Allt om Tidskrifter nr 2 2015

HOT & HAT. Journalisterna som tar striden.

Ett medlemsmagasin från Sveriges Tidskrifter Nr.

SUCCÉ

T IG

ILL DIG I

L TA

2 2015

MÄT

D

Om tio år: ”Vem vet?

En sak vet jag bara.

Jag kommer att ha köpt en stuga där jag kan sitta och skriva. Det är ett mål. Förutsatt att jag lever då.”

EXPOS CHEFREDAKTÖR DANIEL POOHL OM HATKULTUREN

Farlig tystnad

3 MEDIEPODDAR DU INTE FÅR MISSA

KAOS ELLER ORDNING? SKRIVBORDET BERÄTTAR VEM DU ÄR

400

Välkommen | till ALLT OM TIDSKRIFTER

330 redaktörer kan inte ha fel!

M

Åtta.45 är Sveriges största och ledande tryckeri av tidskrifter. I dag producerar vi 400 st tidskrifter i egna lokaler. Vilket bäddar för en trygg och säker produktion.

Med Sveriges modernaste maskinpark kan du lämna din tidskrift i säkra händer och försäkra dig om att den produceras på ett optimalt sätt.

Gå in på www.atta45.se/flipptidskrift och läs mer.

c k så. o u d a t s e Våg a t at t du r a r e t n a Vi g a r bl i r nöjd .

FLIPP står rent tekniskt för Fler Intag Pressade Priser.

Vi kan samla så många jobb som möjligt och bara byta tryckplåt, inte papper. Vi samordnar din trycksak med andra tryckuppdrag och trycker på våra huspapper.

08-553 348 00 • www.atta45.se

Nr 010

itt skrivbord är en röra.

Pennorna ligger inte i ordning, högarna av papper tycks föröka sig av egen kraft och ovanpå alltsammans tronar kaffekopparna. De som borde ha diskats igår, eller om det nu var förra veckan? I mina mörkaste och mest stökiga stunder tittar jag upp ur röran och tänker på det kreativa kaoset. Och på Amelia Adamo. När vi jobbade nära varandra på Bonnier Tidskrifter brukade hon säga: ”Att leta i skrivbordshögar, det är små öar av vila för oss stökiga människor som alltid har så mycket på gång i huvudet.”

Oavsett hur det är med den vilan skulle jag ogärna visa upp mitt skrivbordsstök på bild. Men jag är glad att det finns andra i branschen som är så modiga. Med start på sidan 49 möter du tre branschprofiler med helt olika skrivbordsstil. Läs, inspireras och roas.

I det här numret kan du också läsa om ett betydligt mer allvarligt ämne.

Allt om tidskrifter har belyst den eskalerande trenden med hot och hat mot journalister. Jag tror att vi vanligen förknippar journalisthatet med dagspress, men frågan angår i högsta grad även tidskriftsbranschen. Kanske är det till och med allvarligare då. Det handlar om redaktioner som ofta har mycket små möjligheter att skydda sig mot attacker. Vi måste på allvar ta till oss tanken att det som hände i Paris med Charlie Hebdo, lika gärna hade kunnat drabba magasinet Expo i Sverige.

Polisens storsatsning på att skydda journalister kommer verkligen i grevens tid.

Kerstin Neld Vd Sveriges Tidskrifter

MOMS 1 Äntligen kan vi komma att få gemensam moms om 6 procent för såväl tryckta som digitala medier. EU-kommissionen lägger under 2016 fram ett förslag om ändrat momsdirektiv.

MOMS 2 Finansminister Magdalena Andersson meddelade i en interpellationsdebatt den 28 april att Finansdepartementet inte avser fatta några politiska beslut i tryckerimomsfrågan. Tingsrätten i Göteborg och Tingsrätten i Nyköping har kommit till vitt skilda slutsatser i den civilrättsliga delen av frågan.

Med andra ord – den Kafka-liknande momshärvan fortsätter för våra medlemmar.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 3

ANSVARIG UTGIVARE

Innehåll | MARS 2015

Kerstin Neld

Erik Pettersson, chefredaktör Husdjur.

Designprovning Skaver tidningsformen men ni vet inte riktigt var ni ska plåstra?

A4:s Designprovning ger en proffsanalys av er tidnings design.

I 100 detaljerade punkter går våra designkonsulter igenom bland annat typsnitt, bildval, rubriker, illustrationer och formgivning.

Resultatet presenteras i ett besiktningsprotokoll och en visuell presentation. Boka Designprovningen och få ett utmärkt underlag inför kommande utvecklingsprocesser. n Kontakta A4 på: info@a4.se eller 08-556 06 440

Madeleine Bäck

ART DIRECTOR Kajsa Isenberg

SKRIBENTER

Sally Henriksson, Sara Hörberg, Barbro Janson Lundkvist, Annika Persson, Annika Larsson Sjöberg, Karin Tideström

FOTOGRAFER

Camilla Lindqvist, Sandra Johnson, Margareta Bloom Sandebäck

TRYCK

Sörmlands Grafiska, Katrineholm.

Inlaga tryckt i 16-sidig offsetpress, omslag i arkpress.

PAPPER

Omslag: Träfritt bestruket 200 gram Inlaga: GraphoSilk 90 gram från SCA

LACK

UV-lack från Ranhammar

DISTRIBUTION Bring Citymail

OMSLAGSFOTO Camilla Lindqvist

KONTAKT UTGIVARE Sveriges Tidskrifter 08 545 298 90 info@sverigestidskrifter.se

ANNONSFÖRSÄLJNING Robert Wallner, Mediakraft, 08 23 45 32 ISSN 2000-1592

Ottars chefredaktör Anna Dahlqvist om hatattacken mot tidningen.

Aldrig döv för rasismen.

Läs vårt formidabla nyhetsbrev!

Skicka ett mejl till info@a4.se

Mät dig aldrig mätt

Följ användaren till digital succé.

T & HA T

24 Skarpt läge.

30 Helle Klein vägrar vara hemlig.

34 Attacken mot Ottar.

38 Enkät.

KONTAKT REDAKTION

Allt om tidskrifter / A4 Bondegatan 21, 116 33 Stockholm red@alltomtidskrifter.se 08 556 06 441

O :H

24–39

A

TE M

”Vår tidning har funnits i 70 år och har ett strålande renommé.

För att leva upp till de höga förväntningar som läsarna då har krävs proffs med fingertoppskänsla.

Därför väljer vi att samarbeta med A4.”

CHEFREDAKTÖR

43 49

16

Skrivbordets psykologi Ordning, fluff eller stök?

3 7 8 11 12

Välkommen Just nu Folk VS Favoriter

PORTRÄTTET DANIEL POOHL Expos chefredaktör vägrar låta högerextremismen vinna. Han gläds åt att fler medier tar upp kampen.

63 65 66

Experter Kalendarium Krönika

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 5

15 TALET FEMTON Medieruset, Sveriges Tidskrifters löpartävling, fyller 15 år i år. Det är lika mycket ett branschmingel som ett motionslopp och sedan starten 2001 har antalet anmälda ökat från cirka 200 till 500 i år.

I år går Medieruset av stapeln den

17 17.30 JUNI

KL.

Vi har högt i tak … …både när det gäller våra produktlösningar och vår företagskultur – för hos Stibo Printing Solutions är allt möjligt.

Vi har förenat kreativa hjärnor med högklassig produktion och effektivitet. En mix som ger utrymme för nytänkande, samtidigt som kostnaderna effektiviseras. Ta tillfället i akt att tänka nytt, produktutveckla och effektivisera din tryckta kommunikation.

– tillsammans kan vi ge din idé luft under vingarna.

Kontakta oss och vi berättar mer vad vi kan erbjuda.

Frank Graver Poulsen Scandinavian Sales Manager Tel.: 0769 47 65 66 frpo@stibo.com

Stibo Printing Solutions – Skandinaviens ledande och modernaste tidskriftstryckeri Vi erbjuder trycklösningar för utgivare av magasin och tidskrifter. I alla faser av produktionen fokuserar vi på effektivitet, flexibilitet, kvalitet och säkerhet. Det är komponenter som garanterar dig en enkel och professionell hantering och produktion av dina trycksaker.

Vi är en del av Stibokoncernen som med divisionerna Stibo Printing Solutions, Stibo Systems och CCI Europe är ett av Skandinaviens största kommunikationsföretag. Koncernen är globalt verksam med dotterbolag i Europa, Nordamerika samt Öst- och Sydöstasien och sysselsätter ca 1100 medarbetare.

Stibo Printing Solutions, Landskronavägen 25B, SE-252 32 Helsingborg, Tel.: 0728 57 59 90, www.stibographic.se

i Lill-Jansskogen bakom Stadion i Stockholm.

I tryck | JUST NU

TRE I RAD / PODDAR HALL OF FEMMES Samira Bouabana och Angela Tillman Sperandio, designerduon bakom det internationellt hyllade projektet Hall of Femmes som lyfter fram kvinnliga formgivare, har startat en poddserie. I den uppmärksammar de några av de mest inflytelserika formgivarna i världen. Först ut var Ruth Ansel, Janet Froelich och Massimo Vignelli.

Nytt avsnitt kommer varje fredag.

JOURNALISTENPODDEN I mars var det äntligen dags för tidningen Journalisten att starta podd om medier och journalistik. Första avsnittet sändes från grävseminariet i mars. Nils Hanson, projektledare för SVT:s Uppdrag Granskning och Föreningen Grävande Journalisters nestor, intervjuades. Sveriges Tidskrifters ordförande Unn Edberg var med i april och pratade om tidskrifternas och organisationspressens framtid.

BANBRYTARE I den hyllade podden Banbrytare intervjuade Klas Ekman journalister och redaktörer som drivit featurejournalistiken framåt i Sverige.

Tyvärr blev det bara två avsnitt förra året och efter det tycktes podden somna in. Men misströsta inte. Klas Ekman lovar en fortsättning så snart hans två nya bokprojekt är i hamn.

– Så fort det börjar lugna ner sig igen så drar jag igång, säger han till Allt om tidskrifter.

GRATTIS! … Tor Johnsson, bildjournalist på Journalisten, som vann pris för Bästa foto på Fackförbundspressens dag i april. Bilden publicerades i reportaget ”Urmjölkad marknad” i Journalisten nr 9 2014 och föreställer frilansfotografen Anders Alm som i över ett år dokumenterat arbetet på ett lantbruk i Tornedalen.

Varför vann din bild?

– Att just min bild vann tror jag till stor del beror på hur Journalisten arbetar med bildjournalistik. Till skillnad från de flesta tidskrifter som enbart använder sig av frilansfotografer så är jag anställd på tidningen.

Det ger mig stor möjlighet att vara med vid planeringen av tidningen och i och med det skapas bättre möjligheter att ta bra bilder.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 7

Folk | BRANSCHNYTT

Våra tryck lämnar rätt avtryck, men inte i din plånbok!

TRE FRÅGOR TILL MARTIN AHLQUIST avgående chefredaktör för nyhetsmagasinet Fokus.

Varför lämnar du tidningen?

– Jag har under en tid funderat på både vad som är bäst för mig och vad som är bäst för Fokus. Efter att ha startat upp och arbetat på en och samma tidning i tio år är det nästan ett personligt självändamål att göra något annat. Tidningen och organisationen har nu också en position och en stabilitet som gör det möjligt för mig att lämna över till någon annan. Jag tror helt enkelt att det på sikt är bra för Fokus med ett byte.

Maria Croon

är ny annons- och affärsutvecklingsdirektör på Bonnier Tidskrifter.

Hon var tidigare vd för Forma Publishing Group.

Anders Köhler och Dick Eriksson

tillträdde i mars som Digital Advertising Specialists på Bonnier Tidskrifter. Anders Köhler kommer närmast från Blocket.se där han var Key Account Manager. Dick Eriksson arbetade senast som säljare på Career Group Sverige.

8 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

Anna Hjorth

är ny chefredaktör på Hotellrevyn, Hotelloch restaurangfackets tidning. Hon har tidigare varit på Polistidningen.

Jennie Malmberg

är ny redaktionschef på Råd & Rön. Hon kommer närmast från Aftonbladets featureavdelning, där hon jobbat med Sofis mode.

Vi är ett av Sveriges största tryckerier.

Testa oss på en offert så förstår du varför.

Box 4018 390 04 Kalmar Tel. 0480 - 44 48 00 info@lenanders.se www.lenanders.se

TEXT: BARBRO JANSSON LINDKVIST

Vad ska du göra nu?

– Jag tänkte först att jag skulle ha ett färdigt jobb att gå till, men det visade sig vara svårt. Jag klarade inte ens av att formulera för mig själv vilken sorts jobb jag ville ha. I tio års tid har jag tänkt på vad som är bäst för Fokus. Jag behöver lite tid för avgiftning. Nu är jag föräldraledig fram till sommaren och sedan ska jag ha semester. Sedan får vi se. Med min bakgrund först inom public service och sedan på Fokus är det viktigt för mig att arbeta med något jag tror på. Den fördjupande och intellektuellt hederliga journalistikens viktiga roll i samhället är något jag alltid kommer att gå igång på.

TEXT: KARIN TIDESTRÖM FOTO: CAMILLA LINDQVIST

Har det nya vinstkravet som Fokus fått spelat in?

– Det korta svaret är nej. Tidningen har fantastiskt bra och uthålliga långsiktiga ägare och det finns egentligen inte något nytt vinstkrav. Det har hela tiden varit ett självklart och ständigt närvarande mål för oss att Fokus i förlängningen ska bära sina egna kostnader.

Det finns en samsyn kring detta hela vägen från ägare till medarbetare.

ISO9001 ISO9001 C E RT I F I E D CERTIFIED

ISO14001 ISO14001 RTIFIED CERT IFC I EE D

ISO12647-2 ISO12647-2

PEFC/05-38-143

PEFC/05-38-143

Promoting Sustainable Promoting Forest Management www.pefc.org

PEFC/05-38-143

Sustainable Forest Management Promoting Sustainable www.pefc.org Forest Management

www.pefc.org

I tryck | REDAKTIONEN LÄSER

En inspirerande stund.

Från Sveriges tidningsmakare direkt till tre-fikat.

UNIVERSITETSLÄRAREN

DÅ

Vi ser till att Sveriges tidningsälskare får det de väntar på. Med rätt verktyg kan vi effektivisera din distribution och hjälpa dig att bygga ännu starkare relationer med brevlådan som kanal.

MODERNARE FORM Tidskriften Universitetsläraren har fått ny kostym. Det är Jan Sturestig på Appelberg som ansvarat för redesignen.

Posttidning B Universitetsläraren Box 1227, 111 82 Stockholm

Universitetsläraren nr 3 • 2015

E

ekonomutbildningarna haft hälften kvinnliga studenter.

Som lärare har jag aldrig slagits av att de manliga studenterna anna varit varken bättre tyllström eller sämre än de kvinnliga. Men enligt SCB har kvinnorna presterat konstant bättre på ekonomprogrammen sedan mätningarna började 1989. Inom mitt eget ämne företagsekonomi – tillika Sveriges största universitetsämne – har kvinnor de senaste 15 åren stått för 40 procent av doktorsexamina. En nationell ämnestävling som inte återspeglar de som läser, examinerar och presterar bäst i det ämnet – är inte det ett problem?

Jo, det är det. Att merparten högskoleutbildade kvinnor någon gång under sin tidiga yrkesbana överskrider en gräns där bättre akademiska resultat slutar ge konkret avkastning i form av position, makt och lön – det är ett faktum som belagts om och om igen.

Kruxet har varit att fastställa var den där luddiga gränsen går. Frågan är om den inte går just vid SM i ekonomi: vid ett akademiskt skyltfönster där den någorlunda (nåja) jämställda vardagen på ekonomihögskolorna möter en gammal norm som säger att män är bättre på att skriva, göra och bedöma ekonomi, och av någon anledning – plötsligt och fortfarande – faller platt inför den. Samma norm följer sedan med ut i arbetsliv och samhälle och

ger ekon långt in i lönerullor och styrelserum.

2/2015

Vill man segla ett skepp i motvind kommer man inte fram till sin destination genom att göra ingenting.

Man måste kryssa. Anstränga sig.

Genusvetenskaplig forskning pekar på samma sak rörande jämställdhet: det enda som hjälper mot omedvetenhet är mer medvetenhet. Och här har alla vi lärare i högskolan ett stort jobb att göra. För handen på hjärtat – när kollade du senast igenom din litteraturlista med genusglasögonen på? Gick igenom dina övningsfrågor?

Granskade dina inbjudningar till gästföreläsare? Och visste du att det är lättare att få, säg, en yngre kvinnlig doktor att ställa upp i en panel, jury eller dylikt om du frågar henne först?

I stället för att med tre veckors varsel be om en dryg veckas gratisarbete med motiveringen ”shit, vi behöver ha in en tjej här”.

SULF:s medlemstidning

”Shit, vi behöver ha in en tjej här!”

n februarieftermiddag för några år sedan ringer min telefon. Displayen visar riktnumret från en universitetsstad i Mellansverige. Rösten på andra sidan tillhör Björn, ekonomstudent och medlem av organisationskommittén för SM i ekonomi. Han undrar om jag vill vara domare i årets tävling.

Jag blir omedelbart smickrad; jag är relativt nydisputerad och SM i ekonomi låter flådigt, som att det räknas.

Arbetet består i att skriva några tentafrågor med tillhörande rättningsmall samt tre heldagars jobb i maj på själva tävlingen. Det är inte betalt, säger Björn, men de flesta ser en stor ära i att vara med, de tycker att det är ”jätte-jätteroligt”.

Juryn i övrigt består av Ola, Johan, Mats och Göran. De har alla, som jag förstår det, varit med tidigare år och känner varandra.

– Men vi skulle verkligen behöva en tjej, helst yngre. Vi hade en här men hon hoppade av. Så det vore verkligen toppen om du kunde ställa upp.

Jag lovar att återkomma och lägger på. Tjusningen nyss har bytts mot förundran. Vill de ha min kompetens eller mitt kön? Eller ålder? Eller alltihop? Gratis? Ännu konstigare känns det när jag börjar googla arrangemanget. Idel män i juryn, killgäng som vinnare i stort sett varje år, ibland med en enstaka tjej som skymtar fram. Av drygt 70 tävlande föregående år var bara 16 tjejer.

Sedan slutet av 1980-talet har

NU SULF:s tidning för r dig som gör karriä inom högskola och

KRÖNIKAN/ Anna Tyllström, forskare inom företagsekonomi

FOTO: Mikael Wallerstedt

Vad finns i din Bringleverans?

VS

NU

universitet

Nr 3 • 2015

4

Fokus: Vart tog alliansens kvalitetssnurra vägen? pedagogik: Linköpings universitet inspirerar debatt: "Klargör rätten till forskningsresultaten" suLF: Har jag rätt till inkomstförsäkring? dessutom: Nyheter, krönika, boktips med mera

olika sorters crowdfunding för forskning

MoÇaMbique

I samarbete med Sverige håller en ny forskningsnation på att byggas upp

din nya tidning Från

suLF

SVerIgeS uNIVerSItetS­ LärarförbuNd

arkeoLogen kristian gÖransson:

»Jag kan promenera till Forum Romanum med mina studenter«

Jag tackade nej den där februarieftermiddagen. Skickade noggrann förklaring till hela juryn, med konstruktiva förslag på hur man skulle kunna få till stånd ett juryarbete som bättre representerar ämnet. Inget svar. Men veckan därpå ringde Björn till min (kvinnliga) kollega, med samma fråga. Och två veckors varsel.

Kryssa var det!

Tolk av tidens tecken Johanna Mesch undervisar på Sveriges första

akademiska utbilding till teckenspråkstolk sid 32 Anna Tyllström, forskare inom företagsekonomi vid Uppsala universitet Fotnot: Alla namn är fingerade.

förstasidan 2015-3_KS_CS6.indd 52-1

2015-04-20 09:04:51

Ledarskap

Rektorer får stanna trots reservationer

Dubbla karriärer

Akademisk frihet

Kritiken hårdnar kring Lundaprofessorn är sångare i kultband Konfuciusinstituten

sid 4

DÅ

sid 14

sid 26

IGENKÄNNING OCH TYDLIGHET VIKTIGT – Våra läsare är ganska traditionsbundna. Vi ville att de skulle känna igen sig, samtidigt som vi ville ha en mer modern och tilltalande form och en tidning som är lätt att hitta i, säger Anders Jinneklint, chefredaktör och ansvarig utgivare för Universitetsläraren som ges ut av Sveriges universitetslärarförbund.

Tidningen har samtidigt också fått en ny webb och minskar i samband med detta sin utgivningstakt från 15 till 8 nummer per år.

Den nya tidningen har en tydligare uppdelning med nyhetsbetonat material i början. Det följs av ett block som är mer instrumentellt och nyttigt och sist i tidningen ligger fördjupande reportage.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 11

1

2

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

Mathias Kallio fixar festen

ÅRETS OMSLAG Den första maj avgjordes SPD Awards i New York för 50:e året i rad. Titeln Magazine of the Year kammades hem av Eight by Eight, ett nytt amerikanskt nyhetsmagasin om fotboll och fotbollskultur. Årets omslag blev The New York Times Magazine ”What Should Children Eat?” (bilden). Totalt delades 78 guldmedaljer och 77 silvermedaljer ut för bland anant design, foto, illustration och digitala satsningar. Bakom tävlingen och galan står amerikanska Society of Publication Designers.

Bakom Almedalens största fest ligger en tidning: Dagens Media. Sedan 2009 har DJ Battle vuxit till att bli Almedalens största och mest pressbevakade händelse, näst efter partiledarnas tal.

Eventet är också en bra affär för Dagens Media. Mathias Kallio håller i trådarna.

Vad krävs för att man ska slå igenom bruset i Almedalen?

– I år arrangeras över 3 700 seminarier så det krävs något extra. Jag tror att DJ Battle har fungerat för att man får träffa politiker och kändisar från mediebranschen i en ny situation. De blottar en del av sin personlighet genom sina låtval i DJ-båset.

JOURNALISTER ackrediteras i Almedalen 28 juni–5 juli.

Dagens Samhälle, Resumé, Dagens Media och Affärsvärlden är några av de tidskrifter som slår på stort. Även organisationspressen brukar vara väl representerad.

12 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

FOTO: JANNE NAESS, DAGENS MEDIA

TID S

900

MEDALEN AL

F T E R NAS I KR

3

KORTLEK LÄR UT SPELMETOD Gamification är ett hett uttryck som betyder att man använder sig av spelmekanismer i andra typer av verksamheter. Det kan handla om att samla poäng, eller utforma något som en tävling för att uppmuntra lärande eller deltagande.

För den som är nyfiken på tankesättet finns ett roligt hjälpmedel: en enkel kortlek som kallas Playify.

Vem är spelaren/aktören vi vill nå, och hur ska vi få honom eller henne att anta utmaningen?

Kostar 499 kr och säljs av Playify.se.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 13

Skola

Infrastruktur

Bostä

der

Målet för många är att få ekonomin att gå runt.

I vår värld går den runt, runt hela tiden. sorg

m Vård&O

Vi menar inte på något sätt att den offentliga marknaden är ett självspelande piano. Men det finns en betydande stabilitet i de offentliga köpen av varor och tjänster. Och i många fall kan de fungera som en balanserande faktor när konjunkturer och andra marknader går ned.

Den offentliga marknaden köper varor och tjänster för mer än 900 miljarder kronor i år. Vill du nå beslutsfattarna i stat, kommuner och landsting med dina erbjudanden om varor och tjänster, är Dagens Samhälle det självklara valet.

För annonsbokning och våra digitala erbjudanden, kontakta Informa, 08-34 03 05, ds@informa.se

IT

Tema | BIG DATA

Rasismens

Porträttet | ALICE BAH KUHNKE

värsta

fiende

Expos chefredaktör Daniel Poohl om hoten som blivit vardag. Och varför han vägrar gömma sig. text Annika 16 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

Persson

foto Camilla

Lindqvist Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 17

Porträttet | DANIEL POOHL

F

DANIEL POOHL

Yrke: Journalist Ålder: 33 år.

Bor: I Stockholm Familj: Ja Kort cv: Utbildad på Värnpliktsnytt. Gick sedan till Expo där han frilansat sedan 2001 och varit anställd sedan 2006.

Böcker: ”Som om vi hade glömt”, roman 2013. ”Ut ur skuggan: en kritisk granskning av Sverigedemokraterna”, reportagebok tillsammans med Mikael Ekman 2010.

FÖRSTA GÅNGEN allmänheten hörde talas om Daniel

Folkbildare

Daniel Poohl och hans redaktion vill ge läsare sammanhang och visa på högerextremismen i samhället.

18 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

Poohl var 2001. Han var tjugo år gammal och medlem i Nationaldemokraterna. Betrodd av den högsta ledningen hade han fått i uppdrag att göra en propagandafilm för det högerextrema partiet. Men i själva verket wallraffade han för den antifascistiska tidskriften Expo och efter varje inspelningsdag gick han till deras redaktion och kopierade över materialet. Resultatet blev en stor granskning, och en dokumentär som sändes i TV3:s program Folkhemmet.

Fjorton år har gått sedan dess och i dag är Daniel Poohl VD för stiftelsen Expo, chefredaktör och ansvarig utgivare.

När han började var Expo en tidning. Idag är det en kunskapsorganisation som vilar lika tungt på föreläsningar och undervisning. Målet är att ta sig ännu längre in i kunskapshubben om de rasideologiska grupperna. Både Daniel Poohl och hans medarbetare är flitigt anlitade föreläsare. Idag är Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 19

Porträttet | DANIEL POOHL

MÅL: ATT DET JAG GÖR FÖRÄNDRAR SAKER I DEN RIKTNING SOM JAG ÖNSKAR. MOT ETT SAMHÄLLE DÄR VI KAN LEVA TILLSAMMANS. han på väg till Polishögskolan för att prata hatbrott.

– Sätt dig ner så länge. Jag ska bara försöka få tag i ett usb-minne, säger chefredaktören medan han jagar fram genom de ljusa rummen där ett drygt tiotal medarbetare är sysselsatta. Några i möten, andra framför datorerna.

Medelåldern på redaktionen är relativt låg, kring trettio. Daniel Poohl passar in någonstans i mitten. Ser ut som en sådan där duktig kille: prydligt men inte pråligt klädd i skjorta och chinos, vanlig men välklippt killfrisyr och dito ansat cityskägg.

Dagens föreläsning är en som han håller varje termin.

Men den måste uppdateras, för varje gång har hatbrotten blivit fler.

– Det roligaste med att föreläsa är när det uppstår möten med åhörarna, när de ställer spännande frågor eller det uppstår diskussioner.

N

är usb-minnesfrågan löst sig hoppar vi in i en taxi och Poohl glufsar i sig en Big Mac medan han berättar om en föreläsning där hela lokalen var fylld av nazister. Jag frågar vad han gjorde då.

Om han anpassade sig.

– Tvärtom. Jag bredde på lite extra.

De var ju där för att markera sin närvaro, som en maktdemonstration. Men det var ju ändå jag som stod på scenen.

Det säger också något om maktförhållandet.

Sådana situationer skrämmer honom sällan, men ”det kan vara viktigt att säkerställa att man kan ta sig därifrån på ett säkert sätt”.

20 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

Tema | BIG DATA

Daniel Poohl vill inte prata om de hot han utsätts för eller de säkerhetsåtgärder som vidtas. Även om fler och fler har börjat berätta om hot, så har det under lång tid varit en vedertagen uppfattning att om man talar om dem, så ökar de. Och Expo och dess medarbetare har varit rejält utsatta genom åren. När tidningens första nummer skulle komma ut bombhotades tryckeriet som tryckte tidningen. Skyltfönster slogs sönder hos butiker som sålde den.

– Det har alltid varit en del av de här gruppernas själva livsluft att utöva påtryckningar, med dolda eller öppna hot.

Att försöka få människor att till exempel skriva på ett annat sätt. Det är så här de rasideologiska grupperna jobbar. Det som har hänt på senare år är att det har blivit mycket lättare.

Den stora förändringen, menar Daniel Poohl, är internet.

– Nätet gör att det finns en mycket bättre infrastruktur för att hota och trakassera människor. Tidigare var det både jobbigt och krångligt. I dag hade de inte behövt hota vårt tryckeri. Det är bara att släcka ner hemsidan.

M

en det är inte bara lättare att utsätta andra, utan det är också lättare att upptäcka hoten och trakasserierna mot en själv. Det är bara att googla sitt namn. Och för många har hoten mot demokratin blivit allt mer påtagliga, inte minst i mediesektorn. Enligt Journalistförbundets senaste undersökning har fyra av tio journalister utsatts för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier under de senaste fem åren.

En av fyra har låtit bli att skriva om ämnen som en följd av detta.

Som ett svar har nye rikspolischefen Dan Eliasson inrättat tre nya polisenheter med uppgift att motverka hoten mot demokratin. Det handlar om attacker på religiösa och etniska minoriteter, på politiker, tidningsredaktioner och konstnärer. Och i dag är polishögskolans aula full med ett hundratal studenter som kanske en dag blir de som ska göra jobbet. När Daniel Poohl vänder sig till publiken är han noga med att påpeka att det inte bara är i de högerextrema grupperna som gärningsmännen finns. Men att det är dem han bevakar, så det är dem han kan berätta om.

Daniel Poohl utvecklar vit makt-ideologin, visar hur kriminaliteten i gängen ser ut, diskuterar polisens roll när partier som Svenskarnas parti demonstrerar. Hur polisen visserligen måste se till demonstrationsrätten, men samtidigt måste ingripa om personer i den tillståndsgivna demonstrationen begår brott.

– Ibland är det svårt att känna sig trygg som journalist.

Polisen måste skydda dem som bevakar demonstrationerna också.

Hemligt

Exakt var Expos redaktion finns är hemligt.

Allt för att skydda medarbetarna mot extrema grupper.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 21

F

rågorna är få. Men i publiken raspar pennorna i anteckningsblocken.

När Expo startades i mitten av nittiotalet var det som svar på en våg av högerextremt våld. Lasermannen härjade i Stockholm och en rad mord med rasideologiska motiv begicks. Tidningens första nummer gick

igenom morden.

– Dagstidningarna hade redan rapporterat om dem. Men vad Expo gjorde var att samla dem och visa på mönstret. Och det är väl själva kärnan i den journalistik vi sysslar med. Att våra läsare ska fatta hur pusslet sitter ihop. Vi vill ge sammanhangen mellan nyhetspuckarna.

Det är en roll som kanske är viktigare än någonsin idag.

– Fast från vårt håll märker vi ju framför allt att det är fler som skriver om de här frågorna. Förr var vi relativt ensamma.

När andra specialtidningar kan göra sina skribenter till specialister i de breda medierna så får Expo istället konkurrens.

– Det gör oss på ett sätt mer relevanta, konstaterar Daniel Poohl. Vi erbjuder en fördjupning i frågor som många är engagerade i. Och det behövs. Alla skriver inte utifrån stora kunskaper eller en god analys. Alltför ofta blir Sverigedemokraterna ett slagträ i debatten bara. En Svarte Petter som det gäller att lägga i någon annans knä.

Tidningen växer i alla fall, får fler prenumeranter för varje nummer. Och när jag frågar hur länge Expo kommer att finnas i papper så svarar Daniel Poohl att han inte ser något slut på det. Istället ser han papperstidningen som en affärsmodell som faktiskt fungerar. Expo lever på sina utbildningar, sin tidning och till skillnad från många andra -- på donationer.

– Men det går precis runt och vi är i konstant behov av nya gåvor för att vi ska kunna fortsätta som idag.

Ett välkommet tillskott väntar. Tjugofem förlag runtom i västvärlden avvaktar just nu leveransen av manuset till den fjärde Millenniumdeckaren, fortsättningen på Stieg Larssons succétrilogi, och Expo är lovade en del av royaltyn.

Larsson var nämligen en av dem som grundade stiftelsen Expo och var också chefredaktör och VD från 1999 till 2004, då han gick bort.

Det nya numret av Expo är förföriskt vackert.

På omslaget lutar sig Sverigedemokraternas Mattias Karlsson över mikrofonen. Han är klädd i mörk kostym, ser mer ut som en Hollywoodskådis mot en Marimekkovägg än en politisk grupp-ledare mot en vägg av partilogotyper. Den gula signalfärgen i Expologgan och huvudpuffen är perfekt avvägd mot det grå.

– Det har varit väldigt viktigt för oss att tidningen är snygg.

Vi jobbar mycket med bilder, både för kraften i det sättet att berätta och för att lätta upp de ofta tunga ämnena och texterna. Vi vill vara lättillgängliga. Locka läsarna att inte bara ställa oss i bokhyllan som referens utan också ha med oss i väskan.

22 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

Porträttet | DANIEL POOHL

VÅRA LÄSARE SKA FATTA HUR PUSSLET SITTER IHOP. VI VILL GE SAMMANHANGEN MELLAN NYHETSPUCKARNA.

Jag älskar Offside.

Fotboll är en av de saker jag tycker mest om i livet och tidningen lyckas gå bortom alla sportklyschor. Den är nördig men samtidigt så välskriven och intressant att även de som inte gillar fotboll tycker om den.

S

trategiskt väntar en stor omgörning av tidningen, som ska bli ännu mer lättillgänglig, samtidigt som Daniel Poohl och hans kolleger funderar över hur de kan göra sig till ett ännu mer centralt nav i kunskapsindustrin kring de rasideologiska grupperna.

– Jag tror att insamling av data och kunskap hamnar i centrum. Vi kommer att jobba ännu mer med databasjournalistik och hitta samband, det som kallas ”big data”, än vad vi gör idag. Men för att göra det tror jag vi kommer att agera inte bara i Sverige utan även internationellt. Vi funderar på om vi kan ge ut Expo i andra länder. Det finns en massa journalister ute i Europa som gör fantastiska saker om de här ämnena och det är klart att det är en lockande tanke att kunna samla dem. Men det är ju ett jävla projekt. Fast det blir en logisk konsekvens av tanken att de här frågorna inte bara är frågor för Sverige utan också för Europa och även längre ut än så.

Inuti det senaste numret presenteras Expos senaste årsrapport, ”Intolerans 14”, av aktiviteten i de rasideologiska grupperna. Rapporten visar att propagandaspridning, manifestationer och sociala aktiviteter ökat. En anmärkningsvärd ökning ser man i kategorin ”kampförberedande” som innefattar fysisk träning och självförsvar. Här har aktiviteterna mer än tredubblats och enligt Expo handlar det främst om att Svenska motståndsrörelsen genomfört kampsportsträning för sina aktivister.

Ni vet, de som gjorde Kärrtorp känt i hela världen.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 23

Tema | HOT & HAT

TEMA

HOT & HAT

Skarpt läge

24 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

Henriksson

O :H

T & HA T

24–39

A

24 Skarpt läge.

30 Helle Klein vägrar vara hemlig.

34 Attacken mot Ottar.

38 Enkät.

FOTO: GETTY IMAGE

text Sally

TE M

Varje år hotas en tredjedel av journalistkåren.

Ett demokratiproblem som ofta tystas ner. Nu skärper många redaktioner tonen.

Och polisen satsar.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 25

26 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

Det har blivit lättare att föra fram hot. Tidigare var man tvungen att lägga ner mer tid, kanske skriva ett brev, köpa frimärke, posta det.

FRÅN OCH MED I ÅR har svenska polisen en särskild grupp som arbetar med hot mot journalister. Det behövs, bekräftar Johan Grenfors som är biträdande chef för NOA, nationella operativa avdelningen inom polisen.

– Vi upplever ett hårdnande klimat och att utsattheten ökar. När vi pratar med företrädare för medier är det tydligt att de känner av en ökad hotbild och därmed även behovet av en bra relation till polisen, säger han.

Hot och hat mot journalister hamnade ordentligt i rampljuset efter två händelser i början av året: attentatet i Paris i januari där tolv medarbetare på satirmagasinet Charlie Hebdo mördades av jihadistiska terrorister och terrordåden i Köpenhamn i februari.

Dessa fruktansvärda attentat må ha varit väckarklockor för många, inte minst på grund av sin omfattning, men hot och attacker mot journalister och redaktioner förekommer även i Sverige. I december 2011 hittade tidningen Arbetets politiske redaktör Martin Klepke en bomb i sin friggebod, och i december förra året utsattes RFSU-tidningen Ottar för en rökbomb i samband med en release (se sidan 34), för att nämna ett par exempel.

FOTO: GETTY IMAGE

F

Tema | HOT & HAT

fall inte bara påverkar den enskilda personen utan även rapporteringen.

– En av fyra som hotats säger själva att de har avstått från att rapportera om vissa ämnen eller personer för att de varit oroliga för konsekvenserna. Och då ska man tänka på att det nog sitter ganska långt inne för en journalist att erkänna att man har påverkats av detta, så mörkertalet är troligen större. Att ålägga sig självcensur är inget man vill skylta med som journalist precis, säger hon.

Liksom BRÅ:s undersökning visar undersökningen från Göteborgs universitet att omkring var tredje journalist utsatts för hot. Vanligast är hot mot den egna personen, följt av hot om skadegörelse. Journalister inom kvällspressen är mest utsatta, medan frilansare och fackpressjournalister tycks vara de grupper som utsätts minst.

– Fackpressen är mindre utsatt i alla fall på ett generellt plan. Det har säkert att göra med att de har mindre räckvidd och många gånger gör en annan sorts journalistik som inte väcker lika mycket aggressioner. Men ämnet är av större betydelse än medietypen när det kommer till hot och hat. Skriver du om vargfrågan eller integration så kan du nästan räkna med hot eller kränkande kommentarer, säger Monica Löfgren Nilsson.

Andra områden som ofta triggar hot och hat är kriminaljournalistik och sportjournalistik. Utöver journalister inom kvällspressen är det vanligt att profilerade journalister som exempelvis krönikörer utsätts. Ett stort problem är att många utsatta journalister undviker att anmäla hot eller hat, och ofta även undviker att prata om det offentligt för att inte riskera att uppfattas som martyrer eller för att inte riskera att uppmuntra dem som ligger bakom hoten.

EN NY UNDERSÖKNING Från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, visar att drygt 30 procent av landets journalister utsätts för någon form av hot varje år, och majoriteten av dessa hot syftar till att påverka journalisterna i deras yrkesutövning. Det finns hittills få undersökningar om hot mot journalister i Sverige, men en av de mer omfattande gjordes 2013 vid Göteborgs universitet. Monica Löfgren Nilsson, lektor på institutionen för journalistik, medier och kommunikation och ansvarig för studien, menar att fler och mer detaljerade studier vore att önska.

NÄR DET GÄLLER HOT riktade mot manliga – Över en längre tidsperiod tror jag att det har respektive kvinnliga journalister så är det ingen blivit värre i och med att det genom internet har skillnad i hur vanligt förekommande det är, Monica blivit lättare att nå fram med hot och kränkningar.

Löfgren Nilsson förklarar Monica Löfgren Nilsson. Däremot Men det är svårt att säga säkert om hoten och skiljer sig innehållet i hoten.

Göteborgs hatet har ökat eller inte eftersom vi inte har någon – Vad gäller kvinnor är hoten ofta kopplade universitet pålitlig studie sedan tidigare. Vi har heller inte till kroppen och sexualiteten. Innebörden av gjort någon studie som skiljer på små eller stora de hoten och kränkningarna är att du inte äger medieorganisationer, eller jämför mellan olika länder. din kropp, du ska passa dig. Flera studier visar också Enligt Monica Löfgren Nilsson är hot och hat mot att kvinnor i offentligheten med starka åsikter är värre journalister ett demokratiskt problem eftersom det i flera utsatta än män

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 27

Kära Lina Thomsgård, Oisín Cantwell och Olle Palmlöf.

Det ni gör är viktigt för oss.

Det här är viktigt för er.

PP Pension har sedan 1882 haft till uppdrag att hjälpa människor i mediebranschen till en bra pension. Vi är med andra ord specialister på just era omständigheter.

Några fördelar ur högen: • Allt överskott går till våra medlemmar, dvs till dig som sparar.

• Våra avgifter hålls nere till ett minimum. Jämför oss gärna.

• En historiskt sett märkvärdigt trygg och god avkastning.

• Inga säljare med provisioner och bonusar, vilket är extremt viktigt när det handlar om rådgivning.

• Gratis rådgivning och högsta service till alla våra kunder.

Vill du veta vad vi kan göra för just dig är du hjärtligt välkommen att boka ett möte med någon av våra kloka rådgivare på 020-29 90 50 eller kuncenter@pppension.se. Du är även varmt välkommen till www.pppension.se. Allt gott och hoppas att vi hörs.

Foliering av omslag Allt om Tidskrifter

28 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

Tema | HOT & HAT

Även Johan Grenfors vid NOA upplever att internet och sociala medier har bidragit till ett ökat antal hot och kränkningar mot offentliga personer.

– Det har blivit lättare att föra fram hot. Tidigare var man tvungen att lägga ner mer tid, kanske skriva ett brev, köpa frimärke, posta det. Nu kan man med några enkla knapptryckningar hota någon.

– Vi har ett näthat som drabbar svensk journalistik och det innebär att vi har en stor mängd hotutövare som inte är beredda att fullfölja sina hot. Men det kan vara nog så allvarligt ändå och man ska självklart vara mån om sin säkerhet, säger Johan Grenfors.

I början av året träffade polisledningen företrädare för olika medier och pratade om hur de upplever utsattheten för journalister i dag. De kom fram till att polisen behöver göra något för att förbättra situationen för medier och därför tillsattes en särskild arbetsgrupp som ska ta fram riktlinjer för att höja kvaliteten i säkerhetsarbetet med journalister och redaktioner som utsätts för hot.

– Ett av våra uppdrag är att slå vakt om de grundläggande fri- och rättigheterna i samhället och det här är ett led i det, säger Johan Grenfors.

Till sin hjälp har polisen en referensgrupp med olika medieföreträdare som ska bidra med nödvändig kunskap om journalistik och vilka behov av skydd eller stöd som finns. I gruppen ingår såväl landsorts- som storstadspress, privata aktörer och public service och också en representant för tidskrifter.

MER OM HOT OCH HAT I ALMEDALEN Under årets Almedalsvecka presenteras Cisions stora journalistundersökning 2015. Redan nu har Medievärlden tagit del av statistiken om näthat och hot mot journalister som, precis som undersökningen från Göteborgs universitet, visar att kvinnor oh män i mediebranschen i lika stor utsträckning utsätts för näthat, men att kvinnliga journalister i högre grad än manliga utsätts för sexistiska nättrakasserier. n 26 procent av de medverkande i undersökningen uppger att de drabbas av näthat flera gånger om året.

32 procent uppger att de aldrig drabbas. n Mejlen och kommentarsfält är vanligaste plattformarna för hot och hat. n En tiondel av kvinnorna och något färre av männen har svarat att de instämmer delvis i påståendet "Jag har slutat skriva om det som genererar näthat, hot eller kränkningar.” n Det var 472 personer som svarade på undersökningen och 145 som avstod.

KÄLLA: MEDIEVÄRLDEN

Vad ska redaktionerna tänka på? det, men det kan finnas situationer då det för den – Det är viktigt att de har utarbetade säkerenskilde är bättre att hålla låg profil. Särskilt i fall hetsrutiner och handlingsplaner. Det ska vara en med hot som det kan ligga psykisk ohälsa eller låg tröskel för att bedriva en incidentrapporterpersonfixering bakom, säger Johan Grenfors. ing och notera om medarbetare utsätts för hot Riktlinjerna ska spridas inom hela eller trakasserier. Även den lilla redaktionen bör, polisens organisation för att öka kunskapen om precis som små kommuner, försöka tänka på smarta hanteringen av hot mot medieaktörer. säkerhetslösningar, alltid polisanmäla hot och ta På regional nivå kommer polisdistrikten att Johan Grenfors uppmanas till att möta medierepresentanter hjälp av polisen för att göra riskbedömningar av NOA hoten, säger Johan Grenfors. för att skapa en bra dialog och kontakt.

Ska man som utsatt prata eller inte prata om det?

– Om vi träffas när solen skiner så har vi – Det måste vara upp till var och en. Vi vill medverka till lättare att samverka när vi står inför reella utmaningar, en samhällsdebatt och tycker att det är viktigt att prata om säger Johan Grenfors.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 29

Tema | HOT & HAT

CASE: HE LL E KLEIN

1

Vägrar vara hemlig Hon var omnämnd i Anders Behring Breiviks manifest, hennes adress har hängts ut på högerextrema sajter, och hon har fått fler hatmejl än hon kan räkna.

Men Helle Klein vägrar ducka. text Sally 30 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

Henriksson

foto Sandra

Johnson Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 31

E

Tema | HOT & HAT

EN DAG I VINTRAS kommer historikern och journalisten Henrik Arnstad till Dagens Arbetes kontor mellan Hötorget och Norra Bantorget i Stockholm. Han är där för att träffa chefredaktören Helle Klein och de båda beger sig till en lunchrestaurang i närheten. Efter lunchen, där de bland annat pratat om fascism och nyfascism som är ämnen som engagerar dem båda, skiljs de åt vid Hötorgets tunnelbanenedgång och Helle Klein går tillbaka till sitt kontor.

Kort efter att hon har satt sig vid datorn kommer ett mejl till hennes inkorg: ”Jag ser att du har svinet Arnstad hos dig, passa dig”!

I Helle Kleins huvud snurrar tankar om vem som kan ha skickat mejlet – har någon iakttagit dem? Var personen på samma restaurang? Har någon koll på mig?

Samtidigt är hon van, denna händelse är bara ett av många indirekta och direkta hot hon har fått sedan hon i egenskap av journalist tog klivet ut i debatten och offentligheten för 20 år sedan.

– Det är klart att det känns väldigt obehagligt, men samtidigt är hela min livsuppgift att verka i offentligheten.

Jag vill inte vara hemlig, jag vill synas och höras i debatten, förklarar Helle Klein.

Som chefredaktör för Dagens Arbete utsätts Helle Klein för betydligt mindre hat och hot än under åren som ledarskribent och politisk chefredaktör på Aftonbladet. Men som profilerad journalist och därmed offentlig person, som 32 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

EN STÄNDIG MEJLSKÖRD MED HAT OCH HOT ÄTER SJÄLEN OCH DÅ GÄLLER DET ATT OCKSÅ HITTA GODA SAMMANHANG DÄR MAN FÅR HÖRA ATT MAN ÄR BRA, OCH ATT KÄNNA ATT MAN INTE ÄR ENSAM

dessutom ofta debatterar samhällsfrågor som flyktingars rätt, homosexuellas rätt, feminism och försvar av muslimer är hon fortfarande en av de mest hatade i bland annat högerextrema kretsar. Att hon dessutom har judisk bakgrund, är kvinna i offentligheten och har kyrklig tillhörighet ökar hotbilden, enligt ett företag som gjorde en säkerhetsutredning om henne i samband med att hon började som chefredaktör för Dagens Arbete.

Dödshoten är en sak. De är självklara att anmäla, menar Helle Klein. Det svåra är gråzonerna. Att avgöra när ett indirekt hot kan vara på allvar eller när hat kan leda till en uppiskad stämning som i förlängningen kan leda till ett angrepp.

2008 bestämde hon sig för att lämna journalistiken och arbeta som präst i stället. Hon hade en bakgrund som teolog och att söka sig till kyrkan var också ett sätt att försöka komma undan offentligheten och utsattheten.

Det blev visserligen en lugnare period för Helle Klein, med mindre hat och hot, men en del av offentligheten och utsattheten följde henne till kyrkan. När hon 2013 fick erbjudandet att bli chefredaktör för Dagens Arbete tackade hon ja och tog klivet tillbaka in i debatten igen.

– Någonstans har jag bestämt mig för att vara opinionsbildare och chefredaktör i offentligheten och då måste jag förhålla mig till det. Jag får hitta strategier för att stå ut med det. En ständig mejlskörd med hat och hot äter själen och då gäller det att också hitta goda sammanhang där man får höra att man är bra, och att känna att man inte är ensam.

HELLE KLEIN HAR NU DRAGIT IGÅNG ett säkerhets-

samarbete mellan Dagens Arbete och de fem tidskrifter som verkar inom LO:s mediehus. Tillsammans ska de inventera säkerhetsbehoven på de olika redaktionerna och utveckla policys och strategier som gör det lättare för dem som chefredaktörer att hantera hat och hot, men också för att skapa en ökad säkerhet och känsla av trygghet på de mindre redaktionerna.

– Våra tidningsägare vill att vi inom fackförbundspressen ska synas och höras i debatten, vilket vi gör, men då drar vi också på oss hot och hat och behöver ha en organisation för det.

De dödliga attentaten i början av året, först mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris och sedan i Köpenhamn mot synagogan och mötet där den kontroversielle konstnären Lars Vilks föreläste, har blivit en väckarklocka

i samhället som har fått polisväsendet, politikerna och branschorganisationerna att ta hoten och hatet på ett större allvar, tror hon.

– För mig var det inte avgörande, jag har levt med det här så länge, men polisen är mycket mer på tårna nu. Det har visat hur våldsamma extremister kan vara och att tidningar i sig kan bli symboler för något annat än vad de egentligen är.

– Men ska jag vara kritisk så är det lite fem i tolv. För det här är både en demokratifråga och arbetsmiljöfråga. Ska vi orka jobba under dessa premisser?

MINDRE REDAKTIONER behöver ett helt annat stöd än större redaktioner som ofta har en säkerhetsavdelning och genomarbetade rutiner och strategier, menar Helle Klein.

Det är viktigt med sammanhang där redaktionerna och journalisterna kan dela erfarenheter, och tillsammans lyfta dessa frågor. Men också att få ett bra stöd av polisen.

– Vi behöver få hjälp med att göra korrekta hotbildsanalyser och fysiskt stöd när det behövs. Vi kan inte vara utlämnade till privata säkerhetsföretag, det har vi inte pengar till.

I sitt privatliv har Helle Klein försökt att inte låta hoten och hatet påverka henne. Hon åker fortfarande kollektivt så ofta hon kan, och deltar i de sociala och offentliga sammanhang hon vill. Även om hon ibland har undvikit att ge sig in i vissa debatter, för att hon vet vad som då väntar.

Hur farligt är hatet och hoten för journalistiken?

– Jättefarligt! Journalistiken är en bärande del av demokratin och vi ska kunna rapportera, debattera och granska. Det farliga är om det blir självcensur eller om journalister faktiskt ger upp och inte orkar mer. Då är det en fascistoid samhällsutveckling vi ser, där folk skräms till tystnad. Det är väldigt allvarligt.

– I dag skyddar samhället politiker, kungligheter och företagsledare. Journalister har inte tänkts in som en bärande del av demokratin. Nu är det dags att förstå att även medierna måste skyddas!

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 33

Tema | HOT & HAT

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

N MOT O

CAS

BE

2

M

ANDBO BR : E

AR TT

"Vi rådgör med polisen" Tidningen Ottar attackerades mitt i sin releasefest på en aborträttsfestival. Maskerade män kastade in en rökbomb under en filmvisning. text Sally

Henriksson foto Sandra Johnson

34 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 35

M Tema | HOT & HAT

– MIN FÖRSTA TANKE är att det ska börja brinna, vi kommer att dö. Sedan går det snabbt över till att handla om att få ut alla, berättar Anna Dahlqvist, en av RFSU:s sexualpolitiska tidskrift Ottars två chefredaktörer.

Hon är en av ett trettiotal personer som samlas den 7 december 2014 för att se filmen Vessel och prata om kampen för aborträtt som en del av en aborträttsfestival och release av det senaste numret av tidskriften. Men kvällen får ett abrupt slut när tre maskerade män kastar in en rökbomb.

Källarlokalen fylls snabbt med rök och deltagarna flyr instinktivt längre in i lokalen för att komma undan röken.

Några tror att det ska explodera, hon själv är rädd att det ska börja brinna och andra tror att röken är giftig. Fönstren är små och sitter högt upp, och är därmed en svår väg ut. I lokalen finns även ett barn, som i paniken har skiljts åt från sin mamma. Anna Dahlqvist och en annan av arrangörerna springer genom röken och kastar ut föremålet som senare visar sig vara en rökbomb. Polisen är snabbt på plats och det är då, när faran är över, som ilskan kommer.

– Jag blev så arg för det är så fegt att bara smälla upp en dörr och kasta in en rökbomb. Okej om man är arg och vill prata om aborträttsfrågor, men det här sättet är så extremt fegt.

36 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

– De kanske tänkte att det bara var en rökbomb, och inte farligt, och det var det ju inte heller. Men för oss, under de där första, fruktansvärda minuterna spelade det ingen roll.

POLISEN PÅ PLATS var professionell och tog händelsen på största allvar, upplevde Anna Dahlqvist. Men en tid efteråt, när hon och den andra chefredaktören Carolina Hemlin fick ta del av brottsrubriceringen, blev de upprörda. Förargelseväckande beteende löd den, och kom senare att ändras till störande av allmän sammankomst.

– En riktad attack mot ett politiskt samtal och en tidskrift kan inte ses som förargelseväckande beteende eller störning. Det låter som om det inte alls var kopplat till det vi pratade om eller jobbade med, men det var ju så uppenbart att det var det.

Alla som var med den kvällen har erbjudits krishantering och flera av dem har samlats för att tillsammans prata om känslorna och tankarna efter händelsen.

Fortfarande någon månad efteråt upplevde Anna Dahlqvist ett vagt hot, kontrollerade ofta att dörren var låst hemma och såg sig omkring på stan.

DET HAR INTE PÅVERKAT VÅRT SÄTT ATT SKRIVA, ELLER GJORT ATT VI UNDVIKER ATT SKRIVA OM NÅGOT, MEN VI ÄR MER MEDVETNA. *) Någon vecka efter intervjun kommer beskedet att förundersökningen har lagts ned eftersom Polisen ”inte har några spaningsuppslag som kan ge dem identitet på gärningsmännen”.

Ottar är, trots att de tar upp frågor som i vissas ögon ses som kontroversiella som till exempel abortfrågan och rättigheter för transpersoner och homosexuella, förskonade från hat och hot riktade direkt mot redaktionen. Men efter attacken upptäckte de att det fanns hot på nätet som var tydligt riktade mot tillställningen. Attacken har hyllats efteråt och arrangörerna har kallats för bland annat barnamördare på högerextrema sajter.

– Nu scannar vi av olika forum innan våra evenemang, vi har också anlitat en vakt vid ett tillfälle och rådgör med polisen inför våra tillställningar. Det har inte påverkat vårt sätt att skriva, eller gjort att vi undviker att skriva om något, men vi är mer medvetna.

Polisen har inga misstänkta och Anna Dahlqvist tror inte att händelsen kommer att leda till åtal. För henne är det viktigaste att den här typen av händelser tas på allvar, även när det drabbar mindre eller mer okända tidskrifter.

Det är alltid en attack mot demokratin.

– Det är viktigt att vi mindre redaktioner känner att vi kan ha kontakt med polisen om hotbildsbedömningar och om vi behöver fysiskt stöd. Vi har fördelen att ägas av RFSU som kan stötta oss med vakter och så, men alla har inte den möjligheten. * Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 37

Tema | HOT & HAT

ENKÄT

HOT & HAT Hot och hat är vardag för vissa journalister, medan andra aldrig drabbats. Allt om Tidskrifter frågade nio redaktörer om redaktionen utsatts för hot eller hat, och hur de hanterar säkerhetsfrågor.

Det blev tydligt att vissa ämnen är mer känsliga än andra.

KENNETH PETTERSSON Byggnadsarbetaren

ANNABRITT BENJOUR Hotellrevyn

INGRID KINDAHL Veterinärmagazinet

MARTIN KÄLLBERG Svensk Jakt

ANDREAS GUSTAVSSON Dagens ETC

EVA KÄLLSTRÖM Land

SARA TUNCEL Vi föräldrar

TOBIAS BERGMAN Svensk golf

JACOB WIBERG Populär historia

HAR NI BLIVIT UTSATTA FÖR HOT ELLER HAT? Nej inte på senare tid.

Men för några år sedan var det en vikarie hos oss som hotades via mejl efter att ha skrivit om högerextremism. Det polisanmälde vi, mycket för att visa att vi tar det på allvar. Utredningen lades sedan ner eftersom det inte gick att spåra något IP-nummer.

VAD HAR NI FÖR SÄKERHETSTÄNK? Vi har höjt garden och tänker mycket på säkerheten. Vi har sett över vårt skalskydd på redaktionen och har bland annat låsta dörrar så vi kan se vem som står på andra sidan dörren innan vi öppnar.

HAR NI BLIVIT UTSATTA FÖR HOT ELLER HAT? Hotellrevyn har inte utsatts för hot eller hat.

Naturligtvis kan läsare ha andra uppfattningar än vad som stått i tidningen, men inget som bryter mot normal diskussionssed.

Bland förbundets medlemmar uppfattas nog tidningen som den goda rösten. Den som står på deras sida. Samtidigt låter vi båda sidor komma till tals när det har uppstått motsättningar på t ex en arbetsplats eller i relationen med arbetsgivaren.

VAD HAR NI FÖR SÄKERHETSTÄNK? Vi har inget särskilt säkerhetsarbete, annat än att vi förstås sitter bakom en låst entrédörr. Eftersom det inte finns några hot mot tidningens ägare har vi inte sett att det behövs.

Vi följer dock utvecklingen noga.

HAR NI BLIVIT UTSATTA FÖR HOT ELLER HAT? Nej. VAD HAR NI FÖR SÄKERHETSTÄNK? Vi undviker att skriva ordet försöksdjur. Vi undviker inte ämnet, men Djurens rätt-aktivister är kritiska mot personer som jobbar inom det området och vi vill vara lite försiktiga.

HAR NI BLIVIT UTSATTA FÖR HOT ELLER HAT? Ja, genom åren har några av våra reportrar blivit hotade. Det har alltid varit i samband med att vi publicerat artiklar om vargjakt och har kommit via mejl och sociala medier. De har sagt att man borde skjuta oss i stället för vargen, att det borde vara jakt på jägare i stället. En av våra reportrar fick veta att man skulle skjuta hans barn utanför dagis och sätta upp barnets huvud som en trofé på väggen.

VAD HAR NI FÖR SÄKERHETSTÄNK? – Vi låter inte hoten påverka oss. De hot vi bedömer som allvarliga och där det känns meningsfullt polisanmäler vi. I övrigt vill jag inte gå in på vad vi har för säkerhetstänk.

HAR NI BLIVIT UTSATTA FÖR HOT ELLER HAT? Ja, vi har blivit utsatta för hat och det i alla tänkbara kanaler. Från obehagliga mejl till uthängningar på högerextrema sajter.

Däremot har vi varit förskonade från grövre hot, bortsett från en incident som vi givetvis polisanmälde.

Hatdreven startar ofta i samband med granskning av den svenska parlamentariska rasismen, det vill säga Sverigedemokraterna.

Partiet har en svans av aggressiva sympatisörer som gör sitt allra bästa för att komma åt misshagliga medier.

VAD HAR NI FÖR SÄKERHETSTÄNK? Det handlar om ett pågående arbete som hela tiden utvärderas. Utan att för den skull gå in på detaljer.

HAR NI BLIVIT UTSATTA FÖR HOT ELLER HAT? Inte direkt. Ingen har hotat oss till livet men när vi skriver om exempelvis varg kan vi få en del tuffa kommentarer. Varg är en känslig fråga och det finns en del väldigt aktiva varghatare som kan ha en hotfull ton. Men det är inte värre än att de vill att vi ska sluta skriva om varg och hotar att säga upp sin prenumeration.

VAD HAR NI FÖR SÄKERHETSTÄNK? När vi skriver om känsliga frågor diskuterar vi det noga men i övrigt har vi inget uttalat säkerhetstänk vad gäller hot. Vi jobbar till största delen med underhållning och har inte haft anledning att ta upp just detta.

HAR NI BLIVIT UTSATTA FÖR HOT ELLER HAT? Inte som jag känner till.

Men vi får upprörda mejl när vi använder ordet hen. Då kan människor hota med att säga upp tidningen, vissa gör det även. Och om vi skriver dagis istället för förskola blir också många upprörda. De som hör av sig är inte aggressiva men fruktansvärt arga.

Men det påverkar oss absolut inte, vi skriver fortfarande hen där det passar.

VAD HAR NI FÖR SÄKERHETSTÄNK? Vi har aldrig pratat om det faktiskt. Vi är noga med vem som släpps in i huset men för vår del har vi inte behövt några rutiner som handlar om säkerheten.

HAR NI BLIVIT UTSATTA FÖR HOT ELLER HAT? Nej. VAD HAR NI FÖR SÄKERHETSTÄNK? Vi har ögonen öppna för vad som händer i omvärlden men jag tror inte vi ligger i riskgruppen.

HAR NI BLIVIT UTSATTA FÖR HOT ELLER HAT? Nej, det kan jag inte påminna mig.

VAD HAR NI FÖR SÄKERHETSTÄNK? När en av våra systertidningar, Allt om Historia, skulle ha en artikel om Muhammed funderade vi noga kring bildval. Vi vidtog inte några särskilda åtgärder, men konstaterade att det var ett ämne som var känsligt om vi inte hanterade det rätt.

Eftersom vi inte har några värderande artiklar om dagsaktuella frågor utan försöker skildra historien så tror jag vi är förskonade.

38 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 39

"Helheten ligg er i omsorgen om detaljerna, och v är lika petiga m i ed trycket som m ed vårt redaktion ell innehåll. Sörm a lands Grafiska lever upp till våra krav."

EN ANNONS FRÅN SÖRMLANDS GRAFISKA

Sveriges bästa journalistik förtjänar Sveriges bästa tryck.

Tillsammans med våra kunder värnar vi det mest grundläggande i ett demokratiskt samhälle – det fria ordet.

KONTAKTA OSS! WWW.SORMLANDSGRAFISKA.SE TEL: 0150 – 75 000

use Richard Kru knadschef ar M & Försäljnings ren – Hunger er – Ingenjö Offside – Filt

SEX RÖSTER OM OSS:

VI TRYCKER DET FRIA ORDET

ar "Snabba sv pp. följs u som alltid keri Stort tryc kliga, men mäns i." v – det gillar

Frans Johansso n Chefredaktör oc h ansvarig utgiva re Svensk Åkeritidn ing

"Vi vill, Sörmlands Grafiska kan."

Leif Ahl Produktionsansv arig Expressen

"Sörmlands kan man alltid lita på!

Ett flexibelt, lyhört och omhändertagande tryckeri med projektledar-Anci som sätter extra guldkant på tillvaron!"

Johanna S Francke r & Barn Chefredaktör Föräldra

"Hög kvalitet, kompentent personal och leveranssäkerhet."

Kicki Aldrin Verksamhetschef Reumatikerförbundet

" huvu Vår d lever sakliga tryck antör av Hålle ta maga sin. r hög k lever valite e r är pr ar i tid, t, ofess – allt ionell id ett vä med bemö nligt tand e."

L ena G

ran

"Vi är nöjda med den go da servicen frå n Sörmlands Grafiska, inte minst me vår lämnin d g på söndagar."

Agnetha Jöns son Chefredaktör Aktiespararen

”Vi har valt att samarbeta med A4 för att de är professionella och har en idé hur fackförbundspress kan utvecklas i en föränderlig mediavärld.

Dessutom är de väldigt trevliga att ha och göra med!”

Lars Holmblad, förbundsdirektör Akademikerförbundet SSR

Rubrikverkstad Att skriva bra rubriker handlar om att släppa loss såväl kreativitet som mod. Under en förmiddag hjälper A4 dig att hitta din inre rubrikstjärna. Du lär dig grundstenarna i rubriksättning och får chansen att öva din talang på plats.

Välkommen till en av våra absolut roligaste workshops. Läxa ingår.

Tid: 8 september 2015, klockan 8-11. Förmiddagsfika ingår.

Kursledare: Madeleine Bäck, redaktör och vd på A4.

Pris: 1 500 kronor.

Anmälan senast 15 augusti 2015 till: Monika Lann, monika@a4.se

Verktyg | DIGITAL SUCCÉ

Mät dig aldrig mätt

Testa, testa och åter testa.

Det är medieanalytikern Peter Mackhés råd till tidskriftsredaktioner som vill skapa digital succé. Vinnare är de som grundar sina beslut på användardata.

Läs vårt formidabla nyhetsbrev!

Skicka ett mejl till info@a4.se

text Sara

Hörberg

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 43

Verktyg | DIGITAL SUCCÉ

EXPERTEN TIPSAR: Vilka mätsystem behöver du?

FOTO: ISTOCK

n EXCEL kan du inte leva utan. Här kan du räkna och lägga ihop data från olika system och skapa egna dashboards. n GOOGLE ANALYTICS är ett givet val, gratis och otroligt mycket bra funktioner.

Peter Machkés Medieanalytiker

n HOTJAR är ett nytt analysverktyg som kan vara intressant för många. Där får du information om användarnas beteende på hemsidan och deras upplevelser.

I

– I EN DIGITAL VÄRLD ändras spelplanen hela tiden. Det går aldrig att stanna upp och vara nöjd. Då kommer någon annan och kör om dig.

Orden kommer från medieanalytikern Peter Mackhé, som arbetar med databaserad analys på sajterna Di.se och Dn.se och är med och driver dagensanalys.se.

Peter Mackhé berättar att den stora utmaningen för dagens publicister är att skapa en långsiktig relation med användarna, som leder till att de digitala intäkterna ökar. Att få en

44 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

n APP ANNIE för att mäta appar i mobilen. n TWITTER ANALYTICS. n FACEBOOK ANALYTICS.

läsare att signa upp sig på en tidskriftssajt är bara det första steget i processen.

– Det är först när du har fått någon att skapa ett konto som det riktiga arbetet börjar, förklarar han. Genom att mäta användarnas aktivitet och beteende och analysera all data kan du hitta nya intäktsmöjligheter och potentiella affärsmodeller. Men det tar tid att bygga relationer och kräver en hel del arbete. Tidskriftsbranschen står inför ett kretslopp av tester, experiment och utvärderingar.

För att kunna mäta och utvärdera arbetet tipsar Peter Mackhé om olika sorters användartester. A/B-tester är jättebra, säger han, det vill säga att skapa två olika versioner av en sida och utvärdera statistiken av användarnas beteende för att se vilken variant som ger bäst resultat. Men tack vare att tidskrifter ofta sitter på mycket digitalt material med olika former av innehåll har de hög potential att testa ännu fler versioner samtidigt, för att vinna tid och för att lyckas hitta optimala lösningar som kan öka merförsäljning av det digitala utbudet.

PETER MACKHÉS RÅD till tidskriftsredaktionerna är att köra flera varianter parallellt för att testa vilka kombinationer som fungerar bäst. Exempel på testfaktorer kan vara utformning av rubriker, olika antal puffar, layout, bildval och textlängder. Dessa kan sedan kombineras i en mängd olika varianter. Genom att regelbundet ändra – och hela tiden mäta och följa upp användarnas beteende och agerande – får tidskrifter en värdefull möjlighet att ständigt förbättra sig.

– Men då är det viktigt att släppa prestigen och sina egna preferenser. Att arbeta analysdrivet handlar om att utgå från vad siffrorna berättar och välja det som passar bäst för användarna, inte det man föredrar bäst själv utifrån tycke och smak.

Det finns många analysverktyg för digitala kanaler på marknaden och många har upptäckt potentialen med Google Analytics. Per Pettersson, konsult inom digital marknadsföring som jobbar mycket med webbanalys, lyfter fram Google Analytics då det är gratis och lätt att komma i gång med. Han rekommenderar att börja med en handlingsplan.

– Det första ni måste fråga er är: vad ska vi mäta – och varför? Det behöver inte vara rocket science, utan handlar om att titta på enkla mätvärden utifrån besökarnas beteende för att se var ni kan förbättra det digitala innehållet, säger han.

Exempel på mätvärden kan vara hur många som agerar på och slutför föreslagna aktiviteter – som att fylla i en enkät, genomsnittlig tid spenderad på sidan och bounce rate (hur många som lämnar landningssidan direkt utan att klicka sig vidare). Det viktiga här är att inte Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 45

Verktyg | MÄTMETODER

”VI TITTAR FRÄMST PÅ ANTAL BESÖKARE” LRF MEDIA HAR nyligen dragit i gång sin stora, digitala satsning och den 28 april lanserades sajten Land.se. Det primära målet med att öka trafiken är annonsintäkter på webben och för att Bjarne Frykholm mäta användarnas LRF Media aktivitet och beteende på sajten används framför allt Google Analytics.

– Så här i början tittar vi främst på antalet besökare och hur många sidvisningar de gör. Det är ren statistik och grundläggande mått, men på sikt kommer det att bli ett mer djupgående analysarbete, säger Bjarne Frykholm, trafikspecialist på LRF Media Digital.

FÖR ATT HÅLLA ARBETET med sajten levande sätts dags- och veckomål upp som genomsyrar hela redaktionens arbete – de sitter uppe på varje medarbetares skrivbord för att alla ska vara involverade.

Varje morgon hålls även ett kort möte då de går igenom gårdagens statistik och utvärderar resultatet.

Bjarne Frykholm berättar att de håller på och tar fram rutiner för mätning och analys och på sikt finns det möjlighet att utveckla Land.se utifrån användarnas beteende och efterfrågan. Under 2015 planeras minst två nya, uppdaterade versioner av sajten.

utgå från verktygets utbud, utan från dina egna behov och frågeställningar.

– Webbanalys ska alltid stötta dig och din verksamhet – inte tvärtom.

Dessa medlemstidningar har valt ett lönsamt obestruket papper!

EFTER ATT HA TAGIT FRAM relevanta mätpunkter och syftet med dessa råder Per Pettersson att åskådliggöra handlingsplanen visuellt för att integrera nyckeltal och dataanalys i det dagliga arbetet. Det går att sätta upp så kallade dashboards i Google Analytics som kan anpassas efter behov – från att visa enskild kanal till en övergripande bild. Det går också att ställa in så att de dagliga rapporterna mejlas ut i önskat filformat.

Oavsett mätmetod eller verktyg är det den efterföljande analysen som gör att du kan påverka och förbättra. Nyckeln till att hitta lönsamma, digitala affärer, menar Peter Mackhé, är data och kontinuerlig analys och han uppmanar tidskriftsbranschen att våga tänka och testa nytt. Och analysarbetet är avgörande för framgången, då en mätning bara ger resultat på de svarsalternativ som användaren erbjuds i dag. Att endast utvärdera redan befintliga affärer genererar därför bara befintliga svar.

Men genom att analysera det digitala beteendet får man ett underlag för att ta fram helt nya produkter och erbjudanden.

PE FC /05- 33-132

Unikt lågt CO2

Promoting Sustainable Forest Management www.pefc.org

Vill du att din tidning skall upplevas tjock, trots lågt sidantal,

SCAs papperskvaliteter är certifierade i enlighet med FSC® och

vara läsvänlig och med en hög ljushet som ändå indikerar

PEFC™. Självklart uppfyller vi även miljökrav som TCF (blekt

miljöansvar? GraphoInvent finns i fem gramvikter för tryck-

helt utan klorkemikalier), Svanen, EU-Ecolabel och ISO 14001.

ning i rulloffset. Hör med ditt tryckeri eller fråga oss direkt!

46 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

sca.com/publicationpapers

Nr 2 2015 OM TIDSKRIFTER | 47 SCA GRAPHIC PAPER NORDIC, Tel| ALLT +4660194670

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

Oöverträffad kompetens och erfarenhet inom prenumerationshantering

ERFARENHET

BRANSCHKUNSKAP

TILLFÖRLITLIGHET

Verktyg | MITT SKRIVBORD

KAOS ELLER ORDNING? Möt tre mediekollegor vid deras skrivbord

UTVECKLINGSKRAFT

Behöver ert förlag hjälp med prenumerationshanteringen?

PressData är Sveriges ledande fullservicebyrå – vi har den erfarenhet, branschkunskap, tillförlitlighet och utvecklingskraft som krävs för att ge det resultat ni behöver!

Läs mer om våra tjänster och hur vi kan hjälpa er med er prenumerationshantering på www.pressdata.se

PRESS DATA

Box 3217, 103 64 Stockholm

Automatiska uppdateringar mot SPAR/ företagsregister Elektronisk handel

Kundanalyser

Prenumerationshantering Internetlösningar

Besök: Primusgatan 20, Stockholm

Adressurval

DR/DM

Tel: 08-738 47 00

Namnlöst-7 1

info@pressdata.se

www.pressdata.se

2013-08-15 10:59:52

Inte alla vet hur en hel tidning ska rymmas i det här lilla fönstret.

Men vi vet.

På mitt skrivbord

Albert Einsteins skrivbord lär ha varit en enda röra. Författaren Mark Twains och Applegrundaren Steve Jobs likaså. Men i det moderna kontorslandskapet är det mindre ok att stöka till. text Barbro

Janson Lundkvist foto Margareta Bloom Sandebäck

Från papper till digitalt till mobilt. Vi vet att frågorna är många.

Annonshantering. Val av CMS. Responsivitet. Tidseffektiv och smart publicering ...

Och hur ska tidningens själ behållas?

Vi har bland andra hjälpt Accent, Arbetsvärlden, Curie, Dagens Samhälle, Extrakt, Finansliv, Publikt, Resurs, Riksdag & Departement, Svensk Farmaci, Tandläkartidningen och Veteranen med deras digitala närvaro.

48 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015 Vi berättar mer på www.W4.se

webbyrån som a tidningar

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 49

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

"O

Verktyg | MITT SKRIVBORD

"OM ETT RÖRIGT SKRIVBORD ÄR ETT TECKEN PÅ ETT RÖRIGT SINNE, VAD ÄR DÅ ETT TOMT SKRIVBORD?"

är ett populärt citat som brukar hänföras till Albert Einstein.

Kanske kan det kännas extra fint att kunna citera en av historiens mest kända vetenskapsmän om någon ifrågasätter ens personliga röra. Som ett sätt att rättfärdiga kaoset. För ett stökigt skrivbord är sällan någon statussymbol.

– Ett rent skrivbord är kopplat till en föreställning om professionalism. Samtidigt finns olika förväntningar om hur arbetsplatserna ska se ut beroende på vilket yrke man har.

Vissa yrkesgrupper förväntas ha stökigare än andra, säger Christina Bodin Danielsson, kontorsspecialist vid Brunnberg & Forshed Arkitektkontor och forskare vid KTH och Stressforskningsinstitutet i Stockholm, just nu vid Cornell University i USA. Hon har i 13 år forskat om hur våra arbetsplatser bör se ut.

– Vi tänker oss till exempel gärna att forskare har mycket papper på skrivbordet eftersom de jobbar med skrivande och läser mycket litteratur.

50 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

På en tidningsredaktion förväntar man sig kanske mer oreda än på ett managementkonsultföretag. Om det blir alltför avskalat verkar man okreativ, kanske till och med lite tråkig. Samtidigt vill många arbetsplatser av estetiska skäl ha en minimalistisk och avskalad miljö. Arbetsplatsens utseende är en del av företagets image.

NUMERA ÄR DET dessutom få som kan stänga dörren

om sin röra på jobbet. Flexkontor och aktivitetsbaserade kontor där man flyttar runt och har sina saker i ett skåp har gjort de stökiga skrivborden färre och det har blivit allt vanligare med så kallade clean desk-policies, säger Christina Bodin Danielsson.

– I ett gemensamt öppet kontor ingår det egna skriv-bordet i allas arbetsmiljö. Det motiverar riktlinjer för hur det får se ut.

Men även i en minimalistisk miljö är det viktigt att arbetsgivaren låter de anställda sätta sin prägel på sin arbetsplats, säger Christina Bodin Danielsson. Vanligast är att man tar med sig bilder på familjemedlemmar, en krukväxt och andra saker som gör skrivbordet personligt.

Inom forskningen brukar man prata om ”personalisering”.

– Det är viktigt för människan att på olika sätt upp-leva att man har egen kontroll. Att ”personalisera” sitt skrivbord är ett sätt att ta kontroll över den egna fysiska miljön.

Forskningen har visat att en personlig prägel är kopplad till trivsel och arbetstillfredsställelse. Att ha ett stökigt skrivbord kan inte direkt kvala in som ”personalisering” – men kan ibland vara ett sätt att markera revir, säger Christina Bodin Danielsson.

MEN ATT HA ett alltför belamrat skrivbord är sällan accepterat.

Tvärtom är det något många skäms för. David Stiernholm får ofta möta skammen hos människor. Han kallar sig struktör, och jobbar med att hjälpa människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bät- Christina Bodin tre ordning och struktur.

Danielsson – I de flesta organisationer finns Kontorsspecialist många högar. Skrivbordet är en högst och forskare. relevant sak att titta på när det gäller effektivitet, säger han.

Att ha saker framme som man inte jobbar med är ett distraktionsmoment. Det kan leda till avbrott i arbetet, och om man ofta blir avbruten tar arbetsuppgiften längre tid.

Man tappar tråden och det tar tid att hitta den igen.

– Om ett papper ligger framme och påminner mig om en arbetsuppgift som jag bör ta tag i, då är det ett distraktionsmoment, säger David Stiernholm.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 51

Verktyg | MITT SKRIVBORD

Med Kollega når du 40 fullsatta Globen – åtta gånger om året!

Chefens guide i vardagen!

MOBBNINGSJO

URE

KREATIVT KAOS – INGEN MYT

EN DELTIDSPENS ION – SÅ FUNKA R DEN N – DIN VÄN I NÖD

Chef&Karriär

ARBET SLIVE T DIN KOMP IS I

DIN KOMPIS I ARBETSLIV ET

NR 1 2015

2015 NR 4 MAJ NR 1 JANUARI 2015

F Ö R D I G S O M V I L L LYC K A S S O M L E D A R E

Solvatten

SKRIVA CV

i tjänsten – en ren vinstaffär

En amerikansk studie som publicerades i Psychological Science skulle kunna tyda på att det finns ett samband mellan en stökig arbetsmiljö och idérikedom.

Uppfinningen som räddar

Så hamnar du överst

Emma Franssons första jobb lät för bra för att vara sant. Det var det också – och hon fick till slut nog.

ELBILEN

liv

i högen!

}

Susanne Bodström,

Amorteringen kan vänta

stortrivs på Pfizer Health

KULTURKROCKAR

»Socialt engagemang är bra för affärerna«

får ditt företag att blomstra

MULTITASKING

– korkat med många bollar i luften

LENA PADUKOVA, VD på Integrationsbolaget om CSR

M AT H I A S EKSTRÖM

UTE NU!

Förnyaren

7

TIMMARS ARBE TSDAG MED SAMMA LÖN FUNK AR!

TILLS RÄNTAN STIGER

Ofta sjuk?

SÅ SLIPPER DU KARENSDAGEN

50

Ung& + och nytt jobb – vissts går det! maktlö AVTALEN ANSTÄLLNINGS DE SOM GUD GLÖM

PS!

Läs oss varje dag på kollega.se

Passa på att synas i en tidning som är: • Nytänkande • Trovärdig • Inspirerande

Han tar Ellos från dammig postorder till hipp e-handel

EN TIDNING FÖR UNIONENS CHEFSMEDLEMMAR

Chef & Karriär är en ny tidning från Unionen med tips, råd och stöd för chefer och ledare som vill utvecklas. Här når du mer än 70 000 beslutsfattare.

För annonsering, kontakta: Bengtsson & Sundström Media AB, 08-10 39 20, www.bs-media.se

Allt du behöver veta om energibranschen

Jobblycka!

SÅ FÅR DU DEN PERFEKTA TRIVSELN PÅ ARBETET

Professor Kathleen Vohs och hennes kolleger vid University of Minnesota gjorde två olika experiment.

I ett experiment fick två slumpmässigt sammansatta grupper av studenter tillbringa tid i varsitt rum – det ena välstädat och prydligt, det andra belamrat med papper och kontorsmaterial. Studenterna fick ägna sig åt att fylla i formulär. De fick veta att det skulle få 3 dollar som tack för sin medverkan, och fick bland annat frågan om de skulle kunna tänka sig att donera en del av summan till välgörande ändamål.

Efter tio minuter fick de klartecken att lämna salen.

På vägen ut erbjöds de ett äpple eller en chokladkaka. Studenterna som suttit i det prydliga rummet valde dubbelt så ofta frukten framför chokladen jämfört med de som suttit i det stökiga rummet. Dessutom hade de studenter som suttit i det välstädade rummet dubbelt så ofta valt att donera pengar till välgörande ändamål.

I ett annat experiment placerades en försöksgrupp i ett stökigt rum och en annan i ett prydligt. Uppdraget var att tänka ut nya användningsområden för pingpongbollar.

De som befann sig i det stökiga rummet kläckte mer kreativa idéer än jämförelsegruppen i rummet där ordning rådde – åtminstone enligt de två oberoende personer som fått i uppdrag att bedöma förslagen.

Att jobba vid ett rent skrivbord skulle alltså främja ett socialt accepterat beteende. Att jobba i en stökig miljö skulle däremot kunna främja kreativitet, bland annat just för att man vågar bryta mot konventioner.

SÄTT GULDKANT PÅ STUDENTBUDGETEN DOLD PENSIONS FÄLLA

– är du drabbad?

PS! Läs oss varje dag på kollega.se

KOLLEGA ÄR SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM ARBETSLIVET.

Kollega går ut till Unionens drygt 600 000 privatanställda tjänstemän där många arbetar som inköpare. Våra branscher är bland andra IT & Telekom, Farmaci & Hälsa, Handel, Service & Tjänster, Konsult & Finans.

För annonsering, kontakta: Bengtsson & Sundström Media AB, 08-10 39 20, www.bs-media.se

Vi säljer för de största tidningarna i Sverige!

ERA Energinyheter speglar energibranschen i Sverige och världen ur ett initierat och brett perspektiv. Ny läsning tio gånger per år i papperstidning, app och på webben.

Läs mer och prenumerera på www.era.se

KÄLLA: KATHLEEN D. VOHS, JOSEPH P. REDDEN, AND RYAN RAHINEL, CARLSON SCHOOL OF MANAGEMENT, UNIVERSITY OF MINNESOTA PHYSICAL ORDER PRODUCES HEALTHY CHOICES, GENEROSITY, AND CONVENTIONALITY, WHEREAS DISORDER PRODUCES CREATIVITY (2013)

UPPLAGA:

UPPLAGA:

No rd

Ni Ng

mm • Nu

UPPLAGA:

397 200 TS helår 2014

• 20 12 er 6

s och Sverige

www.era.se

Sver igeS

och Nor deN S Stö rSta

elm ark

Nad Stid

Möt Da Fåhrae niel cyklisteus, blev elb n som ilburen

NiNg • Num mer

s Norden elm största

utbIldnIng: Succé för elbranSchenS tidning

arknads

Ida fick jobb direkt

1 • 2015

Välkommen till d.a. media 28

Nu säljer vi även för Kloka hem – Sveriges ledande magasin för klimatsmarta hem och väldesignad ekologisk livsstil.

ra.s www.e e

48

Telefon: 08-786 03 34 Pernilla ny vd fö Winnhed r Svensk reporta nerge Stort E gi MåERAs nga valenkät

de gästaektrum a m s p d Bran t Energis bret

Läs turer från elbristens kring fins partiernas om kärnkraft k Nepal 42 25 ra 12 olitik energip va 18 n det stallera Nu ka t att in taket 18 lla am löns ler på vi a el rt lc so r bo et iljarde öretag e 20 1,8 m handelsf llapsad ko när el & Kultur Kraft

Norska Hafslund tar för sig av Sveriges elkunder

betar h tag ar oc Elföre ttenkraft gfald 14 för va isk mån biolog

TS helår 2014

TS helår 2014

Anders Ericsson lugn trots alla stormar 32 f e 6 • 2014 :s chStörSta A adStidNi Ng • Nummer elmarkN IE r SverigeS och NordeNS ar fö varn iläge rg t ene kritisk

elmarknadstidning

2

oc h

dS tid

Sveriges och Nordens största

• 201

ig eS

rk Na

534 900

www.da-media.se 15

RÄCKVIDD:

21 000 Orvesto helår 2014

FOTO: ISTOCK

Nummer 6 • 2014

mer 6

Num

Sv er

el ma Sta St ör eN S

534 900

Får man inte ha någonting framme, inte ens saker man gillar?

– Jovisst får man det. Det kan vara något som skänker estetisk njutning eller ger en känsla som man kan ha nytta av i sitt jobb. Men om vitsen är att få saker gjorda så gäller det att det vi ser hjälper oss att bli mer effektiva, säger han.

EN DEL ANVÄNDER skrivbordet som en sorts att-göra-

lista. De saker som ligger där är påminnelser om sådant som ska bli gjort. Men digitaliseringen gör att ”att-göralistorna” i allt högre grad flyttar in i våra datorer. Då blir det mindre motiverat att skapa högar på skrivbordet.

Allt finns i digitalt format.

– Teknikutvecklingen skapar också möjligheten att jobba på distans. Och att byta miljö kan i sig sätta igång kreativiteten hos medarbetarna.

Det säger Teo Härén som har ägnat en stor del av sitt yrkesliv de senaste åren åt just kreativitet, som David Stiernholm föreläsare och inspiratör. Han ifråStruktör gasätter hela idén med skrivbordet som den ideala arbetsplatsen.

– Man ska jobba på den bästa möjliga platsen för den arbetsuppgift man har för stunden. Ingen tycker att skrivbordet är den bästa platsen jämt, säger han.

Medan en person jobbar bäst i en klassisk kontorsmiljö kanske någon annan blir mer effektiv och kreativ på ett kafé på Bahamas. Själv börjar han ofta arbetsdagen i badkaret. Han har två olika badkar på sin arbetsplats – ett utomhus och ett inomhus. Där strukturerar han tankarna och dagens arbetsuppgifter.

– Jag sitter sällan vid ett skrivbord och jobbar.

Just nu sitter jag i en fåtölj framför en brinnande eld i en gammal herrgård i Älvkarleby.

FÖR TIO ÅR SEDAN kom hans bok ”Härarbete”, som handlade om flexibla arbetsplatser. Det har hänt mycket på tio år, numera är det exempelvis ganska accepterat att sitta på ett kafé och jobba.

– Jag menar inte att alla arbetsgivare ska låta de anställda flyga till Bahamas på företagets bekostnad.

Men om man blir störd i ett öppet landskap kan det vara bättre att sitta i sommarstugan.

Om man ändå sitter vid skrivbordet vill Teo Härén uppmuntra till att prova sig fram för att hitta vad som passar en.

– Två skärmar eller en, tidningar över hela bordet eller helt tomt. Prova!

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 53

Verktyg | MITT SKRIVBORD

CHARLOTTA FLINKENBERG

44 år, chefredaktör för och grundare av Chic, Aller Media. Sitter i eget rum.

Varumärkets rosa hjärta

EN MAPP MED UTRIVNA TIDNINGSSIDOR. Det där är inspiration till kommande sidor i Chic, jag läser säkert 100 magasin i månaden och river ut det bästa. Vi kopierar och gör vår egen grej.

CHIC-PLAKETTEN. Jag fick den av min redaktion när Chic lades ned som 14-dagars-utgåva, senare återuppstod den som det magasin den är nu. När jag fick plaketten stod jag där alldeles rörd och bölade, den betyder mycket för mig.

ROSA TEJPHÅLLARE I FORM AV EN HÖGKLACKAD SKO. Jag älskar livet ur den här!

Jag fick den av en av Chics bloggare, den är köpt i New York.

54 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

– Hinner jag sminka mig innan vi börjar plåta?

Charlotta Flinkenberg sätter sig vid skrivbordet och plockar vant fram sminknecessären. Så plockar hon ned ett halsband från väggen och tar ned ett par svarta högklackade skor från fönsternischen. Hon är redo på några få minuter.

– Jag tycker att det är roligt att klä upp mig.

Dessutom ingår det i mitt jobb. Som chefredaktör ska jag ju vara varumärket CHIC. Ofta tränar jag på morgonen och kommer till jobbet eftersvettig och osminkad. Då behöver jag kunna fixa till mig inför möten, modevisningar eller annat.

Bakom hennes skrivbord står en klädstång, med en klarröd kavaj, några jackor och andra privata plagg. Här hänger också en långklänning gjord av ett tyg med tidningsomslag.

– Jag tycker om när man exponerar vackra och personliga saker. Jag är lite av en blottare! Här ska det vara chic.

Charlotta Flinkenberg säger att hon gärna vill pimpa sitt arbetsrum ännu mer.

– Varför inte sammet på väggarna? Det ska vara lite kitschigt, men ändå fint, säger hon.

Inför fototillfället har hon städat rätt rejält. Hon erkänner att det ibland blir rätt stökigt.

– När min chef går förbi här och tittar in genom glasdörrarna och jag har det som stökigast, då skäms jag faktiskt, säger hon och skrattar.

Som chefredaktör hanterar hon ett stort flöde, under tidspress. Bland annat tar hon emot många pressutskick, med mycket emballage i skrymmande förpackningar. Modebranschen är kreativ. Det kan komma heliumballonger ena dagen. Nästa dag ett paket fullt av konfetti.

– Det är ju roligt, men allt måste ju ta vägen någonstans.

Dessutom får hon mycket post, både epost och brev.

– Jag får många inbjudningar till sådant jag inte hinner gå på. Jag har ju tre barn och typ inget socialt liv, säger hon.

I mejlboxen har Charlotta Flinkenberg 13 000 mejl, varav 668 är olästa.

Känns det inte stressande?

– Nej, jag är bra på att söka i mejlkorgen. För mig är det en utopi att allt ska vara väl organiserat.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 55

LENNART HAMMER

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

EXCELARKET MED MINA KUNDER. Jag gillar att arbeta i excel och har själv skapat ett excelark med kontaktuppgifter till mina kunder. De rödfärgade fälten markerar sådant som ska åtgärdas. Det fungerar som min att-göra-lista.

48 år, annonssäljare på Egmont Publishing.

Säljer framför allt annonser för titlarna Husvagn & Camping och Datormagazin.

Sitter i kontorslandskap.

Ordning i bunkern Kollegerna brukar skämtsamt kalla arbetsplatsen där Lennart Hammer sitter för ”bunkern”.

Det är inte svårt att förstå varför. Han sitter i kontorslandskap, men har skärmat av sin arbetsplats med höga bokhyllor åt tre håll.

Ovanpå dessa står tidningskartonger staplade.

– Jag pratar mycket i telefon, och jag pratar väldigt högt. Det här är den mest praktiska lösningen för att mina kolleger inte ska bli störda.

Tidningarna dämpar ljudet och dessutom har jag alla tidningar jag kan behöva inom räckhåll.

I Lennart Hammers inkorg för epost ligger bara två mejl. Han har ett väl utvecklat mappsystem där han sorterar allt inkommande.

– Jag rensar mejlen systematiskt i datumordning.

På väggen framför skrivbordet har han satt upp prislistor, produktionsplanering, webbtrafikrapporter och annat som han behöver.

– Det går fort för mig att hitta, jag vet exakt var jag har allting. Om du frågar vad en 90-gramsbilaga kostar kan jag svara på direkten.

Han har inga privata saker på skrivbordet, allt är kontorsrelaterat. Ett av hans viktigaste arbetsverktyg är ett excelark där hans kunder har varsin rad. Han kan sortera dem utifrån adressort, datum och annat.

– De rödfärgade fälten markerar sådant som bör åtgärdas, det här är min att-göra-lista.

Lennart Hammer och de kolleger som sitter närmast honom har träfärgade bokhyllor, medan de andra på förlaget har nyare, vita.

– Vi tyckte att de här gamla var bättre. Vi har jobbat längst här, så det var enklast att låta våra möbler vara kvar, säger han. Är det ingen som haft invändningar mot det?

– Jo du, men det här är ju den mest praktiska lösningen.

Lennart Hammer gillar att kunna dubbelkolla grejer. Därför har han det viktigaste både i datorn och på utskrivna ark.

– Jag gillar att göra system för att förenkla saker, jag gör likadant hemma. Tidigare hade jag många stora krukväxter. Folk som kom hem till mig undrade hur alla växter kunde vara så välskötta. Det var enkelt. Jag gjorde ett system för hur jag skötte bevattningen. Då hade jag stenkoll.

56 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

g Nå

MITT HEADSET. Jag pratar väldigt mycket i telefon, och har många externa kontakter.

Headset är bekvämt.

o ns

t

ak o as b

m lådo

Verktyg I tryck | REDAKTIONENS MITT SKRIVBORD FAVORITER

MITT EXCELARK MED MINA KUNDER. Det fungerar som minn attgöra-lista.

rna finns Lennarts headset .

MIN EGEN KAFFEKOPP. Jag gillar den skarpt och diskar den för hand för att hålla reda på den.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 57

Verktyg | MITT SKRIVBORD

RASMUS PANAGIOTIS COLUMBUS

27 år, reporter, redigerare, webbredaktör och fotograf på Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår.

Delar arbetsrum med chefredaktören.

Trivsamt stök i Studenthuset HJÄRTAT. Ett urklippt hjärta i papper med texten ”När jag läser dina texter i gadden gråter jag av lycka”. Den satt på vår dörr en dag, jag tror att det är kårens verksamhetsansvarig som skrivit den.

KAMERAN. Ett av mina viktigaste arbetsredskap. På en liten redaktion får man göra allt möjligt – allt från redigering och skrivande till fotografering och webb.

58 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

SNUSET. Hjälper mig att stå ut med livet.

Högarna på Rasmus Panagiotis Columbus skrivbord brukar växa i takt med att det närmar sig pressläggning. När han har mycket att göra brukar han inte prioritera att städa.

– Ja, det samlas lite på hög här. Men jag vet var jag har allting, säger han.

På Rasmus Panagiotis Columbus skrivbord ligger rätt många tidningar, några böcker, anteckningsblock, en tom flaska, en systemkamera, en klassisk sladdtelefon. En krukväxt står och slokar på hyllan bredvid en kaffekopp med Lilla My på.

Gaudeamus redaktion sitter tillsammans med Studentkåren i nybyggda Studenthuset som invigdes i augusti 2013. Redaktionen huserar i ett eget litet rum, med stora fönster, några hyllor och två skrivbord. Det ena är Helena Jönssons, hon är chefredaktör, och det andra är Rasmus Panagiotis Columbus.

Mellan skrivborden står en hylla, den delar de på. Den är belamrad med lite av varje.

– Vi är ganska lika i stökighet. Jag är kanske lite stökigare än Helena, men hon brukar inte skälla på mig, säger Rasmus Panagiotis Columbus.

Han jobbar nästan aldrig hemma, han blir mer fokuserad när han är just på jobbet. Ganska ofta är han ute med kameran runt halsen och reporterblocket i handen. Annars tillbringar han mycket tid just vid skrivbordet.

Men när han och Helena Jönsson ska spåna idéer till nästa nummer, då byter de miljö och går till något kafé utanför Campusområdet. När de sitter utanför redaktionen kan tankarna vandra mera fritt.

– Man fastnar inte i det som ligger framför en.

Rasmus Panagiotis Columbus har varit på Gaudeamus sedan i augusti, och ska strax sluta.

Som reporter på Gaudeamus är man nämligen förtroendevald på ett år, i likhet med många andra som jobbar för kåren. I augusti ska någon annan ta över hans plats, och Rasmus Panagiotis Columbus får rensa sitt skrivbord. Redan nu i juni börjar han ett vikariat inom NTM-koncernen, som redigerare.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 59

RUNDORNAN KONST  NYA STJÄRNORNA  HITTA RÄTT I DJUNGEL BÄSTA TIPSEN

Lindha haLverade sin vikt

reCePt!

KESOBRÖD

hurr

2

SKÅNES

TAYLOr, R JOHNsvordoma

101

BÄSTA KROGAR OCH KAFÉER

Om sexighet och meningen med livet

SÖDERNS SKÖNASTE SHOPPING

● ●

● ● ●

Personlig service på svenska.

Modernt digitalt flöde.

Mångsidig, modern och stark maskinpark möjliggör snabba pålitliga leveranser.

Bra kontroll genom hela flödet då allt görs i huset.

Professionell och starkt motiverad personal.

Vi hjälper till att lösa hela det logistiska flödet.

5

01

l

0–2015

VÅRBAKA

58

LJUVLIGA

RECEPT

GLASS MED PASSION TIDSAM 4776-01

torn: Kostdok kroppar" bbar våra "Socker ru

Maten ska göra gott i kropp och själ!

Trädgårdsdags !

SMARTA TIPS FÖR EN KLASSISK SKÅNSK TRÄDGÅR

TIDSAM 4013-02

●

a fyl

glutenfritt!

Bröd • Kakor Tarteletter

Dammsugare • Fågelb Munkar • Biskvier • on Gräddbullar Hallonbollar • Vaniljb ullar

LÄCKER PAJ

Principen är att vara en stark och pålitlig länk i värdekedjan från planering, tryck och ända till distribution av produkten.

Påskens GLADASTE BAKVERK

ak

5 år

52 PÅSFKFÉ BU Bjud Hem tiLL

GLU TEN

!b

•

matkarlek.nu

BAKA utan

a

igt 1/2015 L aga gott & naturL 49 KRONOR

SÅ BAKAR DU LJU VLIGA, FYLLDA PETIT-CHOUER

Magasinet

•

Stor guide!

er

LAGA GOTT & NATURLIGT

PunaMusta trycker ca 350 olika titlar. Baserade i Finland med svenskspråkiga medarbetare är det som att ha en partner på hemmaplan. Vi kan bli din viktigaste partner!

åSe PaLeo Ät & njut med FrukoStSPeCiaL mera

matkärlek 1/2015

Vi satsar på service

matkärlek kör i gång med LCHF

D

Bjud på lyxig

AFTERNOON TEA TIDSAM

4616-02

NR 2/2015 PRIS 49:00 DKK 49 • € 6

nr 2 2015 pris 59:– inkl moms finland 7,90 eur norge 69 nok

UNIK RECEPTSAM

Vinn fina

BAKPRYLAR I Bakas 5-årslo tteri LING LÄNGST BAK I TIDNINGEN! 1

B: Mediavänner A nsla ”Hög servicekä och flexibilitet”

Kontakta oss för mer information!

Försäljning Sverige: Heidi Avellan tfn: +358 50 363 42 72

Mediavänner och tidigare Mat & Vänner har samarbetat med PunaMusta under drygt 7 år.

Under den tiden har vi aldrig fått höra att någonting har varit omöjligt. PunaMusta, och vår dedikerade kontaktperson Heidi, har alltid återkommit snabbt med besked och offerter, gjort sitt yttersta för att förlänga tidsramar, är alltid flexibel och har en otroligt hög servicekänsla. Vi ser PunaMusta som en naturlig del av vår verksamhet.

eller via mail: offerter@punamusta.com

Dessutom trycker PunaMusta till mycket hög kvalitet och med konkurrenskraftiga priser.

Vi startade Mediavänner under hösten 2013 och hade då två branschtidningar i vårt sortiment. Idag har vi vuxit och har nu förutom dessa även fem konsumenttidningar. Den senaste familjemedlemmen, Matkärlek, lanserade vi i mars.

Vi tvekar inte att fortsätta vårt samarbete och jag kan varmt rekommendera PunaMusta!

BG Nilensjö, VD Mediavänner Mediavänner AB, Billeplatsen 1, 252 23 Helsingborg.

www.punamusta.com

www.mediavanner.se

Medierna för Bygg-, Fastighets-, Villa- och Fritidshusmarknaden finns hos oss!

Sveriges Tidskrifter | EXPERTFRÅGAN

Annons Säljstöd & mediabokning i ett och samma system!

Den 1 mars 2015 ändrade Konsumentverket sina allmänna råd för marknadsföring av alkoholdrycker.

Pär Leander, expert på reklamjuridik, förklarar hur du påverkas.

"Sannolikt är det slut med getingar och plus."

- Varför har ni valt P1 Annons för er mediaförsäljning?

- P1 jobbar kundnära och har sedan dag ett hittat lösningar för våra behov!

Mikael Olovsson Egmont

- Enkelheten och prisbilden. Detta kombinerat med möjligheterna i P1 Annons, som är enorma.

Daniel Bjernedal Västerås Tidning

- För oss som säljbolag är P1 Annons en viktig del i vår framgång!

Rasmus Thomsen Adviser

0651-169 80 | info@annonskraft.se | www.annonskraft.se

www.positionett.se

Reklamjuridik

Per Leander

Pär Leander har lång erfarenhet av marknadsrättsliga frågor.

Hans specialinriktning är på marknads- och immaterialrätt. Pär kan svara på frågor om den löpande verksamheten och annonsering.

Varför kommer det nya råd från Konsumentverket?

– Syftet med Konsumentverkets riktlinjer är att precisera innebörden av kravet på särskild måttfullhet i alkohollagen. Reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd får inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av alkohol.

Den får inte heller särskilt rikta sig till barn eller ungdomar under 25 år. Exakt vad som menas med dessa formuleringar ska råden hjälpa till med att förklara.

Vad är egentligen nytt?

– Råden är i mångt och mycket desamma som i den förra uppsättningen råd från 2009, men lite strängare vad gäller marknadsföring till yngre. Dessutom har man tagit hänsyn till internet och sociala medier. Det blir också lite hårdare bedömningar av värdeomdömen för vin och öl i annonser. Även förpackningar kommer nog att granskas hårdare.

Särskild måttfullhet vad gäller marknadsföring till unga – kan du ge exempel?

– Till exempel så får marknadsföring endast ske på webbplatser där målgruppen eller minst 75 procent av de faktiska besökarna utgörs av personer över 25 år. Dessutom bör webbplatser som huvudsakligen inriktas på marknadsföring av alkoholdrycker kontrollera besökarens ålder.

Får man inte längre ha med betyg i alkoholannonserna?

– Det är svårt att säga något generellt eftersom det inte finns något fall prövat i Marknadsdomstolen som gäller detta. Men man bör vara försiktig med värdeomdömen i marknadsföringen, de

anses inte förenliga med kravet på måttfullhet, så står det i råden. Saklig information om varans egenskaper, användning, råvaror och liknande är däremot tillåten. Vad som utgör saklig information får bedömas från till fall till fall, men sannolikt är det slut med getingar och plus.

Vad gäller för sociala medier?

– Med de nya råden jämställs marknadsföring på internet med marknadsföring på sociala medier och i appar.

Vad gäller för poddar?

– Förbud mot marknadsföring av alkoholdrycker genom kommersiella annonser i radio- eller TV kvarstår i de nya allmänna råden. Podcasting jämställs med radioprogram och omfattas alltså helt av förbudet.

Får man ta emot till exempel en vinflaska som varuprov?

– Enligt de nya råden gäller att varuprover av alkoholdryck endast får lämnas till den som är tillståndshavare enligt alkohollagen. Detta påverkar i högsta grad dryckesbranschens förhållande till mediebranschen. Konsumentverket har uttryckligen markerat att det inte ska vara tillåtet att ge varuprover till journalister.

Vad är nytt angående vinprovningar?

– Systembolaget tillåts i alkohollagen att gratis anordna provningar i sina lokaler. För alla andra aktörer gäller att anordnande av provsmakning av alkoholdrycker vid arrangemang riktade till allmänheten kräver att arrangören har ett serveringstillstånd. Dessutom måste arrangören ta betalt då det är förbjudet att skänka bort alkohol.

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 63

Sveriges Tidskrifter | MEDLEMSSIDOR

VI GRÄVER DÄR DU BOR Presskontakt: Eva Fernvall 070 – 590 28 93 Maria Andersson 070 – 447 52 00 press@apoteket.se

SUSANNE PETTERSSON REDAKTIONSCHEF

Följ oss: Pressrum mynewsdesk.com/se/apoteket_ab Facebook facebook.com/apoteket.se hemhyra.se

SUSANNA SKARRIE, VD & CHEFREDAKTÖR

Hem&Hyra BOSTADSJOURNALISTIK PÅ RIKTIGT grävannons.indd 1

Twitter @apoteket_ab

Sveriges Tidskrifter har knutit till sig ett antal experter inom områden som är av stor betydelse för tidskriftsutgivare.

Som medlem har du tillgång till kostnadsfri rådgivning i enklare frågor.

Kontaktuppgifter till våra experter hittar du på www.sverigestidskrifter.se

30 _ 6

Vaddå tidningskris?

Ett Almedagsseminarium om varför tidskriften är vinnare i dagens medielandskap.

I panelen deltar bl a Tobias Baudin, LO och Marie Linder , hyresgästföreningen.

KALENDARIUM 17 JUNI

Medieruset firar 15 år på Stockholms stadion. Fler startgrupper, fler löpare.

24 SEPTEMBER

Möt Sveriges Tidskrifter i vår monter på Bok & Bibliotek. Köp tidskrifter till kraftig rabatt och lyssna på intressanta föredrag och spännande debatter.

13 NOVEMBER

Heldagskurs "Vässa Texterna" med Filters chefredaktör Mattias Göransson.

Hör honom berätta om arbetet bakom reportagen i Filter, Offside och Hunger.

Workshop där du lägger fram och testar dina egna idéer.

Medlemspris: 2500 kronor, exkl moms.

Plats: Sveriges Tidskrifter, Vasagatan 50, Stockholm.

LinkedIn linkd.in/15KWwsL

2014-05-27 14:55:20

TS Sales Academy Är det inte underbart …

När du öppnar en bok, vilken som helst Och i en mening …

Hittar din tvillingsjäl

Från mediesäljare till affärsskapare - temat för vår nya utbildning som vänder sig till dagens och morgondagens mediesäljare.

Konsumentmönster förändras, medielandskapet ritas om, annonsörerna letar nya vägar och gamla affärsmodeller gäller inte längre.

Läs mer på ts.se

+371 278 685 95 www.pnbprint.lv www.facebook.com/pnbprint

Annonsförsäljning Peter Söderstam Peter Söderstam har lång erfarenhet av annonsförsäljning och medierådgivning. Han kan bland annat svara på frågor rörande utveckling av kreativa annonslösningar och kompetensutveckling.

Management Björn Lorentzi Björn Lorentzi har mer än 20 års erfarenhet av ledarskap från en rad olika chefsroller inom IDG, Bonnier- och Medströmsförlagen. Han pratar gärna med dig om management och kompetensförsörjning.

BLI MEDLEM

Tryck- och yttrandefrihet, upphovsrätt, offentlighetsprincipen och pressetik Jeanette Gustafsdotter Jeanette Gustafsdotter är jur.kand. med ­specialisering på tryck- och yttrandefrihet samt upphovsrätt. Hon är vd för Utgivarna där Sveriges Tidskrifter är medlemmar.

Medie- och immaterialrätt Magnus Tonell Magnus Tonell är advokat och delägare på ADN Law Advokatfirma, med särskild inriktning medierätt och kommersiella avtal på immaterialrättsområdet. Han hjälper dig med dessa frågor.

Sveriges Tidskrifter är Sveriges största branschorganisation inom medievärlden. Organisationen består i dag av cirka 360 av de mest välkända och bästa tidskrifterna som ges ut i Sverige.

Vi kan hjälpa dig med förhandlingar, råd, utbildning och fakta om tidskriftsbranschen KÄLLA: DATAINSPEKTIONEN, IAB

Momsfrågor Mattias Fri Mattias Fri är skattejurist med inriktning på moms. Mattias har arbetat med momsfrågor i drygt 15 år, först på Skatteverket och sedan som rådgivare. Mattias hjälper dig med moms, reklamskatt och andra skattefrågor.

Reklamjuridik Pär Leander Pär Leander har lång erfarenhet av marknadsrättsliga frågor. Hans specialinriktning är på marknads- och immaterialrätt. Pär kan svara på frågor om den löpande verksamheten och annonsering.

Affärsjuridik Anders Ericsson Anders Ericsson är advokat med mer än 15 års erfarenhet som rådgivare inom svensk och internationell affärsjuridik, bland annat kommersiella avtal, bolagsrätt och kommersiella tvister.

Sveriges Tidskrifter AB

Vasagatan 50 111 20 Stockholm Tel: 08 545 298 90 Fax: 08 14 98 65 info@sverigestidskrifter.se www.sverigestidskrifter.se

TS Mediefakta AB, Vasagatan 11, 114 78 Stockholm Tel. 08-507 424 00 info@ts.se www.ts.se

Nr 2 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 65

Krönika | DAN ELIASSON

"Till slut sitter de där med en gnagande känsla.Vilka skickar alla dessa mejl och brev?

Vad vill de? "

66 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 2 2015

storstadsregioner. Övriga polisregioner ska också stärka sin förmåga att kunna utreda och förebygga dessa brott. En särskild satsning görs mot IT-relaterade brott inom detta område. Ett nytt nationellt IT-brottscenter är under uppbyggnad.

Vi ser även över våra skyddsåtgärder för hotade personer. Särskilda riktlinjer vid allvarligt hot eller våld mot medieföreträdare håller redan på att utarbetas av Polisens Nationella operativa avdelning.

En viktig del i arbetet handlar om närmare dialog och samarbete. Efter attackerna mot tidningen Charlie Hebdo i Paris och mot Lars Vilks i Köpenhamn hade vi och Säkerhetspolisen ett möte med de stora mediehusen på justitiedepartementets initiativ. Vi och Säpo har sedan dess haft fler möten med mediehusen och ska fortsätta dialogen. Polisregionerna har också utökat kontakterna med sina regionala mediehus.

” De som inte inser det omöjliga är en viss typ av människor som ofta är väldigt roliga att jobba med.”

Niclas Trydell, vd på Trydells.

Krönikör

Dan Eliasson Rikspolischef

M

ötena visar att det finns en stor samsyn och vilja till samarbete mellan mediehusen och rättsväsendet.

Det finns också många praktiska frågor att lösa. Det handlar till exempel om hur kontaktvägarna mellan polisen och medierna ska se ut och vilka principer som ska finnas kring eventuell polisnärvaro runt medieredaktioner. För det är självklart viktigt att polisen och medierna håller rågången mellan varandra. Mediernas oberoende ställning måste självfallet tas på största allvar.

Det är en central demokratifråga.

Många tycker nog att det är sorgligt att polisen måste göra denna satsning. Tyvärr visar utvecklingen att den är helt nödvändig.

FOTO: ELLIOT ELLIOT

V

i tänker inte låta oss påverkas. Istället stärks vår övertygelse att fortsätta arbetet! Ungefär så låter det ofta när journalister, politiker och andra opinionsbildare utsätts för hot eller påtryckningar. Det verkar vara en ryggmärgsreflex hos dem som hotas.

Det är på alla sätt en beundransvärd inställning. Dessvärre påverkas många av hoten. Det vittnar många hotade personer om. Till slut sitter de där med en gnagande känsla. Vilka skickar alla dessa mejl och brev? Vad vill de?

Menar någon rentav allvar? Sakta men säkert ändras levnadsvanorna. Man går olika vägar till jobbet. Tittar sig oftare över axeln. Börjar undvika vissa offentliga tillställningar. Vissa frågar sig själva: Är det värt allt det här? Ska jag undvika att skriva, debattera eller uttrycka mig inom vissa områden?

Här ligger den stora faran. För det är precis detta som hatarna och hotarna vill åstadkomma.

De vill strypa debatten och tysta de fria rösterna.

Inom polisen tycker vi oss se allt fler hot mot våra opinionsfriheter. Det är en allvarlig utveckling. Det fria åsiktsutbytet är en av demokratins hörnstenar. Att värna det är ett av polisens viktigaste uppdrag. Det är skälet till att polisen nu stärker förmågan till skydd för samhällets grundläggande fri- och rättigheter. Inom ramen för det ska hatbrott i alla former, hot mot förtroendevalda, hot mot medieredaktioner och liknande brott hanteras som en helhet. De enskilda brotten ska ses i ett större sammanhang.

Några av åtgärderna är att bygga upp särskilda enheter mot denna brottslighet i polisens

PERSONLIGT

Läs mer om oss och era möjligheter!

Gå in via QR-koden eller trydells.se