Akademikern 3 2017

JUNI 2017

Socionomen Lena Helmersson Agge öppnade stadens kriscenter för de drabbade.

➔

Kris

ATTACKEN PÅ DROTTNINGGATAN

Från fredagslunk till krisarbete. Mitt i chocken reagerade Stockholm med solidaritet.

Känslan av sammanhang.

Vi lever i en omvälvande tid. För tio år sen väntade vi på att den första iPhonen skulle presenteras, ett fåtal använde Facebook och elbilar fanns bara på bilmässor. Vita Huset hade ännu aldrig sett en svart president, än mindre en bullrig, dokusåpastjärna i samma roll och i Sverige fick homosexuella inte ingå äktenskap.

Världen är inte vad den har varit. I några avseenden är den sämre, i andra är den väsentligt bättre. Tron på det goda och dess möjlighet att segra är en förutsättning för ett civiliserat samhälle – den sortens samhälle som behöver inkännande

men samtidigt rationellt tänkande individer. Människor som vill bidra till att andra mår bra samtidigt som de själva har ett gott liv. Människor som söker en känsla av sammanhang där det råder ömsesidigt förtroende. Tillhör du den gruppen, och är utbildad socionom, vill vi att du hör av dig till oss.

Youmi är ett bemanningsföretag anpassat för en omvälvande tid. I ett avseende är vi dock lite gammalmodiga – vi svarar på frågor över telefon!

Välkommen att höra av dig! Telefon 08-400 22 650 eller mail kontakt@youmi.se

Socionombemanning med nya ögon Youmi är bemanningsföretag med fokus på socionomer. Vi som driver Youmi är långt ifrån oerfarna och har funnits i exekutiva roller inom andra bemanningsföretag samt har väl upparbetade kontakter och goda relationer med uppdragsgivare över hela Norden. Vad som skiljer ut oss är förmodligen vår syn på relationerna mellan socionomer, bemanningsfunktionen samt uppdragsgivarna. Ömsesidigheten är vårt riktmärke, vårt rättesnöre i allt vi åtar oss. Därav namnet: You + me = youmi.

Välkommen

FOTO: SANDRA JOHNSON

ATTACKEN I STOCKHOLM

KRISEN TOG FRAM DET BÄSTA I OSS

FEM PERSONER FÖRLORADE livet när en man kapade en lastbil, körde i full fart längs Drottninggatan och kraschade in i Åhléns i centrala Stockholm. Flera skadades och hundratals chockades.

För en del byttes snabbt fredagslunken på jobbet mot ett intensivt krisläge.

Socionomen Lena Helmersson Agge startade stadens krisstödscentrum och tog emot de första drabbade.

Röda korsets medarbetare begav sig till Sergels torg för att stötta på plats.

Spendrups HR-direktör insåg till sin förfäran att det var deras lastbil som använts som vapen när bilderna från attentaten började spridas. En stund senare ringde chauffören. Det blev starten på ett intensivt krisarbete som snart rörde många fler medarbetare.

Parallellt med det fruktansvärda började Stockholm fyllas av hjälpsamhet och omtanke. Människor

ÅSA BOLMSTEDT

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Akademikern

T TIPSA OSS! Akademikern är till för dig. Vad vill du läsa om?

Mejla chefred@ akademikern.se

skjutsade varandra, öppnade sina hem och kontor, och ordnade mat till dem som inte kunde ta sig hem när kollektivtrafiken stod still.

Drottninggatan fylldes av blommor och meddelanden på post-it-lappar och några dagar senare samlades tusentals i en manifestation för kärlek och demokrati på Sergels torg.

ENGAGEMANGET OCH solidarideten

blev en nyhet i sig men borde inte förvåna, menar forskare som studerat reaktioner vid liknande händelser i andra länder.

Tvärtom brukar omtanken om varandra och det samhälle vi lever i få luft under vingarna när länder som präglas av hög tillit mellan invånare och till samhällets institutioner drabbas av kriser. Då agerar vi helt enkelt utifrån de värderingar vi verkligen tror på, nämligen demokrati och allas lika värde.

AKADEMIKERN

3

Innehåll Akademikern silvermedaljör i Svenska Designpriset 2016

I kriser får omtanken om varandra och det demokratiska samhället luft under vingarna.

ORDFÖRANDE "Stå upp tillsammans med oss."

9

AKTUELLT Nu utreds ny socialtjänstlag.

12

VÅR VINKEL Så berörs du av nya kollektivavtalet.

TEMA KRIS

17–41

Mitt i krisen Socionomen Lena Helmersson Agge fick uppdraget att öppna ett krisstödscentrum direkt efter attacken.

Många sökte hjälp Nu ska samhällets hantering av krisen utredas.

"Det är ju vår bil" Spendrups HR-direktör om krisarbetet efter att deras lastbil blev vapnet på Drottninggatan.

Omtanken lyfter Därför reagerar vi med kärlek i kriser.

4

AKADEMIKERN

44

64

MIN VÄG Personalvetaren tog ett riktigt hästjobb.

SÅ FUNKAR DET Konkurrensklausuler får inte vara oskäliga.

52

66

SPANING Nu växer tilliten till medarbetarna.

I LUFTEN Arbetsplatser för alla på Pride.

61

VI SVARAR Kan vi kräva mer resurser när arbetsbelastningen ökar?

63

PANELEN Hur varvar du ner på semestern?

ILLUSTRATION: RASMUS MEISLER

8

KONTAKTA OSS red@akademikern.se www.akademikern.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Åsa Bolmstedt, 08-556 06 444, chefred@akademikern.se Art director Kajsa Isenberg Reportrar Max Byström, Johanna Kvarnsell, Stina Loman, Karin Persson, Marika Sivertsson.

Fotografer och illustratörer Sandra Johnson, Rasmus Meisler, Linus Meyer, Emelie Otterbeck, Linus Sundahl-Djerf.

Omslag Foto: Linus Sundahl-Djerf Korrektur Monika Lann Tryck Norra Skåne Offset

Produktion Akademikern produceras av A4 Text & Form på uppdrag av Akademikerförbundet SSR. www.a4.se Annonser Bengtsson & Sundström Media, Robin Zackrisson, 08-442 00 13 akademikern@bs-media.se Prenumeration och adressändring prenumeration@akademssr.se Prenumeration inom Sverige 350 kr Medlem i Sveriges Tidskrifter TS-kontrollerad upplaga 2016: 67 400 ISSN 1652-9898

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 11296 Stockholm Besöksadress: Mariedalsvägen 4, 11296 Stockholm www.akademssr.se

Sök placering hos oss 0771-11 33 11 Bakom detta nummer finns våra duktiga placeringskoordinatorer.

De vet om och var det finns platser, och hjälper dig hitta en bra matchning.

Hit ringer du gällande placering på HVB, jour- och familjehem, särskilda boenden, öppenvård, stödboende och utslussning, oavsett om förfrågan avser ett barn, en ungdom, en vuxen eller en äldre.

Vi har gjort det enklare att söka våra enheter Vill du testa?

Gå direkt till söktjänsten

www.humana.se/Sok-placering

ESKILSTUNA Över nya hinder.

Personalvetaren Annika Tjernström lämnar kommunen för att chefa över hästsverige.

6

AKADEMIKERN

FOTO: EMELIE OTTERBECK

44

FOTO: LINUS SUNDAHL-DJERF

FOTO: LINUS MEYER

31

VÅRBY Åter till lugnet.

Krisarbetet efter lastbilsattacken pågick nästan dygnet runt på Spendrups för HR-chefen Einar Botten.

18

STOCKHOLM Över 800 stockholmare sökte hjälp på kriscentret som socionomen Lena Helmersson Agge öppnade.

AKADEMIKERN

7

Ordförande "STÅ UPP TILLSAMMANS MED OSS"

HEIKE ERKERS

Förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR

STÄRKTA AV KONGRESSEN 2015 på temat Öppet Sverige har vi tillsammans med Özz Nûjen rest runt i landet med vår Öppet Sverige-turné. Vi har besökt 14 regionfören- FÖRBUNDET I SOCIALA ingar, träffat förtroendevalda och tusentals MEDIER medlemmar på våra medlemskvällar.

I sommar tar vi turnén till politikerveckan i Almedalen. Nu mer än någonsin är det viktigt att markera att vi som förbund står upp för ett demokratiskt Sverige öppet för alla. Det är en fråga som ökar i aktualitet och som dagligen berör många av våra medlemmar i deras arbete i kommuner, på myndigheter, privata företag eller på annat sätt. Våra studenter har aktivt drivit fackpolitiska frågor med bäring på att den högre utbildningen både kan och bör vara en plattform för integration. Öppet Sverige är också samlingsnamnet för en mängd aktiviteter och projekt som förbundet drivit för att lyfta integrations- och likabehandlingsfrågor.

Vi har fått snabbspåren för socionomer

W

#öppetsverige #almedalen

8

AKADEMIKERN

och samhällsvetare på plats. Vi har ett särskilt etableringsmedlemskap för nyanlända som kan ge värdefulla nätverk och kunskaper för den som är ny i vårt land. Vi reagerar på politiska beslut som försämrar möjligheten till en snabb etablering. Och tillsammans med medlemmar och förtroendevalda i hela Sverige demonstrerade vi mot utvisningen av ensamkommande barn på rättsosäkra grunder.

Viktigast av allt är ändå att förbundet vilar på tydliga stadgar: ”de värderingar som kännetecknar en demokratisk rättsstat, sådana de kommit till uttryck i svensk grundlag, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.” Det förpliktigar! Är du i Visby den 5 juli är du välkommen till Kallbadhuset klockan 14.30 för att tillsammans visa att vi står upp för ett Öppet Sverige och mot rasism.

FOTO: SANDRA JOHNSON

DEMOKRATI

Aktuellt W FLER NYHETER Följ nyhetsflödet på Akademikern.se

ARBETSBELASTNING

TEXT: STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

Hårt tryck på skolkuratorer

LIKABEHANDLING

Kriminalvården först med hbtq Kriminalvården är första statliga myndighet i Sverige som blir hbtq-certifierad av RFSL. Förra våren påbörjades arbetet, som nu nått i mål. Utbildningsenheten gick 16 timmars teori och parallellt tog en arbetsgrupp fram en hbtq-plan.

– I Kriminalvården ska man känna sig välkommen och respekterad. Vi tror att certifieringen kan bidra till att vi blir bättre på att bemöta både medarbetare och klienter, säger Martin Klaar, utbildningschef på Kriminalvården, och fortsätter: – Att det blev just utbildningsenheten som genomgick certifieringen beror på att den når många medarbetare i landet när de genomgår olika typer av utbildningar.

Dessutom möter man alla nyanställda som ska göra sin grundutbildning.

Myndigheten ska också ta fram en ny e-kurs med hbtq-kunskap som är tillgänglig för alla medarbetare.

Tre av fyra skolkuratorer har så pass hög arbetsbelastning att de knappt eller inte alls hinner med jobbet. Det visar en ny undersökning från Novus och Akademikerförbundet SSR. Trots det är drygt sju av tio skolkuratorer nöjda med sin nuvarande arbetssituation.

För sju av tio har arbetsbelastningen ökat det senaste året och endast tre procent tycker att de kan utföra arbetet enligt sin planering.

Den största delen av arbetstiden går till akuta frågor.

LÖN

Så mycket ökade lönen Ny statistik från Akademikerförbundet SSR visar löneökningen för medlemmar i olika sektorer 2016.

KOMMUN

PRIVAT

4,7

4,1

STAT

LANDSTING

%

%

%

3,0

%

2,9

AKADEMIKERN

9

Aktuellt

W

AKADEMIKERN PÅ FACEBOOK Gilla Akademikern och få nyhetsflödet i din mobil.

LÄS MER! Följ förbundets arbete med nya lagen på Akademssr.se/nysol

SOCIALT ARBETE

Nu ska socialtjänstlagen moderniseras I april presenterade regeringen direktivet till översynen av socialtjänstlagen.

– Lagen har inte setts över i sin helhet på det här sättet tidigare och det har bidragit till att den under de senaste tio åren genomgått mer än 100 förändringar. Lagen är i grunden en ramlag men som blivit väldigt detaljerad. Det ska vi se över i utredningen, sa Åsa Regnér på presskonferensen.

Margareta Winberg, regionfullmäktiges ordförande i Region Jämtland och tidigare minister i Göran Perssons regering har fått uppdraget att leda utredningen. Hon ska bland annat se över lagens struktur och konstruktion, se hur den kan bli lättare att tillämpa och undersöka och hur kommunernas uppdrag och ansvar kan göras tydligare.

10

AKADEMIKERN

Akademikerförbundet SSR ser positivt på direktiven: – Vi välkomnar att det görs en översyn.

Varje gång man lappat eller lagat den nuvarande lagen har det blivit mer otydligt och stökigt för våra medlemmar att jobba med den, säger förbundsordförande Heike Erkers.

– Det handlar också om att man lyfter professionens villkor och behov, exempelvis nämner direktivet att det finns ett behov av större handlingsutrymme och det tycker vi är bra. Vi hoppas också att lagen kan komma åt all den administration och alla kringuppgifter som tynger socialtjänsten i dag. Översynen ska vara klar senast 1 december 2018.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL, STINA LOMAN FOTO: GETTY IMAGES

W

Bok a 25 a f ö r e ugus t i:

Gå 5, be t för 4! ala

DIGITALT

HR flyttar in i mobilen – När HR blir digitalt är det till för medarbetarna, inte för HR-avdelningarna, säger Eric Matsgård, digitalchef på Aditro.

När han talade om detta på konferensen Mötesplats HR menade han att HR ofta ligger långt efter när det gäller till exempel användarvänlighet.

Ett företag som nyligen infört digitala medarbetarsamtal är HL Display. Från att dokumentationen från samtalen skrivits ner på papper eller i separata dokument ligger nu allt i samma webbaserade system. Det underlättar både överblicken för HR-avdelningen och möjligheten för enskilda medarbetare och chefer att gå in och titta i systemet.

– Det ska kännas enkelt och roligt att logga in och titta. Hittills har det tagits emot väldigt bra, berättade HR-managern Anna Carlsson.

511 TALET

Så många inspektioner med stöd av de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö har Arbetsmiljöverket gjort under det första året.

30 NOVEMBER 2017 | SCANDIC TRIANGELN | MALMÖ

PSYKISK (O)HÄLSA – SYD Psykisk (o)hälsa Syd i Malmö är södra Sveriges mötesplats för alla som kommer i kontakt med psykisk ohälsa i sitt yrke på olika sätt.

ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Plenum: Att leva med inbillad fulhet Moderator: Emanuel Karlsten, journalist Medverkande: Johanna Hisbro, att leva med dysmorfofobi Bakomliggande orsaker till samsjuklighet mellan ADHD och beroendesjukdom Charlotte Skoglund, MD, PhD, överläkare Rötter och vingar – om bråttomsamhället, själen och konsten att bevara sig själv Göran Larsson, präst, leg psykoterapeut Professionellt och etiskt förhållningssätt i arbetet med ensamkommande ungdomar Carl Pether Wirsén, psykoterapeut, fil mag, specialisering inom kris- och traumapsykologi Att möta personer med dubbeldiagnos – missbruk och psykisk störning Stefan Sandström, leg psykolog Ungdomar i riskzonen Dashmire Osmani och Tove Lundell, sektionschefer på individ- och familjeomsorg, enheten öppenvård i Malmö Stad Hur förebygger vi psykisk ohälsa – alltifrån universella metoder till individinriktade Peter Währborg, MD, PhD, Professor emeritus Älska mig för den jag är!

Camilla och Sam Gisslow, mor och son

Tid och plats: 30 november 2017, Scandic Triangeln i Malmö.

Deltagaravgift: 1 995:– inklusive för-/eftermiddagskaffe och lunch. Priset är exklusive moms.

Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se. Hela programmet hittar du på syd.psyoh.se.

Arrangör:

Mediapartner:

ANMÄL DIG PÅ SYD.PSYOH.SE

VÃ¥r vinkel

Ny chans till

12

AKADEMIKERN

Så funkar avtalsrörelsen INDUSTRIN VISAR VÄGEN Den konkurrensutsatta exportindustrin tecknar avtal först. De sätter ett ”märke” som blir norm för övriga branscher.

STÖRSTA FÖRBUNDET FÖR ORDET Alla fackförbund har medlemmar på många arbetsplatser.

Därför samarbetar akademikerfacken genom att det största och näststörsta fackförbundet inom varje område förhandlar.

AVTALSRÖRELSE

Ett nytt treårigt avtal i kommuner och landsting.

Hårda förhandlingar i privat och ideell sektor. I år får många nya kollektivavtal.

FOTO: GATTY IMAGES

lönekarriär KULMINERAR PÅ VÅREN De flesta avtal tecknas på våren. Om parterna inte kommer överens finns regler för hur de ska agera, till exempel att kalla in en medlare. Till sist kan det bli strejk om det gamla avtalet löper ut utan att ett nytt tecknas.

LÖN OCH ANDRA VILLKOR Grundfrågan är hur mycket lönen ska öka de kommande åren. Men det handlar även om allmänna villkor, som pension, arbetsmiljö, arbetstid eller semester.

Text: Stina Loman

I SLUTET AV APRIL KOM Akademikerförbundet SSR och Vision överens med arbetsgivarorganisationerna SKL och Pacta om ett nytt kollektivavtal. Det berör cirka 150 000 anställda i kommuner, landsting/regioner och kommunala bolag.

Avtalet är sifferlöst. Det betyder att lönerna sätts lokalt utifrån löneökningsbehovet i varje organisation, i stället för centralt, som i exempelvis industrin.

Förhoppningen från fackens sida är att akademiker lättare ska kunna göra lönekarriär inom yrket. Även det förra kollektivavtalet var sifferlöst de sista två åren. Tittar man på statistik från förra året och jämför med märket som gällde då, 2,2 procent, AKADEMIKERN

13

Vår vinkel

W LÄS MER! På Akademssr.se hittar du alla avtal.

så fick förbundets medlemmar ett högre påslag på lönen. Mellan november 2015 och november 2016 blev höjningen 4,7 procent i kommuner, 2,8 procent i landsting, 3,0 procent i staten och 4,1 procent i privat sektor, visar siffror från förbundet.

Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR, tycker att den lokala lönebildningen har utvecklats positivt under perioden.

– Men vi har en lång väg kvar att gå och måste fortsätta jobba med hur lönestrukturerna ser ut, säger han.

I det nya avtalet är det fokus på ökad lönespridning och möjligheterna för akademiker att göra lönekarriär.

– Lönestrukturerna är det stora bekymret för våra medlemmar inom kommuner och landsting. Man ska kunna påverka sin lön genom arbetet, men i dag dag är det alldeles för liten skillnad mellan nyexaminerade och erfarna. Tillsammans med lokala

"Lönestrukturerna är det stora bekymret för våra medlemmar inom kommuner och landsting.”

MARKUS FURUBERG

14

AKADEMIKERN

parter ska vi jobba fram verktyg och metoder som gör att vi kan jobba med lönespridning, säger Markus Furuberg. Även SKL lyfter i ett pressmeddelande fram önskan om att stärka det lokala lönebildningsarbetet.

– Vi vill att arbetsgivarna ska kunna öka lönespridningen genom att premiera goda prestationer. Parterna tar nu ytterligare steg för att främja den lokala lönebildningen genom att tillhandahålla erfarenhetsutbyte och verktyg som tydligt kopplar ihop prestation och lön, säger Sten Nordin, vice ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

UTÖVER FOKUS PÅ lön och lönestruktur har parterna enats även om andra villkor, bland annat: n Större inflytande över arbetstidens förläggning och tydligare gräns mellan jour och beredskap. n Parterna ska arbeta aktivt med att förebygga ohälsa, få ner sjuktalen och få en snabbare rehabilitering. Bättre omställningsmöjligheter för de som drabbats av ohälsa ska också tas fram. n Arbetstagaren blir skyldig att redovisa bisyssla för arbetsgivaren. Tidigare har det bara behövts när arbetsgivaren bett om det. n En begränsning i hur många övertidstimmar du får ta ut i ledighet införs. Du får inte spara mer än 200 timmar. n Bättre ersättning för obekväm arbetstid. n Från och med nästa år får du endast spara 30 semesterdagar, tidigare kunde du spara 40.

Det nya avtalet gäller i tre år till den sista mars 2020.

Nya avtal i privat och ideell sektor Inom privat och ideell sektor förhandlas också flera nya avtal i vår.

Här kämpar förbundet för bland annat bättre löneökningsutrymme och allmänna villkorsförbättringar så som lönetillägg vid vård av barn och möjlighet till semesterväxling så att man får fler semesterdagar.

Dessutom är flexpension en mycket viktig fråga.

– Det behövs högre avsättningar till våra tjänstepensioner och för att man ska ha möjlighet att gå ner i tid i slutet av sitt arbetsliv. Kommer vi överens på ett bra sätt kan det också bidra till att våra medlemmar kan arbeta kvar längre i arbetslivet om de vill det, säger Maria Johansson, biträdande förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

Ett Iris – flera vägar / Vi möter varje individ med rätt insats.

www.irisuc.se 0200 21 77 00

AVTAL SOM FÖRHANDLAS OM I VÅR: Arbetsgivaralliansen Skola/ Utbildning Arbetsgivaralliansen Folkhögskola Arbetsgivaralliansen Vård och omsorg Svenska kyrkan KFS Vård och omsorg KFO Ideella organisationer KFO Hälsa, vård och omsorg Tjänstemannaavtalet Arbetsgivaralliansens ideella och idéburna organisationer Almega Bemanningsföretagen

Kommunernas Gryning

SOMMARJOBBA I GRYNING Är du student och vill ha ett engagerande sommararbete som ger dig erfarenheter för livet? Sommarjobba i en kommunägd verksamhet med fokus på kvalitet!

Vi söker alltid duktiga medarbetare till våra enheter. Vi finns i hela Västra Götaland. Läs mer på www.gryning.se/jobbahososs

Almega Samhallsförbundet Almega Vårdföretagarna Fastigo

Gryning Vård är en offentligt ägd samhällsaktör som driver behandlingshem, familjehem, öppenvårdsverksamhet, boende för ensamkommande ungdomar och LSS-boende. Gryning sätter människor i centrum och bidrar till social hållbarhet. Vi ska vara Kommunernas Gryning – ett självklart förstahandsval för kommunerna i Västra Götaland.

Aka

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig dem

i ke r

4,6

för

8%

bun

Som medlem i Akademikerförbundet kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket.

Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

det

Gör så här för att ansöka om medlemslån • • • •

Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt.

Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

Besök seb.se/medlemslan.

Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Akademikerförbundet Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

Akademik_1-17_180x120.indd 1

2017-01-17 16:50

Erfarenhet och kvalitet – hela vägen!

Utredning – Behandling – Akut Vi är ett HVB-hem för familjer sedan 1986. Vi erbjuder en trygg och utvecklingsstimulerande miljö för både barn och vuxna. Och har så gjort i 30 år men vi är inte nöjda med det utan jobbar hårt för att fortsätta utvecklas!

Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar, utredningar som med kortare, flexibla placeringar.

Vi har idag ramavtal med 191 kommuner.

Läs mer på www.nanolfsvillan.se eller ring oss på 0122-159 89.

30 år!

Risingegården - ett nytt sammanhang för tonårsflickor Risingegården tar emot flickor mellan 12 och 18 år. I vårt förhållningssätt ligger fokus på mentalisering och samspel. Det viktigaste är att flickans röst blir hörd under tiden hos oss.

Vi arbetar bland an nat med djurunderstödd be handling, genom mötet me d djuren skapar vi möjlighe t för flickan att också möta sig själv.

1986-2016

www.nanolfsvillan.se • tel. 0122-159 89

S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se

Tema

När lastbilen körde längs Drottninggatan tog arbetsdagen en oväntad vändning.

Vi har träffat dem som plötsligt jobbade mitt i krisen.

FÖRST PÅ PLATS Gula västar och anteckningsböcker. Det tog socionomen Lena Helmersson Agge med när hon fick i uppdrag att genast öppna ett krisstödscentrum för de drabbade. De första kom bara några minuter efteråt.

18

Kris 5 ATTENTATET I SIFFROR Över 700 sökte hjälp på stadens krisstödscentrum efter attentatet. Många barn hörde av sig till Bris.

Nu ska MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, utreda hur väl samhället klarade av att hantera krisen.

28

"DET ÄR JU VÅR BIL" När bilderna från attentatet började spridas upptäckte Spendrups HR-direktör Einar Botten att det var deras bil som kraschat i Åhléns. Strax efteråt ringde chauffören.

Det blev starten på ett intensivt krisarbete.

31

OMTANKEN LYFTER Det är en myt att kriser leder till kaos och upplopp. Om tilliten till samhället är stor väcker de tvärtom känslor av omtanke och medkänsla.

Forskarna har följt reaktionerna i drabbade länder.

37 AKADEMIKERN

17

Mitt i krisen Strax efter att lastbilen kraschat i Åhléns fick socionomen Lena Helmersson Agge uppdraget att öppna ett kriscentrum för drabbade.

Text: Stina Loman och Johanna Kvarnsell Foto: Linus Sundahl-Djerf

âž”

Tema

E

EN DEL AV PERSONALEN på socialkontoret i Kungsholmens stadsdelsförvaltning hade redan gått hem när nyheten kom: En lastbil hade kört längs Drottninggatan och kraschat in i Åhléns.

Ingen visste först hur allvarligt läget var. Men snart fick Lena Helmersson Agge, enhetschef på vuxenenheten, ett samtal. Hon är samordnare för förvaltningens krisgrupp och fick i uppdrag att genast samla ihop sin grupp, bege sig till en lokal vid stadshuset och öppna ett krisstödscentrum för de drabbade. Men eftersom många i gruppen redan gått för dagen och själva satt fast i kollektivtrafiken, som stod stilla på grund av attacken, fick hon improvisera och frågade de kollegor som var kvar på jobbet om de kunde rycka in.

Snart gick fem personer, bland annat socialsekreterare och biståndshandläggare, ut från socialkontoret på 20

AKADEMIKERN

Gula västar och anteckningsblock var vad Lena Helmersson Agge och hennes kollegor tog med när de fick i uppdrag att öppna stadens krisstödscentrum.

Lindhagensgatan och tog riktning mot Hantverkargatan 3D. En halvtimme senare var de framme vid den lokal som Stockholms stad öppnat upp för allmänheten.

– Vi tog med oss anteckningsböcker och våra gula västar från kontoret. I lokalen fanns redan kaffe och annat varmt att dricka, säger Lena Helmersson Agge.

Sedan gick det fort. Snart kom de första drabbade. En del hade varit nära händelsen och var skärrade, andra visste inte hur de skulle ta sig hem. Teamet jobbade främst med den psykosociala biten och gav samtalsstöd. De bokade också hotell och vandrarhem och visade så småningom vägen till närmsta tunnelbanestation när kollektivtrafiken kom igång igen.

"När vi kom till lokalen och satte på oss våra västar så var det som om alla la in en annan växel."

LENA HELMERSSON AGGE

"När man kommer till en sådan här plats kan man mötas av känslor man inte är beredd på", säger Emma-Sofie Söderlund från Röda korsets kristeam.

22

AKADEMIKERN

– Även om många var skärrade och rädda var stämningen bra. Alla hjälpte till att prata och lyssna, även de som själva var besökare. Det blev en gemenskap och vi stöttade varandra. Många uppskattade att de kunde komma in och sätta sig efter att ha vandrat runt på stan utan att veta vart de skulle ta vägen, fortsätter hon.

Klockan halv två på natten hade det varit lugnt i en timme. Kristeamet hade lyckats lotsa vidare det 60-tal personer som kommit.

– När jag fick höra nyheten kände jag mig först som vem som helst och reagerade därefter. Men när vi fick uppdraget, kom till lokalen och satte på oss våra västar så var det som om alla la in en annan växel. Man fick en annan ork.

Alla höll sig lugna och vi hittade en bra struktur, säger Lena Helmersson Agge.

På vägen hem snurrade upplevelserna i huvudet.

– I det stora hela var känslan att det gick bra. Jag har övat på krissituationer och visste vad som var viktigt: att man lyssnar, att ingen lämnas ensam och att det finns något varmt att dricka. På så sätt var vi förberedda, men sedan var det en konstig händelse eftersom den också drabbade oss som jobbade. I det akuta skedet visste inte vi heller hur vi skulle ta oss hem.

PÅ DROTTNINGGATAN har mycket återgått till det normala fem dagar efter attentatet. Samtidigt är inget sig likt. Längs med gatan stannar förbipasserande och tänder ett ljus eller skriver en lapp. Hela trappan ner till Sergels torg är fylld med blommor.

Tema Ovanför blomsterhavet står EmmaSofie Söderlund i bekväma skor, regntålig jacka och en röd väst som det står Röda korset på. Hon har hela tiden blicken fäst på de människor som rör sig i duggregnet.

– Jag håller utkik efter om någon ser väldigt tagen eller ledsen ut. När man kommer till en sådan här plats kan man mötas av känslor man inte är beredd på, säger hon.

Emma-Sofie Söderlund är en av 140 volontärer i organisationens krisberedskapsgrupp som har utbildats för att finnas till hands för sina medmänniskor efter händelser som den här.

– Det märks att många vill prata, men de säger kanske bara några ord. Några var här i fredags och ville prata om det som hände dem.

Efter en stund går hon och kollegan Ebba von Schilcher längs Drottninggatan i motsatt riktning mot hur lastbilen körde. De blir stående en stund i närheten av Åhléns. I gatukorsningen står två betonglejon överösta med blommor och hälsningar.

Emma-Sofie Söderlund frågar en förbipasserande polis om hon vet mer om hur lastbilen körde.

– Vid sådana här händelser har folk ett behov av att få veta när, var, hur. Vi försöker bistå med den informationen om någon frågar. Men det är viktigt att vi inte går ut med information som vi inte är säkra på, säger hon.

AKADEMIKERN

23

Lisa Cadenius och Lydia Hjalmarsson har haft många krissamtal under de veckor Krisstödcentret varit öppet.

24

AKADEMIKERN

– Men mycket består i att bara lyssna.

Vi är inte här för att ge lösningar. Att ge trygghet och tillit, det tror jag att jag gör genom att lyssna förutsättningslöst.

TVÅ VECKOR EFTER attentatet vajar stora skyltar med ”krisstödscentrum” i vinden utanför Hantverkargatan 3D, där Lena Helmersson Agge drog igång verksamheten i det akuta läget på fredagen. Nu är det inte längre Kungsholmens stadsdelsnämnd som håller i regin, i stället är det Stockholms socialförvaltning som är ansvarig och bemannar med personal från Stockholms läns landsting och Stockholms stad.

Krisstödscentret har öppet 12-21 och i receptionen tar en koordinator emot dem som kommer. Hon berättar för ansvariga samordnare hur gammal personen är och

hur den är knuten till händelsen. Sedan ser samordnaren till att personen paras ihop med en krisstödjare med rätt profession, exempelvis en socialsekreterare, läkare eller barn- eller vuxenpsykolog.

– Det är viktigt att personalen är van att hantera svåra situationer och att de som söker snabbt får hjälp. Det har kommit personer som varit på väg till jobbet eller för att hämta barnen på förskolan, men som inte klarat det.

Dem behöver vi hjälpa fort så att man minskar ångest- och stressnivå, säger Lisa Cadenius, som är ansvarig för krisstödcentret och i flera år varit chef för stadens socialjour.

Krisstödssamtalen hålls i små konferensrum. På dörrarna sitter provisoriska gula post it-lappar med

Tema

texten ”upptaget”. En del av de som kommer hit är direkt drabbade av attentatet. De kan exempelvis ha suttit inlåsta i en butik medan folk rusat förbi utanför och försöker nu förstå om det var rätt att hålla låst. Andra är indirekt påverkade, till exempel av en partner som varit på plats och som börjat bete sig annorlunda efter händelsen.

En av dem som arbetar på centret är socialsekreteraren Lydia Hjalmarsson, som vanligtvis jobbar på stadens socialjour. Hon har tagit emot samtal både på plats och via telefon. De kortaste har varit 20 minuter, men de flesta sitter i en timme. Någon tidsgräns finns inte.

– Jag har kollegor som suttit i samtal i två tre timmar. Speciellt de första dagarna efter attentatet, säger hon.

Samtalen handlar mycket om att möta människor där de befinner sig just nu.

– En del har varit väldigt ledsna och haft svårt att prata för att de gråter så mycket. Det handlar om att lyssna, bekräfta, vara lugn och att normalisera, det vill säga förmedla att det är vanliga reaktioner som människor har.

Samtalen handlar också om att förmedla hopp och tillit till den egna personen och till samhället.

– Det är många som funderar över tilliten. Vi pratar mycket om vad det finns för beredskap och hur man kan förhindra sådant här.

När dagen är slut avrundar personalen med en gemensam feedback.

Däremellan pratar medarbetarna med sin samordnare och med varandra.

– Att prata med kollegor är jätteviktigt, precis på samma sätt som samtalen är en bearbetning för de som kommer hit.

Det är självklart att jag kan känna mig tyngd av samtalen. Men mitt jobb handlar till viss del om att gå in i en roll. Man lär sig med tiden att inte tyngas ner för mycket, säger Lydia Hjalmarsson.

KRISSTÖDSCENTRET STÄNGDE drygt två

"Många funderar över tilliten. Vi pratar mycket om vad det finns för beredskap och hur man kan förhindra sådant här."

LYDIA HJALMARSSON

veckor efter attentatet. Då hade drygt 120 medarbetare från kommun och landsting jobbat där. De genomförde 380 krisstödsamtal. Utöver det har socialjouren haft drygt 100 samtal under de tider då krisstödscentret varit stängt och landstingets krisstödstelefon har haft drygt 280 samtal.

På Kungsholmens stadsdelsnämnd har enhetschefen Lena Helmersson Agge utvärderat insatsen som hon och hennes team gjorde direkt efter attentatet.

AKADEMIKERN

25

Tema

CV LENA HELMERSSON AGGE Utbildning Socionom Arbetar Stockholm stad

26

AKADEMIKERN

– Vi som jobbade den kvällen har samlats och alla har fått dela med sig av sina upplevelser av hur det var. Det kändes viktigt att vi som var där träffades och pratade igenom det.

Stadsdelsförvaltningen hade sedan innan förberett en särskild lokal som de skulle öppna upp vid sådana här händelser. Där finns det liggunderlag, enklare förtäring, leksaker, filtar och annat som kan behövas i ett akut skede.

Men när personalen fick rycka ut blev de beordrade till en helt annan lokal.

– Det hade börjat strömma in människor i stadshusets reception som ville ha tak över huvudet. Det var inte lämpligt att de var där, men eftersom stadshuset ändå ville hjälpa dem och det var en viktig symbolisk fråga att ingen skulle avvisas från stadshuset, så hänvisade de dem till Hantverkargatan 3. Eftersom det är Stadshusets lokaler så var det nog det som föll sig mest naturligt för dem, säger Lena Helmersson Agge.

Nu ska Lena Helmersson Agge och hennes team se över hur de kan vara bättre förberedda om de behöver öppna ett krisstödscentrum i en helt oförberedd lokal igen.

– Man kanske kan ha ryggsäckar med viktiga saker som finns på vårt kontor, säger hon.

Nu ska förvaltningens säkerhetsansvariga ha enskilda samtal med alla som var med under kvällen och dessutom kommer det att hållas fler möten med resten av krisgruppen. Tanken är att kunskapen ska bli till en erfarenhet som går att användas om något liknande sker igen.

Det är en trygghet som konsult att veta att du inte blir utan uppdrag när du är under vårt stora paraply.

Pantea Zethelius – socionom och affärsområdeschef på Dedicare.

Socionom – vi behöver dig!

Att få erfarenhet från flera olika typer av tjänster ger en bredd som gynnar karriären. Det är ett av skälen till att allt fler socionomer väljer att bli konsulter.

Just nu har vi många spännande uppdrag inom hela socialtjänsten.

Som konsult hos oss erbjuder vi dig flexibla arbetstider, bra lön, kollektivavtal och kompetensutveckling. Är du den vi söker?

Välkommen att boka ett informationsmöte på plats eller via telefon.

Vi finns i Stockholm och Göteborg. Ring 08-555 656 70.

Kontakta oss idag så berättar vi mer!

08–555 656 70, socionom@dedicare.se dedicare.se/socionom

Glad Sommar

Stödsamtal

En kort stund efter attentatet öppnade staden ett krisstödcenter. Det var öppet i två veckor och utanför öppettiderna fanns stöd via socialjouren och landstinget.

380

stödsamtal genomfördes de två första veckorna efter attentatet.

Många sökte hjälp Hundratals behövde stöd efter attacken.

Nu ska samhällets insatser utvärderas.

Text: Åsa Bolmstedt Grafik: Kajsa Isenberg

28

AKADEMIKERN

100

KÄLLA: BRIS, MSB OCH STOCKHOLMS STAD.

Tema

samtal tog socialjouren emot under de tider då kriscentret var stängt.

280 ringde till landstingets stödlinje.

Hur klarade samhället dådet?

Det ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ta reda på. Enligt inrikesminister Anders Ygeman (S) kommer regeringen att ge myndigheten i uppdrag att undersöka hur händelseförloppet hanterades och hur samhället i framtiden ska hantera större händelse eller flera händelser samtidigt, rapporterar TT. Uppdraget ska komma i sommar.

120

medarbetare från kommun och landsting arbetade på kriscentret.

50

barn kontaktade Bris.

Dessutom läste 85 000 deras råd på webben.

5

utmaningar Varje år utvärderar MSB Sveriges krisberedskap. I den senaste rapporten konstateras att arbetet har intensifierats och förmågan att hantera kriser har förbättrats.

Men det återstår flera utmaningar:

1 Myndigheternas förmåga att nå målen för civilt försvar varierar.

2 Planering för höjd beredskap i kommuner och landsting har inte kommit igång.

3 Det råder personalbrist i flera yrkesgrupper som spelar en viktig roll i kriser.

4 Frivilligorganisationer, privata aktörer och enskilda individer behöver involveras mer.

5 Det finns kunskapsluckor och är ibland otydligt var olika aktörers ansvar börjar och slutar.

AKADEMIKERN

29

Därför att du är värd det.

Som socionom gör du en oerhört viktig insats som förmodligen behövs nu mer än någonsin. På Agila värderar vi därför ditt arbete högt och säkerställer att du får bra betalt. Den lön du kan få genom oss ligger väsentligt högre än den som erbjuds som anställd inom kommun, landsting och privat sektor.

Samtidigt får du möjlighet att påverka din arbetssituation och dina tider men även trygghet i form av kollektivavtal. Hos oss får du en egen kontaktperson som tillsammans med dig tar fram den tjänst eller det uppdrag som passar just dig. Och du får den lön som du verkligen är värd.

Agila har ett gediget renommé hos uppdragsgivare som kommuner, landsting och privata aktörer. Skälet är att vi betraktas som lyhörda och flexibla, men främst för att vi erbjuder mycket kompetenta och erfarna socionomkonsulter. Och duktiga människor som kan tänka sig att arbeta mer flexibelt, ska ha en bra lön. Kvalitet måste få kosta. Det är inte svårare än så.

Just kvalitet är också vårt viktigaste ledord. Kvaliteten kommer alltid i första rummet och genomsyrar hela verksamheten. För oss innebär det att inte stanna upp och sitta nöjda. Där det finns möjlighet att utvecklas gör vi det.

Hos Agila får du: • Högre lön • En trygg och engagerad arbetsgivare • Frihet och flexibilitet • Goda villkor • Fortbildning och kompetensutveckling • Uppskattning för din insats Välkommen att kontakta oss på mail: socionom@agila.se eller tel: 08 410 725 00.

Agila (tidigare Vårdassistans) är sedan länge den självklara partnern för bemanning med duktiga och drivna läkare och sjuksköterskor. Sedan 2015 bemannar vi även med socionomer. Agila tar ansvar och är ett företag som vill se sina konsulter må bra och växa. Det är först då vi kan vara säkra på att kunna erbjuda våra uppdragsgivare bemanning av högsta tänkbara kvalitet. Vårt huvudkontor finns i Stockholm. Vi samarbetar idag med i stort sett alla Sveriges kommuner och landsting samt ett stort antal privata vårdgivare.

Tema

"Det är ju vår bil" Den obehagliga insikten fick Spendrups HR-direktör Einar Botten när bilderna från attacken började spridas. Det blev starten på ett intensivt krisarbete.

Text: Max Byström Foto: Linus Meyer

➔

Tema

D

DEN DITINTILLS VANLIGA fredagen på Spendrups stora terminal och huvudkontor i Vårby, söder om Stockholm förvandlades snabbt så snart fotografierna av lastbilen som kraschat in i Åhléns city började spridas i medierna. När det obehagliga faktum att det var deras lastbil som hade använts som vapen i attentatet drabbade HR-direktören Einar Botten gick tankarna åt flera håll samtidigt.

– I det läget var vi ju anställda på Spendrups och såg att vi var med i detta.

Men samtidigt var vi också medborgare i svenska samhället och undrade: Var är min familj? Och givetvis tankarna på vår medarbetare, han som var på plats. Var är min kompis? Vad har hänt? Hur mår han? Det blev en osäkerhet i flera dimensioner, säger han.

Snart förstod företaget att lastbilen hade blivit kapad. Chauffören ringde och berättade hur han hade rusat efter fordonet, försökt stoppa det, blivit påkörd. Hans närmaste chef satte sig i en bil och körde in mot stan.

32

AKADEMIKERN

Behovet av krisstöd till medarbetarna förändrades vartefter dagarna gick. HR-direktören Einar Botten ställdes inför flera dilemman i krisarbetet.

Drygt en kvart efter att polisen hade fått sitt första larmsamtal samlade Spendrups sin krisledningsgrupp. Krishandboken slängdes upp på bordet. Checklistorna betades av.

Ansvarsområden fördelades. En loggförare utsågs. På vita tavlan skrevs det upp klockslag och händelser.

Rutinerna fanns på plats och det gav trygghet. Men även om koncernledningen hade gjort flera större krisövningar så hade man inte förberett sig på det här.

– När jag var på väg in i krisledningen ringer min telefon. Jag svarar och hör min son ropa: ”Jag är på Stadium.” Han var på Hötorget och hade sprungit och gömt sig.

I krisarbetet fokuserade Einar Botten bland annat på internkommunikationen.

Att medarbetarna fick korrekt och uppdaterad information om vad som hade hänt och hur företaget hade agerat.

Den utsatta chauffören erbjöds hjälp av en traumaexpert med erfarenhet från krig och terror.

"När jag var på väg in i krisledningen ringer min telefon.

Jag svarar och hör min son ropa."

CV EINAR BOTTEN Utbildning Agronom, MBA Arbetar HR-direktör, Spendrups

Någon gång runt midnatt kunde han vinka adjö till krisledaren och några av de andra som fortfarande satt kvar och jobbade. Det blev bara några timmars sömn.

Under helgen hissades flaggorna på halvstång vid terminalen i Vårby och bryggeriet i Grängesberg.

Samtidigt började nya frågor hopa sig: Hur skulle allmänheten hantera synen av företagets lastbilar på publika platser och gator? För att minska de anställdas utsatthet beslutades att alla chaufförer skulle få sällskap av en kollega, så att man kunde ge varandra stöd.

– Det blev en positiv grej i eländet att kollegor kunde ställa upp för varandra.

På måndag morgon öppnade terminalen som vanligt klockan fem på morgonen. Stämningen var dämpad.

Koncernledningen fanns på plats och bjöd på frukost, pratade och lyssnade på de anställda, visade att de fanns med. Företaget deltog i den tysta minut som regeringen hade beslutat om.

– Sorgearbetet blev en del av krishanteringen.

DET VAR INTE bara chaufförerna som behövde stöd. Alla medarbetare fick ett stödnummer och företagshälsovården mobiliserades. Einar Botten håller upp sin flaska med mineralvatten, pekar på telefonnumret till konsumentkontakten som finns på företagets produkter.

AKADEMIKERN

33

Tema

– Det sitter ett telefonnummer här.

Kommer någon ringa det? Vi såg till att det fanns en uppdaterad "questions and answers" som gick ut till alla medarbetare. Och vi såg specifikt till att de som satt i mejl- och telefonkontakt externt var extra pålästa på den delen, säger han.

Visste ni hur ni skulle agera i alla lägen?

– Nej, absolut inte. Vi mötte olika dilemman.

Några rörde den drabbade chauffören. Hur skulle vårdinsatserna se ut?

Men också: Hur kunde företaget skydda honom från att bli jagad av journalister utan att inkräkta på hans rätt att prata med medier?

En annan fråga var om de skulle plocka ner reklamen på bilarna. Till en början landade Spendrups i att de skulle vara oförändrade. Företaget bar ingen skuld i det som hade hänt och det fanns viktigare frågor att ta tag i.

"När vi har suttit här på kvällarna så har det varit kristerapi för oss också."

34

AKADEMIKERN

Men flera chaufförer berättade hur de blev fotograferade när de var ute och jobbade, att folk gav dem fingret. Ibland upplevdes stämningen som hotfull.

Spendrups beslutade trots allt att ta bort reklamen.

– När våra kollegor upplevde att de mådde dåligt, att de blev utpekade, då tog vi det beslutet.

DET GÄLLDE OCKSÅ att påminna sig om att även de som satt i krisledningen hade känslor och tankar kring det som hade hänt, att även de blev trötta och kunde må dåligt.

– Vi har haft långa samtal. När vi har suttit här på kvällarna så har det varit kristerapi för oss också. Det har varit svåra beslut där vi har haft ett behov av att prata, säger Einar Botten.

Nu har krishanteringen utvärderats och Einar Botten är stolt över företagets agerande. En fördel var det korta geografiska avståndet mellan attentatsplatsen och koncernledningen. I framtiden vill de vara ännu mer förberedda för liknande situationer, även om de skulle hända i andra delar av Sverige.

– Det som händer i världen har adderat till lite fler scenarier som vi kan tänkas behöva träna på. Vi har tränat på frågor som gäller konsumenter och samhälle, men inte kopplat till terrorattacker. Det är en lärdom.

De har också insett att det är viktigt att ta hjälp av externa parter vid krisövningar som kan se företaget utifrån.

– Det är lätt att bli hemmablind. Man måste bli lite utmanad och man måste vara ödmjuk, säger Einar Botten.

Välkommen till Europas största mötesplats för offentlig sektor!

Tom Johnston, foto: Mats Lundqvist. Magdalena Andersson, foto: Magnus Länje. Kjell A. Nordström, foto: Johan Hellström. Annie Lööf, foto: Lina Nydahl. Kvalitetsmässan reservererar sig för eventuella programändringar.

Kvalitetsmässan 14–16 november 2017, Svenska Mässan Göteborg

ANDERS BORG, vice ordförande Kinnevik

DARJA ISAKSSON, digitaliseringsstrateg

TOM JOHNSTON, tidigare vd AB SKF

ANNIE LÖÖF, partiledare Centerpartiet

MAGDALENA ANDERSSON, finansminister

KJELL A. NORDSTRÖM, framtidsforskare

ANMÄL N DIG RED!A IDAG augusti Efter 15 höjning s ri p n sker e

Ta del av de bästa idéerna och innovationerna för att utveckla en välfärd i världsklass.

www.kvalitetsmassan.se

KVALITETSMÄSSAN DEN 14–16 NOVEMBER 2017 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Det nya Sverige

SUGEN PÅ FÖRÄNDRING? NYTT JOBB, NYA MÖJLIGHETER, HÖGRE LÖN,

A

FLEXIBLA ARBETSMÖJLIGHETER!

Din samarbetspartner inom socialt arbete!

Vi behöver fler socionomer!

Ring Johan på 0725-98 22 03 www.centriccare.nu

Stockholm | Göteborg | Malmö | Örebro

Centric Care - AKADEMIKERN - Annons Mars 2017 - 159x106 - ORIGINAL.indd 1

2017-03-13 16:36

Genom stöd, handledning och utbildning vill Familjehemscenter stärka familjehem i deras uppdrag.

Läs mer om oss på vår hemsida www.familjehemscenter.se

Duvgården HVB

Flickor 14-18 år med negativ självbild och psykosociala svårigheter som kan ha tagit sig i uttryck i missbruk och kriminalitet.

För oss är det viktigt med individuella behandlingsplaner utifrån flickans behov. Med 6 platser ges utrymme att utvecklas och synas.

Behandlingen och familjestödet bedrivs av erfarna, flexibla terapeuter och psykolog, med hjälp av evidensbaserade metoder som MBT, KBT och MI. Vi arbetar med omfattande familjearbete, där psykolog erbjuds, liksom utredningar och eftervård.

Möjligheter till distansutbildning och skolgång/praktik finns efter överenskommelse och utifrån behov.

Välkommen att läsa mer på vår hemsida eller ring 0292-440 50 / 070-564 36 90.

0122-210 00 • info@familjehemscenter.se

Lilla Runhällen 312 • 740 45 Tärnsjö • www.duvgarden.se

O

Tema

Omtanken lyfter Kriser väcker medkänsla och omtanke om varandra och om det demokratiska samhället.

Solidariteten får luft under vingarna.

Text: Johanna Kvarnsell Illustration: Rasmus Meisler

➔

AKADEMIKERN

37

Tema

E

EFTER ATTENTATET på Drottninggatan svämmade Stockholm över av kärlek, omtanke och medmänsklighet.

Människor öppnade sina hem för okända, skjutsade strandsatta och delade ut mat till hjälparbetare. En demonstration för kärlek på Sergels torg lockade många tusentals.

En oväntad reaktion? Det tycker inte Veronica Strandh, statsvetare som forskar om krishantering vid Umeå universitet.

– Jag är snarare förvånad över att vi är förvånade. Det kanske handlar om den diskussion som ständigt förs om att Sverige är så polariserat. När det väl händer något sådant här visar det sig att den bilden inte stämmer, säger hon.

Det finns en bild av att kriser tar fram det sämsta hos människor, att det leder till upplopp, plundring, kaos och att man sätter sig själv i första rummet. Men det är en fördom, säger Veronica Strandh.

Redan på 1960-talet kunde pionjärerna inom krishanteringsforskning visa att 38

AKADEMIKERN

det inte stämmer. Det vanliga, vid alla slags kriser och katastrofer, är i stället att man hjälps åt. Trots de negativa känslor som krisen också ger upphov till.

– Det kan finnas enormt mycket ilska och oro, men det går att förena med att man visar en enad front och förstärker demokratiska rättigheter.

Statsvetaren Hans Lödén forskar om kritiska händelser, skeenden som påverkar många människor men där vi inte har ett tydligt facit för hur vi ska agera. Sådana händelser brukar följa ett visst mönster. Ett mönster som går igen även efter attentatet i Stockholm.

– Människor börjar fundera över vad som är viktigt i livet och vilken typ av värderingar som är nödvändiga att stå upp för. Men också hur man ser på samhället och hur samhällets institutioner förmår att agera, säger Hans Lödén.

VERONICA STRANDH

"Kritiska händelser utlöser kärlek, sammanhållning och en känsla av att vi står samman."

HANS LÖDÉN

W LÄS MER På Akademikern. se finns fler artiklar om attentatet.

Eftersom det inte finns något facit för hur man ska reagera, skriver vi facit tillsammans. Att det blev så positivt efter attentatet i Stockholm kan ha att göra med att Sverige är ett land med höga nivåer av tillit. Både mellan individer och mellan människor och institutioner. En tillit som inte ens en terrorattack rår på.

– Vi förväntar oss att samhällsinstitutionerna ska klara av en sådan här händelse. Om de gör det så stärker det sannolikt vår tilltro till dem.

Hans Lödén har i sin forskning särskilt studerat reaktionerna efter terrordåden i Oslo och på Utöya i Norge sommaren 2011. I det fallet fick polisen svidande kritik, dels för att säkerhetspolisen inte lyckats identifiera Anders Behring Breivik i förväg, dels för att det tog så lång tid för dem att nå attentatsplatsen på Utöya. Men trots det, är tilliten i det norska samhället fortfarande mycket hög.

– Det verkar som att samhällen med hög tillit tål en del misslyckanden.

Förtroendet för polisen gick ner ganska kraftigt efter Utöya, men efter ett tag gick det upp till samma nivå som innan igen.

EN LIKHET MELLAN reaktionerna efter Utöya och efter latsbilsattacken i Stockholm är de spontana minnesplatser som skapades kort efteråt. Minnesplatser där människor lämnat blommor, men också mängder av skrivna meddelanden.

Hans Lödén har tillsammans med sina forskarkollegor studerat de 15 000 meddelanden som lämnades i Norge 2011.

– Många skriver om hur man ser på andra människor. Det stöder tesen om att kritiska händelser utlöser kärlek, sammanhållning och en känsla av att vi står samman. Men det finns också tydligt politiska budskap om att slå vakt om mångfaldssamhället och demokratin.

AKADEMIKERN

39

Tema

HANS LÖDÉN

Att Norge och Sverige är stabila samhällen med höga nivåer av tillit, har troligtvis lett till att den splittring som ofta är terroristernas mål inte har uppnåtts. Samma mönster kan man se efter de senaste årens terrorattacker i Frankrike, Tyskland och England.

– Det finns ju politiska krafter som vill koppla de här dåden till en hel religion. Men de idéerna har inte fått någon större förankring. Det verkar som att människor i största allmänhet har en god förmåga att skilja på en hel religion och de enstaka individerna som begår de här dåden. Inte i något av de här länderna har attentaten lett till något allmänt hat mot muslimer, säger Hans Lödén.

– Det är ju inte självklart att det ska vara så. I andra, mer instabila länder kan vi ju se hur olika grupper väldigt aktivt orkestrerar hatkampanjer mot olika minoriteter.

"Man sitter inte hemma och är livrädd även om man är oroad för samhällsutvecklingen."

VERONICA STRANDH 40

AKADEMIKERN

VERONICA STRANDH har forskat om hur samhället hanterar stora terrordåd på tåg och tunnelbana, med närstudier av terrorattackerna i Madrid 2014 och London 2005. Trots att många fler liv skördades i de attentaten än i Stockholm, ser hon likheter i efterspelet till dem.

– Alla händelserna har hanterats ganska effektivt. Även reaktionerna hos befolkningen var ungefär desamma, hela samhället har slutit upp. Men sen återgår man ganska snabbt till det normala. Man sitter inte hemma och är livrädd även om man är oroad för samhällsutvecklingen.

Det svenska samhället får gott betyg av Veronica Strandh i hur man agerade direkt efter attentatet. Ett agerande som kommer att underlätta samhällets återhämtning.

Jobbet ska ge dig stöd

GANSKA KORT EFTER lastbilsattacken

började de politiska partierna komma med förslag på åtgärder kopplade till attacken. Men vad attacken får för politiska konsekvenser på sikt tror Veronica Strandh är för tidigt att säga.

– Det har kommit enormt många förslag om allt från ny arkitektur och fotbojor, till skärpt terrorlagstiftning.

Jag hoppas att det med tiden kommer utkristallisera sig ett samlat grepp så att Sverige får ett långsiktigt, systematiskt arbete för att både hantera sådana här händelser och förhindra dem.

Direkt efter en terrorattack kan det verka som om alla skriker efter hårdare lagar. Men det är inte alltid som utspelen blir verklighet.

– En kris eller katastrof leder inte automatiskt till stora policyförändringar.

Jag avvaktar nog ett tag innan jag kan säga vad som kommer ut av det här, säger Veronica Strandh.

Vad gäller om man är vid dådet som privatperson?

– Då gäller rehabiliteringsansvaret. Det kan innebära att anpassa arbetet till arbetsförmågan utifrån den ohälsa som händelsen har orsakat, säger Leilla Bezzazi. Är det någn skillnad på sådana här händelser och andra olycksfall?

Samma regler gäller för arbetsskada vid ett attentat som vid olycksfall. Grunden är att man fått en personskada. På AFA Försäkring, som omfattar anställda i kommuner och landsting, förklarar man så här: – Generellt ingår det inte i försäkringen om man mått dåligt på grund av otäcka synintryck, men det är en bedömning som måste göras i varje enskilt ärende, säger verksamhetschefen Eva Eriksson som ansvarar för skadereglering av arbetsskador.

AKADEMIKERN

TEXT: MARIKA SIVERTSSON

– Den räddningspersonal som var först på plats handlade snabbt och adekvat. Det har också funnits ett tydligt ledarskap, både inom polisen och politiskt. Och civilsamhället har fungerat, med många spontana initiativ.

– Ett positivt resultat är att människor kanske känner en större trygghet i att lita på sina medmänniskor efter det här.

Vilket stöd ska arbetsgivaren erbjuda om du drabbas av ett attentat i tjänsten?

Arbetsmiljöansvaret innebär att arbetsgivaren ska stötta, om det behövs genom att ta den drabbade ur tjänst, och erbjuda samtal hos företagshälsovården.

– Arbetsgivaren ska använda sig av de krisplaner och rutiner som finns. Allvarliga tillbud som skett då den anställde varit i tjänst ska anmälas som arbetsskada till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan, säger Leilla Bezzazi, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.

41

Norrlands första HVB-hem för pojkar 13-17 år med sexuella beteendeproblem Lillsjö Herrgård HVB är beläget i natursköna Bergsjö, mitt emellan Hudiksvall och Sundsvall.

På Lillsjö Herrgård arbetar vi specialiserat med barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Det är inget hinder om det förligger en neuropsykiatrisk problematik. Lillsjö Herrgård präglas av omtanke och stöd, men även skydd för att förhindra nya övergrepp. Vi har plats för 6 pojkar. Hos oss är syftet glasklart; att aldrig mer begå ett övergrepp.

För information kontakta: Olof Risberg Leg psykolog/ bitr. enhetschef olof.risberg@brizad.se Tel. 070-267 50 30 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78 Björn Persson Enhetschef bjorn.persson@brizad.se Tel. 070-285 39 89

Kraftigt förstärkt familjehemsvård Ett fullgott alternativ till HVBplaceringar och institutionsvård.

Vi erbjuder: • Tillsvidare- och akutplaceringar • Utredningar

För information kontakta: Christina Kråkes Placeringskonsulent/Enhetschef christina.krakes@brizad.se Tel. 070-837 19 01 Kristina Sund Placeringskonsulent kristina.sund@brizad.se Tel. 070-837 69 37 Lena Maria Grandin Verksamhetschef lenamaria.grandin@brizad.se Tel. 070-837 21 78

Brizad Behandlingskonsult Box 1087 824 12 Hudiksvall

Växel: 0650-59 53 30 e-post: info@brizad.se www.brizad.se

BE H A N DL I N GS KON S ULT

Min väg

Personalvetaren Annika Tjernström fick sin första ledarutbildning i stallet. Nu blir hon chef för hästsverige.

Häst jobb ➔

Text: Karin Persson Foto: Emelie Otterbeck

b

"Hästen följer dig inte för att du är chef utan för att du leder."

Min väg

D CV

ANNIKA TJERNSTRÖM

Utbildning Personalvetare Arbetar Ny generalsekreterare på Svenska ridsportförbundet

46

AKADEMIKERN

– DU HAR 600 KILO DJUR som står framför dig. Det lär dig att vara tydlig och att ta ansvar, men det skapar också en stor ödmjukhet, säger Annika Tjernström.

För henne började ledarskapsutbildningen redan i sexårsåldern. Det var då hästarna kom in i hennes liv och blev vad allt handlade om. Men det skulle dröja 40 år innan hon fick chansen att kombinera sitt livs intresse med sitt yrkesliv.

Om ett par månader tillträder hon posten som ny generalsekreterare för Svenska ridsportförbundet.

– Det är en dröm som går i uppfyllelse som jag inte ens visste att jag hade.

Annika Tjernström visar in i ett stort konferensrum med utsikt över det enorma Fristadstorget i Eskilstuna.

Lokalerna i stadshuset har börjat tömmas på folk för dagen. Det är sen eftermiddag och hon har suttit i möten hela dagen. Mycket ska hinnas med innan hon lagom till sommaren kan checka ut från jobbet som Eskilstuna kommuns HR-direktör för att bildligt (och kanske bokstavligt) talat hoppa upp i sadeln igen.

Det har gått nästan tio år sedan hon sålde sin senaste häst, och mycket längre än så sedan tankarna om att på något sätt göra ridsporten till yrkesbana lades på hyllan. För visst fanns tankarna där, men hon insåg att det skulle bli tufft att försörja sig genom att jobba med hästar och påverkades säkert också av föräldrarnas önskan om att hon skulle ha ett ”riktigt jobb”.

Studievalet stod mellan medicin och personal- och arbetsvetenskap och föll på det senare.

– Jag ville jobba med friska människor, inte med det som är sjukt.

Det ledde mig in på rätt spår för jag gillar att se och förstärka det som är bra, säger hon.

SEDAN DESS HAR lusten till utveckling, möjlighet till påverkan och sociala aspekter fått leda henne framåt i karriären. När Annika Tjernström ska beskriva toppar och dalar i sitt yrkesliv blir mönstret tydligt: Topparna finns just där det sociala livet, på jobbet och utanför, varit tillfredställande. Dalarna sammanfaller med det motsatta.

LÖN ”För mig har lön aldrig varit någon drivkraft, däremot är det viktigt att ha en rättvis lön. Jag är arbetsgivarföreträdare så för mig är lön också ett styrmedel för att uppnå både individuella och verksamhetens mål.”

1998 Börjar på Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering.

Planerar att doktorera, men inser snabbt att hon är för utåtriktad för det.

2000 Flyttar till Västervik.

Trivs med jobbet men har svårt att hitta ett socialt sammanhang.

1999 Jobbar med arbetsmarknadsfrågor som projektledare i Upplands bro.

MIN GREJ "Fint anteckningsblock. Jag lär mig och kommer ihåg så mycket bättre genom att anteckna med papper och penna än på datorn.

Det är enkelt att få ner skisser och tankar."

48

AKADEMIKERN

2003 Får jobb som PA-konsult i Eskilstuna, går en ledarutbildning och blir avdelningschef.

Som när hon och sambon flyttade till Västervik. Jobbet som PA-konsult inom landstinget var intressant och Västervik en vacker ort vid havet, men det räckte inte.

– Vi var vana vid ett stort umgänge.

Därför var det en stor omställning när det inte var lätt att hitta ett nytt socialt sammanhang. Det blev ensamt.

Då var stoppet före bättre. I Upplands bro fick hon jobb som projektledare för en enhet som arbetade med arbetsmarknadsfrågor. Hon var 26 år och fick ta stort ansvar, både ekonomiskt och som arbetsledare.

– Jag var i ett sammanhang, fick använda min kompetens och jobba med människor. Även under sin första period inom Eskilstuna kommun trivdes hon bra. Under åtta givande år hade hon stora utvecklingsmöjligheter, peppande chefer och bra kollegor. Hon fick gå en omfattande ledarskapsutbildning och tog chansen att bli chef för en avdelning som arbetade med en rad områden som var nya för henne.

– Jag gick från att vara HR-specialist och den som kunde vissa frågor bäst i kommunen till att kunna alla frågor sämst. Visst fanns det en viss frustration i det, men samtidigt gjorde det att jag verkligen fick träna mitt ledarskap.

2013 Hittar tillbaka till HR-frågorna, som HR-direktör i Eskilstuna kommun.

2017 Börjar som generalsekreterare på Svenska ridsportförbundet.

Min väg

MIN GREJ "Min Iphone hjälper mig att hålla koll på det som är viktigt och ger en bra struktur i livet. Ger också möjlighet till nyheter, omvärldsspan och kontakter med nära och kära."

2011 Chef på en högskola.

Negativ organisationskultur drar ner en verksamhet som är utmanande och rolig.

Ett exempel på när otillfredsställande organisationskultur och problematiska relationer sänkte något som hade förutsättningar att bli riktigt bra är jobbet som chef för externa relationer på en högskola.

Det blev inte riktigt som hon tänkt sig.

Den person som anställt henne hann gå i pension och den nya chefen började samma dag som Annika Tjernström.

– Vi hade väldigt olika syn på ledarskap. Det var ett detaljstyrande som inte passade mig alls.

På högskolan fanns många duktiga och drivna medarbetare och kollegor.

Arbetsuppgifterna var utvecklande, jobbet givande. Det var en spännande miljö att verka i men det fanns också inslag av en tävlingsinriktad kultur, i negativ bemärkelse.

– Forskning bygger på att om jag slår hål på andras resultat så tar det oss framåt. Det fyller en utvecklande funktion. Men när den typen av kultur får genomslag även i vardagsfrågor, att man trycker ner andra för att framstå som bättre själv, då blir det destruktivt.

Annika Tjernström hanterade situationen genom att ventilera med familj, vänner och kollegor. Hon säger att hon lärde sig mycket om sig själv och sitt ledarskap under de tre år hon stannade.

– Jag hittade strategier för att hantera de situationer jag hamnade i. Det var ibland en tuff match att gå och jag brottades för att behålla min professionalitet, men det var en nyttig erfarenhet. Jag lärde mig att driva frågor i motstånd, att navigera i en miljö med en del revirpinAKADEMIKERN

49

Min väg

+ MINA TRE BÄSTA VAL ESKILSTUNA "Jag lämnade lilla Västervik där jag saknade karriärmöjligheter."

UTBILDNING "Jag fick en bra utbildning att stå på, ett stort nätverk och vänner för livet."

FÖRSTA CHEFSJOBBET "Gick från HR-specialist till att verkligen få träning i att vara ledare."

50

AKADEMIKERN

kande och att inte låta det som var jobbigt gå rakt in i kroppen. Jag skulle välja att gå igenom det igen, även om den här perioden tog mycket energi, säger hon.

När hon sedan återvände till Eskilstuna kommun för jobbet som HR-direktör var det ett solklart kliv uppåt. Inte främst statusmässigt även om jobbet, som innebär att sitta i en koncernledning för 9 000 medarbetare och vara ytterst ansvarig för arbetsgivarfrågorna, förstås var ett karriärsteg, utan för att hon kom till en kultur med högt i tak där hon fick vara med och driva utveckling av både individer och organisation.

NU ÄR HON redo för det nya som komma skall. Som generalsekreterare för Svenska ridsportförbundet – en organisation med 150 000 medlemmar – kommer hon att vara högsta ansvarig under styrelsen för att driva utvecklingen av förbundet framåt och chef för ett kansli med 40 medarbetare. Hon har redan träffat ledningsgrupp och medarbetare för att börja skapa sig en bild av nuläget.

Sommaren ska hon ägna åt att sätta sig in i uppdraget ytterligare för när hon väl börjar sin nya tjänst blir det intensivt. I slutet av augusti anordnas nämligen EM i ridsport i Göteborg.

– Det är det största ridsportsverige har arrangerat sedan 1990.

"Jag lärde mig att driva frågor i motstånd, att navigera i en miljö med en del revirpinkande."

Annika Tjernström har själv tävlat på lokal och regional nivå i hoppning, fälttävlan och dressyr. Sin första egna häst fick hon när hon var tio år och hon kan inte ens gissa hur många tusentals timmar hon lagt på hästryggen och i stallet.

– Det har varit mitt andra vardagsrum. Jag tror att min bakgrund är avgörande för att jag ska kunna förstå den här världen och det här jobbet.

Sedan tror jag att det är minst lika viktigt att vara van att driva komplexa frågor och jobba strategiskt som chef.

Det brukar sägas att stallet fungerar utmärkt som ledarskapsskola. Annika Tjernström instämmer. Hästen följer dig inte för att du är chef utan för att du leder. I stallet värderas också det man gör i stället för yta och utseende, vilket kan vara extra viktigt för tjejer att skolas i, menar hon. Dessutom tvingas man att hugga i.

– Jag har cyklat till stallet i ur och skur sedan jag var liten. Det har format mig genom årens lopp. Jag har lärt mig att vara ihärdig.

ARBETSMILJÖ "Vi är varandras arbetsmiljö. Tänk vilken utveckling vi kan få om alla hjälps åt att få sina kollegor att bli lite bättre. Det gäller att jobba systematiskt med arbetsmiljön, en kultur uppstår inte av sig själv."

AKADEMIKERN

51

Mer kärn kraft Spaning

Efter år av mätande och kontrollerande ska tilliten till professionen återupprättas. Nu sätts kärnverksamheten i centrum.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

52

AKADEMIKERN

MANUALER, DETALJSTYRNING och timmar av dokumentation. När arbetet ständigt ska följas upp och utvärderas hamnar kärnverksamheten i skymundan. Åtskilliga akademiker i offentlig sektor vittnar om att de tvingas utföra sitt jobb på ett sätt som de inte tror på, att resultatet blir sämre och arbetsglädjen dör.

Tilliten till medarbetarna är inte på topp i Sverige. Särskilt illa är det i den statliga sektorn och allra värst är det bland dem som arbetar med socialt arbete. Bara 56 procent av arbetsförmedlarna och behandlingsassistenterna känner tillit på arbetet, enligt en rapport från Statskontoret. I snitt känner 86

r procent tillit och det är den privata sektorn som drar upp nivåerna.

Efter år av kritik mot styrsystemen i offentlig sektor och särskilt mot det som kallas New public management vänder vinden: Nu ska tilliten återupprättas och de som är proffs på kärnverksamheten ska få vara just det.

– Bland chefer möter jag en annan öppenhet och lyhördhet för att manualtänkandet har gått för långt. Men om jag tittar på organisationerna där människor jobbar tror jag inte att det är så stor skillnad ännu. Det är svaga tendenser, men det har börjat röra sig i huvudet på vissa ledare och politiker, säger Jonna

Lappalainen, doktor i filosofi och föreståndare för Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.

En politiker som reagerat är civilminister Ardalan Shekarabi (S) som förra sommaren lanserade en tillitsreform för att se över styrningen av offentlig sektor. Det ska bli mer tid för kärnverksamheten och behovet av kontroll ska balanseras med förtroende för medarbetarnas kompetens och erfarenhet, är målet.

För landets myndigheter innebär det att Statskontoret har fått i uppdrag att bland annat identifiera tidstjuvar, se över hur administrationsbördan kan AKADEMIKERN

53

Spaning

"Det har börjat röra på sig i huvudet på ledare och politiker."

JONNA LAPPALAINEN

W LÄS MER! Tema Väx: om att få använda sin akademiska kompetens.

Akademikern 5/2015 och Akademikern.se

minska och hur medarbetarnas erfarenhet och kompetens kan tas tillvara bättre. De ska också analysera vilka krav som bör ställas på ledarskapet och hur regeringens styrning bör gå till.

I den kommunala sektorn arbetar en delegation med att samla in och lära av lokala initiativ för att öka tilliten.

Tolv av dem ska nu följas av forskare.

Förutom att samla erfarenheter är målet också att skapa en teori kring hur verksamheter kan styras med tillit.

Dessutom ska delegationen undersöka hur tillsynsmyndigheterna kan göra för att inte bara kontrollera utan också lära upp verksamheter de granskar. De ska också ge förslag på hur ersättningssystem kan utformas för att skapa kvalitet i verksamheterna.

Om ett år, i juni 2018, ska arbetet vara klart och slutsatserna rapporteras till civilministern.

AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR har utsett tillit till ett prioriterat arbetsområde 2017.

– Våra medlemmar upplever den bristande tilliten som ett arbetsmiljöproblem, så det finns ett starkt fackligt intresse att hitta nya sätt att leda

54

AKADEMIKERN

och styra som vilar på medarbetarnas kompetens, säger Camilla Sköld, socialpolitisk chef.

I höst kommer förbundet att ge ut n antologi med forskare som skriver om ämnet ur olika perspektiv.

– Den kommer vi att använda som underlag för att utkristallisera vad vi behöver jobba med för att våra medlemmar ska få tillitsbaserad styrning. Tanken är att det ska omvandlas till konkret lokalfackligt arbete, säger Camilla Sköld.

ETT LAND SOM TRÖTTNADE på mätandet och kontrollerandet redan tidigare var Danmark. 2013 bestämde regering, fack och arbetsgivarorganisationer att hela den offentliga sektorn skulle genomgå en ”tillidsreform”. Sju principer skulle förändra styrningen och man litade på att verksamheterna själva skulle hitta vägar att arbeta med dessa principer, med stöd av ett center för innovation.

– Principerna fick stor uppmärksamhet och reformer startade i flera kommuner, bland annat i Köpenhamn, säger Jacob Torfing, professor på Roskilde universitet.

Men därutöver var det tunt med resultat, menar han. En orsak var att ingen fick ansvar för att driva reformen i praktiken, en annan att när principerna skulle praktiseras i verkligheten krockade några av dem med varandra.

– Men på några punkter har vi blivit klokare. Det handlar inte om att välja mellan kontroll och tillit, utan om att förstå vilket mätande som är förenligt med en stor tillit till medarbetarnas kompetens och motivation. Om vi har kontroll på budgeten, har låg sjukfrånvaro bland medarbetarna och nöjda brukare är det lättare att visa tillit till att professionen löser sina uppgifter utan att belasta dem med för många regler eller dokumentationskrav, säger Jacob Torfing.

MEN BEHÖVER MAN VERKLIGEN en regeringsreform och forskning om hur man gör för att lita på att professionen vet hur den ska utföra sitt jobb på bästa sätt? Är det så svårt? Ja och nej, menar Jonna Lappalainen på Södertörns högskola.

– Om man nu börjar göra om och ska förändra arbetsplatser och strukturer hoppas jag att man börjar med att fråga de yrkesverksamma, så att man inte kommer uppifrån och gör en analys. Sen är min erfarenhet att de flesta yrkespraktiker mår bra av att utmanas och ifrågasättas, men på ett respektfullt sätt.

Det behövs en dynamisk relation mellan forskning, nya metoder och anställda för att verksamheten och medarbetarna ska utvecklas.

Ett Iris – flera vägar / Vi möter varje individ med rätt insats.

www.irisuc.se 0200 21 77 00

- AKUT- OCH UTREDNINGSHEM Vi tar emot barn 0-18 år med föräldrar med psykosocial problematik.

Ibland kan en ungdom bo utan förälder hos oss. Utredningsarbetet bedrivs utifrån ett konsekvent familjeperspektiv på systemteoretisk grund. Såväl barn som föräldrar erbjuds vid behov psykologutredning. Utredningarna utförs och skrivs utifrån BBiC. Personalgruppen består av 16 personer. Flertalet är socionomer med vidareutbildning i familjearbete. Olika utredningsverktyg används under utredningstiden som BOF (Barnorienterad Familjeterapi), filmning i samband med samspels- och samvarostunder.

Utredningstiden är 10-12 veckor men kan variera utifrån uppdrag och efter diskussion med Bromstensgårdens föreståndare.

Vi finns i ett villaområde i Gamla Spånga, Stockholm, nära både pendeltåg och tunnelbana och med goda bussförbindelser.

Kontakta oss för mer information Enhetschef Pia Wistam, tel: 08-508 033 27 Bitr. enhetschef Elin Wahlsten, tel: 08-508 033 28 Bromstensgården Cervins väg 84, 163 04 Spånga Tel. 08/508 03 331 www.bromstensgarden.se

Utnyttja dina medlemsförmåner – boka förbundets fina

FRITIDSHUS Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets hus och lägenheter till förmånliga priser.

Du bokar enkelt på akademssr.se/fritidshus.

JÄMTLANDSFJÄLLEN

Fräscha lägenheter i Klövsjö i Jämtland.

Fantastiska omgivningar, aktiviteter hela året och kanske Sveriges vackraste fjällby.

Bokningen för 2018 startar 13 september kl 09.00

PROVENCE

Välutrustade och bekväma hus i Cagnes-sur-Mer, nära Nice på franska Rivieran. Ett omtyckt boende med plats även för den stora familjen.

Bokningen för 2018 startar 14 september kl 09.00

COSTA DEL SOL Fräscha lägenheter i Fuengirola, 20 minuter väster om Málaga på spanska solkusten.

Lägenheterna ligger centralt, nära den oändliga sandstranden.

Bokningen för 2018 startar 15 september kl 09.00

akademssr.se/fritidshus

08-617 44 02

fritidshus@akademssr.se

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Ta ett steg för livet Omkring 300 000 svenskar har haft allvarliga självmordstankar det senaste året. Att tänka på självmord någon gång är normalt men kan bli livsfarligt. Självmord går att förebygga. Vill du öka dina kunskaper om suicidalitet och lära dig hur du och din organisation kan bidra till att rädda liv?

Välkommen till Svenska Mässan i Göteborg den 12-13 september. Program, utställare och anmälan hittar du på spkonferens2017.se

FAMILJETERAPIUTBILDNING Ärnfast och KIO Konsult AB erbjuder en två årig familjeterapiutbildning riktad till dig som i ditt arbete träffar individer och familjer för att tillsammans med dem arbeta med utredning eller behandling.

Kursstart: Hösten 2017 Kurslokal: Stuvsta (pendelavstånd från Stockholm City) För mer information Kicki 0708-95 24 28 kicki.olsson@bredband.net Bengt 0708-78 64 36

Ärnfast & KIO Konsult AB läs mer på ”Ärnfast” på Facebook

UTBILDNINGAR & SEMINARIER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

BOF - Barnorienterad familjeterapi och Tejping 2-årig utbildning med start hösten 2017 Annika Gerenstein i samarbete med Barbro Sjölin-Nilsson

Introduktionsutbildning affektfokuserad psykodynamisk terapi

Start 25 augusti 2017

Utbildning i Sexologi

www.bof-tejping.com annikagerenstein@gmail.com 0790-15 46 51

Start 28 augusti 2017

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling Start 18 september 2017

KBT för legitimerade psykoterapeuter och psykologer med annan legitimationsgrundande inriktning Start 9 oktober 2017

Utbildning i Compassion Focused Therapy Start 12 oktober 2017

Workshop Kathy Steele 14 och 15 september 2017

Möter du barn och unga i ditt arbete?

BRIS-akademin erbjuder föreläsningar och utbildningar utifrån BRIS mångåriga kunskap och erfarenhet av samtal med barn och unga.

Vill du veta mer?

Besök bris.se/brisakademin

www.sapu.se

Förändra utsikten för miljontals barn!

Sätt in ditt bidrag på PG 90 2003-3 eller sms:a BARN till 72 900 så bidrar du med 50 kronor.

LEDIGA TJÄNSTER. VILL DU SYNAS HÄR? Prata med Robin tel. 08-442 00 13 eller akademikern@bs-media.se

Vi söker socionomer till Spånga-Tensta Stadsdelsförvaltning

Glad sommar önskar vi på Bengtsson & Sundström Media Vill du boka annons till hösten?

Prata med Robin på 08-442 00 13 eller mejla till socionomen@bs-media.se.

Sista dag för bokning är den 4 augusti.

Vi syns igen den 5 september!

Stockholm växer snabbare än någonsin och våra ambitioner är höga. Just nu söker Beställarenheten socionomer intresserade av LSS och Socialpsykiatri! Utöver din kompetens ska du vara aktiv, engagerad och ha en stark vilja att bidra till ett bättre Stockholm.

Läs mer på stockholm.se/jobb

CGI söker medarbetare till Treserva-gruppen Var med och utveckla Treserva, ett modernt och framgångsrikt omsorgssystem, inom vår enhet Welfare Management Software (WMS).

Vårt arbetsklimat präglas av en hjälpsam attityd, prestigelös inställning och högt i tak i en platt organisation. Du kommer att arbeta tillsammans med mycket kompetenta kollegor i spännande uppdrag, och vi vågar lova inspirerande möten med stora utvecklingsmöjligheter och bra kompetensutveckling. Dessutom har vi kul på jobbet!

Vi söker:

• Treserva Functional Analyst • Testare Treserva • Verksamhetskonsulter/projektledare För mer information kan du kontakta Monica Hennum, monica.hennum@cgi.com, tlf +46 (0)31 733 13 77 och för att söka en tjänst, besök vår hemsida cgi.se/karriar CGI Sveriges största IT-tjänsteföretag. CGI grundades 1976, vi har 70 000 medarbetare i Nord-, Sydamerika, Asien och Europa och vi erbjuder alla typer av IT-lösningar och IT-tjänster som möjliggör för våra kunder att framgångsrikt utveckla sin verksamhet.

Experience the commitment®

cgi.se/karriar

Allt det här ingår i ditt medlemskap Kollektivavtal och lokala företrädare. Vi förhandlar fram kollektivavtal, ibland tillsammans

med andra fackförbund. Vår stora lokala organisation ger dig närhet till kompetenta fackliga företrädare.

Råd och stöd från våra ombudsmän. SSR Direkt är förbundets rådgivningstjänst för våra medlemmar. Här får du direktkontakt med en ombudsman som ger dig snabba svar på alla arbetsrättsliga frågor. Du får råd om förslag till anställningsavtal, lönerådgivning med mera. Vi erbjuder också särskild rådgivning till egenföretagare och chefer. SSR Direkt har öppet 08.00–17.00 alla vardagar.

Vår nya inkomstförsäkring. Vår nya inkomstförsäkring ger ersättning även om du säger upp dig själv. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan upp till 80 % av lönen.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men förutsätter alltså medlemskap i a-kassan.

Dessutom ingår kvalificerad karriärcoachning.

Försäkringar. Du kan teckna prisvärda försäkringar för dig, din familj och dina ägodelar hos Akademikerförsäkring och Folksam. Som ny medlem i förbundet får du två bra försäkringar kostnadsfritt i tre månader och en värdecheck på 1 000 kronor som du kan använda till personförsäkringar.

Lönestatistik. Du har tillgång till vår egen lönestatistik och Saco Lönesök där du själv kan ta fram detaljerad lönestatistik och jämföra löner. Du får också personlig lönerådgivning från våra ombudsmän på SSR Direkt.

Karriärutveckling. Vårt karriärstöd hjälper dig i hela jobbsökarprocessen, oavsett om du letar efter ditt första jobb eller efter en ny karriär. Vi hjälper dig med att formulera ansökningshandlingar, stöd inför intervju och löneförhandling samt karriärcoachning. Du får också inbjudningar och rabatter på seminarier och konferenser.

Rabatt på bolån och banktjänster. Du får rabatt på bolån och andra banktjänster.

Tidskrifter. Förutom medlemstidningen Akademikern får du rabatt på Socionomen och flera andra tidskrifter. Chefer, personalvetare och egenföretagare får också Chefstidningen utan kostnad.

Fritidshus. Hyr våra populära fritidshus och lägenheter i Cagnes-sur-Mer utanför Nice på franska rivieran, i Fuengirola på spanska solkusten och i Klövsjö i Jämtlandsfjällen.

Privatjuridisk rådgivning och avtal. Du får kostnadsfri juridisk behovsanalys, 30 minuter fri privatjuridisk rådgivning och rabatt på avtal.

Fler förmåner. På webben hittar du många fler erbjudanden och rabatter. Hela listan finns på akademssr.se/formaner

Medlemsavgifter per månad, exkl a-kassa. Avgifterna gäller från 1 juli 2015.

Ordinarie avgift, arbetar mer än halvtid

260 kronor

Deltidsarbetande, 50 % eller mindre

198 kronor

Nyexaminerad med anställning, max två år efter avslutad grundutbildning

135 kronor

Doktorand

146 kronor

Föräldraledig, sjukskriven, studieledig mer än tre månader (anställda)

112 kronor

Arbetssökande 100 %

94 kronor

Eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 330 kronor inkl moms) Anställning halvtid eller mindre + eget företag (serviceavgift för eget företag tillkommer med 250 kronor inkl moms)

83 kronor 198 kronor

Utländsk anställning och arbetar utomlands.

94 kronor

Pensionär

73 kronor

Student

100 kronor för hela studietiden

Om du är medlem i Akademikernas a-kassa, AEA, tillkommer 100 kronor/månad.

Kom ihåg att meddela ändrade anställningsförhållanden, adressändring, arbetslöshet, föräldraledighet, långtidssjukskrivning och så vidare till Medlemsservice – vi får inte sådan information automatiskt från exempelvis Arbetsförmedlingen, a-kassan eller Försäkringskassan. Det är viktigt för att du ska få rätt service och rätt medlemsavgift. Inga avgifter betalas tillbaka retroaktivt.

Har du frågor om ditt medlemskap, avgifter eller liknande, kontakta Medlemsservice: 08-617 44 70 eller medlem@akademssr.se.

Vi svarar

FOTO: SANDRA JOHNSON

ARBETSBELASTNING

"KAN VI KRÄVA MER RESURSER?" JOHNATAN KIBEBE

Förra året ökade arbetsbelastningen i en arbetsgrupp som handlägger ansökningar. De vill ha mer resurser, men ledningen säger att ökningen bara är tillfällig.

Ombudsman på Akademikerförbundet SSR

DETTA HAR HÄNT

En enhet på en statlig myndighet som jobbar med handläggning av ansökningar har sedan en tid problem med ovanligt hög personalomsättning och flera medarbetare är sjukskrivna för utmattning.

Under förra året ökade arbetsmängden oerhört och den har inte avtagit. Arbetsgruppen menar att arbetsbelastningen är huvudproblemet. Det är inte möjligt att klara den utan en utökning av resurser. Men vid varje förfrågan till ledningen om att få mer resurser, får medarbetarna till svar att det inte behövs då ökningen bara är tillfällig.

DETTA GÄLLER

Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets författningssamling, organisatorisk och social arbetsmiljö samt systematiskt arbetsmiljöarbete är de regelverk som är tillämpningsbara:

F ARBETSMILJÖLAGEN Ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmiljö.

Antogs 1977.

Arbetsmiljölagen har som syfte att förebygga ohälsa och olycksfall.

Arbetsgivaren är skyldig att systematiskt kontrollera verksamheten för att på så sätt kunna vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa, bland annat genom att det finns en balans mellan arbetsuppgifter och resurserna för att utföra dessa.

Arbetsmiljöverkets nya föreskrift organisatorisk och social arbetsmiljö från 2016 riktar in sig på den psykiska och sociala arbetsmiljön.

Arbetsgivaren är ansvarig för att förebygga att arbetsuppgifter och arbetssituationer är starkt psykiskt påfrestande och leder till ohälsa hos arbetstagarna. Den nya föreskriften tydliggör vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

AKADEMIKERN

61

Vi svarar

W SSR DIREKT Hjälper dig med allt ifrån arbetsrätt till lönefrågor.

Mer info på Akademssr.se

SÅ FÅR DU HJÄLP

När arbetsbelastningen når ohälsosamma nivåer leder det i längden till högre sjukskrivningstal, lägre produktivitet, konflikter och så vidare. Det är därför viktigt att arbetsgivaren systematiskt analyserar arbetssituationen för att skapa balans mellan resurser och krav.

När arbetsgruppen kontaktade SSR-Direkt föreslog vi att de tillsammans med representanter från lokalföreningen skulle kalla sin närmaste chef samt ledningen som sagt nej till ytterligare resurser för att förtydliga den aktuella arbetsmiljösituationen och behovet för arbetsgivaren att snarast agera för att motverka ytterligare försämring.

I SSR Direkt var vi tydliga med att arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsmiljö, enligt de regelverk som gäller.

Arbetsgivaren har också skyldighet att se till att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning, samt se till att det finns förutsättningar för chefer att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

"Arbetsgivaren har skyldighet att se till att chefer har kunskap om hur man förebygger ohälsosam arbetsbelastning."

JOHNATAN KIBEBE 62

AKADEMIKERN

Vid möte med ansvariga chefer är det viktigt att man redogör för sina upplevelser samt vilka konsekvenser dessa får och har fått på arbetsmiljön.

SÅ GICK DET

Arbetsgruppen och den lokala fackklubben hade flera möten med ledningen där de bland annat redogjorde för hur förändringarna sett ut över tid och att gruppens omvärldsanalys visade på att arbetsmängden troligen skulle fortsätta i rådande takt.

Arbetsgruppen redogjorde för att det inte längre fanns tid för återhämtning under arbetstid, vilket gjorde att den emotionella och kognitiva belastningen blev än tyngre. Enhetschefen berättade också för ledningen att medarbetare som slutat uppgett att den orimliga arbetsbelastningen varit en av huvudorsakerna.

Arbetsgivaren vidhöll till en början att medarbetarna var effektiva och att kvaliteten på handläggningen var god. Därför ansåg de inte att det fanns några större problem. Men den lokala fackklubben poängterade att ohälsosam arbetsbelastning inte enbart kan analyseras på basis av resultat. Andra väsentliga faktorer är sjuknärvaro, sjukskrivningar och personalomsättning samt signaler som bristande motivation, sömnbesvär och nedstämdhet.

Efter diskussionerna höll arbetsgivaren med om att frågan omgående måste hanteras så att det inte blev än värre.

Arbetsgivaren klargjorde att de omgående skulle tillsätta en grupp där bland annat medarbetare, HR och skyddsombud ingick för gå igenom den aktuella situationen och ta fram åtgärder.

Panelen TEXT: MARIKA SIVERTSSON

FRÅGAN

HUR VARVAR DU NER PÅ SEMESTERN? Strandliv, en kurs eller storstadspuls?

Vad får dig att komma tillbaka utvilad till jobbet?

ANNA-KLARA MÜNTZING socialpolitisk sekreterare, Miljöpartiets rikdsdagskansli

JONAS SÖDERLUND kurator, Bris

– JAG GÅR EFTER lustprincipen!

Jag försöker att inte planera utan i stället ta saker som de kommer.

Byta miljö är bra, jag är på landet eller reser. Men jag knökar inte in plikter som vem jag ska träffa och vad jag ska göra.

Mitt behov av att varva ned är stort. På sommaren går det fort att göra det eftersom de flesta andra är lediga och jag vet att mejlkorgen inte fylls på när jag är borta. Jag ägnar mig åt att sova, äta och tänka på annat.

– JAG HAR SMÅ KNEP för att lämna jobbet: Jag tränar.

Och kramar mycket på mina barn. Om vi åker bort går det på några dagar att varva ned på semestern.

Min sambo har ett torp där vi är mycket. Vi gräver hål i jorden, bär plankor, fixar ved, odlar. Jag läser mycket. Och skapar kontrast till strukturen och schemastyrningen på jobbet genom att inte boka in för många aktiviteter. Jag vill helst ha fem eller sex veckor med tom almanacka.

KARIN GLAUMANN Programansvarig, Stockholm international water institute

– VI HAR OFTA HÖG arbetsbelastning och intensivt arbete, så mitt behov av att varva ned är stort.

Ofta krävs minst en vecka för att faktiskt gå ned i varv och jag försöker ta semester under en längre period.

Jobbtelefonen lämnar jag på kontoret, jag är inte nåbar om det inte händer något mycket akut. Vi har ett lantställe med egen skog i Halland, det är bra terapi att gå omkring i den. Att vara i naturen hjälper mig att gå ned i varv.

AKADEMIKERN

63

Så funkar det Konkurrensklausul Avtal som skyddar arbetsgivaren mot otrohet blir allt vanligare.

Men de får inte vara oskäliga.

Text: Åsa Bolmstedt Illustration: Rasmus Meisler

FÖRHANDLA OM VILLKOREN

3 W

Konkurrensklausuler får inte användas slentrianmässigt utan ska anpassas utifrån din tjänst och saker som du får veta genom din anställning. Du kan förhandla om villkoren och om arbetsgivaren är bunden av PTK:s och Svenskt näringslivs avtal får klausulen inte vara sämre än villkoren i det avtalet.

LÄS MER! På Akademssr. se och Svensk chefsförening.se finns information om konkurrensklausuler.

4 64

AKADEMIKERN

NÄR DU SLUTAR JOBBET

Så fort du har skrivit på är klausulen rättsligt bindande. Överenskommelsen träder i kraft om du säger upp dig själv eller blir uppsagd för någon form av avtalsbrott. Om du däremot blir uppsagt utan att ha begått ett avtalsbrott, utan exempelvis på grund av arbetsbrist, blir klausulen ogiltig och du är fri att uppvakta vem du vill.

SKYDDAR ARBETSGIVAREN

1

När du slutar en anställning upphör den ömsesidiga lojalitetsplikten i anställningskontraktet.

Ibland vill arbetsgivare fortsätta att skydda sin verksamhet genom en konkurrensklausul. Vad den får innehålla bestäms i avtalslagen, PTK:s och Svensk näringslivs avtal om konkurrensklausuler från 2015 och Arbetsdomstolens praxis.

VAD FÅR KLAUSULEN INNEHÅLLA?

Den får skydda tekniskt eller företagsspecifikt kunnande som arbetsgivaren förvärvat eller utvecklat, kundrelationer samt företagshemligheter. Bindningstiden får inte vara längre än 18 månader och du bör få ersättning för den lön du inte kan få under den tiden. Om du bryter mot klausulen kan du bli skadeståndsskyldig och då anses sex månadslöner som tillräckligt stort vite.

2

AD AVGÖR OM KLAUSULEN ÄR SKÄLIG

5

Om du och din ex-arbetsgivare är oense om du har konkurrerat avgör Arbetsdomstolen målet. Den gör en helhetsbedömning av om klausulen är skälig, bland annat om det finns ett berättigat syfte med klausulen, i vilken utsträckning dina möjligheter att bedriva yrkesverksamhet begränsas och om du får kompensation. Efter domstolsprövning kan villkoren jämkas eller lämnas utan avseende.

AKADEMIKERN

65

I luften

W HÅLL KOLL och läs mer i kalendern på Akademssr.se PRIDE

TEXT: ÅSA BOLMSTEDT FOTO: GETTY IMAGES

Tältar i parken

ALMEDALEN

Manifestation i Visby Efter att i ett och ett halvt år ha besökt olika orter från norr till söder kommer Akademikerförbundet SSR:s turné Öppet Sverige till Visby under Almedalsveckan.

– Vi vill markera att förbundet står för ett demokratiskt Sverige öppet för alla. Det är en fråga som fått ökad aktualitet den senaste tiden och som dagligen berör många av våra medlemmar i deras arbete, både i kommuner, på myndigheter och i privata företag, säger förbundsordförande Heike Erkers.

Tillsammans med stå upp-komikern Özz Nûjen lyfter hon ämnet med fakta och humor. n VISBY KALLBADHUS 5 juli 66

AKADEMIKERN

Under årets Pridefestival i Stockholm hittar du Akademikerförbundet SSR i ett eget tält i Pride park. Förbundet går också i paraden och arrangerar den fackliga kursen Hen, hon, han.

I West Pride i Göteborg möter du förbundet i Saco-tältet där en ombudsman bland annat berättar om hur facket kan bidra till att skapa öppnare arbetsplatser. n GÖTEBORG 7–11 juni n STOCKHOLM 31 juli–6 augusti

ÖRONGODIS

Podda i hängmattan När vardagen saktar ner under sommaren finns det kanske tid att lyssna ifatt poddar som inte hunnits med i mellan jobb, fritidsaktiviteter och familjeliv.

Akademikerförbundet SSR har producerat flera avsnitt av Samhällsvetarpodden och Socialtjänstpodden under våren, bland annat om hur Arbetsförmedlingen lyckats få nyanlända i jobb, faktaresistens, brukarinflytande samt missbruk och beroende.

HÄR HITTAR DU PODDARNA: n SOUNDCLOUD n PODCASTER

– Vi är din resurs.

För VoB är det viktigt att följa socialtjänstens behov och att kontinuerligt anpassa vår verksamhet.

Som ledningsstrateg kan jag bidra till att stärka dialogen ytterligare.

Tillsammans kan vi skapa utvecklingsmöjligheter och möta behoven i din kommun.

Bodil Eriksson Ledningsstrateg på VoB MOBIL: 0708-38 08 81

vob.se

VoB Syd ägs av kommunerna i Skåne och Kronobergs län. Bolaget drivs utan vinstsyfte.

Posttidning B AKADEMIKERN Box 12800 112 96 Stockholm

KÄRLEK OCH DEMOKRATI ÄR DET VANLIGASTE BUDKSPAEN PÅ LAPPAR EFTER KRISTISKA HÄNDELSER

➔ VÅR VINKEL

Nya kollektivavtalet ska underlätta lönekarriär.

SPANING

Slut på kontroll?

Nu växer tilliten till medarbetarna.

MIN VÄG

Hästarna lärde personalvetaren Annika Tjernström att leda.