga. Gentemot omvärlden verkar de svenska börsjättarna vara som vilka bolag som helst. Men de schweiziska delägarna i ABB upptäcker att när det är dags för styrelsemöte har alla viktiga beslut redan fattats – vid det föregående partimötet dit utlänningar inte var välkomna. Alla stora affärer måste godkännas av Sveriges reform- och utvecklingskommission. Ledningen på de statliga 58

bolagen, och även många privata, utses av partikommittéer. I det socialdemokratiska Sverige går tågen i tid. Vi har ett imponerande system av snabbtåg. Det finns inga markägare eller miljödomstolar som kan hindra den s-ledda utvecklingen. Rättegångar avgörs inte på rättegångar utan i hemliga möten av politiska kommittéer där polisen ingår. Högsta domstolens ordförande är en gammal partitrogen snut från Avesta. Chefredaktörerna på DN, SvD, radion, samtliga tv-kanaler och nyhetsbyrån TT är tillsatta av partiet. Deras uppdrag är att publicera partistödjande nyheter från Socialdemokraternas informationsavdel-

Om Sverige styrts på ­ett liknande sätt som Kina hade Filip och Fredriks uppgift varit att springa Stefan Löfvens ärenden, de skulle endast producera sådant som stöttade Socialdemokraternas maktinnehav.

foto Victor Svedberg/Socialdemokraternas Flickr

TEMA journalistik

ning. Journalisternas främsta uppgift är Det var Socialdemokraterna som räddade inte längre att rapportera om det som är Sverige! sant, relevant och säljer annonser, utan att Historikernas främsta uppgift är inte stötta socialdemokraternas maktinnehav. längre att försöka hitta historiska sanningar och teorier om dessa, utan att proFörsvarets främsta uppgift är inte ducera en version av historien som stöttar längre att försvara landets gränser utan att garantera Socialdemokraternas makt­ socialdemokraternas maktinnehav. Och som om inte detta vore nog dubbinnehav. Makt växer ur gevärspipan som leras varje chefspost med en partichef. landsfadern Hjalmar Branting sa. För varje rektor – en partirektor, för varje Skolans främsta uppgift är inte längre att utbilda ansvarstagande kritiskt kommunalråd – ett partikommunalråd. I tänkande medborgare, utan att fostra varje led är det kadern, partitjänstemannen, som har slutordet. undersåtar som stöttar Socialdemokraternas maktinnehav och tänker innanför Tänk dig sen att det inte hållits några partilinjen. val på över 60 år. Tänk dig det, så har du Kulturens uppgift är inte längre andlig Kina. odling; att utforska samhället och den Systemet är som gjort för att stagnera. mänskliga existensen; utan att producera Så hur kommer det sig att Kommunistkulturprodukter som stöttar Socialdemo- partiet trots det levererat en fungerande kraternas maktinnehav. Svenskarna sam- stat med raketsnabb tillväxt? Året 1989 las inte längre för att titta på Kalle på jul- chockades partiet av Sovjetledaren Gorafton, utan på Nyårsfesten – en glammig batjovs reformer och den demokratiska gala med flaggspel och lasershower. Där våg som drog över det gamla Östblocket. uppträder Sveriges artistelit med sånger I Peking samlades studenter i stadens som ofta har en blandning av patriotiska hjärta Himmelska fridens torg och krävde politiska reformer. Partiet krossade och partitrogna teman (att älska Sverige har trots allt blivit liktydigt med att älska deras rörelse med stridsvagnar. Men det insåg också att det kunde välja mellan att Socialdemokraterna). Varenda svensk kan sjunga med i schlagern: ”Utan Social- förändra sig eller att gå under som Sovjet. demokraterna skulle inte Sverige finnas”. Partiet införde åldersgränser och krav Och detta är ett budskap som trummas in på kompetens. De statliga bolagen och i folket från barnsben. Nästan alla, även bankerna fick i uppdrag att tjäna partiet partiets kritiker, håller med och vara vinstdrivande. om att utan SocialdemoAlla ”kommunalråd” betygkraternas järnnäve skulle sätts efter hur väl de lyckas det vara kaos. Skåne hade Varenda svensk med att skapa tillväxt och förklarat sig självständigt, kan sjunga med stabilitet. Varje lokalpolititävlar med sina motsvasamerna skulle göra uppi schlagern: 'Utan ker ror, Ryssland hade tagit righeter i grannorterna om Socialdemokraterna att snabbast kunna pumpa Gotland. Visst finns det skulle inte Sverige upp ekonomin. dåliga sossepolitiker. Men finnas'. som historieboken säger: Kommunistpartiet har

”

»»» 59

TEMA journalistik

»»»

Vad är det för något Kinas ledare lett omvandlingen av ett utfattigt och egentligen lider av? isolerat land till världens kanske redan Det korta svaret kan vi kalla Pekingstörsta ekonomi räknat i köpkraft. Ett syndromet – en landsomfattande version rike dit utländska ledare flockas för att av Stockholmssyndromet som drabbat få träffa de styrande och komma hem generationer av kineser och hela den viftande med undertecknade avtal, likt nuvarande politiska ledningen. Stockgamla tiders vasallkungar slängde sig holmssyndromet fick sitt namn efter ett framför kejsaren i utbyte mot gåvor och gisslandrama i samband med ett bankrån handelsprivilegier. på Norrmalmstorg 1973 och innebär att Det finns fog för att hävda att Kommunistpartiet, med sitt totala grepp om gisslan börjar känna sympati för föröverpolitik, samhälle och militär för en femte- na. När plågoanden sedan dör idoliserar del av mänskligheten, är den mäktigaste gisslan honom och ser sig själva som organisationen i världen. Men okunskableka kopior och arvtagare. pen om den är närmast total i omvärlden, Dagens kinesiska ledare växte upp även om en allt skickligare internationell fångade och utlämnade åt ett totalitärt och journalist- och analytikerkår har gjort nyckfullt system som krävde total underkastelse och förföljde deras familjer. Offmycket för att öka kunskaperna. ren har sedan i vuxen ålder gjort karriär i Partiet har institutionaliserats. Vid samma system, de har fortsatt att hylla sin partikongressen 2012 genomförde det döde plågoande och förföljt människor sitt andra fredliga maktöverlämnande sedan grundandet 1921. Men i slutändan som vågat kritisera detta faktum. De som lider av Pekingsyndromet präglas av totahar Kommunistpartiet fortfarande en litarismens grundtanke: leninistisk organisations Det finns ingen lag, det alla inbyggda svagheter finns bara makt. i form av korruption och Man kan ha invändoinskränkt makt. Förr ningar mot hur jag jämför eller senare kommer kommunistpartiet med stagnationen att ta över Socialdemokraterna och igen. Och då kommer säkert andra invändningkineserna inte att kunna ar också, men för att folk rösta bort partiet i val. ska börja bry sig om Kina Men varför är det så? måste vi som jobbar med Och varifrån kommer medier och utbildning egentligen cynismen i börja med att göra Kina dagens Kina? Vad är roten begripligt. Vi måste bygtill den till synes vettlösa ga en scen. Befolka den. girigheten och den lika Och sedan fylla den med maniska rädslan för alla berättelser. Då kommer former av instabilitet Ola Wongs bok "Pekingsyndromet: som vi journalister rapKina, makten, pengarna", Ordfront nyhetskonsumenterna förlag, 2014. porterar om? vilja ha mer. ✖ 60

Upplev Berlins bokstäver Låt A4 och Verena Gerlach guida dig bland Berlins typografiska skatter. Tillsammans med kolleger från Sverige och A4:s reseledare besöker vi Berlins mest intressanta konstsamling, och får se flygplatsen Tempelhof inifrån. När: 25–28 juni. Pris: 9 600 kronor. Detta ingår i resans pris: flyg, hotell, frukostar, guide, inträden till museer och studiebesök. Anmälan skickas till info@a4.se

Upplev Berlin med Verena Gerlach typografisk expert Verena Gerlach

61

GRÄNS Europas murar mot världen rutomkring blir allt högre men inom Europa försvinner de gamla gränserna

62

LÖST »»» 63

TEMA journalistik

Den 14 juni fyller Schengen­ avtalet 30 år, sedan år 2001 gäller avtalet också Sverige. För oss som minns bilresor med gränskontroller mellan varje land i Europa är det en besynnerlig känsla att i dag kunna susa i motorvägsfart över gränserna. Den polske fotografen Josef Schulz skildrar i sitt projekt Übergang övergiv­ na gränsstationer i Europa. Fler bilder på ­josefschulz.de.

Gränsstation mellan Tyskland och Belgien 2005.

Gränsstation mellan Italien och Österrike 2007. 64

Gränsstation mellan Tyskland och Frankrike 2005.

65

TEMA journalistik

Josef Schulz föddes i Polen 1966 och är nu verksam fotograf i Tysk­ land. I projek­ tet Übergang (tyskans ord för övergång) har han dokumen­ terat övergivna gränsstationer i ­Europa.

Gränsstation mellan Spanien och Frankrike 2005.

Gränsstation mellan Portugal och Spanien 2005. 66

Gränsstation mellan Ungern och Österrike 2007.

67

TEMA journalistik

Gr채nsstation mellan Portugal och Spanien 2005. 68

Gr채nsstation mellan Portugal och Spanien 2005.

Gr채nsstation mellan Frankrike och Italien 2007. 69

11 2

11. Foto Amelie Herbertsson, Annika von Hauswolff, Christoffer Hjalmarsson, David ­Magnusson, ­Fredrik Söder, Jesper Frisk, Joachim Lundgren, Jonte Wentzel, Magnus ­Wennman, Martin Stenmark, Martina Hoogland ­Ivanow, Moa ­Karlberg, Nathalia Edenmont, Niklas Björling, Ola Torkelsson, Petter Cohen, Sandra Johnson, Simon Rydén, Viktor ­Fremling, Viktor Gårdsäter 4. Foto Jann Lipka, Illustratör Eva Hjelte Typograf Gerard Unger 9. Foto Lena Granefelt Illustratör Bo Lundberg Typograf Christian Schwarz

Har du missat något nummer? n Beställ på info@a4.se Pris 44 kronor plus porto.

3. Foto Camilla Lindqvist Illustratör Mia Nilsson Typograf Cyrus Highsmith 2. Foto Andreas Apell Illustratör Björn Öberg Typograf Veronika Burian

13. Foto Margareta Bloom Sandebäck Illustratör Lars Rehnberg Typograf Alice Savoie

70

9 13

4 3

Beställ tidigare ­nummer av #4.

5 8

1 7

6 12

10

1. Foto Annika af Klercker Typograf Verena Gerlach 6. Foto Magnus Laupa Illustratör Clara Terne Typograf Jonathan Hoefler & Tobias Frere-Jones

7. Foto Åke E:son Lindman Illustratör Kenneth Andersson Typograf Panos Vassiliou 5. Foto Linus Hallgren Illustratör Gustav Öhrnell Typograf Emmanuel Rey 10. Foto Sofia Runarsdotter Illustratör Olof Hajek Typograf Margaret Calvert Jock Kinneir Veronika Burian José Scaglione 8. Foto Lars Tunbjörk Illustratör Valero Doval 12. Foto Pernille Tofte Illustratör Jonna Fransson

71

TEMA journalistik

REPORTAGETS

SEX BUDORD text ANDERS SUNDELIN illustration LARS REHNBERG

Allt skrivande handlar om två saker: inhämtning och utskrift. Den som i likhet med mig skriver reportage tvingas ut för att hämta in. Ordet reportage kommer från latinet och betyder bära tillbaka. Reportern måste alltså lämna arbetsplatsen, ge sig ut i den djungel som kallas verkligheten och återvända med sitt byte. ”The art of hanging out”, sa amerikanske reportern Gay Talese när jag bad honom om en definition av reportaget. Konsten att vara där. ”Jag försöker gripa tag i verkligheten”, säger Svetlana Aleksijevitj, författare till bland annat Bön för Tjernobyl. ”Jag ställer frågor, jag frågar om hur saker och ting har varit.” När reportaget ska skrivas finns ingen skillnad mot den som skriver romaner eller noveller. Det finns ingen speciell litterär teknik som är förbehållet sistnämnde författare, inga stilgrepp, inget berättarperspektiv. Allt är tillåtet. Man får bara inte hitta på. Man ska få fakta att dansa. Mina sex bud för reportaget lyder så här: 72

1 Ta reda på allt

Som läsare av vid det här laget några tusen elevarbeten har jag lärt mig att när texten känns svajig, till sist tråkig och ointressant beror det inte i första hand på att den är dåligt skriven utan på att undersökningen brister. Researchen bygger det golv på vilket jag ska bjuda upp till dans, men om det saknas bärande detaljer blir det inte mycket till dans. Reportern har haft för lite att ta av. Fördelen med att skriva om brott, som jag gör ibland, är att där oftast finns en

foto Emma Gripenrot

Anders ­Sundelin är reporter och författare till bland annat När knarket kom till stan (1987), Konsten att berätta en historia (1992, 2001), Fallet Wennerström (1999), Re­ portage. Att få fakta att dansa (2008), Den Magiska Cirkeln (2011). Medarbetar regelbundet i Fokus, Tidning­ en Vi, Svenska Dagbladet. Har undervisat om reportaget un­ der många år.

förundersökning. Där börjar jag. Ibland är den på femtio sidor, i går beställde jag en förundersökning på tjugosextusen sidor. (Lyckligtvis finns den på diskett.) Jag kommer inte att läsa alla tjugosextusen sidor, men jag vill veta vad som finns på dem. Några kommer jag att läsa noggrant. I materialet finns en redogörelse för de misstänkta brotten, det vill säga en bakgrund; en beskrivning av brottsplatserna, det vill säga miljöer; förhör med misstänkta och vittnen, kanske avlyssnade telefonsamtal, det vill säga dialoger. Jag antecknar namn och personnummer, adresser, penningsummor, företag och institutioner, myndigheter. Jag tittar på foton, på jakt efter detaljer. Jag letar efter samband, också efter historier. Jag samlar på frågor, saker jag inte begriper. Kanske, om det är krångligt, upprättar jag en tidsaxel. En gång, då gällde det storskaliga cannabisodlingar i Skåne, måste jag till sist rita en stor skiss med namn och personnummer, platser och tidpunkter och så pilar däremellan för att överhuvudtaget förstå vad som hänt. Härifrån går jakten vidare på andra skriftliga källor. Det är alltid tidnings­ artiklar, ibland radio- och teveinslag, kan vara tidigare domar, inkomstdeklarationer, årsredovisningar. Jag kollar på hitta.se, hos folkbokföringen, med kronofogden. Kartor ger mig en känsla av platsen. Fram växer en bild av det som hänt, av de inblandade personerna, deras inbördes relationer. Det är vad jag behöver: människor och handling. Kanske måste jag sträcka mig ännu längre bort. Det gäller alltid för de böcker jag skrivit. Ska jag skriva om flygöversten

och spionen Stig Wennerström måste jag veta något det svenska flygvapnets historia, om det Stockholm där han växte upp, om det Sverige han återvände till efter åren utomlands, om Sveriges förhållande till främmande makt, naturligtvis också om andra spioner, om GRU, KGB, CIA. Detta för att kunna röra mig obesvärat i tid och rum, till sist skriva lätt och ledigt. Jag vill se platsen. När jag nyligen skrev om nedläggningen av Klosterverken i Långshyttan vandrade fotografen Åke Ericson och jag härs och tvärs genom samhället, vid olika tider på dygnet, vi besteg tak, tittade in i second hand-butiken, läste på anslagstavlor, åt två dagar lunch på populäraste matstället – Åke för att få bilder, jag för att få en känsla av samhället. Jag skulle skriva om konstnären Vera Frisén som plötsligt försvann från rampljuset och jag måste bara få se de två platser i Västerbotten hon målat om och om igen, år efter år. Stig Wennerström liv följde jag också på plats på Östermalm, i Djursholm, Ljungbyhed, Moskva, S:t Petersburg och Washington. 73

»»»

TEMA journalistik

»»»

2 Tala med alla

Jag gör upp listor på folk jag borde tala med, graderar och sorterar dem. Vem ska jag tala med först? Vem kommer kanske att säga nej, kanske ringa runt och varna andra? Vem skulle kunna agera dörröppnare? Finns det någon som är viktigare än andra? Jag vill träffa dem ansikte mot ansikte. Nyss fick jag ett sms från en kvinna som föreslog att vi skulle ta det på telefon i stället; hon tyckte det verkade för bökigt för mig att ta mig hela vägen till henne och hon hade inte hittat någon plats där vi kunde sitta i lugn och ro. Jag svarade: Tro mig, det är värt besväret. I telefon blir det aldrig samma sak. Vi hittar ett ställe. Ingenting är viktigare för reportern än intervjun. Ingenting kan vara så svårt. Man snokar. Man tränger sig på. Man begär att en främmande människa ska avslöja sig. Och det blir inte lättare med åren. Varje dörr är en ny dörr, varje främling en ny främling. Jag hoppas alltid att de inte ska vara hemma när jag ringer på dörren. Men de öppnar, vi hälsar, jag stiger in. Avståndet mellan oss är oändligt. Mitt första uppdrag är att snabbt försöka minska det. Jag måste få den andre att glömma varför jag är där, sin blygsel, sitt motstånd. Hur? Genom några inledande fraser. Genom att vara påläst. Genom att veta min roll, att det är jag som är eleven. Första frågan är viktigast. Ibland har jag bara med mig en enda fråga, kanske: Vad hände? Vem är du? Hur började det? Sedan improviserar jag 74

mig fram. Andra gånger har jag trettio frågor, numrerade. Jag hoppas att den första bryter isen. Ibland blir det tvärstopp, jag får snabbt ändra färdriktning. Åtta månader tog det innan jag lyckades få Ingvar Hirdwall, skådespelaren, till intervjusoffan. Han hade svarat på mitt första anrop med ett maskinskrivet brev: ”Nej, det förhåller sig helt enkelt så att jag inte vill prata om mig själv och vad jag tycker och hur mitt liv har blivit. Jag är så erbarmligt trött på alla dessa ’kändisar’ och kollegor som deltar i allt djävla skit som visas...” Och så vidare.

3 Bestäm dig

Stig Dagerman reste till Tyskland efter kriget och kom tillbaka med en berättelse om förlorarna. Joan Didion följde rättegången mot en kvinna som stod åtalad för att ha mördat sin man och hörde en historia om brustna drömmar. Jimmy Breslin skulle skriva om John F Kennedys begravning och skrev om Clifton Pollard som grävde graven. Alla berättade de sin historia. ”Det finns tusen historier, men bara en av dem är min”, säger Gary Smith som skriver från sportens värld, bortom själva spelet. Reportern är oftast en främling, handskas med andras liv, andras berättelser. Men den text som ska skrivas är hans eller hennes. Ämnet kan vara industrinedläggning När vi träffades gjorde han omedeleller sverigedemokraternas framgångar, bart klart för mig att det var två saker han ett mordfall eller en begravning, Muhammed Ali eller Charlotte Kalla, men vad inte ville tala om: sig själv och teatern. ska just mitt reportage handla om? Det Jag använder bandspelare en gång bör kunna formuleras i en mening, helst vart femte år. Jag antecknar febrilt. Jag innan reportern ger sig av, förhoppningsställer raka frågor, ber aldrig om ursäkt vis snart. I Hollywood talar de om the för att jag frågar något. Jag är inte rädd pith, det vill säga den mening med vilken för tystnad. Jag är inte rädd för att be man säljer in sitt manuskript, det som någon svara igen, om jag inte fattat eller skiljer mitt manus från andras. Vad gäller vill ha svaret exakt. Jag är ofta förvirrad. Det händer att jag berättar något om mig saken? Vi är ute efter en story, efter det som är själv. Ibland kommer jag tillbaka, och nytt och annorlunda. tillbaka.

»»» 75

TEMA journalistik

»»»

4 Skriv

Hur gör man? Stephen King fick frågan. Hans svar: One word after the other. Ett ord i taget. Själv letar jag efter den första meningen, redan under researchen, tidigt. Det sker intuitivt. Första meningen, må det gälla ett reportage eller en bok, bestämmer inriktningen, vad det är för slags text: stil, takt och ton. Första meningen måste fånga läsarens uppmärksamhet. ”Jag tillbringade en dag tillsammans med Peter Schok. Jag tyckte inte om honom”, börjar Hanna Krall ett av sina reportage. ”Det var strax efter klockan fyra natten mellan söndag och måndag som Luc Ladmiral väcktes av ett telefonsamtal från Cottin, apotekaren i Prévessin”, inleder Emmanuel Carrère sin bok Doktor Romand. ”I New York, som i alla större hamnstäder, myllrar det av råttor”, börjar Joseph Mitchell. Tre olika sätt att inleda en historia, tre olika slags historier. Andra skriver synops, jag gör det inte. Kanske skriver jag ner några punkter på ett papper, för att ha dem i minnet, några hänvisningar till notisblocket. Jag har skrivit den första meningen, fortsätter med nästa, sedan nästa. Det går långsamt, men det går. 76

Tre saker brukar jag tjata om när elever ska skriva reportage: Scener. I det vanliga svenska tidningsreportaget förekommer en scen, intervjuscenen. Reporter och intervjuoffer möts. De möts på ett kontor, ett café, på krogen. Det enda som händer att intervjuoffret kommer för sent, kaffe dricks, ett skratt eller två. Det behöver inte bli tråkigt. Lite enahanda dock. Ofta blir det redovisning i stället för story, pratminus i stället för iakttagelser, upplevelse, handling. Det finns ju så mycket annat att välja. Scenen skiljer reportaget från nyhetsartikeln. Där framträder de inblandade personerna, ska bli karaktärer. De diskuterar, grälar, grubblar, kanske äter, dricker, dör. Det är som på teatern, på film. Under hela researchen letar jag efter betydelsebärande scener, de som säger något om en människa, ett händelseförlopp. Häromveckan skulle mina elever porträttera en kommunpolitiker. Så mycket bättre det blev när någon hade följt denne i bokbussen, på personalmötet, under förskolebesöket, när de kunde betrakta sin huvudperson på lite håll, i samspel med andra, i en av sina roller. Sällan har jag själv bevittnat den scen

jag vill berätta om. Med hjälp av de som var med försöker jag pussla ihop den: Vad sa ni? Hur såg rummet ut? Vad hade du på dig? Detaljer. Scenen byggs med hjälp av detaljer. Detaljen är exakt, konkret. Den hjälper läsaren att se och uppleva, förstå vart vi är på väg. Wojciech Tochmans ”Moder Mejra finner sina barn” börjar med teaterlokalen i byns kulturhus, med klädesplaggen som ligger utlagda på golvet: en blåvitrandig trikåskjorta, ett ensamt läderskärp, ett par manchesterbyxor, en gång vita, nu gulnade. Först efterhand förstår vi att plaggen tillhör de döda, mördade. Gay Talese inleder ”Frank Sinatra has a cold” med en bardisk, två blondiner på var sin sida om Sinatra, en cigarrettändare i guld, sångarens – till vår överraskning – grova och knotiga, giktbrutna fingrar. Jimmy Breslin berättar om när Clifton Pollard fick beskedet att han skulle gräva presidentens grav och Breslin har frågat om tidpunkten (på morgonen), var (hemma), vad han gjorde (åt frukost), vad han åt (bacon och ägg), vem som lagat frukosten (hans hustru), hur han var klädd (i khakioverall) och så vidare. Berättarperspektivet. Oftast berättar vi från ett och samma håll hela tiden, på ett visst avstånd, låter handlingen rulla på som om en filmkamera stod någonstans. Vi avbryter antagligen för ett resonemang, ett sammandrag, kanske en återblick, sedan åter till handlingen. Man kan också låta en huvudperson betraktas från fler än ett håll, plötsligt en motståndare eller en underhuggare som gör att bilden kompliceras. Ett händelseförlopp kan skildras växelvis från två olika håll. Nytt ljus kan spridas över en händelse vi trodde vi visste allt om genom att låta en tidigare okänd berätta om den.

5 Stryk

Allt kan inte sägas. Reportern måste sålla för att texten ska få spänst. Av femton intervjuade personer kommer bara tre till tals, av tolv möjliga scener väljs fyra. Det finns ett före och ett efter som aldrig nämns. Det finns händelser, också viktiga sådana, som till sist måste strykas för att de tar för stor plats. Ju mer som finns under den historia som berättas, desto större spänning. Läsaren fyller i resten själv, blir en medspelare. ”Först i begränsningen visar sig mästaren”, skrev Goethe. Bort med onödiga småord: så, men, ju... Förstärkningsord stärker inte saken: helt, mycket, fantastiskt... Adverb är en styggelse. Adjektiv minskar kraften. Stryk.

6 Sätt punkt. 77

78

VÄRLDENS MINSTA BÖCKER 14 FRÅGOR TILL FÖRLAGET NOVELLIX text PELLE ANDERSON foto SANDRA JOHNSON

»»» 79

De runda brickorna har tryckts loss från locken på askarna som Lena Hammargren (till vänster), Lisa B ­ engtsson och kollegorna på Novellix viker för hand. I varje ask läggs sedan fyra noveller.

80

Det svenska bokförlaget Novellix har huggit sig en egen nisch i bokbranschen med sin bokserie av noveller, både klassiker och nyskrivna. Omslagsillustrationerna sticker ofta ut, och är väl synkade med innehållet. Vi träffade två av förlagets medarbetare.

Lisa Bengtsson är ansvarig för ­formgivningen av böckerna: Är det samma typsnitt för all brödtext? Vilket? – Ja, Dante.

1

2

Hur resonerar ni kring grad och kägel på texten jämfört med vanlig boksats? – Som med mycket annat på det här företaget har vi mest gått på känsla. Och egentligen tänker vi inte att det ska behöva skilja sig särskilt mycket mot en vanlig bok, vi utgår mycket från oss själva, och om vi tycker det känns bra.

3

Hur är läsavståndet för print-novellixen jämfört med bok, tidning, mobil? – Även här ser vi nog på Novellix-böckerna som vanliga böcker, och därför har vi inte reflekterat jättemycket över om läsavståndet skiljer sig. Men det vore intressant att undersöka. De är ju trots allt mindre i storleken än en standardbok.

4

Illustrationerna är geniala! Vem väljer illustratör? Hur går processen till? – Vad kul att du gillar omslagen! Vi får en hel del förfrågningar

från formgivare som vill jobba för oss, och när vi får in någon vi gillar så ber vi dem illustrera, men lika ofta är det vi som frågar någon vi haft ögonen på eller som dykt upp i något sammanhang. Nu bläddrade vi i senaste #4 och fick syn på Jonna Fransson. Hon skulle vara kul att jobba med! Alla på förlaget gillar att vara med och tycka till, även om det främst är jag och Lena som väljer. Även här blir det ju att vi utgår ifrån vad vi själva gillar, men det verkar gå hem. Vi brukar också försöka varva mellan olika stilar, och beroende på om vi ger ut klassiker eller nyskrivet så kan vissa manér kännas mer passande än andra. Själva processerna kan sedan skilja sig åt beroende på om det är en renodlad illustratör som skickar ett original som jag sedan sätter typografi och övriga element på, eller om det är en formgivare som vill göra hela paketet – då har vi bara riktlinjer kring loggans placering och hur övriga element bör ligga. Vi brukar diskutera idé till motiv tillsammans med formgivaren, men har oftast en bild av vad vi vill ha och önskemål från början. 81

»»»

»»» 5

Är ni nöjda med förhållandet mellan titel, er logga och löpnumret på omslaget? – Ja, storlek på titel och författarnamn varierar ju, så det handlar mer om att hitta en balans från omslag till omslag. Sedan brukar vi ha i bakhuvudet att förutom ett tilltalande omslag så är det ofta författarnamnet som ”säljer”, så det ska helst synas bra. Från början var formen mer strikt med samma typografi på alla omslag, men sedan vi släppte det fritt så har det varierat mycket, vilket jag tycker är något av det som är kul med Novellix formgivning – att det egentligen är ganska spretigt men att det på så vis finns plats för många olika uttryck och stilar. Att böckerna alltid är lika stora och ungefär lika tjocka gör ändå att utgivningen håller ihop, och att läsarna känner igen en Novellix-bok när de ser den.

6

Vilket är ditt favorit­ omslag? – Våra amerikanska klassiker med omslag av Emma Löfström; jag är väldigt förtjust i blandtekniken mellan tecknat i blyerts, penseldragen och kollage. Jag gillar dem för att de både är fina var och en för sig, men också utgör en tydlig och genomtänkt kvartett där omslagen passar ihop, och samtidigt har varsin färgton så man inte blandar ihop dem med varandra. Jag är också väldigt svag för hand82

skriven typografi. Dessutom är de några av mina favorit­ noveller – om vi ska prata innehåll också.

även Erika Palmquist med, då verksamhetsledare på Illustratörcentrum. I dag står jag som maj­oritetsägare och är också den som driver företaget (tillOm något i formen skulle sammans med mitt grymma ändras, vad skulle det vara? team), men vi har även tagit in nya delägare, däribland – Jag tycker som sagt att lite av grejen med Novellix är att vår styrelseordförande Alexis det ska finnas många olika Priftis. Vi har hela tiden ökat uttryck form- och stilmässigt, omsättningen och landade över men att formatet budget förra året. är det samma. Men Jag har ju vetat om jag skulle gärna ta att man säger att in mer fotobaserat, Fördelningen mellan det tar typ tre år print och digitalt innan ett företag och kanske jobba mer med svartvitt ligger fortfarande går runt, och det och abstrakta och på ungefär 90/10. stämmer för vår grafiska omslag, del, det är väldigt eftersom det är något jag perskönt att märka att det verklisonligen uppskattar. Annars gen börjar ta fart nu! skulle det vara kul att jobba mer Antal anställda? med specialutgåvor som har – I dagsläget är vi tre halvannat papper, kanske folierade tidsanställda och en heltid. detaljer och sånt, och jobba ännu mer med paketeringen, Utgivning under året? ta fram fler presentaskar och ­U­pplaga per novell? kanske specialbygga bokhyllor – Vi har precis släppt årets för Novellix-noveller – utveckla första böcker – noveller av hela konceptet mer, formen Astrid Lindgren. Sedan blir sitter redan. det nyskrivet i maj (med Hans Lena Hammargren är vd och Gunnarsson, Ann Heberlein, ­förlagschef, och en av dem som Khashayar Naderehvandi och ­startade förlaget 2011: Jonas Karlsson, som första Vem startade förlaget, vem författare att skriva sin andra äger det, är det lönsamt, Novellix-novell!). I september kan du berätta lite om utvecksläpper vi en fyra med Agatha lingen sedan start? Christie-noveller, lagom till – Det var jag och min vän/ hennes 125-årsjubileum, och över­sättarkollega Alva Dahl sist ut blir det svenska klassiker som hittade på själva idén, när till jul. Upplagan brukar ligga vi sedan bildade bolaget var på runt 5 000 per titel.

7

”

9

10

8

#4 träffade Novellix under vårens blåsigaste dag. Blixtparaplyet flög iväg, men Lisa Bengtsson (till höger) sprang snabbt ikapp och ­räddade det innan någon bil hann köra över det.

11

Var kan man köpa ­böckerna? – De tryckta böckerna går att köpa i bokhandeln, på Designtorget, hos Press Stop och i andra butiker, men även direkt från novellix.se. Dessutom går de att prenumerera på, då får man små novellpaket direkt hem i brevlådan. Det går även att skaffa ett abonnemang för våra digitala böcker – vi har precis släppt en app och i den får man tillgång till alla våra

e-böcker och ljudböcker, men också till ett ökande antal titlar som vi inte släppt i tryckt format.

12

Finns ni hos ­Pocketshop? – Ja då, självklart kan man köpa våra noveller hos Pocketshop!

13

Hur är intäkterna ­fördelade? – Fördelningen mellan print och digitalt ligger fortfarande

på ungefär 90/10. Den digitala andelen ökar, långsamt men enligt plan. Vad gäller annonser så är det ju rätt tufft just nu om man tänker sälj, men vi en hel del barter, och det funkar fint. Hur ser framtiden ut? – Den ser ljus ut! Vi har fullt av planer på hur vi ska fortsätta utveckla företaget, och det är inte omöjligt att vi ger oss in på andra marknader framöver! ✖

14

83

Typvärldens ­doldisar text SOFIA WIXNER

Linn Boyd Bentons uppfinningar drev typografins tekniska utveckling framåt. Hans son Morris Fuller Benton designade över 200 typsnitt, fler än någon annan amerikansk typsnittsdesigner. Trots sin avgörande roll i typsnittshistorien är de relativt okända. Den typografiskt intresserade tänker nog i första hand på Tobias Frere Jones utmärkta sanserif Benton Sans när hen hör namnet Benton. Mannen som gav typsnittet sitt namn och designade dess förlaga var en doldis i branschen även under sin livstid, men när Morris Fuller Benton gick i pension 1937 hade han varit på American Type Founders, ATF, i 41 år, 37 av dem som chefsdesigner, och designat 221 typsnitt. Morris Fuller Benton föddes in i typsnittsvärlden. Hans far, Linn Boyd Benton, var en typsnittstillverkare och uppfinnare som bland annat tog fram en matrisskärningsmaskin som revolutionerade tryckeribranschen. Men det var inte självklart att Morris skulle följa i sin fars fotspår. Han studerade maskinteknik på universitetet och var öppen för olika karriär84

vägar. Han började sin utbildning 1892, samtidigt som ATF startade. Det var 23 amerikanska typsnittsgjuterier som slog sig samman, däribland Benton Waldo & Co. Type Foundry, Linn Boyd Bentons företag. I starten representerade ATF 85 procent av alla typsnitt som tillverkades i USA och de fortsatte dominera den amerikanska marknaden ända in på 40-talet. Familjen Benton bodde i Milwaukee, men några månader efter ATF:s grundande blev det uppenbart att Linn Boyd Bentons expertis behövdes på huvudkontoret i New York. Och han flyttade dit tillsammans med sin hustru Jessie. När Morris Fuller Benton slutade på universitetet började han jobba på ATF som sin fars assistent. Hans dotter Caroline tror att beslutet delvis berodde på

Linn Boyd Benton »Ålder: 88 när han dog 1932. »Familj: Hustrun Jessie och sonen Morris. »Universitet: Galesville Collage i Wisconsin. »Yrken före ATF: Gravstens­ gravör, klockreparatör, revisor, säljare, »På ATF: Direktör och ­chefskonsult. »Intressen: Sång och musik. Morris Fuller Benton »Ålder: 75 när han dog 1948. »Familj: Hustrun Ethel och döttrarna Elizabeth och ­Caroline. Gifte om sig med Katrina efter Ethels död 1920. »Universitet: Cornell University i Ithaca, New York. »På ATF: Typsnitts- och ­inhousedesigner. »Intressen: Fotografering, ­trolleri och sport.

»»»

NEWS GOTHIC

Franklin Gothic Hobo Hobo Hobo

CENTURY BANK GOTHIC 85

»»»

att jobbet gjorde att hennes far äntligen kunde gifta sig med hennes mamma Ethel som han varit förlovad med i över tre år. "De var väldigt kära och det var en lång, hård väntan,” berättade Caroline Gregg för Patricia A. Cost som har skrivit boken The Bentons – How an American Father and Son Changed the Printing Industry.

också kunde kondensera, expan- historiska exempel och ansåg att dera och luta designen. Många det var en designers jobb att ha av dagens digitala system, till ordentlig bakgrundsinformation exempel PostScript, bygger på innan han började sin design. samma geometri som det Benton Bland hans typsnitt finns hans använde. framgångsrika På ATF arbetade nytolkningar av far och son nära klassikerna BodoDet var Morris ni och Garamond, varandra med att utveckla Linn Boyd Fuller Benton som hans utveckling av Bentons maskiner, utvecklade sättet Goudy Old Style med att ta fram att arbeta med och Cheltenham hans egna Linn Boyd Benton började själv lära nya typsnitt och typsnittsfamiljer och typsnitt Hobo, sig om typsnitt som elvaåring på omarbeta typsnitt som vi ser som Bank Gotic och redaktionen på Milwaukee Daily designade av andra. självklart i dag. Broadway. BenNews där hans pappa var deläg- Linn Boyd Benton are och chefredaktör. Under sin designade bara ett tons sanserifer, utbildning jobbade han extra för typsnitt själv – den ursprungliga till exempel Franklin Gothic och en gravstenstillverkare, där han Century som hans son senare News Gotic var på många sätt lärde sig mer om bokstäver. Han utvecklade till en populär typföre sin tid. Och hans typsnitt var en tekniskt begåvad man, en snittsfamilj. Det var Morris Ful- har fortsatt att digitaliseras och förmåga som han utvecklade när ler Benton som utvecklade sättet nytolkas. att arbeta med typsnittsfamiljer han jobbade extra som klockreLinn Boyd Benton älskade paratör. Hans första patent som som vi ser som självklart i dag. sitt arbete på ATF och hans hade typografisk anknytning var Morris Fuller Benton hade sociala liv kretsade kring företaget. Han var 88 år gammal när en form för att gjuta blytyper, det tidsödande jobbet att samhan slutade 1932 och han dog men hans kanske viktigaste upp- ordna alla typsnitt från de olika finning var Bentons pantograf, tillverkarna och standardisera två veckor senare. Morris var en gravyrmaskin som inte bara deras storlek. Han gjorde också kvar på företaget fem år efter sin kunde skala en typsnittsdesign mycket efterforskningar i ATF:s fars död. Men deras arbete lever till många olika storlekar men stora bibliotek. Han studerade vidare. ✖

1844 Linn Boyd Benton föds i Little Falls, New York. Familjen flyttar senare till Milwaukee där hans pappa var delägare och chefredaktör på Milwaukee Daily News. 86

1872 Morris Fuller Benton föds i Milwaukee, Wisconsin. Efter en traumatisk förlossning förblir han enda barnet trots att hans föräldrar önskade sig en stor familj.

”

1873 Linn Boyd Benton köper Northwestern Type Foundry tillsammans med en partner och startar sin långa karriär inom typografi.

1882 Linn Boyd Bentons första typografirelaterade patent: En form för att gjuta blytyper. Patentet följs av många fler.

1885 Linn Boyd Benton får patent på sin pantografiska patrisgjutningsmaskin.

1892 American Type Founders Company (ATF) grundas.

foto Nick Sherman, okänd

Morris Fuller Benton designade 221 typsnitt under sin karriär, bland andra: »Century »Franklin Gothic »Cheltenham »Clearface »News Gothic »Bodoni (den första ­amerikanska nytolkningen) »Hobo »Cloister »Souvenir »Goudy (baserad på ­Goudy Old Style) »Garamond (baserad på Claude Garamonds design) »American Caslon (baserad på en version av originalet av William Caslon) »Broadway »Bank Gothic »Stymie

Överst sitter Linn Boyd Benton tillsammans med Morris Fuller Benton. Under ser man Linn Boyd Bentons arbetsstation.

1894 Linn Boyd Benton designar sitt enda typsnitt – Century. Senare utvecklar Morris Fuller Benton familjen.

1898 Morris Fuller Bentons första typsnitt – Roycroft. Ofta listas Lewis Buddy som designer, men enligt ATF designades det delvis av Benton.

1932 Linn Boyd Benton dör vid 88 års ålder, två veckor efter att han slutat på ATF.

1937 Morris Fuller Bentons sista typsnitt – ­Empire.

Läs mer! Patricia A. Costs bok ”How an American Father and Son Changed the Printing Industry” är en av källorna till den här artikeln. Vill du veta mer? Läs den!

1948 Morris Fuller Benton dör vid 75 års ålder.

1995 Tobias Frere Jones får i uppdrag att tolka News Gotic av Martha Stewart Living Omnimedia – Benton Sans föds. 87

STÄRK DIN TIDNING MED

A4-MODELLEN text MADELEINE BÄCK foto SANDRA JOHNSON

När du utvecklar din tidning hos A4 stärker du ditt varumärke. Både utåt, mot läsaren, och inåt, i den egna organisationen. För Svensk Chefsförenings Hanna Broberg gav redesignprocessen med Chefstidningen flera aha-upplevelser.

– Jag tycker att vi genom utveck- design och lanseringsstöd (se lingsprocessen och samarbetet fakta på s. 91). med A4 har fått upp ögonen – Resultatet blir att våra ytterligare för våra medlemmar ­kunder kan vara säkra på att och läsare. Vi känner oss dessut- ­alltid få en skräddarsydd lösom mer delaktiga i tidningen än ning, helt anpassad efter sin vi gjorde tidigare, säger Hanna tidnings behov. Vi jobbar inte Broberg, chefsstrateg på Svensk med färdiga modeller. Det här är också orsaken till att vi är Chefsförening, Akademikerförbundet SSR:s förening för chefer ­försiktiga med designpitcher. och HR-ansvariga. Det är lätt att hamna fel i formgivningen om vi inte hunnit Vad är det då A4 gör för att lägga tid på analys, att förstå utveckla ett magasin? Nyckeln kundens behov ordentligt, säger är att lyssna på kundens önskemål. A4 presenterar aldrig Madeleine Bäck, vd på A4. design innan ett grundligt förHanna Broberg berättar att arbete är gjort. Utvecklingsarhon inledningsvis var orolig betet sker strukturerat, steg för just för analysdelen av utvecklingsarbetet. steg, i en process Varken hon eller som kallas A4-­ Jenny modellen. KortVåra kunder kan kollegan fattat kan den beGrenander, biträvara säkra på att dande enhetschef skrivas i fyra steg. alltid få en skräddar- på AkademikerAnalys, innehållsförbundet SSR, sydd lösning. och strukturarbete,

”

88

»»»

89

90

»»»

hade särskilt mycket tid att avsätta för möten. – Men min oro infriades inte. Vi uppfattade snabbt att A4 hade en professionell och strukturerad process. Vi fick många frågor som var seriösa och hjälpte oss att tänka till. Vi guidades att plocka fram det vi visste. Det är klart att det var mycket jobb, men vi slarvade inte bort mötestid och resultatet var värt det, säger Hanna Broberg. Nu när utvecklingsarbetet är klart har samarbetet med A4 gått in i en ny fas för Svensk Chefsförening och Akademikerförbundet SSR. A4 har det ­fullständiga produktionsansvaret för Chefstidningen och ­levererar åtta tryckta magasin om året. Chefredaktör och ansvarig utgivare är A4:s Linda Svensson. Hanna Broberg tycker att samarbetet är nära och effektivt. Svensk Chefsförening ger redaktionen stöd med idéer, kompetens och kännedom om läsarna. I övrigt kan de lägga sin tid på annat. – Vi känner ett stort ­för­troende för att A4 producerar ett bra magasin. Vi kan använda vår tid till rätt saker, som att ­använda magasinet som ett verktyg på mässor och möten. Och i samband med rekrytering, säger Hanna Broberg. ✖

Det här är A4-modellen »Analys. Grundlig genomgång av tidningens alla marknadskanaler: print, digitalt, sociala medier, events, annonser med mera. Djupanalys av läsaren och målgruppen. »Innehålls- och struktur­ arbete. Tidningens skelett sätts i form av sidplan med vinjetter, avdelningar och exempelartiklar. Målet är att få en läsvärd tidning med god mix anpassad för målgruppen. »Design. Formgivning av logotyp, omslag och inlaga av magasinet. »Lanseringsstöd. A4 layoutar det första numret av magasinet. A4 producerar även mallar och manualer efter behov och utbildar tidningens layoutare i den nya formen. 91

”

– Anna Sievert, som ­jobbar med efterförsäljning av f­ otografier på Fotografiska i Stockholm, till fotosidan.se ✖

Småland är mer än Ikea & Åbro ■ Reklambyrån Bläck har gett ut en matig monografi som får smålänningar att bli ännu malligare, och som berättar om landskapets ”kluriga och kreativa” invånare. Snyggt formgiven av AD Patrik Sundström med en vacker Didot i rubrikerna och med ett antal kompetenta skribenter och fotografer som tillsammans odödliggör några av Smålands stjärnor: Gunilla Allard, Ola Salo, Astrid Lindgren, Ingvar Kamprad, Ingegärd Råman, Tomas Bannerhed med flera. Läs mer på: www.black.se ✖ 92

Helvetica-rivalen är återuppstånden ■ Haas Unica designades i slutet av 70-talet av en grupp typtecknare som ville skapa den ultimata sanserifen: ”Skarpare än Helvetica, varmare än Univers och renare än Akzidenz Grotesk”, enligt en av typtecknarna, André Gürtler. Typsnittet släpptes 1980 men blev inte framgångsrikt. Snabba tekniska förändringar och en rättslig tvist om ägandet gjorde att det försvann och glömdes bort. Tills nu. I början av april släpptes Neue Haas Unica av Monotype. Det är den japanska typtecknaren Toshi

Omagari som har gett Haas Unica nytt liv. Han har jobbat utifrån originalskisserna, men gett bokstäverna sin egen prägel. Han har också skapat fler vikter så att typsnittet nu finns i nio vikter med tillhörande kursiver. Intresset för de bortglömda bokstäverna har varit stort, typsnittsälskare i hela världen har debatterat nyheten flitigt på nätet. På Monotypes hemsida kan du ladda ner en mager variant av Neue Haas Unica gratis. Avgör själv om det är värt uppmärksamheten. ✖

Årets färg är Marsala ■ För 16:e året i rad har färgföretaget ­ Pantone valt ut Årets färg. I år blev det PANTONE 18-1438 Marsala, enligt företaget en "robust och jordigt vinröd, både sofistikerad och komplex”. Färgen pryder förstås en mugg i den populära Pantone Universe-­serien och säljs med tillhörande presentförpackning i samma färg för 25 dollar. ✖

foto Out of Smaland, Pantone

Stora snygga ­ bilder säljer. Det kan vara landskap, djur och vackra kvinnor. Strömholm och andra mästare går inte alls för samma summor. Socialrealism säljer knappt.

PORTFOLIO illustratör

ILLUSTRATÖR LARS REHNBERG

”Jag är väldigt svag för det stiliserade” text SANDRA JOHNSON illustration LARS REHNBERG

Lars Rehnberg skissar alltid för hand med en tuschpenna och samma typ av papper. Stilen präglas av ett grafiskt uttryck med penselmålade element. Drömmen är att få illustrera en biologibok. Du har gjort illustrationerna till "Reportagets sex budord" i den här tidningen. Har du några budord du själv försöker följa i ditt arbete? – Budord låter lite strängt men jag har en arbetsmetod som funkar för mig. Jag skissar alltid för hand även om jag oftast arbetar vidare digitalt. Jag nöjer mig sällan med första skissen. Slutresultatet blir bättre om jag skissar igenom bilden flera varv även om jag tycker att den första skissen sitter. Jag har drivor med frimärksskisser från varje jobb och det är kul att komma tillbaka till dem nästan som en dag-

bok. Jag använder alltid samma sorts tuschpenna och samma typ av papper. Det finns en trygghet i det, att slippa spilla energi på att pennan inte uppför sig som den brukar. Berätta om illustrationsjobbet du aldrig glömmer. – Det var inte direkt ett jobb utan ett självinitierat projekt som jag jobbade med under flera års tid tillsammans med några andra. Slutprodukten skulle bli en animerad TV-serie som vi kom ganska långt med. Jag jobbade med artwork, skapade karaktärer och miljöer. Företag

Lars Rehnberg »Ålder: 45 år. »Bor: Stockholm. »Gör: Illustratör. »Hemsida: larsrehnberg.com

»»» 93

PORTFOLIO illustratör

»»»

i animationsbranschen både i Sverige och utomlands hörde av sig och ville vara med och satsa i projektet, men till slut stötte vi på patrull. Marknaden för den här typen av produktioner dök och ingen var villig att satsa de pengar som behövdes, så projektet lades ner. Än i dag gör det lite ont i hjärtat när jag tänker på allt material som togs fram och som aldrig kommer att visas. Hur skulle du beskriva din stil? – Jag jobbar ganska brett och arbetar i olika stilar beroende på typ av uppdrag men en röd tråd är att mina bilder har ett grafiskt uttryck. Jag är väldigt svag för det stiliserade. För tillfället försöker jag smälta ihop grafiska detaljer med penselmålade element för att få mer liv bilderna. Vad inspirerar dig? – Jag hittar inspiration lite överallt. Det är kul att titta på områden där jag själv inte är verksam men som ändå tangerar det jag gör. Typografi tycker jag kan vara väldigt inspirerande. Att inspireras av andra illustratörer kan vara ett tveeggat svärd. Det är givande att titta på kollegor men samtidigt tycker jag det är lätt att bli knäckt över hur mycket begåvade människor det finns, folk som man dessutom ska konkurrera med. Vilket är drömjobbet? – Jag är väldigt förtjust i att rita djur så en illustrerad biologibok eller liknande borde ju vara ett drömjobb. Lite som Charley Harper gjorde på 50-talet. Se där, det är redan gjort. ✖ 94

Översta bilden är en fri skiss ­mellan två jobb. Den undre är till en artikel om Francis Ford Coppolas galna affärer i tidningen Kapital.

ManĂŠrprov/skiss fĂśr barnbok. 95

PORTFOLIO illustratĂśr

Alkohol som medicin – myt eller sanning? Artikel som undersÜkte sanningshalten bakom de alkoholstinna huskurerna. Tidningen Bolaget, utgiven av Systembolaget.

96

Eget utskick för att marknadsföra nya hemsidan.

Karaktär för mobiltjänsten Jojka. Uppdragsgivare var Mobispine.

97

PORTFOLIO illustratör

Artikel om vin och fisk, Tidningen Bolaget.

Artikel om klosteröl, Tidningen Bolaget.

Porträtt av Nick Cave.

98

Artikel om barns upplevelser av att leva i familjer d채r det dricks mycket under julhelgen. Tidningen Bolaget. 99

Stenciltyper från Holland Graffiti Spaces från Rågsved till Nacka ■ På Länsmuseet i Dieselverkstaden i Nacka visas just nu sju installationer av lika många grafittikonstnärer och kollektiv. Installationerna representerar sju olika platser i Stockholm där graffitin utvecklats under 40 års tid. Nolltolerans, genusperspektiv och sociala medier är några av ingångarna till utställningen, som pågår till 20 september. Helgen 17–19 april var det Spring Remake på Snösätravägen i Rågsved, Stockholm. Tusentals människor vallfärdade till ett industriområde där väggar, plank och grindar upplåtits till graffitiartister med kultstatus. Verken sprejas över regelbundet, så för den som har SL-kort är det en gratis utomhusutställning bland bilvrak och småskuttar som saknar motsvarighet i landet. Denna aprilhelg klättrade artister på stegar och förskönade rostig plåt medan barnfamiljer strosade runt i den kalla vårsolen och åt wraps med rökt renkött och syltad rödlök. Eventet ingick i Stockholm Art Week. ✖ 100

■ Tripper heter Underwares senaste typsnitt, en samling hårda stencilfonter i olika vikter och bredder som bör användas försiktigt. Eller, som Underware skriver: ”Tripper är ingen du vill gifta dig med och vakna upp bredvid varje dag.” Kolla varför på www.underware.nl ✖

Italienska former från 1400-talet ■ Typetogether släpper typsnittet Marco, inspirerat av teckenformer från Italiens 1400-tal. Typtecknaren heter Toshi Omagari. Marco lämpar sig för böcker med höga ambitioner, och har swasher och ligaturer, alternativa bokstavsformer och en hel massa godis. Den ger också ett kraftfullt kalligrafiskt intryck, något som kanske inte alla eftersträvar. Mera på: www.type-togehter.com ✖

Nya namn till A4-styrelsen ■ Willy Wredenmark, chefredaktör för Fastighetsvärlden, ingår numera i A4:s styrelse. Även Sakari Pitkänen är ny i styrelsen. Sakari Pitkänen är tidigare chefredaktör för Metro och för-

fattare till den nyligen utkomna boken om Metro. Övriga i styrelsen är Ulla Jerndin, AnnaBritt Benjour, Göran Carstorp, Stephane Pleijel och Pelle Anderson. ✖

TYPTECKNARE ALICE SAVOIE

”Mina ögon dras

­alltid till bokstäver” text SANDRA JOHNSON

foto Ben Mitchell

Alice Savoie började sin bana som grafisk formgivare och arbetar nu som frilansande typtecknare. Hon tycker att ett bra samarbete med kunden är det viktigaste när hon ritar sina typsnitt. Berätta om sanserifen Egra Tiflex som används i#den här tidningen. – Egra Tiflex kommer ur ett samarbete med den brittiska graf­ iska designern Fraser Muggeridge. Fraser hade kommit över gamla industribokstäver från det franska företaget Tiflex. Efter lite efterforskningar bestämde vi oss för att göra ett typsnitt utifrån det. Originalet bestod av versaler, numeriska tecken samt ett fantastiskt ochtecken, som vi försökte bevara så nära orginalet som möjligt. Det fanns inga gemener så jag skapade dem genom att inspireras av trätyper från tidigt 1900-tal. Resultatet blev ett ganska kondenserat och kraftigt rubriktypsnitt som bevarar den "amatörmässiga"

känslan från originalet. Det var ett medvetet val att ha kvar viss inkonsekvens i formen av typsnittet. Vi ville förmedla samma känsla som originalet så det fick inte blir för rent. … och serifen Bogartes? Du gjorde klart den så att jag skulle kunna använda den i tidningen, hur var det? – Det var kul! Bogartes påbörjades 2014 som ett uppdrag av French National Centre for Arts. Projektet färdigställdes aldrig, men jag tyckte verkligen om typsnittet som fick mycket positiv feedback, därför utvecklade jag det privat. Bogartes är en textfamilj som är inspirerad av Frankrikes historiska typtecknare och stilgjuterier. Utman­

Alice Savoie »Ålder: 30 år. »Bor: Paris och ­Frankfurt. »Utbildning: Studerade grafisk formgivning och typografi i ­P­­aris. Fil. kand. i typsnitts­ design och filosofie doktor i typsnittshistoria från Universi­ ty of Reading i Storbritannien. »Karriär: Började som grafisk formgivare i Frankrike och England innan hon blev typ­ tecknare hos Monotype 2008. Frilansande typtecknare sedan 2011 med studio i Frankfurt i Tyskland. Undervisar i typ­ snittsdesign på en doktorand­ utbildning hos National Insti­ tute for Typographic Research sedan 2013 i Nancy, Frankrike. 101

»»»

FEMTIOÖRING 01234 !?#&/ vigselvägran EGRA TIFLEX

SIGNALEN 01234 !?#&/ aa gg ss rr Bogartes Regular

102

»»»

ingen var att skapa ett stabilt och piggt typsnitt som innehöll flera annorlunda inslag inom teckenuppsättningen. Jag jobbar vidare med det fortfarande. Det tar ofta lång tid för mig att utveckla mina egna projekt eftersom beställningsjobben ­prioriteras. Därför var det jättebra att du ville använda Bogartes, det gav mig en rejäl knuff i ryggen. Tack för det! Haha, det var så lite så. Vad inspirerar dig? – Jag brukar lägga märke till intressanta eller ovanliga bokstavsformer. Mina ögon dras alltid till bokstäver. Jag tror att det är en arbetsskada som många typtecknare har. Jag är också mycket intresserad av historiska typsnitt, så klart. När upptäckte du ditt intresse för typtecknande? – Det kom under studietiden. Först när jag studerade grafisk form och sedan typografi, kalligrafi... längs vägen mötte jag flera fantastiska lärare som

hade en passion för typsnitt. Nu lyhördhet är viktigt. Jag gillar försöker jag lära ut med samma att samarbeta med grafiska entusiasm till mina studenter. formgivare och klienter som vill När jag började intressera ha skräddarsydda typsnitt. Det mig för typsnitt är fascinerande var det inte myckatt diskutera deras et som hände behov och att arbeAtt designa typsnitt ta tillsammans för på den fronten i Frankrike. är som att designa att skapa typsnittet, Jag flyttade till bra verktyg som eller typsnittsfasom passar Storbritannien ska användas av miljen, i kontexten där det för att studera andra – det finns ska användas. på University of ingen poäng i att Reading. Efter det designa ett vackert Vilket är ditt fanns det ingen återvändo! Under verktyg ifall ingen ­favorittypsnitt? de senaste åren vill använda det. – Det här är den svåraste frågan du har den franska typsnittsdesignen växt och blivit kan ställa till en typtecknare! Det beror på i vilken kontext väldigt dynamisk, det är roligt typsnittet ska användas. Jag kan att se den utveckling samt vara inte välja ett specifikt typsnitt, en del av den. men några typtecknare vars Hur ska en duktig typtecknare arbete inspirerar mig är till exempel Cyrus Highsmith, Alevara tycker du? jandro Lo Celso och František – Att designa typsnitt är som att designa bra verktyg som ska Storm. Jag älskar hur de har användas av andra – det finns arbetat fram sin personliga stil ingen poäng i att designa ett samtidigt som de klarar av att vackert verktyg ifall ingen vill skapa typsnitt som många kan använda det. Samarbete och använda. ✖

”

103

Typsnitt ger namn åt bokkaraktärer ■ Typsnitt kan man använda sig av på många sätt. Umberto Eco roar sig med att namnge flera av sina romanfigurer med klassiska ­typsnittsnamn. Den mest välbekante är förstås William Baskerville i Rosens namn men även i följande böcker träffar man på typsnitt som Bodoni och Garamond. I senaste boken, ”Upplaga noll” stöter vi på både Cambria och Palatino som jobbar på en tidningsredaktion i ett ­korrumperat och maktgalet Italien. Mord och konspirationer, påvar och frimurare, mullvadar och ränksmidare, mycket ­spännande läsning i typsnittsällskap väntar. ✖

Politiknyheter från Amerika ■ Följer du Ekot och dags­ pressen, läser Fokus, Filter och Economist och lyssnar på Konflikt i radion? Det är bara grundkursen. Bland de nominerade till årets Webby Awards fanns exempelvis Truthdig, en sajt som står sig bra bredvid den mer etablerade Politico, som också var nominerad. För dig som letar alternativa världsbilder finns ColdType, utgiven av Tony Sutton, tidningsman med rötter i anti-apartheidkampen i Sydafrika. Glenn Greenwalds The Intercept börjar få styrsel på sin verksamhet och kommer stadigt med nya avslöjanden, framför allt om USA:s spionageoch krigsapparat. Mera på dessa sajter: www.truthdig. com, www.coldtype.net, www.firstlook.org ✖

104

Arabisk vår för typsnitt ■ TPTQ Arabic heter bolaget bakom en rad nytecknade arabiska typsnitt. Det är Peter Bilak från Typoteque och Kristyan Sarkis som gått samman för att ge arabvärlden moderna tecken. Ett exempel är Greta Arabic, som erbjuder hela 40 olika varianter, allt från en Compressed Hairline till Extended Black. Arabisk texttypografi innefattar två olika traditioner, medan rubriktypografin har utvecklats åt olika håll i olika delar av arabvärlden. TPTQ har exempelvis tagit fram ett typsnitt i den starkt kalligrafiska Diwani-stilen, Thuraya, där man till och med kan sätta text med sluttande baslinje! Läs mera på http://tptq-arabic.com (i skrivande stund är sajten inte färdig). ✖

Boken om Metro rena thrillern ■ Metros före detta chefredaktör Sakari Pitkänen har skrivit den definitiva skildringen av gratistidningens tillkomst och dess betydelse för mediavärlden inom och utom landets gränser. Han tecknar också några porträtt av Metros kända och okända medarbetare. De 20 åren passerar snabbt i föredömligt korta och spännande kapitel, där de intressantaste inte handlar om tidningens journalistik utan om varumärke, sälj och marknadsföring. ✖

PORTFOLIO fotograf

FOTOGRAF MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

”Jag wallraffade på en Jesusfestival” text SANDRA JOHNSON foto MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

Margareta Bloom Sandebäck söker det unika i varje uppdrag och räds inte ett svårt jobb. I framtiden hoppas hon kunna göra en fotobok kring ett personligt projekt. Du plåtade omslagsjobbet till tidningen, berätta! – Jag packade lampor och ­kamera och åkte tvärsöver ­landet till Karlstad och Värmlands Folkblads redaktion. ­Bästa miljön hittade vi i tryckeriet, tidningens hjärta. Kul att det blev både planerat och improviserat. Vilket fotojobb glömmer du aldrig? – Det är svårt att välja, jag har gjort många galna och spännande uppdrag. En gång wallraffade jag på en Jesusfestival där pastorn utlova-

de mirakel. Folk kastade sig på golvet, fick spasmer, grät – det var otroligt intensivt. Mitt i alltihop tog en pastor tag i mig efter att ha insett att jag inte tillhörde den utvalda skaran. Men då hade jag redan fått mina bilder. Hur skulle du beskriva din stil? – Snarare än stil så funderar jag över vad jag vill förmedla med bilden och varför jag tar den. Jag tycker det är viktigt att kunna bryta mina mönster emellanåt och pröva nya visuella grepp för att komma framåt och utvecklas.

Margareta Bloom Sandebäck »Ålder: 26 år. »Bor: Stockholm. »Gör: Fotograf/Bildjournalist. »Utbildning: Nordens Fotoskola Biskops-Arnö. »Hemsida: margaretasandeback.com 105

»»»

PORTFOLIO fotograf

»»»

Vad inspirerar dig? – För mig är inspiration ett tillstånd som jag kan försättas i av nästan vad som helst; en intressant diskussion, en välgjord print, ett spännande möte, en fängslande berättelse. Tror det mycket handlar om att vara närvarande och nyfiken. Ljus och stämningar är också inspirerande. Eugène Janssons Stockholmsvyer eller Hellen van Meenes porträtt hör till mina favoriter. De visar något vardagligt men tangerar samtidigt något drömskt och skört. Vilket är drömjobbet? – Jag hoppas någon gång i framtiden få möjlighet att omvandla ett längre personligt fotoprojekt till bok, låta det ta tid och eftertanke, och vara med i hela processen. I många avseenden har jag redan mitt drömjobb, men att bli representerad av en agentur och få frigöra mer tid för fotot vore en dröm. ✖ 106

Linda Pira, artist, del av större porträtt, Aftonbladet, 2014.

107

PORTFOLIO fotograf

Svenskarnas Parti, tidigare opublicerat projekt, 2014.

108

109

PORTFOLIO fotograf

Ison Glasgow, artist, yrkesportr채tt till Platsjournalen, 2014. 110

“Välkommen till Sverige”, reportage om integration, Fokus, 2011. 111

A4-FRÅGAN

Vad skulle du helst bjuda på ­under eftermiddagsfikat? text & foto SANDRA JOHNSON Andrea Stolt: Nybakta scones med clotted cream och lemon curd. Afternoon tea är det bästa eftermiddagsfikat. Lotta Lundin: Ett glas vin och salta pinnar. Barbro Jansson Lundkvist: Fruktsallad! Jag är usel på att baka men skära frukt, det kan jag. Den ska vara ekologisk förstås, innehålla jordgubbar om det är säsong. Och så ska det vara lite riven vit choklad på toppen. Sandra Johnson: Tårta från Haga tårtcompani och bageri! De kan inte göra en tårta som inte smakar fantastiskt. MUMS. Linda Svensson: Helst skulle jag bjuda på spettekaka för att få en second opinion, men jag vill inte mina arbetskamrater ont, så jag skulle nog bjuda på min sons himmelska morotskaka, full av fett och socker. Det värsta jag vet är 112

f­ örtäckta hälsobomber. Som när man tror att man sätter tänderna i en chokladboll, och det bara är en massa torkad frukt och frön.

Pelle Anderson: Grunden till min fysik lades på Café Valhall i Hultsfred, där jag spenderade en stor del av min gymnasietid. Napoleonbakelse köpte jag då, när jag hade råd, så det bjuder jag gärna på. Dock är det svårt att hitta Napoleonbakelser som är korrekt gjorda. Och tyvärr har den turkiske bagaren på Nytorgsgatan som bakade så fina minisemlor pensionerat sig och flyttat tillbaka till Turkiet. Så det går ju inte heller. Nej, jag får smälla ihop något själv, och då blir det citronpaj, som man med fördel kan äta med en sked crème fraîche. Smaklig fika! Sofia Wixner: Vad som helst! Det är just pausen där man får en chans att prata med sina kollegor som är det viktiga tycker jag.

Madeleine Bäck: Mitt favoritbjud, utöver allt med choklad, är sådant som kan inspirera oss att göra jobbet bättre. Om det sedan är att bygga lego, utbyta idéer eller hjärnstorma kring en kund – det får fikastunden avgöra. Monika Lann: Björns hembakade biskvier! Bland det godaste man kan få i bakverksväg. Smälter som smör i gommen, lägger sig som bomull i magen, lämnar efter sig en himmelsk känsla av att man inte behöver något mer på väldigt länge. Sally Henriksson: Jag skulle helst bjuda på våfflor med varm hjortronsylt och riven västerbottenost. Jag åt det första gången för ett par år sedan och blev frälst. En magisk smakkombination från norr helt enkelt. Åsa Bolmstedt: En marängtårta från 1980-talet. Färdigköpt

marängbotten, vaniljglass och konserverad ananas i småbitar. Kanske lite vispad grädde också. Monteras i två tre lager som får stå och gegga till sig en stund. Frågan är om det smakar så sliskigt som det låter i dag, eller om det är så där fantastiskt gott som jag tyckte i min barndom. Det får vi rösta om.

Kajsa Isenberg: Jag bjuder helst på öl. Kall, billig. Morgon, middag, kväll. Annika Larsson Sjöberg: Drömmar! Jonna Olsson: Ett glas cava och lite goda nötter och oliver på en solig plats. Sedan kanske vi bara sitter kvar och kommer på en massa bra idéer eller bara softar. Karin Tideström: Min favorit är nog semlor, men det beror kanske på att man bara får det en gång om året. I år hann jag inte äta tillräckligt många känner jag. ✖

Tårtan kommer från Haga tårtcompani och bageri och består av kokostoppsbotten, passionsfrukts­pannacotta, mörk chokladmousse och hallon. 113

Sinnliga ­berättelser är framtiden

Obsidian för sedlar och examensdiplom ■ Dekorativa typsnitt är typografisk undervegetation, men fyller sin funktion på sedlar, restaurangmenyer, vissa logotyper och inte minst på intyg och diplom av olika slag. Aktiebrev finns ju inte längre, men där var ofta typsnitten av den dekorativa typen. Hoefler & Co i New York släpper Obsidian, som är av klassisk tusenkronorssedel-typ. För att

få fram nyanserna i typsnittet tog Hoefler & Co fram nya datorprogram. Jonathan Hoefler och Andy Clymer ritade Obsidian, som omfattar ­tecken för latinska alfabet och Centraleuropa. Mera på www. typography.com (stöddigaste webbadressen). Hoeflers tidigare kompanjon Tobias Frere-Jones hittar du här: http://www.frerejones.com ✖

Anteckna med stil ■ Trött på blyertspennor med trubbig udd? Ger reklampennan från din lokala bilmekaniker inte den rätta känslan? Bränner skatteåterbäringen i fickan? Investera i skrivdon med stil och unna dig en lite lyxigare penna. Som världens dyraste penna till exempel, Aurora Diamante fountain pen från den italienska tillverkaren Aurora i Turin. Den tillverkas i endast ett exemplar varje år och har 2 000 diamanter, på över 30 karat sammanlagt, satta på platinum. Spetsen är i 18 karat guld och du får den med familjevapnet ingraverat. Priset är ungefär 10 miljoner svenska kronor, men då behöver du aldrig skämmas när du antecknar igen. ✖

114

■ Text och bild är inte längre nog för att förmedla en berättelse. På Museum of moving images i New York visas till och med den 26 juli en utställning om fram­ tidens berättande som handlar om hur fler sinnen är syn och hörsel involveras. Och mycket av tekniken finns redan. Med hjälp av ett Iphonechip i läsplattan kan till exempel din hemsida eller artikel,ack­ ompanjeras av en doft. Enligt leverantören finns möjlighet att förmedla 300 000 olika dofter och efterfrågan på tekniken är stor. Så det är lika bra att börja vänja dig vid tanken. Snart doftar rese­reportagen salt hav och när du loggar in på sociala medier kommer du mötas av en våg av dofter. För varför skulle folk nöja sig med en selfie när det går att lägga upp en smellfie i stället? ✖

”Vår tidning har funnits i 70 år och har ett strålande renommé. För att leva upp till de höga förväntningar som läsarna då har krävs proffs med fingertoppskänsla. Därför väljer vi att samarbeta med A4.” Erik Pettersson, chefredaktör Husdjur. Läs vårt formidabla nyhetsbrev! Skicka ett mejl till info@a4.se

Designprovning Skaver tidningsformen men ni vet inte riktigt var ni ska plåstra? A4:s Designprovning ger en proffsanalys av er tidnings design. I 100 detaljerade punkter går våra designkonsulter igenom bland annat typsnitt, bildval, rubriker, illustrationer och formgivning. Resultatet presenteras i ett besiktningsprotokoll och en visuell presentation. Boka Designprovningen och få ett utmärkt underlag inför kommande utvecklingsprocesser. n Kontakta A4 på: info@a4.se eller 08-556 06 440 115

POSTTIDNING B A4 Bondegatan 21 116 33 Stockholm

PERSONLIGT

Lä

hej

sm Gå e r o er! he t . s e in m os s via och era möjliygdells QR-ko de n e ller tr