Allt om Tidskrifter nr 3 2015

VARUMÄRKET. Nyckeln till att klara krisen.

Ett medlemsmagasin från Sveriges Tidskrifter

DU KOPIO R E

RN

: EN

A

SÅ SLIPP

Nr

3 2015

PÅ GYMMET MED BODY MAGAZINE

JURIS T "Jag får inga mejl om att någon vill ägna sju år åt ett projekt.

Det är det jag skulle vilja ha."

STÄRK AFFÄREN

ÄLSKA BÖCKER

BLANK SPOT PROJECT:

VISIONÄRER VID VÄGSKÄL

425 REDAKTÖRER KAN INTE HA FEL!

Hos Sveriges största tidskriftstryckeri har du lite större möjlighet att vända på slantarna. Vi kan, till exempel, samordna din tidskrift med liknande tryckuppdrag så att alla inblandade sparar både tid och pengar. Vi kallar det FLIPP. Det är ett av många exempel på vårt tryckekonomiska tänkande: Varje lösning ska vara lätt, rätt och smart.

Vi tänker tryckekonomiskt – hör av dig om du också gör det. www.atta45.se eller 08-553 348 00 Åtta.45 var det första tryckeri som fick licens att svanen-märka trycksaker 1996.

Välkommen | till ALLT OM TIDSKRIFTER

D

et är år 2000. Vi ska lansera Cosmopolitan i Sverige, och jag är den som ska skriva på avtalet med Hearst som äger varumärket.

Avtalet består av hundratals sidor, och i varje ny paragraf kan jag ana vad Hearst lärt sig av sina lanseringar på olika marknader. Den digitala marknaden för tidskrifter är ny och jag känner mig duktig och framsynt när jag ringer till Hearsts jurist och påtalar behovet av att snabbt registrera vår domän cosmopolitan.se.

– Ingen brådska. Ingen kan komma åt namnet Cosmopolitan, Hearst äger allt, säger han.

På den tiden kunde man inte registrera domännamn utan att äga ett företag med samma namn. Ändå missade vi en sak: några ynka prickar som fick en väldigt stor betydelse. Tyvärr fanns det någon annan som hade tänkt på de där prickarnas betydelse, nämligen ”Bingo Rimér Always Looking for new business AB”.

När nyheten att Cosmopolitan skulle lanseras i Sverige kablades ut, registrerade Rimér företaget Cösmöpölitän.

Samt ansökte om domännamnet.

Ingen bra debut för mig som licensinnehavare. Det funkar inte att bara skylla på juristerna i ett sådant läge.

Man kan anta att det numera finns ytterligare en paragraf i Cosmopolitans licensavtal. Den om domänregisteringar och landsspecifika bokstäver.

I det här numret försöker vi ta reda på vad starka varumärken har gemensamt. Hur bygger man varumärke?

Hur får man det att växa? Och hur skyddar man det – juridiskt sett?

Kerstin Neld Vd Sveriges Tidskrifter

MÅNGA NYA TITLAR Så många som 83 nya posttidningar har registrerats under första halvåret i år, enligt Postnord. Det är fler än motsvarande period 2014 och 2013.

HOT OCH HAT De ständiga hoten mot journalister, nu senast mot DN:s Niklas Orrenius och frilansjournalisten Annika Hamrud.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 3

Vi har högt i tak … …både när det gäller våra produktlösningar och vår företagskultur – för hos Stibo Printing Solutions är allt möjligt.

Vi har förenat kreativa hjärnor med högklassig produktion och effektivitet. En mix som ger utrymme för nytänkande, samtidigt som kostnaderna effektiviseras. Ta tillfället i akt att tänka nytt, produktutveckla och effektivisera din tryckta kommunikation.

Kontakta oss och vi berättar mer vad vi kan erbjuda.

Frank Graver Poulsen Scandinavian Sales Manager Tel.: 0769 47 65 66 frpo@stibo.com

Stibo Printing Solutions – Skandinaviens ledande och modernaste tidskriftstryckeri Vi erbjuder trycklösningar för utgivare av magasin och tidskrifter. I alla faser av produktionen fokuserar vi på effektivitet, flexibilitet, kvalitet och säkerhet. Det är komponenter som garanterar dig en enkel och professionell hantering och produktion av dina trycksaker.

Vi är en del av Stibokoncernen som med divisionerna Stibo Printing Solutions, Stibo Systems och CCI Europe är ett av Skandinaviens största kommunikationsföretag. Koncernen är globalt verksam med dotterbolag i Europa, Nordamerika samt Öst- och Sydöstasien och sysselsätter ca 1100 medarbetare.

Stibo Printing Solutions, Landskronavägen 25B, SE-252 32 Helsingborg, Tel.: 0728 57 59 90, www.stibographic.se

ANSVARIG UTGIVARE

Innehåll | MARS 2015

Kerstin Neld

CHEFREDAKTÖR Madeleine Bäck

REDAKTÖR

Barbro Janson Lundkvist

ART DIRECTOR Kajsa Isenberg

SKRIBENTER

Per J Andersson, Tim Andersson, Gertrud Dahlberg, Sally Henriksson, Barbro Janson Lundkvist, Karin Wallén

FOTOGRAFER

Camilla Lindqvist, Johan Marklund, Sandra Johnson

TRYCK

Sörmlands Grafiska, Katrineholm.

Inlaga tryckt i 16-sidig offsetpress, omslag i arkpress

PAPPER

Omslag: Träfritt bestruket 200 gr.

Inlaga: GraphoSilk 90 gr. från SCA

LACK

UV-lack från Ranhammar

DISTRIBUTION

TE M

OMSLAGSFOTO Camilla Lindqvist

KONTAKT UTGIVARE

Sveriges Tidskrifter, 08-545 298 90 info@sverigestidskrifter.se

KONTAKT REDAKTION

Allt om tidskrifter / A4 Bondegatan 21, 116 33 Stockholm red@alltomtidskrifter.se, 08-556 064 41

ANNONSFÖRSÄLJNING Robert Wallner, Mediakraft, 08-23 45 32 ISSN 2000-1592

Ska täcka vita fläckar.

En dag med Body magazine En muskelfixerad redaktion

50 58

28–47

A

E

Bring Citymail

ARUMÄR V K :

28 Varumärkesexperternas bästa tips.

34 Dagens Samhälles transformation.

39 Nybyggaren Breakit.

43 Tidningen Skriva.

14 Lyft med böcker

Nå fler läsare med hårda pärmar.

3 7 8 10 27

Välkommen Just nu Favoriter Folk Vs

NYTÄNKARNA BLANK SPOT PROJECT Brit Stakston och Martin Schibbye behöver mer pengar och arbetsro för att Blanc Spot Project ska kunna fortsätta.

67 69 70

Experter Kalendarium Krönika

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 5

6,5

TIMMAR Så mycket tid ägnar genomsnittssvensken åt olika medier varje dag.

Det visar Mediebarometern, som är en årlig studie av svenskarnas medieanvändning utförd av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Fortfarande tittar åtta av tio på ”vanlig” tv en genomsnittlig dag. De unga har emellertid helt andra vanor än äldre; att titta på videoklipp på Youtube är lika vanligt som att titta på tv bland de unga. Över tid läser en allt mindre andel av befolkningen tidningar – oavsett plattform – medan bokläsningen ligger på en stabil nivå.

I tryck | JUST NU

TRE I RAD / SNAPCHAT Snapchat växer. Mer än 70 procent av 15–25-åringarna använder appen dagligen, visar en undersökning av Ungdomsbarometern.

Här är tidningarna som satsat på att nå den unga målgruppen.

NATIONAL GEOGRAPHIC När Snapchat lanserade funktionen Discover förra året visade det sig att flera internationella giganter valt att samarbeta. Bland andra CNN, MTV, Daily Mail, Cosmopolitan och People visar sina logotyper och sitt innehåll och får en synlig placering i Snapchat. National Geographic sticker ut och lyckas väl med berättartekniken i det lilla formatet.

EXPRESSEN Expressen lanserade sin satsning i våras och redaktörerna jobbar med fem kanaler: Sportexpressen, Omtalat.nu, Expressen Nöje, Expressen Paradiset (som bevakar Paradise Hotel) och Gamefeed (om spel).

Konkurrenten Aftonbladet finns representerade med Aftonbladetboom (sin unga tv-satsning) och viralsajten Lajkat.

FRIDA Cassandra Lindblom som är community manager säger att Snapchat är ett självklart forum för Frida. Kontot heter Tidningenfrida och redaktionen publicerar framför allt videosnuttar och bilder från redaktionens vardag.

VÄRLDENS STÖRSTA TIDNING Storleken har betydelse.

Det tycker i alla fall den brittiska content marketingbyrån, River and Polestar som har gjort världens hittills största tidning och lyckats sätta rekord i Guinness rekordbok. Denna rekordutgåva av Magasinet Healthy som är producerad i ett exemplar, efter en förlaga av det normalstora augustinumret, har de imponerande måtten: höjd 3,055 meter och bredd 2,35 meter.

När alla 156 sidorna tryckts, vilket för övrigt tog 14 timmar, vägde tidningen drygt 108 kilo.

Anledningen till att producera världens största tidning var att sätta fokus på vilka överraskande möjligheter en papperstidning kan erbjuda.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 7

1

FOTO: JOEL NILSSON

S TIDNING I T

ITUATIO

N

20 ÅR

S EN

ST

GRA T

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

HLM!

Med sina 300 försäljare är Situation Sthlm ett välbekant inslag på Stockholms gator. Varje månad köper cirka 33 000 stockholmare tidningen som ger försäljarna en möjlighet att ta sig tillbaka till en dräglig tillvaro.

I samband med att tidningen nu fyller 20 avslutades även tidningens egen tid som hemlös. Nu har redaktionen flyttat in i nya och permanenta lokaler på Södermalm. Under hösten kommer en fotoutställning av fotograf Joel Nilsson med bilder av Situation Sthlms försäljare att visas i lokalens stora fönster i hörnan av Timmermansgatan–Maria Prästgårdsgatan. Utställningen visades i somras på Liljevalchs.

8 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

2

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

MAGASIN VÄXLAR IN PÅ CYKELSPÅRET

Cykling är glödhett och världen trampar som aldrig förr. Det märks inte minst på att antalet magasin om cykling har ökat. För fem år sedan fanns det ett enda cykelmagasin i Sverige – i dag minst fyra titlar.

– Internationellt sett tror jag inte ökningen varit lika stor eftersom cykelintresset på kontinenten sedan länge har varit större än i Sverige. Men sett till den enorma nedgång som skett generellt inom tidningsbranschen så tror jag cykeltidningarna har stått emot nedgången ganska väl, säger Daniel Evaldsson, chefredaktör för Svenska Cycling Plus och Allt om MTB. I hela världen finns ett 100-tal cykeltidningar, enligt Andreas Danielsson, chefredaktör på Bicycling.

– Cykeln är förstås det som knyter ihop tidningarna. Däremot skiljer sig inriktningarna stort, med allt ifrån lätta snabba cyklar och Tour de France till långfärdscykling, mountainbike, livsstil, liftburen cykling, vintage, äventyr med mera, säger Andreas Danielsson.

3

Cykel som livsstil – i Parisbaserade Steel Magazine samsas cykelprylar, cykelproffs och mode.

OMBORDMAGASIN I FIN FORM Ombordmagasinet N by Norwegian magazine prisas – igen. Nyligen utnämndes tidningen till Customer Magazine of the year av brittiska PPA Awards 2015. N produceras av Londonbaserade Ink Global Media.

– Jag ville skapa en modern men ändå lättsam och lekfull form som gav utrymme för knasiga utfall och stora reportage. Jag tycker att ombordtidningar generellt knappar in på traditionella ”kioskmagasin”, säger Tidningens N:s svenske art director Richard Westin, som ursprungligen kommer från Östersund.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 9

Foliering av omslag Allt om Tidskrifter

ranhammar_annons_220x140.indd 1

2013-05-14 14:31:27

”Jag har varit urusel på att spara, jag blir rätt mörkrädd när jag tittar på mina pensionsbesked.”

Lars Nylin, frilansskribent PP Pensions rådgivningstips: Frilansare blir ofta mörkrädda när de tittar i sina pensionsbesked. Det finns dock räddning. Enskilda firmor kan fortfarande använda sig av avdragsrätten för privat pensionssparande och den med aktiebolag kan göra förmånliga avdrag för att ”spara ikapp” det som inte sparats tidigare. Kontakta oss så tar vi fram lösningar som gör framtiden lite ljusare.

Boka kostnadsfri rådgivning på pppension.se 10 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

Namnlöst-7 1

2015-08-25 14:01

Folk | BRANSCHNYTT

TRE FRÅGOR TILL CHARLOTTE PERMELL ny chefredaktör på WWF EKO – Världsnaturfondens medlemstidning.

Du byter sida från oberoende journalist till att bli anställd av en organisation. Hur känns det?

– Jo tack, bara bra även om det är en stor förändring.

Jag har drömt om att jobba på WWF i 20 år. Det känns som att äntligen komma ut ur garderoben och nu helhjärtat kunna engagera mig i världens största organisation som arbetar aktivt mot miljöförstöring och för att skydda och bevara naturen. Tidigare har jag jobbat på Svenska Dagbladet och Expressen. Därefter var jag under 18 år på SVT som programledare och nyhetsreporter, bland annat på Mitt i naturen, Vetenskapens Värld och SVT Nyheter.

TEXT: GERTRUD DAHLBERG FOTO: SANDRA JOHNSON

Vad är ditt nya uppdrag?

– Vid sidan av att vara chefredaktör för medlemstidningen WWF EKO ingår jag i kommunikationsavdelningen och ska bland annat jobba med rörlig bild på YouTube, Facebook och i andra digitala kanaler.

FOTO: MAGNUS RAGNVID.

Har papperstidningen WWF EKO någon framtid?

– Ett naturmagasin som WWF EKO, med hög bildkvalitet och fördjupande texter, kommer absolut att överleva. I höst gör vi om tidningen för att kunna förmedla ännu mer naturglädje. Det gör jag tillsammans med Världsnaturfondens ansvariga och byrån Odelius New Media. Jag ser bland annat framför mig en uppdatering av den grafiska kostymen som kan göra det lättare att berätta och beröra nya och fler läsare att engagera sig i vår tids största fråga; miljöförstöringen.

Louise Bratt Tidmarsh

tillträdde i augusti som chefredaktör på Mama och Family Living och efterträder Linda Öhrn Lernström som har gått till Kit.

Ulrica Ambjörn

är ny chefredaktör för Accent, IOGT–NTO:s medlemstidning. Hon var tidigare chefredaktör för Personal och Ledarskap, och dessförinnan konsult i organisations- och ledarskapsfrågor.

Jens Stenberg

blir i höst digital innehållschef på Aller media, och ska bygga en ny organisation där Allers redaktionella digitala satsningar samlas. Han var tidigare chefredaktör för Café.

Charlotta Flinkenberg

slutar som chefredaktör på Chic och lämnar Aller media efter åtta år för att satsa på sitt eget varumärke. Hon planerar bland annat att skriva minst en bok och blogga.

Snobben

fyller 65 år – men struntar i att gå i pension. Nu i november har en ny animerad film om honom premiär. Serien har genom åren publicerats i mer än 2 600 tidningar i 75 länder.

*) Annonsint채kter 2014: 28,2 Mkr (24,0). Prenumerationsint채kter 2014: 29,9 Mkr (28,9)

TNS-Sifo / Räckvidd beslutsfattare offentlig sektor 2014

40%

30%

20%

10%

0% Dagens Samhälle

DN

Dagens Industri

Fokus

Tvärt emot i stort sett alla andra papperstidningar och tidskrifter kunde Dagens Samhälle 2014 redovisa ökade annons- och prenumerationsintäkter* .

Förklaringen är förstås att tidningen satsat på att nå en väl definierad målgrupp med ett innehåll av högsta klass. Det finns helt enkelt ingen bättre kanal om du vill nå beslutsfattarna på den offentliga marknaden. annonsera.dagenssamhalle.se

Fördjupning | BLANK SPOT PROJECT

Visionärer vid vägskäl De drömmer om en folkrörelse för utrikesjournalistik.

Blank Spot Project fick snabbt luft under vingarna, men snart är startpengarna slut. text Sally

Henriksson foto Camilla Lindqvist 14 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 15

N

Fördjupning | BLANK SPOT PROJECT

Blank Spot vill täcka världens vita fläckar.

NÄR BOMBEN EXPLODERADE utanför Erawan-templet

i centrala Bangkok den 17 augusti och tog fler än 20 människors liv och skadade över 120 var inte Nils Resare där.

Han hade lämnat Thailand någon vecka tidigare och satt och skrev på sitt reportage för Blank Spot Project.

En annan redaktion hade kanske upplevt det som retligt att deras utsända just åkt hem när det smällde – men inte Blank Spot Project. För dem handlar det om att vara på plats innan något händer, eller en tid efter att det har hänt.

Att rapportera från underbevakade platser, ge de andra berättelserna, de nya perspektiven – hitta de vita fläckarna.

Reportaget från Thailand som redaktören och reportern Nils Resare har gjort tillsammans med fotografen Jonas Gratzer är ett av de tre första reportagen som ska publiceras nu i september. De har finansierats med de knappt 1,3 miljoner kronor som samlades in under några veckor, och som gjorde det möjligt för Blank Spot Project att starta.

Den 11 februari lanserade journalisten Martin Schibbye, digitala strategen Brit Stakston och de andra grundarna sin idé om en medborgarfinansierad sajt för utrikesreportage.

De efterfrågade en miljon kronor via crowdfunding.

Projektet fick stor uppmärksamhet medialt, och den 4 mars var målet uppfyllt. I dag har Blank Spot Project omkring 2 500 medlemmar.

– Hade vi inte klarat målet så hade vi i alla fall skapat en viktig debatt om utrikesjournalistikens villkor och framtid, men eftersom vi nådde målet har vi möjlighet att förverkliga våra visioner, säger Martin Schibbye.

16 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

Blank Spot # 1

Peru

Projektet handlar om lokalbefolkningens protester mot gruvverksamheten i norra Peru.

Befolkningen menar att gruvbrytningen får stora miljömässiga konsekvenser och det har lett till våldsamma sammandrabbningar mellan polis, säkerhetsstyrkor och demonstranter. Bland annat granskas det svenska säkerhetsföretaget Securitas inblandning i konflikten. Journalisten Emanuel Sidea och fotografen Roberto Guerra låter läsarna möta småbönder, lokala aktivister och gruvägare.

Blank Spot # 2

Burma

Det råder guldrusch i Burma efter militärjuntans fall. Men det här är en smutsig industri med fruktansvärda arbetsförhållanden. Journalisten Carolina Jemsby och fotografen/ journalisten Martin Edström vill skapa mer närvaro och interaktivitet för läsaren och bygger upp en värld av bilder där läsaren kan kliva in i berättelsen och utforska den på ett icke traditionellt sätt.

Blank Spot # 3

Thailand

I maj 2014 tog militärjuntan makten i Thailand. Journalisten och redaktören Nils Resare och fotografen Jonas Gratzer tar oss med till diktaturen som tusentals svenskar bara ser en liten del av under sina turistresor. Projektet tar avstamp i de södra delarna av landet, i en region där 171 lärare under de senaste tio åren har mördats. För att skolorna ska kunna hålla öppet måste lärarna varje dag eskorteras av beväpnade soldater till och från jobbet. Bara några mil bort ligger svenska turister och solar.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 17

Fördjupning | BLANK SPOT PROJECT

ATT DET JAG GÖR FÖRÄNDRAR SAKER I DEN RIKTNING SOM JAG ÖNSKAR. MOT ETT SAMHÄLLE DÄR VI KAN LEVA TILLSAMMANS. Brit Stakston och Martin Schibbye sitter vid ett av sex runda bord i den rymliga kontorslokalen i närheten av Norra Bantorget i centrala Stockholm. Brit Stakstons kontor inhyser nu även Blank Spot Project i ett rum.

För några år sedan kände Martin Schibbye och Brit Stakston inte varandra. I samband med att Martin Schibbye och Johan Persson skulle släppas ut ur fängelset i Etiopien i september 2012 anlitades Brit Stakston för att bland annat anordna presskonferensen vid deras hemkomst. Sedan kom reportageboken 438 dagar, om tiden i Kalityfängelset, och de fortsatte samarbetet. Det var under PR-turnén för boken som Martin Schibbye förstod potentialen i utrikesjournalistiken.

– Mediehusen krisade men jag märkte att det fanns ett jättesug efter berättelser om vår värld. Folk blir oroliga för vad som händer om vi slutar att få dessa. Det var då jag började fundera över hur man kan göra journalistik på ett nytt sätt, säger han.

EN TID SENARE var Brit Stakston inblandad i en upphandling av tidningen Omvärlden, ett oberoende utrikesmagasin finansierat av Sida, som Martin Schibbye skrev krönikor för. Den tidigare redaktionen för Omvärlden förlorade upphandlingen – och det blev startskottet för Blank Spot Project. Martin Schibbye träffade delar av redaktionen för Omvärlden på ett mingel kort efteråt och det var då idén om att använda sig av crowdfunding tog form.

– Vi vände oss till läsarna och frågade om de ville vara med och stötta utrikesjournalistik genom en ny finansieringsmodell. Journalistik utan mellanhänder, där vi erbjuder reportage till läsarna i stället för att sälja läsare till annonsörer, säger Martin Schibbye.

18 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

Bland de åtta grundarna finns flera från Omvärldens tidigare redaktion. Men det är framförallt Martin Schibbye, Nils Resare och Brit Stakston som är inblandade i det dagliga arbetet.

Bakom ryggarna på Brit Stakston och Martin Schibbye finns en scen som denna dag är tom, så när som på de färgstarka, gula fåtöljerna. Det var där Blank Spot Project presenterades första gången. Där vi sitter, kring de runda borden framför scenen, samlas nyfikna medlemmar när det kallas till meet ups. Tanken är att medlemsmöten ska hållas varje månad och att det då ska presenteras nya projekt, tas emot idéer, tips och tankar från medlemmarna.

Hemkomna reportageteam ska också berätta vad de har varit med om och hur de jobbar vidare med sina reportage.

OM BLANK SPOT PROJECT Grundades februari 2015. Är en medborgarfinansierad digital plattform för utrikesjournalistik.

Har omkring 2 500 medlemmar.

Grundades av Martin Schibbye, Brit Stakston, Nils Resare, Julia Björne, Anki Wood, Magda Gad, David Isaksson och Mia Laurén.

Martin Schibbye

Ålder: 34 Roll i Blank Spot Project: Chefredaktör Bakgrund: Frilansjournalist med Asien som främsta bevakningsområde och författare.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 19

Brit Stakston

ร lder: 53 Roll i Blank Spot Project: Digital strateg Bakgrund: Mediestrateg, debattรถr, fรถrfattare och medieoch kommunikationsvetare.

20 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

Fördjupning | BLANK SPOT PROJECT

JAG FÅR INGET MEJL OM ATT NÅGON VILL ÄGNA SJU ÅR ÅT ETT PROJEKT. DET ÄR DET JAG SKULLE VILJA HA. Den digitala närvaron är central för Blank Spot Project.

Inte minst eftersom finansieringsmodellen, crowdfunding, är nätbaserad. Men också eftersom reportagen publiceras enbart på webbsidan och mycket av kontakten med läsarna sker via sociala medier.

Själva reportagen ska publiceras på sajten och vara tillgängliga för alla – berättelserna ska inte låsas in bakom en betalvägg. Det exklusiva för de betalande medlemmarna är den nära relationen till reportageteamen och redaktionen, i form av medlemsmöten och slutna Facebookgrupper där de kan följa reportageteamen. Omkring 50 personer har dykt upp till varje möte hittills och bidragit till intressanta samtal, idéer och även kontakter i vissa fall.

– Vi trodde att det mest skulle vara journalister som blev medlemmar. Men vi gjorde en handuppräckning på ett möte och då visade det sig att det inte alls var så. Alla trodde att de andra var journalister men det var samhällsengagerade och intresserade personer med olika yrkesbakgrund, säger Brit Stakston.

En av projektets hörnpelare är att ta till vara på läsarnas kompetens. Samtidigt är det viktigt att värna om den redak-

3

INTERNATIONELLA EXEMPEL PÅ MEDLEMSFINANSIERAD JOURNALISTIK

DE CORRESPONDENT Holländsk webbaserad plattform för analyserande, fördjupande och grävande journalistik. Grundades i september 2013 och fick då in omkring 10 miljoner kronor av 5 000 medlemmar på 8 dagar. I nuläget har De Correspondent ca 34 000 medlemmar som var och en betalar 60 euro per år.

tionella integriteten. Läsarna uppmuntras att komma med förslag och synpunkter, men i slutänden är det redaktionen som bestämmer.

Det är en del journalister och fotografer som hör av sig till Martin Schibbye med reportageidéer, men de sitter ofta fast i gamla föreställningar om upplägg, menar han.

– Vi har en mediemarknad som gör att de idéer man hör av sig med är anpassade till 7000 tecken och ett par bilder, för det är det man kanske kan sälja. Jag får inga mejl om att någon vill ägna sju år åt ett projekt. Det är det jag skulle vilja ha, men först måste vi visa att vi har resurserna för det.

Martin Schibbye drömmer om att Blank Spot Project ska kunna göra reportage som sträcker sig över flera års tid. En förebild är den Pulitzerprisade, amerikanska journalisten Paul Salopeks sjuåriga vandring genom nutid och mänsklighetens historia – Out of Eden walk.

– Jag har efterlyst en rysk- och svenskspråkig journalist som skulle kunna resa Transsibiriska järnvägen genom Ryssland och rapportera löpande. Förhoppningsvis kan det bli verklighet framöver.

EL ESPAÑOL Spansk nättidning som grundades i januari i år.

Den 2 mars hade de samlat in drygt 3,6 miljoner euro från sammanlagt 5471 finansiärer. Nu har de 9 100 medlemmar. Grundaren Pedro J. Ramírez beskriver sajten som bland annat oberoende, stridslysten, innovativ, rättvis och intelligent.

KRAUTREPORTER Tyskt nätmagasin för ”läsare som värdesätter oberoende journalistik”.

Grundades sommaren 2014 och har i dag 18 000 medlemmar som var och en betalar 5 euro per månad. Målsättningen är att ge annorlunda, förklarande journalistik och bakgrund för att förstå vår omvärld.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 21

Fördjupning | BLANK SPOT PROJECT

Blank Spot Project hoppas även att med tiden kunna ha fast anställda reportrar som de kan placera ut som korrespondenter där de vita fläckarna finns.

En av projektets riktlinjer är att vara en drömarbetsgivare. Efter många års frilansande vet Martin Schibbye hur tufft det kan vara att ägna sig åt utrikesjournalistik som frilansare.

– Jag ser oss inte som en frilanshubb som portionerar ut en pott pengar. Jag vill ta ett arbetsgivaransvar. I den här fasen kan vi inte ha fast anställda reportrar men vi ser till att de vi skickar ut har adekvat utrustning och utbildning, inte minst vad gäller säkerhet. Våra utsända ska också ha rätt försäkringar och vaccinationer och få ersättning för sina utgifter. När de är ute på fältet ska de ha betalt för ett heltidsjobb så att de kan koncentrera sig på just det reportaget.

EN ANNAN AV riktlinjerna är transparens. Relationen till läsaren är central och Blank Spot Project vill i den mån det är möjligt inte bara involvera medlemmarna i idéarbetet utan också vara transparenta vad gäller ekonomin. Till varje reportage kommer kostnaderna för just det reportaget att redovisas. Det ser redaktionen som viktigt eftersom flera av de som har bidragit till projektet har sagt att de gör det för att de vill betala direkt för journalistiken.

– Vi ska redovisa allt. Min lön, Nils lön, hur mycket journalisterna har fått, vad fixaren kostade, vaccin, tolk och jeephyra. Vi vill att medlemmarna ska veta hur deras pengar används, men också visa på hur dyrt det faktiskt är med utrikesjournalistik, säger Martin Schibbye.

Att bedriva journalistik med hjälp av crowdfunding är nytt i Sverige men görs sedan tidigare på andra håll i världen. Under kampanjens gång upptäckte grundarna internationella inspirationskällor som holländska De

Correspondent, som de besökte under våren. Likt Blank Spot Project är det en plattform för medborgarfinansierad journalistik vars vision är att berätta om det som vanligen ”hamnar utanför radarn”. I dag har de omkring 34 000 medlemmar och 14 anställda på redaktionen.

– Nyckeln till framgång är att vara tydlig med vad det är man vill åstadkomma, värdegrunden och visionen. Då kan läsarna avgöra om det är något de vill vara en del av, säger Brit Stakston.

Huruvida, och i vilken omfattning, projektet kan fortsätta efter september beror helt enkelt på hur mycket nya pengar som kommer in. De knappa 1,3 miljonerna som blev starten kommer då att vara slut. På Bokmässan i Göteborg den sista helgen i september ska Blank Spot Project redovisa vad de har åstadkommit hittills och vad de vill göra framöver. Deras förhoppning är att fler finansiärer ska tillkomma efter det.

– Vi tror att det lurar en massa finansiärer i vassen som väntar på att se vad vi levererar. Medlemsintäkterna är som konstgjord andning just nu. Det kan hålla projektet vid liv, men räcker inte till att uppfylla våra visioner, säger Brit Stakston. Även om framtiden för Blank Spot Project är oviss så är Brit Stakston och Martin Schibbye förväntansfulla.

För holländska De Correspondent var det när de började leverera innehåll som medlemmarna strömmade till på riktigt. Förhoppningen är att publiceringarna av de första Blank Spot Project-reportagen i september ska ge en liknande effekt.

– Vi har nu gestaltat vår idé, vi har bevisat att det finns intresse, men vi behöver mer pengar och arbetsro för att komma vidare och bygga en långsiktigt hållbar folkrörelse för utrikesjournalistik, säger Brit Stakston.

VERKTYG FÖR CROWDFUNDING FUNDEDBYME Startade 2011 i Stockholm och är numera helt dominerande i Sverige.

Förra året samlades 60 miljoner kronor in via FundedByMe till olika typer av projekt, alltifrån socialt utsatta individer i behov av stöd till affärsidéer. www.fundedbyme.com

22 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

KICKSTARTER Amerikansk internetplattform med säte i New York och föregångare i branschen. Har finansierat allt ifrån Oscarsbelönade långfilmen Inocente, tv-serien Veronica Mars och högteknologiska klockan Pebble Time. www.kickstarter.com

CROWDCUBE Ett riskkapitalbolag med huvudkontor i London, inriktat på crowdfunding för entreprenörer och små tillväxtföretag. Har även ett svenskt kontor vid Stureplan. www.crowdcube.se

” Du kräver en helhetslösning, och dessutom i tid.

Det gillar vi.”

PERSONLIGT

Charlotta Mansfeldt, försäljningschef på Trydells.

Läs mer om oss och era möjligheter!

Gå in via QR-koden eller trydells.se

EN ANNONS FRÅN SÖRMLANDS GRAFISKA

VI TRYCKER DET FRIA ORDET Sveriges bästa journalistik förtjänar Sveriges bästa tryck.

Tillsammans med våra kunder värnar vi det mest grundläggande i ett demokratiskt samhälle – det fria ordet.

KONTAKTA OSS! WWW.SORMLANDSGRAFISKA.SE TEL: 0150 – 75 000

"Helheten ligg er i omsorgen om detaljerna, och v är lika petiga m i ed trycket som m ed vårt redaktion ell innehåll. Sörm a lands Grafiska lever upp till våra krav."

ar "Snabba sv pp. följs u som alltid keri Stort tryc kliga, s n ä m n e m vi."

– det gillar

SEX RÖSTER OM OSS:

O

use Richard Kru knadschef ar M & Försäljnings Hunger Ingenjören – – er lt Fi – e ffsid

Frans Johansso n Chefredaktör oc h ansvarig utgiva re Svensk Åkeritidn ing

"Vi vill, Sörmlands Grafiska kan."

Leif Ahl Produktionsansv arig Expressen

"Sörmlands kan man alltid lita på!

Ett flexibelt, lyhört och omhändertagande tryckeri med projektledar-Anci som sätter extra guldkant på tillvaron!"

Johanna S Francke r & Barn Chefredaktör Föräldra

"Hög kvalitet, kompentent personal och leveranssäkerhet."

Kicki Aldrin Verksamhetschef Reumatikerförbundet

" huvu Vår d lever sakliga tryck antör av Hålle ta maga sin. r hög k lever valite e r a r i tid t, är pr , ofe – allt ssionell id ett vä med bemö nligt tand e."

L ena G

ran

"Vi är nöjda med den go da servicen frå n Sörmlands Grafiska, inte minst me vår lämnin d g på söndagar."

Agnetha Jöns son Chefredaktör Aktiespararen

A4 producerar Akademikerförbundet SSR:s tidningar Akademikern och Chefstidningen.

”Vi har valt att samarbeta med A4 för att de är professionella och har en idé om hur fackförbundspress kan utvecklas i en föränderlig mediavärld. Dessutom är de väldigt trevliga att ha och göra med!”

Annons Säljstöd & mediabokning i ett och samma system!

- Varför har ni valt P1 Annons för er mediaförsäljning?

- P1 jobbar kundnära och har sedan dag ett hittat lösningar för våra behov!

Mikael Olovsson Egmont

Lars Holmblad, förbundsdirektör Akademikerförbundet SSR

- Enkelheten och prisbilden. Detta kombinerat med möjligheterna i P1 Annons, som är enorma.

Daniel Bjernedal Västerås Tidning

Låt oss hjälpa dig!

A4 är ett tidningshus i mikroformat.

Vi älskar allt med tidning, i alla kanaler – tryckta som digitala. Och vi vill hjälpa våra kunder att göra detsamma. Hos oss får ni hjälp med tidningsutveckling, design, strategi och en lång rad kurser och föreläsningar. Vi coachar redaktörer, skribenter och formgivare. Dessutom producerar vi tidningar på uppdrag.

Ofta småskaligt, alltid skräddarsytt. n Kontakta oss: info@a4.se

- För oss som säljbolag är P1 Annons en viktig del i vår framgång!

Läs vårt formidabla nyhetsbrev!

Skicka ett mejl till info@a4.se

Rasmus Thomsen Adviser

www.positionett.se

VS | REDAKTIONEN LÄSER

Expo i ny form DEMOKRATISK TIDSKRIFT · # 4/2013 · PRIS 75 KR, 85 NOK, 8,90 EUR · ÅRGÅNG 18 EXPO · 4/2013 · FASCISTER FÖRENAS · INKONSEKVENT ANTIRASISM · "TATTARPLÅGAN" · SERBISK NATIONALISM · SVETLANA GANNUSJKINA

"VARJE FREDAG GENOMFÖRS MINIPOGROMER I MOSKVA" SVETLANA GANNUSJKINA

sl agfält polen

europas fascister förenas

DOKUMENT

FOLKHEMMET SOM FÖRFÖLJDE "TATTARNA"

DÅ

ANTIMUSLIMSKA GRUPPERS OÄRLIGA FLÖRT MED JUDARNA

BILAN OSMAN

"VI ÄR RASISTERS SLAGPÅSE OCH STÄNDIGT MISSTÄNKLIGGJORDA"

Vem är Thorfinn Rumpsmiskare? bilan osman Paddington Offerkofta alen musaefendic Lesbisk i Moskva nina simone 20 ÅR EFTER SREBRENICA / UTSATTA EU-MIGRANTER / EN FEMINISM SOM SVIKER / FRANCINE AGBODJALOU

Antirasistiska tidskriften Expo har fått ny kostym.

Tidningens formgivare och ad Daniela Juvall ligger bakom redesignen.

· INFÖR EU-VALET ·

RASISTPARTIERNA SATSAR INFÖR VALET

# 015

DEMOKRATISK TIDSKRIFT · 75 KR, 85 NOK, 8.90 EUR · ÅRGÅNG 0

Drömmen om ett facistiskt Europa dog inte vid krigsslutet

Hatet mot tiggeriet – Roxana lever med rädslan att dödas

Ser vi en ny våldsvåg?

Forskaren Heléne Lööw har svaren

Lögnens förbannelse

#

KRÖNIKA: BILAN OSMAN

SREBRENICA 20 ÅR SENARE

7 388229 807505 RETURVECKA

v 08

LOUISE DJURBERG OM ATT DRIVA MED ADOLF HITLER

ANDERS DALSBRO RESANDE OM ORON SOM LEVER KVAR

CHARLOTTE WIBERG MYTEN OM JUDARNAS VÄRLDSHERRAVÄLDE

ALEX BENGTSSON KANELBULLAR OCH ANTIRASISM

015

INTERPRESS 2298-04

INTERPRESS 2298-02 738822 9 807505

RETURVECKA v 37

LÄTTILLGÄNGLIGHET OCH FLEXIBILITET Mindre format, nytt typsnitt, flexibla avdelningar samt ett stryktåligare, bestruket papper. Det är några av resultaten.

– Tanken var att skapa en dynamisk form som utvecklas med våra behov och samtidigt ger stöd och nya infallsvinklar under arbetsprocessen. Det är också viktigt att vara lättillgänglig utan att tumma på djupet eftersom vi pratar med en bred målgrupp, förklarar Daniela Juvall.

NU

kultur Agenda Arkiv symbolik i fokus Forskning

– De nya typsnitten Euclid Flex och Romain har valts för att fungera mot både de intoleranta idéerna som granskas och den antirasistiska motpolen. Det krävdes typsnitt med stark integritet, värme och trovärdighet.

Samma tankegångar går igen i färgvalet.

– Gult är en färg som balanserar bra mellan ytterligheterna, samtidigt som det är en stark signalfärg, säger Daniela Juvall.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 27

Tema | VARUMÄRKE

Tips till varumärkesodlaren Vad har starka varumärken gemensamt? Vi sökte svaren hos experterna som vet hur man sår, skapar tillväxt och får varumärken att både rota sig och blomstra. text Barbro

Janson Lundkvist illustration Eva Hjelte

28 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

28–47

E

TE M

A

ARUMÄR V K :

28 Varumärkesexperternas bästa tips.

34 Dagens Samhälles transformation.

39 Nybyggaren Breakit.

43 Tidningen Skriva.

Utan kontakt med rötterna kan varumärket inte överleva.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 29

V

VISSA MÄNNISKOR HAR ett pris på sina huvuden. Bildligt talat då förstås. Affärskvinnan Martha Stewart är exempelvis värd 353 miljoner dollar. I somras offentliggjordes att hennes numera dalande imperium säljs till Sequential Brands Group.

Varumärket Martha Stewart var länge en ren framgångssaga.

Hon började sin karriär som fotomodell, startade en cateringfirma i sin källare och blev känd för sina matböcker. 1990 skrev hon kontrakt med Time Publishing Ventures och blev chefredaktör för tidningen Martha Stewart Living. Den växte. Marta Stewart fick en egen TVshow och blev superkändis. Hon stod för kvalitet och god smak. En chic grannfru med koll.

Martha Stewart Living Omnimedia börslanserades 1999 och växte än mer. Hon hade börjat sälja köksprodukter och inredningsprylar. År 2002 hade tidningen Martha Stewart living en upplaga på 2 miljoner. Hon lanserade flera nya titlar.

Vad som hände sedan kan vi återkomma till.

30 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

I en hårdnande tidskriftsbransch sägs de starkaste varumärkena ha den ljusaste framtiden. Men vad är då gemensamt för starka varumärken?

Mats Rönne har i 25 år arbetat med internationell marknadsföring, numera som konsult.

Tidigare har han bland annat varit global marknadschef på Readly, ordförande för Sveriges Annonsörer, och global varumärkeschef på Ericsson och Electrolux.

– Starka varumärken kännetecknas av att det finns en förväntan om vad de ska leverera och denna förväntan uppfylls. Ett varumärke är ett löfte, och detta löfte måste hållas, säger han.

Varumärken handlar till stor del om känslor.

Om man har medarbetare som känner varumärket – och känner för varumärket – är mycket vunnet. De blir automatiskt ambassadörer som sprider positiva signaler i sina nätverk. Chefen är varumärkets ambassadör nummer ett.

Mats Rönne hävdar att alla framgångsrika medieprodukter drivs av en passion för innehållet. En av chefredaktörens viktigaste uppgifter är att kunna uttrycka och förmedla denna passion.

– Man brukar säga att den bästa annonssäljaren är en riktigt engagerad chefredaktör.

Människorna bakom varumärket är oerhört viktiga. Samtidigt finns förstås en risk i att man skapar en produkt som inte kan frikopplas från chefredaktören eller starkt profilerade krönikörer.

– Det finns många exempel på chefredaktörer som är större än sina tidningar, säger Mats Rönne.

Amelia Adamo är en av de starkast lysande stjärnorna i Sverige vad gäller personligt varumärke. Tidskriften Amelia har dessutom klarat sig på egna ben, även efter hon har slutat.

Det finns också exempel på tidningar som aktivt väljer att inte profilera några personer alls. Londonbaserade The Economist har medvetet valt att inte lyfta fram sina skribenter.

MARTHA STEWART LIVING

Tidskriften har varit viktig för att bygga Martha Stewarts relation med sin målgrupp.

MATS RÖNNE

Varumärkeskonsult med erfarenhet från tidskriftsbranschen.

THE ECONOMIST

Med innehåll som skapar förtroende.

Tema | VARUMÄRKE

NYCKELFAKTORER BORTOM KLYSCHORNA

Gemensamt för starka varumärken är att de har en hög kännedom i sin målgrupp.

Dessutom har de en positiv laddning.

Tydlighet

Det är tydligt vad varumärket står för.

Här finns inte för många ingredienser.

Relevans

Man måste vara intressant och betyda något för sin målgrupp.

Konsekvens

Ett starkt varumärke är frukten av att säga och göra samma sak många gånger.

Långsiktighet Det tar många år att bygga ett starkt varumärke.

Den brukar räknas som en av världens mest respekterade nyhetsförmedlare.

– The Economist är ett tydligt varumärke med skyhögt förtroende, säger Mats Rönne.

MÅNGA VARUMÄRKEN i tidskriftsbranschen har vuxit fram organiskt, utan särskild strategi.

Det är tidningar som startats av entusiaster som gjort en tidning de själva velat läsa. Ibland lyckas de träffa helt rätt och hittar en målgrupp som ger ekonomisk bärighet.

Det är när företaget växer, grundaren går vidare och man anställer nytt folk som varumärkesarbetet blir viktigt.

Det gäller förstås även vid internationell lansering eller licensiering. Särskilt om konkurrensen är tuff, som för många tidskrifter inom livsstilssegmentet. Om det finns många produkter som är likartade gäller det att stå ut. Ändå är det få redaktioner och marknadsavdelningar som tar hjälp utifrån med sitt varumärkesarbete. Tidskrifternas medarbetare tror sig ha bra koll på sina läsare, och vara experter på kommunikation. Mats Rönne tycker att tidskriftscheferna borde ta hjälp oftare.

– Konsultens roll kan vara att hjälpa tidskriften att sätta ord på vad man kan erbjuda till annonsörerna. Den publicistiska visionen kan chefredaktören ofta sätta själv. Men det är inte säkert att just denna är viktigast att kommunicera till annonsörerna.

Mats Rönne menar att det ofta finns en risk att man överskattar målgruppens intresse för ens varumärke. Får man tre till fyra läsarmejl om dagen från särskilt engagerade läsare så tror man att alla är som dem. Samtidigt finns en risk att man underskattar förtroendevärdet av sitt varumärke. Det är målgruppens förtroende som gör att man har möjlighet att tjäna pengar på sitt varumärke.

– Idag går tankarna ofta till native advertising när man funderar över nya intäktskällor. Jag tycker att det är dags att sätta fokus på andra typer av samarbeten som inte rör det redak-

tionella innehållet. Det finns stora möjligheter att utveckla samarbeten kring events eller liknande.

De senaste åren har problemet med otydliga annonsmärkningar vuxit.

Mats Rönne tycker att det är en olycklig utveckling. Det finns ingen nackdel med att ha tydliga annonsmarkeringar – inte heller ur annonsörernas synvinkel. Studier har visat att även annonsörerna förlorar på otydligheter, säger han.

– Om det är otydligt för konsumenten kan han eller hon känna sig lurad.

Mediebranschen utmärks av att man jobbar med varumärket gentemot två distinkta målgrupper – läsare och annonsörer.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 31

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

En tät och lojal läsarrelation är viktig även för annonsörerna.

Varumärkesarbetet börjar därför ofta i relationen mellan tidningen och läsaren.

Samtidigt har en doktorsavhandling visat att företag sällan vet varför kunderna väljer att köpa just deras produkter. Företagen förstår bara ungefär en tredjedel av kundernas motiv. Inte ens genom läsarundersökningar är det säkert att man kommer åt kundernas verkliga motiv.

Kunderna svarar att de köper en tidskrift för att de är specialintresserade av ämnet. Men i själva verket kan tillhörighet till en viss grupp, status i gruppen och trygghet vara starka motiv.

– Man säger gärna att man läser Dagens Industri, men erkänner inte att man bläddrar i skvallertidningar. På så sätt blir exempelvis Orvestos räckviddsundersökningar inte helt tillförlitliga, säger Mats Rönne.

DE SENASTE ÅREN har det blåst snåla vindar

i tidskriftsbranschen. Den traditionella affärsmodellen är i kris, och det ställer höga krav på aktörernas förmåga att anpassa sig.

Mats Rönne säger att en knäckfråga för tidskriftstitlarna är vad de identifierar sig som.

– Är det centralt för varumärket att man är en tidskrift? Svaret är oftast nej. Man behöver inte utgå från distributionskanalen när man definierar vad man är. Istället handlar det om att identifiera vilket behov man fyller hos läsaren. Är det kanske förströelse, information eller fördjupning? Målet blir att leverera just detta, oavsett kanal.

32 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

Och visst är det många som gjort sin hemläxa. Förlagen jobbar med både print, webb och sociala medier. De arrangerar dessutom event och kurser och startar webbutiker.

Samtidigt finns en gräns för hur mycket diversifiering ett varumärke tål.

Minns Martha Stewart igen. Hon hade sina rötter i matlagning, bakning och heminredning. När hon började sälja kontorsmaterial med sitt namn på kom kritiken.

Jonas Lyckstedt är planner på Spoon och jobbade tidigare som varumärkeschef på giganten Aftonbladet. Han talar varmt om nischade, smala titlar.

– Ju nördigare och kunnigare, desto bättre, säger han.

Idag har alla möjlighet att vara sina egna publicister. Alla kan bli sitt eget varumärke och kommunicera direkt med en större publik genom youtube, bloggar eller sociala medier.

En utmaning för stora och breda aktörer, som exempelvis Aftonbladet, blir då att hålla fast vid och utveckla varumärkets kärna. Många lockas till klickfiske.

– Allt man gör behöver man koppla till varumärkets kärna. I Aftonbladets fall är det att exempelvis vara snabba, engagerande och närvarande. Försöker man slå sig in på för många arenor ställer man till det, säger Jonas Lyckstedt.

I det digitala landskapet kan man jobba upp produkter tillsammans med sina läsare, följare och användare. Allt blir mätbart och det är möjligt att få målgruppen involverad i skapandet av produkten.

– Numera finns fantastiska möjligheter att bjuda in målgruppen att medverka. Snabb respons från en följare kan man återkoppla till i nästa podd. Har man starka nätverk – vi brukar använda begreppet ”tribe”, alltså en stam – så kan man driva frågor tillsammans med dem.

Jonas Lyckstedt påpekar samtidigt att man ska vara rädd om sitt varumärke. I jakten på

AMELIA ADAMOS MÅNGA TITLAR

Adamo har framgångsrikt byggt flera varumärken.

JONAS LYCKSTEDT

Planner på Spoon, tidigare varumärkeschef på Aftonbladet.

ITema tryck | REDAKTIONENS VARUMÄRKE FAVORITER

Läs mer om hur du skyddar ditt varumärke s 67

SARA ROSENGREN:

SÅ BÖRJAR NI ERT VARUMÄRKESARBETE Samla redaktion, marknadsansvarig och annonssäljare.

Tillsammans kan ni besvara dessa frågor:

1 IDENTITET

Varför ska vår målgrupp välja just oss?

SARA ROSENGREN

Forskar om varumärken på Handelshögskolan i Stockholm och blir ofta anlitad av företag som vill jobba med sina varumärken.

2

3

FUNKTION

KÄRNVÄRDEN

Vad fyller vi för funktion för vår målgrupp?

klick finns det en risk att man kommer alltför långt bort ifrån varumärkets kärna.

– Alla kan ju inte starta viralsajter. Man måste fråga sig vilken trafik man vill ha. Volymen på trafiken är inte det enda som räknas.

Man vill kanske hellre ha engagerade och relevanta personer än en stor mängd, säger Jonas Lyckstedt. ÅTER TILL MARTHA STEWART och hennes imperium som år 1999 värderades till mer än en miljard dollar, men nu alltså säljs för 353 miljoner dollar.

Varumärkets styrka, den starka personliga kopplingen, kan också bli dess fotboja. Och fotboja var just det hon fick, Martha Stewart.

Hon fälldes 2004 för att ha försvårat en brottsutredning kring en insiderhärva kring en aktieaffär.

Imagen som grannfru med koll fick sig en törn, minst sagt. Men det brukar faktiskt inte framhållas som den viktigaste orsaken till

Vilka är våra kärnvärden?

4 HANDLINGAR Hur återkopplar det vi gör till vårt varumärke?

att Martha Stewart Living Omnimedia har tappat i värde.

Däremot har analytikerna lyft fram den digitala konkurrensen som en fällande faktor.

Nya husmorsförebilder dyker upp. De yngre konsumenterna identifierar sig inte med Martha Stewart.

– Som personligt varumärke åldras du med din målgrupp, och en spekulation är att Martha Stewart kan ha svårt att vara stilikon för de unga, säger Mats Rönne.

En större avtalstvist blev dessutom en dyr historia för bolaget. Varuhuskedjan Macys ville ha exklusivitet och påstod att Martha Stewart brutit mot villkoren i ett kontrakt då Martha Stewart-produkterna även lanserats hos en konkurrent.

Mats Rönne säger att upplevd girighet är en fällande faktor.

– Det är OK att tjäna pengar, men för att behålla målgruppens förtroende krävs att man är en "good corporate citizen", säger han.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 33

Tema | VARUMÄRKE

SE: DAGEN

1

A M H ÄL L SS

CA

Från grå byråkrat till makthavarnas debattarena E

För fem år sedan gjorde Dagens Samhälle en tydlig ompositionering.

Transformationen från byråkrattidning till ett åsiktstorg för makthavare var förvånansvärt enkel. text Sally 34 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

Henriksson

foto Sandra

Johnson

Mats Edman, Staffan Hällerfors och Anna Sönne är tre nyckelspelare i Dagens Samhälles strategiarbete.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 35

Tema | VARUMÄRKE

I

I AUGUSTI 2010 klev Mats Edman in genom dörrarna till Dagens Samhälles redaktion vid Slussen i Stockholm som ny chefredaktör.

Uppdraget han hade fått av ägarna var i korthet ”bryt den negativa trenden och sätt tidningen i centrum”.

På den tiden tog annonssäljarna inte gärna med sig tidningen ut till annonsörerna. Problemet var att tidningen och marknadsavdelningen inte talade samma språk. Marknadsavdelningen valde därför att prata om målgruppen och sälja annonser på räckvidden inom den.

Tidningen, som bildats 2004 efter en sammanslagning av tidningarna Kommun-Aktuellt och Landstingsvärlden, bestod till stor del av reportage från olika kommunala verksamheter.

Externa leverantörer nämndes sällan med namn fast de var en viktig del av kommunernas och landstingens verksamheter.

Målgruppen var egentligen redan då beslutsfattare men det redaktionella innehållet vände sig till en bredare kommunal målgrupp, förklarar Mats Edman.

36 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

– Det fanns en klassisk motsättning mellan redaktion och marknad. Den viktiga lärdomen från den tiden är att man inte kan bygga ett hållbart varumärke om produkten talar ett språk och marknadsavdelningen ett annat, säger han.

Mats Edman satte, tillsammans med försäljningschefen Staffan Hällerfors, igång att ompositionera Dagens Samhälle. De såg ett tydligt hörn på marknaden som var tomt och passade dem – toppcheferna och politikerna i det offentliga – och bestämde sig för att äga det hörnet. Vad Dagens Industri är för cheferna på den privata marknaden skulle de bli för beslutsfattarna på den offentliga marknaden.

Ompositioneringen sköttes internt. Mats Edman uppskattar att det tog ungefär ett år innan den nya positionen fått fäste även i det redaktionella materialet. På det stora hela tycker såväl Mats Edman som Staffan Hällerfors att förändringen gick relativt snabbt att genomföra.

Dagens Samhälle hade genomgått en svår period i samband med finanskrisen 2008–2009 och de flesta på redaktionen var med på att någon förändring måste till.

DAGENS SAMHÄLLE BÖRJADE kommuni-

cera begreppet ”den offentliga marknaden” till såväl annonsörer som läsare och medarbetare.

De ändrade också sin payoff, förtydligande av varumärket, från ”kommunerna och landstingens tidning” till ”politik, ekonomi och offentliga affärer”. Samtidigt började redaktionen att göra reportage även om leverantörerna till den offentliga marknaden.

– Vi släppte in företagen och vinstintressena i vår bevakning av den offentliga sektorn.

Det var annorlunda men inte desto mindre självklart. Det fanns säkert en och annan som inte gillade det men det var ”love it or leave it” som gällde. Så här ser vårt samhälle ut, låt oss beskriva det, säger Mats Edman.

DAGENS SAMHÄLLE Affärsidé: Nyheter och information om politik, ekonomi och affärer på den offentliga marknaden, för de högsta beslutsfattarna.

Antal anställda: 25 Grundades år: 2004 Upplaga: 28 300 (TS-upplaga 2014) Unika besökare dagenssamhalle. se: ca 55 000 per vecka.

Utgivningstakt: 45 nummer per år. Ägare: Dagens Samhälle AB, som är ett fristående och redaktionellt oberoende bolag inom SKL Företag AB.

VI TAR DUBBELT SÅ MYCKET BETALT FÖR TIDNINGEN IDAG JÄMFÖRT MED FÖR FEM ÅR SEDAN! Dagens Samhälle genomför en läsarundersökning minst vartannat år. Kort tid efter förändringarna gjorde de en ny sådan för att se hur målgruppen uppfattade förändringarna. Det visade sig att läsarna var mer nöjda än tidigare.

2011 stärkte Dagens Samhälle sin nya positionering ytterligare genom en redesign där man tog fram en ny logotyp och form. Samma år fattade man också ett drastiskt beslut.

– Vi stängde ner vår webbsida från en dag till en annan utan att veta vad vi skulle göra med den. Vi lade upp en skylt att den var under ombyggnad och att man kunde teckna en prenumeration istället. Under de veckorna som sajten var nedstängd fick vi över 500 nya prenumeranter, säger Staffan Hällerfors.

INNAN WEBBSIDAN STÄNGDES var den

en nyhetssajt där redaktionen lade ut en del artiklar från tidningen. Men det var när prenumerationer sades upp med motiveringen att ”tidningen är ju gratis på nätet” som ledningen kände att de måste göra något. Efter ett par månaders funderande över webbsidans framtid kom de på vad de skulle göra med den.

– I princip alla viktiga beslut som tas av kommuner och landsting föregås av en debatt.

På den tiden fanns det egentligen bara en debattsajt och det var Newsmill som hade stora ekonomiska problem. Men vi hade något som de saknade – en inkomstbringande tidning och en unik målgrupp, säger Mats Edman.

Sagt och gjort. Sajten öppnades igen, men nu som en renodlad debattsida. Anna Sönne, tidigare bland annat på Dagens Industri, rekryterades 2013 som chef för digitala medier och den som i dag utvecklar Dagens Samhälles digitala strategi.

– Vi ska ha debatter som är relevanta för vår målgrupp och rätt debattörer. Vi har börjat marknadsföra oss som Sveriges viktigaste debattsajt. Vi skriver för dem som styr över svensk välfärd. Debattartiklarna vi väljer att publicera ska tillföra något i sak, säger Anna Sönne och förklarar att Dagens Samhälles uppgift på webben är att bidra till den goda samhällsdebatten initierad för beslutsfattare.

– Vem som helst kan läsa oss, men det är beslutsfattarna vi skriver för. Det får vi aldrig glömma. För att få in texter av relevanta debattörer är det jätteviktigt att ha ett starkt varumärke och det har vi. Folk vill debattera hos oss. De som vänder sig hit har koll på vilka vi är och vad som passar in här, säger hon.

2012 tog Dagens Samhälle extern hjälp av varumärkeskonsulten Bengt Håkansson för att ytterligare stärka varumärket. Men det arbetet blev framförallt en bekräftelse på att de hade lyckats med sin ompositionering, menar Staffan Hällerfors.

– Vi kunde konstatera att vi lyckats i alla led. Vi hade fått stopp på upplagetappet, ökat annonsförsäljningen och de som läser oss är mer nöjda nu än innan, säger han.

Mats Edman fyller i: – Vi tar dubbelt så mycket betalt för tidningen i dag som för fem år sedan!

Profilerade återkommande krönikörer som Sakine Madon, Daniel Suhonen, Stig-Björn Ljunggren och Rebecca Weidmo Uvell är viktiga för att öka kännedomen om Dagens Samhälle, stärka varumärket och positionen på annonsmarknaden.

Men Dagens Samhälle är på inget sätt beroende av kända namn, menar Staffan Hällerfors.

– Våra läsare känner väl till våra egna reportrar som inte är kända på gatan, men enligt min Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 37

VI SKA SKRIVA BRA, RÄKNA BRA, ANALYSERA BRA OCH VÅGA GÅ EMOT STRÖMMEN.

mening Sveriges absolut kunnigaste när det gäller kommunal ekonomi, politik och samhällsbyggnad. Det viktigaste är att vi är den starkaste kanalen för att nå beslutsfattare på den offentliga marknaden. Vår trovärdighet är skyhög, säger han.

Vartannat år görs en räckviddsundersökning och den har under många år visat på en stabil position inom kärnmålgrupperna, politiker och toppchefer i kommuner och landsting. Sedan några år tillbaka inkluderas även beslutsfattarna bland leverantörer till den offentliga sektorn. Där har kännedomen ökat kraftigt, dock från mycket låga nivåer, förklarar Staffan Hällerfors.

– Vi märker också att vi väcker känslor hos folk i betydligt högre grad än tidigare. Och tidigare omnämndes vi ofta som ”tidningen Dagens Samhälle”, nu är det nästan alltid bara ”Dagens Samhälle”, säger han.

ALLA JUBLAR DOCK INTE åt förändringarna.

I början av året möttes Dagens Samhälle av kritik av några politiker inom den rödgröna majoriteten i SKL, Sveriges kommuner och landsting, som äger tidningen. De ansåg att tidningen blivit politiserad och högervriden under Mats Edmans styre.

– Vad enskilda politiker tycker får stå för dem. Det är vad styrelsen och läsarna tycker som räknas. Och en överväldigande majoritet är 38 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

lyriska. Vår uppgift är att väcka reaktioner och motreaktioner. Likgiltiga läsare är ett mycket större hot än kritiska läsare, kommenterar Mats Edman.

Ekonomiskt har ompositioneringen blivit en succé. I dag omsätter Dagens Samhälle omkring 60 miljoner kronor om året, varav hälften är annonsintäkter och hälften prenumerationer.

Men det finns saker att arbeta vidare med.

En svårighet i varumärkesarbetet är att webbsidan ibland starkt kopplas ihop med tidningen, trots de olika affärsidéerna. Formen är i stort sett densamma och det är inte alla som uppfattar att webbsajten är en renodlad debattsida. En risk med det är att debattmaterialet kan uppfattas som redaktionens material och åsikter.

Mats Edman vill också att redaktionen ska ägna sig åt granskande journalistik och bli vassare och tuffare.

– Det spelar ingen roll hur mycket fyrverkerier vi arrangerar kring varumärket om vi inte står för något journalistiskt som sticker ut från mängden. Vi ska skriva bra, räkna bra, analysera bra och våga gå emot strömmen. Vi är stundtals där, men vi kan bli ännu bättre, säger han.

– Om våra läsare kommer ihåg något vi har gjort under året och dessutom kommer ihåg att det var vi som gjorde det, då har vi kommit långt. Då finns vi i människors medvetande.

ITema tryck | REDAKTIONENS VARUMÄRKE FAVORITER

CASE:

RE

A K IT

2

B

En startup som skriver om startups Att etablera ett varumärke tar tid, men arbetet börjar med en vision.

Stefan Lundell och Olle Aronsson sade upp sig från Dagens Industri och startade IT-nyhetssajten Breakit. text Karin

Wallén

foto Sandra

Johnson Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 39

Tema | VARUMÄRKE

F

– FÖR MIG HANDLAR varumärket om att bygga

en relation med vår målgrupp. Vår målgrupp är entreprenörer – och de älskar att vi också är entreprenörer, säger Stefan Lundell, som tar emot tillsammans med Olle Aronsson i Breakits lokaler på Östermalm.

För bara ett år sedan var de reporterkollegor på Dagens Industri, båda med stort intresse för it-branschen.

Stefan Lundell bevakade riskkapitalistbranschen för DI:s räkning i många år, och såg hur bland annat Spotify sådde nytt liv i den växande svenska techindustrin. Nu bubblade branschen igen, och Stefan kände att de traditionella medierna var dåliga på att fånga upp det.

Tillsammans med Olle Aronsson startade han då Digitalpodden, under DI:s paraply.

Hösten 2013 började inspelningarna, och podden blev en succé.

– Vi fick runt 50 000 lyssnare, och bäst av allt – vi nådde en ny målgrupp. Många av de som 40 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

lyssnade hade ingen kontinuerlig relation till DI, säger Stefan Lundell.

Under 2014 drog han igång ”Entreprenörsresan”. Det var ett transparent projekt där DI:s läsare kunde följa och interagera med honom när han på 100 dagar skulle ta fram en affärsidé inom mediebranschen. Olle Aronsson var med som bollplank under resans gång. Och resultatet blev – en nyhetssajt som skulle handla om den svenska techindustrin.

DI TYCKTE DET var en bra idé. Men åsikterna gick isär om hur sajtens ägandeform skulle se ut, och Stefan Lundell och Olle Aronsson bestämde sig för att säga upp sig och satsa själva.

I januari i år grundade de Breakit, tillsammans med Eric Gisaeus, som ligger bakom säljbolaget Leeads och även driver webbyrån Hypervalley. Ett par månader senare var sajten igång. I ryggen fanns två miljoner i riskkapital, men redan första halvåret har det rullat på så bra att de pengarna knappt behövts.

– Vi jobbade mycket med en vision för projektet. Vi tror stenhårt på innovation, det är det som är vår affärsidé. I Stockholm och Sverige finns en extremt spännande techsektor. Men det saknades en sajt som bevakade den, säger Stefan Lundell.

Men visionen handlar i längden om större saker: Breakit ska vara med och rädda världen. De tar elbilen som exempel, som kan vara en del i lösningen av klimatfrågan.

I fortsättningen ser de hur en utveckling av tekniken skulle kunna lösa energifrågan, och därmed få bukt med vattenbristen.

BREAKIT Affärsidé: Att vara bäst och snabbast på nyheter om itbranschen, svenska techbolag och startups.

Grundades år: 2015.

Antal anställda: fem journalister + ett utvecklingsbolag på konsultbasis, och ett säljbolag.

Unika besökare/ vecka: 35 000 (augusti 2015). Ägare: Stefan Lundell, Olle Aronsson och Eric Gisaeus äger tillsammans en majoritet av aktierna i bolaget.

Stefan Lundell och Olle Aronsson har dragit igång Breakit. Redaktionen sitter på Riddargatan, Östermalm i Stockholm.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 41

DE KOMMER ATT MOSA OSS, TÄNKTE JAG. MEN DEN KÄNSLAN HÖLL INTE I SIG SÅ LÄNGE. – Stockholm och Sverige kan vara en hubb i det här, men då krävs en journalistik som tar det på allvar och pekar både på det som är bra och det som är dåligt. Företagen blir bättre av det, säger Olle Aronsson, och fortsätter: – När man pratar om varumärkesbyggande tänker nog många på hur man ska framstå i reklamsyfte. Men det är inte värt mycket om man inte vet vad man står för. Jag är glad att vi la ner så mycket tid på att formulera vad vi vill göra.

Stefan Lundell fyller i: – Egentligen tänker jag – skitsamma hur loggan ser ut, och lika med namnet. Det är vårt journalistiska innehåll som ska bygga varumärket.

– Men jag tycker ändå att sajten är gjord så att inget ska stjäla uppmärksamhet från artiklarna. Och loggan andas nyheter. Den hade kunnat vara mycket mer magasinig och konstfull, kontrar Olle.

– Ja, men vi har ju inte lagt mer än 0,5 procents tid och engagemang i just den biten, fortsätter Stefan. Och tillägger: – Vi tycker olika rätt ofta.

– Men så ska det vara tycker jag, säger Olle.

Från början var tanken att deras företag skulle heta Diggit. Men två dagar efter att de stått på scen och berättat detta upptäckte de att snarlika Digit redan fanns. De bestämde sig för att byta namn, och tog upp saken i den podcast som de fortsatt med i egen regi. Där reflekterade de öppet i namnfrågan och bad om hjälp med förslag. Även om det inte blev något av de namn som kom in från poddens lyssnare så gav frågan en interaktion med publiken. Just den där relationen till målgruppen är viktig för Breakit, rent av en pelare i varumärket. Olle och Stefan är noga med att svara på frågor och synpunkter, både via mejl och twitter.

42 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

Idag är också företagsnamnet en del av varumärket, på ett sätt de inte kunnat förutspå.

– Vi får sjukt mycket tips. Och det händer att folk hör av sig och säger ”ja, ni gillar ju att ‘breaka’ nyheter”, säger Stefan Lundell.

Namnet Breakit kom de fram till genom tre samverkande associationer: Break, som i ”breaking news”, it, som i it-branschen och uttrycket ”make it or break it”, som startup-andan. Det var magkänslan som bestämde att det var ett namn som skulle funka, och den känslan tycks ha varit rätt.

På knappt ett halvår har Breakit nått cirka 35 000 unika besökare per vecka (augusti 2015) och haft en tillväxt på 20-30 procent per månad.

Den stora utmaningen som nystartad sajt har varit att nå ut till folk.

– Så fort vi har haft en bra nyhet så har vi hört av oss till de stora etablerade tidningarna och sajterna och sagt – det här är nåt ni kan vara intresserade av. Då är det ganska sannolikt att de gör en rewrite och länkar till oss. Det är viktigt med länken, för då får vi en bättre rankning i google. Och samtidigt får journalister bättre kännedom om oss.

– Vi har varit tydliga med att vi ska vara bäst och först. På det viset ska vi få mer direkttrafik till sajten. Folk ska tänka att Breakit har bäst koll på nya affärer, säger Olle Aronsson.

När DI i december förra året kungjorde att de skulle dra igång en sajt vid namnet DI Digital, med samma affärsidé som den Stefan Lundell lagt fram för ledningen, kom ångesten i några timmar.

– De kommer att mosa oss, tänkte jag. Men den känslan höll inte i sig så länge. Vi kör vår grej.

Det finns ingen tvekan om att de inte hade startat om inte vi satsat på Breakit, men det är inga sura miner. Det är bra med konkurrens, säger Stefan Lundell.

ITema tryck | REDAKTIONENS VARUMÄRKE FAVORITER

3

RIVA SK

CASE :

Träffade rätt i skrivhjärtat Inga nedskrivna formuleringar kring varumärket och knappt någon marknadsföringsbudget – men en tydlig idé och en hängiven redaktion. Tidningen Skriva har på bara fyra år hittat en lojal och engagerad läsarskara. text Per

J Andersson

foto Johan

Marklund Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 43

Tema | VARUMÄRKE

N NÄR PER ADOLFSSON och Martin Karlsson

startade Tidningen Skriva för fyra år sedan tänkte de att den inte skulle bli ännu ett tungt kulturmagasin, utan en hantverksmässig tidning som plockade ner författarskapet från piedestalen till en konkret nivå. Att skriva på en litterär text hade blivit en folkrörelse, men det saknades en tidning som snarare berättade hur man skriver än varför man skriver.

Tiden mellan idé och tryck var bara sex månader. Under den tiden raggade Per och Martin prenumeranter för att ha råd att dra igång. De fick 1 000 presumtiva läsare, vilket gav dem det kapital som behövdes för att betala tryckeriet.

Själva jobbade de till en början mer eller mindre ideellt.

44 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

– Vi såg framför oss en tidning som var som ett träningsmagasin för folk som vill utveckla sitt skrivande, berättar Per Adolfsson som sitter i en av de slitna second hand-fåtöljerna i den bohemiska redaktionslokalen i ett garage mellan Stigbergstorget och Stenaterminalen i Göteborg.

Skrivbord och datorer samsas med en röd sammetssoffa, ett akvarium med fiskar och rostiga och buckliga läskburkar, ett badkar med en jordglob och ett skelett med en julstjärna som huvud. Längst in i lokalen: en ruffig, orappad tegelvägg utsmyckad med tidningens logga och en trappa som leder upp till toaletten inrymd i en fågelholk strax under taket.

Per, som är chefredaktör, startade Skriva tillsammans med Martin, som är AD, marknadschef, annonsförsäljare, webbredaktör, nyhetsbrevsredaktör …. På små tidningar utan förlag i ryggen blir det lätt så: medarbetarna måste vara multikompetenta, samtidigt som det saknas tydliga gränser mellan avdelningarna.

– Redaktionen är den högen på skrivbordet och marknadsavdelningen, ja det är den där högen bredvid, skrattar Per, som tio år före Tidningen Skrivas födelse var med och drog igång en annan tidning, gatumagasinet Faktum.

Redaktionen består också av Malin Linneroth som just nu vikarierar för mammalediga Johanna Wiman.

Tidningen Skriva har växt snabbt. Enligt senaste Orvesto Konsument har de 37 000 läsare per nummer, en ökning med imponerande 61 procent jämfört med året före.

VAD TIDNINGEN STÅR för och hur man vill uppfattas hade man en tydlig vision om redan från början.

– Vi bestämde oss tidigt för att inte ha författarkändisar på omslaget. Vi vill inte vara med och bygga myter. Vi vill vara en tidning som är till för läsarna och därför tänkte

SKRIVA Affärsidé: Tipsande och guidande magasin för aspirerande författare.

Grundades år: 2011.

Antal anställda: 3.

Upplaga: ca 12 000 sålda ex (inte TSkontrollerad).

Antal läsare: 37 000 (Orvesto Konsument 2015:1).

Unika besökare/vecka på tidningenskriva.se: ca 5 000.

Per Adolfsson, Malin Linneroth och Martin Karlsson har sin redaktion i Masthugget i Gรถteborg.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 45

Tema | VERUMÄRKE

vi att det är de som ska synas på omslaget.

Vilka är de då, läsarna? Jo, den skrivande allmänheten. Och de är fler än vad man tror: en undersökning visar att en av tre svenskar drömmer om att skriva bok. En majoritet av tidningens läsare (65 procent) är kvinnor och genomsnittsläsaren har ännu inte publicerat något, men drömmer om att göra det. Typiska puffar på förstasidan lyder ”Ge ut din bok själv – stor guide till dig som funderar på egenutgivning” och ”Poesiskola – Mats Söderlund visar hur du skriver starkare lyrik”.

Instrumentellt och praktiskt. En så-gör-dutidning.

– Kanske att vi tänkte lite mer livsstil än hantverk när vi drog igång. Första numret hade en artikel om hur man skriver under småbarnsåren, säger Martin.

– Och så hade vi tips på hur man inreder sin skrivarlya, tillägger Malin.

– Från början tänkte vi oss att vi också skulle berätta om journalistiskt skrivande och bloggande, men vi har mer blivit en tidning för de som vill skriva litterärt, säger Per. Skriva har ingen formulerad varumärkesstrategi.

– Nedpräntade formuleringar om varumärket blir lätt bara floskler och en massa värdeord. Vi bygger istället vårt varumärke successivt varje gång vi diskuterar det redaktionella innehållet. Då behövs inget dokument med tjusiga formuleringar, det är ju bara vi tre och vi pratar hela tiden med varandra, säger Martin.

Eftersom tidningen inte har haft råd med annonskampanjer eller annan kostsam marknadsföring har man satsat allt krut på sociala medier. Tidningens Facebooksida har 25 000 följare och de tankeväckande författarcitat och artikelpuffar som man dagligen

En tidningsmaskot.

Den gamla skrivmaskinen ses på alla Skrivas omslag.

Den fjärde redaktionsmedlemmen har fyra ben och är inte så produktiv av sig.

46 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

EFTERSOM TIDNINGEN INTE HAR HAFT RÅD MED ANNONSKAMPANJER ELLER ANNAN KOSTSAM MARKNADSFÖRING HAR MAN SATSAT ALLT KRUT PÅ SOCIALA MEDIER. lägger upp gillas och delas ofta av hundratals människor. Även novelltävlingarna lockar.

– När vi var nystartade var posten tvungen att skicka två brevbärare om dagen med stora kartonger med inskickade texter. 1 400 bidrag var ingen ovanlig respons när vi utlyste skrivartävling, berättar Martin.

Trots den intensiva interaktiviteten på Facebook är redaktionen sparsam med att publicera redaktionellt material på sin sajt.

– Visst, vi publicerar en och annan artikel på nätet. Men bara som exempel, för att locka läsarna till den tryckta tidningen. Pappret är viktigast för oss. Det är papperstidningen som vi tjänar pengar på, säger Per. Läsarna, som lever med en dröm om att bli utgivna, är både hängivna och lojala. En inte särskilt vild gissning är att Skrivas framgång handlar om identifikation: många av de som skriver på en roman på nätterna känner att det här är deras tidning. Redaktionens tilltal är konkret, praktiskt och nyfiket – att bläddra i tidningen känns som att vara med i en diskussion om kreativt skrivande, som är ovanlig utanför skrivarskolorna.

– Vi grottar ner oss i hantverket. De vi intervjuar blir först förvånade inför våra frågor.

De är vana vid att prata om teman i handlingen och om slutresultatet. Vi vill veta mer om processen och om hur de tänkte när de valde att skriva i första istället för i tredje person, säger Malin som gör många av tidningens intervjuer.

Redaktionen har bannlyst reportage som

förmedlar klyschor och myter som omger författarskapet.

– När en träningstidning skriver ”Så får du stora biceps på två veckor” vill man genast gå till gymmet. Samma lust vill vi skapa med våra skrivtips, säger Per. – Det är viktigt med distans till författarmyten. Att skriva bok är stort, men det är inte övermänskligt, fortsätter Martin. Är det inte lätt att det blir för klämkäckt? Typ: du kan bli succéförfattare bara du gör så här?

– Jo, därför ber vi experterna, de erfarna författarna, att komma med råd, istället för att vi ska sitta och knåpa ihop förnumstiga tips, svarar Martin och fortsätter: – Vi måste alltid ha balans i tonläget. Vi vill säga: det är möjligt, du kan. Men vi vill också säga: det är inte alltid så härligt att skriva, det är ibland väldigt plågsamt. Och alla kan inte bli succéförfattare.

Men skrivmaskinen då? Den är ju inte bara en språklig symbol för hantverket, den förekommer också på många av tidningens omslag. En antik relik som de flesta läsare aldrig själva har använt, men samtidigt en bild av ett bohemiskt och romantiskt författarliv. Läsaren föreställer sig en Ernest Hemingway eller en Ulf Lundell knattrande på tangenterna.

En del författarmyter måste trots allt få leva vidare?

– Ja, i bild. Block och penna ger associationer till journalistik. För att gestalta det litterära författandet finns inget tydligare än en skrivmaskin.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 47

Vi satsar på service PunaMusta trycker ca 350 olika titlar. Baserade i Finland med svenskspråkiga medarbetare är det som att ha en partner på hemmaplan. Vi kan bli din viktigaste partner!

Principen är att vara en stark och pålitlig länk i värdekedjan från planering, tryck och ända till distribution av produkten. ● ● ●

● ● ●

Personlig service på svenska.

Modernt digitalt flöde.

Mångsidig, modern och stark maskinpark möjliggör snabba pålitliga leveranser.

Bra kontroll genom hela flödet då allt görs i huset.

Professionell och starkt motiverad personal.

Vi hjälper till att lösa hela det logistiska flödet.

Kontakta oss för mer information!

Försäljning Sverige: Heidi Avellan tfn: +358 50 363 42 72 eller via mail: offerter@punamusta.com

www.punamusta.com

matkärlek 1/2015

Stor guide!

RUNDORNAN KONST  NYA STJÄRNORNA  HITTA RÄTT I DJUNGEL BÄSTA TIPSEN

a hurr

52 PÅSFKFÉ BU Bjud Hem tiLL

GLU TEN

Lindha haLverade sin vikt

reCePt!

KESOBRÖD

2

•

matkarlek.nu

BAKA utan

SKÅNES

JOHN TAYLOr, R

101

Påskens GLADASTE BAKVERK

BÄSTA KROGAR OCH KAFÉER

Om svordoma sexighet och meningen med livet

a fyl

01

l

0–2015

VÅRBAKA

glutenfritt!

Bröd • Kakor Tarteletter

Dammsugare • Fågelb Munkar • Biskvier • on Gräddbullar Hallonbollar • Vaniljb ullar

SÖDERNS SKÖNASTE SHOPPING

ak

5

!b

5 år

LAGA GOTT & NATURLIGT

igt 1/2015 L aga gott & naturL 49 KRONOR

SÅ BAKAR DU LJU VLIGA, FYLLDA PETIT-CHOUER

Magasinet

•

åSe PaLeo Ät & njut med FrukoStSPeCiaL mera

er

matkärlek kör i gång med LCHF

58

LJUVLIGA

RECEPT

LÄCKER PAJ GLASS MED PASSION TIDSAM 4776-01

torn: Kostdok kroppar" bbar våra "Socker ru

Maten ska göra gott i kropp och själ!

Trädgårdsdags !

SMARTA TIPS FÖR EN KLASSISK SKÅNSK TRÄDGÅR

D

Bjud på lyxig

AFTERNOON TEA TIDSAM

4616-02

TIDSAM 4013-02

NR 2/2015 PRIS 49:00 DKK 49 • € 6

nr 2 2015 pris 59:– inkl moms finland 7,90 eur norge 69 nok

UNIK RECEPTSAM

inn fina

V BAKPRYLAR I Bakas 5-årslo tteri LING LÄNGST BAK I TIDNINGEN! 1

B: Mediavänner A nsla ”Hög servicekä och flexibilitet” Mediavänner och tidigare Mat & Vänner har samarbetat med PunaMusta under drygt 7 år.

Under den tiden har vi aldrig fått höra att någonting har varit omöjligt. PunaMusta, och vår dedikerade kontaktperson Heidi, har alltid återkommit snabbt med besked och offerter, gjort sitt yttersta för att förlänga tidsramar, är alltid flexibel och har en otroligt hög servicekänsla. Vi ser PunaMusta som en naturlig del av vår verksamhet.

Dessutom trycker PunaMusta till mycket hög kvalitet och med konkurrenskraftiga priser.

Vi startade Mediavänner under hösten 2013 och hade då två branschtidningar i vårt sortiment. Idag har vi vuxit och har nu förutom dessa även fem konsumenttidningar. Den senaste familjemedlemmen, Matkärlek, lanserade vi i mars.

Vi tvekar inte att fortsätta vårt samarbete och jag kan varmt rekommendera PunaMusta!

BG Nilensjö, VD Mediavänner Mediavänner AB, Billeplatsen 1, 252 23 Helsingborg.

www.mediavanner.se

Verktyg | EN DAG MED

BODY MAGAZINE:

Kroppen i fokus

Läsning för dem med muskler – eller dem som vill ha muskler.

Body magazine är det ledande magasinet för kroppsbyggare i Sverige. Vi hängde med redaktionen en dag på jobbet.

En typ av kroppsarbete.

Seth Janson plåtar atleten Frida Sjöström.

text Sally

50 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

Henriksson

foto Sandra

Johnson

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 51

En dag med | BODY

PLÅTNING

IG

YMMET OM EN STUND kommer de flesta maskinerna i gymmet i industrilokalen i stockholmsförorten Sollentuna att vara upptagna. Men än så länge är det tomt. Nästan i alla fall.

Längst in, vid en spegelvägg, håller fotografen och art directorn Seth Janson på att rigga sin utrustning. Han ställer upp flera skärmar och lampor.

Seth Janson har varit på plats i en timme redan och det har även dagens fotoobjekt, Frida Sjöström, nybliven Europamästare i klassen bikini fitness. Hon har intervjuats av reportern och redaktören Matilda Sjöstrand och nu sitter hon framför en spegel i ett rum innanför gymlokalen och blir sminkad och får sitt hår fixat inför fotograferingen.

Inspirerande bilder där atleterna visar sitt bästa jag, är bärande för Body magazine. Ett tränat öga ser direkt om atleten är i sin bästa form eller om hen har ”slappat till sig”.

Därför måste plåtningarna ske så snart efter en tävling som möjligt, atleterna kan inte hålla sig i toppform lång tid efter tävling, det är för krävande, menar Seth Janson.

– Förut gjorde vi i princip alla plåtningar i samband med de två stora tävlingar som då fanns för svenska atleter och lagrade bilder till framtida publiceringar, men nu har sporten vuxit och tävlingarna har blivit fler och mer utspridda över året, förklarar han.

Seth är både fotograf och art director och tar en stor del av Body magazines bilder, även om han också anlitar frilansfotografer. Frida Sjöström som är veteran inom bikini fitness har varit med i tidningen flera gånger förut och flyttar sig vant och tålmodigt mellan de olika maskinerna och visar övningar medan Seth Janson rör sig från liggande på golvet till stående på en pall för att få precis den vinkel han vill ha. Emellanåt kommer stylisten fram och fixar någon lock i Frida Sjöströms hår, eller smörjer in henne med mer olja så att musklerna ska blänka och bli mer framträdande.

Samtidigt på Egmont publishing i Solna sitter den tillförordnade chefredaktören Robert Stasinski i budgetmöte. Även Hannah Runsten, som är ordinarie chefredaktör men föräldraledig, är med. Liksom förlagschefen Per Melander och ekonomiansvarig. De pratar om vad 2016 kan tänkas innebära för utmaningar och vilka förändringar som kommer att behöva göras under hösten.

52 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

Seth Janson

Art director och fotograf.

På Body magazine sedan 1985. Bästa träningstips: Armhävningar – alltid i din närhet.

En dag med | BODY

3

TIPS FÖR ATT GÖRA BRA TIDNING:

54 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

ÄLSKA TEXT Jobba igenom allt in i minsta detalj. Bildtexter, rubriker, citat och brödtext. Lämna inget halvgjort.

Ä PÅ V G TIL

GMONT LE

För snart ett år sedan genomgick Body magazine en av de största förändringarna sedan tidningen startades 1981, då under namnet Bodybuilding och kraftsport. Alex Danielsson, chefredaktör sedan 2001, slutade och startade en konkurrerande sajt. I samma veva satte Egmont publishing in ett sparpaket och Body magazines redaktion minskades från fyra till tre anställda. Hannah Runsten, tidigare reporter och redaktör, tillsattes som ny chefredaktör men gick ganska snart på föräldraledighet. Tillförordnad chefredaktör blev Robert Stasinski, som i grunden är konstkritiker och kulturskribent, men som har ett stort träningsintresse och tidigare frilansat för Body magazine. Hela redaktionen, utom Seth Janson som jobbat där sedan 1985, byttes alltså ut på kort tid.

– Det är klart att det har varit tungt och belastande. När två personer som har varit med i tolv år försvinner så försvinner också deras ögon. Tidningen är inte särskilt mallad utan det är redaktionen som bestämmer vilken väg den ska gå. Men nya personer innebär också nya tankar vilket är bra, säger Seth Janson.

Robert Stasinski och Matilda Sjöstrand är inne på samma spår: – Redaktionen är lite som en släktmiddag där alla har olika relationer till tidningen. Det är en intressant balans. Vi har kanske inte samma vördnad för tidningen som Seth har.

Han är på sätt och vis Bodys själ och samvete. Vi är de som kommer in och vill förändra, säger Robert Stasinski, och får medhåll av Matilda Sjöstrand.

VI HAR TILLSAMMANS med Matilda Sjöstrand lämnat gymmet i Sollentuna och tagit pendeltåget till Egmont publishing i Solna. Seth Janson stannar kvar och fortsätter plåtningen i ytterligare ett par timmar. Över en lunch på en restaurang i närheten resonerar Robert Stasinski och Matilda Sjöstrand kring vad Body magazine betyder för sina läsare.

– Vår målgrupp är dedikerad och hängiven sin sport.

Vi måste utgå ifrån att de läser noga och vet vad de vill ha.

Som reporter försöker jag hela tiden hitta det som gör just den här intervjupersonen speciell. En bicepscurl är alltid en bicepscurl. Det gäller att hitta andra intressanta saker att skriva om, säger Matilda Sjöstrand.

Utöver magasinet, som kommer ut med tolv nummer per år, arbetar Body magazine även med bland annat webbsidan, rörlig bild och podcasten Body radio för att nå ut till målgruppen. Träningsövningar, kosttips och recept är populära bland läsarna. Målet är, och har sedan starten varit, att inspirera till träning och sund kosthållning. Än så länge är tidningen kärnan men redaktionsmedlemmarna tror att det kan komma att ändras. Matilda Sjöstrand tror mycket på sociala medier när det gäller att nå ut och jobbar med att Body magazine ska bli mer synlig och interaktiv. Även en mobilapplikation med digitala träningsdagböcker är på gång. Tanken är att man där ska kunna lägga upp sin egen träningsdagbok men också ta del av kompisars och kändisars träningsprogram.

– Body är med i ett pilotprojekt inom förlaget för att ta fram ett nytt betalningssystem. Det är ett slags abonnemang där man betalar per månad och förutom tidningen får man ta del av rabatter, erbjudanden och träningsprogram, säger Robert Stasinski.

VAR NYFIKEN Fundera alltid över hur man kan jobba på nya sätt. Bli inte bekväm!

Våga prova nytt!

TÄNK HELHET Tänk på alla element och hur de samspelar med varandra.

Frida Sjöström

Atlet med flera vinster i tävlingsgrenen bikini fitness.

Ursprungligen från Nora, Örebro.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 55

En dag med | BODY

OM BODY WWW.BODY.SE

Matilda Sjöstrand

Reporter och redaktör. På Body magazine sedan 2014.

Bästa träningstips: Knäböj, marklyft, rodd och militärpress.

HISTORIA Tidningen grundades av Ove Rytter under namnet Bodybuilding och kraftsport. 1989 döps den om till B&K Sports Magazine. 2005 får den namnet Body magazine och 2007 köps den upp av Egmont publishing.

UPPLAGA 10 300 TS-upplaga 2014 WEBBESÖKARE 40 000–50 000 unika besökare per vecka.

Källa: Kia index ÄGARE Egmont publishing

Robert Stasinski

Tf chefredaktör. På Body magazine sedan 2014.

Bästa träningstips: Variera träningen varje vecka.

56 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

MOT

LÄ MN

Så här blev resultatet av plåtningen.

ING

BODY MAGAZINES REDAKTION sitter på tredje våningen i den grå byggnaden i Arenastaden i Solna där Egmont publishing håller till sedan 2011. Mellan resetidningen Vagabonds och modemagasinet Kings redaktioner har de sina skrivbord. På väggen i gången utanför sitter magnetskenor som används för vägghängning av nästa nummer. Matilda Sjöstrand och Robert Stasinski granskar de sidor som nu hänger uppe. Det är en knapp vecka kvar till nästa lämning, mycket är på plats men en del saknas fortfarande. De konstaterar att det blir ett nummer med ovanligt många män den här gången, men i övrigt en bra blandning av kostråd och träningstips.

Matilda Sjöstrand slår sig ned vid sin dator för första gången den här dagen. Hon ska redigera frilanstexter och korrläsa texter till nästa nummer. Bredvid henne står Robert Stasinski vid sitt skrivbord och kollar igenom sin mejlkorg.

I och med att Body magazines redaktion är liten och alla tre redaktionsmedlemmarna sitter nära varandra har de sällan formella möten utan de tar oftast upp saker direkt när de kommer på dem. Det är ovanligt att de äter lunch ihop eller hittar på något tillsammans utanför jobbet, samarbetet fungerar bra ändå upplever de.

– Vi trivs bra ihop men är egentligen ganska olika och alla har sin tidsrytm. Robert jobbar mer eller mindre kontorstid, jag kommer gärna tidigt och går hem tidigare i stället och Seth brukar börja och sluta senare, säger Matilda.

Tränar tillsammans gör de heller inte, däremot var och en för sig. Alla tre kör styrketräning, Robert Stasinski även crossfit, men några tävlande bodybuilders är de inte.

De flesta beslut fattas kollektivt. Robert Stasinski tycker att det är viktigt att han i egenskap av chefredaktör är den som leder, inte den som bestämmer.

– Seth har jobbat här i 30 år och Matilda är bra på digitala medier. Det vore konstigt om jag skulle bestämma en massa saker utan att blanda in dem, säger han.

På gymmet i Sollentuna har Seth Janson avslutat fotograferingen av Frida Sjöström och plockat ihop all utrustning. Efter en fotografering på flera timmar är man trött såväl fysiskt som mentalt, säger han. Om han inte av någon anledning måste, föredrar han att inte kolla på bilderna samma dag som fotograferingen har ägt rum.

PÅ REDAKTIONEN lämnar Robert Stasinski sitt skrivbord och går en trappa upp till marknadsavdelningen för att prata igenom ett medskick till nästa nummer med marknadsansvariga Sandra Pärn. På vägen tillbaka till sin plats stannar han till hos annonssäljaren Tomas Bodell. Resten av eftermiddagen ägnar han åt att godkänna fakturor och skriva ledare till det kommande numret. Kanske ska den handla om Sveriges goda prestationer i EM i bodybuilding och fitness som hölls i Spanien i maj, eller så blir det kanske något om kroppsbyggarkulturen i Sverige och sammanhållningen inom den.

Det är en knapp vecka kvar till lämning och nu börjar den mest intensiva perioden som art director för Seth Janson. På den grå skrivbordsskärmen hänger ett par stora, röda hörlurar. De, och en keps, är snudd på nödvändiga för att det ska bli någon tidning förklarar Matilda Sjöstrand och Robert Stasinski. Seth Janson bekräftar den bilden: – Det blir väldigt mörkt dagarna innan lämning. Jag skärmar av mig och är nästintill okontaktbar. Jag sätter på mig min keps och drar ner den så långt det bara går, tar på mig hörlurarna, sätter på inspirerande musik – och bara kör.

Ett av Seths viktigaste arbetsverktyg.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 57

Trend | BÖCKER

Det pratas om kris i bokbranschen men tidskriftsvärlden ser de hårda pärmarnas potential. Med en nischad utgivning kan såväl varumärket som kontot växa.

Upp!

Lyft med böcker

Ett boksläpp kan få relationen till läsaren att lyfta.

text Tim

Andersson

NÄR MARTIN SCHIBBYE och Johan Persson släpptes ur fängelset i Etiopien 2012, efter att på falska grunder ha dömts för terrorbrott, ställde sig bokförlagen i kö. De två journalisternas fall var en brännande het, internationellt uppmärksammad berättelse. Ändå var det tidskriften Filter som till sist fick ge ut 438 dagar.

– Vi ville att femtio procent av intäkterna skulle gå till ny journalistisk, och inte till att värma upp bokförlagens stora byggnader, förklarar Martin Schibbye.

Dessutom hade Schibbye och Persson redan en relation till Filter genom att de frilansat för tidningen. Offside Press, som äger Filter och som de senaste åren har satsat allt mer på böcker, kunde tacka sin lyckliga journaliststjärna. Vid det senaste årsskiftet hade boken sålt i 170 000 exemplar – en lätt hisnande siffra för att vara en svensk reportagebok.

438 dagar är ett unikt fenomen, men Offside Press växande 58 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

bokutgivning är det inte. Tvärtom är det många tidskrifter och tidskriftsförlag som numera ser böckernas möjligheter. Det handlar inte sällan om nischade produkter i liten upplaga, direkt riktade till tidskriftens redan trogna läsekrets.

I ett slags kontrakurs mot bokförlagens jakt på billig produktion och digitala modeller är de dessutom ofta rejält påkostade.

– Det här är böcker som man vill ha liggande framme.

Precis som tidskrifterna signalerar de för omgivningen vem man är, säger Per Melander, förlagschef, Egmont Publishing.

Förlaget kommer att ge ut över tio böcker i år, en kurva som pekar uppåt. Satsningen handlar inte bara om varumärkesarbete.

Läs mer!

Fler av årets boktitlar på nästa sida.

– Jag skulle säga att intresset har ökat de senaste åren och försäljningen likaså.

På Bonnier Tidskrifter har Allt om mat hittills stått för den största utgivningen, med en jämn takt av tre till fyra böcker om året. Men nu ska man också testa nya ämnesområden, som hälsa och inredning.

– Bokutgivningen innebär absolut ett ytterligare ekonomiskt ben, det är därför vi har samlat den under ett område som vi kallar BT Books, berättar Åsa Rydgren, som är publisher och ansvarig för tidningsområdet Familj, Mode och Mat. SOM EN FÖRKLARING till framgången pekar hon på kom-

munikationskanalerna: med sina många tidskrifter och events har Bonnier Tidskrifter ett stort marknadsföringsfönster. Erika Philipson, förlagschef på Albinsson och Sjöberg, är inne på samma sak.

– Vi upptäckte att det var väldigt tungt att sälja genom bokhandeln. Med en liten nischad utgivning är det inte precis så att man blir kontaktad och får lov att komma på säljmöten för de stora kedjorna. Bokbranschen är väldigt centralstyrd.

Men det gick bra ändå. Albinsson och Sjöberg, som för några år sedan lade den inkomstbringande bokutgivningen på is på grund av en omorganisation, men som nu har planer på att ta upp den igen, hittade sätt för att själva få ut böckerna.

– Förutom att marknadsföra dem genom tidningarna ordnar vi ett flertal träffar på motorsidan, dit flera tiotusentals läsare kommer varje år. Och där säljer vi naturligtvis.

Ett bra exempel på att man kan klara sig utan bokhandlarna är serien Livet på landet förr, som görs genom ett samarbete mellan LRF Medias tidskrifter Land och

Minnenas Journal. Karl Zetterberg, chefredaktör för den senare, skapar själv böckerna där läsarbilder från 1900-talet samlas kring teman.

Kundernas engagemang har varit stort. Till vissa delar har det strömmat in över tusen bilder, och det finns bara plats för runt tvåhundra.

– När jag gjorde krigsåren var det en nittiotreåring som ringde en gång i veckan och med darrande röst undrade: ”När kommer nästa bok, jag börjar känna mig lite krasslig.”

Där kan man prata om deadline.

Livet på landet förr har framför allt sålts genom kuponger i Minnenas Journal och Land. Hittills har över hundra tusen exemplar nått läsarna, vilket har inneburit en viktig inkomstkälla.

Karl Zetterberg tror att tidskrifternas bokutgivning kommer att växa framöver.

– Man vet ju inte vart allting tar vägen med internet.

Men jodå, jag tror att böckerna kommer att finnas kvar – hittar man den specifika nischen är det inga problem.

Att han kan ha rätt vittnar Martin Schibbye om. Efter framgången med 438 dagar har han nu startat Blank Spot Project som jobbar digitalt med berättande utrikesjournalistik. Fast nej – helt digital kommer ju publiceringen inte att vara. Reportagen kan nämligen också komma att tryckas i bokform.

– Jag har hört mig för om det finns något intresse, och det har varit jättestort.

Läs mer om Martin Schibbye och Blank Spot Project på sid 14.

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 59

Trend | BÖCKER

NYA TITLAR Alltifrån trädgård till motorer och chicklit. Här är några av de böcker som tidskriftsförlagen ger ut under 2015.

MEDAN JAG VÄNTAR PÅ DIG

STORA TVÅTAKTSBOKEN

POLITIKERNAS EKONOMIBOK

Jenny Bergquist CHIC Aller Media

DEL 2 Jim Lundberg CLASSIC MOTOR Egmont Publishing

Måns Wikstrand DAGENS SAMHÄLLE Sveriges kommuner och landsting

Jim Lundberg följer upp sin Stora tvåtaktsboken med ännu en om tvåtaktare.

Den här gången ger han mekartips och reparationsanvisningar för 30 motorer från ABG till Zundapp KM50.

Politikernas Ekonomibok vill sprida kunskap om kommuners och landstings ekonomiska förutsättningar, beskrivet på ett lättläst och begripligt sätt. Till politiker och andra intresserade.

Medan jag väntar på dig är en roman om reportern Sanna som flyttar till London för att söka lyckan som frilansjournalist. Där finns Jake, killen hon är kär i, men som inte verkar ha fattat hur bra de skulle passa ihop.

S

åsen kan vara det som skiljer en bra rätt från en oförglömlig upplevelse.

Den kan förstärka smakerna, balansera och förhöja. Det gäller bara att veta vilken sås som passar till vad.

I denna bok har Allt om Mat samlat sina 400 godaste såser och bästa såsrecept. Här hittar du allt från klassikerna bearnaise och rödvinssås till nya favoriter som nuoc cham och violsås. Buljonger, röror och efterrättssåser får naturligtvis också plats.

Alla recept är indelade efter vilken typ av mat de passar bäst till och kommer dessutom med individuella rekommendationer.

S Å S

S Å S

400 recept ur Allt Om Mat

PERSEPOLIS

SÅS

Marjane Satrapi GALAGO Ordfront

ALLT OM MAT Bonnier Tidskrifter

LÖPARENS HJÄRTA Markus Torgeby Offside Press

I Sås har Allt om Mat samlat sina 400 bästa såsrecept. Här återfinns allt från klassikerna bearnaise och rödvinssås till nya favoriter som nuoc cham och violsås.

Buljonger, röror och efterrättssåser får också plats.

Markus Torgeby fick tidigt ta ett vuxenansvar för sin MS-sjuka mamma, men fann en fristad i löpningen. 20 år gammal bosatte han sig i en kåta i den jämtländska skogen och blev kvar i flera år – det blev hans väg till balans i livet.

Persepolis, som nu kommer i nytryck, är en skildring av Marjane Satrapis egen uppväxt i Iran efter den islamistiska revolutionen. Vi får följa Marji genom krig och diktatur, tonåren i exil och till kampen för ett självständigt liv.

60 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

HEALING Benny Rosenqvist, Marina Nilsson NÄRA Egmont Publishing

TRÄDGÅRDSFORM Karin Janrik, Viveka Ljungström ALLT OM TRÄDGÅRD Bonnier Tidskrifter

Healing ger ett andligt perspektiv på hälsa och varför vi blir sjuka. Boken är tänkt att fungera som en hälsoinspiration som inte utgår från varningar och skrämsel. En bok om att förändra sitt liv.

I Trädgårdsform presenterar Karin Janrik och Viveka Ljungström en omfattande guide som i 16 steg tar oss genom trädgårdsdesignens vindlande gångar för att vi till sist ska kunna formge vår drömträdgård.

Speciella intressen kräver speciella tidningar Vi har 16 specialtidningar som läses av mer än 1 miljon personer varje månad och vi fortsätter att utveckla nya tidningar utifrån intressen som våra läsare älskar.

Bilar och motorer förenar människor på ett fantastiskt sätt. Ålder, yrke och kön spelar ingen roll.

Oberoende av vilken tidning det gäller är vi nära läsekretsen.

camilla.sjoberg@fabas.se

www.fabas.se

Trend | BÖCKER

ENKÄT

BOK-

MÄSSAN

Den 24–27 september är det dags för årets bokmässa i Göteborg.

Omkring 100 000 besök väntas. Temat i år är ungersk litteratur och i programmet finns 388 programpunkter med 780 medverkande från 31 länder.

Vi frågade fyra tidskriftschefer om deras medverkan.

JOHANNA STÅL, chefredaktör Camino

MATTIAS GÖRANSSON, chefredaktör Filter

– Vi har en egen monter där vi säljer böcker, prenumerationer och gamla lösnummer.

Dessutom intervjuar vi personer på plats.

– Vi delar som vanligt monter med Offside och vår bokverksamhet, och har dessutom en separat monter för Hunger. I år satsar vi extra på böckerna, framför allt på Christopher McDougalls uppföljare till succén Born to Run – jakten på löpningens själ.

VAD BETYDER MÄSSAN FÖR ER? – Det är enormt roligt att möta andra tidskrifter, förlag och våra läsare.

Det är dessutom en bra säljkanal.

VAD SER DU FRAM EMOT MEST? – Bokmässan är en vecka innan jag förväntas föda mitt andra barn så jag kommer fokusera på att gå på seminarier och njuta av allt smart som sägs.

Och jag hoppas kunna hitta mycket litteratur som tar upp frågor om vår tids stora utmaningar: klimatet och miljön och problematiserande av frågor som evig tillväxt.

VAD BETYDER MÄSSAN FÖR ER? – I början var betydelsen enorm. Vi hade ingen marknadsföringsbudget att tala om, så Bokmässan var vårt bästa prenumerantraggarställe. Något år sålde vi nästan 2 000 prenumerationer. I dag är vi mer kända och därmed har betydelsen minskat.

VAD SER DU FRAM EMOT MEST? – Det är alltid kul att träffa läsarna.

NIKLAS STRÖMBERG, tf redaktionschef Svensk Bokhandel

KARIN LENNMOR, chefredaktör Svensk Damtidning

– Vi har en monter där vi presenterar oss som tidning och finns på plats för att diskutera och bekanta oss med så väl nya som gamla läsare.

– Jag ska hålla föredrag om papperstidningens överlevnad, om varför Svensk Damtidning fortfarande går bra och varför jag avskyr internet.

VAD BETYDER MÄSSAN FÖR BOKBRANSCHEN? – För dem som arbetar i branschen är det en viktig mötesplats. Det är givetvis lite av en firmafest men är också ett viktigt skyltfönster för branschen mot allmänheten, både genom de som kommer till mässan som publik men också alla de som tar del av den via media.

VAD SER DU FRAM EMOT MEST? – Brombergs förlag fyller 40 år i år. Deras middag och fest tror jag kommer bli en höjdpunkt.

VAD BETYDER BOKMÄSSAN FÖR ER? – Det finns för få sådana här event i Sverige. Ett jättebra sätt att synas och höras. Och mingla!

VAD SER DU FRAM EMOT MEST? – Bara det att vara i smältdegeln räcker för mig. Dessutom gillar jag att komma till Göteborg, det var här jag pluggade journalistik en gång i tiden.

Miljardärens vräkiga societets-bröllop Nr 31 Pris 29:–

23–29 juli 2015 Danmark DKK 39:– Norge NOK 40:– 4,70€

VICTORIAS HÄRLIGA SOMMAR • Kärleksgåvan från Daniel • Estelles nya bästis • Grillkvällarna • De hemliga utflykterna TIDSAM

0478-31

SDT 1531 29:-

62 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

Sommarguide!

BRÖLLOPS-YRA & CHAMPAGNEMINGEL I MONACO

HÄR SEMESTRAR KÄNDISARNA

TEXT: SALLY HENRIKSSON

Bildextra från Solliden

Gå på känsla och läsvänlighet i ditt pappersval

PE FC /05- 33-132

Unikt lågt CO2

Promoting Sustainable Forest Management www.pefc.org

är papperet med en lyxig silkes-

tryckning i rulloffset. Hör med ditt tryckeri eller fråga oss direkt!

len yta som ger en lättläst text

SCAs papperskvaliteter är certifierade i enlighet med FSC® och

med extremt god reproduktion av tryckta bilder. GraphoSilk

PEFC™. Självklart uppfyller vi även miljökrav som TCF (blekt

är det senaste årets stora succé som finns i sex gramvikter för

helt utan klorkemikalier), Svanen, EU-Ecolabel och ISO 14001.

sca.com/publicationpapers

SCA GRAPHIC PAPER NORDIC, Tel +4660194670

Allt du behöver veta om energibranschen ERA Energinyheter speglar energibranschen i Sverige och världen ur ett initierat och brett perspektiv. Ny läsning tio gånger per år i papperstidning, app och på webben.

Läs mer och prenumerera på www.era.se

Är det inte underbart …

När du öppnar en bok, vilken som helst Och i en mening …

Hittar din tvillingsjäl

Nummer 6 • 2014

oc h

No rd

eN S

St ör

el ma Sta

rk

Ni Ng

t

kritisk mm • Nu

• Nummer 6 • 2014

• 20 12 er 6

elmarknadstidning

2

• 201

ig eS

32

Ng StörSta elmarkN adStidNi SverigeS och NordeNS

Sveriges och Nordens största

mer 6

Num

Sv er

tid Na dS

chef IEA:s r för a varn iläge energ

Anders Ericsson lugn trots alla stormar

och Nor deN

s och

Sverige

www.era.se

Sver igeS

S Stö rSta

elm ark

Nad Stid

Möt Da Fåhrae niel cyklisteus, blev elb n som ilburen

NiNg • Num mer

s Norden största

Ida fick jobb direkt

ing

adstidn

elmarkn

+371 278 685 95

28

1 • 2015

utbIldnIng: Succé för elbranSchenS

ra.se

www.e

www.pnbprint.lv www.facebook.com/pnbprint

48

Pernilla

Win

e ny vd för nhed ästadtrum Svensk Energi g a pek dsm Bran t Energis t e r b

Stort reportage MåERAs nga turvalenkät Läs er från elbristens 15 kring fins partiernas om kärnkraft k Nepal 42 25 ra 12 olitik energip 18 t va allera de n st Nu ka t att in taket 18 lla am vi ns lö r på rta et lcelle bo so r iljarde öretag e 20 1,8 m handelsf llapsad ko när el & Kultur Kraft

Norska Hafslund tar för sig av Sveriges elkunder

betar h tag ar oc Elföre ttenkraft gfald 14 för va isk mån biolog

TS Sales Academy Från mediesäljare till affärsskapare - temat för vår nya utbildning som vänder sig till dagens och morgondagens mediesäljare.

Här når du

SverigeS Hundägare

Konsumentmönster förändras, medielandskapet ritas om, annonsörerna letar nya vägar och gamla affärsmodeller gäller inte längre.

Läs mer på ts.se

TS Mediefakta AB, Vasagatan 11, 114 78 Stockholm Tel. 08-507 424 00 info@ts.se www.ts.se

Allt_om_tidskrifter_110x140.indd 1

2015-02-20 15:31

SYNS MAN – FINNS MAN! AnnonsKrafts filosofi är att målmedvetet skapa goda och långsiktiga relationer med kunder, uppdragsgivare och samarbetspartners.

Vårt motto är att det ska vara enkelt och roligt att göra affärer med oss, både som annonsköpare och uppdragsgivare.

Presskontakt: Eva Fernvall 070 – 590 28 93 Maria Andersson 070 – 447 52 00 press@apoteket.se

Följ oss: Pressrum mynewsdesk.com/se/apoteket_ab Facebook facebook.com/apoteket.se

Välkommen till...

Twitter @apoteket_ab Kontakta Göran Cavallin eller Roger Nilsson

LinkedIn linkd.in/15KWwsL

Telefon 0651-169 00 • E-post: info@annonskraft.se www.annonskraft.se

Oöverträffad kompetens och erfarenhet inom prenumerationshantering ERFARENHET

BRANSCHKUNSKAP

TILLFÖRLITLIGHET

UTVECKLINGSKRAFT

Behöver ert förlag hjälp med prenumerationshanteringen?

PressData är Sveriges ledande fullservicebyrå – vi har den erfarenhet, branschkunskap, tillförlitlighet och utvecklingskraft som krävs för att ge det resultat ni behöver!

Läs mer om våra tjänster och hur vi kan hjälpa er med er prenumerationshantering på www.pressdata.se

PRESS DATA Namnlöst-7 1

Box 3217, 103 64 Stockholm

Automatiska uppdateringar mot SPAR/ företagsregister Elektronisk handel

Kundanalyser

Prenumerationshantering Internetlösningar

Besök: Primusgatan 20, Stockholm

Adressurval

DR/DM

Tel: 08-738 47 00

info@pressdata.se

www.pressdata.se

2013-08-15 10:59:52

Vi säljer för de största tidningarna i Sverige!

VI GRÄVER DÄR DU BOR SUSANNE PETTERSSON REDAKTIONSCHEF

UPPLAGA:

534 900 TS helår 2014

UPPLAGA:

534 900

UPPLAGA:

397 200

TS helår 2014

TS helår 2014

SUSANNA SKARRIE, VD & CHEFREDAKTÖR

hemhyra.se

Välkommen till d.a. media

Hem&Hyra BOSTADSJOURNALISTIK PÅ RIKTIGT grävannons.indd 1

Nu säljer vi även för Kloka hem – Sveriges ledande magasin för klimatsmarta hem och väldesignad ekologisk livsstil.

www.da-media.se

Med Kollega når du 40 fullsatta Globen – åtta gånger om året!

Chefens guide i vardagen!

FLYGPERSONAL LARMAR OM SÄKERHETEN TREND:

DIN KOMPIS I ARBETSLIV ET

Chef&Karriär

FUNKAR DET

DIN KOMPIS I ARBETSLIVET

NR 8 DECEMBER 2014

HÄR FÅR DE ANSTÄLLDA RÖD DAG NÄR DE VILL

DE NYA JOBBEN

Konstnärlige ledaren Tilde Björfors och vd:n Anders Frennberg på framgångsrika Cirkus Cirkör.

Superentreprenören Johan Wendt knäcker koden och startar programmerarskola för unga

NR 1 2015

ELBILEN

i tjänsten – en ren vinstaffär

KULTURKROCKAR får ditt företag att blomstra

MULTITASKING

– korkat med många bollar i luften

Musarm & värk

7 AV 10 KVINNOR DRABBAS

Så reser Rör inte min prilla! du säkert i jobbetHOT OM FÖRBUD UPPRÖR Slå in julklapparna Från tvist till AD som proffsen VÄGEN MOT UPPRÄTTELSE Andrea Reschias otroliga resa

– de fixar balansen mellan stålarn

LENA PADUKOVA, VD på Integrationsbolaget om CSR

Förnyaren

a & visionen

STÖRSTA TIDNING OM ARBETSLIVET

Han tar Ellos från dammig postorder till hipp e-handel

EN TIDNING FÖR UNIONENS CHEFSMEDLEMMAR

NR 1 2015

Kollega går ut till Unionens drygt 600 000 privatanställda tjänstemän där många arbetar som inköpare. Våra branscher är bland andra IT & Telekom, Farmaci & Hälsa, Handel, Service & Tjänster, Konsult & Finans.

För annonsering, kontakta: Bengtsson & Sundström Media AB, 08-10 39 20, www.bs-media.se

»Socialt engagemang är bra för affärerna«

M AT H I A S EKSTRÖM

KOLLEGA CIRKUS PÅ JOBBET ÄR SVERIGES

Passa på att synas i en tidning som är: • Nytänkande • Trovärdig • Inspirerande

Chef&Karriär F Ö R D I G S O M V I L L LYC K A S S O M L E D A R E

NR 6 SEPTEMBER 2015

STANNA ELLER GÅ?

När arbetet blir rutin

PLUS

Orvesto helår 2014

Telefon: 08-786 03 34

2014-05-27 14:55:20

PRIVATLEASING AV BIL – SÅ

RÄCKVIDD:

21 000

C&L 001_OMSLAG.indd 1

2015-05-05 13:46

Chef & Karriär är en ny tidning från Unionen med tips, råd och stöd för chefer och ledare som vill utvecklas. Här når du mer än 70 000 beslutsfattare.

För annonsering, kontakta: Bengtsson & Sundström Media AB, 08-10 39 20, www.bs-media.se

Sveriges Tidskrifter | EXPERTFRÅGAN

Hur skyddar man sitt varumärke och stoppar snyltare?

Advokat Magnus Tonell ger svar.

"Varumärken kan bestå av ord, figurer, siffror, bokstäver och en varas form eller förpackning."

Varför är det viktigt att skydda sitt varumärke?

– För att inte andra ska kunna dra nytta av ditt renommé eller solka ditt rykte. Har du skyddat ditt varumärke har ingen annan rätt att använda ett förväxlingsbart märke på sina varor eller tjänster.

Medie- och immaterialrätt

Magnus Tonell

Magnus Tonell är advokat och delägare på ADN Law Advokatfirma, med särskild inriktning medierätt och kommersiella avtal på immaterialrättsområdet.

Han hjälper dig med dessa frågor.

Räcker det inte med utgivningsbeviset.

Det ger väl ändå ett visst skydd?

– Ett utgivningsbevis måste man ha, enligt lag, om man ska ge ut en periodisk skrift. Ett utgivningsbevis ger, precis som du säger, ett visst skydd av själva titeln, eftersom ingen annan kan få utgivningsbevis för samma titel eller en förväxlingsbar titel. Men skyddet är svagt jämfört med det varumärkesrättsliga skyddet.

Hur ska man tänka när man väljer titel?

– Många tidskrifter vill ha ett beskrivande namn, som gör det tydligt för målgruppen vad det handlar om. Men man kan inte ha ensamrätt till ett beskrivande namn, det godkänner inte PRV. Tidningen Båtliv nekades exempelvis registrering.

Det är större chans att få skydd som varumärke av ett särpräglat ord som inte är direkt beskrivande.

Vad kan man egentligen registrera: en färg, ett ljud, ett typsnitt?

– Ja, ett varumärke kan innehålla alla tecken som

3

SNABBA KOM-IHÅG

1. Ansök om utgivningsbevis hos PRV.

kan återges grafiskt. Ord, figurer, siffror, bokstäver och en varas form eller förpackning.

Om varumärket är registrerat som tidskrift, kan någon annan sälja till exempel skor under samma namn?

– Ja, eventuellt. I en varumärkesansökan anger du vilka varor och tjänster du vill använda varumärket för. Många förlag rymmer en bred verksamhet under sina varumärken, alltifrån event till kurser.

Därför kan det vara klokt att registrera för flera klasser. Men ju fler klasser din ansökan omfattar, desto dyrare blir den.

Om man inte har registrerat varumärke hos PRV, kan man ändå få rätt i en varumärkestvist?

– Ja, man kan få rätt om varumärket anses inarbetat. Om märket är identiskt eller förväxlingsbart, eller om konsumenten skulle kunna tro att det finns ett kommersiellt samband mellan företagen – och det äldre varumärket anses inarbetat i juridisk mening. Men inarbetning är ofta svårt att påvisa. Därför är registrerat varumärke att föredra.

Vad bör jag tänka på vad gäller domännamn?

– Registreringen av domännamn är en separat historia. Alla domäner som slutar på .se och .nu registreras hos Internetstiftelsen i Sverige.

2. Registrera om möjligt varumärket hos PRV.

3. Registrera domännamn och närliggande domännamn hos Internet-stiftelsen i Sverige (IIS. se).

Nr 3 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 67

? !

Varför får vi trycka fler och fler tidskrifter?

Fråga Angelos!

0480-44 48 16 tidskrifter@lenanders.se

Tre 8-färgs tryckpressar Eget bokbinderi Lager, plock & pack Distribution Glädje!

www.lenanders.se • info @lenanders.se Tel. 0480 - 44 48 00

ISO9001 ISO9001 C E RT I F I E D CERTIFIED

ISO14001 ISO14001 RTIFIED CERT IFC I EE D

ISO12647-2 ISO12647-2

PEFC/05-38-143

PEFC/05-38-143

Promoting Sustainable Promoting Forest Management www.pefc.org

PEFC/05-38-143

Sustainable Forest Management Promoting Sustainable www.pefc.org Forest Management

www.pefc.org

Sveriges Tidskrifter | MEDLEMSSIDOR

Sveriges Tidskrifter har knutit till sig ett antal experter inom områden som är av stor betydelse för tidskriftsutgivare.

Som medlem har du tillgång till kostnadsfri rådgivning i enklare frågor. Kontaktuppgifter till våra experter hittar du på sverigestidskrifter.se

Annonsförsäljning Peter Söderstam har lång erfarenhet av annonsförsäljning och medierådgivning. Han kan bland annat svara på frågor rörande utveckling av kreativa annonslösningar och kompetensutveckling.

Management Björn Lorentzi har mer än 20 års erfarenhet av ledarskap från en rad olika chefsroller inom IDG, Bonnieroch Medströmsförlagen. Han pratar gärna med dig om management och kompetensförsörjning.

BLI MEDLEM

Sociala medier, digital utveckling och ledarskap Frida Boisen är sociala medierstrateg författare, krönikör och föreläsare och har arbetat som chefredaktör i tiotalet år i magasinsbranschen och kvällstidningsvärlden.

Medie- och immaterialrätt Magnus Tonell är advokat och delägare på ADN Law Advokatfirma, med särskild inriktning medierätt och kommersiella avtal på immaterialrättsområdet. Han hjälper dig med dessa frågor.

Sveriges Tidskrifter är Sveriges största branschorganisation inom medievärlden. Organisationen består i dag av cirka 360 av de mest välkända och bästa tidskrifterna som ges ut i Sverige.

Vi kan hjälpa dig med förhandlingar, råd, utbildning och fakta om tidskriftsbranschen.

KÄLLA: DATAINSPEKTIONEN, IAB

24 _ 9

BOKMÄSSAN. På Sveriges Tidskrifters scen kan du bland annat se journalisten Elinor Torp berätta om sin nya bok ”När jobbet skadar själen”. CarlEinar Häckner trollar.

Missa inte heller Susanna Alakoski och Kristian Lundberg.

Momsfrågor Mattias Fri är skattejurist med inriktning på moms.

Mattias har arbetat med momsfrågor i drygt 15 år, först på Skatteverket och sedan som rådgivare. Mattias hjälper dig med moms, reklamskatt och andra skattefrågor.

KALENDARIUM 23 OKTOBER

PO för en halv dag. Pressombudsman Ola Sigvardsson berättar om varför Sverige har ett pressetiskt system, hur det är uppbyggt och ställer deltagarna inför knepiga frågeställningar.

13 NOVEMBER

Vässa texterna under en heldagsworkshop. Filters chefredaktör berättar om arbetet bakom reportagen i Filter, Offside och Hunger, men även om framknådandet av nya vinjetter och hur du får fråga/svar-intervjuer att svänga.

26 NOVEMBER

Sveriges Tidskrifters årliga Tidskriftsdag och Tidskriftsgala.

Seminarium och galamiddag med utdelning av Tidskriftspriset 2015.

Reklamjuridik Pär Leander har lång erfarenhet av marknadsrättsliga frågor. Hans specialinriktning är på marknads- och immaterialrätt. Pär kan svara på frågor om den löpande verksamheten och annonsering.

Affärsjuridik Anders Ericsson är advokat med mer än 15 års erfarenhet som rådgivare inom svensk och internationell affärsjuridik, bland annat kommersiella avtal, bolagsrätt och kommersiella tvister.

Sveriges Tidskrifter AB

Vasagatan 50 111 20 Stockholm Tel: 08 545 298 90 Fax: 08 14 98 65 info@sverigestidskrifter.se www.sverigestidskrifter.se

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 69

Till sist | KRÖNIKA

Pamela Andersson:

J

"Vad pratar tjejerna i kassan på ICA i Hudiksvall om? Är det chiafrön eller paleo som är hetast för 30-ishtjejerna?"

ag sprang med mina läsare i går.

Vi tog en tur, en ganska lång tur, i Hagaparken i Stockholm och det var perfekta träningsförhållanden, en sval sommarkväll utan sol. Löparväder. Inga problem att springa i shorts och linne utan att frysa eller svettas för mycket. Mycket syre i luften efter en mindre regnskur tidigare på eftermiddagen.

Träningen var till för dem som ville komma i form inför vårt eget lopp ToppLoppet – och jag kom sist.

Extremt mycket sist.

Benen gick liksom i baklås, jag orkade inte ens hela rundan.

När de andra körde intervaller i backen med löparcoachen vände jag och gick tillbaka till samlingsplatsen. Jag kände redan på tillbakavägen att det smärtade i höften och att träningsvärken skulle vara grym på baksida lår resten av veckan.

Vi var drygt 70 personer och alla sprang fortare än mig.

Som privatperson skulle jag ha varit helt knäckt. Att misslyckas finns inte, att komma sist är ett totalt no-no.

Men med läsarna – en fullträff!

Jippie! (Trots att jag faktiskt inte gick in i väggen med flit).

ToppHälsas devis att ”alla kan vara med”, inkluderar ju sådana som nyss har kommit i gång, de som inte är så snabba ÄN, men som vill bli det.

Jag är mitt eget levande varumärke. ToppHälsas viktigaste spelare.

Någon måste komma sist. Perfekt att jag själv gör det då.

I dagens mediesamhälle är det ett måste att 70 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 3 2015

sticka ut. ToppHälsa tampas med 425 olika tidskrifter om att få synas i butikshyllorna eller komma med på instagrambilder som läggs ut av läsare med många följare. Att identifiera sin läsekrets och veta precis på vilken nivå man ska ligga för att vara kittlande, närvarande, lagom utmanande och så spännande att ickeprenumeranterna ska vilja köpa nästa nummer, och nästa, och nästa är en av chefredaktörens viktigaste uppgifter.

V

ad pratar tjejerna i kassan på ICA i Hudiksvall om? Är det chiafrön eller paleo som är hetast för 30-ishtjejerna? Ska en sportbehå ha korsade axelband eller brottarrygg? Vilken puls ska jag ligga på för att förbränna? Hur ska jag bibehålla formen i vinter?

Jag testar allt.

Min redaktion testar allt.

Hur funkar det? Är det värt det? Var tar det?

På magen, rumpan eller låren?

Trovärdigheten är inte till salu och läsarkontakten ger oss en stark identifikation med den genomsnittliga svenska kvinnan.

Jag är som alla andra och försöker hålla koll på maten, vikten, träningen. Jag reser, köper gymkort som jag sen inte använder, unnar mig en spabehandling och får cancer.

Och jag springer med läsarna trots att kroppen värker efter alla cellgifter.

Kan jag, kan alla och varumärkets usp är starkare än någonsin.

Alla kan vara med.

Och ingen behöver vara rädd för att komma sist – den platsen är vikt åt mig.

Krönikör

Pamela Andersson Chefredaktör ToppHälsa

En inspirerande stund.

Från Sveriges tidningsmakare direkt till tre-fikat.

Vi ser till att Sveriges tidningsälskare får det de väntar på. Med rätt verktyg kan vi effektivisera din distribution och hjälpa dig att bygga ännu starkare relationer med brevlådan som kanal.

Vad finns i din Bringleverans?

! n e g i l t n Ä NU SATSAR VI PÅ TIDSKRIFTER a ekt Korta ledtider • Snabba leveranser • Omfångssteg om 4 sidor • Säljkontor i Eskilstuna, Västerås och Stockholm

www.ektab.se

Miljöcertifierat tryckeri ISO 14001

Försäljningschef Västerås/Eskilstuna Fredrik Olofsson - 076-801 29 52 - fredrik.olofsson@ektab.se Försäljningschef Stockholm Åke Persson - 073-684 45 03 - ake.persson@ektab.se