Allt om Tidskrifter nr 1 2015

BIG DATA. Nya tider när läsaren får styra.

Ett medlemsmagasin från Sveriges Tidskrifter Nr.

"Det här är det roligaste jag nånsin har gjort.

Jag skulle betala för att få göra det här."

HON GER OBEROENDE JOURNALISTIK RESURSER:

Alice Bah Kuhnke har makten

1 2015

5 PROFILER KLÄR AV SIG MED STIL SKRIV BÄTTRE! LÄR DIG MER OM DRAMATURGI

340

330 redaktörer kan inte ha fel! Åtta.45 är Sveriges största och ledande tryckeri av tidskrifter. I dag producerar vi 340 st tidskrifter i egna lokaler. Vilket bäddar för en trygg och säker produktion.

Med Sveriges modernaste maskinpark kan du lämna din tidskrift i säkra händer och försäkra dig om att den produceras på ett optimalt sätt.

Gå in på www.atta45.se/flipptidskrift och läs mer.

å. s k c o u d a t Våga tes rar att du Vi garante blir nöjd.

FLIPP står rent tekniskt för Fler Intag Pressade Priser. Vi kan samla så många jobb som möjligt och bara byta tryckplåt, inte papper. Vi samordnar din trycksak (minst 16 sidor) med andra tryckuppdrag och du litar på oss när det gäller pappersvalet.

ÅTTA.45 TRYCKERI AB Karlsrogatan 2 • 170 65 Solna 08-553 348 00 • www.atta45.se

Nr 010

Välkommen | till ALLT OM TIDSKRIFTER

V

intergäcken lyser redan gul vid Adolf Fredriks kyrka, sparvarna hörs kvittra i vinden och i lä bakom Konserthusets pelare fångar stockholmarna den första ljumma vårsolen. Det känns som om vi äntligen går mot sol och värme. Samtidigt är himlen mörkare och vinden mer isande än på länge.

Det nya året inleddes med att flera ur satirtidskriften Charlie Hebdos redaktion mördades i Paris. De sköts kallblodigt ihjäl under ett redaktionsmöte. Lite mer än en månad senare öppnade en man eld mot ett allmänt möte i Köpenhamn där konstnären Lars Vilks deltog. I Syrien har flera journalister avrättats på de mest avskyvärda sätt av terroristgruppen Islamiska staten och det enbart för att de gjort sitt jobb, rapporterat hem till sina redaktioner och sin publik. I Sverige greps nyligen tre personer med kopplingar till en nazistisk organisation av polisen utanför Expressens redaktion, misstänkta för förberedelse till grov misshandel och för olaga hot. Och det efter att tidningen granskat organisationen journalistiskt.

Pressfriheten utgör grunden för vår demokrati. Utan en fri opinionsbildning har vi inget fritt samhälle. I det här numret av Allt om tidskrifter har vi intervjuat kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Hon beskriver hur hon vill stärka motkrafterna på många olika sätt. Bland annat genom att förändra systemet för public service, genom att stärka den lokala journalistiken och stötta plattformsoberoende journalistik. Hon ser tidskrifter som en viktig del i detta arbete.

Här finns plats för kvalitetsjournalistik för alla olika intressen. Tillgång till detta är, menar Alice Bah Kuhnke, en rättighet i ett demokratiskt samhälle.

Kerstin Neld Vd Sveriges Tidskrifter

+ NY MEDIEUTREDNING Att regeringen tillsätter en medieutredning, ledd av Anette Novak, vd på Interactive Institute. Det öppnar för en modern syn på medier i Sverige. Glädjande!

HOT- OCH HATKULTUREN Det är oacceptabelt att journalister hotas och trakasseras på grund av sitt kön och sin etnicitet. Bara på grund av att de gör sitt jobb. Den hatstorm som nästan tvingade bort Alexandra Pascalidou från sitt uppdrag på Ring P1, är bara ett av många exempel.

Frågan är nu hur landets medier ska agera framöver.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 3

ANSVARIG UTGIVARE

Björn Österman fotograferad av Sandra Johnson.

Tema sid 34.

Innehåll | MARS 2015

Kerstin Neld

CHEFREDAKTÖR Madeleine Bäck

Art Director

Kajsa Isenberg

SKRIBENTER

Madeleine Bäck, Sally Henriksson, Sara Hörberg, Rickard Jakbo, Barbro Janson Lundkvist, Annika Persson, Annika Larsson Sjöberg

FOTOGRAFER

Camilla Lindqvist, Sandra Johnson

ILLUSTRATÖR Eva Hjelte

TRYCK

Sörmlands Grafiska, Katrineholm.

Inlaga tryckt i 16-sidig offsetpress, omslag i arkpress.

PAPPER

Omslag: Träfritt bestruket 200 gram Inlaga: GraphoSilk 90 gram från SCA

A

TE M

LACK

UV-lack från Ranhammar

DISTRIBUTION Bring Citymail

OMSLAGSFOTO Camilla Lindqvist

KONTAKT UTGIVARE Sveriges Tidskrifter 08 545 298 90 info@sverigestidskrifter.se

Allt om tidskrifter / A4 Bondegatan 21, 116 33 Stockholm red@alltomtidskrifter.se 08 556 06 441

ANNONSFÖRSÄLJNING

Robert Wallner, Mediakraft , 08 23 45 32 ISSN 2000-1592

Alice Bah Kuhnke i sitt kontor på kulturdepartementet fotograferad av Camilla Lindqvist.

Dramaturgi är nyckeln till bra berättande. Här lär du dig knepen.

26–39

26 Digitala spår.

34 Egmont provskjuter annonser.

37 Svenska succébolaget Sprinkle.

38 Forbes samarbetar med annonsörer.

KONTAKT REDAKTION

Dramaqueen

IG DATA B :

43 48

14 Stilikoner

Klär sig Nina Oja bra nog för Elle?

Stilexperten ger sin dom.

3 6 8 10 25

Välkommen Hurra!

Favoriter Folk Medieutredning

PORTRÄTTET ALICE BAH KUHNKE Sveriges nya kulturoch demokratiminister Alice Bah Kuhnke hånades av många när hon tillträdde. Nu tar hon krafttag med en ny mediepolitik. Och skratten har tystnat.

43 47 63 65 66

Dramaqueen Stilikoner Experter Kalendarium Krönika

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 5

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

Hipp, 2015 hipp hurra!

… till Veckorevyn 80 år och Damernas Värld 75 år. Hur de båda jubilarerna ska fira är än så länge på planeringsstadiet, men Veckorevyn kommer bland annat att uppmärksamma födelsedagen i samband med Blog Awards i höst.

1944

GRATTIS BETONG. NI FIRAR 100 ÅR. HUR? – Vi publicerar nu hundra krönikor varje vardag fram till slutet av juni med olika personer som använder ordet betong, i höst ger vi ut en coffeetablebok och så satsar vi på Betonggalan med delfinaler i Malmö och Göteborg under våren och lite firande ute i landet, men den stora festen är på Betonggalan i Stockholm den 19 november, säger byggtidskriften Betongs chefredaktör Roger Andersson som tycker att jubileet är både roligt och ångestfyllt: – Det är ångest! Nu ska man göra avtryck för nästa 100 år. Men det kommer bli roligt!

1916 6 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

TEXT: SALLY HENRIKSSON

1944

PERSONLIGT

T채 vl

G

hej

a 책 oc in h via vinn en sur fplat ta!

Q R-ko

/tav den eller tr ydells.se

lin

g

1

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

Körsbärsbomb

A

Cherry Bombe är ett hyperestetiskt amerikanskt magasin om kvinnor och mat.

Det handlar om allt som ger näring åt sinnet, ögat och naturligtvis, magen.

SARES FA Ä L Få saker är så V

8 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

A

KÄLLA: RETRIEVER, INSTAGRAM

ITBLOMM

ALL

OR

superinstagrammade som körsbärsblomningen i Kungsträdgården. En sökning på Instagram i mars gav över 600 000 träffar på #cherryblossoms. Svenska tidskrifter har dock inte varit lika intresserade som sina läsare. 13 träffar får körsbär och Kungsträdgården i arkivsökning för tidskrifter.

2

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

KRAFTEN I ETT PAR BRÖST Amerikanska tidskriften BUST har en lika ironisk som allvarlig pay off. ”For women with something to get off their chest”. Tidskriften startades 1993 av Debbie Stoller, Laurie Henxer och Marcelle Karp som ett alternativ till traditionella damtidningar som grundarna ansåg enbart fick kvinnor att må dåligt. Den har sedan starten en klart feministisk ton och driver gärna med det stereotypt tjejiga. Ett av de härligaste exemplen är tidskriftens recensioner. Där använder tidningen en skala med glada bröst.

Fem bröst är lika med ”OMG Amazing”, medan en enda tutte är: ”Don’t bother.”

HÄR ÄR BUSTS BRÖST-BETYGSSKALA

3

TYSKA VDZ GÖR ANNONSER FÖR PRESSFRIHET Attacken mot Charlie Hebdos redaktion och den rad av attentat som skett mot kulturarbetare i Europa den senaste tiden, har fått europeiska medieföretag att agera. Den tyska tidskriftsorganisationen VDZ tar ställning för pressfrihet med kampanjannonser som är fria att använda för tidskrifter. Du hittar annonserna via www.vdz.de.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 9

Folk | BRANSCHNYTT

Roligare och smartare

10 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Nr. 1 2015

FOTO: CAMILA ROJAS

M

ireya Echeverría Quezada är ny chefredaktör för den feministiska kulturtidskriften Bang.

Hon är en av grundarna till den antirasistiska och feministiska plattformen Rummet och gör, tillsammans med Judith Kiros, podcasten Hämndens timme på Expressen Kultur.

Hon har också frilansat som skribent.

Chefredaktörskapet på Bang delar hon med Johanna Palmström.

– Det fungerar jättebra! Jag är en person som gillar att jobba i grupp, och vi kompletterar varandra bra. Bang är som en feministisk fackla som har lämnats över i mer än 20 år nu, och jag tror att det är bra med olika ingångar i redaktionen.

Att tillgängliggöra Bangs innehåll för en större grupp läsare, synliggöra grupper som varit åsidosatta och att arbeta tydligt med antirasism och klassperspektiv för att hitta nya röster är några visioner som Mireya Echeverría Quezada har.

– För mig är det inte självklart att den feministiska diskussionen ska fortsätta vara som den är nu, den behöver riktas in på de som är i störst behov av den. Men framförallt tror jag att det kommer bli väldigt kul med Bang – vi ska bli en roligare och smartare tidning!

Mireya Echeverría Quezada Chefredaktör Bang

Folk | BRANSCHNYTT

Grattis!

LÄS MER OM NINA OJAS FAVORITPLAGG PÅ SID 52

CHRISTER OLSSON från Orust korades den 2 mars till Sveriges mest intresserade. Bland alla experter på fiskespön, cupcakes och modebloggar blev det till slut Christer Olsson och hans traktorintresse som tog hem vinsten.

Bidraget skickade han in via tidningen Traktor.

– Att jag skulle utses till Sveriges mest intresserade person hade jag aldrig kunnat ana. Veterantraktorer och speciellt märket Zetor betyder verkligen allt för mig, säger Christer Olsson.

Tävlingen Sveriges mest intresserade är ett nytt grepp. Den går ut på att belysa magasinens betydelse för att främja specialintressen. Initiativtagare är Bonnier tidskrifter, Aller media, Egmont publishing och Albinsson & Sjöberg. Projektet består även av en undersökning, genomförd av TNS Sifo. Resultatet bekräftar hur tidskriften stärker intressen.

En femtedel av de svarande säger att tidskriftsläsande ingår i intresset.

Agneta Ljungman, kommunikationschef för Bonnier Tidskrifter, projektleder Sveriges mest intresserade.

–Initiativet kan spela en viktig roll för branschen. Medielandskapet är i stark förändring och vi har mycket att vinna på att uppmärksamma kvaliteten och den stora bredd som våra magasin står för, säger hon.

Thomas Eriksson

går från Schibsted till Egmont publishing där han ska vara digital förlagsredaktör och leda en digital webbredaktion.

Nina Oja

Jenny Nordlander

Magnus Klahr

Sara Wilk

Magnus Ransheim

är ny digital redaktionsansvarig för Nöjesguiden. se. Hon kommer senast från Aftonbladet TV och har även arbetat på Dagens Nyheter och Sveriges Radio.

är ny art director på modemagasinet Styleby.

Han har tidigare arbetat som AD och grafisk formgivare inom framförallt konst, kultur, mode och inredning.

FOTO: KARIN GRIP

är magasinet Elles nya art director.

Närmast kommer hon från modemagasinet Styleby som hon även varit med och startat.

Nina Oja har tidigare också varit med och startat upp bland annat Modette och King, samt arbetat på Glamour.

På Tidskriftsgalan förra året vann hon pris som årets AD.

Petra Månström

Christer Olsson

Traktornörd

är tidningen Outside Tränings nya chefredaktör. Hon är journalist med inriktning på träning och hälsa, driver Maratonbloggen på svd.se.

tar över som chefredaktör för formgivningstidningen Cap & Design efter Carina Nilsson.

Sara Wilk har tidigare varit frilansmedarbetare på tidningen.

är ny redaktionschef för löpartidningen Magasin Spring som han tidigare har frilansat för. Han har även varit en mångårig medarbetare på Helsingborgs Dagblad.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 11

Speciella intressen kräver speciella tidningar Vi har 16 specialtidningar som läses av mer än 1 miljon personer varje månad och vi fortsätter att utveckla nya tidningar utifrån intressen som våra läsare älskar.

Bilar och motorer förenar människor på ett fantastiskt sätt. Ålder, yrke och kön spelar ingen roll.

Oberoende av vilken tidning det gäller är vi nära läsekretsen.

camilla.sjoberg@fabas.se

www.fabas.se

12 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Gröna böcker & tidskrifter Vi trycker bara gröna böcker och tidskrifter, men du kan få dem i vilken färg du vill.

Vi har fyrdubblat vår omsättning de senaste åren. Testa oss på en offert så förstår du varför.

Lenanders Grafiska är Sveriges mest miljöcertifierade tryckeri.

Gröna böcker & tidskrifter är vår specialitet.

Årets arbet s g i va re i g ö ta land 2 013

Box 4018 390 04 Kalmar Tel. 0480 - 44 48 00 info@lenanders.se www.lenanders.se

ISO9001 ISO9001 C E RC T EI FRITEIDF I E D

ISO14001 ISO14001 C E RC T EI FRITEIDF I E D

ISO12647-2 ISO12647-2

PEFC/05-38-143 PEFC/05-38-143 Promoting Sustainable Promoting Sustainable Forest Management Forest Management www.pefc.org www.pefc.org

Alice tänker högt Redo att förändra

Sveriges nya kulturoch demokratiminister Alice Bah Kuhnke hånades först som ett skämt av kultureliten.

Nu börjar hon få över skrattarna på sin sida. text Annika

Persson foto Camilla Lindqvist

14 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Portr채ttet | ALICE BAH KUHNKE

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 15

Porträttet | ALICE BAH KUHNKE

Koncentration

Ministern samlar tankarna efter ett av dagens möten. Klockan är snart ett och Alice Bah Kuhnke skriver anteckningar efter att ha träffat Maria Ferm, Miljöpartiets gruppledare i riksdagen.

16 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

J

Alice Bah Kuhnke

”Jag trodde det var ett skämt!” ”Hon saknar kulturell kärna.” ”Disneyklubben tycks vara en bättre karriäravfyrningsramp än den där franska elitskolan.”

Orden var hårda när kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke tillträdde i september. Flera starka röster i kulturdebatten ifrågasatte hennes kompetens. Ingen imponerades av de 252 nya miljoner hon tillförde kulturbudgeten.

Inte heller av satsningarna på folkbiblioteken, ytterstadskulturen eller de frilansande kulturarbetarna. Istället ifrågasatte kritikerna vad hon egentligen menade med att kulturen skulle bidra till ett hållbart samhälle. Kulturen var minsann bra nog i sig, utan att den behövde bidra till någonting alls.

Basta.

Sedan föll regeringens budget. Fokus skiftade snabbt.

Ministern fick 365 miljoner mindre att spendera på sitt område av alliansen, och av reformförslagen blev noll och intet.

Dessutom meddelade kulturutskottets moderate ordförande Per Bill att omkring 75 procent av kulturtidskriftsstödet skulle bort.

Någonstans där började vinden vända för Alice Bah Kuhnke.

– Jag trodde inte att det var sant att de ville skära ner tidskriftsstödet så, säger hon när vi träffas i hennes stora tjänsterum på Kulturdepartementet. Jag tänkte att de måste ha gjort fel, kryssat fel i någon ruta. Men så var det medvetet.

Ålder: 43 år.

Bor: I Stockholm Familj: Gift med skådespelaren Johannes Kuhnke, tre döttrar.

Gör: Kultur- och demokratiminister sedan september 2014.

F

ör Alice Bah Kuhnke visar agerandet på en oförståelse för mångfald. För kulturtidskrifternas roll som plantskolor för författare och kulturskribenter. Och för vikten av det smala samtalet.

– Det är fantastiskt med artister som säljer ut stora arenor, men det är inte där kulturpolitiken behövs. Kulturpolitiken behövs framför allt för det som inte säljer ut Friends arena.

För henne är kulturtidskrifterna något av det bästa med det nya jobbet.

– Vi får alla tidskrifter hit till departementet. De står på plan fyra, det är bara att hämta. Så jag lånar med mig hem på helgerna och läser när jag reser och så. Ta den här – Hemslöjd.

Den är totalt inspirerande. Berättar om hantverk från hela världen, visar på likheter. Genom den får man perspektiv på hela livet. Och så är den så vacker!

Alice Bah Kuhnke gillar hantverk. Och hon har en osviklig känsla för dess politiska kraft. Inför Nobelfesten vände hon sig till samiska designers med hållbarhet på agendan, för både kläder och smycken. När hon fick hålla nationaldagstalet på Skansen år 2000 höll hon en feministisk och antirasistisk appell, klädd i något av det mest traditionella vi har – en småländsk Östbodräkt.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 17

J

Porträttet | ALICE BAH KUHNKE

ag var med när Alice Bah Kuhnke höll sitt Skansental. Och det är dags att jag gör klart för dig som läser den här intervjun att jag känner vår nya kultur- och demokratiminister sedan snart femton år, vilket med rätta kan uppfattas som en dålig grund för en ministerintervju.

Det är inte så att vi äter lördagsmiddagarna ihop eller reser på skidsemestrar. Men vi har pratat mycket om ambitioner, drömmar och mål i ett mindre nätverk där vi båda ingått.

Genom åren har jag både beundrat och uppskattat Alices optimism, energi och världsförbättrariver. Hon är inte alltid den som ifrågasätter den rådande ordningen högljuddast. Men hon är den som aldrig ger upp sin tro på människors förmåga att resa sig och göra bättre. Den som uppfordrande och outtröttligt riktar sig till den som har makt och pekar på henoms ansvar: ”Du har makt. Så du kan ju verkligen förändra det här till det bättre. Vad tänker du göra?”

Nu är det Alice Bah Kuhnke själv som har makten. I ett inte alldeles lätt läge. Hon ska leda Sveriges kultur- och demokratipolitik genom en omfattande mediekris, med växande hot mot det öppna samhället och till råga på allt – med oppositionens budget. Det är tur att hon gillar det hon gör.

– Ja, men det slår allt! Det här är det roligaste jag nånsin har gjort. Jag skulle betala för att få göra det här.

N

är Alice Bah Kuhnke uppträdde i feministen Maria Svelands talkshow på Kägelbanan i Stockholm nyligen skrattade publiken uppsluppet när ministern förklarade att jobbet lätt slår tillkomsten av alla hennes tre barn och sen uppsluppet tjöt: ”Det är statsvetenskaplig pornografi! Förstår ni?”

Det var många som blev förvånade när Alice Bah lämnade sin egen talkshow i TV4 för att studera statsvetenskap på Stockholms universitet. Men det var ett val som höll.

En stor del av vintern har Alice Bah Kuhnke ägnat åt att träffa dem som jobbar i mediebranschen. Eller mer drastiskt: ”har jobbat”.

– Enligt de senaste siffrorna jag fick har 120 lokalredaktioner avvecklats under de senaste tio åren. Det är en overkligt hög siffra. Hundratals journalister har lämnat sitt yrke och arbetar nu med annat. Det är katastrof. Vi har inte råd att inte ha en granskande journalistik i det här landet.

18 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Ute på redaktionerna har hon överraskats över att så många journalister uppfattar sina yrken som ett kall.

Jag tänker att hon känner igen sig. Har själv ett tydligt drag av övertygande frikyrkopastor.

– Jag visste inte det. Men de är som präster! Eller läkare! säger hon och lutar sig framåt i soffan. Rynkan mellan ögonen blir djupare.

– Och deras arbetsplatser läggs ner. En del förlorade sina jobb i princip medan jag satt och pratade med dem.

S

om minister ser Alice Bah Kuhnke mediekrisen utifrån ett demokratiperspektiv.

Utifrån att den enskilda människan i en demokrati behöver tillgång till information och kritisk granskning av det som sker i samhället för att kunna utöva sina demokratiska rättigheter.

Så vad kan du göra då? Nu när det är du som har makten? Kan politiken häva mediekrisen?

– Nej. Men jag kan utforma en politik som är med sin tid.

Hon tar presstödet som exempel.

– Det är få saker som har gjort mig så irriterad. Särskilt nu sedan jag satt mig in i exakt hur förlegat systemet är!

Jag blir förbannad. Inget har gjorts sedan sjuttiotalet.

Presstödssystemet har en inneboende mekanik som är totalt verklighetsfrånvänd.

Några små förbättringar går att göra direkt. Det första blir en proposition med mindre förändringar som presstödskommittén var eniga om efter utredningen.

– Vi justerar nivåerna så att man till exempel kan göra en kampanj för att få fler abonnenter utan att därför förlora hela sitt presstöd. Bara en sån enkel sak. Det löser inte problemen, men det hjälper lite.

Presstödsnämnden ska också ta fram ett förslag på ett innovationsstöd. För övergång till det digitala. Pengarna finns redan.

– Lyssna nu! Samtidigt som lokalredaktioner läggs ner och journalister går på knäna, filmar, skriver, klipper och klistrar på ett sätt som går emot allt det som gjorde att de ville bli journalister, så har det funnits pengar kvar i presstödssystemet. Nästan 40 miljoner som bara legat där.

Det är inte jättemycket. Men nu kan de i alla fall användas.

Min tidning

Man kan möta hela världen i Hemslöjd.

Människor, kulturer, religioner. Det är min favorittidning.

Favorit

Ministerns egna och vältummade exemplar.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 19

Handen

H채r extrajobbar reporter Annika Persson som fotoassistent.

20 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

om

Porträttet | ALICE BAH KUHNKE

ALICE BAH KUNKE

Digitalmomsen

Vårt mål är att lika produkter ska beskattas på samma sätt. Men momssatsen här styrs av EU-direktivet och vi tänker inte gå i förväg som Frankrike gjort. Det pågår ett arbete inom EU med att se över momssystemet.

Jag hoppas resultatet presenteras under 2015. Då ska allt vara klart så att det bara är att trycka på knappen.

Public service

Regeringen ser ett starkt, oberoende och välfinansierat Public Service som ett sätt att garantera demokratiaspekten också i framtiden. Samtidigt förstår jag de haltande redaktioner som blir provocerade av att Public Service-bolagen kan fylla sina programbudgetar utan att ta samma risker som dem, men för mig är det olika frågor.

Upphovsrätt

Det som jag har på min mandatstrategi är kulturarbetarnas villkor. Så jag kommer att värna upphovsrätten. Först när vi löst frågan om att kulturarbetarna ska kunna få betalt för det de gör, kan det bli aktuellt att driva frågan om fri nedladdning för privatpersoner.

Jag kommer inte att driva det nu.

Reklamskatten

Alla verkar överens om att reklamskatten ska avskaffas, men skatten finns fortfarande kvar trots att den behandlats av olika regeringar. I kommande budgetberedningar kommer vi att pröva om det finns förutsättningar att finansiera ett avskaffande av reklamskatten.

Spelbolagsannonseringen

Huvudansvaret för frågan ligger inte på kulturdepartementet. Jag är medveten om att EU-kommissionen tagit beslut om att stämma Sverige inför EU-domstolen angående regleringen av spel-marknaden. Det jag kan säga är att regeringen vill utreda förutsättningarna för att införa ett licenssystem av något slag i Sverige, men jag kan i dagsläget inte säga när det kommer att ske.

P

recis som branschen runtomkring ser kulturministern övergången från papper till digitalt som en av de avgörande frågorna. Men för henne handlar det inte om affärsmodeller som inte längre genererar vinster, eller om ägare som kräver mer och mer avkastning.

– Företagens lönsamhet är inte mitt ansvar, konstaterar hon. Men demokratifrågan är, och där möts våra intressen, säger Alice Bah Kuhnke. Hur ska kvalitetsjournalistiken finansieras? Hur ser vi till att den växande grupp som inte har en dagstidning men som har en smart telefon eller en läsplatta kommer att nås av nyheter och samhällsinformation? Och hur främjar vi övergången?

Risken är, menar hon, att informationsklyftan bara ökar. En växande del av mediesajternas trafik genereras från sociala medier. Och i nyhetsflödet på de sociala medierna ser du bara den egna kretsens löpsedlar. Sökresultat och reklam formas också efter de preferenser du redan har.

– Det bekymrar mig mycket. På Ungdomsstyrelsen gjorde vi rapporter om hur unga människors beteende förändras och såg att polariseringskurvan går vitt isär. Olika grupper möts inte och det är en jätteutmaning. Den klyftan går dessutom igen på nästan alla politikområden, den är ett ständigt samtal på regeringssammanträdena.

Vem är det som blir utanför?

– Det vi kan se som är statistiskt signifikant är att det är tydligt kopplat till klass. Vi ser att unga med lågutbildade föräldrar som bor i socioekonomiskt utsatta områden läser mindre. De mår sämre än andra. De tar i mindre utsträckning del av kultur. Det är verkligen en uppradning av dåliga faktorer för delaktighet.

Och skiktningen är ett område där politikens och företagens intressen går isär.

– Medan de ser att de med sökverktyg och annat kan nå allt mer specificerade grupper, så vill vi istället få ihop folk.

Och också i det perspektivet är lokaljournalistiken väldigt viktig. Utan en lokal journalistik som lyfter det som pågår i Jokkmokk eller Helsingborg så förlorar vi kunskap och perspektiv. Det blir en långsam fördumning.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 21

Porträttet | ALICE BAH KUHNKE

Så när kommer aktörer som Facebook och Twitter och Google att finnas med i kulturpolitiken?

– På sätt och vis är de redan en del av politiken. Indirekt.

De är ju ständigt närvarande när vi pratar om vad som utmanar annonsmarknaden. Men inte direkt. Det är också något som medieutredningen får titta på. Vi måste förhålla oss till vår samtid. Vem kunde ana Netflix för tio år sen? Och dvdbranschens fall? Bara det kändes ju modernt.

Kultur- och demokratiministern kastar huvudet tillbaka och garvar. Men inte särskilt länge innan hon är allvarlig igen.

I

spåren av klyftorna växer hot och hat. Var tredje journalist i Sverige uppger att hen har utsatts för hot under de senaste tolv månaderna enligt en undersökning från Göteborgs universitet. Utgivarna rapporterar att varannan etermedieredaktion utsatts liksom 40 procent av mediehusen.

– Efter det som hände i Paris samlade vi många chefredaktörer för ett samtal om riskerna. Flera av dem upplevde självcensuren som det största hotet, inte minst lokalt, där man ju träffar varandra på ett annat sätt och hoten kommer närmare.

Drygt var fjärde hotad journalist säger i Göteborgs universitets enkät att de har avstått från att bevaka vissa ämnen på grund av hoten. Något fler har avstått från att bevaka vissa personer eller grupper.

– Det är också en fråga om hur byggnaderna ser ut. Om man sitter på en stor redaktion i Stockholm har man vakter och skalskydd. En lokalredaktion sitter kanske öppet med fönster mot gatan, delar ingång med andra. Sen är det ju många som jobbar hemma, är frilansjournalister. De har inget skydd alls.

– Men för att göra politik av det måste vi veta hur det ser ut. Det är rapporter på väg. Brå har ett uppdrag att kartlägga hoten mot journalister, men också makthavare i stort. Inrikesministern kommer också med en rapport om hatbrott.

Frågorna är betydligt fler än svaren. Svaren ska komma i den medieutredning kulturministern sätter i gång nu och som ska ligga till grund för framtidens mediepolitik. Det svåra är att göra den så formbar att den inte blir förlegad för snabbt.

– Jag vill ju inte att de ska sitta och sucka över mig som jag sitter och suckar över presstödet.

22 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

S

amtidigt som den här intervjun skrivs ut blir direktiven till medieutredningen klara.

Alice Bah Kuhnke annonserar att Anette Novak, vd för Interactive Intitute, blir regeringens utredare, se sidan 25. Målet är att med henne i spetsen ta fram mediepolitiska verktyg som främjar möjligheterna för människor att ta del av journalistik som präglas av mångfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor.

I väntan på medieutredningen. Vad ser du i spåkulan?

– Jag träffar så många aktörer nu. Och det enda jag kan säga är att vi inte vet hur mediemarknaden kommer att se ut. Det är lätt att tänka att det inte kan gå snabbare än det har gjort nu. Men det dyker hela tiden upp nya affärsmodeller. Det är därför det är så viktigt att den mediepolitik vi bygger nu blir formbar. Så att oavsett vad som händer med konsumtionsmönster och tekniska plattformar ska de statliga medel som utgår från mediepolitiken stötta journalistiken ut till de många. Även de som bor långt från storstäderna.

Men jag kan inte säga hur det kommer att se ut.

– Det som ligger till grunden för vår politik är att vi ser rätten till bildning och kulturellt deltagande och utövande som en demokratisk rättighet. Som en del av välfärden. Och det farliga, som jag ser det, är om vi skulle tillåta att kulturen blir en lyx bara för de priviligierade. För om vi tillåter det – då kommer de priviligierade också att ha störst möjligheter att utöva demokratin. Och då bryter demokratin samman.

– Hängde du med i den svängen? Så här: en demokrati är beroende av ett fritt kulturliv som granskar och ifrågasätter makten och rådande normer. Så kultur och demokrati är två sidor av samma mynt. Demokratin är beroende av en fri konst. Det första som totalitära stater tar bort är den fria kulturen. Det finns inget mer hotfullt. Fråga fristadskonstnärerna om du tvivlar.

En inspirerande stund.

Från Sveriges tidningsmakare direkt till tre-fikat.

Vi ser till att Sveriges tidningsälskare får det de väntar på. Med rätt verktyg kan vi effektivisera din distribution och hjälpa dig att bygga ännu starkare relationer med brevlådan som kanal.

Vad finns i din Bringleverans?

Gå på känsla och läsvänlighet i ditt pappersval

PE FC /05- 33-132

Unikt lågt CO2

Promoting Sustainable Forest Management www.pefc.org

är papperet med en lyxig silkes-

tryckning i rulloffset. Hör med ditt tryckeri eller fråga oss direkt!

len yta som ger en lättläst text

SCAs papperskvaliteter är certifierade i enlighet med FSC® och

med extremt god reproduktion av tryckta bilder. GraphoSilk

PEFC™. Självklart uppfyller vi även miljökrav som TCF (blekt

är det senaste årets stora succé som finns i sex gramvikter för

helt utan klorkemikalier), Svanen, EU-Ecolabel och ISO 14001.

sca.com/publicationpapers

SCA GRAPHIC PAPER NORDIC, Tel +4660194670

Mediepolitik | KOMMENTAR

Anette Novak utreder media

ANETTE NOVAK

TEXT: BARBRO SVENSON LUNDKVIST FOTO: TTBILD

Vd Interactive Institute

D

et var tydligen ingen lätt sak att hitta en ny medieutredare.

Flera personer ska ha tackat nej till uppdraget.

Slutligen gick det till Anette Novak, vd för Interactive Institute och med en bakgrund som chefredaktör för dagstidningen Norran. Hon har också varit redaktionschef på Stockholm City, samt drivit konsultverksamhet inriktad på förändringsprocesser, digitalisering samt hur mediepolitik kan bidra till att stärka demokratin i utvecklingsländer.

– Anette Novaks bakgrund som både publicist och förnyare är två viktiga kompetenser hos henne som ska leda arbetet med att ta fram förslag till en mediepolitik som håller på lång sikt, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Anette Novak känner sig hedrad över förtroendet.

– Min ambition är att vi tillsammans med så många som möjligt inom mediesverige gemensamt ska lyckas skapa incitament som stärker demokratin, säger hon.

I april 2016 ska Anette Novak presentera konkreta förslag till utformning av nya mediepolitiska verktyg. Förslagen ska enligt direktiven ”främja möjligheterna för allmänheten att ta del av journalistik som präglas av mångfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor.”

Medan radio, tv och dagspressens viktiga roller betonas finns inga tydliga formuleringar som rör tidskrifternas roll i demokratin i direktiven. Återstår att se om den första analysen, som kommer senast 31 oktober, har några formuleringar som gäller just tidskrifterna.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 25

TEMA

BIG DATA

Digitala spår räknar ut din väg

2015 kommer att bli året då tidningshusen börjar dra nytta av big data på allvar.

Annonsavdelningarna visar vägen och bygger digitala affärer med hjälp av sajtbesökarnas dataspår.

Men det saknas inte utmaningar. text Rickard

26 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Jakbo

foto Sandra

Johnson illustration Eva Hjelte

I NN E

Tema | BIG DATA

L Å H

L TEMA :

26–39

26 Digitala spår.

34 Egmont provskjuter annonser.

37 Svenska succébolaget Sprinkle.

38 Forbes samarbetar med annonsörer.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 27

D Tema | BIG DATA

DIGITAL INFORMATION om besökare och kunder är mediebranschens svar på upptäckten av oljesand i energisektorn. Här finns ny energi på en sinande marknad och 2015 verkar bli året då branschen får ordning på sina motsvarigheter till moderna oljeborrar – dataalgoritmerna.

Dessa identifierar nischade målgrupper som kan omvandlas till ökade reklamintäkter.

– För tre år sedan var det knappt någon publicist som ville eller kunde prata om programmatic, men på vårt senaste frukostseminarium i november var intresset enormt. 400 anmälde sig och det fanns publicister på talarlistan. Tidskrifterna har inte legat i framkant, men nu var det väldigt många tidskriftspublicister på plats, säger Charlotte Thür, som är vd på IAB Sverige, en branschorganisation som jobbar med digital marknadsföring.

BIG DATA är den ocean av fakta som potentiell

och befintlig publik lämnar efter sig i det digitala samhället. Det handlar främst om spår från nätsurfande, men också om kunddata som fångas in genom till exempel enkäter och medlemskap på sajter. Mediehusen kan kombinera den här informationen med programmatic, en teknik som möjliggör automatiserad digital annonshandel. Både säljarna och köparna av annonserna kan ställa in sina önskemål om mål och pris, 28 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

ungefär som man gör när man vill beställa hotell på en hotellbokningssajt. Köparna kan också buda på målgrupper som för tillfället är inne på publicisternas sajter.

I USA växer metoden så det sprakar. Enligt en prognos från analysföretaget eMarketer kommer nära 15 miljarder dollar av de digitala medieinvesteringarna att gå via denna teknologi under 2015, en ökning med 38 procent. Magasinen kommer att tjäna på trenden, tror Charlotte Thür på IAB. – Ja, bland annat för att det är dyrt med säljkårer. En stor del av annonsutrymmet kommer nog att säljas på detta sätt, säger hon. Än så länge är det mindre än hälften av publicisterna i Sverige som har kopplat ihop de automatiserade köp- och säljplattformarna

IAB

IAB är en branschorganisation för digital marknadsföring som finns i omkring 40 länder. På Sverigekontoret arbetar två personer med bland annat opinionsbildning och standardisering för en effektiv annonsering. I Sverige finns 140 medlemmar, allt från publicister till Microsoft och Google.

DET FINNS ÄNDÅ EN ORO FÖR ATT DATAN SKA MISSBRUKAS OCH KOPPLAS TILL ENSKILDA PERSONER. Charlotte Thür, vd IAB, Sverige

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 29

Tema | BIG DATA

med big data. Men nästan alla funderar på att göra det. En bidragande orsak till det växande intresset är att flera av de stora publicisterna har skapat egna privata annonsbörser, där de får en större kontroll.

– Tidigare var de oroade över att den öppna börshandeln skulle leda till prisdumpning, säger Charlotte Thür.

Tidskrifter kan tjäna på tekniken på flera sätt.

Nyligen meddelade USA:s största magasinpublicist Time Inc. att de som första medieföretag kommer att låta annonsörer köpa printannonser med samma teknologi. Köparna vet alltså inte i vilket magasin annonsen kommer att tryckas, bara att den kommer att visas för ett beställt publiksegment.

DEN NYA TEKNIKEN är långt ifrån enbart en fråga för annons- och säljavdelningarna. Ett magasin om jakt kan upptäcka att deras läsare också är intresserade av ekologisk mat, och ge dem nya prenumerationserbjudanden.

– Bonnier Tidskrifter kan lättare rikta tidskriftsannonser mot en målgrupp. Det går också att bedöma sannolikheten för att en läsare säger upp sin prenumeration, förklarar Jannike Tillå på Bonnier.

Hur små målgrupper kan ett mediehus identifiera i all data som de samlar på sig?

De flesta talar om grova indelningar, som till exempel målgruppen män mellan 40 och 60 år med intresse för bilar.

– Rent tekniskt går det att skapa små nischade målgrupper, men frågan är vad som är nyttan? Om vi skapar 22 olika målgrupper är det en stor utmaning. Ska vi då ha 22 olika annonser med olika välformulerade budskap till var och en av dem? säger Jannike Tillå.

RTB

En möjlighet med programmatic är RTB, real time bidding. När någon besöker en sajt sker då en blixtsnabb automatiserad budgivning om vem som ska få visa annonsen för besökaren, som kan vara identifierad som en del av en viss målgrupp. Detta sker vid varje besök läsaren/kunden gör.

30 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

DET ÄR DYRT MED SÄLJKÅRER. EN STOR DEL AV ANNONSUTRYMMET KOMMER NOG ATT SÄLJAS PÅ DETTA SÄTT. Charlotte Thür, vd IAB, Sverige

45 %

så många av publicisterna kombinerar sin databank av besöksdata med automatiserad annonshandel och kan på så sätt målgruppstyra nätannonserna.

5

trender BIG DATA & PROGRAMMATIC Ökad användning

Allt fler publicister inser att de måste samla data. Informationen kommer att bli allt viktigare i annonsaffären, och fler publicister kommer att sälja utvalda målgrupper till annonsörer.

Skräddarsytt

RTB – real time bidding

40 %

66 %

av dem som inte börjat med målgruppsanpassade annonsvisningar planerar detta under 2015.

så många av publicisterna använder sig av programmatic buying, automatiserad annonshandel på nätet.

Köpare och säljare av annonser kommer i högre grad att använda sig av automatiserad handel med annonsutrymmen, där läsarnas bakgrundsdata kan kopplas på.

Dataläckage

Frågan om dataläckage kommer upp på dagordningen. Annonsörerna kommer i princip över samma information om läsarna som publicisterna har, när annonserna visas på sajterna. För publicisterna gäller det att hindra att data används vidare, bland annat för att affären kan försvinna.

Kompetensbrist

Suget efter personal med rätt bakgrund tilltar när affären med big data och programmatic växer. Alla letar efter datavetare, gärna med sinne för affärer.

Adblockers

Motståndet mot att som läsare/kund bli kartlagd kommer att växa. I dag är det mest unga killar som använder tjänster som Adblockers, tilläggsprogram som hindrar reklam och annonser från att visas. Sverige ligger i dag trea i världen på andelen som använder Adblockers.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 31

KÄLLA: IAB SVERIGE, INTERVJUER MED TIDSKRIFTSFÖRLAG OCH BRANSCHEXPERTER.

40 SVENSKA PUBLICISTER HAR TILLFRÅGATS OCH 32 HAR SVARAT PÅ UNDERSÖKNINGEN FRÅN IAB.

Snart vill alla förhöja läsarnas upplevelse med algoritmens hjälp.

Tema | BIG DATA

Tekniken kan också användas för att styra artiklar och inslag till besökarna baserat på deras intresse.

– Personligen tror jag att det finns en risk med att personanpassa allt. Läsare vill bli överraskade. Även om flera internetbrowsrar beter sig på samma sätt så gissar vi bara. Vi kanske identifierar en grupp på 30 till 40-åriga män som gillar sport, men där finns ju allt från den som gillar att spela golf till ett Djurgårdsfan. Om vi rekommenderar dem samma annonser blir det inte bra. I vissa fall har man nytta av riktigt små grupper, som när man med hjälp av data rekommenderar redaktionellt innehåll och vill undvika att visa samma sak flera gånger, säger Jannike Tillå.

EN UTMANING med det här sättet att jobba är att värna besökarnas integritet. IAB tog för fyra år sedan fram ett ramverk för intressebaserad marknadsföring där man förordar självreglering.

– Alla seriösa aktörer vill nog värna den enskilda konsumenten men det finns ändå en oro för att datan ska missbrukas och kopplas till enskilda personer. Men vi har riktlinjer som säger att man ska arbeta med anonymiserad data, säger Charlotte Thür.

Jannike Tillå på Bonnier framhåller att datainsamlandet bygger på användaravtal.

– Vårt förtroende är jätteviktigt och vi har användaravtal som användarna godkänner och de kan även återkalla sitt samtycke. Vi kopplar inte ihop information så att man kan se att en viss person har vissa intressen, säger hon.

SAMTYCKE

Datainspektionen har inte gjort någon egen granskning av det nya fältet med kartläggning av sajtbesökare med hjälp av surfspår och andra datakällor. De hänvisar till en EU-arbetsgrupp där de sitter med, artikel 29-gruppen, som ska se till att dataskyddsdirektivet tillämpas enhetligt inom EU. Enligt myndigheterna i gruppen är grundregeln att allt datainsamlande om enskilda besökare måste ske efter samtycke med besökaren.

KÄLLA: DATAINSPEKTIONEN, IAB

32 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Den nya tekniken kan färga magasinbranchen, tror Jannike Tillå på Bonnier Tidskrifter.

Riktade annonser och anpassade prenumerationer är bara en möjlighet.

PERSONLIGEN TROR JAG ATT DET FINNS EN RISK MED ATT PERSONANPASSA ALLT. LÄSARE VILL BLI ÖVERRASKADE Jannike Tillå, Bonnier Tidskrifter

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 33

TEMA

BIG DATA

! g n g a p pan

Har ni även börjat använda bakgrundsdata för att styra er publik till redaktionella texter som ni tror intresserar dem?

– Vi är inte riktigt i hamn där ännu, men vi vill ju att besökarna ska stanna och klicka på fler artiklar. Om de stannar kan vi visa fler annonser.

34 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

EG E:

M O NT S

1

GITALA A DI

Egmont provskjuter * annonser ÄR FF

Nu är det bättre att ringa in läsaren, berättar Björn Österman på Egmont Publishing.

Annonssäljare kan justera i realtid efter målgruppens behov.

CA S

Tema | BIG DATA

Egmont Publishing tjänar redan pengar på bakgrundsdata om sina besökare. Med den nya tekniken kan de erbjuda medieköpare att styra onlineannonser till utvalda målgrupper.

* Obs. Inga läsare har skadats vid utvecklingen av Egmonts nya annonssystem.

I OCH MED GENOMBROTTET för den nya tekniken har den nordiska tidskriftsjätten Egmont Publishing fått en ny typ av digital affär.

Tillsammans med annonsörerna kan de skräddarsy reklamen för sin publik på ett mycket mer detaljerat sätt.

– Tack vare flera nya tekniker kan vi optimera våra digitala intäkter. I det gamla systemet kunde vi inte urskilja besökaren. Annonserna visades för alla, och det blev ineffektivt, säger Björn Österman som är Egmonts digitala säljchef.

Egmont kan hålla koll på sajtbesökarnas bakgrundsdata på gruppnivå. Detta, i kombination med en automatiserad annonshandel, gör det Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 35

Tema | BIG DATA

möjligt att målgruppsstyra annonseringen i realtid. Egmont kan till exempel identifiera en grupp sajtbesökare som: ”kvinnor över 50 år och som kör en dyr bil”.

– Annonsköparna kan ändra annonsen i realtid för dessa kvinnor. De sitter och provskjuter på våra sajter för att se vilka annonser som går bäst i målgruppen vid olika tidpunkter.

Kortfattat fungerar det så här i nämnda fall: När en kvinna med en dyr bil besöker Egmonts Automotorsportsajt sker en blixtsnabb budgivningsprocess på 20 millisekunder om vilken annons som ska visas för henne. Om till exempel Volvo för tillfället har lagt det högsta budet på målgruppen visar Egmontsajten en Volvoannons. ÄVEN OM DESSA AFFÄRER blir allt vanligare så står programmatic och big data än så länge endast för mellan tre och fem procent av Egmonts digitala omsättning. Det finns flera skäl till varför det inte är mer. Ett av dem är bristen på

36 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

EGMONTS SAJTER Egmont Publishing har 35 magasinsajter. ● Bland de större finns Vagabond, Hemmets Journal, King och Automotorsport. ● Sajterna har cirka 1,3 miljoner besökare i veckan. ● Bakgrundsdata om användare används främst när det gäller reklam och annonser, men Egmot undersöker och testar teknik för att rekommendera även redaktionellt innehåll.

personal inom fältet, som hela branschen känner av. Björn Österman nämner två andra.

– Det är ett förhållandevis nytt sätt att göra affärer. Det finns också risker. Vår insamlade data kan läcka ut.

Data kan läcka till medieköpare, annonsörer, genom att de kan kartlägga besökarna nästan lika mycket som publicisten kan när deras annonser visas inom ramen för systemet. De kan köpa relativt dyrt utrymme på en nischad magasinsajt, och därefter ta med sig informationen till en billigare sajt. Det räcker nämligen med att ha kunskap om vilka browsrar en viss målgrupp använder. För att säkra upp måste Egmont jobba med att begränsa annonsörens tillgång till data.

Den nya tekniken har sammanfattningsvis gjort arbetet med att identifiera läsare mer precist för Egmont. Detta även om de visste mycket om sina läsare redan före de digitala möjligheterna.

– Skillnaden är mätbarheten. Du kan se hur målgruppen agerar på annonsen, och om de blir kunder. Du kan följa dem, förklarar Björn Österman.

Svenskt succébolag surfar på våg av big data

TEMA

PLATTFO

2

RM

CA

: SPRINKL ES

SE

Sprinkle har gjort succé genom att kombinera native advertising och big data. Företaget startade 2013 och cirka 300 publicister använder nu det svenska bolagets lösning.

SVENSKA SPRINKLE har lyckats med sitt mål om att inleda ett samarbete med majoriteten av alla svenska tidningar. Detta genom att erbjuda en plattform för rekommendationer av redaktionellt och annonsbaserat innehåll.

– Det finns ett stort behov hos publicisterna av att få fler besökare som stannar längre på sajterna. Vi har en teknisk lösning för detta som är kostnadsfri och enkel att implementera.

I grunden handlar det om att man kan styra innehållet till rätt besökare, säger Sprinkles vd Magnus Hultman.

Rent tekniskt handlar det om en algoritm, en samling datainstruktioner, som tar hänsyn till vilken surfhistorik som artikel- eller videoklippbesökaren har. Magnus Hultman föredrar att kalla det besökarens kontext. Den

som läser om Zlatan rekommenderas också att läsa andra artiklar om Zlatan eller andra artiklar med ett likartat innehåll. Även annonserna som dyker upp bygger på samma urvalsprinciper. I Sprinkles fall handlar det om native advertisement, annonser som ska smälta in i den redaktionella miljön men samtidigt vara annonsmärkta. Det har visat sig att denna form av annonser slår traditionella banners med råge. Fler klickar och läser och publicisterna kan ta mer betalt.

Magnus Hultmans bolag delar på intäkterna med publicisterna.

– Publicisterna bestämmer hur stor andel av rekommendationerna som ska vara annonser. Det går också att hänvisa till artiklar och sajter inom en hel koncern genom så kallad cross-publishing, säger Magnus Hultman.

BIG DATA Magasin och tidskrifter är ofta bra på att ta fram historier som läsarna inte har vetat om att de skulle gilla. Finns det inte en risk att systemet bara hänvisar till det som läsaren förväntas ta del av?

– Journalisterna ska fortsätta fokusera på riktigt bra stories. Det är ju först då någon går in och tar del av en story som vi kommer in i bilden.

Men, ja, det är en svaghet att rekommendationerna bygger på besökarens kontext och det mest populära, säger Magnus Hultman.

Enligt honom har Sprinkle därför fört diskussioner med publicister om att, på vissa ytor, ha andra parametrar än popularitet.

Till exempel hur länge en artikel har blivit läst.

– Det får inte bara bli ett klickmaximerande, utan det är viktigt att det blir så relevanta rekommendationer som möjligt.

Magnus Hultman

Vd, Sprinkle.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 37

TEMA

C

AS

E: FORBES

3

M ARB E T SA

BIG DATA

EN

Annonsörer tar plats i Forbes galax Det amerikanska tidskriftsförlaget Forbes har länge varit en föregångare inom native advertisement.

Kvalitetsjournalistiken finansieras av en kombination av content marketing och besöksdata.

Din egen galax Big data kan ge en flerdimensionell bild av läsarens värld.

38 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Tema | BIG DATA

Två ettor

Forbes olika omslag januari 2015.

VÅR PUBLIK HAR TREDUBBLATS DE SENASTE TRE ÅREN Charles Yardley, vd och publisher Forbes Life FORBES STARTADE redan 2010 plattformen Brandvoice som erbjuder varumärken att publicera innehåll på förlagets sajter och interagera med tidningens besökare. Innehållet ska vara tydligt märkt och företaget har byggt upp en egen redaktion som assisterar annonsörerna. Det ska garantera att innehållet är aktuellt, trovärdigt, engagerande och relevant för Forbes publik.

– Vi ger marknadsförarna verktyg så att de kan förstå hur deras innehåll når fram på vår sajt och vilka individerna är som tar del av innehållet.

Det är viktigt att fokusera på hur tillgängligt och nåbart innehållet är, säger Charles Yardley som är livstilseditionen Forbes Lifes internationelle vd och publisher.

Att kombinera native advertisement, eller advertorials som det kallades förut, och målgruppsdata verkar vara en lönsam affär.

30 procent av Forbes reklamintäkter kommer i dag från Brandvoice. Till det ska läggas andra digitala annonsintäkter.

– De nya intäktsströmmarna från våra partners tillåter oss att fortsätta producera det kvalitetsinnehåll som Forbes är känt för, säger Charles Yardeley.

Forbes

Amerikanskt affärsmagasin grundat 1917.

2010

Forbes startar plattformen Brandvoice vilken erbjuder varumärken att publicera innehåll på Forbes sajter och interagera med tidningens besökare.

2012

över hälften av reklamintäkterna kommer från digital marknadsföring.

2014

Antalet samarbetspartners är över 70 och fortsätter att växa. De har tillsammans över 2200 innehållsposter.

Arbetsmetoden påverkar också det tryckta magasinet. I januari kom ett nummer med två omslag, där ett av dem var resultatet av ett samarbete med telekombolaget AT&T. När läsarna bläddrade upp sidan två och tre dök samma omslagstema upp igen - 30 framgångsrika personer under 30 år - fast med en annan omslagsperson. I princip var det samma ämne fast i Brandvoice-format. Native på en helt ny nivå, löd flera expertkommentarer.

– Det baserar sig på samma principer som vårt onlineinnehåll. Content marketing ska vara en naturlig del av konsumentupplevelsen, med transparens och klar märkning av varje story. Vi tror att bra innehåll är bra innehåll oavsett om det kommer från en journalist eller en marknadsförare.

Vissa av våra partnergenererade bidrag har till och med dykt upp på våra mest populärt-sidor.

På frågan om vad publiken anser om inriktningen svarar Forbes Lifes vd att besöksstatistiken talar sitt tydliga språk.

– Vår publik har tredubblats de senaste tre åren.

I januari 2015 slog vi rekord i antalet unika besökare på Forbes.com – över 70 miljoner enligt Google analytics.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 39

Skola

Infrastruktur

B

Bostä

der

Målet för många är att få ekonomin att gå runt.

I vår värld går den runt, runt hela tiden. org

ms Vård&O

Vi menar inte på något sätt att den offentliga marknaden är ett självspelande piano. Men det finns en betydande stabilitet i de offentliga köpen av varor och tjänster. Och i många fall kan de fungera som en balanserande faktor när konjunkturer och andra marknader går ned.

Den offentliga marknaden köper varor och tjänster för mer än 900 miljarder kronor i år. Vill du nå beslutsfattarna i stat, kommuner och landsting med dina erbjudanden om varor och tjänster, är Dagens Samhälle det självklara valet.

För annonsbokning och våra digitala erbjudanden, kontakta Informa, 08-34 03 05, ds@informa.se

IT

Vi vet hur du blir bäst på att skapa digitala tjänster och produkter som du och dina användare älskar!

Läs mer och anmäl dig till våra kurser och utbildningar på www.inuse.se/academy

42 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Verktyg | DRAMATURGI

Skriv som en dramaqueen Dramaturgi är nyckeln i allt bra berättande. Ändå är få reportrar riktigt kunniga på området.

Med lite knep från Hollywoods manusförfattare skulle många bli bättre på att fånga sina läsare. text Annika

Larsson Sjöberg

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 43

I tryck | REDAKTIONENS FAVORITER

D

DE BÄSTA TEXTERNA fängslar sina läsare från start till slut. Läsaren lämnas med en känsla av att ha fått reda på något nytt. Men för att skriva sådana artiklar krävs andra knep än den klassiska upp och nedvända pyramiden. Utan en genomtänkt struktur faller allt platt. Ändå lär sig journalister rätt lite om dramaturgi på journalistutbildningarna. Francis Flaherty, mångårig textcoach och redaktör på New York Times har

44 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Melancholia

Lars von Trier jobbar ofta i tre akter. Till skillnad från Hollywoods filmskapare gör han ofta dramaturgin synlig.

Modern family

Enligt Francis Flaherty kan journalister lära en hel del av sitcoms som Modern family.

enligt egen utsago redigerat tusentals artiklar och reportage. Han menar att journalister kan lära en hel del av andra berättare, både inom journalistiken och andra genrer. Till exempel film och tv-serier.

– Ta en teve-serie som Modern Family. Det är otroligt intressant att se hur de jobbar med två till tre konflikter som de sedan väver samman och löser i slutet av varje avsnitt, säger Francis Flaherty.

I

filmens värld utgår i princip alla manus från samma grundstruktur med tre akter, en början, mitt och slut. På samma sätt har även varje scen en början, en mitt och ett slut.

För tittaren är strukturen kanske inte synlig men eftersom det är vansinnigt dyrt att filma måste varje minut föra berättelsen framåt, samtidigt som konflikt och tema ska fördjupas och utvecklas. Det gör filmskaparna till mästare på att berätta vilket också inspirerar många andra yrkesgrupper.

– Även om reportrar inte medvetet delar in texten i akter så tror jag att vi instinktivt

behandlar även reportage efter ungefär samma modell som filmer byggs på, säger Francis Flaherty.

Precis som i en film är inledningen på en artikel avgörande. Den måste väcka frågor och få läsaren att vilja fortsätta till nästa stycke.

Och eftersom läsaren vill att det ska hända saker måste fakta och bakgrundsinformation portioneras ut över hela texten.

Enligt Francis Flaherty är det vanligaste misstaget journalister gör att inte få in tillräckligt mycket nerv och framåtrörelse i texten. Det behövs nya händelser, tankar och idéer som får läsaren att vilja fortsätta. Han illustrerar med ett exempel som publicerades i Times för många år sedan. Artikeln handlade om en konstnär som målade samma scen igen och igen. Det var bara en tom bit mark i Brooklyn.

Särskilt vacker var den inte, snarare hade den allt som vi normalt tycker är fult. Det var skräpigt och omgärdat av ett trist nätstaket. Varför konstnären fortsatte att måla samma motiv fick läsaren inte veta förrän en bra bit in i texten.

– Det var som en retning. Jag lockades hela tiden att läsa lite till, och lite till, säger han.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 45

Verktyg | DRAMATURGI

Festen

Festen bygger, förutom på de tre akterna, på en naturlig historia. Något alla vet hur det går till, som en fest. Det öppnar för dramatiska vändningar.

E

tt bra reportage börjar med en bra idé. Men till skillnad från filmskapare ägnar journalister förhållandevis lite tid åt att tänka ut själva idén och hitta kreativa sätt att ta sig an ett ämne. Enligt Francis Flaherty borde mycket mer tid vikas till att släppa den högra hjärnhalvan lös och låta tankarna vandra.

– Det beror nog delvis på att journalister är hyperaktiva. De vill sätta igång snabbt. Och med ett allt mer upptrissat medietempo vill ingen sitta och tänka för då ser det ut som om man inte gör något men journalister har en skyldighet att inte bara skriva de uppenbara berättelserna, säger han.

När Francis Flaherty själv redigerar längre artiklar, över 5000 ord, gör han en outline. I korta fraser noterar han textens alla delar och vilka idéer som presenteras. Sedan ser han om de kommer i rätt ordning, om något ska 46 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

bort och om något saknas. I en perfekt värld skulle redaktören sedan kunna sitta ner med reportern och gå igenom ändringarna för att få in ett lärande moment.

– Den tiden finns sällan. Tryckpressen väntar. Men kanske finns en lucka senare, då tidningen redan gått i tryck. Lär du någon att fiska så behöver du inte ge dem fisk sen, säger han.

Om inledningen till en text ska locka vidare så är poängen med slutet att summera och knyta ihop. Det gäller både film som artiklar.

Finns det någon enkel idé som kan summera hela berättelsen men som ändå är dramatisk nog att stanna kvar hos läsaren och väcka tankar och funderingar?

– Att förmedla bra berättelser är för mig tätt sammankopplat med journalistikens uppdrag att hjälpa folk att tänka klokt. Det handlar inte bara om ett artistiskt värde utan har en djupare social funktion, säger Francis Flaherty.

Francis Flaherty Redaktör, New York Times.

Notting Hill

Karate kid

1

FILMENS TRE AKTER Akt 1

Huvudpersonens normala liv visas.

Sen kommer ett störande moment in.

I filmen Notting Hill träffar Hugh Grants karaktär William filmstjärnan Anna, som spelas av Julia Roberts, och livet vänds upp och ned. Akten avslutas med vändpunkt ett, en överraskning som ger filmens tema. Anna tackar ja när William bjuder på dejt, men allt måste hållas hemligt för pressen.

2

3

DEN KLASSISKA DRAMATURGISKA MODELLEN

HJÄLTENS RESA

Filmens tre akter är en utveckling och förfining av den klassiska modellen som har rötterna i det antika grekiska dramat. Den används även i romaner, datorspel, serietidningar och av vissa journalister.

Akt 3

Att hålla relationen hemlig går inte.

Men i tredje aktens tvist söker Anna upp William. Han nobbar henne men inser att han måste besegra sin rädsla och kämpa för sin kärlek. I filmens klimax ber William om en ny chans på en presskonferens. I upplösningen får vi se ett bröllop.

Klimax

Störande moment

Tvist

Normalt liv

Vändpunkt 2 Upplösning

Vändpunkt 1 akt

1

akt

2

akt

3

Äventyret dyker upp.

Tvekan. Hjälten vill först inte följa äventyret. Känner tvivel eller rädsla.

Möter mentorn. En person med insikt och får veta vad som behöver göras.

Tar steget. Hjälten tar konsekvensen och ger sig ut på äventyret.

Anslag

Förväntningar väcks och huvudkonflikten kan börja anas.

Prövningar, allierade och fiender dyker upp på vägen.

Presentation

In i mörkaste grottan. Hjälten når sitt mål och får möta sin motståndare.

Fördjupning

Den svåraste prövningen.

Först verkar den bli för tuff och hjälten svävar mellan liv och död.

Fakta kring huvudkonflikten och sammanhangen kring huvudpersonerna.

Huvudpersonerna fördjupas med drivkrafter, styrkor och svagheter.

Bakgrunden till konflikten fördjupas och vår sympati/avsky väcks.

Upptrappning

Tempot ökar och konflikter trappas upp.

Klimax

Mittpunkt

Den vanliga världen. Bör vara en kontrast till det som komma skall.

Shakespeare

Akt 2

Temat fördjupas och i berättelsens mittpunkt ställs allt på sin spets. När William och Anna just haft sex kommer det fram att hon har en pojkvän. Huvudpersonen tar ny sats och når andra vändpunkten. Pressen får reda på att Anna och William är ett par, och det är Williams fel. Anna gör slut och huvudpersonen når sin djupaste kris.

En klassisk hjältesaga i tolv steg som bygger på mytologiska berättelser.

Vanlig i actionfilmer och roadmovies då den också delas in i tre akter.

Belöning. En skatt eller insikt.

Vägen tillbaka, förföljd av fienden. Återuppståndelse.

En sista strid där hjälten tycks dö/ förlora allt men lyckas vända.

Konflikterna avgörs, det utlovade anslaget infrias och upptrappningen når sin kulmen.

Återkomst till vanliga världen, med nya insikter.

Homeros

Avrundning

Lugnet efter stormen. Berättelsen summeras och publiken får ta del av huvudpersonernas känslor. Personliga relationer reds ut eller bryts.

Sagan om ringen Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 47

Gör karriär med stil Kläderna gör inte bara mannen. De kan göra karriären också. Dagens smarta mediemänniska ser klädstilen som ett yrkesverktyg.

Stilexperten Kristina Söderqvist vet hur.

EXTRA

STIL GUIDE

text Sara

48 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Hörberg foto Camilla Lindqvist

Verktyg | JOBBKLÄDER

VEM ÄR VEM?

Vem är art director, teknisk projektledare, fotograf, försäljningschef och fackredaktör?

Kan du gissa?

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 49

Verktyg | JOBBKLÄDER

Kristina Söderqvist

VÄSSA DIN STIL

Stilrådgivare

Stilexperten Kristina Söderqvists bästa stylingtips

V

år stil och våra kläder är ett sätt att kommunicera med andra. Synen är ett starkt sinne och många dömer snabbt folk utifrån det första intrycket. Underlätta för dig själv genom att tänka: vad vill jag kommunicera till min omgivning?

Kristina Söderqvist är stilexpert, personal shopper och föreläsare. Många av hennes kunder vill få hjälp med sin stil i yrkessammanhang och hon utgår från faktorer som personlighet, kroppsform och yrkesroll för att göra dem medvetna om vad som passar dem. Det handlar inte om mode, stil är något mer beständigt som även påverkar synen på dig själv.

– Vi påverkas väldigt mycket av vad vi har på oss, berättar hon. Din utstrålning avslöjar om du känner dig nöjd och fin, men även kroppshållningen förbättras genom att du automatiskt sträcker på dig i vissa kläder, som en kavaj eller skor med klack.

Klädkoder finns överallt i samhället och är något vi måste förhålla oss till. Kristina Söder50 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

FOTO: SISSI SALLER

VÅGA BYTA. Människan är ett vanedjur, men precis som du förändras genom åren bör din stil uppdateras. Våga bryta dig loss från din invanda klädstil.

qvist ser dock hur dessa börjar luckras upp i arbetslivet och skapar lite större frihet att vara mer personlig. Men samtidigt menar hon att klädkoderna är till för att förenkla och bidra till uppfattningen om oss och den arbetsplats vi representerar. Kombinerat med personliga inslag ska det ge en rättvis bild av vem man är och jobbar med. Att hitta och behålla sin stil signalerar även stabilitet och förtroende.

E

nligt ryktet har journalister dålig klädsmak, men Kristina Söderqvist håller inte riktigt med.

– Jag tror att det är en gammal fördom som lever kvar. Jag har känslan att folk i mediebranschen vill sticka ut – men ändå inte.

I grunden vill man vara en del av kollektivet, men samtidigt är man stolt över sitt yrke och vill att det ska synas vad man jobbar med.

Det gör dock att det kan bli rätt likriktat med mycket mörka och nedtonade kläder som utstrålar medvetenhet.

RENSA GARDEROBEN. Många har alldeles för mycket kläder, vilket kan göra det svårt att faktiskt se plaggen du tycker om. Det skapar också känslan av att du inte har något att ha på dig. Det här stjäl både tid och energi.

LÅT EKONOMIN STYRA. En bra stil behöver inte vara dyr. Bestäm dig för hur mycket pengar du vill lägga på kläder.

Det viktiga är att du sköter dina plagg så att de till exempel inte blir noppiga eller urtvättade.

Det kan vara värt att lägga lite extra på bra skor, basplagg och byxor så att de håller länge.

UTMANA DIG SJÄLV. Ta med dig kläder du aldrig trodde du skulle ha på dig till provrummet och experimentera. Det handlar om vanor, och sådana tar tid att bryta och ändra. Vänj dig gradvis och våga testa.

Vi vågar och kan mer än vad vi tror.

Shatilla Holm

Försäljningschef KAM och internationell försäljning Aller media.

– Mode är ett stort intresse, både privat och på jobbet., och jag känner att jag har landat i min stil. Jag lägger ner tid på att klä mig snyggt, bekvämt och anpassat efter tillfälle. Skinnbyxor är en bas i min garderob som har ersatt kostymbyxan i många sammanhang. Sedan matchar jag dem beroende på hur min arbetsdag ser ut. Har jag ett kund- eller affärsmöte är jag lite mer dressad i kavaj eller blus, annars kan det bli mer avslappnat i en tjockare stickad tröja. Klackar har jag alltid.

FAVORIT PÅ JOBBET Skinnbyxan är ett säkert kort som går att kombinera med mycket.

EXPERTENS KOMMENTAR Kul att Shatilla känner att hon har hittat sin stil och jag kan inte annat än hålla med. Roligt att hon använder skinnbyxor till vardags och i olika kombinationer. I den miljön hon rör sig i fungerar sådana byxor utmärkt – allt handlar om vad man kombinerar dem med och känner sig bekväm i.

Shatilla skulle vara väldigt fin i lite starkare färger som på ett naturligt sätt matchar hennes mörka hår.

Alltid klackar

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 51

Verktyg | JOBBKLÄDER

Nina Oja

Art director, Elle – Jag klär mig lugnt, harmoniskt och i dova färger på jobbet.

Städat – precis som mitt skrivbord. Jag känner mig bekväm i en ganska neutral stil, kreativiteten spar jag till tidningens form.

Rent generellt tycker jag att man kan använda kläder och stil i yrkessammanhang, det blir lite som att klä upp ett självförtroende.

Jag är ju en sorts arbetsledare och väljer min stil för att addera lite pondus. Man kan säga att jag använder kläder för att justera min egen sinnesstämning och upp-peppning inför dagen.

FAVORIT PÅ JOBBET Skjortor, ett enkelt och välklätt plagg som ändå är avslappnat.

EXPERTENS KOMMENTAR Nina verkar ha reflekterat kring hur kläderna påverkar hennes sinnesstämning och självförtroende och det ser verkligen ut som om hon har hittat en stil som passar henne. Hon nämner att hon som arbetsledare gärna vill skapa lite pondus.

Ett sätt att göra det på är att använda kavaj, eller en klädd kofta om man tycker att kavaj är för stelt. Nina skulle vara snygg i lite ljusare färger som på ett fint sätt kan plocka fram hennes färger och ansiktsdrag.

Välklädd i skjorta

52 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Gabriel Sjölund

Teknisk projektledare Bonnier Digitala medier

Favoritkavaj

– Det är trist att välja en och samma klädstil hela tiden.

Jag brukar tänka att om dina kollegor tror att de vet hur du klär dig har du gjort något fel. Därför försöker jag blanda stilar beroende på humör. Ibland blir det ganska avslappnat i jeans och flanellskjorta, andra dagar klär jag upp mig som på bilden.

Jag tycker att stil och kläder är viktigt och tänker på vad jag tar på mig och vad det utstrålar.

Det ska kännas rätt i magen och signalera förtroende och stabilitet. Extra kul är det när man får en komplimang.

FAVORIT PÅ JOBBET Det är nog kavajen på bilden.

Den funkar med allt från chinos och hårdrockströja till skjorta, manschettknappar och näsduk.

EXPERTENS KOMMENTAR Gabriel verkar verkligen gilla kläder. Han känns trygg i sig själv och vågar därför experimentera och förändra sin stil. Fint med färg på byxorna, men Gabriels outfit skulle kännas ännu mer komplett om han matchade med ett par snygga, svarta läderskor.

Skorna är även precis lika viktiga till en mer avslappnad stil som jeans och flanellskjorta. De kan nämligen båda ”höja” och ”sänka” statusen och kvaliteten på kläderna.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 53

Liselotte Lundström

Fack- och trendredaktör Hus & Hem – Jag har nästan alltid klänning eller kjol på mig, ofta i starka färger. Klänningar passar min kroppsform och gör att jag känner mig lite uppklädd, även till vardags, och färg ger mig energi. För mig börjar dagen när jag tar på mig mina kläder – då känner jag mig redo att möta världen. Förut när jag jobbade som reporter på tidningen Hälsa klädde jag mig ganska sportigt på jobbet, men nu som redaktör på en tidning som handlar om trender får jag större utrymme för mitt klädintresse.

FAVORIT PÅ JOBBET Klänningen på bilden är en favorit. Jag har även en gul, plisserad kjol som jag älskar jättemycket.

EXPERTENS KOMMENTAR Härligt att Liselotte gillar att använda klänning och känna sig lite uppklädd till vardags. Helt rätt inställning! Klänning är verkligen kvinnans bästa plagg.

Inga jobbiga kombinationer – ett plagg och du är klar. Hon verkar även tycka om att använda färger, vilket gör att hon utstrålar pondus och självförtroende. Ett längre halsband eller en sjal runt halsen skulle kunna tillföra lite mer till hennes outfit. Vill hon gå ännu lite längre skulle hon dessutom kunna använda mönstrade klänningar.

54 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Älskar klänning

Verktyg | MODE

Martin Stenmark Frilansfotograf

Ekosko

– Som fotograf kommer jag till väldigt olika miljöer, så min stil måste vara praktisk och representativ var jag än befinner mig – från guldsalong till hästhage. Mörka jeans är bra så att jag kan sätta ner knäna på olika slags mark och skorna är både praktiska och snygga när man polerar dem. Skjortan är ett väldigt bra plagg som jag kan reglera temperaturen med genom att rulla upp ärmar eller knäppa upp knappar. Och klockan är viktig. Både för att passa tider och för att visa andra att jag passar tider.

FAVORIT PÅ JOBBET Skorna på bilden. De är inte bara fina och praktiska – de är dessutom gjorda av återvunnen plast och bra för djur och miljö.

EXPERTENS KOMMENTAR Martins jobb kräver verkligen att han kan anpassa sina kläder efter miljö. Jeans är ett väldigt bra plagg som han enkelt kan variera uttryck och stil med.

Snyggt att kombinera med en välstruken skjorta. Även kavaj blir fint till jeans, men för att det inte ska kännas för strikt skulle han kunna ha en t-shirt i stället för skjorta under. Martin verkar ha koll på det här med accessoarer, men även ett snyggt skärp i ett par lite slitna jeans kan göra stor skillnad.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 55

SÅ BAKAR DU LJUVLIGA, FYLLDA PETIT-CHOUER

•

! hurra

Magasinet

5 år

Påskens GLADASTE BAKVERK

10 –201

5

VÅRBAKA

SKÅNES

glutenfritt!

Bröd • Kakor Tarteletter

Dammsugare • Fågelbon Munkar • Biskvier • Gräddbullar Hallonbollar • Vaniljbullar

BÄSTA TIPSEN  NYA STJÄRNORNA  HITTA RÄTT I DJUNGELN

er

•

20

KONSTRUNDORNA

Stor guide!

ka fyll

5

ba

101

JOHN TAYLOR

BÄSTA KROGAR OCH KAFÉER

Om svordomar, sexighet och meningen med livet

SÖDERNS SKÖNASTE SHOPPING

58

LJUVLIGA

RECEPT

Bjud på lyxig

AFTERNOON TEA TIDSAM

4616-02

Trädgårdsdags!

na Vinn fi BAKPRYLAR I

nr 2 2015 pris 59:– inkl moms finland 7,90 eur norge 69 nok

matkärlek

Bakas 5-årslotteri

SMARTA TIPS FÖR EN KLASSISK SKÅNSK TRÄDGÅRD

1

100 % SVENSK LÖPNING

TIDSAM 4013-02

UNIK RECEPTSAMLING LÄNGST BAK I TIDNINGEN!

NR 2/2015 PRIS 49:00 DKK 49 • € 6

kör i gång med LCHF FrukoStSPeCiaL mera PaLeo Ät & njut med åSe

matkärlek 1/2015

spring3/2015 1/2014 spring springlfa.se springlfa.se

HUDDINGE har allt för löpareN RekoRdman TALAR UT EXTRKAT TJOCMER! NUM

TIDSAM 4750-03

FäRgglada RättER

GER sTyRKA

MÖT VÅREN I tOPPFORM! JONaS leaNDerSON

Mot bättre tider Hitta tekniken i terrängen

LAGA GOTT & NATURLIGT matkarlek.nu

löpning för för alla! alla! löpning

#3/2015 49 KR

L aga gott & naturLigt 1/2015 49 KRONOR

BAKA utan

GLUTEN

Lindha haLverade sin vikt

Bjud Hem tiLL PÅSK 52 BUFFÉ reCePt!

KESOBRÖD

LÄCKER PAJ

TIDSAM 4776-01

GLASS MED PASSION

torn: Kostdok "Socker rubbar våra kroppar"

Maten ska göra gott i kropp och själ!

Förlaget som älskar livets goda Mediavänner ger ut konsumenttidningarna Spring, Mat & Vänner, Magasinet Skåne, BAKA och nu senast Matkärlek. Vi har också branchtidningarna Restaurangvärlden och Magasin Måltid. Dessutom arbetar vi med B2B, CRM och gör både kundtidningar och böcker. www.mediavänner.se Mediavänner 4-färg

Mediavänner ljusgrå

Mediavänner s/v

»

Tidningslyftet – Vässa din tidning och redaktion Med Tidningslyftet hjälper vi på A4 er tidning att förbättra form och innehåll. Tidningslyftet är individuell coachning, skräddarsydd efter era behov.

1. Storlyftet: ● Redaktionell provning

Djupanalys av det redaktionella materialet. ● Designprovning

2. Mellanlyftet

Provning av hela er tidningsform, från struktur till redigering, typografi, tryck, format och papper.

● Designprovning ●R edaktionell

provning

● Analys

● Analys

Föredrag för hela redaktionen om er tidnings möjligheter. ● Fotoprovning

Analys av er tidnings bildspråk. Välj till individuell coachning av enskilda fotografer.

3. Lilla lyftet ● Designprovning ●R edaktionell

provning

● Textcoachning

För pris och bokning: Kontakta A4 på info@a4.se eller 08-556 06 440

4. Minilyftet

● Tio timmars individuell coachning efter just era tidningsbehov.

Inte alla vet hur en hel tidning ska rymmas i det här lilla fönstret.

Men vi vet.

Från papper till digitalt till mobilt. Vi vet att frågorna är många.

Annonshantering. Val av CMS. Responsivitet. Tidseffektiv och smart publicering ...

Och hur ska tidningens själ behållas?

Vi har bland andra hjälpt Accent, Arbetsvärlden, Curie, Dagens Samhälle, Extrakt, Finansliv, Publikt, Resurs, Riksdag & Departement, Svensk Farmaci, Tandläkartidningen och Veteranen med deras digitala närvaro.

Vi berättar mer på www.W4.se

webbyrån som a tidningar

Chefens guide i vardagen!

VI GRÄVER DÄR DU BOR

Chef&Karriär NR 1 2015

F Ö R D I G S O M V I L L LYC K A S S O M L E D A R E

TOVE LANGSETH

Leda med attityd

SUSANNE PETTERSSON REDAKTIONSCHEF

»Personlighet är viktigare än kompetens «

G N i N d i Ny T 0 MA J U TE 2 hemhyra.se

SUSANNA SKARRIE, VD & CHEFREDAKTÖR

BIG DAtA Så kommer det förändra ditt jobb

Chef & Karriär är en ny tidning från Unionen med tips, råd och stöd för chefer och ledare som vill utvecklas. Här når du mer än 70 000 beslutsfattare.

Premiär den 20 maj.

För annonsering, kontakta: Bengtsson & Sundström Media AB, 08-10 39 20, www.bs-media.se

Hem&Hyra BOSTADSJOURNALISTIK PÅ RIKTIGT grävannons.indd 1

SVåRA SAMtAL 5 toppchefer berättar om hur de gör

2014-05-27 14:55:20

Oöverträffad kompetens och erfarenhet inom prenumerationshantering ERFARENHET

BRANSCHKUNSKAP

TILLFÖRLITLIGHET

UTVECKLINGSKRAFT

Behöver ert förlag hjälp med prenumerationshanteringen?

PressData är Sveriges ledande fullservicebyrå – vi har den erfarenhet, branschkunskap, tillförlitlighet och utvecklingskraft som krävs för att ge det resultat ni behöver!

Läs mer om våra tjänster och hur vi kan hjälpa er med er prenumerationshantering på www.pressdata.se

PRESS DATA Namnlöst-7 1

Box 3217, 103 64 Stockholm

Automatiska uppdateringar mot SPAR/ företagsregister Elektronisk handel

Kundanalyser

Prenumerationshantering Internetlösningar

Besök: Primusgatan 20, Stockholm

Adressurval

DR/DM

Tel: 08-738 47 00

info@pressdata.se

www.pressdata.se

2013-08-15 10:59:52

SYNS MAN – FINNS MAN! AnnonsKrafts filosofi är att målmedvetet skapa goda och långsiktiga relationer med kunder, uppdragsgivare och samarbetspartners.

Vårt motto är att det ska vara enkelt och roligt att göra affärer med oss, både som annonsköpare och uppdragsgivare.

Här når du

SverigeS Hundägare Välkommen till...

Kontakta Göran Cavallin eller Roger Nilsson Telefon 0651-169 00 • E-post: info@annonskraft.se www.annonskraft.se

Allt_om_tidskrifter_110x140.indd 1

2015-02-20 15:31

Vi säljer för de största tidningarna i sverige!

TS Sales Academy Från mediesäljare till affärsskapare - temat för vår nya utbildning som vänder sig till dagens och morgondagens mediesäljare.

Konsumentmönster förändras, medielandskapet ritas om, annonsörerna letar nya vägar och gamla affärsmodeller gäller inte längre.

UPPLAGA:

534 900 TS helår 2014

UPPLAGA:

534 900 TS helår 2014

UPPLAGA:

397 200

Läs mer på ts.se

TS helår 2014

Telefon: 08-786 03 34

www.da-media.se

TS Mediefakta AB, Vasagatan 11, 114 78 Stockholm Tel. 08-507 424 00 info@ts.se www.ts.se

Sveriges Tidskrifter | EXPERTFRÅGAN

Native Advertising – så funkar det

I den digitala världen har native advertising fått nytt liv.

En aktuell medlemsfråga handlar om begreppet och hur tidskrifter eller förlag ska förhålla sig till företeelsen.

VAD ÄR NATIVE ADVERTISING? Native är den annonsering som matchar syftet du som läsare har med att konsumera mediet. Inte genom sin utformning utan för att den är en del av leveransen. Bra Native advertising är sådan att du sannolikt inte reflekterat över den. Det är ett annonsmanér som inte krockar med tanken du hade när du besökte mediet. Annonsen var ett med innehållet. Därav native – som infödd.

Annonsförsäljning

Peter Söderstam

Peter Söderstam har lång erfarenhet av annonsförsäljning och medierådgivning.

Han kan bland annat svara på frågor rörande utveckling av kreativa annonslösningar och kompetensutveckling.

BERÄTTA MER! Native advertising, som idé, har funnits länge på grund av att den fungerar så bra. Du har säkert exponerats för otaliga nativekampanjer i livet. Native advertising är inte nödvändigtvis sponsrat innehåll och inte heller ett specifikt annonsformat. Det handlar snarare om anknytning till läsarens avsikt.

GE NÅGRA EXEMPEL? Här kommer tre stycken: 1. Ditt nya livsstilsmagasin landar på hallmattan och du kan gotta dig åt svartvita bilder på modeller som bär vårens alla jackor. Annons eller artikel? Oavsett vilket, är det helt i linje med vad du förväntat dig när du öppnade tidskriften. Native!

2. Semestern nalkas och du skall planera årets resa.

När du googlar ”vandra i Sarek” innehåller träfflistan massor av nyttigheter som exakt möter avsikten med din sökning. Och högst upp även annonser med precis det du behövde. Native!

3. Din gamla soffa börjar ge upp och du besöker Tradera för att hitta en ny. Bredvid auktionen ser du en annons med soffan du drömt om. Timing is everything! Native!

SER DU MÖNSTRET? Här krockar inga avsikter. Här är allt innehåll, kommersiellt och redaktionellt, i linje med vad du anlitade mediet för. Här uppstår ingen irritation, reklamtrötthet eller intressekonflikt. Motsatsen är när Gunvald Larsson just skall förinta filmens schablonskurk, ljudvolymen chockhöjs och du får priset på veckans ICA-varor i ansiktet.

HUR INTRODUCERAR JAG NATIVE ADVERTISING I MINA KANALER? Här kommer sex punkter som hjälper dig: 1. Känn din befintliga produkt! Vad löser du för uppgift för dina besökare idag? Varför finns du?

2. Utse en produktansvarig som tar fram, utvecklar och driver produktområdet/varumärket.

3. Utbilda säljorganisationen. Börja med en specialist och skapa en intern native-evangelist, för att sedan sikta på att alla skall kunna sälja native.

4. Välj ut en exklusiv skara annonsörer med potential att skapa intressant innehåll och förklara för dem varför detta innehåll är så viktigt för läsaren. Om de inte förstår och bara vill annonsera på ett nytt och kul sätt, gå till en annan annonsör.

5. Producera kommersiellt innehåll som är lika bra, relevant och intressant som det redaktionella. Ta bra bilder. Skriv bra. Var intressant, nyttig och stolt.

6. Ta rejält betalt och skäms om du jämför det med intäkten för en vanlig annons av motsvarande storlek. Ja, om du nu inte har riktigt bra annonsinnehåll förstås, för det är ju det som gör Native så intressant. Vi glömde någonstans på vägen att göra vanliga annonser relevanta!

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 61

decem nr 6 •

Ga • bib

GLa

v som ble Clownenhälsoguru sta USA:s för

• pris: 69

isTi E • LoU

isE EpsTEiN

& THomas

QVisT •

EBBa For

ner ns lög konste

mquist: bli liv strö på väg att ?« »är jag läckberg camilla

2015 • pris: se sidan

40

kÄrLekTsMeD prOfe Or spiksk Spetskompetens?

oktob nr 5 •

03

RETU

ESS 0195-03

INTERPR 506908 S 0195PRES V 15 7388019 ECKA INTER RETURV

indd 2

slag_2.

RETU 14:47

är ildare ”folkb

indd 2

slag_3.

Vi_Om

febru nr 1 •

en od

du

(3 900 ex) TS helår 2014

Vi Vidgar Vyerna

aste man det fin

jen sin i famil ett maga 3730-06 6 ress S 3730-0 interpPRES 059 01 INTER 73 88 3730

boktips er som värm usket i höstr

2015 6 1 ecka 3 00590

returv 7 38837

RETU

så drab rkritikens litteratu av pionjärer et gubbväld

a” kan var

en ”Till vän ...” översättar chen 2-09

2015-0

15:48

Combü Sigrid brev skriver

sin i famil ett maga 6730

jen

49 ecka 2014 08 returv 7 3 0 0 5 9

6 7 388

dd 4

Bruno.in

0 1>

bok

den väl

dolda

ger med

nd: sin rd hän maga anne swäford på irla

a r här er e, »Det va r skövlad ldtog« vikinga och vå brände

richard

åka ill sluta »Jag v i tillvaron« s is h

KA

v 06

sitt efte

92

gubbs, sköna gen eken till ta gån om kärl k för förs ttare frac aste beräom att bära elegant och -06 13:40 2014-11 sveriges a tungsinne rhängsn

d 2

Klas.ind

Sveriges

enda

riktiga -

vi åkte

Sveriges

enda

riktiga -

som ger lästips oll dig järnk s böcker på våren

bok

magasin

hem till

a Svetlanevitj Aleksij amt

bok

magasin

ens »Det är nsk« här i Mi

å den ör jag p »Vad gr planeten?« hä

. Öijer: Bruno K

r Duke välje och Yukiko barnbästa vårens ker! ungdomsböc

enda

riktiga -

+ 15 %

Omslag

MTD6730-05 mtd 059 02 73 88 6730

Omslag

RVEC

ker! kar böc som äls För dig

or

tröm t-bratts lat ebba wit de ha kol« hotel »jag bor adise på par

falla ”Jag lär ghet” utan värdi y Jeff Kinne en divan gästar

e Tafsand are författgga & nju törer redak bades

on 59 kr 2015 •

Sveriges

t var »Till sluo att jag red ner« nita Sto lor käns upprördas bästa när åretvaskas fram böcker

mars ari &

o Duke:

. dej .. om bak nde brä

93

Gedin Jessika ”Babels”

GjorD aoVk HB kÖTT oC se

1-12

tvedt:

gömde det, varförunder bor du dig man? neil gai

ar orna storm det?

Kvinn ken – märks politi 28 fram i sidan

2015-0

93

ker! kar böc som äls För dig

or

fattaren s stjärnför nu har på new york ld tröttnat kulturvär sexistiska

TTNiNGar VäsTErBo ar BLir kUNGD i THaiLaN

08 19 5069 15 7 3880 KA v RVEC

gjORt

n 9 kro 14 • 5 ber 20

t tändig »Fullsrt!« absu

siri hus

med na

StARk”

ovem er & n

som Yukik is PO e boktips Gratt n! till hjält gör dig on på 80-årsdage på julaft

ider n som str Männe gellack

+ 11 % hAR OmEN ”SjukD

R – Och mIg Skö

da av

scenen:

kulis iri, bakom en khem ist jonas hass & p o enqu mirja unge

Nr 3 • mars prylar Soldatens 1066 Hastings i dag fram till

— från

ker! kar böc som äls För dig

or

r drar re Därföfö rfatta våra tern till teaserna med

förför

satsar orter

08 19 5069 10 7 3880 KA v RVEC

EU!

Lund Regina

Vi_Om

oLi Na ram

ENs spårVaGN s rENässaN

nska sju sve

ESS 0195-02 02 INTERPR 506908 S 0195PRES V 10 7388019 ECKA INTER RETURV

för römsår – mard

av byggs

69 kroN

Nr 2 • febru

AS ARISER

N POL VÄRLDE

2015

rEN • kar

sBErG

rs gi Städem a

NorDEG

or

ari 2015

CHr aGaTHa

DeT Är Vi M i VÄsT sOeMa Är exTr

kron 5 • 59 ri 201

Duke Yukiko bokcirkelväljer pärlor!

oots Gypsy B

eLsMuG

fl

sCHeJa

eLiN kLiN

anua 14 & j ber 20

LO

... j ag ... ble v

& LiZZie

DOZa •

MarTeL

kr

sTaffaN

MeN • DaNieL

iDe rNa • DaV

bilt är staiv »Jag p s « de res

de med ”Det börja a i Kärrtorp” om kravallern Tidholm Anna-Clara barnböcker politiska

sår, svarta iljens a vänner om fam död ade poet talen med re sam mest älsk sveriges de allt täta -04 15:56 2014-09 jen och livsgläd

en, sta kastzac den hög pro n efter sluta med om tide mer bohem aldrig kom ålliga hon -08 08:28 mest uth varför 2015-01 sverigessverige och från

jen sin i famil ett maga 3730-01 1 ress S 3730-0 interpPRES 059 01 INTER 73 88 3730

flytten

2015 15 1 ecka 3 00590

returv 7 38837

KA

RVEC

RETU

Omslag

v 15

indd 2

Carina.

(2 200 ex) TS helår 2014

SVerigeS bäSta bokmagaSin!

Vi ökar igen!

Annons AOT.indd 1

2015-02-19 14:01

Med Kollega når du 40 fullsatta Globen – åtta gånger om året!

FLYGPERSONAL LARMAR OM SÄKERHETEN DELTIDSPENSION – SÅ FUNK

AR DEN

DIN KOMPIS I ARBETSLIVET

DIN KOMPIS I ARBETSL IVET

Presskontakt:

NR 8 DECEMBER 2014

NR 1 JANUARI 2015

HÄR FÅR DE ANSTÄLLDA RÖD DAG NÄR DE VILL

Eva Fernvall 070 – 590 28 93 Maria Andersson 070 – 447 52 00 press@apoteket.se

Följ oss:

Twitter @apoteket_ab LinkedIn linkd.in/15KWwsL

liv

STANNA ELLER GÅ?

När arbetet blir rutin

} DE NYA Jobblycka!

JOBBEN Susanne Bodström, stortrivs på Pfizer Health

50+

Superentreprenören Johan Wendt knäcker koden och startar programmerarskola för unga

och nytt jobb – visst går det!

Pressrum mynewsdesk.com/se/apoteket_ab Facebook facebook.com/apoteket.se

Solvatten

Uppfinningen som räddar

Passa på att synas i en tidning som är: • Nytänkande • Trovärdig • Inspirerande

SÅ FÅR DU DEN PERFEKTA TRIVSELN PÅ ARBETET

PLUS

Så reser du säkert SÄTT GULDKANT PÅ i jobbet STUDENTBUDGETE N Slå in julklapparna som proffsen DOLD PENSIONS FÄLLA – är du drabbad?

Andrea Reschias otroliga resa PS! Läs oss varje dag på kollega.se

KOLLEGA ÄR SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM ARBETSLIVET.

Kollega går ut till Unionens drygt 600 000 privatanställda tjänstemän där många arbetar som inköpare. Våra branscher är bland andra IT & Telekom, Farmaci & Hälsa, Handel, Service & Tjänster, Konsult & Finans.

För annonsering, kontakta: Bengtsson & Sundström Media AB, 08-10 39 20, www.bs-media.se

Sveriges Tidskrifter | MEDLEMSSIDOR

Sveriges Tidskrifter har knutit till sig ett antal experter inom områden som är av stor betydelse för tidskriftsutgivare.

Som medlem har du tillgång till kostnadsfri rådgivning i enklare frågor.

Kontaktuppgifter till våra experter hittar du på www.sverigestidskrifter.se

Annonsförsäljning Peter Söderstam Peter Söderstam har lång erfarenhet av annonsförsäljning och medierådgivning. Han kan bland annat svara på frågor rörande utveckling av kreativa annonslösningar och kompetensutveckling.

BLI MEDLEM

Management Björn Lorentzi Björn Lorentzi har mer än 20 års erfarenhet av ledarskap från en rad olika chefsroller inom IDG, Bonnier- och Medströmsförlagen. Han pratar gärna med dig om management och kompetensförsörjning.

43

Tryck- och yttrandefrihet, upphovsrätt, offentlighetsprincipen och pressetik Jeanette Gustafsdotter Jeanette Gustafsdotter är jur.kand. med ­specialisering på tryck- och yttrandefrihet samt upphovsrätt. Hon är vd för Utgivarna där Sveriges Tidskrifter är medlemmar.

24 _ 9 Den 24 september drar årets Bok & Bibliotek igång.

Sveriges Tidskrifter håller en rad föreläsningar.

Tipsa oss om vad du vill höra. info@ sverigestidskrifter.se

Medie- och immaterialrätt Magnus Tonell Magnus Tonell är advokat och delägare på ADN Law Advokatfirma, med särskild inriktning medierätt och kommersiella avtal på immaterialrättsområdet. Han hjälper dig med dessa frågor.

Sveriges Tidskrifter är Sveriges största branschorganisation inom medievärlden. Organisationen består i dag av cirka 360 avDramaqueen de mest välkända och bästa tidskrifterna som ges ut i Sverige.

Dramaturgi Vi kan hjälpa digärmed förhandlingar, råd, utbildning och fakta nyckeln till bra om tidskriftsbranschen berättande.

Här lär IAB KÄLLA: DATAINSPEKTIONEN, du dig knepen.

Momsfrågor Mattias Fri Mattias Fri är skattejurist med inriktning på moms. Mattias har arbetat med momsfrågor i drygt 15 år, först på Skatteverket och sedan som rådgivare. Mattias hjälper dig med moms, reklamskatt och andra skattefrågor.

KALENDARIUM 27 MARS

Sveriges Tidskrifters årsmöte.

15 APRIL

Kurs för mediesäljare med Valentino Rongione, Asp sälj. 1600 kronor.

17 APRIL

Vässa texterna. Kurs med Mattias Göransson, chefredaktör Filter.

2500 kronor.

7 MAJ

Start för Mentorsprogrammet 2015/ 2016.

För dig som vill utveckla ditt ledarskap.

Sex träffar, 24 800 kronor.

17 JUNI

Medieruset på Stockholms stadion.

Anmälning senast fredagen den 2 maj.

Reklamjuridik Pär Leander Pär Leander har lång erfarenhet av marknadsrättsliga frågor. Hans specialinriktning är på marknads- och immaterialrätt. Pär kan svara på frågor om den löpande verksamheten och annonsering.

Affärsjuridik Anders Ericsson Anders Ericsson är advokat med mer än 15 års erfarenhet som rådgivare inom svensk och internationell affärsjuridik, bland annat kommersiella avtal, bolagsrätt och kommersiella tvister.

Sveriges Tidskrifter AB

Vasagatan 50 111 20 Stockholm Tel: 08 545 298 90 Fax: 08 14 98 65 info@sverigestidskrifter.se www.sverigestidskrifter.se

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 63

Allt du behöver veta om energibranschen ERA Energinyheter speglar energibranschen i Sverige och världen ur ett initierat och brett perspektiv. Ny läsning tio gånger per år i papperstidning, app och på webben.

Läs mer och prenumerera på www.era.se

Annons Säljstöd & mediabokning i ett och samma system!

Nummer 6 • 2014

oc h

No

el ma Sta

rk Na

dS tid

Ni Ng

32

chef 2014 IEA:s rStörSta r elmarkNadStidNiNg • Nummer 6 • SverigeS och NordeNS a fö varn iläge rg e n e t kritisk mm • Nu

• 20 12 er 6

elmarknadstidning

2

• 201

ig eS

St ör

Sveriges och Nordens största

mer 6

Num

Sv er

S rd eN

- Varför har ni valt P1 Annons för er mediaförsäljning?

Anders Ericsson lugn trots alla stormar

och Nor deN

S Stö rSta

s och

Sverige

www.era.se

Sver igeS

elm ark

Nad Stid

s Norden största

Succé för elbranSchenS

Möt Da Fåhrae niel cyklisteus, blev elb n som ilburen

NiNg • Num mer 1 • 2015

- P1 jobbar kundnära och har sedan dag ett hittat lösningar för våra behov!

28

utbIldnIng:

ing

adstidn

elmarkn

Ida fick jobb direkt

ra.se

www.e

48

Pernilla

Mikael Olovsson Egmont Win

e ny vd för nhed ästadtrum Svensk Energi g a k pe dsm Bran t Energis t e r b Norska Hafslund tar för sig av Sveriges elkunder

betar h tag ar oc Elföre ttenkraft gfald 14 för va isk mån biolog

18

MåERAs nga turvalenkät Läs er kring fins partiernas om kärnkraft k 25 ra 12 olitik

energip va n det stallera Nu ka t att in taket 18 lönsamler på villa solcel

Stort reportage från elbristens 15 Nepal 42

a r bort et iljarde öretag e 20 1,8 m handelsf llapsad ko när el & Kultur Kraft

- Enkelheten och prisbilden. Detta kombinerat med möjligheterna i P1 Annons, som är enorma.

Daniel Bjernedal Västerås Tidning

Är det inte underbart …

När du öppnar en bok, vilken som helst Och i en mening …

Hittar din tvillingsjäl

- För oss som säljbolag är P1 Annons en viktig del i vår framgång!

Rasmus Thomsen Adviser

+371 278 685 95 www.pnbprint.lv www.facebook.com/pnbprint

www.positionett.se

Sveriges Tidskrifter | MEDLEMSSIDOR

TRYCKERIMOMSTVISTEN:

Första domen ger tryckerierna rätt

TEXT: ANNIKA LARSSON SJÖBERG FOTO: ISTOCK

N

yköpings tingsrätt avgjorde nyligen första målet i tryckerimomshävan. Det var Mediabolaget EWE som stämt Sörmlands grafiska på 532 123 kronor i momspengar men tingsrätten väljer att gå på Sörmlands grafiskas linje och låter tryckeriet behålla pengarna.

På Sörmlands grafiska är VD Seppo Rantala inte överraskad över utfallet.

– Det här var vad vi räknat med. Vi har följt lagen och har ingen skyldighet att betala tillbaka momspengarna till våra kunder. Kunden kan istället göra anspråk hos Skatteverket eller staten för att få tillbaka pengar, säger han För Mediabolaget EWE är domen en hård smäll. Förutom att de inte får tillbaka momspengarna så döms de även att betala Sörmlands grafiskas rättegångskostnader på 357 000 kronor.

Gunnar Wesslén på Mediabolaget är starkt kritisk till tingsrättens sätt att resonera.

– Det är helt orimligt att tryckeriet får behålla samma belopp som Skatteverket sedan kräver oss på. Tingsrätten menar att detta inte drabbat oss ekonomiskt, men Kammarrätten har dömt oss att betala momsen. Domen har bara inte vunnit laga kraft än, säger han.

Härvan med tryckerimomsen har pågått i flera år och målet mellan Sörmlands grafiska och Mediabolaget EWE är bara toppen på isberget. Totalt handlar det om 1,6 miljarder kronor i momspengar som Skatteverket, enligt en dom i Högsta förvaltningsrätten, har rätt att kräva tillbaka från tryckeriernas kunder. Domen från Nyköpings tingsrätt påverkar därför många fler än de inblandade parterna.

Gunnar Wesslén tror att om utfallet inte ändras kommer flera kunder få svårt att klara sig. Själv väger han nu risken att behöva betala ytterligare rättegångskostnader mot möjligheten att överklaga domen.

– Skattedomstolarna kräver att vi gör allt för att få tillbaka pengarna från tryckeriet. Det gör det väldigt besvärligt för oss. Det bästa vore om det gick att hitta en politisk lösning, menar Gunnar Wesslén.

Nr 1 2015 | ALLT OM TIDSKRIFTER | 65

Krönika | MADELEINE BÄCK

Skriv skiten ur siffrorna

Krönikör

Madeleine Bäck Chefredaktör, Allt om Tidskrifter

ER- OCH

Läs vårt tema om Big Data, sidan 26, och dramaturgi lär du dig mer om på sidan 44.

S

ME R

F IF

N

66 | ALLT OM TIDSKRIFTER | Nr 1 2015

Det handlar om storytelling, om dramaturgi.

Om det som vi journalister bör vara så bra på men tyvärr inte alltid är. Inte när det kommer till siffror och vetenskap. I många fall tror jag det handlar om rädsla, både för att inte fatta och för att göra fel. Men tänk så roligt vi kan ha. Jag skulle vilja utmana hela magasinbranschen på en sifferberättartävling. Skriv om ekonomi, om fysik, om astronomi, om biologi om kvantmekanik eller för den delen om arkitektur och form.

Om allt som har med siffror att göra. Levandegör det. Ställ de knäppa och udda frågorna till experterna du intervjuar: ”Men hur skulle det bli om man rubbade den här ekvationen?” ”Hur känner du när du räknar på det här?

Vad har du för puls? Hur reagerar ditt hjärta?” ”Vilken musik skulle du säga speglar den här uppfinningen?” ”Vilken är den mest utsökta algoritm du vet och varför?” ”Beskriv hur den här uträkningen ser ut om du ställer den mitt i rummet. Vilken form har den?” ”Hur känner du för reportrar som inte kan matte?”

Det är i magasinen vi ska göra det här. Det är i de långa reportagen siffrorna har plats att flyga, spela och måla. Ta andan ur läsaren. Det kan vi göra på precis samma sätt som de bästa forskarna. Genom att leka med det vi vet och kan, ta hjälp av kollegor med kunskap, fråga experter.

Fråga igen. Och förstås, genom att släppa rädslan för siffror. Skriv skiten ur dem i stället.

Hör gärna av er om hur ni tänker göra.

N RIVI SPIR SK

är jag, någon gång under början av 2000-talet, läste denne astronoms och författares science fiction-böcker Rymdväktaren och Nyaga fattade jag för första gången den inneboende magin i siffror. Att de kan få en story att flyga. Få läsarens mage att hisna.

Själen att sväva. Lite tragiskt kan tyckas, med tanke på att jag räknat mig igenom drygt en halv biologutbildning utan att minsta magkill infunnit sig.

Vad gjorde då Peter Nilson? Själva grundstoryn är rätt Hollywood-slätstruken. Den utspelar sig i rymden där jordbor försöker avvärja ett annalkande utomjordiskt hot.

Men. Så är huvudpersonerna inte bara matematiker utan även filosofer.

Och musiker.

Det är nu det börjar rocka så siffrorna sprakar. En av de yngre karaktärerna, Max Tauber, kommunicerar med superkvantdatorn Angelica genom att spela på en orgel. Tonerna är matematik. Orgeln spelar så naturens konstanter rubbas. Tar historien genom tid och rum, maskhål och en gigantisk rymdtunnel.

Och det är fullständigt fantastiskt.

Filmen Interstellar är lite inne på samma linje. Här talar framtidens folk med nutidens genom att rubba gravitationen. Väva in budskap i den. Göra den randig och låta solen strila genom det raster av dammkorn som rubbningen skapat. Och det är lika fantastiskt.

IO AT

N

Allt är superkvantdatorn Angelicas fel.

Och förstås Peter Nilsons.

Rödbrun Clownfisk (Premnas biaculeatus)

Clownfisken, eller anemonfisken, bor i korallrevens anemoner. Clownfisken har en unik anpassningsförmåga till sin anemon. Genom ett tätt samarbete skapar clownfisken och anemonen livsviktiga förutsättningar för varandra och kan på så sätt både föda varandra som försvara sig från angripare. Vackert färgad orange eller brun och med tydliga linjer är clownfisken den mest igenkända korallrevsfisken av alla. Även Sörmlands Grafiska ser samarbeten som livsviktiga. Vi tror att goda samarbeten är grunden till att utvecklas och därigenom nå gemensam framgång. Vi kan allt kring publicering av magasin, kataloger och direktreklam i tryckt eller digital form.

Du är alltid välkommen att höra av dig – tillsammans når vi framgång!

www.sormlandsgrafiska.se | 0150-75 000

the new TRND in town – Beställ TRND som ark!

Nu finns Holmen TRND som ark. Papperet har en ruff och rå yta som ger ett helt nytt liv åt innehållet. Holmen TRND är en kaxig uppstickare inom magasinsvärlden och passar magasin och direktreklam som vill och vågar ta ut svängarna på en traditionell marknad.

Papperet är obestruket, matt och klimatsmart. Holmen TRND ger din produkt en helt ny image.

Redo för den nya trenden? Kontakta Emil Palmqvist på Holmen Paper om du vill veta mer om ark i Norden eller beställ dina pappersprover direkt på www.holmen.com/TRND

www.holmen.com

Nyhet

!

– nu som ark