Akademikern nr 4 2023

Nr. 4 2023

Medlemsmagasinet från Akademikerförbundet SSR

Amineh Kakabaveh hade regeringens öde i sin hand. Hon blev ifrågasatt av många, men ångrar inget.

Fokus på

Folkförflyttning – 100 000 människor behöver flytta norrut

Ingens lilla flicka

kunskap - engagemang - bemötande

”Spiragården är en varm och trygg plats där människor kan växa, få ett värde och en riktning på sitt liv” Vi har har alltid en tät medicinsk uppföljning med läkarrond varje vecka och jag som specialistsjuksköterska är på plats varje vardag. Vi står på en vetenskaplig grund och har lång erfarenhet av vår målgrupp. Vi i personalen tar tillsammans ett helhetsansvar och ser varje människa som en individ med unika behov och olika sätt att kommunicera. Ring mig så berättar jag mer om hur vi arbetar! Fia Öberg, föreståndare Spiragården Ockelbo och specialistsjuksköterska i psykiatri 072 - 087 53 22

Vårdhundar Struktur Engagemang Kunskap Bemötande Trygghet Glädje Läkare Sjuksköterska Socionom Värdighet Familjärt Sysselsättning Odling Naturen Friluftsliv Fysisk aktivitet Bra mat Fira Nytänk Planering Uppföljning Läkemedel Vetenskap & beprövad erfarenhet Egen kock LVM LPT LRV Återhämtning Tillfrisknande Helhetsansvar

Spiragården Psykiatrisk Rehabilitering är ett modernt psykiatriboende för personer med långvarig och komplex psykiatrisk problematik, ibland också med beroendesjukdom. Vi vänder oss till vuxna som behöver hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen. Vi finns i Alfta och Ockelbo. Du når oss på 073 - 175 96 56 eller läs mer på www.spirarehab.se

Välkommen Hurra, Akademikern har vunnit guld!

Foto: Viktor Gårdsäter

OMSTÄLLNING

Sugen på förändring? Visst har det varit en händelse­rik höst? Det var nära ögat att Akademikerförbundet SSR tog ut sina medlemmar på Klarna i strejk när bolaget motsatte sig kollektivavtal. Och förbundet har gett sitt stöd till IF Metalls strejk på Tesla. Ute i världen blossade ett blodigt krig upp i Gaza efter Hamas terrorattack i Israel. Och här hemma har ytterligare offer skördats i gängkriminaliteten. Kriminalvården har fått i uppdrag att bygga ungdomsfängelser och anmälningsplikten utreds. Bakgrundskontrollerna av alla anställda i Södertälje kommun förklarades olagliga och förbundet kräver skadestånd av arbetsgivaren. Samtidigt pågår en långsiktig förändring som inte gör så mycket väsen av sig. I norra Sverige växer

Annika Clemens Chefredaktör Akademikern

stora industrier fram för att möta den enorma omställning som kommer att krävas på grund av klimatförändringarna. Tipsa oss! Med den framväxten följer en Akademikern annan stor samhällsförändring är till för dig. i form av att det behövs många Vad vill du tusentals människor som vågar läsa om? Mejla prova på ett nytt liv i norr. redaktionen@ Utöver de som ska bemanna de akademikern.se gröna industrierna behövs också busschaufförer, sjuksköterskor, lärare, kuratorer, socialsekreterare och poliser. För att få så många att ta sitt pick och pack och flytta, räcker det inte med att locka med fin natur. Det måste finnas bostäder till de nya invånarna, och skolor och förskolor för barnen. Allt behöver ske parallellt. En inte så liten utmaning.

T

Akademikern

3

Innehåll ”Ge mig en siberian husky på köpet så flyttar jag direkt.”

8 Ordförande

Dags att ta strid för kollektivavtalen.

11 Aktuellt

Medlemmar varslades om strejk – blåstes av i sista stund.

14 Granskning

Allvarliga brister i arbetsmiljön på Sis.

17 Frågan är ...

Hur övervakade är vi på jobbet?

20 Letar arbetskraft i söder

Camilla Edholm från Arbetsförmedlingen letar jobbsökande i Malmö.

31 Folkförflyttning

Hundratusen nya människor behövs i norr.

38 Från Norrköping till Kiruna

Juana Aguirre Barrios ville så långt norrut som möjligt.

44 Vändningen

Antalet varsel ökar och arbetsmarknaden vänder ner.

46 Skvallra mer

Experterna råder oss att skvallra mer på jobbet.

50 Fortsätter kampen

Amineh Kakabaveh har lämnat rikspolitiken, men fortsätter kämpa för kvinnors rättigheter.

”Förr eller senare har jag alltid blivit för mycket i andras ögon.” 4 Akademikern

59 Vi svarar

Vad är skillnaden mellan flextid och övertid? Maja Todorovic svarar.

62 Så funkar det Då kan du gå i pension.

64 Just nu

Ny tävling för studenter. Årets vinnare presenteras.

66 I luften

Parterna i kommunal sektor utbyter yrkanden inför nytt kollektivavtal.

KONTAKTA OSS

redaktionen@akademikern.se www.akademikern.se

Redaktion Chefredaktör & ansvarig utgivare

Annika Clemens, 08-556 06 440, annika@akademikern.se

Art director Sandra Johnson Reportrar

Tim Andersson, Karin Persson, Therese Johansson

Fotografer

Patrick Degerman, Christian Gustavsson, Tobias Stjernström, Erika Weiland

Omslag Christian Gustavsson

Utlysning av forskningsmedel inom ungdomsvård och missbruksvård Ansökningstillfälle 2 februari 202 Statens institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet som bedriver individuellt anpassad tvångsvård. Inom ungdomsvården vårdas ungdomar med psykosocial problematik och ungdomar dömda till sluten ungdomsvård. Inom missbruksvården vårdas vuxna med skadligt bruk och beroende. Viktiga uppgifter för SiS är

Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

utlysning av forskningsanslag.

som tar sin utgångspunkt i SiS forsknings-

Produktion

A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se

Annonser

Adsales, Joel Pehrsson: 08-400 28 652, joel@adsales.se

Prenumeration

Medlemsprenumeration: medlem@akademssr.se Övrig prenumeration: prenumeration@akademssr.se Gratis för medlemmar. Övrig pre­numeration inom Sverige 350 kr

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm/ www.akademssr.se

Senast den 2 februari 202

Läs mer och ladda ner forskningsprogram, ansökningshandlingar och anvisningar rån www.stat-inst.se/ansokan

38 Kiruna

Foto: Tobias Stjernström

Juana Aguirre Barrios flyttade till nytt jobb och valde nordligaste Norrland.

50 Stockholm

Foto: Christian Gustavsson

Orättvisorna Amineh Kakabaveh växte upp med tände en eld i henne som fortfarande brinner.

20

Skellefteå–Malmö

Foto: Erika Weiland

Camillla Edholm på Arbetsförmedlingen matchar arbetssökande i söder med lediga jobb i norr.

Akademikern

7

Ordförande SVENSKA MODELLEN

Dags att ta strid för kollektiv­avtalen Vi ser en anti-facklig våg som sveper

8 Akademikern

Förbundet i sociala medier #kollektivavtal #sakrakompetensen

över stora delar av världen. Där företag försöker försämra arbetsvillkoren och hitta egna lösningar som ger sämre trygghet för de anställda. I USA har stora företag sedan länge gjort allt de kan för att hålla nere löner, trygghet och försvåra facklig organisering. Nu försöker bolag i teknikbranschen importera denna osunda företagskultur till Sverige och därför måste vi sätta emot. Det är dags att ta strid för det svenskaste vi har, kollektivavtalet. Akademikerförbundet SSR har inte varit ute i strejk på 37 år, så det är inget vi gör utan anledning. Tack vare våra hot om sympatistrejk vann vi till slut kampen om kollektivavtal på

W

Heike Erkers Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

Klarna tillsammans med bland andra Sveriges Ingenjörer och Unionen. Det visar på meningen med våra föreningar, meningen med fackförbund. Vi ser med oro en växande okunskap kring hur svensk arbetsmarknad fungerar och vad kollektivavtal innebär. Klarnas vd sa i TV4 efter att avtal tecknats att ”Jag kunde ingenting om kollektivavtal för två tre veckor sedan, förrän det här strejk­ varslet kom”. Klarna är inget små­­ företag, de har över 2 000 anställda bara i Sverige. I samband med strejkförberedelserna fick de anställda höra att den som har kollektivavtal inte får jobba hemma, att alla får samma lön och att villkoren skulle bli sämre. Inget kunde vara mer fel.

W Akademikerförbundet SSR Besök förbundet på Akademssr.se

Kollektivavtal handlar inte minst om dina möjligheter till inflytande och påverkan på jobbet. Kollektivavtalet är ett golv för dina villkor som ger dig en bättre pension, en tydlig löneprocess med löneökningar, möjligheter att påverka och att du alltid är försäkrad på jobbet. Det går alltid att komma överens om bättre arbetsvillkor än kollektivavtalet men inte sämre. När kollektivavtal finns så har vi också lovat att inte gå i strejk. Utan kollektivavtal kan arbetsgivaren från en dag till en annan försämra dina arbetsvillkor, utan förhandling. Vad är då alternativen om stora delar av arbetsmarknaden framöver skulle sakna kollektivavtal?

"Det går alltid att komma överens om bättre arbetsvillkor än kollektivavtalet men inte sämre."

För att svara på den frågan måste vi titta på andra länders arbetsmarknad. I stora delar av Europa stiftar politiker lagar om lönenivåer och arbetsvillkor, helt utan anpassning efter varje bransch. Det vi i Sverige löser genom förhandlingar. Stora strejker är vanliga eftersom det saknas starka kollektivavtal där vi lovar att inte strejka så länge avtalen gäller. Mellan 2010 och 2021 hade Frankrike 207 strejkdagar per 1 000 anställda, samma siffra för Sverige var två strejkdagar. Därför vinner både anställda och företag på den svenska modellen. Att vi nådde framgång på Klarna visar att den svenska modellen levererar. Att vi är starka när vi står enade i konflikter. Därför stöttar vi också IF Metall i deras kamp för kollektivavtal på Tesla, för det handlar om hur svensk arbetsmarknad ska fungera. Rätten att organisera sig med sina kollegor, det är vad det handlar om. Vi vet att vi får bättre villkor när vi står enade. Akademikern

9

Akademikerförbundet SSR önskar alla medlemmar en riktigt god jul och gott nytt år! Akademikerförbundet SSR stöder Barncancerfonden i stället för att skicka jul- och nyårskort. Ps. Vår medlemsrådgivning har öppet precis som vanligt på vardagar under hela december och januari.

W Fler nyheter

Aktuellt

Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

UTRIKES

Ungerska fack kämpar i motvind Fackföreningarna i Ungern är kraftigt försvagade. EU:s direktiv om minimilöner hade varit ett stöd, men kompromissen som klubbades är urvattnad, berättar Csaba Csóti när Akademikern besöker honom i Budapest. – Vi vet att våra nordiska vänner inte stödde det ursprungliga förslaget. Läs hela reportaget på Akademikern.se.

ARBETSMILJÖ

Har Johan Pehrson ångrat sig?

Minoritetsstress drabbar hbtqi-personer

Regeringen sparar 3 miljarder kronor på arbetsmarknadsinsatser, meddelade finansminister Elisabeth Svantesson. Posten för matchningstjänster som utförs av privata aktörer skrivs ner med 2 miljarder. Men när Januariavtalet skrevs var satsningen på privata aktörer viktig för Liberalerna. Så har arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) ändrat sig? – Nej, matchningstjänsterna ligger fortfarande på en hög nivå. Men det finns de som inte levererar så bra som jag hade hoppats. – Jag tror att matchningstjänsterna har något att bidra med, men jag är försiktig. Mitt mål är att vi ska växa yrkesvux ännu mer. Vi behöver utbilda bort den enorma utbildningsskuld som finns i Sverige.

Minoritetsstress kan drabba hbtqi-personer och är viktigt att känna till på arbetsplatsen, enligt Anna Malmquist, docent i socialpsykologi. – Det är vanligt att mötas av mikroaggressioner. Det kan vara allt från ”skämt” och oförstående frågor till blickar och gester. Subtila nålstick som gör tydligt att man inte passar in i normen. Öppna och inkluderande frågor och inte ta heteronormen för given är ett sätt att skapa en inkluderande arbetsplats.

Text: Annika Clemens Illustration: Getty Images

POLITIK

Akademikern

11

Aktuellt

Klarna tecknar kollektivavtal efter hot om strejk Förhandlingarna om att införa kollektivavtal på Klarna kraschade och flera förbund, bland andra Akademikerförbundet SSR, varslade om strejk. En vecka efter strejkvarslet, då bara dagar återstod till att strejken skulle ha brutit ut, accepterade Klarna medlarens bud och meddelade att företaget kommer att teckna kollektivavtal. Klarna är inte ensamt bland företag som har varit skeptiska till kollektivavtal. Både 12 Akademikern

Spotify och Tesla motsätter sig kollektivavtal och Akademikerförbundet SSR har meddelat sitt stöd till IF Metalls strejk på Tesla. I samband med strejkvarslet på Klarna uttryckte ordförande Heike Erkers sin oro för vad stora företags motstånd till kollektivavtal kan leda till. – Den svenska modellen är helt klart utmanad. Och när den utmanas tar vi fajten. Det här är inte första gången vi har tagit liknande beslut om sympatiåtgärder och stridsåtgärder. Samtidigt är det värt att poängtera att strejk är det skarpaste vapnet vi har, och någonting man endast tar till när alla andra möjligheter är uttömda, sa hon till Akademikern. – Det här är inte bara en förhandlingsfråga, det är en fackpolitisk fråga. Vi vill skydda den svenska modellen som länge varit framgångsrik på den svenska arbetsmarknaden.

Text: Therese Johansson, Annika Clemens Illustration: Getty Images

KOLLEKTIVAVTAL

AVHOPPARVERKSAMHET

Brist på akademiker Kriminalvården vittnar om svårigheter i arbetet med att stötta avhoppare som vill lämna kriminaliteten. – Det är inte bara våra anstalter och häkten som är fulla, utan inflödet av klienter till frivården har också ökat markant de senaste åren, säger Emma Ekstrand, chef för avdelningen för verksamhetsinnehåll. Det är svårt att hitta den kompetens som krävs till frivården där avhopparverksamheten sköts. – Det är ett väldigt kvalificerat arbete att jobba med den här målgruppen. Till frivården är det ju akademiker som vi söker i första hand: socionomer, jurister eller beteendevetare. Personalomsättningen har ökat. – När vi inte riktigt hinner med att rekrytera, kan det bli tungt för de ­befintliga kollegorna.

80

procent av skolkuratorerna ansvarar för fler än 300 elever, enligt Akademikerförbundet SSR. Merparten upplever att de inte hinner med tillräckligt med förebyggande arbete. Läs mer på Akademikern.se.

WAITONG

Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i över 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas! Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 8 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar. Vi har idag ramavtal med 191 kommuner. Besök www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89 så berättar vi mer.

ARBETSMILJÖN PÅ SIS

”Du kan välja mellan tinningen och halsådran” Sis har kritiserats för allvarliga missförhållanden som drabbar ungdomar på Sis-hem runt om i landet. Samtidigt utsätts någon i personalen för hot och våld nästan varje vecka, visar Akademikerns granskning. Under det senaste året har 53 tillbud på Statens institutionsstyrelse (Sis) anmälts till Arbetsmiljöverket. Det är fler än exempelvis 14 Akademikern

inom Kriminalvården som har mångdubbelt fler intagna och anställda. Personalen på Sis tar hand om barn och ungdomar med allvarliga psyko­sociala problem och har vid flera tillfällen fått skarp kritik för brister i vården. Och för att uppdraget ska fungera krävs ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. När Akademikern går igenom anmälningarna till Arbetsmiljöverket under det senaste året framträder dock en bild av en mycket utsatt arbetssituation. Beskrivningar om hot som innefattar mord av familjemedlemmar, gisslandraman och våld mot anställda så grovt att det kräver sjukhusvård är bara en liten del av alla tillbud. Händelserna sätter ofta djupa spår hos medarbetarna. I en av anmälningarna går att läsa att en i personalen trodde att hon ”skulle

Text: Therese Johansson Foto: TT/Marcus Ericsson

Granskning

UR ANMÄLNINGARNA

bli ihjälslagen”. I en annan beskrivs en gisslansituation där de berörda medarbetarna är så chockade att de inte kan sova och erbjuds samtalsstöd. Vid ett annat tillfälle hotar maskerade män personalen med stickvapen för att släppa en klient som ska in på psykiatrin. De berörda medarbetarna hamnar i svår chock. – Det är rent ut sagt för jävligt. Att tvingas jobba under de förutsättningarna och i en sådan bristande arbetsmiljö är inte acceptabelt, säger Lena Henriksson, ordförande för Saco-S på Sis. – Det är tufft, men det är samtidigt så situationen ser ut. Vi försöker lappa och laga. Myndigheten har länge brottats med en svår bemanningssituation som bidrar till en otrygg arbetsmiljö, säger hon. – Skulle vi få resurser för att öka grundbemanningen och lyckas få in rätt folk med rätt utbildning och erfarenhet skulle många av tillbuden kunna förebyggas. Enligt Birgitta Dahlberg, tillförordnad HR-direktör, arbetar Sis för att bli en bättre arbetsgivare och för en bättre arbetsmiljö. Men hon efterlyser ändringar i lagstiftningen. – Det är en riskfylld miljö vilket ställer extra höga krav på oss som arbetsgivare. Vi har fortsatt stora utmaningar. En är att vi enligt lagen inte får låsa boenderummen nattetid eller visitera i förebyggande syfte. Det ger oss sämre förutsättningar att säkerställa tryggheten. Läs hela granskningen på Akademikern.se

Händelser på Sis anmälda till Arbetsmiljöverket 24/2 2023: Strypgrepp och slagen i magen En anställd blir slagen i magen och får strypgrepp om halsen i samband med att hen försökt bryta ett pågående bråk mellan två ungdomar. 10/3 2023: Hotas med skruv och ­strypförsök En i personalen hotas med en 13 centimeter lång skruv, medan en kollega vid samma tillfälle får ett rep runt halsen i ett försök till strypning. 21/4 2023: Skallad och biten En i personalen är ute och handlar med en ungdom som försöker att avvika. Den anställde förhindrar ungdomen genom att hålla fast hen. Medarbetaren blir skallad, sparkad och biten i armen. Samtidigt kommer ungdomens mamma fram och sparkar personalen i huvudet. 13/5 2023: Fritagning under hot Personal kör en suicidal klient till psykiatrin. Vid ankomst möts de av två maskerade män som hotar personalen med stickvapen och begär att klienten släpps. 20/6 2023: Knuffas in i glasdörr En i personalen hamnar emellan två ungdomar i konflikt och knuffas hårt, varpå hon faller med huvudet före in i en glasdörr. 2/8 2023: ”Du kan välja mellan tinningen och halsådran” En klient hotar en i personalen med ett vasst plastföremål för att öppna en dörr. ”Det är bäst för din säkerhet att öppna dörren, jag vet var din halsådra sitter och du kan välja mellan tinningen och halsådran.” Akademikern

15

JULKLAPPSTIPS! Ge dig själv den bästa presenten, en prenumeration på Socionomen, Sveriges ledande tidning om socialt arbete och psykoterapi. TENDENS: FÄRRE FÅR EKONOMISKT BISTÅND

7

#

KVALIFICERAT SOCIALT ARBETE OCH PSYKOTERAPI

2023 TEMA

Ökad risk för ätstörning vid npf – Så funkar behandligen

”Nästan alla mina kompisar är nu gängkriminella, unga som gamla, klasskompisar och grannar. Alla bär en väst och en pistol.”

#7 2023

VERKTYG

6 timmars arbetsdag med bibehållen lön

Pssst! Du kan också teckna en gratis prenumeration på Socionomens nyhetsbrev.

”JAG HAR GRÅTIT BLOD” Faysa Idle har vänt gängen ryggen – och börjat prata

För endast 29 kronor i månaden* får du 8 nummer per år hem i brevlådan, och tillgång till alla artiklar på socionomen.se.

* Gratis under ett år för studenter som är medlemmar i Akademikerförbundet SSR, därefter 9 kronor i månaden under studietiden. Yrkesverksamma som inte är medlemmar i Akademikerförbundet SSR betalar 39 kronor i månaden.

Frågan är ...

AI-utvecklingen ger arbetsgivaren större möjigheter att hålla koll på de anställda.

ÖVERVAKNING

Södertälje gjorde olagliga bakgrundskontroller och regeringen vill införa nya former av övervakning. Hur påverkas vi av att bli kontrollerade på jobbet? Text: Therese Johansson, Annika Clemens Illustration: Getty Images

Mattias Beijmo

Författare och digitaliseringsexpert

– Jag skulle säga att den digitala

övervakningen är århundradets vikti­ gaste arbetsmiljöfråga. Det är extremt oreglerat i dag och det finns en enorm obalans i maktförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Här måste facket steppa upp och jämna ut balansen. Verktygen och metoderna har tillkommit eftersom det finns en efterfrågan. Det finns en ekonomisk vinning att se till att folk inte slappar på arbetsplatsen. Mänskligheten har svårt att säga nej till nya verktyg för övervakning och kontroll. Och när de väl är på plats har vi aldrig tagit bort dem. Det kanske inte ens är så att arbetsgivaren reflekterar över integritetsintrånget. Det finns ingen lag eller praxis kring detta, Akademikern

17

Frågan är ... men jag hoppas att det kommer. Den tekniska utvecklingen har gått fort, och samhället har inte hunnit med. Men det är hög tid att parterna på arbetsmarknaden reder ut vad som gäller.

” Med hjälp av appar och algoritmer kan man i dag kontrollera arbetstagarna på minutnivå.” DANIEL BODÉN

Mikael Smeds

Chefsjurist, Akademikerförbundet SSR

Daniel Bodén

Etnolog, Södertörns högskola

– Aldrig tidigare har arbetsgivare haft så stor

möjlighet att ingående övervaka sina anställda. Med hjälp av appar och algoritmer kan man i dag kontrollera arbetstagarna på minutnivå. Syftet med min studie var att undersöka hur den tekniska utvecklingen och nya verktyg gjort att kontrollen kunnat intensifieras och vad det innebär för spelarna på arbetsmarknaden. Olika grader av övervakning finns i de flesta yrkesgrupper. Det är en uppenbar gråzon där facken måste gå in och vara tydliga med hur man ser på digital övervakning och att mäta arbetstid på det sättet. Upplever man sig kontrollerad och miss­ trodd ökar missnöjet, och detta kan leda till höga stressnivåer och vantrivsel i arbetet. Kanske är det en kortsiktig ekonomisk vinning för arbets­ givaren, men i långa loppet tror jag inte att man tjänar på detta. Genomgående i mina studier har övervakning visat på en negativ effekt, såväl historiskt som i dag.

18 Akademikern

– Bakgrundskontrollerna av alla anställda i Södertälje kommun strider mot både regerings­ formen och Europakonventionen. Kommunen har missat de anställdas rätt till integritet som finns i lagstiftningen. Det handlar om rätten till privatliv och det skyddet gäller i relationen privatperson gentemot det allmänna. Det kan innebära psykisk press för den som upplever sig övervakad och kontrol­ lerad. Som förbund anser vi att det är super­ allvarligt med angrepp på myndigheter, det kan handla om otillbörlig påverkan i form av hot, antingen direkta eller väldigt subtila, men ofta väldigt effektiva. Och våra medlemmar sitter i frontlinjen här. Men, trots allt, det finns en rättsordning. Myndigheter får inte fatta vilka beslut som helst utan stöd i lag. Det verkar som att Södertälje har lagt lagboken åt sidan och löst problemet på lättaste sätt för egen del.

VILL DU SNABBT BLI BÄTTRE I EXCEL?

GÅ VÅR GRATISKURS KOM I GÅNG MED EXCEL!

VILL DU LÄRA DIG ÄNNU MER OM PROGRAMMET?

KOLLA IN VÅRA EXCELKURSER − FINNS I 27 STÄDER OCH ONLINE! ig som Kurstips till d ikern! läser Akadem

EXCEL FÖR SJÄLVLÄRDA

Gå direkt till kursen genom att skanna QR-koden med din mobilkamera!

En av våra populäraste kurser!

Kursen för dig som lärt dig Excel på egen hand. Lär dig de snabbaste, smartaste, snyggaste och säkraste sätten att arbeta med Excel och få ut mest möjliga av programmet.

DU SOM LÄSER TIDNINGEN AKADEMIKERN FÅR 1000 KR I RABATT. Använd koden AKM vid anmälan.

Norra Sverige skriker efter arbetskraft. I Skåne letar Arbetsförmedlingen efter arbetslösa som vill flytta norrut.

Norrland

20 Akademikern

raggar Text: Karin Persson Foto: Erika Weiland (Malmö) och Patrick Degerman (Skellefteå)

➔ Akademikern

21

Camilla Edholm och Victoria Drugge från Arbetsförmedlingen i Skellefteå är på besök i Malmö för att hitta arbetssökande som vill pröva lyckan i norra Sverige.

CV Camilla Edholm Utbildning Socionom

Arbetar

Arbetsförmedlare

22 Akademikern

J

– Jag gillar inte Skåne. Ge mig en sibe­

rian husky på köpet så flyttar jag direkt! hörs en av de väntande besökarna proklamera på distinkt malmöitiska. Det är en halvtimme kvar tills dörrarna ska slås upp, men en bastant kö på ett par hundra meter har redan hunnit bildas. På plats i mässlokalen väntar ett trettiotal förväntansfulla utställare från norra Sverige. Omkring 70 representanter för kommuner och företag som behöver tillströmning har tagit flyget till Malmö, i hopp om att locka nya potentiella invånare eller arbetstagare till just deras ort eller arbetsplats. Det är Arbetsförmedlingen som arrangerar mässan Jobb i norr. Camilla Edholm håller till vardags till i Skellefteå, på myndighetens särskilda kansli för samhällsomvandlingen

i Norrbotten och Västerbotten. På mässan är hon lite utav en spindel i nätet och kryssar mellan montrarna för några sista förberedelser. Det är varmt i den svartmålade mässlokalen och kavajen har varit på sedan i morse. – Det är lite svettigt, konstaterar hon. En aning svettigt är också det större uppdrag som Camilla Edholm och hennes kollegor jobbar med. De närmaste femton till tjugo åren behöver omkring 100 000 personer lockas att flytta från södra till norra Sverige. Det är inte bara de nya gröna industrierna som behöver bemannas utan också all övrig verksamhet som kommer på köpet när invånarna blir fler – alltifrån skola och socialtjänst till kollektivtrafik, service, vård och omsorg. Arbetsförmedlingens kansli för

omvandling och matchning har funnits i ett år och uppgiften är att skapa strategisk samverkan mellan alla som behöver dra sitt strå till stacken för att den stora folkförflyttningen ska lyckas. Det handlar om kommuner, arbetsgivare, fackförbund, föreningar och andra som ska samarbeta för att fler ska vilja arbeta och leva i Norr- och Västerbotten. Ida Rönnblom som är chef för kansliet berättar över telefon att en stor del av arbetet består av informations­ spridning – hela landet måste få veta att Norrland skriker efter arbetskraft. Hon och hennes medarbetare ska också ta fram och testa nya arbetssätt när det

Akademikern

23

Härnösand lockar med natursköna bilder från Höga kusten.

Hemma i Skellefteå förbereder sig Camilla Edholm för jobbmässa i Malmö.

24 Akademikern

gäller kompetensförsörjning för att se vad som fungerar och vad som inte gör det. Det svåraste i uppdraget tycker hon är att allt behöver ske parallellt. I en sådan här stor samhällsomvandling går det inte att fokusera på en bransch innan man tar itu med nästa. – Ska industrierna överleva måste det offentliga kompetensförsörjas samtidigt. Ingen flyttar för att jobba i industrin om det inte finns barnomsorg till barnen. Allt behöver växa samtidigt och i jämn takt, säger hon. Ida Rönnblom upplever att intresset för frågorna som de arbetar med har vuxit mycket under det senaste året. Samarbetsviljan är stor, både över landet och mellan de lokala intressenterna, tycker hon. Även bland

arbetssökande runt om i landet är det lätt att väcka en nyfikenhet. – Men för att komma till steget att en flytt faktiskt sker, där någon ska ta ett nytt jobb på en plats som den kanske inte har några tidigare kopplingar till, behövs oftast något mer. Man kanske behöver få komma upp på ett studie­ besök till exempel. Ibland behöver man få andas luften. Kommunerna som deltar som utställare på dagens mässa är här för att marknadsföra sig både som arbets­givare och som plats. – Besökarna är intresserade av att höra om jobben, absolut, men framför allt vill de ju veta vad det är för plats de i så fall skulle komma till, säger Camilla Edholm.

Kiruna marknadsför sig som ”kontrasternas stad”, där både stor­ slagen natur och ett modernt samhälle erbjuds. Skellefteå kommun har valt att sätta budskapet ”Förlåt för alla våra lediga jobb” på sin stora reklamskylt, och hoppas att buffar – sådana man kan ha runt halsen eller på huvudet när man exempelvis åker skidor – ska få besökare att stanna lite extra vid kommunens bord. Älvsbyn har i stället satsat på norrskensbeprydda kortlekar. Härnösand skyltar med vackert naturfoto över Höga kusten i sin monter. Där står Ola Nilsson som är ansvarig för etableringar i kommunen. Han berättar att målet är att gå från 25 000 till 30 000 invånare under de närmaste 16 åren. Det händer mycket kring Höga kusten och behovet av ny kompetens är stort. Kommunens

huvudbudskap till mässans besökare handlar om livskvalitet. – Vi har inte allt, men det är väldigt nära och enkelt att nyttja det som finns, säger Ola Nilsson. Camilla Edholm tycker att kommu­ nerna i norr är bra på att marknadsföra

"Man kanske behöver få komma upp på ett studiebesök. Ibland behöver man få andas luften." IDA RÖNNBLOM

Akademikern

25

sig som attraktiva platser att bo på. Men det gäller att inte bara prata om natur- och kulturutbud, utan också visa att man kan erbjuda bra boende, barn­ omsorg och olika typer av jobb. I somras drev Arbetsförmedlingens

kansli för omvandling och matchning projektet Provjobba och provbo, där man erbjöd arbetslösa sörmlänningar resa och boende om de rekryterades

"Många av de arbetssökande vi möter har aldrig varit ovanför Gävle." CAMILLA EDHOLM

26 Akademikern

till sommarjobb i norr. Camilla Edholm och kollegorna marknadsförde jobben på plats i både Eskilstuna och Katrineholm, där arbetslösheten är bland den högsta i landet. Det fanns omkring tio platser i varje kommun och intresset var stort, med mellan 15 och 25 sökande till varje kommun. När matchningsprocessen var klar och alla praktiska detaljer utredda blev det dock inte så många som kom och prov­ jobbade i slutändan. – Vi fick ändå deltagare till varje kommun och det var otroligt lärorikt, både för oss och för arbetsgivarna. Det gäller att kunna visa vilken variation vi kan erbjuda, för många av de arbets­ sökande vi möter har aldrig varit ovanför Gävle. Personen som åkte till Kiruna hade aldrig varit där men valde att ta ett sommarjobb i en helt främ­ mande stad, i ett helt annat klimat, och trivdes mycket bra.

Ida Rönnblom och Camilla Edholm utgår från Arbetsför­ medlingen i Skellefteå, men söker efter arbetskraft i hela landet. I somras lyckades de locka ett fåtal sörmlänningar att provjobba i norr, men intresset för att stanna var litet.

Arbetsförmedlingen letar arbetskraft även längre söderut och deltar på digitala jobbmässor i Europa.

Ett par av Camilla Edholms kollegor tittar just nu på möjligheten att erbjuda en arbetsmarknads­ utbildning där deltagarna ska göra den teoretiska delen i södra Sverige men komma upp till Norr- och Västerbotten för praktik. En annan kollega jobbar med rekrytering inom EU och fram­ över planerar Arbetsförmedlingen även att delta på mässor utomlands. – Den utländska målgruppen är väldigt intressant, säger Camilla Edholm. En svårighet med uppdraget tycker hon är att tajma de två viktigaste pusselbitarna – arbetssökande som är villiga att flytta och arbetsgivare som är redo att ta emot. Ett problem är att en

del av arbetsgivarna inte lägger ut sina jobb på platsbanken, säger hon. – De tycker att de inte får nog med sökande och använder sina egna nätverk i stället. Och det är ju helt okej. Men om inte arbetsgivarna lägger ut sina platsannonser syns inte jobben. Då kan vi inte sammanföra arbetssökande och arbetsgivare. Samtidigt tycker hon att många av de arbetsgivare hon möter börjar förstå läget och tänka om. Det går inte att bara rekrytera i närområdet. – Det blir kannibalism, att man tar av varandras arbetskraft, och det är det ingen som vinner på. Kriminalvården är en av de arbets­ givare som finns på plats på dagens

Akademikern

27

Många besökare kom till mässan i Malmö. Det återstår att se hur många som nappar på idén att flytta norrut.

28 Akademikern

mässa. Till följd av politiska föränd­ ringar är behovet av nya medarbetare inom myndigheten stort i hela landet, men i norr är utmaningarna extra stora. Jessica Karlsson är anställd på anstalten Viskan utanför Ånge, som inom kort öppnar igen efter att ha varit stängd under flera år. Hon pratar med många nyfikna besökare. – De undrar mycket om jobbet i sig: Är det inte läskigt? Vad är det för utbildning som krävs? Då svarar jag att man får utbildning via Kriminalvården, 24 veckor med lön under tiden, och det är väldigt lockande för många, säger hon. Två timmar efter att dörrarna öppnades är kön utanför fortfarande så lång att man nästan (men bara nästan) skulle kunna tro att det är en Taylor

Swift-konsert och inte en arbetsmark­ nadsmässa som pågår i lokalen. Camilla Edholm är nöjd med uppslutningen. Ansträngningarna med att marknads­ föra mässan till motiverade arbets­ sökande har burit frukt. Naima Ahmed Mahammoud kliver ut med ett gäng broschyrer i handen. Att flytta norrut är emellertid inte aktuellt för henne. Visst behöver hon ett jobb, men hon har fem barn i Malmö och har bott i staden i 19 år. – Det är halva mitt liv. Jag älskar Malmö, säger hon. Hennes vän, Maryam Ali Nuur, är däremot lockad. Hon har varit arbetslös i två år, har inte familj och kan tänka sig att flytta på stört. – Det spelar ingen roll vilken stad. Där det finns jobb, dit kan jag åka, säger hon.

Har något i livet ändrats? Se över dina försäkringar! Det är innan något går fel som du kan göra som mest nytta. En bra tumregel är att se över dina försäkringar när livet på något sätt förändrats: om du väntar barn, har tagit ett större lån, gått in i en ny relation eller klättrat i karriären. Rullar livet på som vanligt ska du ändå se över dina försäkringar ungefär vartannat år. Boka en kostnadsfri tid hos en av våra licenserade rådgivare på akademikerforsakring.se/radgivning.

Värva en kollega! Ladda ner värv-appen idag så kan du alltid plocka fram bra argument och en medlemsansökan ur fickan. Varje ny medlem gör oss alla starkare!

Vi har gjort det enkelt att värva!

Argument för medelmskap Värvningsskolan

Tipsa oss om någon som borde vara med

Medlemsansökan direkt i mobilen Ladda ner appen för iPhone

Ladda ner appen för Android

Har du blivit chef ? Grattis till din nya roll! När du som är medlem i Akademikerförbundet SSR blir chef och registrerar det hos oss blir du också automatiskt medlem i Svensk Chefsförening. Rollen som chef är speciell. Du är både anställd och företrädare för arbetsgivaren och just därför finns Svensk Chefsförening. Vi kan chefsfrågor och vi kan ge dig som är chefsmedlem rätt typ av stöd och möjlighet att utvecklas i din roll. Läs mer om allt du får på akademssr.se/chef

Registrera dig som chef idag!

Analys Norrbotten och Västerbotten behöver över 100 000 nya invånare. En gigantisk kollektiv kraft­ ansträngning väntar. Folkförflyttning

➔

Text: Karin Persson

Många fler arbetsmyror behövs i norr. Akademikern

31

Analys

Alla med akademisk utbildning kommer att få fina arbetsmöjligheter i norra Sverige. JANUS BRANDIN

I

I norra Sverige pågår en historiskt

stor samhällsomvandling. Inom loppet av ett par år stod det klart att Northvolt valt att placera sin jättelika batteri­ fabrik i Skellefteå och att Hybrit skulle börja tillverka kolfritt stål i Luleå. Det är bara två exempel på den omfattande nyindustrialiseringen av Norrbotten och Västerbotten, som länge tampats med stor utflyttning och stagnation. Nu kallar energi- och näringsminister Ebba Busch norra Sverige för ett skyltfönster mot världen när det gäller industrins gröna omställ­ ning. Och i de berörda kommunerna skriker man efter nya invånare, som kan ta plats inte bara på fabriksgolven utan också i servicesektorn och hela den offentliga sektorn.

32 Akademikern

Bara i Norrbotten räknar man med att de aviserade industrisatsningarna kommer att generera 30 000 nya arbetstillfällen. Varje nytt industrijobb kommer också att generera minst två jobb till. – Alla som har någon typ av akademisk utbildning kommer att få väldigt fina arbetsmöjligheter i norra Sverige. En ökad inströmning av människor till norra Sverige är oerhört välkommen, säger Janus Brandin som är regional utvecklings­ direktör i Norrbotten. För att klara omställningen behöver de två nordligaste länen åtminstone 100 000 nya invånare – det är som om hela Norrköping skulle packa väskorna och ta tåget norrut. Men hur ska denna folkförflyttning klaras av? Utmaningarna är förstås många och stora. Peter Larsson har fram tills nyligen arbetat som regeringens nationella samordnare för samhälls­ omställningen i Norrbotten och Västerbotten. I dag är hans uppdrag att främja koordineringen av insatser för ett hållbart samhällsbyggande och en snabb befolkningsutveckling i området, och konstaterar att en av de mest brän­ nande punkterna just nu är bostadsför­ sörjningen. – Utan bostäder, inga människor. Byggandet har stannat av i hela Sverige,

Industriboomen i norr Några av de historiskt stora satsningarna i Norrbotten och Västerbotten:  H2 Green steel ska tillverka fossilfritt stål och grön vätgas utanför Boden. Produktionen beräknas starta 2024.  Northvolt, batterifabrik i Skellefteå som invigdes 2022.  Revolt Ett, en batteriåtervinningsfabrik placerad intill Northvolt.  Hybrit, fossilfritt stålverk. Ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall med pilotanläggning i Luleå. En anläggning i Gällivare är planerad till 2026.  LKAB, utökad gruvbrytning i Kiruna och Gällivare.  Setra, träindustriföretag som fördubblat sin produktion i Malå.  Boliden, metallföretag som 2018 beslutade att göra mycket stora investeringar i sin smältverksamhet i Skellefteå.

men det är mycket farligare om det stannar av i norra Sverige eftersom så många behöver flytta dit, säger han. Peter Larsson menar att investe­ ringsboomen tog de flesta på sängen. Responsen var svag från hela samhället till en början. Men nu upplever han att man gått från ostrukturerad nybyggar­ anda till ett nytt skede, där arbets­ fördelningen mellan olika aktörer är tydligare. För att göra befolkningsökningen möjlig behövs mycket god samverkan mellan alla inblandade. Till exempel måste Migrationsverket och de olika företagen samarbeta så att det går smidigt att få igenom olika typer av ansökningar. Och kommunerna som arbetsgivare behöver vara tydliga med sina behov och stämma av mot företa­ gens behov, för att lättare få till sådant som familjerekryteringar. Att locka folk till industrierna har hittills inte varit något problem. I exempelvis Skellefteå har man haft en stor överströmning från offentlig sektor till de nya verksamheterna. På flera orter är bristen på arbetskraft inom offentlig sektor redan akut. – Jag har hela tiden slagits för att man måste se den breda samhälls­ omvandlingen, att det inte bara handlar om de industriella jobben. Inom vård, skola och omsorg är utmaningarna riktigt stora, säger Peter Larsson. För att attrahera nya invånare behöver kommunerna anstränga sig för att tänka nytt, betonar han. Och en del positivt har redan skett. Till exempel har vuxenutbildningen i Skellefteå hittat nya former för att kunna tillgodose de behov man har. Akademikern

33

Glöm inte adressändra Utvandrarna

Pengar rullar in

Efter andra världskriget och fram till 1970-talet var arbetskraftsinvandringen förhållandevis hög. Efterfrågan på arbetskraft var hög när den svenska ekonomin expanderade efter kriget.

Suomi

Ruotsi

Under 60- och 70-talen flyttade många finländare till Sverige eftersom det var lågkonjunktur i Finland. Som nordisk medborgare behövde man inte längre pass eller arbetstillstånd.

Borta bra men hemma bäst

Förutom nordiska medborgare och personer från övriga Europa invandrade många från Nord­ amerika, varav en stor del var hemvändande emigranter. En mycket liten del kom från andra världsdelar.

Hårdare regler

I slutet av 1970-talet upphörde i princip all arbetskraftsinvandring, bland annat som en följd av att tillverkningsindustrin gått tillbaka och nya hårdare regler kring arbetstillstånd infördes.

Höjt försörjningskrav

I flera år har Sverige haft en liberal hållning till arbetskraftsinvandring, då behovet av arbetskraft är stort. Nyligen höjdes dock försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. 34 Akademikern

Källa: migrationsinfo.se

Före 1930 var Sverige snarare ett land man lämnade än invandrade till. 1850–1930 utvandrade omkring 1,5 miljoner svenskar, varav 1,2 miljoner reste till Amerika.

Kommunens permanenta befolkning växte med 911 personer under första halvåret i år, vilket betyder att målet för i år – 2 000 nya invånare – sannolikt kommer att uppnås. Hittills har inströmningen till de nord­ ligaste länen varit störst från utlandet. Janus Brandin på Region Norrbotten säger att det länge varit en utmaning att attrahera folk från södra till norra Sverige. – Intresset från södra Sverige har varit svalt. Jag kan bara spekulera i varför, det finns fördomar om livet här uppe som utgör ganska stora barriärer. Peter Larsson är inne på samma spår: – Man tror att det är väldigt annor­ lunda att bo i norr. Jag säger inte flytta upp, jag säger flytta dit. Det är en viktig semantisk skillnad. Janus Brandin och hans kollegor riktar mycket av marknadsföringen av regionen mot livsstilsimmigranter, snarare än att försöka locka folk till jobb. – Det finns en del forskning på vad som får en familj att flytta på sig. Många tror att det är jobbet eller möjligheten att köpa ett hus i strandnära läge. Ja, det är också viktigt, men det är inte avgörande. Det man är mest intres­ serad av är bra skolor, bra kommunika­ tioner. Ett bra liv, säger han. Han menar också att det inte är realistiskt att tro att man ska lyckas locka 100 000 människor från södra till norra Sverige. Därför fiskar man utom­ lands. Till exempel vet man att hundra­ tusentals lämnar Nederländerna varje år på grund av trångboddhet och en känsla av otrygghet. Således har Region Norrbotten både jobbat strategiskt

med att möta holländare via sociala medier och deltagit på en stor, fysisk mässa utanför Amsterdam. I Norrbotten och Västerbotten har industrierna aviserat investeringar på över 1 100 miljarder. Det handlar om hiskeligt mycket pengar, men Janus Brandin betonar att också samhället måste göra väldigt stora investeringar för att regionerna, och även Sverige som helhet, ska kunna kapitalisera på omställningen. – Lyckas vi med den här gröna omställningen så kommer det att defi­ niera svensk industri hundra år framåt i tiden. Förlorar vi den här möjligheten så kommer det att få enormt negativa konsekvenser, inte bara för Norrbotten och Västerbotten utan för hela Sverige. På senare tid har en hel del kritiska

röster riktats mot jättesatsningarna i Norrland. Det handlar om orimliga förväntningar, miljardstöd från det offentliga och att alla eventuella vinster från projekten kommer att hamna i fickorna på riskkapitalister, medan de egentliga riskerna hamnar på det offentliga. Christian Sandström är biträ­ dande professor i företagsekonomi vid Jönköping International Business School och varnar för att satsningarna

Det finns fördomar om livet här uppe som utgör ganska stora barriärer. JANUS BRANDIN

Akademikern

35

är en ”grön bubbla” som riskerar att spricka när som helst. Han jämför med flera tidigare gröna projekt som misslyckats. – Retoriken i dessa projekt är ofta densamma: Det är världsledande, gröna jobb, ny exportindustri. Det är samma honnörsord. Ingen vågar ställa kritiska frågor förrän det är för sent, säger han. Det saknas till exempel svar på hur elförsörjningen till industrierna ska lösas, menar han. Om satsningarna misslyckas kommer det inte att bli särskilt många nya jobb, och då står de norrländska kommunerna där, rejält skuldsatta. – De har ett väldigt begränsat skatteunderlag, och att i det läget lägga alla ägg i samma korg... Men de vill ju så gärna tro att det här är sant, säger Christian Sandström. Janus Brandin är inte orolig. – Om man jämför med tidigare sats­ ningar så är tiden mer mogen nu än vad den var för tio år sedan. Jag välkomnar kritikernas farhågor. De pekar på de utmaningar som vi måste överbrygga för att lyckas, säger han. Regeringens samordnare Peter Larsson är även han alltjämt positiv. – Det finns ingen risk för att det blir haverier som tidigare. Det här är helt andra processer, drivet av helt andra aktörer. Dessutom är investeringsbe­ sluten fattade. Stålverket har ju tecknat sina kontrakt, batterifabriken är redan byggd. Hela klimatfrågan kräver att detta lyckas, så det finns liksom ingen återvändo. 36 Akademikern

Så ska den gröna omställningen i norr lyckas Utöver gemensamma ansträngningar från en lång rad samhälls­instanser, som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Tillväxt­ verket behövs bland annat:  Förbättrad transportinfrastruktur: Bygget av Norrbotniabanan. En 27 mil lång kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå som ska halvera restiderna, sänka transportkostnaderna och förbättra förbindelserna med övriga Sverige och Europa. Även hamnen i Luleå ska byggas ut för över tio miljarder kronor.  Säkrad tillgång till energi: När alla omvandlings- och etablerings­ projekt är på plats kommer den efterfrågade mängden energi väsentligt att överstiga den som i dag är tillgänglig.  Fler bostäder: Bristen på bostäder är ett stort hinder för att fler människor ska kunna rekryteras till de nya jobben.  Utbildning: Det kommer att vara omöjligt att helt matcha individer och de arbeten som erbjuds. Därför behövs omfattande ­utbildningsinsatser inom såväl vuxenutbildning och yrkesutbildning som högre utbildning.

Mest läst på Akademikern.se under hösten

Miljardsatsning inför ny socialtjänstlag AI förändrar arbetslivet i grunden Bakgrundskontroller av samtliga anställda – ”Fullständigt oacceptabelt” Varslar om sympatistrejk på Klarna Får arbetsgivaren googla dig inför anställningsintervjun? Missa inga nyheter! Prenumerera på vårt nyhetsbrev. Anmäl dig på Akademikern.se

Kiruna behöver rekrytera många nya medarbetare från södra Sverige. Juana Aguirre Barrios har redan lockats norrut.

38 Akademikern

Juana Aguirre Barrios vågade ta klivet och flyttade över hundra mil till nytt jobb. Och hon är nöjd med att hon hamnade i Kiruna.

Så långt norrut som möjligt Text: Tim Andersson Foto: Tobias Stjernström

➔ Akademikern

39

Ä

”Är du tokig?” Så lät reaktionen från Juana Aguirre Barrios man när hon berättade att hon ville lämna Norrköping för Kiruna. Hon jobbade då som socionomkonsult och hade tidigare varit i olika kommuner i södra Sverige. Nu var hon nyfiken på Norrbotten. – Jag blev erbjuden tjänst i Jokkmokk och Gällivare, men jag ville längst upp. Kiruna hade ingen annons ute, så jag bad min konsultchef att kolla om det inte fanns ett behov. Det gjorde det, och i januari förra året började hon som utredare inom barn och unga. Hon mötte en natur som fortfarande fascinerar henne med sina älvar, berg och renar på vägarna. Till och med mörkret är exotiskt, tycker hon. Men kylan då, för någon som bott många år i Spanien? – Har man inte varit här uppe är det

40 Akademikern

nog svårt att förstå det som jag kommer att säga nu: Det är kallt men ändå inte kallt. Om jag har frusit i mitt liv så har det varit i södra Sverige. Inte här, inte på samma sätt. Här går alla med riktiga kläder, och luften är torr, inte fuktig som där nere. Utöver landskapet tycker hon också mycket om själva staden, berättar hon. Den är liten men trygg. – Jag bor i ett bostadsområde där barnen lämnar cyklar och leksaker ute, och där ligger de kvar när de kommer för att hämta dem. Så för barnfamiljer är det perfekt här. En orsak till lugnet tror jag är den låga arbetslösheten i Norrbotten. Det finns ingen oro när jag är ute på kvällarna. Det var dock varken naturen eller själva staden som var det starkaste skälet till att hon bestämde sig för att stanna kvar i Kiruna. Det handlar snarare om kollegorna och arbets­ miljön: alla var så varma och välkom­ nande, säger hon, både i ledningen och bland socialsekreterarna. Så har det inte alltid sett ut i hennes yrkesliv. Hon berättar om kommuner

"En orsak till lugnet tror jag är den låga arbetslösheten i Norrbotten. Det finns ingen oro när jag är ute på kvällarna." JUANA AGUIRRE BARRIOS

Juana Aguirre Barrios trivs bra i Kiruna. Staden är trygg och naturen fantastisk. Även border collien Johnny trivs bra.

präglade av hierarkier och där de nya blir särskilt utsatta. Problemet bottnar bland annat i chefer som ställer ­orimligt höga krav, men också i en rädsla att be kollegorna om hjälp, själva hukande under arbetsbelastningen. När man mår dåligt på arbetet är det lätt hänt att man utsätter sina kollegor för sitt humör, konstaterar hon. – Så är det inte här. Allt är inte perfekt i Kiruna, men vi har lätt att prata med varandra. Ledningen finns nära, man behöver bara gå upp eller ner en våning så har man sin chef där, tillgänglig. Det gör väldigt stor skillnad. Hon förvånades särskilt över hur

fint hon blev mottagen i rollen som konsult. Enligt hennes erfarenheter

brukar konsulterna annars inte riktigt släppas in i gemenskapen, varken på jobbet eller på aktiviteterna efter arbetsdagens slut. Det är synd, säger hon, även om hon kan förstå att det kan bli så. – Det skapas lätt en frustration när socialsekreterare överöses med arbete och krav, men ändå inte får någon rimlig löneutveckling. I stället ser man de här socionomkonsulterna komma in. Jag tror inte att det är så att man skyller problemen på dem person­ ligen, men det är klart att det ligger där under. Politikerna ser ofta för kortsiktigt, tycker Juana Aguirre Barrios. De satsar inte på socialarbetarna, eller på att få till stabila arbetsgrupper. Akademikern

41

42 Akademikern

– Gjorde de det skulle det i längden sänka kostnaderna, eftersom det skulle skapa en kontinuitet i arbetet och en kompetens som stannade kvar. Själv har hon nu lämnat tillvaron som socionomkonsult. Efter några månader tackade hon nämligen ja till en fast anställning som familjehems­sekreterare – trots att det innebar att hon gick ned i lön. Utvecklingsmöjligheterna och arbets­ gruppen fick henne att bestämma sig. Visst finns det också nackdelar med Kiruna, medger hon. Om man behöver köpa en vinterjacka har Norrköping trettio butiker att välja mellan. Här är det tre. En mer allvarlig sak är avståndet. Hennes man följde med henne, och trivs nu själv bra i norra Sverige. Men hennes vuxna barn bor hundra mil bort. – Det är inte bara väldigt långt till dem, utan också kostsamt att ta sig dit. En resa tur och retur går på 4 000–5 000 kronor. Det är ingenting

"Jag brukar säga till mina klienter att de inte förstår hur mycket de ger mig, när de ger mig chansen att arbeta med dem." JUANA AGUIRRE BARRIOS

man kan unna sig varje månad. Jag tycker att vi som bor här uppe skulle ha något slags rabatt på våra resor, ungefär som gotlänningarna har på färjan. Juana Aguirre Barrios hade från början inte tänkt sig en framtid som socionom. Hennes förstahandsval var jurist eller journalist, men det hade krävt att hon flyttat till Stockholm för studier, och hon hade då precis blivit sambo med sin nuvarande man. Med facit i hand var tredjehandsvalet dock det bästa som hade kunnat hända henne, säger hon. – Jag tror att jag är född till social­ arbetare. Det är ett otroligt vackert arbete, väldigt givande. Jag brukar säga till mina klienter att de inte förstår hur mycket de ger mig, när de ger mig chansen att arbeta med dem. Hon har inga andra planer än att fortsätta livet som socialarbetare, och att göra det i Kiruna. Och hon vill gärna rekommendera andra socionomer att ansluta sig till henne. Om inte det som hon redan har berättat om miljön, staden och den fina arbetsmiljön är argument nog, kanske lönen kan vara det. Den är nämligen bättre här uppe än i södra Sverige, konstaterar hon. – Om man vill stanna här får man också hjälp med bostad. Det är annars jättesvårt att hitta. Jag fick den hjälpen, vilket jag är väldigt tacksam för, och skulle några kollegor vara intresserade skulle de bli erbjudna samma sak. Akademikern

43

I siffror Arbetsmarknaden har vänt och Arbetsförmedlingen spår stigande arbetslöshet. Det kommer in färre jobb och antalet varsel ökar kraftigt. Värst är det i de södra delarna av landet.

Varsel SKRÄMMANDE STATISTIK

Antalet varsel ökar kraftigt och arbetslöshetsspöket hemsöker den svenska arbetsmarknaden igen.

Branscherna som varslat flest i januari– oktober 2023. Den inte så ­åtråvärda första­ platsen går till "Vård och omsorg, sociala tjänster".

10 006 Tillverkning

Text: Annika Clemens Grafik: Sandra Johnson Källa: Arbetsförmedlingen

14 034 Vård och omsorg, sociala tjänster

6 956 Byggverksamhet

44 Akademikern

Antal varsel ökar Kartan visar hur många personer som har varslats i varje region under januari–oktober 2023.

60 353 varsel lades under januari– oktober 2023, nästan tre gånger så många som samma period året innan: 22 552.

Gävleborg: Antalet varsel har ökat med 300 % senaste året.

Norrbotten: Ökning med 21 %.

Västmanland: Enda regionen där färre personer har varslats jämfört med 2022. En minskning med 18 %.

Stockholm: Antalet varsel har fördubblats i Region Stockholm – en ökning med 100 %.

Antal varsel januari–oktober 2023 Över 20 000 Västra Götaland: 200 % fler varsel jämfört med samma period förra året.

Färre än 300 Akademikern

45

Spaning

Skvallra mer på jobbet !) (på rätt sätt

Försöker du undvika skvaller på jobbet? Sluta med det. Det är både relationsbyggande och en viktig informationskälla. Text: Tim Andersson Foto: Getty Images

46 Akademikern

”Sätt stopp för elakt skvaller”, ”Dags

att skrota skitsnacket på jobbet”, ”Se upp – det kan knäcka organisationen.” Så brukar rubrikerna lyda när det handlar om skvaller på arbetsplatsen. Och visst ägnar vi en hel del tid åt att prata om personer som inte är närva­ rande – närmare två tredjedelar av alla samtal, enligt professor Károly Takács, som leder ett forskningsprojekt i ämnet på institutet för analytisk sociologi vid Linköping universitet. Visst kan sladdret också vara förgif­ tande. Men det behöver inte vara det. Faktum är att det för det mesta inte är det. – När vi undersökte det här förväntade vi oss övervägande negativt

skvaller om personer som bryter mot sociala normer. Men vad vi fann var faktiskt att ungefär bara en tredjedel är negativt, grovt räknat. Lika mycket är neutralt, respektive positivt, berättar Károly Takács. Det positiva skvallret på jobbet handlar ofta om kollegor som jobbar hårt, imponerar med sina prestationer och har en bra inställning. Det negativa om medarbetare som missköter sig och om dåliga chefer. Det förra låter kanske mer aptitligt, men också det senare har en viktig funktion, påpekar Károly Takács, eftersom skvallret kan få den som är föremål för det att ändra sitt beteende. Samuel West, psykolog och tidigare

kreativitetsforskare på Lunds univer­ sitet, kallar skvallret för ett grundläg­ gande mänskligt behov. – Om man skulle googla ”guidelines for gossip in the workspace”, skulle man få en massa råd som: ”På jobbet ska du vara professionell, och väldigt noga med att aldrig tala om någon person som inte är på plats, och verkligen aldrig negativt.” Good luck, säger jag! Är du en socialt fungerande ­människa så håller inte det där. Varför inte? Skvallret har varit evolutionärt gynnsamt för människan, svarar han, och det sitter djupt: Det är relationsbyggande och skapar intimitet och förtroende individer emellan. Dessutom är det vitalt som informa­ tionsöverföring.

– Jag bor i en liten spansk by, och just nu går skvallret om att en byggare, som tidigare har varit väldigt duktig, har börjat dricka mycket och struntar i sina uppdrag. Det är inte någon infor­ mation som jag kan få på internet, och inte från byggaren själv, utan bara på gatan. Och gubben i huset bredvid som blottar sig för barn och kvinnor – också det är negativt skvaller, men bra att känna till! Någon annan som funderat över

skvallret är Viveka Adelswärd, professor emerita i samtals­ forskning och författare till boken ”Prat, skratt, skvaller och gräl och annat vi gör när vi samtalar”. Hon började intressera sig för feno­ menet under doktorandåren, då hon hade en tysk gästprofessor som skrivit en avhandling i ämnet. – Han bar runt på en bandspelare i stöveln, spelade in samtal och analy­ serade sedan ”skvallrets anatomi”. Han menade att skvaller praktiskt taget alltid var negativt, och att det bottnar i en vilja att visa sig själv bättre än andra. Själv köpte hon inte hans ensidiga avfärdande. Och när hon läste en text av författaren och provokatören Jan Myrdal blev hon direkt ”oppositionell”, berättar hon. – Vänta, jag har tagit fram citatet, för jag tyckte det var så irriterande… Det Jan Myrdal skrev var: ”Jag hatar Akademikern

47

Spaning dessa dagar, när jag är skyldig att umgås med människor. Idka umgänge. Utan kontakt. Utan att få något förnuftigt sagt eller gjort. Detta att sitta vid ett bord och gemensamhetstugga och surra med rösten.” Viveka Adelswärd upplevde Myrdals inställning som elitistisk, och omänsklig. Enligt hennes erfarenheter kan skvallret ofta vara en ingång till allvarligare samtalsämnen. Men det är också värdefullt i sig självt. – De som är helt ointresserade av skvaller är nog ofta ointresserade av andra människor. De kan vara intresse­ rade av vad andra åstadkommit eller så, men inte av hur de beter sig och lever sitt liv, allt det som är allmänt mänskligt. Psykologen Samuel West blir direkt obekväm av personer som inte skvallrar, berättar han. – Du har säkert också mött typen. Jag känner bara: Om du inte kan säga någonting negativt om någon, är du på riktigt då? Har du riktiga relationer? Det är ju skit överallt i världen, också i relationer. Själv vill jag att mina vänner pratar om hela mig – inte någon Facebookpolerad yta. Den som helt vänder ryggen åt skvallret löper också en viss risk, påpekar han. – Ett bra sätt att bli föremål för skvallret är att aldrig delta i det. That's a good sound­ bite! 48 Akademikern

Skvallra på, uppmanar han. Men på rätt sätt, kanske man ska tillägga. Det är nämligen inte alltid som det har någon positiv funktion för gruppen, och för den individ som utsätts för det är det potentiellt skadligt, säger Károly Takács på Linköpings universitet. – Det är ju inte så att skvallret på arbetsplatsen alltid är relaterat till kollegors bristande arbetsinsatser. Ibland blir personer utnämnda till syndabockar, kanske på grund av vissa personlighetsdrag som inte upplevs som attraktiva. Det är en typ av diskri­ minering som vi inte vill ha. Också Samuel West betonar faran med sådant skvaller som har för avsikt att förstöra eller sabotera för någon. I arbetet med att förebygga det har chefen en viktig roll, menar han, genom att föregå med gott exempel och inte prata skit om chefer över sig. Men hur ska vi då avgöra om det vi säger om andra är inom ramen? – De flesta hyfsat socialt funktio­ nella människor känner intuitivt när skvaller är elakt. Vi vet: det här borde vi inte hålla på och prata om. Men att berätta om sådant som att Fredrik har fått sparken: That´s news man!

A-kassan är viktigare än någonsin. Gå med i dag på

akademikernasakassa.se

Akademikernas a-kassa är Sveriges största a-kassa. Hos oss är 750 000 akademiker med för att känna trygghet om det oförutsedda händer. Som medlem i både Akademikernas a-kassa och Akademikerförbundet SSR har du dessutom en av marknadens bästa inkomstförsäkringar – den gäller även om du säger upp dig. Läs mer på akademikernasakassa.se

Akademikern

49

Min väg

EFTER STORMEN Kritiserad från både höger och vänster stod Amineh Kakabaveh en kort men intensiv period i det politiska ramp­ljuset. Om hon ångrar något? I så fall att hon inte var ännu tuffare.

Text: Therese Johansson Foto: Christian Gustavsson

50 Akademikern

➔

Hon har varit både gerillasoldat och riksdagsledamot. Men Amineh Kakabaveh slår sig inte till ro.

Akademikern

51

Min väg

När Amine Kakabaveh fick den kontroversiella vågmästarrollen i riksdagen uppstod en debatt om begreppet politisk vilde. Kränkande, tyckte en del. Själv föredrog hon att kalla sig oberoende.

inte tro att man är något. Det går inte så bra ihop med mig som är ganska ofiltrerad. Det blir en krock.

CV Amineh Kakabaveh Utbildning

Socionomprogrammet, master i filosofi och socialt arbete

Arbetar

Ordförande i Varken hora eller kuvad som hon startade 2005. Föreläser och poddar om jämställdhet och hedersförtryck

52 Akademikern

M Med jäktade steg och ryggsäcken

buren på magen stiger hon in på anrika Villa Lyran i Bredäng. En institution i Stockholm, konditoriet alltså, där självaste Bellman sägs ha blivit på lyran och myntat uttrycket. Men kanske är också Amineh Kakabaveh – politiker, socionom och kvinnorättskämpe – en institution i den bemärkelsen att hon i flera decennier ägt frågan om heders­ förtryck, både på gräsrotsnivå och i riksdagen. Samtidigt kan institutionens gråa stelhet inte appliceras på Amineh Kakabaveh. Hon beskrivs ofta som en upprorsmakare, frispråkig och orädd. Anti-jante med rapp käft, korpsvart hår och uttrycksfulla kläder. I stället för kavaj, färgstarka klänningar. – Jag har svårt för jante. Man värderas efter om man är bra eller dålig, för mycket, för skrytig. Man ska

Amineh Kakabaveh föddes i en

kurdisk bergsby i Iran och växte upp under fattiga förhållanden. Exakt hur gammal hon är vet hon inte. I passet står det födelseår 1970 men hon är förmodligen minst tre år yngre. Redan som liten blev hon medveten om orättvisorna och förtrycket runt omkring sig. Som kurdisk flicka i ett samhälle med stark hederskultur fick hon tidigt lära sig att allt var skuld och skam – håret, kroppen, sexualiteten. – Tidigt ifrågasatte jag varför jag behövde skyla håret med slöja och hjälpa till i hushållet, men inte mina bröder. Varför fick de gå ut och träffa kompisar men inte jag? Den här orätt­ visan tände en eld i mig som fortfa­ rande brinner. I tidiga tonåren lämnade hon sin familj för att ansluta sig till peshmerga Komala, en väpnad rörelse som förde en kamp för kurdernas rättigheter. I fem år var hon en del av peshmergagerillan innan hon gav sig av under dödshot. Efter ett år på flykt i Turkiet kom hon till Sverige som politisk flykting 1992. Ett liv i motstånd som gjort henne härdad. – Kampviljan jag hade då finns fortfarande inom mig, det finns samma orättvisor och samma kvinnoförtryck då som nu, både här hemma och i andra länder. På så sätt är jag samma Amineh i dag – jag är inte rädd för att ta fajten. Går det att kombinera kamp och karriär? Ja, men inte utan att den senare blir lidande, säger hon. Brinner man för mycket blir man snart

Arbetsmiljö: ”Det är jätteviktigt att ha ett öppet klimat där man vågar uttrycka sina åsikter. Tyvärr är folk generellt ganska konflikträdda i Sverige, man tycker och tänker mycket, men säger det inte öppet. I stället smyger man om det och viskar i korridorerna. Jag ogillar det. Det skapar bara dålig stämning.”

Min väg 1987 Peshmerga

Att gå med i peshmerga är det bästa jag gjort i mitt liv sett ur ett frihetsperspektiv. Att ens vara i samma rum som en kille betydde risk att bli av med oskulden. I peshmerga levde kvinnor och män sida vid sida och stred för kurdernas rättigheter, demokrati och allas lika värde. Det fick mig att börja ifrågasätta alla strukturer. Det var en enorm befrielse.

1992 Nya livet i Sverige

När jag först landade i Sverige som politisk flykting var jag skräckslagen. Men när jag på flygplatsen möttes av representanter från dåtidens Invandrarverket kände jag mig välkommen. Jag kunde starta ett nytt liv, och för det är jag evigt tacksam.

1991 Flykting i Turkiet

Jag och min bror flydde undan dödshot och hamnade i Turkiet. Förtrycket mot kurderna var fruktansvärt och vi förnekades vår identitet. Livet som flykting var jättejobbigt med stor fattigdom och ständig oro.

Mina 3 bästa val Ärlighet: ”Att ljuga och hitta på för egen vinnings skull skulle vara att gå emot mina principer. Den här hållningen har inte alltid hjälpt mig i karriären, jag tror att många tycker att jag varit för ärlig ibland.” Hälsa: ”Under den mest kaotiska tiden i politiken tog kroppen mycket stryk. Stressen gjorde att jag fick magproblem, dessutom fick jag diskbråck som jag fortfarande dras med. Nu tar jag mig tid att träna. Finns inte hälsan fungerar inget annat heller.” Ansvar: ”När jag var 8–9 år började jag arbeta på fältet i vår by. Jag började spinna och sticka mina egna sockor för att mamma och pappa inte skulle bråka om pengar. Den ansvarskänslan finns kvar i mig, och har drivit mig i arbetet mot hedersförtryck.”

54 Akademikern

stämplad som Problematisk Kvinna. För högljudd, för obekväm. Nästan farlig? Amineh Kakabaveh har upplevt det i såväl socialtjänsten som i fackliga roller och de politiska korridorerna. – Förr eller senare har jag alltid blivit för mycket i andras ögon. Jag är en rak person, jag säger till när något är fel och är inte rädd för att uttrycka mina åsikter i möten eller direkt till en kollega eller chef. Men det har inte alltid uppskattats. Hon är inte främmande för dålig stäm­

ning. Under åren som riksdagsledamot för Vänsterpartiet var hon ofta i konflikt med partiledningen, bland annat om hur man ska driva frågan om hedersvåld. Hon berättar att hon blev hon utfryst för att hon vägrade rätta sig i ledet. – Min kamp mot radikalisering och hedersförtryck uppmärksammades, både hos medlemmarna och i medierna. När jag blev utsedd till Årets svensk av tidningen Fokus vågade jag inte berätta det, det var ju en borgerlig tidning. Man fick knappt hälsa på folk från högerpar­ tierna. Jag kände mig väldigt kvävd. Hon tar sig runt halsen för att förstärka känslan.

1999 Från analfabet till universitet Där jag växte upp fanns det inte skolgång för flickor. Jag lärde mig lite farsi på egen hand för att kunna skriva meddelanden till peshmerga. Mitt modersmål kurdiska var förbjudet. Jag var analfabet när jag kom till Sverige, men efter sju år i landet hade jag en socionomexamen. Jag började som socialarbetare i Botkyrka.

Under lång tid sjukskrev hon sig från riksdagsmötena på tisdagar. Hon kände sig öppet mobbad, partikam­ raterna hälsade inte, ”de vände bort blicken när de såg mig” och hon har kallats såväl rasist och islamofob som en belastning för partiet. Det måste väl ha gjort ont? – Såklart blev jag ledsen i stunden, det var därför jag sjukskrev mig. Men det eldade också på min vrede. Det finns en sådan jävla avundsjuka. Jag syntes och hördes därför att jag hade något att säga. Varför är man annars politiker? Jag är ingens lilla flicka som måste vänta på order från vare sig pappa eller partiet. Kampen är viktigast. 2019 lämnade Amineh Kakabaveh Vänsterpartiet, samma dag som hon via medier fått veta att hon uteslutits ur partiet. Enligt V:s partisekreterare var anledningen att hon inte deltagit i riks­ dagsgruppens arbete på över ett års tid samt spridit falska nyheter och en bild av Vänsterpartiet som inte stämmer. Hon fortsatte sin politiska kamp som oberoende socialistisk riksdags­ ledamot fram till 2022. Sista året präglades av kaos. På kort tid var hon

2008 Politiska karriären

När jag valdes in som riksdagsledamot för Vänsterpartiet fortsatte min kamp för kvinnors rättigheter och ett samhälle utan förtryck.

2022 Vågmästarrollen

Förväntningarna på mig var höga och jag kände mycket ansvar. Det var en tuff tid då många vände sig emot mig och jag fick utstå mycket hat och hot. Samtidigt tvivlade jag aldrig på mina val och jag ångrar ingenting.

Antologi I min bok samlar jag livsöden och vittnesmål från människor som levt i olika former av hedersförtryck. Det är flickorna och kvinnorna själva som berättar om hedersförtryck och sin kamp för frigörelse – inte någon som står utifrån och betraktar.

Akademikern

55

Min väg vågmästare i inte mindre än två stats­ ministeromröstningar, satt på den avgörande rösten i misstroendeförkla­ ringen mot Morgan Johansson (S) och hade utslagsrösten i vårbudgeten 2022. En unik position som gjorde att hon kunde ställa krav. Hon slöt ett avtal med S om fortsatt stöd till kurdiska YPG och YPJ i kampen mot IS. Något som senare skulle röra om rejält i Natogrytan. – I världens ögon är de hjältar, men eftersom Turkiet kräver att vi tar avstånd från kurdiska organisationer för att släppa in oss i Nato började även svenska makthavare ta avstånd från dem. Turkiets president Erdogan lär ha syftat på henne när han sa att ”terro­ rister” infiltrerat den svenska riksdagen. – Säg för fan ifrån, tänkte jag. Men ingen vågade stå upp för mig med risk att äventyra Nato-processen. Det är skamligt att regeringen inte försvarar Sverige och våra rättsstatsprinciper.

"Jag kommer att komma tillbaka till politiken igen. Sverige behöver politiker som inte sviker sina ideal." AMINEH KAKABAVEH

56 Akademikern

Man har givit efter alldeles för mycket för Erdogan – och varsågod, se var vi är nu. Hur var det att stå i allas blickfång? – Det hade jag inte tid att tänka på. Jag var glad om jag hade tid att äta och dricka. Jag satt i intervjuer konstant, och om jag inte gjorde det satt jag i förhandlingar med S. Jag koordinerade allt själv. Men jag ångrar ingenting, jag borde snarare ha varit ännu tuffare. Amineh Kakabaveh har alltid varit dålig på karriär. Hon gillar inte ens ordet. Övertygelserna har alltid drivit henne. När hon tänder till om kampen och orättvisorna är det lätt att tänka på idealister och knutna nävar, almstriden och ockupationer. Är hon en utdöende politikerart? – Jag hoppas inte det, men värde­ ringarna är borta från politiken. I dag är det företagen och lobbyisterna som driver politiken i den riktning de vill. Allt är till salu. Det är maximalt med vinst, egen pool och pigavdrag. Tror du fortfarande att ett annat samhälle är möjligt? – Ja, det gör jag. Jag håller på att undersöka möjligheterna att starta en rörelse som verkligen genuint står upp för jämlikhet, en stark välfärd och ett starkt folkhem. Jag kommer att komma tillbaka till politiken igen. Sverige behöver politiker som inte sviker sina ideal.

Lön: ”Du ska ha en lön som motsvarar din utbildning, ålder och erfarenhet. Det är särskilt viktigt i kvinno­ dominerade yrken. När jag var facklig i Botkyrka fanns det kvinnor som gick i pension med 23 000 kronor i lön efter ett helt liv som socialarbetare. Vad är det? En jävla fattigpension.”

Intresserad av ledarskap och HR-frågor? Följ Chefstidningens kostnadsfria nyhetsbrev! Registrera dig här: chefstidningen.se/nyhetsbrev/

ARBETSTID

Flextid och övertid – vad är skillnaden? Nour kom till en ny arbetsplats där kollegorna regelbundet behövde jobba över, men skrev upp det som flextid i stället för övertid. Vad gäller?

Vi svarar

Maja Todorovic Ombudsman Akademikerförbundet SSR

Detta har hänt Detta gäller F Nour är ny på arbetsplatsen där det Övertid regleras i arbetstidslagen råder otydlighet kring hur flexibel och i kollektivavtal om arbetsplatsen Övertid arbetstid – flextid – används. Det omfattas av ett sådant. Begreppet och flextid kan definieras som beordrat verkar som om en del kollegor använder flextid när de inte hinner arbete som ligger utanför ordinarie Övertid regleras i med sitt vardagliga arbete och någon arbetstid. arbetstidsjobbar regelbundet över. Hon har Enligt arbetstidslagen får övertid lagen och i som nyanställd fått veta att det finns inte schemaläggas i förväg eller kollektivavtal. möjlighet att flexa när verksamheten användas regelbundet. Chefen kan Kan definieras tillåter och även frågat kollegor om beordra övertid i förväg i oförutsedda som beordrat vad som gäller men får inte bra svar. arbete utanför situationer som inte har kunnat lösas Hon kommer från en organisation på annat sätt. Det handlar om att ordinarie där det fanns en tydlig gräns mellan medarbetare inte ska arbeta alltför arbetstid. Flextid flextid och övertid och är inte van mycket och få möjlighet till återhämtregleras i vid den nuvarande situationen. Innan ning och vila. I kollektivavtal finns lokalt kollekhon pratar med sin chef ringer hon regler om ersättning. tivavtal eller Rådgivningen för att höra vad som Flextid är en möjlighet för medarpersonal­ gäller. betare att själva bestämma när policy. arbetsdagen börjar och slutar, utifrån verksamhetens krav och personliga Akademikern

59

Vi svarar

W Rådgivningen Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor. Mer info på Akademssr.se

önskemål. Syftet är att möjliggöra en mer flexibel arbetstidsförläggning för både medarbetare och verksamhet. Flextid brukar regleras i lokalt kollektivavtal eller personalpolicy där definitioner och tidsramar fastslås. Det betyder att det ser olika ut i olika organisationer. Till exempel är det vanligt att ordinarie arbetstid är 40 timmar i veckan, normaltid (då man förväntas vara i arbete) är 8–17 och flextid (tid när man utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid) är 7–9 och 15–19.

Så får du hjälp Om det finns kollektivavtal finns det förmodligen också regler för flexoch övertid samt övertidsersättning

"Är det så att man inte hinner med sina arbetsuppgifter behöver dialog föras med chefen."

60 Akademikern

där. Finns det inte kollektivavtal så är rekommendationen att titta i personalpolicyn eller det enskilda anställningsavtalet. Det är inte meningen att medarbetare ska utföra (övertids)arbete eller det man inte hinner med och kalla det för flex. Är det så att man inte hinner med sina arbetsuppgifter behöver dialog föras med chefen, som ska se över arbets­ uppgifterna så att de inte orsakar ohälsa på sikt. Det får inte heller vara så att chefen beordrar övertid eller ser mellan fingrarna att medarbetare jobbar över och lägger det på sin flex. Syftet med flextid är att möjliggöra ett mer flexibelt arbetsliv utifrån egna önskemål.

Så gick det Det är viktigt att reda ut vad som gäller på just din arbetsplats. I Rådgivningen såg vi att Nour omfattades av kollektivavtal och bad henne att kolla om det finns ett lokalt flextidsavtal och vad som står i det. Hon behöver prata med sin chef och be att hen går igenom både flextidsavtalet och reglerna för övertid med samtliga kollegor.

Alla vill stoppa skjutningarna och rekryteringen till gängen – Varför händer så lite? Alla är överens. Gängkriminaliteten måste brytas, men våra politiker gör för lite. Skärpta straff löser inte problemen. Nyckeln är det förebyggande arbetet. Både nuvarande och tidigare regeringar har gjort för lite. Självklart krävs satsningar på polis och kriminalvård, men utan det förebyggande arbetet kommer nyrekryteringen fortsätta. Akademikerförbundet SSR kräver stora satsningar för att skapa en långsiktig förändring som ökar tryggheten för alla i samhället.

SVERIGE BEHÖVER  10 000 fler som jobbar förebyggande  Tio miljarder mer till förebyggande arbete  Rätt insats till rätt individ i rätt tid – använd vetenskap och beprövad erfarenhet  En storsatsning på avhopparverksamhet

Så funkar det Pension

Hur ska vi ha råd att leva på vår pension när vi blir allt äldre? Regeringen inför en så kallad riktålder som visar när du kan gå i pension. Text: Therese Johansson

3

4 62 Akademikern

Du kan tidigast ta ut allmän pension tre år före rikt­ åldern. Men rekommendationen är att vänta fram till din riktålder, för att du ska få samma nivå på pensionen som tidigare generationer. När det gäller garantipension och inkomstpensionstillägg kan du tidigast få dessa från den riktålder som gäller för dig.

Höjd pensionsålder = höjd pension Att jobba längre har flera ekonomiska fördelar. Ju längre du arbetar och tjänar in till din allmänna pension, desto mer pengar får du per månad när du väl börjar ta ut pensionen. Väntar du med att ta ut pensionen kommer dessutom den månatliga ut­betalningen att öka då ­pensionen fördelas på färre år.

Källa: Pensionsmyndigheten

Riktåldern styr utbetalningarna

Ny riktålder 2026

1 1

Vi lever allt längre vilket betyder att den pension du sparat ihop till ska betalas ut under fler år. För att motverka att pensionerna blir lägre i takt med den ökande medellivslängden har riksdagen beslutat att höja pensionsåldrarna genom att införa så kallade riktåldrar för pensionen. Dessa börjar gälla från och med 2026.

Pensionsåldern följer medellivslängden Den nya riktåldern för pensioner stiger automatiskt i takt med att medellivslängden ökar. Varje år görs en prognos som ger vägledning om vilken riktålder som kommer att gälla för dig. Denna styr vid vilken ålder du kan få de olika delarna inom den allmänna pensionen.

2

W Pensionsdags? Se när din årskull kan gå i pension på Akademikern.se

När kan jag gå i pension?

5

Beroende på vilken årskull du tillhör varierar riktåldern för pension. Till exempel, är du född 1965 är din riktålder enligt prognosen 67 år. Är du född mellan 1970 och 1980 beräknas riktåldern vara 68 år, och mellan 1981 och 1996 är riktåldern 69 år.

NY STUDENTTÄVLING

Klimatretorik i fokus för årets vinnare En ny C-uppsatstävling har startats för studenter som läser en pol. kand. eller till samhällsvetare. Första priset och 10 000 kronor gick i år till Anton Bryntesson, som har undersökt en förändrad klimatretorik på högsta politiska nivå. Under FN:s klimattoppmöte i Egypten 2022 godtogs en fond som 64 Akademikern

ska kompensera länder särskilt utsatta för klimatförändringar. Nyheten fick Anton Bryntesson, som länge har varit intresserad av klimat- och miljörättvisa, att haja till. – Loss and damage-fund, som den kallas, är unik i sitt slag, eftersom den erkänner att det finns länder som släpper ut väldigt mycket, och som behöver kompensera dem som skadas av utsläppen – generellt nationer med mindre resurser, ofta i det globala syd. Hur kunde en sådan här fond bli verklighet, när den vanliga ordningen är att rika nationer med mycket makt brukar få som de vill? Anton Bryntesson bestämde sig för att försöka ta reda på det.

Text: Tim Andersson Illustration: Getty Images

Just nu

I sin C-uppsats i statsvetenskap på Umeå universitet analyserar han hur diskursen kring klimatförändringar och klimaträttvisa har förändrats över tid. Mer exakt jämför han innehållet i de tal som olika länders representanter höll vid klimattoppmötet i Paris 2015, med dem vid mötet 2022 i Egypten. – År 2022 ser man att de industrialiserade länderna har lämnat mycket av den tidigare neoliberala retoriken, med fokus på tillväxt, och i stället har börjat tala mer om mänskliga rättigheter, medan länder i det globala syd, som tidigare varit rätt diplomatiska, nu framställer klimatförändringarna som ett existentiellt hot, för vilket somliga är ansvariga. Retoriken hade alltså radikaliserats. Och här ser han en förklaring till att fonden kunde bli verklighet. – Man tog den i egna händer, helt enkelt, och krävde den. Anton Bryntessons uppsats, From Paris to Sharm el-Sheik. A framing analysis of climate justice, är det segrande bidraget i en ny tävling för studenter som läser en pol. kand. eller till samhällsvetare. De som utser den vinnande C-uppsatsen är Akademikerförbundet SSR och Politicesstuderandes riksförbund, och prissumman är på 10 000 kronor.

Vad tänker du om den här nya C-uppststävlingen?

– Det är ett kul initiativ, och roligt att man kan sätta uppsatser i kontext och faktiskt hylla värdet av den typ av perspektiv som kan komma även på en kandidatnivå.

"Länder i det globala syd framställer nu klimatförändringarna som ett existentiellt hot, för vilket somliga är ansvariga."

Vad pluggar du nu? – En master i Köpenhamn som heter Environment and development, och som handlar om hur miljö och frågor om rättigheter och samhälle är sammankopplade.

Vad ska du göra när du är klar?

– Jag har ingen utstakad plan, men jag vill jobba med utvecklingsarbete och miljö, och helst i brytpunkten dem emellan. De två bästa uppsatserna, efter Anton Bryntessons, var enligt juryn Rebeccka Sanderöd Rodins Is political corruption a missing piece in the puzzle of autocratization? och Sofie Erixons Unga väljare: den progressiva eller polariserande generationen? Akademikern

65

I luften

W Håll koll! och läs mer i kalendern på Akademssr.se

Foto: Peter Knutsson

Skrattfest! Turnékväll med Heike Erkers och Marika Carlsson i Eskilstuna. Lokalföreningen i Södermanland utlovar en medlemskväll späckad med aktuella fackliga frågor, kämpaglöd, ­inspiration och många skratt.

Årsskiftet: Parterna växlar yrkanden inför avtalsrörelsen 2024 då nytt kollektivavtal ska tecknas för anställda i kommuner och regioner.

Datum: 6 dec

HR i förändring Paneldebatt: Barn skjuter barn – hur vänder vi utvecklingen? Paneldebatt i Göteborg den 23 januari med bland andra Bettan Byvald och Erik Ulnäs, och den 25 januari i Malmö med bland andra Anna-Karin Ivert och Rafi Farouq. Arrangörer: Akademikern och Socionomen tillsammans med Akademikerförbundet SSR.

66 Akademikern

Sveriges HR-förening släpper ny rapport om agil HR tillsammans med People Insight Lab. Rapporten tar pulsen på hur arbetet kring agil HR och data­ informerade beslut ser ut. Datum: 9 jan

Save the date Den 31 januari är sista dagen att skicka in motioner inför vårens kongress. Akademikerförbundet SSR håller kongress vart tredje år och i maj 2024 är det dags igen.

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. Vår rådgivning ger dig snabba svar på arbetsrättsliga frågor och råd om anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi har också särskild rådgivning för chefer och egenföretagare. Rådgivningen har öppet 08.00–17.00 på vardagar. Telefonnumret är 08-617 44 00. Vår inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet. Den kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av månadslöner upp till 100 000 kronor. Vår inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning. Kom ihåg att du måste vara med i a-kassan för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen. Försäkringar. Teckna prisvärda försäkringar med rabatt hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny yrkesverksam medlem i förbundet får du fyra bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader hos Akademikerförsäkring. Lönestatistik. Du har tillgång till Saco Lönesök där du kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får även personlig lönerådgivning från våra ombudsmän. Karriärutveckling. Vi hjälper dig att formulera ansökningshandlingar, ger stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får inbjudningar och rabatter på seminarier och yrkeskonferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får medlemsrabatt på bolån och andra banktjänster. Tidskrifter. Du får vår prisbelönta medlemstidning Akademikern. Om du är chef, personalvetare eller egenföretagare får du även Chefstidningen. Du får kraftig medlemsrabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen. Pensionsrådgivning. Du får kostnadsfri pensionsrådgivning av Folksams pensionsexperter.

Vill du ha rådgivning? Gå in på svardirekt.akademssr.se eller ring 08-617 44 00

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Logga in på Mina sidor och kontrollera dina uppgifter

Posttidning B Akademikern

Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm

Spaning

Skvaller på kontoret – bättre än du tror Ny teknik

Så övervakade är vi på jobbet Så funkar det

Då kan du gå i pension

➔